Åbymoskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gäller mellan 2018-10-29 och 2019-10-28
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Åbymoskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ... 1
Gäller mellan 2018-10-29 och 2019-10-28 ... 1
Åbymoskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. ... 6
1. Vision ... 6
Åbymoskolans vision ... 6
2. Lagstöd ... 7
3. Definitioner ... 8
Diskriminering ... 8
Trakasserier ... 8
Kränkningar ... 8
Befogade tillsägelser ... 9
Skolans skyldigheter ... 9
Delaktighet, inflytande och förankring ... 9
4.Uppföljning ... 10
4.1 Uppföljning av föregående plan ... 10
4.2 Uppföljning av förra årets åtgärder för att nå planens mål ... 10
Förskoleklass ... 10
År 1-3 ... 11
Vi utvärderar förra årets mål ”Skapa mer trygghet mellan eleverna på skolgården” ... 11 Syftet var att alla elever i åk 1-3 skulle känna sig trygga med varandra och äldre elever. Av olika anledningar har vi inte fått till detta samarbete med de äldre eleverna på skolan i den omfattning vi har önskat, men vi har haft en del samarbete under läsåret inom åk 1-3. Vi har t ex haft olika arbeten/teman ihop, t ex vänskapssamling, tekniktema då vi arbetat tillsammans. Åk 2 och
3 har haft elevens val ihop under läsåret. För att öka tryggheten inför flytten för åk 1 ner till Stora Åbymo i åk 2, träffades åk 1 och 3 i slutet av förra
läsåret för att lära känna varandra lite bättre. ... 11
5. Nuläge ... 12
5.1. Nuläge Förskoleklass ... 13
5.2 Nuläge År 1-3... 14
All personal är lyhörd för vad som händer kring våra elever och tar tag i saker direkt när det händer något. Vi pratar med barnen kring respekt och vad det innebär att respektera varandra. Hur eleverna mår och känner sig är samtal som vi har med dem ofta. Även på klassråden pratar vi mycket om trivseln i klassen och hur vi är mot varandra. På skolan finns ordningsregler som vi genom samtal med eleverna håller levande under terminerna, många klasser har även egna klassregler. I år 1-3 arbetar fritidspedagogerna med livskunskap i elevgrupperna. På höstterminen har vi varje år en vänskapsvecka där vi arbetar förebyggande om hur vi kan vara bra vänner. Då arbetar vi även med barnkonventionen och eleverna får lära sig mer om FNs olika arbetsområden. ... 14
5.3. Nuläge Fritidshemmet ... 14
5.4. Nuläge 4-6 ... 15
6. Främjande arbete ... 16
7. Mål och konkreta åtgärder inför läsåret ... 17
7.1. Förskoleklass:... 17
• Bildstödet ska finnas med oss hela dagen oavsett var vi befinner oss tex skogen, idrotten, gården. ... 18
7.2. Åk 1-3: ... 18
7.3. Fritidshemmet ... 18
7.4. Årskurs 4-6 ... 19
8. Åtgärdande arbete ... 20
8.2. När elev kränker elev ... 22
NORRKÖPINGS KOMMUN ... 22
Sandtorpsskolan och Åbymoskolan läsåret 2018/2019 ... 22
Ett trygghetsärendes gång ... 22
8.3. Trygghetsteamet på Åbymoskolan ... 23
Bilaga 1 ... 24
Årshjul för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.Sandtorpsskolan och Åbymoskolan läsåret 2018/2019 ... 24
Augusti: ... 24
September: ... 24
Oktober: ... 24
November: ... 25
December: ... 25
Januari: ... 25
Februari: ... 25
Mars: ... 25
April: ... 25
Maj: ... 25
Juni: ... 25
Bilaga 2 ... 26
Ansvar i trygghetsarbetet ... 26
Rektor som ansvarar för THT: ... 26 Övergripande ansvar för elevvårdsarbetet. Ser till att det finns regelbundna samtalstider på schema för medlemmarna i THT samt mötestid och tid för arbete med ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” fortsatt
benämnd planen. Rektor tar emot anmälan och beslutar om utredning och åtgärder. Rektor tar alltid ärenden där personal är inblandad. ... 26 Kurator: ... 26 Ansvarar för utveckling av THT samt av revideringar av handlingar som styr THTs arbete. Är behjälplig vid lärarkonferenser, fritidshemsplanering, förskoleklassplanering när nya mål för planen diskuteras och som årshjulet beskriver. kurator tar emot arbetslagens beskrivning av nuläget, och
utvärdering av förra läsårets mål, samt nya mål för det främjande och förebyggande arbetet. Kurator närvarar även på ledningsgrupp när nya mål i planen beslutas. Kurator ansvarar för att en ny plan sammanställs med hjälp från specialpedagog och delar av THT. ... 26 THT: ... 26 Tar gemensamt ansvar för det övergripande arbetet dvs. revidering av rastutvärdering, lämna ut trygghetskartor samt hålla förebyggande samtal.
Vid ett trygghetsärende följer THT rutinen ”Ett trygghetsärendes gång”.
