LS 64-2015/39 Utbildning på forskarnivå
Språkinriktad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolans senare år.
Grundläggande frågor och utmaningar
Teaching science with a language focus in upper secondary school – key issues and challenges Högskolepoäng: 8,5
Kursplanen är beredd i HK 2014-12-22. Kursplanen är fastställd och inrättad av vicedekan 2015-01-12.
Syfte
Kursen syftar till att den forskarstuderande genom självstudier och under handledning ska tillägna sig fördjupade insikter gällande språkinriktad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolans senare år.
Förkunskapskrav
Antagen till utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den forskarstuderande kunna
analysera, problematisera och diskutera språkdidaktisk forskning gällande språkets funktion som redskap för lärande i de naturvetenskapliga ämnena
identifiera och värdera tillämpningar och begränsningar av denna forskning utifrån etiska och forskningsetiska perspektiv
argumentera för val av teori och metod inom språkdidaktisk forskning av direkt betydelse för det egna avhandlingsarbetet
Formerna för bedömning av studieprestationer
Kursens lärandemål examineras genom att den forskarstuderande, såväl skriftligen som muntligen, kan
redogöra och argumentera för val av språkdidaktisk teori och metod av betydelse för den kommande avhandlingen
redogöra och argumentera för etiska och forskningsetiska ställningstaganden av betydelse för den kommande avhandlingen
tillämpa vald teori och metod i analys av empiriska data från egen undersökning
Innehåll och arbetsformer
Kursen genomförs fortlöpande i samband med analys och tolkning av insamlade data och redovisas i anslutning till handledningstillfällen. Kursen slutförs genom skriftlig redovisning om ca 15 sidor.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd Kurslitteratur
Språket i de naturvetenskapliga ämnena under de senare skolåren (788 sidor)
Aikenhead, G. S. (1996). Science education: Border crossing into the subculture of science.
Studies in Science Education, 27, 1-52. (51 sidor)
Bruner, Jerome (1997). Celebrating divergence: Piaget and Vygotsky. Human Development.
Vol. 40. No. 2. S. 63-73. (10 sidor)
Crouch, Catherine & Mazur, Eric (2001). Peer instruction: ten years of experience and results.
American Journal of Physics. Vol. 69. Nr. 9. S. 970-977. (17 sidor)
Hake, Richard (1998). Interactive-engagement versus traditional methods: a six-thousand- student survey of mechanics test data for introductory physics courses. American Journal of Physics. Vol. 66. Nr. 1. S. 64-74. (10 sidor)
Helldén, G., Lindahl, B. & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2005:2. (127 sidor)
Lee, O. (2005). Science education and student diversity: Synthesis and research agenda.
Review of Educational Research 75. 4. S. 491 – 530. (39 sidor)
Lemke, Jay (1990). Talking science: language, learning, and values. Norwood, N.J.: Ablex.
(261 sidor)
Martin, J., & Rose, D. (2007). Interacting with text. The role of dialogue in learning to read and write.
Foreign Studies Journal. S. 66-80. (14 sidor)
Martins, Isabel (2011). Literacy as metaphor and perspective in science education. I: Linder, Cedric (Red.) (2011). S. 90-105. Exploring the landscape of scientific literacy. London:
Routledge. (15 sidor)
Meltzer, Julie & Hamann, Edmund (2005). Meeting the literacy development needs of adolescent English language learners through content-area learning, part two: Focus on classroom teaching and learning strategies. Providence, R.I.: Brown university.
(100 sidor)
Mercer, Neil, Dawes, Lyn, Wegerif, Rupert, & Sams, Claire (2004). Reasoning as a scientist:
ways of helping children to use language to learn science. British Educational Journal.
Vol. 30. Nr. 3. S. 359-377. (18 sidor)
Mohan, Bernard & Slater, Tammy (2006). Examining the theory/practice relation in a high school science register: a functional linguistic perspective. Journal of English for Academic Purposes, Vol. 5. Nr. 4. S. 302-316. (14 sidor)
Osborne, J. (2002). Science without Literacy, A ship without a sail? Cambridge Journal of Education. S.
203-218. (15 sidor)
Scott, Philip (1998). Teacher talk and meaning making in science classrooms: a vygotskian analysis and review. Studies in Science Education. Vol. 32. Nr. 1. S. 45-80. (35 sidor) Scott, Philip, Mortimer, Eduardo & Aguiar, Orlando (2006). The tension between
authoritative and dialogic discourse: a fundamental characteristic of meaning making
interactions in high school science lessons. Science Education. Vol. 90. Nr. 4. S. 605-631.
(26 sidor)
Veel, Robert (2005). Learning how to mean – scientifically speaking: apprenticeship into scientific discourse in the secondary school. S161-195. I: Christie, Francis & Martin, Jim (Red.) (2005). Genre and institutions: social processes in the workplace and school. London: Continuum. (36 sidor)
Språkdidaktiskt perspektiv på ämnesundervisning, inriktning no (686 sidor)
Fang, Zhihui (2004). Scientific literacy: a systemic functional linguistics perspective. Science Education. Vol. 89. Nr. 2. S. 335–347. (12 sidor)
Gibbons, Pauline (2006a). Bridging discourses in the ESL class room: students, teachers, researchers. London: Continuum. (322 sidor)
Hultman, Tor (1996). Forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning – inte bara ämnesdidaktik. Utbildning och Demokrati. Vol. 5. Nr 3. (? Sidor)
Hägerfelth, Gun (2006). Vattenlöpare, vadare och vävare. Mönster i elevsamtal i Naturkunskap. S. 59-72. I: Einarsson, Jan, Ringqvist, Eva & Lindgren, Maria (red.).
Språkforskning på didaktisk grund. Approaches to teaching and learning in linguistic research. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Växjö, 10–11 november, 2005. (13 sidor) Hägerfelth, Gun (2008). Språket i skolans ämnen i ett genrepedagogiskt perspektiv. I:
Didaktikens forum. Nr. 3, 2008. S. 37-47. Stockholm: Stockholms universitet. (10 sidor) Laursen, Helle-Pia (red.) (2008). Sproget med i alle fag – andetsprog og didaktik i folkeskolen.
København: Undervisningsministeriets temahæfteserie nr. 3, 2008. s. 105-120. (15 sidor) Liberg, Caroline (2010). Att fånga det språkdidaktiska ögonblicket. I: Adelmann, Kent (Red.)
(2010). S. 82-95. Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten. Sjunde
Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009.
Uppsala: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. (13 sidor)
Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny (2011). Students’ movability in science Texts. S. 74-89. I: Linder, Cedric (Red.) (2011). Exploring the landscape of scientific literacy.
New York: Routledge. (15 sidor)
Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008). Exploring talk in school. Inspired by the work of
Douglas Barnes. London: Sage. (189 sidor)
Palmér, Anne (2008). Språk och lärande. Stockholm: Skolverket. (45 sidor)
Schleppegrell, Mary (2001). Linguistic features of the language of schooling. Linguistics and Education. Vol. 12. Nr. 4. S. 431-459. (28 sidor)
Seah, Lay Hoon, Clarke, David & Hart, Christina (2010). Understanding students’ language use about expansions through analyzing their lexicogrammatical resources. Science
Education. Vol. 95. Nr. 5. S. 852-876. (24 sidor)
Forskningsetik (ca200 sidor)
Balashov, Yuri & Rosenberg, Alex (Red.) (2002). Philosophy of science. Contemporary readings. London:
Routledge. (valda avsnitt, ca 100 sidor)
CODEX: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://codex.vr.se/
Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet. (10 sidor)
Gustavsson, Bengt, Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2006). Good research practice – What is it?
Views, guidelines and examples. Stockholm: Vetenskapsrådet. (78 sidor)
Valbar litteratur och referenslitteratur, Science Education
Martin, J.R.& Veel, Robert. (1998). Reading science: critical and functional perspectives on discourses of science. (Eds). London : Routledge.
Patrick, Jennifer Drake (2009). High school science teachers learning to teach the specialized language of science. Diss. University of Florida. Ann Arbor, MI: ProQuest LLC.
Roberts, Douglas A. (2007) Scientific literacy/Science Literacy. In Abell & Lederman (Ed.) (2007). Handbook of research in science education. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Valbar litteratur och referenslitteratur, Språkdidaktiskt perspektiv på ämnesundervisning Axelsson, Monica, Olofsson, Mikael, Philipsson, Anders, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana
(2006). Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. Stockholm:
Kompetensfonden.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket. Lyft lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hajer, Maaike (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. Ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I: Olofsson, Mikael (Red.) (2004). Symposium 2003: arena andraspråk. Stockholm:
HLS förlag.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok.
Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hägerfelth, Gun (2010). Att förstå och skapa texter i samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnen. I: Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Nygård Larsson, Pia (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Mercer, Neil & Littleton, Karen (2007). Dialogue and the development of children’s thinking.
A sociocultural approach. London: Routledge.
Kursvärdering
Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Denna värdering ligger till grund för muntlig värdering i samtal med examinator.
