• No results found

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa"

Copied!
14
0
0

Full text

(1)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att:

Godkänna återredovisningen för hur de olika identifierade frågorna omhändertagits.

Bakgrund

I mars 2015 redovisade förvaltningen en beskrivning av hur barn och unga med psykisk ohälsa omhändertas och hur dessa arbetssätt ska utvecklas såväl inom den egna förvaltningen som med andra aktörer. Förvaltningen bedömde att geografisk och organisatorisk tillhörighet bör kvarstå som tidigare, och att det sannolikt gör större skillnad att förtydliga uppdraget för första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och att formulera uppdrag som beskriver ansvarsfördelning med berörda aktörer i gränssnitten.

Nämnden beslutade att stå bakom beskrivningen och uppdrog åt förvaltningen att åtkomma med resultatet i form av karta med ansvarsområden med

formulerade uppdrag återredovisas till HSN under 2016. Detta såväl som omhändertagandet av andra frågeställningar återredovisas i och med denna rapport.

(2)

Tydlighet inåt - gränssnitt och uppdrag

Utgångspunkten för arbetet med att tydliggöra gränssnitt och uppdrag har varit att följa den struktur för beskrivning som använts för socialtjänstens

verksamhet, där liknande beskrivning har tagits fram. Avsikten är att beskrivningarna ska kunna slås samman till en gemensam broschyr som beskriver vart medborgare kan vända sig, respektive vilka insatser som erbjuds beroende på aktuell frågeställning/situation. Framtagen beskrivning redovisas som bilaga. Beskrivningen har tagits fram i samarbete med chefer för berörda verksamheter.

Tydlighet utåt

Tydlig information om vart man ska vända sig för att få hjälp är, enligt SKL, en förutsättning för att nå barn med problem. Det utarbetade

informationsmaterialet (bilaga) är ett verktyg liksom hemsidan sagagotland.se.

En informationskampanj för hemsidan pågår. Berörda verksamheter ansvarar för att kontinuerligt informera om sin verksamhet för att nå ut till målgruppen.

Informationsinsatserna kan ske genom riktad information till barn, unga och föräldrar samt till personal i olika verksamheter som möter barn. Till

medborgare via dagspress, intresseorganisationer, idrottsföreningar, skolor, vårdinrättningar, Gotland.se, sagagotland.se mfl. Internt genom enhetens arbete med gränssnittsavtal/överenskommelser, arbetsgrupper, intranät, personaltidning, BarnSam och så vidare.

Förutom tydlighet avseende vad som erbjuds av vem så är hög tillgänglighet centralt. Kommunikationsvägarna behöver vara utformade efter målgruppen, möjligheterna till förvaltningsgemensam mailadress undersöks. För att möjliggöra säker hantering av uppgifter bör kontakten ske via

invånartjänster/1177. För detta krävs e-legitimation, från vilken ålder man kan få e-legitimation varierar mellan olika utgivare, vissa har en åldersgräns på 15 år. Utgångspunkten är att strukturerna ska möjliggöra att barn från ca12 år ska kunna kontakta sjukvården på egen hand, skolhälsovården kompletterar framförallt för de yngre barnen.

I tidigare utredning angavs att ett tydligt namn som förmedlar vilka

förväntningar man som medborgare kan ha är viktigt. Frågan om eventuellt namnbyte har diskuterats av arbetsgruppen. Bedömningen är att namnet PrimBUP bör kvarstå tillsvidare. Ur vårdsökandes perspektiv är det viktigaste att tydligt förmedla var man ska vända sig och vad som erbjuds. Ett mer allmänt namn skulle också kunna ge felaktiga förväntningar på vad som

(3)

erbjuds, eftersom alla insatser inte finns på ett ställe. Ur ett internt perspektiv är mottagningen relativt ny och namnet har först nu blivit inarbetat.

