Kort vila mellan arbetsskift och
arbetsminneskapacitet hos omvårdnadspersonal inom verksamheter med behov av dygnet-runt bemanning
Blanka Nizic
Psykologi GR (C), uppsatskurs Huvudområde: psykologi Högskolepoäng: 15hp Termin/år: VT/HT 2021
Handledare: Fara Tabrizi, Billy Jansson Examinator: Fredrik Åhs
Abstract
Avvikelser av hälsovänliga förslag rörande minst 11 timmar vila mellan arbetspass tillåts för yrken som kräver kontinuitet i servicen, som vid arbetet på sjukhus, olika institutioner och fängelse (EUT, 2003). Studier visar samband mellan kort vila mellan arbetspass och större sömnproblem, arbetsrelaterade olyckor och hälsoproblem i längden. Andra studier visade att brist på sömn påverkade viktiga kognitiva funktioner, såsom arbetsminne. Nuvarande studie syftade därför att undersöka om kort vila mellan arbetspass skulle påverka arbetsminne hos omvårdnadspersonal inom verksamheter med behov av dygnet-runt bemanning.
Enkätundersökning och datoriserade arbetsminnestester kombinerades för att besvara denna fråga och riktades till en stor population. Bara 12 personer genomförde hela undersökningen, som inte kunde ge en grund till att kunna dra pålitliga slutsatser.
Nyckelord: Quick returns, skiftarbete, omvårdnadspersonal, sömnbrist, arbetsminne, exekutiva funktioner
Olika former av skiftarbete är vanliga inom sektorer som alltid måste vara bemannade medan det finns mängd av forskning om hur skiftarbetet sammanhänger med olika
hälsoproblem (t.ex., Honn et al., 2016). De flesta studierna som har belyst negativa
konsekvenser av skiftandet har haft största fokus på skiftandet med inkluderat nattarbete och enskilt nattarbetet. De senaste åren har skiftandet med snabba returer (mindre än 11 timmar mellan arbetspass) börjat fånga mer intresse bland forskarna. Vanligtvis sker det när
kvällsskiftet följs av ett morgonskift nästa dag, och tiden för återhämtning blir vanligtvis 8-9 timmar mellan skiften (Flo et al., 2014; Vedaa et al., 2016). Sådan verksamhet går oftast tidsmässigt hand i hand med för lite sömn. Studierna inom området har undersökt snabba returers påverkan på olika hälsoaspekter på lång sikt (t.ex., Vedaa et al., 2017), och
konsekvenser, så som självrapporterade arbetsolyckor (t.ex., Vedaa et al., 2019). Få studier har undersökt påverkan på kognitiva aspekter, som troligen kan leda till olyckor och olika andra problem på lång sikt, såsom sjukskrivningar. De ovan nämnda undersökningarna använder sig av subjektiva rapporter av minnesproblem, eller jämförandet av allmän skiftande med enbart dagarbetet när det gäller mer objektiva tester, men hur snabba returer påverkar minnesfunktion kvarstår att undersöka.
Skiftandet allmänt kan innebära mycket olika schemaläggning med eller utan nattarbetet inkluderat. Utöver att personen arbetar under olika tider över dygnet, finns det många andra aspekter av skift-schema, som kan vara organiserat på en rad olika sätt. Allt från typ av skiften, längden på arbetspassen, riktning av rotation och dess hastighet, raster och vilan mellan skiften, komprimering av arbetsveckan (färre men längre skift), övertid (fler än 40 arbetstimmar per vecka), med flera, måste tas in i bilden vid skiftandet (t.ex. Kecklund et.
al, 2010). I allmänhet tycks skiftandet rubba cirkadiska och homeostatiska processer så att de inte längre blir synkroniserade, och därmed negativt påverkar sömn, samt kognitiva förmågor, som också har sin cirkadiska rytm (t.ex. Chellappa & Scheer, 2018; Van Dongen, 2006).
Kognitiv prestanda är vanligtvis på den lägsta nivån tidigt på morgonen och under nattetid, medan bättre nivå inträffar runt middagstid mot kvällen (Valdez, 2019). Detta tidsförlopp kan dock moduleras av faktorer som kronotyp (biologisk dygnsrytm), sömnbrist, sömnstörningar eller medicinering som påverkar centrala nervsystemet (Valdez, 2018). Vid snabba returer krävs det från den arbetande att denne ska fungera optimalt på kvällen och på morgonen medan möjlighet till sömn är begränsad av den korta tiden mellan arbetspass. I en systematisk litteraturöversikt diskuterar Vedaa et al. (2016) att sömnen vanligtvis är förkortad till mindre än 6.5 timmar vid snabba returer och att studierna visar även att upprepad sömnbegränsning till 6 timmar eller mindre per natt väsentligt försämrar kognitiva funktioner. Det finns även några få experimentella studier som undersöker effekter av några dagars upprepande partiell sömnbrist på arbetsminnes olika aspekter (t.ex. Del Angel et al., 2015). Det verkar dock fortfarande inte finnas några studier som undersöker hur partiell sömnbrist som inträffar med oregelbundet återkommande intervaller (vilket ofta är fallet med snabba returer) påverkar arbetsminnesfunktion.
Snabba Returer (QR)
Det europeiska arbetstidsdirektivet 2003/88/EG föreslår en gräns på minst 11
vilotimmar mellan skift inom en 24 timmarperiod, men avvikelser i, bland annat denna punkt, tillåts för yrken som kräver kontinuitet i servicen, exempelvis vid arbetet på sjukhus, olika institutioner och fängelse (EUT, 2003). Allt som är mindre än 11 timmar mellan arbetspass,
definieras som snabba returer (eng. quick returns, QR) vilket vanligtvis sker när kvällsskiftet följs av ett morgonskift nästa dag (Flo et al. 2014).
Tvärsnittsstudie av Eldevik et al. (2013) som undersökte 1990 norska sjuksköterskor visade att sömnlöshet, påtaglig sömnighet, överdriven trötthet och skiftarbetsstörning (SWD) var starkare förknippade med QR än nattarbetet. En norsk tvärsnittsstudie av Vedaa et al.
(2019) med 1784 deltagande sjuksköterskor visade att både QR och nattarbete var relaterade till självrapporterade arbetsrelaterade olyckor och halvsovande på väg till och från arbetet.
Vedaa et al. (2020) gjorde också en longitudinell studie där författarna undersökte hur förändring av antalet QR under tvåårs uppföljning var förknippad med risk för arbetsolyckor bland 1692 deltagande sjuksköterskor och fann ett ganska konsekvent mönster där ökningen av antalet QR var förknippad med ökad risk för olyckor. Flo et al. (2014) fann att kort och störd sömn, samt risk för utveckling av skiftarbetsstörning och även patologisk trötthet förutspåddes av antalet QR vid 1-årsuppföljning. En tidigare studie av Vedaa et al. (2017) som undersökte effekterna av nattskift och QR till arbete på sjukfrånvaro visade att QR, men inte nattskift, signifikant förutspådde sjukfrånvaro. Studien var även baserad på objektiva register över skiftarbete och sjukfrånvaro och visade ett positivt linjärt samband mellan QR och sjukfrånvaro. Studien undersökte dessutom individuella egenskaper som tidigare har kopplats till skiftarbetestolerans (att vara morgonmänniska, alert, flexibel) och fann ingen interaktionseffekt mellan dessa egenskaper och QRs inverkan på sjukfrånvaro. Författarna föreslog att gynnsamma effekter av dessa egenskaper kan vara skiftspecifika och, per
definition, begränsade återhämtningsmöjligheter vid QR kan ge lite utrymme för individuella skillnader att spela en roll när det gäller skiftarbetestolerans. Dessutom fann författarna ingen relation mellan någon av de andra kontrollvariablerna (kön, ålder, civilstånd, barn som bor hemma, antal arbetade timmar under exponeringsmånaden) och sjukfrånvaro. En svensk longitudinell studie av Dahlgren et al. (2016) som undersökte nattarbetet och QR, fann att ökad frekvens av QR var associerade med sämre sömnkvalitet, lägre sömnduration, mindre återhämtning, mer utmattningssymtom och sämre balans mellan arbete och familj, medan nattarbetet var associerat med mycket begränsade negativa resultat. Författarna föreslog att korta intervaller mellan skift var mer problematiska än obalans mellan arbetstid och
sömn/vakenhets mönster, som förknippades med nattarbete. Sammantaget, visar resultaten av ovan nämnda studier ett tydligt samband mellan QR och reducerad återhämtning,
arbetsrelaterade olyckor och nedsatt kognitiv funktion.
