Hälsobokslut Sekretariatet

Full text

(1)

Hälsobokslut 2010

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...1

Barn och ungdom...3

Vuxna...14

Äldre...27

Folkhälsans fördelning...35

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...37

Referenslitteratur...39

(3)

Sammanfattning

Landstingsplan övergripande mål är att:

• Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

• Norrbottningarna ska må bra och leva ett gott liv.

• Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktiv ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa.

Uppfyllelsen av eller trenderna mot de mer precisa mål som anges under kapitlet ”God hälsa” i landstingsplanen för 2010 – 2012 och planen för 2011-2013 kommenteras i denna sammanfatt- ning:

Självskattad hälsa bland vuxna – bäst i Sverige år 2020

Den befolkningsundersökning som landstinget tillsammans med länets kommuner gjorde under år 2010 pekade på att norrbottningarna tyckte sig ha en bättre självskattad hälsa än fyra år tidiga- re. Detta gällde alla åldersgrupper. I en jämförande landsövergripande uppföljning över perioden åren 2006-2009 placerar sig Norrbotten på sjätte bästa värdet bland kvinnorna och femte bästa värdet bland männen i landet.

Nedstämdhet bland barn och ungdom

Under de fyra år skolsköterskornas hälsosamtal har samlats in har pojkarna i gymnasiets årskurs ett varit vid eller nära målet om att högst tre procent av eleverna ofta känner sig nedstämda. Under samma tidsperiod har flickorna inte uppvisat någon förbättring och har tre gånger så många som ofta är nedstämda jämfört med pojkarna.

Minskning av tobaksbruk bland barn och unga och rökfria miljöer

Sett över en längre tidsperiod har rökning bland ungdomar minskat men för närvarande finns tecken på att rökning bland skolelever i grundskolans högstadium ökar. Utvecklingen går därför i motsatt riktning till landstingets mål om en halvering av rökning bland ungdomar. Idag uppger sexton procent av flickorna och tretton procent av pojkarna i gymnasiets första årskurs att de röker minst någon gång i vecka.

Målet är att barnen i Norrbotten ska få en tobaksfri start i livet. Sett över en längre tidsperiod har tobaksbruk bland gravida och bland spädbarnsföräldrar minskat. För att nå målet när det gäller gravida i vecka 32 fattas enbart två procentenheter till 98 procent enligt senaste uppgifterna och när det gäller föräldrarna till barn vid åtta månaders ålder går trenden i rätt riktning. Målet är att nittiofem av hundra barn inte ska ha rökning i hemmet mot idag åttioåtta av hundra. Papporna röker i högre grad än mammorna.

Riskabla alkoholvanor

Alkoholvanorna bland ungdomarna mellan 16 och 24 år är liknande som fyra år tidigare trots positiva tecken bland yngre åldrar med mindre intensiv konsumtion och fler som inte dricker alkohol. Fortfarande har nästan var tredje ungdom i omtalade åldrar riskabla alkoholvanor, både bland männen och kvinnorna.

(4)

Minskning av antalet fall av klamydia

Landstingsplanens mål om femton fall per 1000 invånare i åldersgruppen 15- 29 år är uppnått under år 2010 men det finns en stark osäkerhet om det är tillfälligt eller en bestående trend. Alla kommuner har inte uppnått målvärdet samtidigt som fyra kommuner hade mindre än tio fall i aktuell åldersgrupp år 2010.

Övervikt bland barn, unga och vuxna

Det finns inga klara tecken på att övervikten inklusive fetma bland barn, unga eller äldre norrbott- ningar börjar minska. Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet. Yngre vuxna har ökat sin andel med fetma, särskilt männen. De övriga vuxna har inte heller rört sig i riktning mot landstingets mål om en kraftig minskning av andelen överviktiga.

Fallskador bland äldre

Målet är att fallskador bland personer 80 år eller äldre ska minska så att sju kommuner i länet finns med bland de kommuner i landet som har minst antal fallskador som leder till sjukhusvård. Den officiella statistiken visar ingen förbättring; ingen av kommunerna har uppnått målvärdet. Mer aktuell statistik visar på en minskning av antalet höftfrakturer vid sjukhusen som senare sannolikt kan ge effekt på det övergripande jämförande målet.

Övriga kommentarer

Med underlag av de två senaste länsundersökningarna av norrbottningarnas hälsa och levnadsva- nor har det skett en del positiva förändringar med hälsan bland norrbottningarna. Här kan nämnas det självskattade hälsotillståndet, värk i rörelseorganen och tandhälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar har inte samma positiva förändring. Förekomsten av rapporterat högt blodtryck har en viss ökning och diabetes är oförändrat sett med perspektivet på fyra senaste åren. Detta understryks också av att norrbottningarna fortfarande har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittet för riket. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa såtillvida att värk och psykosoma- tiska besvär drabbar kvinnor mer än män och hjärt- och kärlproblem förekommer mer bland män.

Den psykiska hälsan fortsätter att vara jämförelsevis bättre än i övriga delar av landet och vissa framgångar har skett när det gäller kvinnorna. De unga kvinnorna har fortfarande flest symtom på psykisk ohälsa men utvecklingen bland jämnåriga män visar tecken på en negativ trend sedan fyra år tillbaka.

Hälsan är ojämlikt fördelat i befolkningen. Den fysiska hälsan fördelas olika mellan strukturella samhällsgrupper och den psykiska hälsan påverkas också till stor del av den aktuella livssituatio- nen.

(5)

Barn och ungdom

Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling.

Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:

• Psykisk hälsa

• Övervikt och fetma

• Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning

• Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)

• God livskvalitet

Barnens miljö

Antalet barn i Norrbotten har minskat med 22 procent under en 20-årsperiod. Idag finns drygt 46 000 personer mellan 0 och 17 år (figur 1). Ett av fyra barn i Norrbotten bor tillsammans med ensamstående förälder, mestadels modern (figur 2).

I Norrbotten är det färre barn som lever i famil- jer med låga inkomster än i landet i övrigt. Men, skillnaderna mellan länet och riksgenomsnit- tet har minskat under 2000-talet. Andel hushåll med låga inkomster ökar i Norrbotten. Ungefär 15 procent av barnen i Sverige levde år 2008 i en familj som ansågs vara ekonomiskt utsatta (SCB, Välfärd nr 3, 2010).

Socialstyrelsens studie om barns levnadsförhål- landen i Sverige (Olika villkor, år 2010) visar på att barn och unga lever under mycket skil- da förhållanden beroende på var de växer upp.

Studien valde 16 områden inom risk och ofärd.

Länets kommuner visar ungefär samma resultat

(6)

som övriga kommuner i landet. Begreppet ofärd har direkt anknytning till barns situation (t ex andel som lämnar gymnasium utan betyg). Risk grundas på föräldrarnas situation (t ex hushåll med långvarigt ekonomsikt stöd). Analyserna visade också på ett svagt samband mellan ofärd, risker och kommunernas kostnader för barn och unga.

Barns intellektuella, sociala och känslomässiga förmågor utvecklas i samspel med andra männis- kor. Det är därför positivt att nästan samtliga elever (nio av tio ) i länet säger sig ha någon vuxen att prata med om det som känns viktigt.

Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem som till exempel drogmissbruk. Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa. Samband finns också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor.

Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets ungdomar visar på att nio av tio elever trivs i skolan.

Bland elever i årskurs nio uppgav åtta av tio att de trivdes i skolan (år 2009). Samtidigt uppger en elev av tio i grundskolans årskurs sju att de är hemma från skolan utan att vara sjuk. I gymnasiet stannar ungefär en elev av fyra hemma utan att vara sjuk.

Utbildning är en stark positiv faktor på folkhälsan och betygen i grundskolans årskurs nio har avgörande betydelse för om man studerar vidare. Låga eller ofullständiga betyg ökar risken för framtida psykosociala problem (Socialstyrelsen, Social rapport 2010).

Norrbotten hör till de län i landet som har flest elever från grundskolan med behörighet till gym- nasium. Detta varierar mellan kommunerna inom länet, mellan pojkar och flickor men också mellan enskilda år. Tabellen här nedan (tabell 1) visar hur stor del av eleverna från grundskolans årskurs nio som är behöriga till gymnasieskolans nationella program de senaste fem åren. För att bli behörig till gymnasiet krävs minst betyget godkänt i ämnena svenska eller svenska som andra- språk, engelska och matematik.

Andelen ungdomar som avslutar utbildningen på gymnasiet inom fyra år varierar mellan länets kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. År 2010 hade 72,3 procent av berörda elever i Norrbotten avslutat gymnasium inom fyra år. Flickorna avslutar sina studier i högre grad än pojkarna.

Tabell 1 . Andel som är behöriga till gymnasieskola, läsåren 2007/08 och 2008/09.

Pojkar

07/08 Pojkar

08/09 Flickor

07/08 Flickor

08/09 Pojkar

07/08 Pojkar

08/09 Flickor

07/08 Flickor 08/09 Arjeplog 100 87,5 85,7 90,0 Kiruna 80,8 89,3 91,7 85 Arvidsjaur 88,2 94,3 93,9 100, Luleå 88,7 86,1 90,4 92,4

Boden 88,9 87,1 87,2 93,1 Pajala 93,1 94,3 100,0 98 Gällivare 87,5 92,6 91,5 92,3 Piteå 93,0 91,8 95,9 95,3 Haparanda 97,0 77,7 93,0 89,5 Älvsbyn 83,6 89,3 96,6 91,5 Jokkmokk 91,7 74,3 97,3 85,7 Överkalix 100,0 100 96,6 95,8

Kalix 81,6 83,8 84,8 92 Övertorne

å 87,1 81,8 97,2 90,6

25 procent bästa kommunerna; mittenvärden 25 procent sämsta värdena Källa: SKL, Öppna jämförelser grundskolan 2009 och 2010

(7)

Andelen pojkar och flickor som är etablerade på arbetsmarknaden, eller studerar två år efter av- slutat gymnasium, varierar mellan länets kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. I Norrbotten var, år 2009, 62 procent av dessa ungdomar i arbete eller studier två år efter gymna- sium medan det i landet varierade mellan 56 och 78 procent. Ibland har kvinnorna högre värde än männen och ibland tvärtom. Det finns olika skäl till att ungdomar inte finns med i denna grupp.

Somliga tar ett sabbatsår, är ute och reser, arbetar utomlands eller ägnar sig åt annat. Men ju längre en ung person befinner sig utan sysselsättning, och ju äldre han eller hon blir, desto större är risken att man fastnar i ett utanförskap. Det blir då allt svårare att etablera sig i samhället. Flera studier visar att unga i utanförskap också löper en större risk än andra att drabbas av sociala problem.

Självupplevd hälsa

Svenska barn och ungdomar är i allmänhet medicinskt friska. Ändå upplever många olika psy- kosomatiska besvär och nedstämdhet. Genom att samla uppgifter från skolsköterskornas hälso- samtal är det möjligt att följa hur elever i grundskolans högstadium och gymnasiets första årskurs mår. De flesta säger sig må ganska, eller mycket bra, men ju äldre barnen blir desto fler säger sig ha besvär. Detta gäller särskilt flickorna som läsåret 2009/10 går från 97 procent i årskurs 4 till 88 procent i gymnasiets första år. Motsvarande minskning bland pojkar går från 97 till 94 procent (tabell 4).

Tabell 2 . Andel som har avslutat gymnasium inom fyra år. Procent

2008 2009 2010 2008 2009 2010

Arjeplog 56 60 51 Kiruna 71 81 68

Arvidsjaur 80 82 73 Luleå 74 78 77

Boden 64 73 72 Pajala 78 85 79

Gällivare 72 69 69 Piteå 85 86 86

Haparanda 63 66 71 Älvsbyn 74 80 80

Jokkmokk 64 68 58 Överkalix 61 77 77

Kalix 71 68 71 Övertorneå 72 78 80

Tabell 3 . Andel som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning. Procent

2007 2008 2009 2007 2008 2009

Arjeplog 70 63 57 Kiruna 65 68 67

Arvidsjaur 50 53 66 Luleå 62 65 67

Boden 69 70 60 Pajala 56 51 64

Gällivare 68 67 71 Piteå 63 67 66

Haparanda 67 69 49 Älvsbyn 54 73 70

Jokkmokk 57 74 59 Överkalix 58 65 46

Kalix 62 59 61 Övertorneå 57 55 67

Tabell 4. Andel elever som tycker sig må ganska eller mycket bra. Procent

2006/2007 2007/2008 200/2009 2009/2010

Flickor Årskurs 7 94 94 92 94

Gymnasium åk1 87 87 86 88

Pojkar Årskurs 7 97 96 97 97

Gymnasium åk1 93 93 94 94

(8)

Psykisk hälsa

Tre gånger fler flickor än pojkar känner sig nedstämda. Under gymnasiets första år känner sig tretton procent av flickorna ofta nedstämda. Andelen flickor i årskurs sju som ofta känner sig nedstämda har ökat två procentenheter de senaste åren (figur 4).

Flickorna har också mer problem med värk, magont eller huvudvärk (figur 5). Flickorna är min- dre nöjda med sina kroppar än vad pojkarna är. Flickorna i gymnasiet (24 procent) känner sig stressade av skolarabetet. Pojkarna (12 procent) har inte lika stora problem med stress. Hur barn i enskilda kommuner mår finns att ta del av på landstingets folkhälsosida. Forskning visar att ungdomarnas psykiska hälsa påverkas av de villkor de lever under; sociala relationer, krav och ansvarstagande. Hit måste man ock-så räkna problem med våld och trakasserier. Vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykiska hälsan. Hit måste man också räkna problem med våld och trakasserier. Vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykiska hälsan.

Barn i Norrbotten mår minst lika bra som barn i övriga landet. Under 2009 gjorde Folkhälsoinsti- tutet en undersökning av skolelever i årskurs sex och nio. Den visade att barnen i de norrbottniska kommunerna hör till de barn i landet som har minst problem med psykosomatiska besvär, ned- stämdhet, koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande (Hälsobokslut 2009).

Under 2006-2008 vårdades mellan 0,8 – 1,9 procent av barn och ungdomar (0-19 år) inom den specialiserade psykiatriska öppen- eller slutenvården. Detta var ingen nämnvärd av- vikelse från andra kommuner.