Uppföljning

Insatser inom första linjens hälso- och sjukvård för barn- och unga görs som beskrivet inom flera organisatoriska enheter. För att möjliggöra en

sammantagen bild av sökmönster såväl som förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga pågår ett arbete med att fastställa vilka beteckningar som ska användas för första linjens insatser, oavsett verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Insatserna förutsätter inte att diagnos satts,

utgångspunkten är insatser utifrån behov inte diagnos. Beteckningarna som används är dock nationella, men behöver omsättas lokalt. En gemensam syn avseende användande av beteckningar och registrering kommer att ge förutsättningar för en sammantagen bild. Utöver sökmönster och förekomst ges därmed bättre förutsättningar för tydliga mål, resultat och uppföljning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I sammanhanget är det intressant att det pågår ett arbete inom skolhälsovården där frågeställningar som avses fånga psykisk ohälsa systematiskt ställs och svaren kommer att omsättas i en bild avseende förekomst inom skolan.

Maria Dalemar

Hälso- och sjukvårdsdirektör

(4)

Bilaga - Barn- och ungdomars psykiska hälsa

Ibland behövs stöd

Psykisk hälsa handlar bland annat om att barn och unga och deras familjer upplever sin tillvaro som meningsfull, att kunna använda sina resurser väl, att vara delaktiga i samhället och att ha förmåga att hantera livets vanliga

motgångar.

Många barn och unga upplever någon gång att de mår dåligt, det hör till livet.

Ofta handlar det om lättare och måttliga psykiska besvär som är övergående, men ibland kan barn och unga behöva hjälp.

Här beskrivs verksamheter där du själv som förälder, barn eller ung kan ta egen direktkontakt när du upplever att du behöver stöd. Presentationen är uppdelad i fyra olika åldersgrupper; små barn, skolbarn och ungdomar och unga vuxna.

0-2 år Barnhälsovården och barn- och ungdomsmedicinska mottagningen

2-6 år Barnhälsovården och primärvården

6-13 år Primärvården, PrimBUP

13-18 år Primärvården, ungdomsmottagningen, PrimBUP, Minimaria

18-24 år Primärvården, ungdomsmottagningen, Minimaria Vänd dig till oss vid:

Ängslan, oro

Separationsproblem

Nedstämdhet

Kriser

Problem kring mat/sömn/stress

Huvudvärk, magont, yrsel, värk (psykosomatik)

Beteende- och uppförandeproblem

Relationsproblem

Beroende

Oklar problematik – där behovet finns att finna rätt hjälp

Vill du läsa om olika verksamheter och deras stöd för barn och unga på Gotland se www.sagagotland.se eller www.1177.se

Socialtjänsten på Gotland har också ett utbud av stöd till barn, unga och familjer. Läs mer: www.gotland.se/87318

Rör er fråga skolsituationen? Kontakta alltid först ansvarig lärare, elevhälsan eller skolans rektor. På denna länk finns kontaktuppgifter till samtliga grundskolor på Gotland www.gotland.se/grundskolaforskoleklass

(5)

Små barn 0-6 år

Barnets ålder har betydelse för hur psykisk ohälsa yttrar sig. Yngre barn uppvisar oftast kroppsliga uttryck eller svårigheter i föräldra-barn samspelet.

Förskola och öppen förskola

Bibliotek, bad och föreningar

0-2 år

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och barnhälsovård Familjer med barn upp till 2år har regelbunden kontakt med barnhälsovården.

Vidare behov kan familjer med barn upp till 2år söka direkt till barn- och ungdomsmedicin utan remiss. Läs mer http://gotland.se/3750

Målgrupp

Hit vänder du dig med frågor kring uppfödningssvårigheter, dålig viktuppgång, sömnrubbningar, skrikighet och oro kring barnets utveckling eller tankar om föräldraskap.

Behandlingsutbud

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning erbjuder läkarbedömning och vid behov utredning, behandling och/eller kontakt med andra yrkesgrupper eller specialistmottagningar.

UAF SOF

KFF

HSF

BUM/BVC/Pr imärvård

IFO presenterar

föräldrautbildningar och familjestöd samt stöd direkt till barn i katalog

(6)

2-6 år

Barnhälsovård

Barnhälsovården tar emot barn för hälsoundersökning och vaccination. I det regelbundna mötet med barnen identifierar och förebygger man somatiska och psykiska besvär och ger stöd och råd till föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Läs mer http://gotland.se/13394

Målgrupp

Barnhälsovården finns för barn 0-6 år och deras familjer i frågor kring hälsa, utveckling och föräldraskap.

