Likabehandlingsplan. Ro 6, Högbergsskolan 2014/2015

Likabehandlingsplan

Ro 6, Högbergsskolan

2014/2015

Innehåll

Policy sidan 3

Kartläggning sidan 4

Rutiner för utredning och sidan 5-7 dokumentation

Åtgärder för att främja lika sidan 8 rättigheter och möjligheter

och för att förebygga och

förhindra trakasserier

Ansvar sidan 9 Årlig plan sidan 10 Uppföljning och utvärdering sidan 10 Förankring av handlingsplan sidan 10

Bilaga 1

Definitioner sidan 11-12

Bilaga 2

Skolans handlingsplan vid sidan 13 misstanke om kränkande behandling

Bilaga 3

Åtgärdsplan vid mobbning sidan 14

Policy

Medkänsla, respekt, självförtroende, ärlighet och glädje ska genomsyra verksamheten på Högbergsskolan. Orden har till syfte att verka som ett rättesnöre för hur vi på Högbergsskolan ska behandla varandra i vardagen.

Du som är bibliotekarie, elevassistent, kurator, lärare, skolassistent, skolledare, skolmåltidspersonal, skolsköterska eller vaktmästare har till uppgift att se till att dessa ord efterlevs. Konkret innebär det att du uppmuntrar positiva beteenden och reagerar på handlingar som strider mot Högbergsskolans grund.

Inga på Högbergsskolan skall utsättas för någon form av kränkande behandling. Skolan ska vara en trygg mötesplats för ungdomar och vuxna. Vår verksamhet bygger på demokratiska värderingar om alla människors lika värde och vi accepterar inte någon form av kränkningar, trakasserier eller diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Högbergsskolans handlingsplan handlar om att

 Förebygga

 Upptäcka

 Bekämpa

 Följa upp

Såsom våld, hedersrelaterad utsatthet, mobbning, sexism, sexuella trakasserier,

främlingsfientlighet eller annan kränkande behandling. Den handlar även om att visa respekt för allas kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.

Alla skall kunna gå till en verksamhet som präglas av

 Trygghet

 Respekt

Fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna kränkningar får aldrig accepteras.

Tendenser till ovärdigt bemötande ska bemötas i tid med kunskap och öppen diskussion.

Diskriminering och kränkande behandling regleras i

 Diskrimineringslagen,

 Skollagen,

 Arbetsmiljölagen

 Läroplanen.

Kartläggning

Mål

Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.

Aktiviteter

 Göra en kartläggning tillsammans med arbetslagen och elevrådet för att visa vilka otrygga områden som finns på skolan.

Tidpunkt under augusti och september

Ansvar: ansvarig skolledare och programledare

 Arbetsmiljön tas upp som en stående punkt på klassråd, utvecklingssamtal, arbetslag och programledarmöten

Tidpunkt: Kontinuerligt

Ansvar: Klassföreståndare och programlagsledare

 Vid skyddsronder ska den psykosociala arbetsmiljön för eleverna beaktas.

Tidpunkt: vid ordinarie skyddsronder

Ansvar: Rektor, bitr. rektor, programlagsledare, elevskyddsombud, skyddsombud, skolsköterskan.

 Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen.

Tidpunkt: vid ordinarie hälsosamtal Ansvar: Skolsköterskan

 Medarbetarsamtal, personal/chef Tidpunkt: vid medarbetarsamtal Ansvar: Rektor

 Elevenkäter Tidpunkt: maj

Ansvar: klassföreståndare

 Åtgärder gällande trakasserier och kränkningar som dokumenterats under läsåret sammanställs och analyseras. Analysen ligger sedan till grund för eventuella ändringar i likabehandlingsplanen.

Tidpunkt: augusti 2015 Ansvar : Rektor

Rutiner för utredning och dokumentation

Det är den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.

Om trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan kränkande

behandling upptäcks eller anmäls, ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas.

Tidpunkt: samma dag, inga tidshinder accepteras

Ansvar: all personal som får kännedom om trakasserierna

Den kränkte

Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Lärare eller annan

skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt.