Under en längre tid har den psykiska ohälsan ökat, särskilt bland unga kvinnor. För fyra år sedan uppgav nästan var tredje kvinna mel- lan 16 och 24 år i länet att de hade nedsatt välbefinnande, dubbelt så många som bland jämnåriga män. På senare tid har stress mins- kat och välbefinnande ökat bland kvinnorna.

De jämnåriga männen visade ingen motsva- rande utveckling (figur 6).

(9)

Skador

Skador är den vanligaste orsaken till att barn vårdas vid sjukhus. En tredjedel av dödsfallen bland svenska barn beror på skador och förgiftningar. Nära 25 procent av alla barn som vårdas på sjuk- hus vårdas på grund av en skadehändelse. Fall- och transportolyckor är de vanligaste orsakerna.

Inga uppgifter finns om lindrigare skador som inte medför sjukhusvård eller dödsfall.

Varje år vårdas i Norrbotten omkring 200 pojkar och 125 flickor i åldrarna 0 – 14 år vid sjukhus på grund av en olyckshändelse. Antalet skador i denna åldersgrupp har inte förändrats märkbart sedan 1990-talets början (figur 7).

Oavsett orskerna till de skador som medför sjukhusvård har barn (0-17 år) i Norrbotten lägre skadefrekvens än i andra delar av landet. Flickorna har det 6:e bästa värdet och pojkarna hamnar på 7:e bästa värdet.

Varje år vårdas nära 39 norrbottniska barn på sjukhus på grund av att ha skadat sig själva. De flesta av dem är flickor. De är inte så många men jämfört med övriga landet visar sig Norrbotten ha fler flickor inskrivna på grund av självskador åren 2005-2009. Motsvarande värde för pojkarna i länet hamnar på tionde högsta värdet (figur 8) .

Astma och allergi bland skolbarn

I Norrbotten liksom världen över har andelen med astma och allergi ökat sedan mitten av 1990- talet. Flera studier tyder nu på att denna ökning kan ha avstannat. Studier bland 7-8 åringar i Norr- botten åren 1996 och 2006 konsta-terade att andelen med astmasymtom inte hade ökat. Däremot hade andelen med läkardiagnostiserad astma ökat från 5,7 procent till 7,4 procent. Andelen bland de med diagnostiserad astma rapporterar mindre symtom vilket kan tyda på att fler med milda be- svär blir diagnostiserade i dag jämfört med för tio år sedan. En bättre miljö i form av färre rökande föräldrar och effektivare mediciner kan också ha bidragit. Alarmerande var dock att det skett en kraftig ökning av allergisk sensibilisering under samma tidsperiod, från 21 procent till 30 procent.

På sikt kan detta betyda att vi kommer att se en fortsatt ökning av allergiska sjukdomar.

Skolsköterskornas hälsosamtal under läsåret 2009/2010 visar att mellan fyra och nio procent av skoleleverna ofta hade besvärande allergi - flickor mer än pojkarna (tabell 5).

(10)

Tandhälsa

Under senaste årtiondena har hoten mot tandhälsan blivit fler. Svenskarna dricker i genomsnitt tre gånger så mycket läsk per person och år jämfört med för 25 år sedan, och en stor del konsumeras av barn och ungdomar.

Försäljning av lösgodis har bidragit till en fördubblad konsumtion av godis. Pojkar dricker mer saft och läsk än flickor. Det blir allt tydligare med ökande ålder. På senare år tycks ändå pojkar- nas läskdrickande ha planat ut något. Allt färre pojkar i gymnasiet dricker läsk minst tre dagar i veckan. Konsumtionen ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Var tredje pojke dricker läsk minst tre dagar i veckan jämfört med var sjunde flicka i samma ålder.

Folktandvårdens vision om ”En frisk mun i alla åldrar” samt målet om en ”Kariesfri förskoletid”

förutsätter ett aktivt hälsofrämjande arbete riktat till barn och unga. När barnen besöker tand- vårdsklinikerna får föräldrarna information. Man samarbetar också med mödra- och barnavårds- verksamheten i primärvården, förskolan och skolan. Det är inte helt lätt för så små barn att få sina tänder lagade så arbetet med att kunna fånga upp barn med risk för karies i tid ska utvecklas. Från och med 2007 genomförs riskbedömning av 1-åringar och rådgivning till föräldrarna. Syftet är att kunna sätta in stöd i tid, innan ohälsosamma vanor blivit etablerade.

Sedan mitten av 1990-talet har karies hos 6-åringarna i länet minskat. Under år 2010 har 78 procent av 6-åringarna i Norrbotten visat sig vara utan karies. Vid den senaste nationella redovis- ningen för 6-åringar, år 2008, var motsvarande genomsnitt för riket 74 procent (figur 9 och 10).

Tabell 5. Andel som ofta eller alltid har haft besvärande allergi under de tre senaste månaderna, läsåret 2009/2010. Procent

Flickor Pojkar

Årskurs 4 6 5

Årskurs 7 6 4

Gymnasium åk 1 9 4

(11)

Oönskade graviditeter

Avbrutna graviditeter (aborter) har ökat under 2000-talet. De tre senaste åren har dock en ned- gång kunnat anas. Det är övervägande kvinnor mellan 20 och 24 år som avbryter sin graviditet.

De senaste fem åren har i genomsnitt 990 aborter per år registrerats i Norrbotten. Omkring 25 pro- cent av dessa gjordes av kvinnor under nitton år (figur 11-13).

Sexuell hälsa

Under hösten 2009 började antalet fall av klamydia i Norrbotten sjunka. Denna utveckling fort- satte under större delen av år 2010. Totalt sett har färre fall konstaterats i Norrbotten under år 2010 än under tidigare år (752 mot att ha legat över 960 de fem föregående åren). År 2010 hade Norr- botten tredje lägsta värdet av nytillkommande fall bland alla landsting/regioner. Med undantag av Jämtland syns utvecklingen varit lika i norrlandslänen det senaste året. (figur 14).

Om utvecklingen blir bestående och vad som påverkat minskningen är i dag oklart. Det är troligen en kombination av flera faktorer. Bland annat har landstinget de senaste fyra åren, arbetat för att öka kunskapen om säkrare sex samt påverka attityder och beteende bland ungdomar. En annan påverkande faktor som nämnts är utbrottet av svininfluensan, hösten 2009, som bidrog till mins- kande antal krogbesök.

(12)

Landstingsplanens mål; högst 15 fall av klamaydia per invånare 15-29 år uppfylldes år 2010 (14 fall per invå- nare 15-29 år). År 2009 fanns två kommuner som hade lägre antal fall än 10 per 1000 invånare. År 2010 upp- fyllde fyra kommuner detta värde (figur 15).

Levnadsvanor

Tobak

De tre senaste åren har rökning bland gravida i vecka 32 legat under fyra procent. Antalet kvinnor som röker under graviditen har minskat stadigt sedan 1990-talet.

Mellan en och två procent av de gravida snusar. I Öppna jämförelser 2007-2008 visar Norrbotten det fjärde läg- sta värdet för andelen rökare och snusare i graviditets- vecka 32 jämfört med övriga län/regioner (figur 16).