Behandlingsutbud

Barnhälsovården erbjuder stödjande och rådgivande samtal med

specialistutbildad sjuksköterska i frågor angående barns hälsa, utveckling, beteende, sömn, mat och sjukdomar. Vid behov finns tillgång till barnläkare och psykolog eller vidare kontakt med specialistmottagningar.

Primärvård

Primärvården finns tillgänglig på flera orter på Gotland och möter såväl barn, unga som vuxna personer i frågor om hälsa. Läs mer

http://gotland.se/vardcentraler Målgrupp

Primärvården tar emot barn och unga som söker för psykosomatiska besvär såsom sömnstörningar, magont, huvudvärk, yrsel samt trötthet och håglöshet.

Behandlingsutbud

Primärvården erbjuder läkarbedömning samt utreder och utesluter somatiska sjukdomar. Vid behov ges medicinsk behandling. Läkare ger egenvårdsråd och i förekommande fall remitteras patienterna till specialistmottagningar.

(7)

Skolbarn 6-13 år

Barnets ålder har betydelse för hur psykisk ohälsa yttrar sig. Symtomen kan komma till uttryck som inåtvända problem, t ex i form av oro och

nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont.

Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende.

Skolbarn och tonåringar ofta visar både kroppsliga, psykosomatiska symtom och t ex oro, nedstämdhet, ilska och beteendeproblem.

Grundskola och särskola med elevhälsa

Bibliotek, bad och föreningar

6-13 år

Primärvård

Primärvården finns tillgänglig på flera orter på Gotland och möter såväl barn, unga som vuxna personer i frågor om hälsa. Läs mer

http://gotland.se/vardcentraler Målgrupp

Primärvården tar emot barn och unga som söker för psykosomatiska besvär såsom sömnstörningar, magont, huvudvärk, yrsel samt trötthet och håglöshet.

Behandlingsutbud

Primärvården erbjuder läkarbedömning samt utreder och utesluter somatiska sjukdomar. Vid behov ges medicinsk behandling. Läkare ger egenvårdsråd och

SOF

KFF

UAF HSF

PrimBUP/

Primärvård

IFO presenterar

föräldrautbildningar och familjestöd samt stöd direkt till barn i katalog

(8)

i förekommande fall remitteras patienterna till primärvårdens fysioterapeuter, PrimBUP eller till specialistmottagningar.

PrimBUP

PrimBUP är en verksamhet som möter barn och ungdomar 6 – 17 år med upplevd psykisk ohälsa. Här arbetar psykolog, kurator, sjuksköterska och psykoterapeut. I uppdraget ingår ett nära samarbete med deras

vårdnadshavare/familjer liksom i samverkan med skola, socialtjänst och vårdgrannar.

En bedömning av mående och insats görs alltid med utgångspunkt från varje enskilt barn. Insatserna bygger på korttidsbehandling, 3 – 10

behandlingstillfällen. Tonvikten ligger inte på diagnostik och individuella förklaringar utan har fokus på barnet/ungdomen i sitt sammanhang. Läs mer http://gotland.se/bup

Målgrupp

Den problematik som hanteras inom PrimBUP är oro och ängslan, ledsenhet, kris, stress, sömn, beteende- och uppförandeproblem, samt relationsproblem inom familjen.

Behandlingsutbud

Oro/ängslan/ledsenhet behandlas med: familjesamtal, korttids-KBT (kognitiv beteendeterapi) och gruppbehandling för oro.

Problematik som rör sömn och stress behandlas med familjesamtal, korttids- KBT, sömnskola och MI (motiverande samtal).

Beteendeproblem behandlas med utbildningsprogrammet KOMET (KommmunikationsMetod) individuellt och i grupp, och samverkan med skolan.

Relationsproblem i familjen behandlas med familjesamtal och samverkan med socialtjänst.

(9)

Ungdomar 13-18 år

Barns och ungas ålder har betydelse för hur psykisk ohälsa yttrar sig.

Symtomen kan komma till uttryck som inåtvända problem, t ex i form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende.

Tonåringar uppvisar ofta både kroppsliga, psykosomatiska symtom och t ex oro, nedstämdhet, ilska och beteendeproblem tillsammans med frågor om relationer. Även missbruk kan vara tecken på psykisk ohälsa.

Grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola med elevhälsa

Ungdoms-

gårdar,bibliotek, bad och föreningar

13-18 år

Primärvård

Primärvården finns tillgänglig på flera orter på Gotland och möter såväl barn, unga som vuxna personer i frågor om hälsa. Läs mer

http://gotland.se/vardcentraler Målgrupp

Primärvården tar emot barn och unga som söker för psykosomatiska besvär såsom sömnstörningar, magont, huvudvärk, yrsel samt trötthet och håglöshet.

Behandlingsutbud

Primärvården erbjuder läkarbedömning samt utreder och utesluter somatiska sjukdomar. Vid behov ges medicinsk behandling. Läkare ger egenvårdsråd och

SOF

KFF

HSF

PrimBUP/

Primärvård/

Ungdomsmo ttagning

IFO presenterar

föräldrautbildningar och familjestöd samt stöd direkt till ungdom i katalog

Minimaria

UAF

(10)

i förekommande fall remitteras patienterna till primärvårdens fysioterapeuter, PrimBUP eller till specialistmottagningar.

PrimBUP

PrimBUP är en verksamhet som möter barn och ungdomar 6 – 17 år med upplevd psykisk ohälsa. Här arbetar psykolog, kurator, sjuksköterska och psykoterapeut. I uppdraget ingår ett nära samarbete med deras

vårdnadshavare/familjer liksom i samverkan med skola, socialtjänst och vårdgrannar.

En bedömning av mående och insats görs alltid med utgångspunkt från varje enskilt barn. Insatserna bygger på korttidsbehandling, 3 – 10

behandlingstillfällen. Tonvikten ligger inte på diagnostik och individuella förklaringar utan har fokus på barnet/ungdomen i sitt sammanhang. Läs mer http://gotland.se/bup

Målgrupp

Den problematik som hanteras inom PrimBUP är oro och ängslan, ledsenhet, kris, stress, sömn, beteende- och uppförandeproblem, samt relationsproblem inom familjen.

Behandlingsutbud

Oro/ängslan/ledsenhet behandlas med: familjesamtal, korttids-KBT (kognitiv beteendeterapi) och gruppbehandling för oro.

Problematik som rör sömn och stress behandlas med familjesamtal, korttids- KBT, sömnskola och MI (motiverande samtal).

Beteendeproblem behandlas med utbildningsprogrammet KOMET (KommmunikationsMetod) individuellt och i grupp, och samverkan med skolan.

Relationsproblem i familjen behandlas med familjesamtal och samverkan med socialtjänst.

Ungdomsmottagning

Övergripande mål för ungdomsmottagningen är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, samt rättigheter hos unga.

Arbetet ska ske utifrån en helhetssyn i medicinsk, psykologisk och psykosocialt perspektiv. På ungdomsmottagningen arbetar barnmorskor, sjukskötare, kurator, läkare samt undersköterska. Läs mer http://gotland.se/um

(11)

Målgrupp

En central förutsättning är att den unga personen söker av fri vilja. Unga (14- 23 år) söker själva och verksamheten är lätt att komma i kontakt med.

Behandlingsutbud

Ungdomsmottagningen kan vägleda och stödja följande områden inom psykisk hälsa och ohälsa:

Sexuell utveckling, relationer till sin partner, sexuella övergrepp, könsroller och jämställdhetsfrågor, sexologiska problem, identitets utveckling, självkänsla, kroppsideal, sexmissbruk, självskadebeteende och missbruk.

Vid behov konsulterar eller remitterar ungdomsmottagningen till gynekolog eller allmänläkare, BUP, Mini Maria, psykiatrin, ungdomsgruppen,

socialtjänsten, skolsköterska

Minimaria

MiniMaria är en öppenvårdsmottagning för barn och unga där det finns oro för alkohol eller droger. Unga som missbrukar alkohol och droger har i hög utsträckning en samtidig psykisk ohälsa. MiniMaria Gotland drivs i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. På MiniMaria arbetar

behandlare, sjuksköterska och läkare. Läs mer http://gotland.se/minimaria En bedömning av mående och insats görs alltid med utgångspunkt från varje enskilt barn.