THT presenterar sig i alla klasser vid höstterminens start. ... 26 Klasslärare/årsarbetslagen: ... 26 Ansvarar för att ha en punkt på årsarbetslagens elevvård som rör trygghet, trivsel, och likabehandling. Trivselenkäter sker digitalt. Lagledaren ansvarar för att en beskrivning av nuläget och en utvärdering av läsårets mål görs i slutet av vårterminen inför revidering av likabehandlingsplanen, samt att nya mål för det främjande och förebyggande arbetet sätts i oktober. Detta
beslutas vid lagmöten och vidarebefordras sedan till kurator. ... 26 All personal: ... 26 Ansvarar för att reda i vardagliga konflikter som man kommer i kontakt med under arbetstid, att fullgöra sin anmälningsplikt genom att fylla i ”Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” när ett barn känner sig kränkt och att medverka vid revideringen av målen i planen. Följa årshjulet för trygghetsarbetet. ... 26
Åbymoskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Detta är Åbymoskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Planen innefattar både en likabehandlingsplan utifrån diskrimineringslagen och en årlig plan mot kränkande behandling utifrån skollagen. Den gäller för alla elever på grundskolan, fritidshem och all personal. Åbymoskolan är en F-6 skola och här finns ca 450 elever. Kurator och specialpedagog är ansvarig för att varje år revidera planen. Vidare i dokumentet kommer vi att kalla denna plan mot diskriminering och kränkande behandling som planen.
1. Vision
Åbymoskolans vision
Alla barn ska känna sådan trygghet på skolan att de kan vända sig till alla vuxna på skolan.
På Åbymoskolan ska alla barn och elever känna sig trygga och ha lika
rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Ingen form av kränkande behandling som mobbning, rasistiska yttringar och hedersrelaterat våld skall förekomma.
Var och en har ansvar att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa en god lärandemiljö och arbetsplats och inte utsätta andra för någon form av kränkande handling.
Om kränkning ändå sker förväntas varje vuxen som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt enhetens plan rörande diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och likabehandling.
Arbetet med frågor som rör normer och värden är av betydelse i vardagen. All personal måste främja likabehandling och uppmärksamma och motverka alla former av diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling.
2. Lagstöd
Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på:
• FN:s konvention om barns rättigheter
• Skollagen (2010:800)
• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
• Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Regeringsformen 1 kap 2§
• Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering
• EG-direktiven
• Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Skolan kan göra
polisanmälningar enligt riktlinjer för polisanmälan för brott och misstanke om brott i grundskola, ”Norrköpingskommun och polisen i samarbete”. En
polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten till socialtjänsten.
Åbymoskolan följer rutiner som är fastställda av huvudmannen utifrån
diskrimineringslagen och skollagen. Åbymoskolan följer denna handlingsplan gällande skriftlig rapportering på de händelser som uppstått.
I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som
särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken:
• Misshandel
• Olaga hot
• Olaga tvång
• Ofredande
• Trakasserier
• Förtal
• Sexuellt ofredande
• Hets mot folkgrupp
3. Definitioner Diskriminering
Diskriminering är när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor. I begreppet är det underförstått att åtskillnaden innebär något negativt för den drabbade. Det anses diskriminerande att göra åtskillnad på grund av sådana egenskaper som anses medfödda, förvärvade eller ibland valda eller grundläggande för den kulturella identiteten.
Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av diskrimineringsgrunderna.
Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken.
• Detta är diskrimineringsgrunderna:
• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Ålder Trakasserier
Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan även ske utan att ha koppling till diskrimineringsgrunderna.
Kränkningar
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Den kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En viktig
utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Exempel på kränkande behandling
• Fysiska (t. ex slag, hårda tag, knuffar, fasthållning, misshandel)
• Psykiska (t. ex hot, svordomar, öknamn eller hån)
• Psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, grimaser, ryktesspridning)
• Text/bild (t. ex klotter, lappar, sms, mms, mobilfoto och meddelanden på olika webbcommunities etc.)
Befogade tillsägelser
Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Vid tveksamma fall är skolans personal skyldiga att skriva en anmälan till rektor så utredning ska ske.
Skolans skyldigheter
Skolan har enligt lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder, för att förhindra fortsatta kränkningar. Det måste ske skyndsamt.
Lärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att informera huvudmannen.
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare/förälder har anmält skolan för diskriminering eller berättat att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling.
Delaktighet, inflytande och förankring Personalens delaktighet
Under vårterminen 2019 utvärderas gamla mål och nya mål sätts upp under höstterminen 2019 utifrån trivselenkäterna som eleverna fyllt i, samt vad personal uppfattar vad man behöver arbeta med.
Elevernas delaktighet
Målen i planen sätts utifrån elevernas svar i trivselenkäter som genomförs en gång på hösten, trygghetsvandringar och ev. rastutvärderingar.
Föräldrars delaktighet
Planen presenteras på föräldramöten och läggs på skolans blogg och hemsida.
Rutiner för elever och föräldrar att anmäla diskriminering, kränkande behandling och trakasserier
Om en elev eller vårdnadshavare får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på skolan, på vägen till eller från skolan eller på (sociala medier som är skolrelaterat) tar man en kontakt med rektor, mentor eller övrig personal på skolan.
4.Uppföljning
4.1 Uppföljning av föregående plan
Planen har under året arbetats med i klassernas värdegrundsarbete. Planen har funnits uppsatt på flertal platser i skolan. Förändringar har skett i årshjulet för trygghetsarbetet då flera av skolans årshjul har sammanfogats till ett årshjul . Sedan höstterminen 2018 har Trygghetsteamet ändrat i sin organisation och fått utökad tid. Ett samarbete med Elevrådet påbörjades under läsåret 17/18 och fortsätter under detta läsår 18/19
4.2 Uppföljning av förra årets åtgärder för att nå planens mål Förskoleklass
Vi utvärderar första målet ” Bygga bro från förskolan till förskoleklass”.