Landstinget har som mål att högst fem av 100 (5 pro- cent) barn vid åtta månaders ålder ska ha någon rökare i hemmet. För barnen som föddes 2008 låg den siffran på 12 procent - en förbättring med sex tiondelar jäm- fört med barnen som föddes 2007. För barn födda 2007 fanns Norrbotten på sjunde bästa värdet i landet när det gäller andelen rökare i hemmet till barn åtta månader (figur 17).

Drygt var tionde barn i årskurserna fyra samt sju har någon vuxen som röker inomhus där de bor men ande- len har minskat över tid.

Det finns en utveckling mot att rökning sakta ökar bland gymnasieeleverna (figur 18). Elva procent av pojkarna och 16 procent av flickorna i gymnasiets årskurs ett rö- ker någon gång i veckan. Sju procent av flickorna och 19 procent av pojkarna i gymnasiets första år snusade minst någon gång i veckan. I motsats till rökning vi- sar snusandet på en minskning både bland flickor och pojkar.

Folktandvården har undersökt 19-åringarnas rök- och snusvanor över en längre tidsperiod. Denna visar att rökning minskat och snusning haft en svag ökning un- der de femton senaste åren ( figur 19). Detta innebär i sin tur att mellan 68 och 85 procent av 19-åringarna i

(13)

länets kommuner varken röker eller snusar, år 2010. En indelning i lika stora intervall medför att tre kommuner hamnar bland de med flest tobaksfria 19-åringar och sex kommuner med minst (figur 20).

Forskningsstudie bland skolungdomar i Norrbotten har visat att tonåringar med rökande föräldrar både löper större risk att själva börja röka men även att drabbas av astma och luftvägssymptom (OLIN-studie). Både exponering för miljötobaksrök från mamman och egen rökning var relaterat till astma och pip i bröstet i tonåren men den största andelen med luftvägssymtom sågs bland dem som hade både och. Att någonsin ha haft luftvägssymtom var relaterat till miljötobaksrök, medan nuvarande symtom i tonåren var starkare relaterat till tonåringarnas egen rökning.

Bland unga vuxna (16 -24 år ) uppger näst intill lika stor andel som för fyra år sedan att de röker dagligen (sju procent bland än och nio procent bland kvinnorna, år 2010). Andel som snusar bland länets unga män har minskat till tjugo procent medan fortfarande en av tio jämnåriga kvinnor i länet snusar varje dag (figur 21). Unga kvinnorna i länet snusar mer än genomsnittet bland jämnåriga i landet men röker mindre.

Matvanor och fysisk aktivitet

De senaste decennierna har föräldrarna i genomsnitt blivit äldre och äldre när första barnets föds.

Samtidigt syns en ökning av vikten bland kvinnorna i tidig graviditet. Andelen kvinnor med över- vikt eller fetma (BMI 25 eller mer) vid inskrivningen vid mödrahälsovården i Sverige har ökat från 25 procent 1992 till nästan 37 procent år 2009. I Norrbotten har BMI-medelvärdet för kvin- norna vid samma tidpunkt ökat med några tiondelar på tio år (tabell 6).

Tabell 6. Medelålder vid första barnets födsel och BMI-måttet i tidig graviditet, Norrbotten.

Mödrarnas medelålder vid första

barnet BMI (medelvärde vid inskrivning till

mödrahälsovården

1979 1989 1999 2009 1999 2002 2006 2009

24,0 25,2 26,8 27,2 24,9 25,2 25,1 25,3

(14)

Under de fyra år barnhälsovårdens uppgifter av 4-åringarnas vikt och längd insamlats för databear- betning har inga stora förändringar skett vad gäller övervikt inklusive fetma bland denna åldersgrupp.

Senaste mätning visar att 15 procent av dessa barn är överviktiga, flickorna mer än pojkarna (figur 22).

Landstinget har som mål att andelen överviktiga pojkar och flickor i fyraårsåldern ska understiga tio procent.

Skolsköterskornas mätningar bland skolelever visar att förekomsten av övervikt ökar med stigande ålder bland pojkarna (figur 23). I gymnasiets första år är var tredje av länets pojkar överviktig eller har fetma och var femte av flickorna. Under de fyra åren mät- ningarna databearbetats finns ingen tendens till att andelen skulle minska utan snarare tycks andelen överviktiga eller feta barn ökar i länet, oavsett kön.

Senaste läsåret hade kommunerna Gällivare och Pi- teå flest med övervikt bland pojkarna i gymnasiets första årskurs (figur 24).

Förekomsten av övervikt bland äldre ungdomar (16 – 24 år) är efter egna uppgifter om vikt och längd i stort densamma år 2010 jämfört med fyra år tidiga- re bland unga kvinnorna men en ökning av övervikt bland yngre män (figur 25).

Alkohol

Det finns tecken på en positiv utveckling av alkoholvanor bland skolelever. Den senaste tioårspe- rioden har både nationellt och i Norrbotten andelen som aldrig dricker alkohol ökat bland elever i grundskolans avgångsklass.

(15)

Andelen som dricker mycket alkohol minst någon gång per månad (intensivkonsumerar) i samma ålder har minskat, och Norrbotten hade lägre andel som intensivkonsumerar alkohol än riket i övrigt vid undersökning år 2009 (Hälsobokslut 2009).

Under den tid uppgifter från skolsköterskornas hälsosamtal insamlats har andelen som provat alkohol i gymnasiets första år minskat stadigt, till var femte flicka och var fjärde pojke senaste läsåret. Andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, har också sjunkit, till ungefär var femte elev, oavsett kön.

Unga vuxna är den åldersgrupp som dricker mest al- kohol och dricker alkohol oftare än andra medbor- garna. Den gruppen har också de flesta som bedöms ha riskabla alkoholvanor, vilket är ett index utifrån hur ofta och hur mycket alkohol man dricker samt hur ofta man är berusad (figur 26). Näst flest har gruppen män mellan 25 och 34 år.

Alkoholvanorna har inte förändrats bland de unga under de fyra senaste åren. Detta kan ses via andelen med riskabla alkoholvanor och berusningsdrickandet som inte har förändrats sedan år 2006 (figur 27och figur 28). Länets unga ligger under riksgenomsnittet men har närmat sig detta sedan år 2006.

(16)

Vuxna

Delaktighet och inflytande

I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett starkt samband med hälsa (prop 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik).

Valdeltagandet är ett sätt för medborgarna att påverka politiska beslut och brukar användas som ett mått på delaktighet i samhället. Allmänt i Sverige men också i länet har valdeltagandet haft en nedåtgående trend vid de senaste valtill- fällena. Denna bröts vid senaste valet när delta- gandet i kommunvalet var större år 2010 än vid valet år 2006. Den utvecklingen kan mer eller mindre ses i alla länets kommuner och snittet för länet var tre procentenheter högre (figur 29). Sju procent var förstagångsväljare.

I SCB:s medborgarundersökningar ligger Norr- botten bland de län som har bästa värdet, år 2010, om hur länsinvånarna anser att det finns

möjlighet att påverka och ha inflytande. Länet får näst bästa värdet när det gäller om invånarna skulle rekommendera vänner eller andra att flytta till länet (tabell 7).

Ekonomisk och social trygghet

Socialt nätverk och trygghet

Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Regelbundna fritidsaktiviteter med andra avtar i medelåldern och är minst bland de allra äldsta. Inga större förändringar har skett av norrbottningarna sociala liv under de fyra senaste åren (tabell 8). Drygt en av fem vuxna norrbottningar har få sociala aktiviteter.