Målgrupp

MiniMaria vänder sig till barn och unga upp t o m 24 år samt deras anhöriga, då främst föräldrar. Föräldrar kan få stöd på MiniMaria tillsammans med sitt barn eller för egen del. I MiniMarias uppdrag ingår också att erbjuda

konsultation och information till vårdgrannar i frågor som rör ungdomar och missbruk.

Behandlingsutbud

MiniMaria erbjuder rådgivning, bedömning och behandling i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Metoder som används är t ex ADDIS (bedömningsinstrument), MI (Motiverande samtal), återfallsprevention samt olika former av cannabisprogram.

(12)

Familjen är en mycket viktig resurs i arbetet med unga med missbruk. På MiniMaria kan man erbjudas behandling i form av FFT (Funktionell FamiljeTerapi) och föräldragrupper utifrån metoden CRAFT.

Unga vuxna 18-24 år

Psykisk ohälsa yttrar sig på flera sätt. Symtomen kan komma till uttryck som inåtvända problem, t ex i form av oro och nedstämdhet eller som

psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende, missbruk eller i relationsproblem.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola med elevhälsa tillsammans med vuxenutbildning och

arbetsmarknad Ungdoms-

gårdar, bibliotek, bad och föreningar

18-24 år

Primärvård

Primärvården finns tillgänglig på flera orter på Gotland och möter såväl barn, unga som vuxna personer i frågor om hälsa. Från att man fyllt 18 år är det primärvården erbjuder stöd och insatser vid psykisk ohälsa. Läs mer http://gotland.se/vardcentraler

Målgrupp

Primärvården tar emot unga vuxna som söker för psykisk ohälsa som oro och ångest, nedstämdhet och depression, kris och stress samt psykosomatiska besvär såsom sömnstörningar, magont, huvudvärk, yrsel samt trötthet och håglöshet.

SOF

KFF UAF

HSF

Primärvård/

Ungdomsmo ttagning/

IFO stöd som erbjuds direkt till ungdomar i katalog

Minimaria

(13)

Behandlingsutbud

Primärvården erbjuder läkarbedömning samt utreder och utesluter somatiska sjukdomar. Vid behov erbjuds medicinsk behandling och/eller psykologisk behandling. Läkare ger egenvårdsråd och i förekommande fall remitteras patienterna till specialistmottagningar.

Ungdomsmottagning

Övergripande mål för ungdomsmottagningen är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, samt rättigheter hos unga.

Arbetet ska ske utifrån en helhetssyn i medicinsk, psykologisk och psykosocialt perspektiv. På ungdomsmottagningen arbetar barnmorskor, sjukskötare, kurator, läkare samt undersköterska. Läs mer http://gotland.se/um

Målgrupp

En central förutsättning är att den unga personen söker av fri vilja. Unga (14- 23 år) söker själva och verksamheten är lätt att komma i kontakt med.

Behandlingsutbud

Ungdomsmottagningen kan vägleda och stödja följande områden inom psykisk hälsa och ohälsa:

Sexuell utveckling, relationer till sin partner, sexuella övergrepp, könsroller och jämställdhetsfrågor, sexologiska problem, identitets utveckling, självkänsla, kroppsideal, sexmissbruk, självskadebeteende och missbruk.

Vid behov konsulterar eller remitterar ungdomsmottagningen till gynekolog eller allmänläkare, BUP, Mini Maria, psykiatrin, ungdomsgruppen,

socialtjänsten, skolsköterska

Minimaria

MiniMaria är en öppenvårdsmottagning för barn och unga där det finns oro för alkohol eller droger. Unga som missbrukar alkohol och droger har i hög utsträckning en samtidig psykisk ohälsa. MiniMaria Gotland drivs i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. På MiniMaria arbetar

behandlare, sjuksköterska och läkare. Läs mer http://gotland.se/minimaria En bedömning av mående och insats görs alltid med utgångspunkt från varje enskild individ.

(14)

Målgrupp

MiniMaria vänder sig till barn och unga upp t o m 24 år samt deras anhöriga, då främst föräldrar. Föräldrar kan få stöd på MiniMaria tillsammans med sitt barn eller för egen del. I MiniMarias uppdrag ingår också att erbjuda

konsultation och information till vårdgrannar i frågor som rör ungdomar och missbruk.