Om annan elev än den kränkte tar första kontakten ska alltid den utsatte eleven kontaktas.

Exempel på aktuella frågor: Vad har hänt? Hur ofta? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad är elevens önskemål?

Den vuxne ska vara tydlig och visa att kränkning är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende och alltid informera om att ett uppföljningssamtal kommer.

Läraren eller annan skolpersonal

Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om kränkningen ska kontakta

elevhälsoteamet som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. Elevhälsoteamet ansvarar för utredning och informerar rektor som avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen när skolan har anmälningsplikt. Polis och

socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Vid allvarliga kränkningar hjälper elevhälsoteamet till att utforma ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet.

Utredning

Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.

Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt.

Skolans personal ska vara goda lyssnare och ta information, men hålla sig neutrala. Skolan ska inte lova något som de inte går att uppfylla. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.

Den/de som kränkt

Om den/de som kränkt går på samma skola som den kränkte eleven ska elevhälsoteamet höra deras version. Om de går på annan skola ska rektor vid berörd skola kontaktas. När personal misstänkts ha kränkt elev ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och tillsammans hitta en lösning. Det är viktigt att tydligt markera att kränkningarna omedelbart måste upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet där en leder samtalet och den andra antecknar. Informera alltid berörda parter om att ett uppföljningssamtal kommer att ske.

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas när elev är omyndig.

Detta sker när skolan fått in berörda personers versioner och elevvårdsteamet sett över det som hänt. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavare en kontaktperson i skolan (klassföreståndare). Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur

kommunikationen mellan rektor, lärare, elever, vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterande omständigheter ska skolan noga överväga konsekvenserna av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte och den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavare ska ske. Vid osäkerhet ska skolan (EHT) rådfråga utomstående expertis.

Åtgärder

Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas.

Åtgärder utformas av elevhälsoteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen ska den tas in utifrån i samråd med rektor och/eller

elevhälsoteamet.

Vid kränkningar

Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad.

Beteende avtal: ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven och den/de som kränkt förhålla sig till varandra?

Den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera.

Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då ska alltid samtalet avslutas med att ett beteendeavtal skrivs.

Vid kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som utövat

kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. Den

individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka kommunikationer som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och annan skolpersonal.

Alla kränkningar ska anmälas till rektor.

Vid grova brott

Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga

undervisning på annan plats eller hemundervisning för den/de som begått brottet. Möjlighet till avstängning finns. Representanter för skolan ska alltid närvara vid rättegångar gällande brott i skolan eller mellan elever i skolan.

Uppföljning och utvärdering

Det är viktigt att de inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen:

Vad gjorde skolan bra, vad kunde ha gjorts bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna?

Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster i skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen måste revideras.

Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningen omfattning.

Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda.

När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutats är det viktigt att den utsatte känner sig trygg och att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen.

Dokumentation

Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras, likaså utredning om misstänkta

kränkningar. Varje åtgärd mot kränkningar och uppföljningen av varje fall ska dokumenteras.

Dokumentationen ska diarieföras, följas upp och arkiveras enligt gällande sekretessregler.

Åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga och förhindra trakasserier

 Allt arbete skall utgå från att inte utestänga någon elev från lokaler, möten och undervisning.

 Personalen skall kontinuerligt informeras och fortbildas om lagarnas innebörd.

 Skolledningen skall återkommande initiera diskussioner i personalgruppen om attityder och förhållningssätt.

 Högbergsskolans handlingsplan ålägger varje program att arbeta aktivt kring förhållningssätt och attityder.

Detta arbete skall följas upp av elevhälsoteamet. Om behovet finns av insatser kan detta göras i olika sammanhang, dels omedelbara insatser dels insatser i ett längre perspektiv.

Insatser kring likabehandling redovisas i skolans systematiska kvalitetsredovisning.

 Vid klasskonferenserna ansvarar rektor för att den psykosociala situationen i klassen aktualiseras.

 Eleverna får årligen besvara en enkät som bland annat undersöker den psykosociala situationen i klassen och trivseln för den enskilde eleven. Enkäten skall också

kartlägga eventuell förekomst av kränkande behandling. Resultatet skall analyseras och återkopplas till elever och personal. Åtgärder skall vidtas vid behov.