Vi tycker vi har kommit en bit på väg i vårt samarbete, det känns som vi har fått till bra överlämning/inskolningar i samråd med förskolpedagoger. Vi har diskuterat med förskolepersonal vad som är bra att tänka på inför övergången mellan förskola – förskoleklass. Vi har även försökt få med aktiviteter och sånger som barnen är intresserade av på våra inskolningar. Vi fortsätter utveckla det goda samarbetet med förskolan.
Vi utvärderar andra målet ” Öka vårt värdegrundsarbete”.
Vi har jobbat med den här frågan en del och vi kommer även att fortsätta med det. Vi har fått ett trevligare klimat med bättre attityd och trevligare ton. Målet är inte helt uppnått utan vi behöver jobba vidare med detta kontinuerligt i vårt dagliga arbete. Vi har haft samarbete med skolans kurator som har jobbat i alla
våra grupper och det har fungerat väldigt bra och varit uppskattat av barnen, plus att vi sett att det har gett ringar på vattnet.
År 1-3
Vi utvärderar förra årets mål ”Skapa mer trygghet mellan eleverna på skolgården”
Syftet var att alla elever i åk 1-3 skulle känna sig trygga med varandra och äldre elever. Av olika anledningar har vi inte fått till detta samarbete med de äldre eleverna på skolan i den omfattning vi har önskat, men vi har haft en del samarbete under läsåret inom åk 1-3. Vi har t ex haft olika arbeten/teman ihop, t ex vänskapssamling, tekniktema då vi arbetat tillsammans. Åk 2 och 3 har haft elevens val ihop under läsåret. För att öka tryggheten inför flytten för åk 1 ner till Stora Åbymo i åk 2, träffades åk 1 och 3 i slutet av förra läsåret för att lära känna varandra lite bättre.
Fritidshemmet
Vi utvärderar första målet ”Alla elever ska känna sig delaktiga i ett socialt sammanhang.”
Enligt trivselenkäten har de flesta barnen svarat att de trivs på fritidshemmet och att de kan leka med både nya och gamla kompisar. Vi fortsätter arbetet med att försöka se alla elever och om de är delaktiga eller om de behöver/vill ha hjälp att hitta ett sammanhang. Vi har diskuterat hur vi kan göra för att ge alla elever en bra start på morgonen.
Vi utvärderar andra målet ”Miljön ska vara trivsam för alla elever”.
Vi har jobbat med att dela upp eleverna för att det ska bli en lugnare miljö.
Under mellanmålet har vi haft fem tysta minuter och sett att det gett ett bra resultat. Det är nu lugnare vid mellanmålet. Det är ett mål som vi känner att vi delvis uppnått, men som vi kommer arbeta vidare med.
4-6
Vi utvärderar första målet ”Att sträva efter att eleverna använder ett mer vårdat språk”.
Språkbruket har diskuterats i värderingsövningar och ämnen, t.ex. ”lag och rätt”. I en årskurs har man haft veckoutvärdering där en punkt är hur
språkbruket har varit under veckan. Alla vuxna markerar vid dåligt språkbruk.
upplever att eleverna är medvetna om att språkbruket överlag inte är bra vilket är en bra start för ett kontinuerligt arbete.
Vi utvärderar andra målet. ”Alla elever ska våga säga till en vuxen när något har hänt”.
När en del barn har sagt till en vuxen att något har hänt, har barn tidigare upplevt att vuxna inte alltid fullföljer med den hjälp som barnet önskat.
Samtlig personal har därför kommit överens om att vi alla måste reagera och åtgärda när något händer på skolgården eller på annan plats. Vi upplever att västarna på rastvärdarna har fungerat bra. Fler elever kommer fram till de vuxna detta läsår.
5. Nuläge
I skolan som helhet
Åbymoskolans verksamhet finns sedan 2014 förlagd i två byggnader.
Åbymoskolan där år 2-6 har sin placering samt Lilla Åbymo där år F-1 finns.
Fritidsverksamhet finns i båda byggnaderna. Det finns en ordinarie rektor på F- 3 och en ordinarie rektor på 4-6.
Till läsåret 2018-2019 har vi startat arbetslaget Elevstödet, men också en lokal med benämningen ”Elevstödet”. Syftet med arbetslaget är att de i personalen som arbetar som elevstödjare ska få chans att träffas regelbundet för att kunna lyfta gemensamma frågor och vara ett eget arbetslag. I utvärderingen efter en termin önskar man fortsätta i denna konstellation, men att man ska fortsätta utvecklandet av arbetslagsmötena. Själva lokalen och arbetet i lokalen
”Elevstödet” är tänkt som en fristad för de elever som har svårt att klara klassrumsmiljön, och som söker sig till andra delar av skolan alt. väljer att stanna hemma. Med elevstödet, ska vi på skolan kunna erbjuda ett alternativ.
Utvecklandet av denna lärmiljö är fortfarande under uppbyggnad och kommer utvecklas under kommande terminer.