Behandlingsutbud

MiniMaria erbjuder rådgivning, bedömning och behandling i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Metoder som används är t ex ADDIS (bedömningsinstrument), MI (Motiverande samtal), återfallsprevention samt olika former av cannabisprogram.

Familjen är en mycket viktig resurs i arbetet med unga med missbruk. På MiniMaria kan man erbjudas behandling i form av FFT (Funktionell FamiljeTerapi) och föräldragrupper utifrån metoden CRAFT.

References

Related documents

Arbetet med att förbättra kvaliteten i insatser till barn och unga med psykisk ohälsa enligt beslutad PRIO-plan 2012 (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa)

Särskilt viktigt är det för unga som lever i större socioekonomisk utsatthet eller som riskerar att utsättas för diskriminering eftersom de ofta drabbas hårdare av hälsoproblemen

Verksamhetschef deltar två gånger per termin i länsövergripande möten för att uppdatera Hjälpredan som är ett verktyg som syftar till att klargöra ansvarsfördelningen

Kan detta enskilda arbete vara en följd av att teamen inte har getts eller tagit sig tid till att utarbeta gemensamma definitioner av vad det hälsofrämjande och förebyggande

En annan studie genomförd av DeVore och Ginsburg (2005) visar att många barn och unga fortfarande saknar tillräckligt mycket stöd från sina föräldrar eller en annan vuxen

Med aktuell forskning och gedigen erfaren- het redogör han för skolans roll i flyktingbarns psykosociala utveckling; på vilket sätt kan barnens erfarenheter påverka deras

Den här studien kan bidra med viktig information om vad distriktssköterskan behöver för verktyg i termer av utbildning för att i ett kort möte i telefon eller på mottagning

Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att

Bortsett från den frågan fanns inga fler statistiska signifikanta skillnader avseende om deltagaren hade en anhörig med allvarlig psykisk/fysisk sjukdom eller ej kopplat till hur

Constructions based on eco- friendly principles are designed, built and used in an ecological and resource efficient way, from materials and construction techniques to renewable

Vårdgivaren får ersättning för samverkan med annan vårdgivare och/eller perso- nal från kommunen som ger insatser till barn och unga och där samverkan inte kan hänföras till

Enligt överenskommelsen utgår 250 miljoner till regionerna för insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga samt att säkerställa att barn och unga med

Det har därför varit intressant att göra en studie kring hur vårdgivare själva, i det här fallet allmänläkare, uppfattar det egna arbetet kring omhändertagande av psykisk

Det är viktigt att ungdomar har kunskap när det gäller grundläggande privatekonomi – planering av inkomster och utgifter, lån, krediter, räntor, sparande, betala räkningar –

Efter att ha skissat en bild av forskares bakomliggande motiv för att förespråka estetik och estetiska dimensioner i naturvetenskaplig undervisning skildras undertill

Det förekommer statistiska skillnader i psykisk ohälsa mellan flickor, pojkar och unga kvinnor och män som visar att flickor och unga kvinnor är överrepresenterade samt att dessa

Latinskt namn Pannbenets lodräta höjd och lutning (cm/grader) Hur mycket käken sticker ut från näsbenet (cm) Huvudets form (tex högt, avlångt, platt) Ögonbryns- bågar

Så har kriget gått vidare med ständigt växande lidanden för alla parter och till djup besvikelse för alla dem, som hade trott, att de Gaulle skulle vara i

Tidigare studier har visat att sjuksköterskans stöd har stor betydelse för föräldrar vars barn behandlas för ett medfött hjärtfel då de till exempel kan hjälpa föräldrarna

Vårdgivaren får ersättning för samverkan med annan vårdgivare och/eller personal från kommunen som ger insatser till barn och unga och där samverkan inte kan hänföras till

Utifrån vår beskrivning av Socialstyrelsens konstruktioner kommer vi i följande stycke analysera perspektiv från tidigare forskning och teori för att lyfta fram om det

Två kännetecken för kvalitativ forskning är att det är holistiskt och strävar efter förståelse för helheten, samt att forskaren själv blir ett redskap i forskningen (Polit

The results from this study showed that people with cancer parti- cipating in an exercise intervention during treatment found that ex- ercise improved functioning in daily life