Liknande förhållande dvs en av fem kvinnor i länet och en av tio män har under en tre-månaders- period blivit så illa bemött att de känt sig kränkta. De unga kvinnorna är den grupp som rapporte- rar mest dåligt bemötande (tre av tio personer).

Tabell 7. Nöjdhetsindex , år 2010. Skala 1-100.

Källa: SCB:s medborgarundersökningar

Norrbotten Varians i riket

Påverkan/inflytande 45 (36- 45)

Rekommendation 73 (59 - 75)

(17)

Ett demokratiskt samhälle bygger på en tillit mellan individerna. Norrbottningarna tycks ha en större tillit till andra människor än svensken i allmänhet (figur 30). De yngre vuxna norr- bottningarna har en mer avvaktande attityd till andra människor än äldre. Bland den gruppen litar sex av tio personer i allmänhet på andra medan åtta av tio äldre har tillit till andra.

Förtroendet för andra människor påverkas av utbildningslängd, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har till- sammans med andra (Liv och Hälsa Norrland, 2003). Det är idag något fler norrbottningar som har tillit till andra människor än för fyra år sedan.

Om man med begreppet ”ekonomisk situation”

utgår från hur snabbt en person har möjligheten att skaffa fram en summa pengar (15 000 kr inom en vecka) har den ekonomiska situationen för- bättrats bland alla åldrar i Norrbotten i jämförelse med år 2006 (figur 31). Kvinnorna har sämre eko- nomisk situation än männen i alla åldersgrupper.

Den ekonomiska tryggheten för vuxna är till stor del beroende av att kunna förvärvsarbeta och ha ett arbete att gå till. Människor som inte har den

situationen är hänvisade till samhällets trygghetssystem, bland annat via socialförsäkringar. För- säkringskassans ohälsotal dvs utbetalda dagar för sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning eller rehabpeng är inget direkt mått på folkhälsa men kan spegla jämförelser av den del av befolk- ningen som är utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Beroende av socialförsäkringar ger också en sämre ekonomisk situation.

Norrbotten har idag det högsta ohälsotalet i landet med 35,6 dagar per försäkrad och år (febr 2011). Genomsnittet för riket är 29,1. Det är högre bland kvinnorna än bland männen. Utbetal- ningar av sjukpenning har minskat med mer än hälften i Norrbotten under den senaste femårspe- rioden. Under samma tidsperiod har genomsnittliga utbetalda dagar för sjuk- och aktivitetsersätt- ningen minskat med fjorton procent (35 till 30). 14 300 personer i Norrbotten har idag sjuk- och aktivitetsersättning (18 000 personer år 2006).

Tabell 8. Andel norrbottningar 16-84 år som har svårt att lita på folk, inte deltagit i sociala aktiviteter under ett å eller känt sig illa bemött under de tre senaste månaderna, åren 2010 och 2006. Procent.

Män Kvinnor

2010 2006 2010 2006

Svårt att lita på andra 22 24 21 25

Känt sig illa bemött (kränkt) 14 11 20 20

Lågt socialt deltagande 28 26 24 23

(18)

Idag utgör sjuk- och aktivitetsersättningen mer än åttio procent av Norrbottens ohälsotal. Förhål- landevis är det fler bland länets kvinnor som har sådan ersättning än bland männen och variatio- nerna mellan länets kommuner är stor (figur 32).

Psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Depressioner och ryggsjukdomar stod för de enskilt största andelarna av sjukförsäk- ringskostnaderna med vardera tolv procent år 2009 (tabell 9).

Arbetslösheten bland norrbottningarna har totalt sett minskat från föregående år. Minskningen har varit mindre bland ungdomarna som idag har drygt 3700 personer mellan 18 och 24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (tabell 10).

Tabell 9. Sjukförsäkringskostnaderna i Sverige år 2009 fördelade på diagnoskategorier.

Mått: Andel (procent av totalkostnaderna.

Andel Andel

Psykiska sjukdomar 37 Övriga fysiska sjukdomar 11

Rörelseorganen 31 Cirkulationsorganen 5

Skador 6 Tumörer 3

Nervsystemet och sinnesorgan 6

Källa: Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:4

Tabell 10. Arbetslöshetsläget februari 2011 Norrbotten:

Kvinnor Män

Öppet arbetslösa I program Öppet arbetslösa I program

16-64 år 3,6 % 4,5 % 4,2 % 4,6 %

18-24 år 3,9 % 10,4 % 5,2 % 12,3 %

(19)

En god livsmiljö innefattar att medborgarna ska kunna röra sig tryggt och säkert i bostadsom- råden, naturen eller allmänna platser. Miljöer där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att falla eller bli utsatta för överfall. Att känna sig rädd för att gå ut ensam på grund av risken att bli överfallen eller hotad påverkar livskvaliteten negativt. Utifrån egna uppgifter av norrbottningarna är det vanligast bland unga vuxna att ha blivit utsatt för fysiskt våld (sju procent bland män och fem procent av kvinnorna, år 2010). Denna grupp rapporterar också ha blivit mest hotad om våld (fem respektive sex procent). Bland kvinnor mellan 30 och 64 år har fyra procent blivit hotade om våld. Både fysiskt våld och hot om våld inom de olika åldrarna ligger på ungefär samma nivå år 2010 som år 2006.

Den markant största gruppen i fråga om otrygghet är kvinnor som inte brukar våga gå ut ensam på grund av risk för att bli överfallna, rånade eller ofredade. En tredjedel av kvinnorna i länet kän- ner denna otrygghet. Det är de yngre kvinnorna som är den största gruppen (35 procent, år 2010) medan kvinnor över 65 år är näst största gruppen (30 procent). Tabell 11.

Med utgångspunkt i anmälda våldsbrott ligger länets kommuner som regel bland dem som varken har flest eller minst våldsbrott i landet relaterat till folkmängden. Anmälda våldsbrott har haft en positiv utveckling i länet, färre kommuner i länet finns med bland kommunerna i landet med flest våldsbrott och fler bland dem med minst.

Tabell 11. Andel av norrbottningarna (16- 84 år) som uppger själva att de blivit utsatta för fysiskt våld, hotad om våld eller känner rädsla att gå ut ensam. Procent

Män Kvinnor

2010 2006 2010 2006

Utsatt för fysiskt våld 3 4 2 2

Utsatt för hot om våld 3 3 4 3

Avstår att gå ut pga rädsla 5 7 29 33

Tabell 12 . Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare. Treårsmedelvärden från 2005 – 2009.

2005-

2007 2006-

2008 2007-

2009 2005-

2007 2006-

2008 2007- 2009

Arjeplog 3,8 3,9 5,4 Kiruna 9,4 9,9 10

Arvidsjaur 5,7 6,3 7,2 Luleå 10,0 9,9 10,2

Boden 10,8 12,1 13,5 Pajala 4,1 4,5 4,6

Gällivare 8,9 9,9 11,3 Piteå 6,9 7,0 7,6

Haparanda 10,2 10,1 9,8 Älvsbyn 6,9 6,8 6,5

Jokkmokk 6,6 6,9 7,2 Överkalix 6,3 7,6 7,9

Kalix 7,3 8,2 8,7 Övertorneå 5,9 6,4 7,5

Käll: SKL, Öppna jämförelser 2008-2010 Trygghet och säkerhet

Grön färg=25 % bästa Röd färg= 25 % sämsta och Gul färg =mittemellan

(20)

Dödlighet och dödsorsaker

Från att ha den kortaste medellivslängden i Sverige har männen i Norrbotten avancerat till tredje näst kortaste och kvinnorna kvarstår bland de fem län/regioner med kortaste livslängd från födel- sen. Fortfarande finns skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner (figur 33).