Arbetsminneskapacitet (WMC)
Exekutiva funktioner (EF) är nödvändiga för adekvat social funktionsförmåga och problemlösning i det dagliga livet. De omfattar ett brett spektrum av relaterade förmågor; som styrning av uppmärksamhet, initierande av icke-invanda åtgärder, målinriktat beteende, planering, insikt, förutseende och självreglering (Groome et al., 2010). McCabe et al. (2010) undersökte förhållandet mellan EF, konceptualisering av uppmärksamhetskontroll i
neuropsykologiska traditionen och arbetsminne (WMC), konstruktion av
uppmärksamhetskontroll utvecklad i kognitivpsykologiska traditionen och genom att använda ett faktoranalytiskt tillvägagångssätt i ett sampel av vuxna. Studien visade att uppgifterna i testerna avsedda att mäta dessa två konstruktioner, mätte en konstruktion med hög grad av likhet (korrelation nära 1). Författarna antog att dessa tester delar gemensam underliggande komponent av exekutiv uppmärksamhet. Det finns dessutom många studier som använde
arbetsminnestest n-back som mått på EF, exempelvis Lo et al. (2012). Modellerna av EF skiljer sig dock åt, och åsikterna kring definitionen av arbetsminne är också delade (McCabe et al., 2010).
Arbetsminnesforskningen i den kognitiva psykologin har starkt påverkats av Baddeleys
& Hitchs multikomponentmodell för arbetsminne. RepovŠ & Baddeley (2006) skriver att arbetsminne kan delas upp i ett antal oberoende delsystem, processer och mekanismer och med fördel beskrivas som ett multikomponentsystem bestyrd av en exekutiv komponent som består av ett antal processer som ger uppmärksamhetskontroll över andra komponenter i arbetsminnet såväl som andra kognitiva förmågor. Utvecklad version av modellen omfattar en central exekutiv, två unimodala lagringssystem: en fonologisk slinga och en visuospatial skissblock, samt en ytterligare komponent, en multimodal lagring som kan integrera
information till enhetliga episodiska representationer, betecknad episodisk buffert (RepovŠ &
Baddeley, 2006). Enligt McCabe et al. (2010) även andra arbetsminnesmodeller har centrala exekutiva, eller en motsvarande gemensam mekanism av uppmärksamhetskontroll. Den ansvarar för kontrollerad bearbetning i arbetsminne, inklusive men inte begränsat till att rikta uppmärksamhet, upprätthålla uppgiftsmål, beslutsfattande och återaktivering av minne (McCabe et al., 2010).
Den aktuella studien
De flesta studier inom området har fokuserat på QRs påverkan på olika hälsoaspekter och andra långsiktiga effekter av sådant skiftande, mest omfattande stöd gäller
sömnstörningar och sömnbrist. Vidare finns det mycket experimentell forskning, oberoende av skiftarbetet, som tyder på att sömnbrist kan försämra olika kognitiva funktioner, och det finns även studier som pekar på att både fullständig samt långvarig partiell sömnbrist påverkar WMC (t.ex. Del Angel et al., 2015; Yeung et al., 2018). De studierna som har använt
objektiva kognitiva tester och föreslagit negativa effekter av skiftandet på kognitiva
funktioner, har undersökt bara allmänt skiftande, samt skiftandet där mycket långa arbetstider förekommer (t.ex. Elhami Athar et al., 2020; Kazemi et al., 2016; Sumińska et al., 2021). Det finns bara en studie, i min vetskap, som undersökte QR och en aspekt av kognition. Thun et al. (2020), som undersökte, bland annat, QRs påverkan på självrapporterade minnesproblem i vardagen under senaste månaden, och fann att hög exponering för QR och kort
sömnvaraktighet, var båda positivt associerade med minnesproblem.
Den beskrivna litteraturen pekar på omfattande konsekvenser för sömnen vid QR, samt negativa hälsokonsekvenser vid större exponering för QR. Det blir också tydligt att sömnbrist nedsätter viktiga kognitiva funktioner, såsom arbetsminneskapacitet och funktion, samt att dessa kognitiva funktioner spelar en avgörande roll för specifika yrken som tillåts arbeta med för lite vila mellan arbetspassen. Mot bakgrund av ovanstående, är det av vikt att undersöka frågan om hur QR påverkar centrala verkställande kognitiva funktioner, WMC, hos ett samhällsviktigt yrke som omvårdnadspersonal.
Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur skiftarbetet med QR påverkar sömn och arbetsminnesfunktion hos omvårdnadspersonal, såsom sjuksköterskor och undersköterskor/skötare som arbetar på sjukhus inom verksamheter som kräver bemanning dygnet-runt. Detta eftersom den arbetande har ett stort ansvar och förväntas anpassa sig, samt fungera lika professionellt och effektivt både på kvällen och morgonen och upprätthålla detta under hela långa arbetspassen.
Den aktuella studien kombinerade enkätundersökning där deltagarna rapporterade om sina skiften, sömn, samt kring andra faktorer som tidigare forskning påvisade, och ett
programmerat visuospatialt och fonologiskt n-back test, som undersökte WMC. Studien var tvärsnittsstudie, som testade relation mellan omfattningen av QR och faktorer som tidigare studierna undersökt inom den specifika yrkepopulation, med tillägg och huvudfokus på hur QR påverkar WMC. För att besvara huvudfrågan av studien, användes programmerad n-back test, för att se om mängden av QR kan hänga samman med nedsatt WMC.
Det är få studier som använt visuo-spatiala versionen av testet i koppling till partiell sömnbrist. De som använde bara fonologiska versionen av testet i koppling till sömnbrist (t.ex. Lo et al., 2012) visade mindre konsekvent relation än visuo-spatiala versionen i koppling till sömnbrist (t.ex. Angel et al., 2015; Hennecke et al., 2020). Med det i åtanke användes både bokstavsversion av n-back test (Cohen et al., 1997, Owen et al., 2005) och visuo-spatiala versionen, som beteendemått på arbetsminnesfunktion.
Det förväntades att högre grader av exponeringar för QR under senaste 2, 6 och 12 månader skulle resultera i starkare nedsatt WMC än vid skiftandet utan eller med lägre grader exponering för QR under samma tidsperioder. Ett positivt samband mellan självrapporterade minnesproblem, självrapporterade arbetsrelaterade olyckor, sömnproblem och QR förväntades också.
Metod Deltagare
Fokus-population för denna undersökning var heltidsarbetande tillsvidareanställd omvårdnadspersonal inom verksamheter med dygnet-runt bemanning, såsom slutenvård i flera regioner i Sverige. Högsta chefer inom olika regioner i Sverige kontaktades för att sprida frågan till andra chefer för tillåtelse att tillfråga personalen och distribution av
kontaktinformation. Information kring studie, samtycke, länken till n-back testen, samt vidare ett frågeformulär bestående av demografiska frågor, mätinstrument gällande scheman, allmän hälsa och vanor, sömn, minne och arbetsrelaterade olyckor, distribuerades direkt till 144 personal via mail. En del chefer gav tillåtelse för undersökningen men önskade att själva distribuera undersökningen till personalen. Över 400 personer har fått mail med inbjudan till undersökningen direkt från författaren eller sina chefer. Personer som författaren hade direkt kontakt till fick en påminnelse kring undersökningen, samt även några chefer tillfrågades att påminna personalen. Deltagarna arbetade på olika verksamheter som kräver dygnet-runt bemanning, som exempelvis slutenvårdsavdelningar i olika regioner i Sverige. För att delta i studien krävdes tillgång till dator samt att personerna kunde se skillnad mellan rött och grönt.
Personen fick vidarebefordra mailet eller länken till undersökningen där denne skulle få tillgång till det under sin lediga tid (se bilaga 4 för ytterliggare info till deltagarna).