 I varje klass skall, på klasstid, återkommande diskussioner föras om hur eleverna bemöter och behandlar varandra.

Detta skall dokumenteras i klassrådsprotokoll.

 Klassföreståndare skall vid klassföreståndartid och utvecklingssamtal informera sig om hur eleverna har det med varandra i klassen och på skolan.

Ansvar

 All personal

All personal har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller annan kränkande behandling i enlighet med SL. Kap 6

Den som uppmärksammar oönskat beteende i skolan, ska reagera omedelbart och tydligt.

Information om det inträffade ska föras vidare till mentor eller annan berörd personal i skolan. Allt oönskat beteende ska rapporteras. Den elev eller personal som känner sig illa behandlad, eller behandlar andra illa, ska bli uppmärksammad direkt i samtal med

personal på skolan. Alla åtgärder ska dokumenteras. Personalen omfattas av anmälningsskyldigheten, reglerad i Socialtjänstlagen 14 kap. 1§

 Klassföreståndare

Om någon får kännedom om våld eller kränkande behandling, ska mentor ta upp det som skett med berörda parter, var för sig. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Samtal med berörda parter bör ske så snart som möjligt, helst i direkt anslutning till att man fått vetskap om det som inträffat. En fortsättning kan vara att låta de berörda mötas i en gemensamma samtal. Dessa samtal ska följas upp ingående, tills man med säkerhet vet att kränkningarna upphört. Information ges till elevvårdpersonal och till berörd lärare.

Föräldrar skall alltid kontaktas när elev är under 18 år. Detta skall alltid ske om kränkningen eller våldet är allvarligt och alltid vid polisanmälan.

Är kränkningen hedersrelaterad kontakta alltid elevhälsoteamet först.

 Rektor

Rektor har möjlighet att stänga av elev eller förvisa elev från skolan enligt de bestämmelser som finns i 5 kap 17-20§§. Beslut om avstängning, interimistiskt avstängning och förvisning får enligt SL.28 kap 5§ p3. överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Besvärshänvisning bifogas beslutet.

Rektor har ansvar för att all personal och alla elever känner till handlingsplanens innehåll.

Rektor ska se till att dokumentet blir känt för all personal och alla elever varje läsår.

Handlingsplanen ska revideras en gång per år.

Årlig plan ( Skollagen 6 kap 8§ )

Planen revideras1 gång per år för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever.

För läsåret 2013-2014 gäller följande:

2. Utvärdering av de olika programmens handlingsplaner för hur man bedriver arbetet med förhållningssätt och attityder skall följas upp av elevvårdsteamet.

Uppföljning och utvärdering

Den årliga planen skall följas upp och utvärderas av elevhälsoteamet, elevrådet och elevskyddsombud.

Resultatet av utvärderingen skall också ingå i den årliga kvalitetsredovisningen.

Förankring av likabehandlingsplanen

 Personalen skall årligen informeras om likabehandlingsplanens innehåll.

 Elever informeras kontinuerligt av sina klassföreståndare.

 Klassföreståndare informerar föräldrar vid föräldramöte åk 1.

Bilaga 1

Definitioner (Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer)

Diskriminering

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av

individer eller grupper av individer. Begreppet diskriminering inbegriper två olika former av förhållanden, direkt och indirekt diskriminering.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.

Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att han/hon har en viss sexuell läggning.

Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att personal på skolan tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell lägg- ning eller visst funktionshinder.

Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att en elev missgynnas genom- att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt (schemaläggning, skollokaler som exkluderar).

Trakasserier

Trakasserier är något som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet.

Mobbning

Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera individer (Definition hämtad från Dan Olwéus).

Rasism

Rasism är föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja och kontrollera.

Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet är när man uttrycker rädsla för eller motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska drag.

Homofobi

Homofobi är en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en negativ syn på homo- och bisexuella personer.

Sexism

Med sexism avses negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.

Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde.

Bilaga 2

Skolans handlingsplan vid misstanke om kränkande behandling

Skolan har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt följande handlingsplan.