Under detta läsår har elevrådet fortsatt arbetat på olika sätt med
värdegrundsfrågor, bl.a. vill elevrådet att klasserna ska bli inspirerade att forma sina klassregler samstämmigt. Elevrådet har reviderat skolans
trivselregler, alla klasser har deltagit i detta. Med stöd av en artikel klasserna fått kan alla sedan forma sina egna klassregler. Om t ex arbetsro eller annat som passar den egna klassen. Syftet är att dels ha regler för alla på skolan, dels regler som ligger närmre, och passar, den egna gruppen. Dock utifrån samma utgångspunkt, alltså artikeln och skolans gemensamma regler. Man kommer samarbeta med Trygghetsteamet kring skolgårdskartor.
Trivselenkäter används digitalt och ger en mer överskådlig bild av elevernas trivselsynpunkter. Resultatet kan visas i klasserna på Smartboard för att kunna diskutera resultaten för att sedan göra förändringar i trivselfrågor i sin klass eller sitt arbetslag.
Syftet med att förändrai trygghetsteamets tider, att lägga mötestiden på måndagar, samt samtalen med elever under veckan, är att de flesta
medlemmarna i gruppen har uppdrag där man arbetar i klass och detta påverkar då undervisningen. Samt att man tidigare enbart gick ut och hade samtalen med eleverna under torsdagsmorgonen och det kunde då vara svårt att få tag i de elever som hade idrott, musik eller slöjd, nu kan man vara lite mer flexibel och se när det passar för medlemmen i THT samt eleven. Trygghetsteamets medlemmar arbetar nu i par utifrån hur vi är organiserade. Paren har tilldelats olika ansvarsområden gällande trygghetsarbetet på skolan. Trygghetsteamet har utvecklat arbetet med trygghetsvandringskartor och samarbetar nu med Elevrådet kring detta. Enskilda förebyggande samtal hoppas vi komma igång med på vårterminen.
Trygghetsteamet på Åbymoskolan består av pedagoger, elevstödjare och kurator. Ansvarig för Trygghetsteamet är kurator Åsa Ekekrantz och rektor Ewa Lundh-Kojola.
Under läsåret kommer all personal genomföra SPSM:s NPF utbildning.Detta för att utveckla hur vi bäst bemöter elever och hur vi kan ge alla en tillgänglig lärmiljö. I varje klass finns också en låda med olika hjälpmedel som kan reducera stress och koncentrations svårigheter.
Hela skolan arbeta sedan höstterminen 18 med att säkra skolan med bildstöd.
All personal använder samma bilder från Widgit Online. På detta sätt blir inte bildstöd bara en extra anpassning för vissa barn utan det blir en del av den ordinarie undervisningen och på så sätt tillgänglig för alla.
I de olika arbetslagen
För att synliggöra nuläget har vi använt oss av trivselenkäter,
trygghetsvandringar samt de underlag som skrivits av arbetslagen angående utvärdering av målen i planen. I en del årskurslag har man även använt sig av rastutvärderingar.
5.1. Nuläge Förskoleklass
Förskoleklass är indelad i tre grupper, Blå, Gul och Grön. I varje grupp är det mellan 15-17 barn. Grupperna har var sitt klassrum i samma våningsplan med varsin mentor. Till förskoleklass är även en elevassistent och en fritidspedagog
likvärdigt i enlighet med läroplanen, där mentorerna är väl förtrogna med uppdraget. Pedagoger och barn ges möjlighet till att besöka andra grupper. Det skapar en trygg lärmiljö för alla förskoleklassbarn.
Vi har också en barngrupp som har behov av tydlighet, struktur och
gruppstärkande aktiviteter. Tidvis har inte hela personalgruppen varit på plats, pga sjukdom, vilket kan ha påverkat barngruppen. Vi ser dock att vårt arbete med gruppstärkande lekar och övningar har gett resultat. Vi pedagoger kommer att fortsätta diskutera värdegrundsarbete och bemötande.
Trivselenkäten: Trivselenkäterna visar nöjda och glada barn som vill vara här i skolan. Vi har ännu inte haft idrott vilket gör att dessa frågor blir svåra att svara på. Vi har istället omformulerat frågan till ”hur tror du att det skulle kännas…..” De flesta ser fram emot att ha idrott och tycker att det ska bli spännande.
5.2 Nuläge År 1-3
All personal är lyhörd för vad som händer kring våra elever och tar tag i saker direkt när det händer något. Vi pratar med barnen kring respekt och vad det innebär att respektera varandra. Hur eleverna mår och känner sig är samtal som vi har med dem ofta. Även på klassråden pratar vi mycket om trivseln i klassen och hur vi är mot varandra. På skolan finns ordningsregler som vi genom samtal med eleverna håller levande under terminerna, många klasser har även egna klassregler. I år 1-3 arbetar fritidspedagogerna medlivskunskap i
elevgrupperna. På höstterminen har vi varje år en vänskapsvecka där vi arbetar förebyggande om hur vi kan vara bra vänner. Då arbetar vi även med
barnkonventionen och eleverna får lära sig mer om FNs olika arbetsområden.
5.3. Nuläge Fritidshemmet
Vi anser att det blivit en lägre ljudnivå i matsalen vid mellanmålet. Vi kommer fortsätta med våra fem tysta minuter. På avdelningarna jobbar vi vidare med att dämpa ljudnivån genom att fördela var eleverna leker. Vi behöver hjälpa eleverna att hitta olika utrymmen att leka på. Verbala kränkningar under fritidshemstid förekommer och fritidspedagogerna arbetar förebyggande med värdegrundsarbetet även under elevernas skoltid. T.ex. övningar där vi jobbar med hur man är en bra kompis, att kunna visa olika känslor, få förståelse för varandra, samarbete, respekt, tillit. Vuxna uppmuntrar och förstärker positiva beteenden och uppmärksammar detta bland eleverna. Vi ser i nuläget att vi behöver jobba vidare med att stärka elever i samspelet med varandra.