Mätinstrument
Frågeformuläret bestod av demografiska frågor som kön, ålder, civilstånd, har minst ett inneboende barn (ja/nej), geografisk position (Götaland, Svealand eller Norrland) och
utbildningsnivå. Hälsofrågor omfattade faktorer och vanor som kan påverka minnet som nikotin- och koffeinanvändning; kontrollfrågor kring psykiatriska, eller neurologiska diagnoser; medicinering som har inverkan på uppmärksamhet, minnet eller sinnesstämning;
medicinska tillstånd som potentiellt kan kopplas till kognitiva störningar; samt om det föreligger synproblem för att säkerställa att deltagarna kan genomföra testet.
Frågor om arbetet och skiften omfattade arbetstakt (mindre än 50%, 50-74%, 75-90%, mer än 90%); antal månader personen haft samma typ av skift (oavsett arbetet); typ av skift (tvåskift, treskift, permanent dag och permanent natt); tiderna de olika skiftpassen börjar och slutar; antal QR under senaste året, senaste 6 månader och senaste två månader. Fasta
svarsalternativ användes för antalet QR senaste 12 månader (ingen: 0, lite:1-20, medel: 21-50, mycket: fler än 50 per 12 månader) och kontinuerligt nummer för sex och två månader
(”Uppskattningsvis, hur många gånger har du haft mindre än 11 timmar mellan två skift (arbetat dagspass efter kvällsarbetet) under senaste 2 månader?”). Likadana frågor ställdes för nattskift som för QR; även en fråga om personen haft beredskap eller jour i schemat, samt uppskattat nummer på dubbla arbetspass personen arbetat under de senaste 6 månaderna.
Karolinska sömnformulär
Karolinska sömnformuläret (KSQ; Ingre et al., 2000; Kecklund and Åkerstedt, 1992) som också användes i Dahlgrens et al. (2016) studie, användes för att mäta dimensionerna av sömnproblem. Formuläret bestod av två olika typer av frågor som handlade antingen om nattsömn eller om sömnrelaterade besvär under dagen. De frågor som relaterade till nattsömn mätte tre olika aspekter av sömnen: sömnkvalitet, uppvaknandebesvär och andningsuppehåll.
Sömnrelaterade besvär under dagen sammanfattades som sömnighet/trötthet. Frågan angående mardrömmar uteslöts då de ansågs irrelevanta i denna studie. Det fanns även oberoende frågor som inte var del av själva resultatet på KSQ och behövde inte användas. Frågan om personen var morgonmänniska/kvällsmänniska behölls då den ansågs vara relevant för undersökningen.
Två andra frågor om återhämtning och frågan gällande frekvens av för kort sömn (<5 timmar) behölls, samt en extra fråga om sömn föregående natt adderades.
Påståendena i KSQ besvarades på en sex-gradig skala där 0 = aldrig och 5 = alltid. En högre poäng på KSQ innebär således mer sömnproblem. För tolkning av resultatet var ett medelvärde tänkt att räknas ut för de frågor som mätte respektive aspekt av sömnbesvär (sömnkvalitet, 4 frågor; uppvaknandebesvär, 3 frågor; andningsuppehåll, 3 frågor samt sömnighet/trötthet, 6 frågor). I nuvarande studie räknades ut bara totalsumma på alla frågor eftersom det var för få deltagare och många andra variabler som var av vikt. Formuläret, instruktionerna för användning, samt kontaktuppgifterna till utvecklarna kan hämtas vid Stockholms universitets stressforskningsinstitut (se referenslistan för mer information).
Minnesformulär
Det enda validerade minnesformuläret som var tillgängligt på svenska var Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PrMQ). Formuläret tillät deltagarna att betygsätta frekvensen för särskilda minnesfel på en fempunkts-likertskala; från mycket ofta (5) till Aldrig (1). Dessa minnesfel gäller situationer som involverar långsiktiga och kortsiktiga aspekter av prospektiva (8 items) och retrospektiva (8 items) minnet. Inom varje kategori, är hälften av frågor relaterade till miljöindikationer och de återstående frågor rör situationer där inga sådana ledtrådar är tillgängliga. Instrumentet har tidigare visat sig ha god intern
konsistens med Cronbachs α 0,89 för totalskalan (summan av skattningar i alla 16 punkter) samt, 0,86 för den prospektiva skalan (summan av skattningar över de 8 prospektiva items) och 0,78, för den retrospektiva skalan (summan av skattningar över de 8 retrospektiva
items)(Rönnlund et al., 2008). För nuvarande studie användes totalsumman av skattningar (Se bilaga 1).
Arbetsrelaterade negativa incidenter
Frågorna lånades av Vedaa et al. (2019) och översattes till svenska för studiens syfte (se bilagan 2). Dessa åtta frågor var avsedda att bedöma antalet självrapporterade arbetsrelaterade olyckor, ”nära-olyckor” och slumrande på arbetet. Med tanke på för få deltagare skulle bara summan av svar på alla frågor användas, men få deltagare gav något svar på dessa frågor så detta formulär ansågs inte vara användbar i studiens analyser.
Arbetsminneskapacitet (WMC)
N-back test är ett vanligt förekommande test som används för att undersöka
arbetsminneskapacitet och funktion. Det anses stämma bra överens med Baddeleys definition av arbetsminne. Testet bedömer förmågan att bearbeta, välja och lagra information inom en mycket kort tidsperiod. Presentationen av n-back testet var kontrabalanserat där hälften av deltagarna startade med den fonologiska- respektive visuospatiala versionen. Före och efter uppgiften användes visuell analog skala, VAS, där deltagarna fick skatta sitt aktuella känslotillstånd på en linje 0 (inte alls) -100 (maximalt), samt svårighet av uppgiften efter testet (se bilagan 3).
Procedur
Testet startade med bakgrundsfrågor samt VAS. Därefter länkades deltagarna vidare till n-back testet som startade med att experimentella instruktioner presenterades i mitten av skärmen. Efter att deltagarna helt förstått uppgiftsinstruktionen, tryckte de på mellanslaget på tangentbordet för att starta testomgång. Testet var uppdelat i övningstest och formellt test.
Bara vid början på en ny modalitet (fonologisk/visuospatial) fick deltagarna övningsblock med 20 trials, medan förändring av belastningen (från 2-back till 3-back) inom samma modalitet introducerades som instruktion. Syftet med övningsblocken var att säkerställa att deltagarna förstod instruktionerna, och sedan fick deltagarna trycka på Q-tangenten för att påbörja det formella testet. Det formella experimentet bestod av 2 block per modalitet (FL/VS) och belastning (2/3-back), vardera block bestod av 43-44 försök med 10 potentiella matchningar och paus emellan. Vid fonologiska versionen av testet presenterades deltagarna med en serie bokstäver i mitten av skärmen, och instruerades att trycka på tangenten M när varje bokstav som presenterades var identisk den som presenterades två bokstäver (f2-back) eller tre bokstäver (f3-back) bakåt i sekvensen. Direkt återkoppling gavs genom grön
markering när deltagarna tryckte rätt och röd när tangenten trycktes vid fel tillfälle. I
visuospatiala versionen fick deltagarna hålla reda på spatiala position av kvadrater och trycka tangenten M när varje kvadrat som presenterades var på samma ställe som den som
presenterades två (v2-back) eller tre (v3-back) kvadrater bakåt i sekvensen. Därefter länkades deltagarna automatiskt tillbaka till enkäten för att besvara resterande frågor.
Analys
En serie multipla regressionsanalyser var tänkta att undersöka de två parametrarna för skiftschema (antal snabba returer arbetade under två och sex månader och antal arbetade nätter under samma tidsperioder) som prediktorer för (a) arbetsminnesfunktion (resultat på n- back), (b) sömnproblem, dvs. sömnkvalitetsindex, återhämtningsindex, frekvens av kort sömn (< 5 timmar); (c) självrapporterade minnesfel (prospektivt, retrospektivt minne), (c)
arbetsrelaterade olyckor. Varje analys skulle involvera kontroll för ålder, kön,erfarenhet av nattarbete, boende med barn och kronotyp. I samband med resultat på n-back test skulle analyser kontrollera även för vanor (nikotin och koffeinanvändning), sömn föregående natt, samt tiden på dagen då undersökningen gjordes.