Oavsett vem som i skolans verksamhet får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall han/hon vidta åtgärder. Detta innebär att misstanken skall utredas och vid förekomsten av kränkande behandling skall insatser göras enligt handlings- planen nedan.

Åtgärderna skall dokumenteras och förvaras hos kurator

Om en anställd på skolan är utsatt för kränkande behandling eller utsätter elever för kränkningar eller trakasserier, ansvarar rektor för utredning och åtgärder

Misstanke om kränkande behandling av elev utreds Klassföreståndare, lärare

Rektor Kurator

- Utredande samtal med den utsatte

- Minst två samtal med förövare/na

- Kontakt med vårdnadshavaren

- Uppföljande samtal med den utsatte

- Om den kränkande be- handlingen fortsätter, varning/polisanmälan

Utredande samtal med

Åtgärdsplan vid mobbning bilaga 3

All personal och elevskyddsombuden är skyldiga att kontakta ansvarig lärare vid misstänkt mobbing.

Vid de samtal som beskrivs bör två vuxna, varav en från elevvårdsteamet, närvara, en frågar och en observerar, lyssnar och dokumenterar, helst ordagrant. Den som frågar ska ha kunskap om

samtalsmetodik. Samtalen skall föras i avskildhet, aldrig inför klassen.

1. Ta reda på fakta. Vad har hänt, vilka är det som mobbar, hur länge har det pågått, var sker mobbingen. Upplysningar kan komma från föräldrar eller vid utvecklingssamtal med studerande. Prata också med den utsatta

2. Enskilt samtal med den mobbade. Visa att skolan tänker agera för att få ett slut på mobbningen. Budskapet till den mobbade ska vara:

Personalen har ansvar för att mobbingen upphör Du ska aldrig acceptera mobbning

Du har rätt att bli accepterad för den du är Du är inget ”offer”

Berätta hur du tänker gå till väga

3. Enskilt samtal med mobbande. Det första samtalet måste ske utan att mobbarna fattar vad som är på gång. De får absolut inte ges möjlighet att prata ihop sig innan de talat med dem som söker åtgärda mobbningen.

Börja med ledaren. Se till att ni kan sitta ostört. Den som observerar ska dokumentera samtalet.

a: tala om vad du vet. Lägg alla fakta på bordet så den som mobbar inser att han/hon inte kan slingra sig undan. Namnge den mobbade. Tala inte om andra än den mobbade och mobbaren.

b: tala om vad du tycker om mobbning och att skolan har ”nolltolerans” när det gäller kränkande särbehandling. Moralisera inte.

c: tala om att skolan, vi, kommer att agera för att få ett slut på mobbningen.

d: fråga mobbaren vad han/hon tänker göra. Låt mobbaren själv formulera vad han/hon ska göra. Uppmuntra beslut. Dokumentera och bestäm tid inom snar framtid för uppföljning.

e: samtal med medlöparna. Anordna så att de inte kan träffa ledaren innan de själv haft samtal, det ska komma oförberett för var och en. För exakt samma samtal med dem som med ledaren. Dokumentera.

4. Kontakt med hemmen. Samtal med föräldrarna/vårdnadshavare är viktigt för att få stöd och hjälp att komma tillrätta med mobbningen. Anklaga inte, ge en positiv bild av att problemen kan och ska lösas.

5. Kontinuerlig uppföljning. Släpp inte greppet om de inblandade. Upprepa samtalen under en period, om så krävs fram till terminsslut. Försök få förslag på hur den utsatte kan komma in i gemenskapen.

6. Stöd för den mobbade. För att få sin självkänsla stärkt är det viktigt att den utsatte erbjuds professionell hjälp parallellt med att läraren försöker att stärka den studerandes status i klassrummet.

7. Stöd för mobbaren. Även mobbaren behöver stöd och hjälp att hitta sin roll utan att förnedra den andra. Självkänslan är ofta dålig.

Dokumentation kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda. Den ska därför förvaras hos kurator. Ansvarig biträdande rektor ska informeras om vad som skett och resultatet av åtgärderna.