I jämförelse med riksgenomsnittet har länet stör- re total dödlighet och fler som dör i diagnoserna ischemiska hjärtsjukdomar (dålig blodtillförsel till hjärtat), sjukdomar i hjärnans kärl (stroke) och diabetes. I Norrbotten dör färre i lungcancer och tumörer (figur 34).

Självskattad hälsa

En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Frågan används vanligtvis för att jämföra hälsan mel- lan olika befolkningsgrupper eller förändringar över tid.

Norrbottningarnas självskattade hälsa bedöms idag bättre än för fyra år sedan (figur 35). Fler rapporterar bra hälsa och färre dålig hälsa. Det gäller män som kvinnor, ung som gammal men också inom olika samhällsgrupper. De skillnader som fanns mellan olika samhällsgrupper för fyra år sedan kvarstår. Arbetare rapporterar sämre hälsotillstånd än tjänstemän, personer med kort utbildning sämre än dem med lång utbildning osv. Kvinnor har fler med sämre hälsa än bland männen (se mer kapitel ”Hälsans fördelning”).

(21)

Fysisk(kroppslig)hälsa

Långvarig sjukdom och värk

Bland personer i medelåldern (45 – 64 år) upp- ger färre idag att de har en långvarig sjukdom än för fyra år sedan (figur 36). Det är ändå nästan hälften av kvinnorna och fyra av tio män som har en långvarig sjukdom eller långvarigt hälsopro- blem. Var tredje av dem som har ett långvarigt hälsoproblem tycker att detta påverkar vardagen med besvär i arbetsförmågan eller som hinder i den dagliga verksamheten. Starkt nedsatt funk- tion uppger tretton procent bland männen och sjutton procent bland kvinnorna i omnämnda ål- dersgrupp. När det gäller åldersgrupp 30 – 44 år har var tredje person en långvarig sjukdom, både bland männen och kvinnorna.

Senaste året uppgav var fjärde kvinna mellan 45 år och 64 år att de har svår värk mot var femte bland jämnåriga män (figur 37). Färre har svår värk år 2010 än vad som rapporterades för fyra år sedan.

Oavsett vilken kroppsdel som värken utgår från (nacke, skuldror eller ben, armar eller rygg, höf- ter) har kvinnorna mellan 30 och 64 år fler med svår värk än bland jämnåriga män (figur 38). Det är vanligast att kvinnorna har värk i nacke och skuldror men också mer än en av tio kvinnor har svår värk i rygg eller höfter . Värk är vanligare bland arbetare än tjänstemän, personer med kort än bland lång utbildning och personer som är födda inom övriga Norden än svenskfödda. An- vändningen av smärtstillande medicin har enligt egna uppgifter också minskat de senaste åren (fi- gur 39).

Hjärt- och kärlsjukdomar

Andelen länsbor som uppger sig ha högt blodtryck har ökat något från år 2006 till år 2010 i de flesta åldersgrupperna. I åldersgruppen 45 -64 år uppger idag en av fem att de tar medicin mot högt blodtryck.

Användningen av blodtrycksmedicin har inte mins- kat snarare ökat bland medelålders norrbottningar medan användningen av blodfettssänkande medicin har minskat i motsvarande åldrar (figur 40).

Av patientregistret över inneliggande patienter vid sjukhus för olika diagnoser noteras att fler länsinvå-

(22)

nare är inlagda för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar än i grannlänet Västerbotten och genomsnittet för riket (figur 41). Vid en liknande jämförelse för akut hjärtinfarkt för år 2009 hade Norrbotten fler inlagda vid sjukhus för akut hjärtinfarkt totalt sett och i de flesta åldersgrup- per från 35 år och uppåt (figur 42). Norrbotten har fler i yngre åldrar som ligger inne för akut hjärtinfarkt.

Incidensen i hjärtinfarkt (nya fall av sjukhusvård eller som underliggande dödsorsak) i åldrarna mellan 20 och 74 år har stadigt minskat senaste tjugoårsperioden men Norrbotten har under de ssenaste åren haft ett högre insjuknande bland män än vad grannlänet Västerbotten har eller ri- ket i genomsnitt (figur 43 och 44).

Den kraftiga nedgången av dödligheten i ische- miska hjärtsjukdomar som Sverige upplevt under många år (även Norrbotten) antyder på att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor. Med den bakgrunden infördes i senaste Öppna jäm- förelser av hälso- och sjukvård ett mått som kal- las åtgärdbar dödlighet i ischemiska (försämrad

(23)

blodtillförsel till hjärta) hjärtsjukdomar. Måt- tet lämpar sig för jämförelser över tid men det framgår samtidigt stora skillnader mellan män och kvinnor. Norrbotten ligger bland de län/re- gioner som har högre värden på åtgärdbar död- lighet i ischemiska hjärt- och kärlsjukdomar i landet både för män och kvinnor (tabell 13).

I befolkningsundersökningarna var förekom-

sten av diabetes i genomsnitt åtta procent bland männen och sex procent bland kvinnorna, båda åren 2006 och 2010. Norrbotten har förhållandevis fler med diabetes än genomsnittet för riket.

Tumörer

Cancerincidensen är lägre i Norrbotten än ri- ket i genomsnitt (figur 45). Detta gäller också de mest vanliga formerna av cancer, bröst- och prostatacancer .

Under 2000-talet har i snitt 1100 – 1300 norr- bottningar per år fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor. Vanligast tumörtypen bland kvinnor är bröstcancer och bland männen är prostatacancer. Dessa diagnoser står för var- dera en tredjedel av samtliga diagnoser i res- pektive grupp (figur 47 och 48). Lungcancer är på nedåtgående bland männen samtidigt som den ökar bland kvinnorna (figur 46).

Tabell 13. Åtgärdbar dödlighet i ishemiska hjärtsjukdom.

Antal döda per 100 000 invånare under 80 år.

Källa : SKL, Öppna jämförelser 2009 och 2010 2005-206 2006-2008

Kvinnor 42,8

Män 116,2 130

Totalt 77,9 84,7

(24)

Lungcancer och malignt melanom är två cancer- former där preventivt arbete har stor betydelse medan den diagnostiska aktiviteten också har betydelse för bröst- och prostatacancer.

Astma och allergi

Astma är vanligare i Norrbotten än bland ge- nomsnittet för riket bland jämnåriga kvinnor och män. I åldrarna mellan 30 och 64 år uppger 12 procent av männen och 14 procent av kvin- norna i Norrbotten att de har astma. Få (en – två procent) uppger att de har svåra besvär av ast- man. Motsvarande uppger 26 procent av män- nen och 32 procent av kvinnorna i samma åldrar att de har allergi, mestadels med inga eller lätta besvär.