N-back resultat av olika testdelar exporterades från psytool i enskilda .csv dokument för varje enskild individ. Resultat av olika betingelser för samma individ matchades via nback- koden. Summering av resultat gjordes via excel, totalsumman av två block (med resultatdelar antal korrekta responser, match, missar av matchningar och falskt alarm, dvs. om personen tryckte på tangenten när det inte var match) vid varje betingelse användes och matchades med självskapad identitetskod i Qualtrics. Antal korrekta responser på n-back användes i samtliga analyser, det var resultat av antalet trials subtraherad med missar och falskt alarm.
Vidare, vid frågorna för postaffekt och preaffekt, som undersökte känslotillstånd hos deltagarna före och efter n-back, hade två frågor motsatt riktning vid skattningen, så dessa vändes och summan beräknades. Även delta-affekt, som var resultat av subtraktionen postaffekt minus preaffekt beräknades för att mäta eventuella känslomässiga reaktionen på testet. Upplevd svårighetsgrad på n-back testning beräknades också som summan av första 4 frågor, eftersom två andra bedömdes vara mer som mått på attityd kring testet.
Totalsumman av både PrMQ och KSQ användes som variabler för självrapporterade minnesproblem och sömnproblem.
Efter att sambandet mellan QR och n-back analyserades, skapades en ny variabel för att kunna fortsätta en explorativ analys. Variablerna QR-6 mån och natt-6 mån slogs ihop, eftersom flera personer rapporterade både QR och natt-arbete under de senaste 6 månaderna.
Statistiska analyser gjordes via programmet Jasp 0.16 för Windows. Det fanns ingen grund att gå vidare från vanliga bivariata korrelationstester, något som skulle vara en nödvändig förutsättning för att kunna utföra regressionsanalyser, med tanke på olika begränsningar.
Etik
Autonomiprincipen från The Belmont Report (1979) tillämpades som underlag till regeln om informerat samtycke (respekten för personer) men denna grundas även i
Helsingforsdeklarationens (1964) grundläggande principer om att omsorgen om individen ska alltid gå före oavsett hur mycket vinning vetenskapen eller samhället kan ha av en viss
forskning. Största hänsyn togs för att hålla respondenten anonym och om någon privat information kan härledas ska denna behandlas med största respekt och integritet för deltagaren privatliv ska förbli anonymt och helt konfidentiellt.
Respondenten informerades om att det var frivilligt att delta i denna undersökning som fungerade som underlag till denna C-uppsats inom psykologi på Mittuniversitetet. Det framgick tydligt att svaren skulle behandlas konfidentiellt och endast presenteras på gruppnivå. Varken namn på avdelning eller region skulle anges i rapporten. Studien var endast till för att fylla syftet som underlag för uppsatsen och skulle inte spridas för några andra ändamål. Data analyseras och presenteras på en generell nivå och inte på individnivå.
Studien samlade inte in några kontaktuppgifter till deltagarna och omfattade inte personer som inte var myndiga. Deltagarnas resultat skulle inte kunna kopplas till dem som personer, eftersom deltagarna skulle få utforma sin unika kod. Den enda eventuella information författaren fick tillgång till var mailkontakt till deltagaren, för att skicka ut frågan att delta i studien. Den som deltagit i studien kunde när som helst avbryta sin medverkan enligt vetenskapsrådets riktlinjer (2017).
Resultat Demografiska egenskaper och deskriptiv data
Av 70 individer som påbörjade undersökningen gjorde 12 klart hela undersökningen med minnestestet, därmed kunde bara dessa individer ingå i analysen. Två ytterligare individer fyllde alla formulärdelar men gjorde inte minnestestet, och exkluderades således.
Tabell 1 visar översikt över de viktigaste variablerna, inklusive demografiska egenskaper.
Utöver det hade tre individer synproblem även med korrektur, medicinskt tillstånd som potentiellt kunde kopplas med kognitiva störningar eller psykiatrisk/neurologisk diagnos, samt tog medicin som kan ha inverkan på minnet, uppmärksamhet eller sinnesstämning. Även då dessa kunde vara exkluderingskriterierna, ingick individerna i analysen, eftersom deras resultat på n-back testet inte skilde sig markant från resten av deltagarna (z-värden inom 3 SD). Fyra personer använde också nikotin i någon form, tre personer arbetade inte heltid (50- 74% eller 75-90%), några personer arbetade ganska många dubbla arbetspass inom 6 månader (högst 20). Viktigt att påpeka är att samtliga deltagare ingick i analysen med anledning av litet urval.
Tabell 1 Deskriptiv statistik över demografiska egenskaper, arbetsrelaterade variabler, Nback totalresultat vid fyra betingelser (f2-back, f3-back,v2-back, v3-back), Karolinska sömnformuläret (KSQ), minnesformuläret (PrMQ), VAS affektresultat, VAS svårighetsupplevelse av n-back, tid på dygnet då undersökningen gjordes
Deskriptiv statistik
N % Medelvärde Std.
avvikelse Minimum Maximum
Män 5 42
Kvinnor 7 58
Ålder 12 100 39.167 12.364 26 62
Ensamstående 2 17
Bor med partner 10 83
Har inneboende barn 7 58
Har inte inneboende barn 5 42
Götaland 7 58
Svealand 3 25
Norrland 2 17
Gymnasium 3 25
Eftergymn.utb. (max 2 år) 1 8
högsk./univ. (ej examen) 2 17
Kandidatexamen 4 33
Magister/master 2 17
skifttyp - tvåskift 7 58
- treskift 4 33
- permanent natt 1 8
QR_2mån 12 100 9.500 7.669 0 25
QR_6mån 12 100 30.167 20.828 0 75
natt_6mån 12 100 16.833 22.946 0 74
inga QR/12mån 1 8
Lite (1-20 QR/12mån) 1 8
Medel (21-50 QR/12mån) 4 33
Mycket (> 50 QR/12mån) 6 50
dubbla_arbetspass/ 6mån 12 100 3.250 6.017 0 20
sömn_föregående_natt 12 100 6.458 1.559 4 8
Tid 12 100 13.250 7.137 03.00 24.00
f2-back 12 100 71.167 9.466 50 79
f3-back 12 100 65.750 12.069 37 76
v2-back 12 100 70.917 5.632 59 78
v3-back 12 100 66.167 8.932 49 81
Pre-affekt 12 100 152.333 146.983 0 456
Post-affekt 12 100 292.000 221.650 66 820
delta_affekt 12 100 -139.667 183.719 -570 84
PrMQ 12 100 37.500 11.966 24 60
KSQ 12 100 24.500 11.485 7 45
Natt+QR 12 100 47.000 26.509 25 120
Svårighetsgrad 12 100 238.417 69.933 100 310
Note: QR= quick returns, mån = månader, f = fonologisk, v=visuospatial, natt+QR = summan av antalet nattskift samt QR under de senaste 6 månaderna.
QRs och arbetsminne
Analyserna inleddes med att kontrollera om data hade extrema värden, vilket gjordes via beräkning av z-värden hos alla huvudvariabler (QR-2 mån, QR-6 mån, QR-12 mån, f2-back och f3-back samt v2-back och v3-back, post och preaffekt samt PrMQ och KSQ). Data hade inga extrema värden, dock med tanke på få deltagare, kan populationsmedelvärdet ifrågasättas här. Utifrån skeweness och kurtosis värden, fanns en del data (huvudvariabler) som markant avvek från normalitet, och dessa var f2-back, f3-back och QR-12mån, varför icke
parametriska tester användes.
Korrelationstabell med huvudvariabler visade ingen samvariation av betingelser i n- back tester och QR-2mån, QR-6mån, eller QR-12mån (se tabell 2), därmed fanns det inte någon grund att fortsätta vidare med regressionsanalys. Inte heller bootstraping gjorde någon skillnad (analys ej rapporterad). Med anledning av olika skift-typer och för få deltagare kan effekten av själva QR vara omöjlig att separera från eventuell effekt av nattarbete, så summan av QR-6mån och natt-6mån slogs ihop till en ny variabel (natt+QR), eftersom det var mycket olikheter (variation) i nattarbetet också inom de 12 deltagarna. Antagandet var att det skulle bli högre sårbarhetspoäng/index vid QR om nattarbetet också adderades. Där visade
Spearmans rho signifikant negativ korrelation mellan den nya natt+QR variabeln och f2-back r(12) = -0.608, p = 0.036, 95% CI: -.876 till -.053. Konfidensintervallet var mycket brett men denna indikation ansågs ändå vara värt att rapportera. Inga signifikanta korrelationer visades i koppling till andra betingelser av n-back, inte heller vid ökad belastning. Tabell 2 visar korrelation mellan dessa variabler, inklusive den nya natt+QR variabeln.
Tabell 2. Icke parametriska korrelationer mellan huvudvariablerna.
variabel QR-2mån QR-6mån QR-12mån f2-back f3-back v2-back v3-back
QR-2mån -
QR-6mån 0.909*** -
QR-12mån 0.755** 0.842*** -
f2-back -0.028 -0.112 -0.251 -
f3-back 0.425 0.366 0.266 0.170 -
v2-back -0.150 -0.427 -0.265 0.408 0.255 -
v3-back 0.021 -0.228 0.010 0.116 0.440 0.735** -
natt+QR 0.398 0.361 0.415 -0.608* 0.464 -0.117 0.431
QR = quick returns, mån = månader, f = fonologisk, v = visuospatial, natt+QR = summan av antalet nattskift samt QR under de senaste 6 månaderna.
* p < .05, ** p < .01, *** p < .001
Mot bakgrund av åldrandets effekt på kognitiva funktioner, och den stora
åldersspridningen i undersökningens urval, testades om det fanns något statistiskt samband mellan ålder och resultat på n-back. Resultatet visade en stark signifikant negativ korrelation mellan prestation på f2-back och ålder (med konfidensintervall baserad på 1000
bootstrapreplikationer) r(12) =-.710, p = .01, 95% CI: -.989 till -.064. Det fanns dock inga signifikanta korrelationer med andra betingelser av n-back testet, varken gällande modalitet eller inte heller ökad belastning (samtliga p > .05).
Affekt, svårighetsgrad av n-back testet och kombinerad natt & QR
Själva QR eller nattarbetet i studiens urval, hade inga korrelationer. För presentationens skull, visar tabell 3 bara översikt av samvariationer med den kombinerade variabeln natt+QR under 6 månader, samt affektiva tillstånd innan (pre-affekt) och efter n-back testet (post- affekt), och skillnaden (delta affekt), som reaktion på testet. Ingen samvariation mellan dessa variabler visades. Svårighetsgrad lades till i analysen också och visade ingen signifikant samvariation med natt och QR variabeln eller någon av andra variabler (se tabell 3).
Tabell 3. Icke parametriska korrelationer mellan prestation på n-back betingelserna och
känslotillstånd innan och efter n-back testet, eventuella känslomässiga reaktionen på testet samt QR+natt variabel
variabel f2-back f3-back v2-back v3-back natt+QR pre- affekt
post- affekt
delta-
affekt svårighetsgrad
f2-back -
f3-back 0.170 -
v2-back 0.408 0.255 -
v3-back 0.116 0.440 0.735** -
natt+QR -0.608* 0.464 -0.117 0.431 -
pre-affekt 0.172 0.351 -0.243 -0.098 0.256 -
post-affekt -0.021 0.221 0.116 0.025 0.189 0.657* -
delta-affekt 0.091 -0.144 -0.399 -0.263 -0.007 0.175 -0.517 -
svårighetsgrad -0.268 -0.419 -0.055 -0.098 0.105 0.042 0.504 -0.350 - QR = quick returns, mån = månader, f = fonologisk, v = visuospatial, natt+QR = summan av antalet nattskift samt QR under de senaste 6 månaderna, pre-affekt=känslotillstånd innan n-back testet, post-affekt=känslotillstånd efter testet, delta-affekt=skillnaden i känslotillståndet innan testet och efter testet (post-affekt minus pre-affekt). * p < .05, ** p < .01, *** p < .001
Självrapporterade minnesproblem, sömnproblem och QR
För att se hur mycket aktuella studien skulle stämma överens med vad tidigare studie visade, användes totalsumman av PrMQ för att undersöka självrapporterade minnesproblem, samt summan av KSQ för att undersöka sömnproblem i koppling till QR. Dessa variabler ingick också i en separat korrelationstabell. PrMQ hade signifikant och ganska stark positiv korrelation, men breda konfidensintervaller med QR-2 månader r(12)= .62, p= .03, 95%Cl:
0.077 - 0.88, och QR- 6mån, r(12) =.59, p= .045, 95%Cl: 0.018- 0.868. PrMQ visade ingen
korrelation med natt+QR variabeln eller QR-12mån (alla p > .05). KSQ visade inga signifikanta korrelationer med någon av QR-variablerna i studiens sampel (alla p > .05).
Diskussion
Sammanfattningsvis, i sampel av N=12 deltagare gjordes bivariata icke parametriska korrelationstester som förutsättning för att kunna göra regressionsanalys efter om några samvariationer hittades. Men det fanns ingen grund till att fortsätta regressionsanalys då analyser inte gav stöd till studiens huvudhypoteser; att högre grader exponeringar för snabb retur (QR) skulle resultera med starkare nedsatt arbetsminnesfunktion än vid skiftandet utan eller med lägre grader exponering för QR under samma tidsperioder. I studiens sampel, fanns det inte någon korrelation mellan enbart QR (inte heller enbart natt) och prestation på
arbetsminnestest. Förklaringar kan finnas i ett litet urval och dess egenskaper. Bara en av deltagarna arbetade inte några QR alls, och denna person var den enda med skifttyp
permanent natt, vilket blir en annan sort av påverkan. Bara en ytterligare person arbetade liten antal QR, resten arbetade medelmycket eller mycket, med inte bara stora variationer i QR utan även stora variationer i nattarbetet. Alltså effekten av QR i studiens sampel hade inte gått att separera från andra påverkande effekter både när det gäller skifttyp, nattarbetets påverkan, andra arbetsfaktorer, såsom dubbla skift, arbetstakt, hur länge personen arbetat samma typ av skift, åldereffekter, hälsofaktorer och vanor som koffein- och nikotinanvändning, cirkadiska effekter med tanke på variationer av tid på dygnet när undersökningen gjordes, sömn
föregående natt osv. QR och natt slogs ihop för att kunna se gemensam effekt och använda dessa i explorativa analyser, vilket visade något som bara kan kallas för indikation, men bara på en modalitet i lägre belastning. Variationer i ovannämnda faktorer och för litet urval tillåter tyvärr inte mig att dra några träffsäkra slutsatser utifrån detta resultat.
Det fanns studier som påvisade att själva beteendemåttet, som prestation på n-back kunde visas vara lika bra hos individer med otillräckligt sömn och individer med tillräckligt sömn men samtidig undersökning av hjärnans aktiviteter visade skillnad och
frontallobsdysfunktion vid utförandet av dessa tester hos individer med sömnbrist (t.ex.
Yeung et al., 2018). Av denna anledning användes VAS skalorna i denna studie för att undersöka affektiva skillnader och eventuell grad av ansträngning vid n-back tester, men i urvalet av 12 deltagare visades inte sådana tendenser. Affektiva tillstånd före och efter n-back testet, eller upplevd svårighetsgrad visade inte något samband med QR eller prestation på de olika betingelserna.
Studien förväntades också att styrka tidigare studier, genom att även hitta relation mellan QR, sömnproblem, självrapporterade minnesproblem, samt självrapporterade arbetsrelaterade olyckor. Sömnsvårigheter (summan av resultat på KSQ) har dock inte visat något samband med QR/ 2mån, 6mån eller QR-12mån, inte heller kombinerad natt+QR, eller någon av n-back betingelserna. I enighet med tidigare studie av Thun et al. (2020), som fann att hög exponering för QR per månad var positivt associerade med självrapporterade
minnesproblem, visade även nuvarande studie indikation på koppling med självrapporterade minnesproblem och fler QR under 2 och 6 månader. Denna relation fanns inte mellan subjektiva skattningar av minnesproblem och antalet nattpass eller kombinerad variabel natt+QR, vilket tyder på bristande tillförlitlighet av resultatet, eftersom korrelation fanns mellan natt+QR och objektivt arbetsminnestest. Relationen fanns inte heller vid grad av QR- 12mån, vilket ändå inte är konstigt med tanke på naturen av variabeln och att bara 2 personer i
hela sampel arbetade inga QR eller liten grad av QR-12mån. Det skulle exempelvis vara lite som att jämföra äpple och päron eftersom av dessa personer en arbetade bara natt, vilket har sin egen påverkan (t.ex. Chellappa & Scheer, 2018; Esmaily et al., 2021). Frågorna om arbetsrelaterade olyckor var förmodligen för känsliga, de genererade få svar och därmed inte ansågs vara användbara i analyser.
Resultaten av denna studie hade också en indikation för stöd till åldrandes hypoteser i koppling till arbetsminne (t.ex. McCabe et al., 2010; Park et al., 1996). Signifikant negativ korrelation fanns dock även här bara vid prestation på en modul och lägre belastning av n- back testet, vilket förmodligen tyder på att något inte är helt rätt. Den enda slutsatsen att dra här är att studien borde göras om med säkerställt större urval eller under mer kontrollerade former som i laboratoriemiljö. Jag anser det inte vara konstigt på något sätt att samvariationer med sömnproblem och andra studiens antagande inte kunde hittas hos dessa få deltagare med så många skillnader i viktiga faktorer.
Studiens begränsningar och framtida studier
Studien kunde inte exkludera deltagarna beroende på typ av skift, för många nattskift, nikotinanvändning, koffein (ev. medicinering.), samt vissa andra faktorer som studien inte kontrollerade för (mens, graviditet osv.). Eftersom det fanns stora variationer i många påverkande variabler och det var så få deltagare så går det inte att dra några träffsäkra slutsatser kring någon enskild effekt, även då det finns vissa indikationer så kan det vara slump. Av samma orsak gjordes heller inga korrigeringar för multipla jämförelser i
analyserna, då resultatet redan är opålitligt ansågs det inte ha någon inverkan på slutsatserna.
Inget krav ställdes på när personerna skulle utföra testen för att få fler deltagare, liksom vid kaffeanvändning ställdes inte något krav för att undvika abstinenseffekter på minnet.
Dessa faktorer kontrollerades genom frågorna. Frågor på olika typer av skift, nätter, tiden på dygnet och liknande hade kunnat ge bättre insyn på de enskilda faktorernas effekt, och även själva QR, om tillräckligt många deltagare hade genomfört undersökningen. Frågorna har varit utformade för att kunna separera de olika effekterna. Stort problem kan exempelvis också vara för mycket variabilitet på dygnstider som deltagarna gjorde undersökningen på, men också åldersvariation. Studier har visat ålders inverkan på kognition och minnet allmänt och även prestation på n-back test (Gajewski et al., 2018; McCabe et al., 2010). Studier, som Lo et al. (2012) har visat också cirkadiska modulation av sömnhistorias effekter på kognitiv prestation även vid användning av n-back tester. Med tanke på så många påverkande faktorer utanför studiens kontroll, har förhoppningar lagts på en stor svarsfrekvens, och därmed har ett stort arbete gjorts med att komma i kontakt med många chefer i olika regioner.
Mycket liten svarsfrekvens kan bero på redan mycket belastningar som vårdpersonal haft på sig. Att lägga 30-40 minuter på undersökningen under ledig tid var kanske mycket att fråga. Trots intresse av många andra chefer var hög belastning också anledning som angavs för att, för tillfället, inte tillåta undersökning av personalen. Kanske även att undersökningen gjordes under de ”mörkaste” månaderna på året kan ha sin inverkan på personernas vilja att göra det under sin ledighet. Undersökningen var dessutom inte avsedd att göras på arbetet på grund av tiden och fokus den krävde. Undersökningen krävde också tillgång till dator, vilket kanske inte alla hade när de inte var på arbetet. Nuförtiden kan det mesta göras via telefonen.
Det är möjligt också att instruktionerna inte lästes noggrant, både när det gäller att inte göra undersökningen på arbetet och även att det krävdes tillgång till dator. Eftersom de flesta
deltagarna som påbörjade undersökning stannade vid n-back testet, så fanns det större risk att behöva avbryta och bli störd på arbetsplatsen. Vidare om personen kanske påbörjade
undersökningen via mobilen, trots tydlig uppmaning kring datorkraven, kunde den inte göra testdelen. Med tanke på omdirigeringar från n-back testet tillbaka till enkäten fanns det även utrymme för tekniska fel för webbläsare som kanske inte tillåter omdirigeringar.
Mot bakgrund av litteraturen som finns kring QR och dess största koppling till sömnproblem, litteraturen som finns kring brist på sömn påverkan på EF och WMC, samt ansvar som ställs på de yrken som tillåts arbeta QR, anser jag fortfarande denna undersökning vara viktig och värt att upprepa, samt göra rätt. Antingen med likadan uppsättning av frågor i mycket stort urval för att kunna separera dessa olika effekter, eller kanske mer önskvärt kunde vara att framtida studier fokuserar bara på personer som arbetar tvåskift. Detta för att kunna lättare komma åt renare QR effekt (i dess vanligast förekommande form) och inte ha så många samspelade variabler både vad som gäller nattskift, andra arbetsfaktorer, ålder, tid på dygnet, substanspåverkan (t.ex. nikotin) och hälsovariabler. En ny undersökning borde
undvika förväntningar på att personerna inte ska missa läsa alla viktiga instruktioner och följa dem. Den borde göras under mer kontrollerande former på ett labb för att säkerställa bättre att personer förstår uppgifter och gör dem under likadana förutsättningar, samt undvika
cirkadiska påverkan genom att alla personer gör undersökning vid samma tid på dygnet. Det som också hade varit mycket intressant att undersöka är mer akut effekt av QR, som trots ambitionen inte ansågs praktiskt möjligt för denna studie att fokusera på. Exempelvis, diskuterar Åkerstedt et al. (2012) att kort dygnsvila har direkta effekter på nästa arbetspass, som ingen kompensation kan göra något åt. En kan spekulera att fler QR under längre period förmodligen hade kunnat stärka även dessa akuta effekter.
Bidragsförklaring
Denna uppsats har skrivits inom ramen för en kandidatexamen, vid Institutionen för Psykologi och Socialt arbete, Mittuniversitetet. Författaren till uppsatsen har genomfört omfattande litteratursökningar till motivering av olika beslut, som tagits i samråd med handledaren Fara Tabrizi, bland annat val av datoriserad arbetsminnestest. Jens Bernhardsson har programmerat n-back tester.
Referenser
Belmont Report. Hämtad 17 februari 2021, från:https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and- policy/belmont-report/index.html
Chellappa, Morris, C. J., & Scheer, F. A. J. L. (2018). Daily circadian misalignment impairs human cognitive performance task-dependently. Scientific Reports, 8(1), 3041–11.
https://doi.org/10.1038/s41598-018-20707-4
Cohen , J. D., Perlstein, W. M., Braver, T. S., Nystrom, L. E., Noll, D. C., Jonides, J., &
Smith, E. E. (1997). Temporal dynamics of brain activation during a working memory task. Nature, 386(6625), 604-608.
Dahlgren, A., Tucker, P., Gustavsson, P., & Rudman, A. (2016). Quick returns and night work as predictors of sleep quality, fatigue, work-family balance and satisfaction with work hours. Chronobiology International, 33(6), 759–767.
https://doi.org/10.3109/07420528.2016.1167725
Del Angel, J., Cortez, J., Juárez, D., Guerrero, M., García, A., Ramírez, C., & Valdez, P.