5.4. Nuläge 4-6
År 4 Det har framkommit i trivselenkäten att de allra flesta av eleverna trivs i klassrummen. Vi anser att det beror på att vi har en god struktur och arbetar väldigt likt varandra. Arbetsron var till en början en aning rörig, men den har blivit mycket bättre under terminens gång. På rasterna trivs eleverna bra och om de hamnar i konflikt med andra elever, reder de oftast ut det på egen hand, eller vänder sig till någon vuxen. Det finns några få elever som upplever att de blivit slagna och kränkta. En del elever upplever oro på lektioner i olika skolämnen vilket bl.a. kan bidra till att man tappar fokus. Vi personal ser att elever påverkas av detta och arbetar tillsammans med skolledning för att nå en förbättring.Eleverna är nya för oss, likaså vi för dem. Vi börjar se och uppleva att eleverna känner sig tryggare med oss som personal. Tror det beror på att eleverna träffar oss vuxna i årskurslaget lika mycket, då vi går in i varandras klasser.
År 5 Klasserna känner av att det är många nya förändringar i åk 5 då det har kommit mycket nya pedagoger/elevstödjare. Framförallt handlar det om att skapa nya relationer mellan pedagoger/elevstödjare och barnen. Klasserna är komplexa då vi har en stor kunskapsspridning bland eleverna. Eleverna har haft en bra start med få konflikter till skillnad från förra läsåret. Ett antal elever uppehåller sig i korridorer vid raster när de inte ska vara där. Detta skapar oro och medför mycket rörelse och ljud som kan var ett störningsmoment för andra klasser.
År 6 Vi ser att många elever fortfarande är i aktivitet på rasterna, med olika lekar på skolgården, ofta i grupp. Många utnyttjar även möjligheten att vara på Fritidsgården under lunchrasterna. Efter en rörig början tycker personal på Fritidsgården att det blivit lugnare. Vi vill gärna att våra elever får ha kvar möjligheten att vara där. Vi behöver vara uppmärksamma på att det fungerar bra även fortsättningsvis, t ex genom att vi personal ibland är där. Vi upplever att de dagliga promenaderna fram och tillbaka till Hultdalsskolan fungerar bra.
Vi har även denna termin arbetat med språkbruket på olika sätt i våra klasser, t ex genom veckoutvärderingen. Vi märker viss grad av reflektion hos eleverna gällande opassande språkbruk då vuxen är i närheten. Det finns dock arbete kvar att göra då eleverna uppfattar att vuxen inte är i närheten.
Alla
Under varje läsår arbetar vi med våra visionsord; trygghet, kunskap, ansvar och glädje. Vi upplever att vi kan synliggöra detta mer. Genom elevrådet
mer tydligt visa detta t ex i korridorer, trapphus, klassrum. Vi kan även ta fram ett arbetsområde där varje klass arbetar med att illustrera och diskutera
visionsorden, gärna med ballonger som symboler. Lämpligt är att detta arbete görs vid läsårsstart och aktualiseras vid vårterminens start. I undervisningen lyfter vi värdegrundsfrågor i diskussioner, dilemmafrågor och
värderingsövningar, i klass eller mentorsgrupp. Vi har alltid tankar kring gruppsammansättningar och klassrumsplaceringar. All personal i arbetslaget är rastvärdar och man har gemensamma regler på skolan. Vi tänker också att alla nya vuxna behöver uppdateras så att vi har samma värdegrund och står för samma regelsystem. Det behöver uppdateras i vår introduktionsplan.
6. Främjande arbete
• Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
• Omfattar alla diskrimineringsgrunderna
• Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
• Är en naturlig del av det dagliga arbetet
Åbymoskolans övergripande förebyggande arbete på individ- grupp- och organisationsnivå.
• Alla klasser har klassråd där vi bland annat tar upp värdegrundsfrågor.
När: regelbundet Ansvarig: klasslärare
• Vänskapsvecka med samarbetsövningar.
När: Veckan innan höstlovet i samband med FN-dagen Ansvariga: Arbetslag F-3, 4-6
• Gå igenom regler för elevers Internet- och mobilanvändning, 2-6.
När: Läsårsstart
Ansvarig: klasslärare och rektor.
• Det finns alltid vuxna ute på rasterna.
Det finns rastvärdsschema för F-1, 2-6.
När: Varje rast
Ansvarig: alla vuxna på Åbymoskolan
• Vuxna beslutar alltid om placeringar och gruppindelningar vid
organiserad verksamhet t.ex. idrott, friluftsdagar, grupparbeten etc., om inte pedagogen har ett annat syfte med uppgiften.
När: Hela läsåret
Ansvarig: all personal på skolan
• Vi arbetar efter handlingsplaner för övergångar mellan förskola – förskoleklass, förskoleklass – år 1, år 3 – år 4, år 6 – år 7.
När: Under läsåret
Ansvarig: rektor, elevhälsoteam, berörd personal
• ”Hushoppardag” då eleverna träffar de lärare de ska ha kommande höst. De får också bekanta sig med den nya miljön.
När: maj
Ansvarig: klasslärare
• Utflykt till Arkösund för att (få ihop) de nya klasserna i åk 4.
När: Första skolveckorna på höstterminen.
Ansvariga: Lärare åk 4
• Miljödag och sångsamling åk F-6 När: Valborgsmässoafton 30/4
Ansvariga: Lärare och fritidspedagoger
• Gårdsfest för åk 2-6, inbjudan till F-1 och åk 3 Sa När: Sista skolveckan
Ansvariga: Lärare och elever åk 2-6, en aktivitet, roliga lekar/klass
• Rastvärdar har alltid namngivna reflexvästar på sig.
När: varje rast
Ansvariga: Rastvärdar
7. Mål och konkreta åtgärder inför läsåret 7.1. Förskoleklass:
Vi vill arbeta vidare med grunden och värdegrunden. Barnen ska känna en trygghet. Vi har därför valt att arbeta med dessa mål. Vi vill vidareutveckla förra årets mål med att öka samarbetet mellan förskolan och förskoleklassen.
Mål: Bygga bro från förskolan till förskoleklass.
Åtgärder för att förbättra detta:
• Vi fortsätter att utveckla samarbetet med förskolan.
• Få bättre inblick i förskolans verksamhet.
Mål Vi vill att bildstöd ska bli en naturlig del i vår verksamhet.
• I alla klassrum ska det finnas dagsschema med bilder, även bilder över
• Bildstödet ska finnas med oss hela dagen oavsett var vi befinner oss tex skogen, idrotten, gården.
7.2. Åk 1-3:
Vi upplever att likabehandlingsplanen inte är ett levande dokument för oss och våra elever och vill därför arbeta för att det ska bli så.
Mål: Vi vill att våra elever ska prata på ett trevligt sätt och visa respekt för varandra.
Åtgärder för att förbättra detta:
• Synliggöra vårt mål på ett elevnära i sätt och ha det i klassrummet för att kunna återkomma till detta då och då.
• Vi informerar om våra mål till vårdnadshavarna.
• Alla klasser har livskunskap på schemat vid ett tillfälle per vecka och de kommer bl a att arbeta mot detta mål.
• Under ett par veckor per termin arbetar vi med kamratveckor i våra klasser för att tydliggöra vårt mål. Under dessa veckor är vi noga med att det ska synas vad vi gör (på väggar, blogg o s v.) Vi arbetar
årskursvis, men har veckorna samtidigt i åk 1-3.
Vi har lyssnat in vad som förmedlats utifrån trivselenkäterna. Det gäller omklädning före och efter idrotten samt samling/lektioner
Mål: Att eleverna trivs i olika skolsituationer och får arbetsro Åtgärder för att förbättra detta:
• Vi undersöker möjligheten att få upp duschväggar.
• Personal på plats i omklädningsrum speciellt i samband med dusch.
• Fortsätta med tydliga regler och tydlighet gällande ex.vis bildstöd.
• Arbeta mer med respekt för varandra och lugn och arbetsro.
• Tydliga arbetssätt.
• Vi ser till att det finns vuxna närvarande i kapprummen/korridoren innan och efter rast.
7.3. Fritidshemmet
Att få känna sig delaktig i olika sociala sammanhang är viktigt för alla elever.
Det är viktigt att upptäcka elever som är utanför gruppen för att kunna hjälpa dem.
Mål: Att varje elev ska känna sig delaktig i ett socialt sammanhang
Åtgärder för att förbättra detta:
• Uppmärksamma elever som verkar vara ensamma och hjälpa dem att hitta kamrater.
• Att kartlägga barngruppen.
• Ha lekar och gemensamma aktiviteter för att barnen ska hitta nya samspelssituationer och kamrater.
• Stödja och handleda eleverna i deras sociala samspel vid tex konflikter, utanförskap
Mål: Att miljön ska vara trivsam för alla elever.
Åtgärder för att förbättra detta:
• Jobba med att sänka ljudnivån med att dela upp elever som leker i olika rum.
• Ha 5 tysta minuter på mellanmålet.
• Påminna om att prata lagom högt.
• Ha ordning så eleverna lätt hittar material och leksaker. Vi märker upp leklådor med bilder från widgetonline.
7.4. Årskurs 4-6
Vi ser allt oftare en svårighet att motivera elever till skolarbete.
Mål: Att våra elever ska bli mer positiva till skolan och skolarbete.
Åtgärder för att förbättra detta:
• Fokusera på det salutogena synsättet.
• Mycket beröm.
• Påtala när elever gör ”rätt val”.
• Få det till att vara positiv till skolan är det naturliga.
• Viktigt att vi tänker att alla elever är all personals barn.
• Ta hjälp av goda exempel från eleverna ex. skoldagbok.
Vi vill ha detta mål eftersom vi måste sträva efter att inga
kränkningsanmälningar ska förekomma. Målet är därför i första steget att de ska minska.
Åtgärder för att förbättra detta:
• Att skolans reviderade trivselregler ska ständigt vara aktuella för elever och personal.
• Att man arbetar med detta kontinuerligt genom t ex klassråd, där följs dessa samt trivselfrågor upp.
• Vi vill att alla elever vänder sig till den vuxna som är närmast i en situation på rast, dvs att man vänder sig till rastvärdarna.
• Alla klasser bör arbeta med visionsorden.
• Vi bör samplanera vänskapsveckan, göra den bättre!
8. Åtgärdande arbete
Skolans utgångspunkt är att brott och kriminalitet ska behandlas på samma sätt i skolan som i övriga delar av samhället. Det är därför polisens, och inte skolans uppgift, att bedöma om eller när ett brott begåtts. Av den anledningen är det skolans huvudregel att alla brottsliga handlingar ska polisanmälas oavsett om de riktar sig mot elev, personal eller skolans lokaler. Skolan ska inte heller vidta några former av utredningsåtgärder som kan anses ligga inom polisens verksamhetsområde eftersom det riskerar att störa pågående
förundersökning. Efter att polisanmälan är gjord gäller
förundersökningssekretess för kommunens personal. En bedömning måste alltid göras om anmälan till socialtjänsten ska göras. När signaler om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upptäcks påbörjas genast arbetet för att få slut på detta och för att förhindra någon form av upprepande.
8.1. När vuxen kränker elev Rutin för handläggning
• Så snart ansvarig rektor fått muntlig eller anmälan till rektor inlämnad om att vuxen kränkt elev eller kränkning kan ha inträffat är rektor skyldig enligt lag att utreda uppgifterna på organisations-, grupp- och individnivå.
• Rektor/rektorerna samtalar med den/de berörda vuxna.
• Rektor och/eller någon ur Trygghetsteamet samtalar med den/de berörda eleverna.
• Vårdnadshavaren underrättas av rektor eller den som rektor utser.
• Rektor vidtar enligt gällande lagar, förordningar och avtal nödvändiga åtgärder.
• Kontakt kan tas med t.ex. personalkontoret eller sociala myndigheter för samråd.
• Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall rektor göra en polisanmälan.
• Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk/psykosocial hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram.
Uppföljning när vuxen kränker elev
Uppföljningen ska dokumenteras och visa om barnet/eleven och berörda föräldrar upplever att situationen förbättrats.
Om förbättring har skett:
• Rektor/Trygghetsteamet bevakar ärendet i 2 månader.
• Dokumentationen förvaras i personal/elevakten.
Om förbättring inte sker:
• Ansvaret tas upp i Elevhälsoteamet.
• Rektor samtalar och skriver en handlingsplan tillsammans med berörda vuxen.
• Föräldrarna kallas till elevvårdskonferens där elevens situation diskuteras och beslut kring elevens trygghet fattas.
Efter bedömning kan rektor:
• Kontakta socialtjänsten
• Kontakta polisen
• Kontakta personalkontoret
• Lyfta ärendet till Barn- och ungdomsnämnden
8.2. När elev kränker elev
NORRKÖPINGS KOMMUN
Sandtorpsskolan och Åbymoskolan läsåret 2018/2019
Ett trygghetsärendes gång
1. Vardagliga konflikter löses på plats av personal som ser/får kännedom om den. När det behövs tar man en kontakt hem. Gärna en notering att något har hänt och utretts.
2. När ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt eller att de vardagliga konflikterna har accelererat i styrka fylls blanketten ” Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling” av den som får kännedom om det som hänt. Skriv i för och efternamn samt personnr på eleverna och klass. (Blanketten ”Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” finns på
Intranätet/kontor/utbildningskontor/blanketter. )
3. Den som är först att se händelsen, ska bestämma med ansvarig pedagog/er, vem som tar den 1:a kontakten hem. Det gäller för alla inblandade, man meddelar att något har hänt och att det har lämnats vidare till rektor som beslutar om fortsättningen.
4. Rektor tar emot blanketten och tar beslut om fortsatt utredning eller inte. Vid beslut om fortsatt utredning lägger rektor ärendet i THT brevlådan. THT fördelar till två personer som ansvarar för utredningen.
Rektor skickar även vidare rapporten till huvudman.
5. De som fått i uppgift att utreda samlar information och gör en utökad kartläggning om vad som har hänt. De två personerna har samtal med de inblandade. En intervjuar och en dokumenterar. Man startar alltid med att samtala med den utsatta, därefter med den/de som utsätter.
6. De som utreder har uppföljningssamtal med de inblandade inom 10 dagar räknat from det datum då 1:a samtalet skett.
7. Vårdnadshavare kontaktas via mail för information samma dag som samtal har skett, av de som utreder.
8. Ett beslutsunderlag lämnas till rektor, som tar beslut om åtgärder. När ärendet har avslutats ska båda parters föräldrar bli informerade om det via mail.
9. Om utsattheten inte upphör upprättas en åtgärdsplan för de elever som är inblandade, vid ett möte med rektor, mentor, representant från THT, vårdnadshavare och elev. Uppföljningsmöte bokas.
10. Om åtgärdsplanen haft avsedd verkan avslutas ärendet i samråd med vårdnadshavarna vid ett uppföljningsmöte. Om inte så skett planeras nya åtgärder och skrivs in i åtgärdsplanen eller andra åtgärder vidtas som rektor beslutar.
11. När en elev som utsätter eller blir utsatt för kränkningar för ca 3:e gången i THT ärenden, kommer vi från THT att informera mentor om att kartlägga elevens händelser (när, var, hur, vilka) och att mentor anmäler till EHT för vidare åtgärd (EK, handlingsplan etc.).
8.3. Trygghetsteamet på Åbymoskolan
Åsa Ekekrantz, kurator tele. 0727-248951 Lillemor Berglund
Ann-Sofie Gustavsson Daniel Jonsson
Kenth Molinder Anna Sjösten
Bilaga 1
Årshjul för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.Sandtorpsskolan och Åbymoskolan läsåret 2018/2019
Augusti:
•
Trygghetsteams halvdag för alla i THT, utvärdering/revidering av dokument.• THT-representanterna presenterar sig för klasserna (Åb: F-2 bjuder in, åk 3-6 info i musiken alt. idrotten)
• Med början i aug men gäller hela året: THT frågor ska vara en stående punkt i arbetslagträffarna !
• Upprätta, revidera ordningsregler/spelregler för elever och personal via ledningsgrupp
September:
• ”Lika på Åbymo/Sandtorpet” läggs ut på bloggen och på hemsidan.
• Arbetslagen gör en handlingsplan utifrån verksamhetens och arbetslagets prioriterade mål och utifrån arbetslagets elever. Ett underlag för Plan mot diskriminering och kränkande behandling
• Skolans trivselenkät för elever och trygghetsvandring görs under vecka 38. Pedagogerna tar del av resultatet för sin klass och har med det som underlag när nya mål ska bestämmas till årets plan.
Oktober:
• Kurator analyserar resultatet v.41.
• Analys av skolans elevenkät och trygghetsvandring
• V.42 på lärarkonferens, fritidshemsplanering, förskoleklassplanering görs en beskrivning av nuläget, samt att nya mål sätts för det
förebyggande arbetet och eventuellt en revidering av det främjande arbetet. Kurator är behjälplig vid detta arbete.
• V.42 resultatet av trivselenkäten visas och diskuteras på elevråd.
• Lagledaren tar med detta till ledningsgrupp v.43 för diskussion och beslut.
• Med början i V.44, kurator och specialpedagog sammanställer en ny plan utifrån det samlade materialet från respektive arbetslag.
November:
• Revidera likabehandlingsplan utifrån bland annat analysen av skolans elevenkät och trygghetsvandring
December:
Januari:
• Skolledning och kurator presenterar nya “Planen mot diskriminering och kränknade behandling” för personal, elever och vårdnadshavare
• Uppföljning och revidera arbetslagets handlingsplan som skrevs i aug.
utifrån resultat, trivselenkät, analys och mitterminsavstämningen (IST) i okt-dec, samt upptäcka utvecklingsområden.
Februari:
• Elevenkät från kommunen v.9-11
• Revidera verksamhetens handlingsplan (som skrevs i september) utifrån skolans utvecklingsområden på ledningsgruppen
Mars:
• Elevenkät från kommunen v.9-11
April:
• Analys av kommunens elevenkät
• V. 14-16 på lärarkonferens, fritidshemsplanering,
förskoleklassplanering görs en beskrivning av nuläget utifrån kommunens enkät, trygghet och trivsel.
•
Utvärdering av årets mål för att få med alla klassers utvärdering innan nya klasser har bildats.Maj:
• Utvärdering av elevhälsoteamet, trygghetsteamet och organisationen arbete under läsåret
Juni:
•
Trygghetsteams halvdag för alla i THT, utvärdering/revidering av dokument.Bilaga 2
Ansvar i trygghetsarbetet
Rektor som ansvarar för THT:
Övergripande ansvar för elevvårdsarbetet. Ser till att det finns regelbundna samtalstider på schema för medlemmarna i THT samt mötestid och tid för arbete med ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” fortsatt benämnd planen. Rektor tar emot anmälan och beslutar om utredning och åtgärder. Rektor tar alltid ärenden där personal är inblandad.
Kurator:
Ansvarar för utveckling av THT samt av revideringar av handlingar som styr THTs arbete. Är behjälplig vid lärarkonferenser, fritidshemsplanering, förskoleklassplanering när nya mål för planen diskuteras och som årshjulet beskriver. kurator tar emot arbetslagens beskrivning av nuläget, och
utvärdering av förra läsårets mål, samt nya mål för det främjande och förebyggande arbetet. Kurator närvarar även på ledningsgrupp när nya mål i planen beslutas. Kurator ansvarar för att en ny plan sammanställs med hjälp från specialpedagog och delar av THT.
THT:
Tar gemensamt ansvar för det övergripande arbetet dvs. revidering av
rastutvärdering, lämna ut trygghetskartor samt hålla förebyggande samtal. Vid ett trygghetsärende följer THT rutinen ”Ett trygghetsärendes gång”. THT presenterar sig i alla klasser vid höstterminens start.
Klasslärare/årsarbetslagen:
Ansvarar för att ha en punkt på årsarbetslagens elevvård som rör trygghet, trivsel, och likabehandling. Trivselenkäter sker digitalt. Lagledaren ansvarar för att en beskrivning av nuläget och en utvärdering av läsårets mål görs i slutet av vårterminen inför revidering av likabehandlingsplanen, samt att nya mål för det främjande och förebyggande arbetet sätts i oktober. Detta beslutas vid lagmöten och vidarebefordras sedan till kurator.
All personal:
Ansvarar för att reda i vardagliga konflikter som man kommer i kontakt med under arbetstid, att fullgöra sin anmälningsplikt genom att fylla i ”Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” när ett barn känner sig kränkt och att medverka vid revideringen av målen i planen. Följa årshjulet för trygghetsarbetet.