Psykisk hälsa

Det psykiska välbefinnandet utifrån andelen som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och där- med sämre förutsättningar att möta oförutsedda negativa händelser i livet, har inte försämrats bland norrbottningarna under de senaste fyra åren. Undantaget är män under 45 år som idag rap- porterar fler med sämre välbefinnnande än tidigare. Denna grupp har också en ökning av andelen som ofta känner ängslan, oro och stress. Kvinnorna har fler än männen med nedsatt välbefinnan- de. Fjorton procent av männen mellan 30 och 44 år har nedsatt välbefinnande men tjugo procent av jämnåriga kvinnor.

De två senaste befolkningsundersök- ningarna har visat på en minskning av andelen norrbottningar som tänkt tan- kar om att ta sitt liv jämfört med fyra år tidigare. Bland männen från sju till fyra procent och bland kvinnorna tolv till fyra procent. Norrbotten hör till de delar av Sverige med minst självmord i befolkningen (tabell 14).

Tabell 14. Självmord i befolkningen. Mått: antal per 100 000 inv.

Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård.

2003-2006 2004-2007 2005-2008

Män 21,4 19,6 19,2

Kvinnor 8,1 7,8 8,5

Totalt 13,7 13,9

(25)

Vuxna norrbottningarna yngre än 74 år är bland dem i landet som äter minst av lugnande medel eller sömnmedel (tabell 15).

Tandhälsa

Norrbottningarna tycker sig ha bättre tand- hälsa i dag än för fyra år sedan. Detta gäller alla åldersgrupper (figur 51). Färre har dålig tandhälsa och fler har god eller någorlunda tandhälsa.

Levnadsvanor

Matvanor och fysisk aktivitet

Sammantaget har det inte skett några föränd-

ringar till det bättre när det gäller norrbottningarnas övervikt. Fortfarande är sex av tio män över- viktiga (inklusive fetma) och varannan kvinna. Sett till enbart övervikt (exkluderar fetma) har inga förändringar skett bland män och kvinnor i olika åldrar (tabell 1).

Förekomsten av fetma har ökat bland unga och de allra äldsta. De yngre männen (16-29 år) har

mer än fördubblat andelen med fetma från fyra till elva procent. Jämnåriga kvinnor har ökat från fyra till sju procent (figur 52).

Länets sydligare och östra delar har fler med fetma i medelåldern än andra delar av länet (figur Tabell 15. Regelbunden behandling med lugnande/sömnmedel åldrarna 20-74 år.

Mått: antal per 100 000 inv. Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård.

2008 2009 2010

Män 1817 1806

Kvinnor 2627 2620

Totalt 2176 2225 2215

Grön färg visar 25 % bästa län/regioner.

Tabell 16. Andel med övervikt respektive fetma bland män och kvinnor mellan 30 och 64 år,, åren 2006 och 2010. Procent. Självrapporterade uppgifter om vikt och längd.

30- 44 år 45-64 år 2006 2010 2006 2010 Övervikt Kvinnor 25 26 32 37

Män 45 44 53 52

Fetma Kvinnor 14 16 17 16

Män 20 20 20 18

(26)

53). Den allmänt ökande övervikten i befolkningen beror av

att energiintaget är större vad dagens människor med mindre fysisk ansträngning behöver.

Den fysiska aktiviteten bland norrbottningarna har inte förbättrats under de sista fyra åren. Dryga hälften av de vuxna rör sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktiv 30 minuter per dag. Fjorton procent ägnar sin fritid i huvudsak till stillasittande sysselsättning och rör sig (promenerar, cyklar eller annat ) mindre än två timmar per vecka. Skillnader mellan olika sam- hällsgrupper är inte lika påtaglig när det gäller att röra på kroppen och att äta tillräckligt med frukt och grönsaker med undantag av utbildningslängd. Ju längre utbildningslängd desto bättre

motions- och matvanor (tabell 17).

Rök-, snus- och alkoholvanor

Under 2000-talet har de som röker dagligen successivt minskat bland norrbottningarna. Den största gruppen rökare finns fortfarande bland kvinnor i medelåldern (45–64 år) med 21 procent dagligrökare. Av de yngre röker dagligen som högst tio procent (kvinnorna) men har också en hel del feströkare där exempelvis varje tredje man feströker. Genomsnittet för länet av dagligrökare

Tabelll 17. Andel som har en stillasittande fritid bland norrbottningarna, åren 2006 och 2010.

Procent

Åldersgrupp 2010 2006

16-29 år Män 14 10

Kvinnor 9 9

30-44 år Män 16 18

Kvinnor 14 11

45-64 år Män 14 18

Kvinnor 14 12

Tabell 18. Andelen rökare och snusare bland kvinnor och män i Norrbotten, befolkningsundersökningar åren 2003, 2006 och 2010. Procent

Röker dagligen Snusar dagligen

2003 2006 2010 2003 2006 2010

Män 25-64 år 20 13 13 35 32 29

65-84 år 11 10 11 20 20 13

Kvinnor 25-64 år 19 21 17 4 8 7

65-84 år 10 11 9 1 2 2

(27)

är 13,5 procent bland kvinnor och 11,5 pro- cent bland männen (tabell 18).

En tredjedel av rökarna, motsvarande drygt 7000 personer i länet, säger sig behöva hjälp att sluta röka. Snusning bland män har också minskat men är fortfarande vanligt, en av fyra snusar.

Den minskade rökningen har skett inom de flesta samhällsgrupperna men skillnaderna i rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker mer än tjänstemän, personer med kortare ut- bildning mer än med lång och födda utanför

Sverige men i Norden röker mer än svenskfödda (figur 54).

Kvinnorna i Norrbotten har det näst bästa värdet i landet när det gäller riskabla alkoholvanor.

Männen däremot ligger på det fjärde sämsta läget. Endast 7 procent av norrbottniska kvinnorna har ett riskabelt alkoholbruk medan 19 procent av männen har det. Värdena mättes mellan 2006 och 2009.

Inga förändringar har skett med norrbottningarnas alkoholvanor. Den grupp som dricker mest och har flest med riskabla alkoholvanor är unga vuxna. Unga vuxna kvinnor börjar ha liknande vanor

som jämnåriga män.

Tabell 19. Andel med riskabla alkoholvanor bland norrbottningarna åren 2006 och 2010.

Procent.

Åldersgrupp 2010 2006

16-29 år Män 27 28

Kvinnor 24 24

30-44 år Män 18 17

Kvinnor 6 5

45-64 år Män 14 13

Kvinnor 5 5

(28)

ÄLDRE

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten).

De fyra hörnpelarna för att värna äldres hälsa och en god livskvalitet är delaktighet och socialt stöd, meningsfullhet och känsla av att vara behövd, goda matvanor och fysisk aktivitet. De äldre blir fler och fler. Norrbotten hade för tio år sedan 20 personer som var 100 år eller äldre och vid årsskiftet 2010/2011 hade 31 personer uppnått motsvarande ålder.