(2015). Effects of sleep reduction on the phonological and visuospatial components of working memory. Sleep Science (São Paulo, SP ), 8(2), 68–74.
https://doi.org/10.1016/j.slsci.2015.06.001
Eldevik, M. Flo, E. Moen, B. M. Pallesen, St. & Bjorvatn, B. (2013). Insomnia, Excessive Sleepiness, Excessive Fatigue, Anxiety, Depression and Shift Work Disorder in Nurses Having Less than 11 Hours in-Between Shifts. PLoS ONE, 8(8), E70882, doi:
10.1371/journal.pone.0070882
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9–19)
Esmaily, Jambarsang, S., Mohammadian, F., & Mehrparvar, A. H. (2021). Effect of shift work on working memory, attention and response time in nurses. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 1–6.
https://doi.org/10.1080/10803548.2020.1863656
Flo, E. Pallesen, S. Moen, B. Waage, S. & Bjorvatn, B. (2014). Short rest periods between work shifts predict sleep and health problems in nurses at 1-year follow-up.
Occupational and Environmental Medicine, 71(8), 555-561
Gajewski, Hanisch, E., Falkenstein, M., Thönes, S., & Wascher, E. (2018). What Does the n - Back Task Measure as We Get Older? Relations Between Working-Memory Measures and Other Cognitive Functions Across the Lifespan. Frontiers in Psychology, 9, 2208–
2208. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.02208
Groome, D., Brace, S. N., Dewart, H., Edgar, G., Edgar, H., Esgate, A., Kemp, R., Pike, G., Stafford, T. (2010). Kognitiv psykologi – processer och störningar. Lund:
Studentlitteratur AB.
Helsingforsdeklarationen (1964). Hämtad 18 februari 2021,
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Hennecke E, Lange D, Steenbergen F, et al. Adverse interaction effects of chronic and acute sleep deficits on spatial working memory but not on verbal working memory or declarative memory. J Sleep Res. 2020;00:e13225. https://doi.org/10.1111/jsr.13225 Honn, K. A., Garde, A. H., Fischer, F. M., & Van Dongen, H. P. . (2016). 22nd International
Symposium on Shiftwork and Working Time: Challenges and solutions for healthy working hours. Chronobiology International, 33(6), 581–588.
https://doi.org/10.1080/07420528.2016.1195632
Karolinska sleep questionnaire (KSQ; Ingre et al., 2000; Kecklund and Åkerstedt, 1992).
Hämtad 5 september 2021. https://www.stressforskning.su.se/forskning/s%C3%B6mn- och-vakenhet/ksq
Kazemi, R., Haidarimoghadam, R., Motamedzadeh, M., Golmohamadi, R., Soltanian, A., &
Zoghipaydar, M. R. (2016). Effects of Shift Work on Cognitive Performance, Sleep Quality, and Sleepiness among Petrochemical Control Room Operators. Journal of Circadian Rhythms, 14(1), 1–1. https://doi.org/10.5334/jcr.134
Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet: en uppdatering av aktuell forskning. Stressforskningsrapport 322. Stockholm:
Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet.
Lo, J. C., Groeger, J. A., Santhi, N., Arbon, E. L., Lazar, A. S., Hasan, S., . . . Derk-Jan Dijk.
(2012). Effects of partial and acute total sleep deprivation on performance across cognitive domains, individuals and circadian phase. PLoS One, 7(9)
doi:http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0045987
McCabe, D. P., Roediger, H. L., McDaniel, M. A., Balota, D. A., & Hambrick, D. Z. (2010).
The Relationship Between Working Memory Capacity and Executive
Functioning. Neuropsychology, 24(2), 222–243. https://doi.org/10.1037/a0017619 Mojtaba Elhami Athar, Mohammad Kazem Atef Vahid, & Ahmad Ashouri. (2020). The
Influence of Shift Work on the Quality of Sleep and Executive Functions. Journal of Circadian Rhythms, 18(1), 4. https://doi.org/10.5334/jcr.194
Owen, A. M., McMillan, K. M., Laird, A. R., & Bullmore, E. (2005). N-back working memory paradigm: A meta-analysis of normative functional neuroimaging
studies. Human Brain Mapping, 25(1), 46–59. https://doi.org/10.1002/hbm.20131 RepovŠ, G., & Baddeley, A. (2006). The multi-component model of working memory:
Explorations in experimental cognitive psychology. Neuroscience, 139(1), 5–21.
https://doi.org/10.1016/j.neuroscience.2005.12.061
Sumińska, S., Nowak, K., Łukomska, B., & Cygan, H. B. (2021). Cognitive functions of shift workers: paramedics and firefighters - an electroencephalography study. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 27(3), 686–697.
https://doi.org/10.1080/10803548.2020.1773117
Thun, E., Waage, S., Bjorvatn, B., Moen, B. E., Vedaa, Øystein, Blytt, K. M., & Pallesen, S.
(2020). Short sleep duration and high exposure to quick returns are associated with impaired everyday memory in shift workers. Nursing Outlook.
https://doi.org/10.1016/j.outlook.2020.09.008
Valdez, P. (2019). Homeostatic and circadian regulation of cognitive performance. Biological Rhythm Research, 50(1), 85–93. https://doi.org/10.1080/09291016.2018.1491271
Valdez, P. (2019). Circadian Rhythms in Attention. The Yale Journal of Biology and Medicine, 92(1), 81–92.
Park, Smith, A. D., Lautenschlager, G., Earles, J. L., Frieske, D., Zwahr, M., & Gaines, C. L.
(1996). Mediators of Long-Term Memory Performance Across the Life Span. Psychology and Aging, 11(4), 621–637. https://doi.org/10.1037/0882-7974.11.4.621
Rönnlund, M., Mäntylä, T., & Nilsson, L.-G. (2008). The Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ): Factorial structure, relations to global subjective memory ratings, and Swedish norms. Scandinavian Journal of Psychology, 49(1), 11–
18. https://doi.org/10.1111/j.1467-9450.2007.00600.x
Van Dongen, H. (2006). Shift work and inter-individual differences in sleep and sleepiness.
Chronobiology International, 23(6), 1139-47. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1080/07420520601100971
Vedaa, Øystein, Harris, A., Bjorvatn, B., Waage, S., Sivertsen, B., Tucker, P., & Pallesen, S.
(2016). Systematic review of the relationship between quick returns in rotating shift work and health-related outcomes [Review of Systematic review of the relationship between quick returns in rotating shift work and health-related
outcomes]. Ergonomics, 59(1), 1–14. Taylor & Francis.
https://doi.org/10.1080/00140139.2015.1052020
Vedaa, Ø. Harris, A. Erevik, E. K. Waage, S. Bjorvatn, B. Sivertsen, B. & Pallesen, S.
(2019). Short rest between shifts (quick returns) and night work is associated with work- related accidents. International Archives of Occupational and Environmental Health, 92(6), 829-835. doi:10.1007/s00420-019-01421-8
Vedaa, Øystein, Harris, A., Waage, S., Bjorvatn, B., Thun, E., Buchvold, H. V., Djupedal, I.
L. R., & Pallesen, S. (2020). A longitudinal study on the association between quick returns and occupational accidents. Scandinavian Journal of Work, Environment &
Health, 46(6), 645–649. https://doi.org/10.5271/sjweh.3906
Vedaa, Ø. Pallesen, S. Waage, S. Bjorvatn, B. Sivertsen, B. Erevik, E & Harris, A. (2017).
Short rest between shift intervals increases the risk of sick leave: A prospective registry study. Occupational and Environmental Medicine, 74 (7), 496-501.
Vetenskapsrådet. (2014). God forskningssed. Hämtad 15 februari 2021 från, https://medarbetare.ki.se/media/26885/download
Yeung, M. K., Lee, T. L., Cheung, W. K., & Chan, A. S. (2018). Frontal Underactivation During Working Memory Processing in Adults With Acute Partial Sleep Deprivation: A Near-Infrared Spectroscopy Study. Frontiers in Psychology, 9, 742–742.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00742
Åkerstedt, T., Ingre, M., Kecklund, G. (2012) Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?, Stockholm: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
PrMQ (svenska)
Följande frågor handlar om smärre minnesförseelser som alla råkar ut för då och då. Några av dem händer oftare än andra. Vi skulle vilja att du berättade för oss hur ofta dessa förseelser inträffar för dig. Var vänlig och kryssa i den ruta som bäst korresponderar med dina
upplevelser. Var noga med att besvara alla frågor, även om de inte verkar motsvara din situation helt och hållet:
1. Händer det att du bestämmer Dig för att göra något om några minuter, men sedan glömmer att göra det?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig) 2. Händer det att du inte känner igen ett ställe som du har besökt tidigare?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig)
3. Händer det att du glömmer att göra någonting som du hade tänkt göra några minuter senare, även om det finns rakt framför dig (t ex ta en tablett eller stänga av kaffet)?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig) 4. Glömmer du saker som någon berättade några minuter tidigare?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig)
5. Glömmer du tider om du inte påminns av någon annan eller skriver upp det i en kalender eller dagbok?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig) 6. Händer det att du inte känner igen karaktärer från scen till scen i ett radio- eller TV-
program? 7. Glömmer du att köpa saker som du har planerat att köpa, t ex ett födelsedagskort, även om du ser det i affären?
5 (mycket ofta) 4 (ganska ofta) 3 (ibland) 2 (sällan) 1 (aldrig) 8. Händer det att du inte kommer ihåg saker som har hänt under de senaste dagarna? 9.
Berättar du samma historier/saker för samma person vid olika tillfällen?
Bilaga 1
Bilaga 2
Arbetsrelaterade negativa inicidenter
(1)Hur många gånger under den senaste månaden, har du ofrivilligt slumrat till på jobbet?
Hur många gånger under de senaste två månaderna har du:
(2) Slumrat till under körning till eller från jobbet?
(3) Upplevt arbetsrelaterade olyckor som du kände dig ansvarig för, som orsakade dig någon skada?
(4) Upplevt att det varit nära en arbetsrelaterad olycka som du kände dig ansvarig för, vilken eventuellt hade kunnat skada dig?
(5) Upplevt arbetsrelaterade olyckor som du kände dig ansvarig för, som orsakade skador för patienter/andra?
(6) Upplevt att det varit nära en olycka som du kände dig ansvarig för, som eventuellt hade kunnat orsaka skador på patienter/andra?
(7) Upplevt arbetsrelaterade olyckor som du kände dig ansvarig för, som orsakade skada på utrustning?
(8) Upplevt att det varit nära en arbetsrelaterad olycka som du kände dig ansvarig för, som eventuellt hade kunnat orsaka skada på utrustning?
HUR KÄNNER DU DIG JUST NU?
Sätt ett streck på linjen!
KÄNNER DU DIG OROLIG?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG NERVÖS?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG STRESSAD?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG SPÄND?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG FRUSTRERAD?
inte alls maximalt
Bilaga 3
KÄNNER DU DIG LUGN?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG NEDSTÄMD?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG GLAD?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG IRRITERAD?
inte alls maximalt
KÄNNER DU DIG UPPGIVEN?
inte alls
maximalt
KÄNNER DU DIG ARG?
inte alls
maximalt
SKÄMS DU?
inte alls
maximalt
SÄTT ETT STRECK PÅ LINJEN!
HUR SVÅR VAR UPPGIFTEN?
inte alls extremt svår
HUR ANSTRÄNGANDE VAR UPPGIFTEN?
inte alls maximalt
HUR MYCKET KONCENTRERADE DU DIG PÅ UPPGIFTEN?
inte alls maximalt
HUR DISTRAHERAD BLEV DU UNDER UPPGIFTEN?
inte alls maximalt
HUR ALLVARLIGT TOG DU UPPGIFTEN?
inte alls maximalt
GJORDE DU DITT BÄSTA UNDER UPPGIFTEN?
inte alls maximalt
Bilaga 4 Info och Samtyckesblankett
Hej, jag vill fråga dig om du vill delta i ett forskningsprojekt.
Vad är det för ett projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Jag skriver en c-uppsats i psykologi vid Mittuniversitetet och gör en undersökning om arbetsorganisatoriska faktorer såsom skiftarbete, sömn och kognitionsaspekter. Europeiska arbetsdirektivet anger olika hälsovänliga förslag när det gäller skiftandet, men avvikelser tillåts för yrken som kräver kontinuitet i servicen, exempelvis vid arbetet på sjukhus, olika institutioner och fängelse (EUT, 2003). Forskning visar samband mellan särskilda sätt att skifta och sömn, arbetsrelaterade olyckor och hälsoproblem i längden. Det finns även stöd för hur brist på sömn påverkar viktiga kognitiva funktioner. Syftet med den aktuella studien är därför att undersöka om skiftarbete påverkar sömn och arbetsminne hos omvårdnadspersonal inom slutenvård.
Eftersom du är personal inom verksamhet med skiftarbete, ber jag dig att delta i min studie. Tillgång till din email-adress har jag fått från din chef, endast till för att skicka min förfrågan.
Hur går projektet till?
Eftersom undersökningen helst ska ske under din fritid och inte på ditt arbete, med tanke på tid och fokus som den kräver, får du gärna vidarebefordra detta mail till en mailadress där du kan få tillgång till den när du inte är på arbetet. Deltagandet sker genom att du först utformar din unika deltagarkod. Vidare ska du få svara på några frågor innan du får en länk till ett programmerat test som undersöker minne. Testet kräver tillgång till en dator och det kommer ta ca 17 min att utföra det. Se till att du väljer ett bra tillfälle för tiden som undersökningen kräver, att du sitter i lugn och ro, gärna med datorn vänd mot väggen så inget rör sig framför dig eller stör på ett annat sätt. Stäng av ljudet på mobilen. Du kommer få
instruktioner i samband med själva testet. Efter testet ska du återvända till frågeformuläret bestående av allmänna frågor kring vanor och hälsa, enkäter kring skiften i ditt
arbetsschema, sömn, minne, och arbetsrelaterade olyckor. Att utföra dessa enkäter kommer ta ytterligare ca 15 minuter. Hela undersökningen tar ca 32 minuter.
Möjliga följder och risker med att delta i projektet
Den enda risken med undersökningen kan vara oro kring integritet, dina resultat eller
liknande och att du undrar varför jag vill ha all data som jag samlar in och inte bara det som jag angett i koppling till syftet. Jag hanterar integritetsfrågan genom att alla deltagares resultat är anonyma, läs mer i stycket nedan. En del enkäter används för att se om det även hänger samman med vad tidigare forskning visat, samt för att kunna dra rätt slutsatser, eftersom det ofta är många andra faktorer som kan påverka utfallet, än den som
undersökningen lägger fokus på. Om du ska ha några frågor kan du kontakta mig via nedanstående mail eller telefonnummer.
Vad händer med mina uppgifter?
Alla mail kommer raderas efter att data är insamlad. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta det, eller dra tillbaka ditt samtycke. All insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt och lagras och bearbetas på ett avidentifierat vis. Dina svar kommer inte på något sätt att kunna kopplas till dig, din region eller chef. Det är bara du som vet att du står bakom din deltagarkod. Resultaten ska slutligen presenteras på gruppnivå så att inte heller region kan identifieras. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför. Har du några frågor vänligen kontakta den ansvariga för projektet eller handledare (se nedan):
Blanka Nizic, (telefonnummer…)
blni2100@student.miun.se
Fara Tabrizi, handledare (telefonnummer…) fara.tabrizi@miun.se
Billy Jansson, handledare billy.jansson@miun.se
Tack för din medverkan!
SAMTYCKE GÄLLANDE STUDIE: Jag har tagit del av ovanstående skriftlig information.
Jag samtycker till att delta i studien, känner till att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag godkänner hantering av personuppgifter såsom det beskrivs i forskningspersons-informationen.
Samtycker Samtycker ej
Vid Mittuniversitetet finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA (se bilaga för publiceringsvillkor). Publiceringen sker i open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Mittuniversitetet rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
☒ Ja, jag/vi godkänner publiceringsvillkoren.
☐ Nej, jag/vi godkänner inte att mitt självständiga arbete publiceras i det offentliga gränssnittet i DiVA (Endast arkivering i DiVA).
Karlskrona, 2022-01-11 ...
Ort och datum
PS086G dk3 Psykologi GR (C) ...
Program/Kurs
Blanka Nizic ...
Namn (alla författares namn)
1989 ...
Födelseår (alla författares födelseår)