Vård och omsorg

Ett viktigt bidrag från hälso- och sjukvårdens sida liksom kommunernas äldrevård är att tillhanda- hålla vård av god kvalitet och tillgänglighet. Tidigare års undersökningar inom Vårdbarometern har visat att de flesta äldre i länet anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Den senaste under- sökningen, vintern 2010, uppgav nästan nio av tio personer över 70 år att de har tillgång till den vård de behöver. Inom samma åldersgrupp hade 12 procent inte sökt vård när de tyckte sig behöva och detta berodde i många fall på att man ville avvakta sjukdomsförloppet (tabell 20).

Oplanerade inläggningar på sjukhus bland de äldre äldre används som samhällets mått på hur äldres behov av hälso- och sjukvård är tillgodosett i vardagen. En låg frekvens oplanerade inlägg- ningar på sjukhus indikerar att planering, läkarmedverkan och samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra i vården av de äldre. Länets kommuner finns bland de kommuner i landet som har flest oplanerade inläggningar (tabell 21).

Äldre är den största gruppen besökare till hälso- och sjukvården. Under en tremånadersperiod, våren 2010, hade enligt egna uppgifter drygt sex av tio personer mellan 75 och 84 år i Norrbot-

Tabell 20. Har du tillgång till den vård du behöver? Telefonintervjuer med norrbottningar, november 2010. Källa: Vårdbarometern 2010

18-29 år 30-49 år 50 – 69 år 70 år eller äldre

Ja 77 70 82 87

Varken eller 15 18 9 8

Nej 8 12 9 5

Totalt 100 100 100 100

Tabell 21. Oplanerade inläggningar bland personer 80 år eller äldre. Färg indikerar kom- munens placering bland samtliga kommuner i landet. Mått: Antal per 1000 invånare.

År 2007 2008 2009 2007 2008 2009

Arjeplog 714 687 672 Kiruna 598 613 600

Arvidsjaur 649 769 742 Luleå 514 543 555

Boden 534 591 532 Pajala 717 597 753

Gällivare 520 523 649 Piteå 596 612 544

Haparanda 679 709 544 Älvsbyn 693 734 609

Jokkmokk 632 629 623 Överkalix 757 713 638

Kalix 659 713 656 Övertorneå 986 735 774

Källa: SKL, Öppna jämförelser Vård och omsorg 2008 och 2009, www.kolada.se

(29)

ten varit i kontakt med hälso- och sjukvård och nästan sex av tio bland dem mellan 65 och 74 år. Runt tio procent i båda ålders- grupperna hade varit på besök eller besökts flera gånger under samma tidsperiod av läkare vid vårdcentral eller motsvarande privat. Bland personer i åldrarna över 75 år hade tio procent besökt/besökts av di- striktssköterska flera gånger under tremå- nadersperioden (figur 55).

Åldrandet i sig är något normalt och inte någon sjukdom men det naturliga förlop- pet gör ändå att vissa funktioner succesivt nedsänks. Detta medför att åldrandet ska- par ett ökat behov av sjukvård och omsorg.

De ökade medicinska möjligheterna och teknikens framsteg inom hjälpmedel gör också att sjukvården idag kan hjälpa allt fler att leva ett värdigt liv. Fler äldre har idag möjlighet att få medicinsk behandling för långvarig sjukdom är för tjugo år se- dan. Personer i åldrarna 80 år eller äldre motsvarar fem procent av länsinvånarna men gruppen står för tjugo – tjugofem pro- cent av totala vårddagar vid sjukhusen i länet under 2000-talet (figur 56). Sjukhus- vård för de äldre i Norrbotten har sedan en minskning i början av 2000-talet legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren och relativt sett vårdas de äldre i länet nå- got mer vid sjukhus än genomsnittet för riket (figur 57).

De sjukdomar som är vanligast att äldre vårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cir- kulationsorganen (exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke mm), skador, sjukdo- mar i rörelseorganen eller andningsor- ganen och tumörer (tabell 22, se sid 29).

Under år 2009 drabbades ca 900 personer av stroke i Norrbotten. Det är den enskilda sjukdom som medför flest antal vårddagar på sjukhus i vårt land. Stroke drabbar huvudsakligen äldre människor. Medelål- dern för strokedrabbade i Sverige år 2009 var 73,4 år för män och 78,3 år för kvinnor med stroke.

(30)

Äldres hälsa

Andelen äldre som bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller någorlunda har haft en positiv ut- veckling i Norrbotten under de senaste fyra åren (figur 58 och 59). I länets östra och sydligare delar finns förhållandevis färre äldre med bra hälsotillstånd.

Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar och sannolikheten för att flera sjukdomar och symptom förekommer samtidigt ökar. Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dess- utom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel.

Under utarbetande av nationella riktlinjer för vård och behandling av demenssjukdom uppger Socialstyrelsen att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens särskilt när 1940-talisterna når aktuella åldrar.

Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75 årsåldern. Detta illustreras av två figurerna 60 och 61. Den ene av läkemedelsanvändningen för högt blodtryck, diabetes och receptbelagd smärt-

Tabell 22. De fem vanligaste diagnosgrupperna enligt ICD10:s kapitelindelning som gruppen 75 år eller äldre i Norrbotten vårdas vid sjukhus för, år 2009. Sorterat efter kvinnorna.

Källa: Socialstyrelsen, Databas diagnoser i sluten vård

Kvinnor Män

Antal patienter

per 100 000 inv Antal

patienter Antal patienter

per 100 000 inv Antal patienter Cirkulationsorganens sjukdomar 8779, 59 1205 11894, 06 1152

Skador, förgiftningar 6069, 21 833 4357, 02 422

Symtom, sjukdomstecken som ej

klassificeras annorstädes 5260, 47 722 6039, 95 585

Sjukdomar i rörelseorganen 3446,26 473

Matsmältningsorganens sjukdomar 3147, 54 432

Andningsorganens sjukdomar 4098, 91 397

Tumörer 3861, 44 374

(31)

stillande läkemedel. Där den äldre gruppen tar mer medicin än den yngre gruppen som omfattar personer under de tio åren närmast efter ålderspension. Den andra figuren visar hur förekomsten av olika kroppsliga besvär ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blodtryck och en av fem har diabetes.

Under 2000-talet har de äldre inte haft samma ökande utveckling av psykisk ohälsa i form av nedstämdhet, oro osv som för gruppen unga kvinnor. Det är däremot inte ovanligt

att äldre har problem med ängslan och oro eller sömnbesvär, särskilt bland kvinnorna. Minst fyra av tio äldre kvinnor har sömnbesvär men de är enligt egna uppgifter mest lätta besvär (figur 62).

Hälsobokslut 2009 konstaterade att den psykiska hälsan bland äldre norrbott- ningar är bättre än bland jämnåriga i riket.

Detta utifrån vad de äldre själva rapporte- rat i enkätundersökningar men också uti- från läkarnas utskrivning av psykofarmaka (läkemedel mot depression, ångest och sömn- problem). 2010-års enkätundersökning kon- staterar att det psykiska välbefinnandet inte förändrats under de fyra senaste åren utan lig- ger ungefär på samma nivå som år 2006 med undantag av män mellan 65 och 74 år som har en mindre andel med nedsatt välbefinnande än för fyra år sedan (figur 63). Utskrivningen av psykofarmaka till äldre i länet visar att lä- nets kommuner fotfarande ligger bland dem som har minst utskriven medicin för psykiska besvär till äldre (tabell 23).

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :