Arkeologen som lever för dansen

De skapar mening i tillvaron

Gästkrönikören kristina jonsson sidorna 16–17

Arkeologen som lever

för dansen

personaltidninGen för NorrbotteNs läNs laNdstiNg Nummer 1, 2014

”Laddare och sladdar är som navelsträngar, själva förutsättningen för livet.”

tema: sjuksköterskornas löner

Vistet i sunderbyn — ett hotell växer fram

nytt namn på landstingstidningen

2

VÄLKOMMEN ^{INNEHÅLL NUMMER 1}

²⁰¹⁴

INSIKT är en personaltidning produ- cerad vid kommunikationsavdel- ningen, Norrbottens läns landsting.

Den utkommer med fem till sju num- mer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.

Insikt på webben:

nll.se/landstingstidningen

POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Box 868, 971 26 Luleå BESÖKSADRESS: Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17, Luleå

ANSVARIG UTGIVARE: Anna Källström, kommunikationsdirektör

REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920-28 43 64, 070-32 55 750 ulrika.englund@nll.se GRAFISK FORM:

Tor-Arne Moe, Moe Media AB

OMSLAGSFOTO: Maria Åsén PRESSLÄGGNING: 31 januari 2014 ÅRGÅNG: 42

NÄSTA NUMMER: 11 april 2014 TEKNISK PRODUKTION: Daily print Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 249 000 invånare hälso-

och sjukvård samt tandvård. Lands- tinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer.

NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 hälsocentraler, 26 tand- vårdskliniker och fyra tandvårdsannex.

Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka 7 000 an- ställda. Bland dessa finns drygt 700 läkare och 2 100 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kura- tivt arbete, 70 med kultur/turism och 1 050 med administration.

TÄNK ATT HA så trogna läsare som Stig Söderberg i Norrfjärden! Han har sparat alla nummer av landstingets personaltidning i 40 års tid och har koll på såväl innehåll som layout. Dessutom är han som en uppslagsbok vad gäller förändringar i landstinget och samhället. Som ni förstår var det både roligt och inspirerande att få träffa honom vid hans köksbord och höra honom berätta.

Men nu är det dags för Stig att sätta en ny etikett på sina arkivmappar. Det är nytt år, ny organisation – och nytt namn på

Landstingstidningen.

DET FÖRSTA NUMRET av landstingets personaltidning kallades kort och gott Norrbottens läns landsting informerar och utkom 1972. Något år senare ändrades namnet till NLL-tidningen. Det hette den fram till 1984, året då

Landstingstidningen såg dagens ljus.

Efter 30 år är det dags för namnbyte igen. Men varför Insikt? Ja, det handlar inte om att landstinget redan haft en tidning med det namnet. Den riktade sig till personalen inom länssjukvården Luleå/Boden och gavs ut från början av 1980-talet till år 2000.

Det hela började i stället med att landstinget bestämde sig för att starta en tidning för att sprida

information till norrbottningarna. Den heter Utsikt och utkom med två nummer ifjol; i år ska fyra nummer delas ut till hushållen. Det var där någon- stans idén om bytet till Insikt föddes – i dag handlar ju mycket om att skapa ”en sammanhållen kommuni- kation” som det heter på marknadsföringsspråk.

Nämnas kan att även Vårdbladet Insikt är på gång, en informationsskrift som ska läggas ut i sjuk-

husens personalrum.

LANDSTINGSTIDNINGEN ÄR ett namn som fungerat fint i 30 år, men vi hoppas förstås

att ni ska vänja er vid Insikt också. Vår föresats är att även i fortsättningen göra

en tidning med ett innehåll som ska intressera och – i bästa fall – ge nya insikter. Och oavsett namn ska vi fortsätta att lyfta fram ämnen ur de

anställdas perspektiv. Temat i detta nummer handlar om sjuksköters-

kornas löner. Hör gärna av er om ni har andra frågor som ni vill att vi tar

upp.

TILL SIST: Vi har en ny korsords- konstruktör, som heter Lars Fridestig. Klarar du hans kryss?

ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt

Personaltidningen får

nytt namn — efter 30 år

HR-partner i division Service 4–5

Ökad samverkan är ett av målen med omorganisationen.

På personalsidan har en stor förändring genomförts där 19 HR-partner samlats i division Service.

Lön för mödan? 6–9

Sjuksköterskornas löner debatteras i hela landet. Insikt har träffat Julia Bäck och Heidi Sturk, två av dem som tröttnat på att bara prata i korridoren. I temat möter ni även verksamhetschefen, landstingsdirektören och Vårdförbundets ordförande.

Nytt koncept på hotell 10–11

Patienthotellet Vistet i Sunderbyn börjar bli klart. Tanken är att den ”vårdnära service” som erbjuds ska bidra till kortare väntetider och ett ökat patientflöde på sjukhuset.

Ny hjärtavdelning invigd 11

Totalt har 43 miljoner kronor investerats i den nya hjärt- avdelningen i Sunderbyn. Ingen norrbottnisk patient ska längre behöva åka till Umeå för ballongvidgning, PCI.

Koll på kvaliteten 13

Rehabiliteringsmedicin ackrediterar sin verksamhet en- ligt Carf, en internationell kvalitetsgranskning. ”Arbetet med ackrediteringen är en milstolpe”, säger Stefan Stridsman, sektionschef.

Under samma tak 20

I serien Vi hälsar på får Länsenheten särskilt stöd/Funk- tionshinder ett besök. För snart ett år sedan flyttade de in i nya, gemensamma lokaler i centrala Luleå.

Dessutom:

Sen sist 3

Gästkrönikören 13

På gång 14

Dagens ros 16

Nytt om namn 17

Krysset 18

Doktor Warg kåserar 19 Ur museets samlingar 19

LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ... ... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN

Den nya omsorgslagen innebär att institutionerna avvecklas. Senast 1995 ska alla som bor på vårdhem ha flyttat till mindre gruppbostäder, ute i samhället.

Landstinget säljer därför 62 byggnader runt om i Norrbotten, däribland villorna vid Björnby vårdhem (bilden). På många håll är kommunerna spekulanter.

Ur Landstingstidningen nr 1 1989

Journalerna inom Folktandvården skrivs fortfarande för hand, men nu ska ett nytt digitalt informations- system införas. Därmed kommer journaler att kunna tas fram på en dator var som helst i länet. Under två och ett halvt år ska alla hygienister, tandsköterskor och tandläkare, närmare 600 personer, utbildas.

Ur Landstingstidningen nr 1 2004

12

Stig — en tidningssamlare

Foto: MARIA ÅSÉN

Läkarstudenter tog examen

Den 17 januari 2014 skrevs historia i landstinget. Då tog de första läkarstudenterna i Luleå/sunderbyn sin examen och är därmed

klara för att ge sig ut i yr- keslivet. sex av de sju stu- denterna planerar att göra sin at-tjänstgöring i Norr- botten. Det lyckade ge- nomförandet av den regi- onaliserade läkarutbild- ningen firades på samtliga studieorter – sundsvall, östersund och Luleå/sun- derbyn – och vid umeå universitet.

Ny myndighet för folkhälsa

statens folkhälsoinstitut och smittskyddsinstitutet har från årsskiftet slagits ihop till en myndighet, folk- hälsomyndigheten. Den har ett särskilt ansvar för att främja god hälsa på lika villkor till alla i samhället.

folkhälsomyndigheten ska också analysera hälso- läget hos befolkningen, vad som bör göras och utvär- dera gjorda hälsoinsatser. myndigheten ska dessutom ta över socialstyrelsens arbete med miljöns påverkan på hälsan.

Dags för MONICA igen

moNICa-undersökningen 2014 har inletts. 1 300 norr- bottningar får chans att delta i forskningsstudien, som handlar om hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

varje deltagare erbjuds en undersökning där bland annat kolesterol, blodtryck och kroppsmasseindex (BmI) mäts.

undersökningen har utförts vid sex tillfällen sedan 1986. Denna omgång får totalt 2 500 personer mellan 25-74 år i Norrbotten och i västerbotten möjlighet att dels få kunskap om den egna hälsan, dels bidra till viktig forskning.

Psykiatripengar till landstinget

Norrbottens läns landsting har uppfyllt vissa krav i arbetet med att motverka psykisk ohälsa. för det erhåller man 11,8 miljoner kronor av de ”psykiatri- pengar” på sammanlagt 630 miljoner kronor som delas ut, enligt en överenskommelse mellan staten och sveriges kommuner och landsting (sKL).

arbetet inom psykiatriöverenskommelsen är kon- centrerat till två huvudområden – barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerad allvarlig problematik. ett krav för att få del av stimu- lansmedlen har varit att landstingen och kommu- nerna ska ha beslutat om en samverkan kring barn, unga och vuxna. en annan del av satsningen gäller en förbättrad information om vart man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp.

Adressändra i Paw

Har du flyttat? Kom ihåg att ändra dina adressupp- gifter i Paw. annars är risken att du missar nästa nummer av personaltidningen Insikt. Det är också viktigt att adressen stämmer när landstinget ska skicka annan post till dig, exempelvis kontrolluppgif- ter till deklarationen.

Kort väntan på akuten i norr

väntetiderna på landets akutmottagningar har kart- lagts. socialstyrelsen har dels mätt tiden fram till dess patienten blir undersökt av läkare, dels den totala väntetiden på akuten. Norrbottens fem akutmottag- ningar har bland de kortaste väntetiderna i sverige.

akuten i Piteå toppar listan med den allra kortaste väntetiden. Där tar det i genomsnitt cirka 20 minuter innan patienten får träffa en läkare, att jämföra med en patient på sahlgrenskas akutmottagning i göte- borg som får vänta 1 timme och 53 minuter.

Piteå var alltså bäst i landet. gällivare hamnade på tredje plats, Kalix på fjärde, Kiruna på femte och sun- derby sjukhus på sjunde plats.

sEN sist…

nyheter från landstingets webb

anna-Carin sundqvist, nyutexaminerad läkare, fick ta emot sitt diplom och en ros vid ceremonin i sunderbyn.

Vid Piteå älvdals sjukhus uteslöt man den långärmade rocken redan för två år sedan. Från års- skiftet är den ett minne blott i hela norrbottens läns landsting.

— Jag upplever inga nackde- lar. Framför allt är det lättare att hålla sig ren, säger överläkare dan Fors.

DeT är Dags att tacka läkarrocken för lång och trogen tjänst. Den vita rocken har funnits med i närmare 100 år och är djupt rotad i såväl personalens som patienternas med- vetande – den ger en bild av läkar- nas yrkesidentitet. Från början var rocken till för att skydda läkarens kostym.

Men med åren har frågan om hygien och smittskydd blivit allt viktigare. År 2007 var det enligt Socialstyrelsens författningssam- ling inte längre tillåtet att använda rocken vid patientnära arbete.

Anledningen var – och är – att man ska kunna utföra desinfektion upp till armbågarna och att långa eller upprullade ärmar samlar bakterier.

På vissa stora sjukhus i landet togs rockarna bort som en omedel- bar åtgärd för att få stopp på multi- resistenta bakterier. En vägran att lämna ifrån sig rocken kunde där bli skäl för uppsägning.

I Norrbotten valde man att behålla rocken om den hängdes av vid patientnära arbete.

– Det är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet och Soci- alstyrelsens föreskrifter som måste följas, förklarar länets hygienöver- läkare Kia Karlman.

i PiTeå gick man ett steg längre och blev därmed en föregångare i länet.

– Vi upplevde ett visst motstånd och fick hålla på och påminna om att de skulle av, så för ett par år sedan föreslog jag till en enig led- ningsgrupp att rockarna skulle tas bort helt, säger överläkare Dan Fors, som då var läkarchef vid Piteå älvdals sjukhus.

Med några få undantag har åtgärden i Piteå upplevts som något positivt och accepterats utan större diskussioner. Varje avdelning vid sjukhuset har en person som är hygienansvarig. Undersköterskan Irene Nilsson är en av de medarbe- tare som ser till att klädpolicyn och hygienföreskrifterna följs.

– Ibland får man säga till på skar- pen, men de flesta följer det väldigt bra. Man ser tydligt att vi har haft mindre utbrott av till exempel mag- sjuka på senare år.

Nu följer landstinget Piteås exempel i hela Norrbotten.

Vissa har ProTesTeraT över att det blir kallt med kortärmat. Dan Fors har själv löst det genom att bära landstingets pikétröja under.

– Man får också ha ett kortärmat eget ullunderställ under om man så vill, då har jag svårt att tro att man fryser vid normal inomhustempera- tur, säger Kia Karlman.

De stora fickorna för stetoskop, litteratur med mera har uppgetts som en annan fördel med rocken.

Som alternativ finns nu byxor med generösa benfickor.

Förhoppningen är att man genom att ta bort rockarna ska kunna se en positiv förändring i de kontinuerliga mätningar som görs av följsamhet till hygienpolicyn.

– Redan i dag kan man se skill- nad mellan olika enheter. Det är inte helt ovanligt att det samman-

faller med hur cheferna föregår med gott exempel och uppmuntrar personalen att följa rådande före- skrifter, säger Jeanette Lind, hygiensköterska.

a n n a b e rg st rÖ M

Tack och adjö, läkarrocken

kia karlman, hy-

gienöverläkare. Jeanette lind, hygiensköteska.

För två år sedan kastades läkarrockarna i Piteå — med gott resultat. dåva- rande verksamhetschefen dan Fors, överläkare, upplever bara positiva effek- ter, men skulle möjligen önska någon enkel symbol som kan visa patienter och ny personal tydligare vem som är vem i personalen.

foto: sofIa WeLLBorg

rena arbets- kläder minst varje dag och handdesinfektion är viktiga före- byggande åtgär- der mot smitt- spridning. under- sköterskan irene nilsson ansvarar för att kollegorna på hennes avdel- ning följer före- skrifterna.

4

LaNdstiNgEts Nya OrgaNisatiON

Personalspecialist blir hr-partner

landstingets personalenhet byter namn till Hr-avdelningen.

Personalspecialisterna kallas Hr-partner och tillhör division service.

— tankarna på att införa en modernare metod för att orga- nisera arbetet har vi haft sedan 2008. nu är tidpunkten lämplig, säger ingrid stridfeldt, Hr- direktör.

LanDsTingeTs omorganisation innebär att uppdragsstyrning införs på bred front – verksamheten ska på ett mer systematiskt sätt anpas- sas efter de tjänster som efterfrågas och de resultat som framkommer vid mätningar. På personalsidan har en genomgripande förändring genomförts.

– Det vi gjort faller väl in i det nya sättet att tänka, säger Ingrid Stridfeldt.

För att hamna rätt har de inblan- dade utgått dels från kompetensför- sörjningsprocessen, dels från hur arbetet ser ut i verksamheterna.

Man har inspirerats av en modell av den amerikanske forskaren och ledarskapsgurun Dave Ulrich, ett välkänt namn för dem som intresse- rar sig för hur organisationer ska utformas för att fungera bra.

hr-aVDeLningen (HR står för human resources) tillhör lands- tingsdirektörens stab och består av en direktör samt tre strateger med övergripande ansvar för kompe- tensförsörjning, arbetsrätt samt arbetsmiljö och hälsa. Till avdel- ningen hör även Företagshälsan, tidigare känd under namnet Enhe- ten för arbetslivshälsa.

Den utförarorganisation som bil- dats återfinns i division Service: HR verksamhetsstöd. Förutom en chef finns där sex HR-specialister som på uppdrag av Ingrid Stridfeldt och hennes stab utvecklar områden som rör rekrytering, arbetsrätt och lönebildning, för att nämna några delar. I HR verksamhetsstöd ingår

även 19 personalspecialister med den nya titeln HR-partner. De arbe- tar i divisionerna i nära samarbete med respektive HR-chef.

– HR-partnern finns i linjen och är viktig som ett stöd för landsting- ets chefer, både vad gäller operati- va och strategiska frågor, säger Ing- rid Stridfeldt.

allt som hette personal heter nu Hr. Varför byter ni benämning?

– Human resources är ett veder- taget begrepp, både i Sverige och internationellt. Det är ett vidare begrepp som handlar om att se hela människan som en resurs i organi- sationen. Genom att ändra från per- sonalspecialist till HR-partner sig- nalerar vi att hon eller han på ett tydligare sätt än tidigare ska vara en resurs för cheferna i arbetet med att utveckla verksamheten.

meD aLLa hr-ParTner samlade i en gemensam organisation ska det

bli enklare att standardisera arbets- metoder. Målet är att få allt att fungera på ett likartat sätt, oavsett division, arbetsplats och var chefer och personal befinner sig geogra- fiskt.

– Redan i dag har vi övergripan- de processer, exempelvis ledarut- vecklingsprogram, löneöversyn och systematiskt arbetsmiljöarbete. Nu ska även delprocesserna bli likada- na, med gemensamma mallar och rutiner.

Ett exempel är sommarbeman- ningen, där rekryteringsarbetet ska samordnas av HR-partnern för att stödja och avlasta cheferna. Det rör bland annat annonsering, urval- sprocess och lönesättning.

– I och med att arbetet har samma upplägg på alla håll kom- mer vi tydligare att framstå som en arbetsgivare.

En annan vinst är att sårbarheten minskar.

- Som HR-partner jobbar man i en division, men har sin tillhörighet i HR verksamhetsstöd. Det innebär att man kan ersätta varandra vid sjukdom och ledighet och avlasta vid hög arbetsbelastning. Det blir enklare att se hela bilden och styra resurserna dit de bäst behövs, säger Ingrid Stridfeldt.

Har det inte varit så tidigare?

– Vi har utvecklat mycket och jobbat bra, men det har trots allt funnits mer av ett ”stuprörstänk”.

Nu ser vi till helheten och får en helt annan möjlighet att kraftsam- la.

Varför ska utförarorganisationen tillhöra division service?

– Det är helt rätt. Där finns redan flera verksamheter som arbetar landstingsövergripande med tydligt kundfokus och med koppling till personalen, exempelvis ekonomi, löner och systemadministration.

u l r i k a e n g lu n d landstingets Hr- partner arbetar di- rekt mot cheferna i divisionerna, men tillhör division ser- vice. stående från vänster: Magdalena lundh, therese ivarsdotter, ann- louise Johansson, gun segerlund, ethel Wennberg, elaine Widman, Jenny kos- tet och ann-kristine Jatko. sittande från vänster: anita ilskog, lena Häggbom, lisa Välitalo, eva Vinsa, ulla-britt Öberg, Ca- milla Mejfeldt, lisa Hedqvist, sofia er- iksson och Caroline stafström. På bilden saknas alia lund- berg, nicklas Vou- tilainen, Jennie grahn och Marita Widman.

foto: aNDers aLm

”den nya orga- nisationen gör det enklare att höja kvalitén på Hr-arbetet och att omfördela arbetsuppgif- ter”, säger ing- rid stridfeldt, landstingets Hr- direktör.

Landstingsdirektör och stab

HR-avdelningen HR-direktör HR-strateg

Kompetensförsörjning HR-strateg

Arbetsrätt HR-strateg Arbetsmiljö/hälsa

Företagshälsan

Divison Närsjukvård HR-chef

Divison Länssjukvård Divison Folktandvård Divison Service Divison Länsteknik Divison Kultur och utbildning

HR-chef HR-chef HR-chef HR-chef

HR-chef HR verksamhetsstöd

Chef

HR-specalist O Administration O Arbetsmiljö/hälsa O Lönebildning O Arbetsrätt

O Chefsförsörjn./utveckling O Rekrytering

19 HR partner

så här ser landstingets nya hr-funktion ut

Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör: mats Brännström Chefssekreterare Carin fors Chefssekreterare monica Johansson ekonoMi- oCH PlaneringsaVdelning ekonomi- och

planeringsdirektör Hans rönnkvist Budgetchef Carola fransson beställar- och analysenhet

Chef Kristian Damlin

Planeringsstrateg Ingegerd morian Planeringsstrateg elisa Lindgren Planeringsstrateg anita gustavsson Planeringsstrateg anna engström medicinskt sakkunnig mats Weström utvecklingsledare Inga-Britt stenman uppföljnings- och redovisningsenhet

Chef Lena Lundberg

Controller Jonna ekblom

Controller Johan Ljungberg Controller sofia Nilsson

strateg tanya Jendersen

administratör alice Larsson VerksaMHetsaVdelning

verksamhetsdirektör veronika sundström Hälso- och sjukvårdsenhet

Chef anneli granberg

verksamhetsstrateg sara engström verksamhetsstrateg Harald segerstedt verksamhetsstrateg

(patientsäkerhet) Birgitta Boqvist verksamhetsstrateg ulla Isaksson verksamhetsstrateg

(hälsoinformatik) anette Larsson utvecklingsledare

(vårdsystem) Kristina eriksson utvecklingsledare (vIs) Klas gustafsson utvecklingsledare (vIs) sandra sikblad utvecklingsledare (vIs) ann-sofie Persson utvecklingsledare

(patientsäkerhet) eva sjölund utvecklingsledare

(invånartjänster) susanne andersson läkemedelsenhet

Chef anders Bergström

sjukhusapotekare/

klinikapotekare eva Pettersson Klinikapotekare Ingrid Brännström Läkemedelsanalytiker stig andersson administratör marlene eliasson kanslienhet

Chef anders öhlund

Landstingssekreterare Inga gustafsson registrator gun vikström registrator Åse spegel Landstingsarkivarie margarita Korenkova Beredningssekreterare micke Boström Landstingsjurist gabriella andersson Beredningssekreterare Jenny Norlin utredare (patientnämnd) Jessica muhigana utredare (patientnämnd) anders frisk utredare (patientnämnd) margareta Kvick säkerhetsstrateg

(information) anna aspviken säkerhetsstrateg

(beredskap) Petter Nordqvist Hr-aVdelning

Hr-direktör Ingrid stridfeldt förhandlingschef mats Lundberg Personalstrateg annika Nilsson Controller ellinor Nybom koMMunikationsaVdelning Kommunikationsdirektör anna Källström administratör veronika eriksson Kommunikatör agneta spaton Norqvist Kommunikatör John sandström Kommunikatör Åsa snällfot Kommunikatör maria Jakobsson Kommunikatör Jenny Hakeberg Kommunikatör malin Carlborg Kommunikatör malin taavola Kommunikatör Birgitta Johansson Kommunikatör Charlotte Högnelid Kommunikatör ulrika Backeström Pressansvarig Jeanette ögren Webbansvarig ulrika Leijon Åhlander Webbsupportansvarig anna söderman grafisk formgivare Cay Hedberg grafisk design Linda reinholdsson

redaktör ulrika englund

redaktör tove monsen

redaktör Ingrid Haglund

utVeCklingsaVdelning

utvecklingsdirektör Karin Zingmark

utbildningsenhet

Chef Kenneth robarth

vfu-samordnare annette sundqvist utbildningsstrateg (vfu) Christina aasa Bygdell utbildningsstrateg

(läkarutbildning) ulrika enbom Karlsson administratör Barbro ström Länsssamordnare at Lars-göran olofsson at-samordnare Irene Nyström Folkhälsoenhet

Chef annika Nordstrand

folkhälsostrateg

(tobak, psykisk hälsa) Bodil Larsson folkhälsostrateg

(livsstilsintervention) margareta eriksson folkhälsostrateg

(samverkan) Joanna Hansson folkhälsostrateg

(hälsofrämjande Hs) Britt-marie Karlsson statistiker Åsa rosendahl Fou-enhet

fou- samordnare annsofie Nilsson fou-strateg rose-marie Isaksson fou-strateg maria Jansson statistiker robert Lundqvist e-hälsastrateg Per-olof egnell strateg förbättringsarbete ann-mari Niva It-strateg stefan Carlsson divisionsstaber

närsJukVården

Divisionschef Ylva sundkvist Chefssekreterare monika öhman

strateg Åsa garmager

Länssamord psyk Karin Nordberg Länssamord pv Peter Bergman Länssamor akut anna alm andersson ekonomi- och planeringsenhet

ekonomichef Carina Wribe Controller Åsa molin svensson Controller marie rautavuoma

Controller eva Nyberg

Controller sara gustafsson Controller viviann olsson Controller gun-Louise Boström

Controller Helena Ihs

Controller Britt martinsson Controller gunilla Larsson Controller mona eldstål Controller maj-Lis gustafsson

Controller Kenneth Blom

Planerare Nina Winter

Hr-enhet

Hr-chef marcus Claesson

Verksamhetsutvecklingsenhet

Chef Birgitta Larsson-Hamrén

verksamhetsutvecklare anders Larsson verksamhetsutvecklare mona ringbjer verksamhetsutvecklare Birgitta salomonsson NärsJuKvÅrD LuLeÅ/BoDeN

Närsjukvårdschef ulf Bergman administratör Camilla Lindbäck verksamhetsutvecklare anna Lind verksamhetsutvecklare eva Nyberg säkerhetssamordnare Per vågström NärsJuKvÅrD PIteÅ

Närsjukvårdschef Camilla andersson administratör elin Lestander säkerhetssamordnare Berit vesterberg verksamhetsutvecklare eva-Lena Lundberg NärsJuKvÅrD gäLLIvare

Närsjukvårdschef gitt ström NärsJuKvÅrD KaLIx

Närsjukvårdschef siv Björn verksamhetsutvecklare elisabeth Hjelm NärsJuKvÅrD KIruNa

Närsjukvårdschef Kristina östman säkerhetsamordnare göran millebrand länssJukVården

Divisionschef Per Berglund Chefssekreterare Åsa Åström teknisk utvecklings-

strateg stefan marmenlind

ekonomi- och planeringsenhet ekonomichef tarja Lepola Controller Hanna tidström Controller sonja Waara Controller Britt-marie Yng Controller maria Levén Controller Christina sandquist Controller thomas Karlsson

Controller Björn eriksson Planerare Karina flodström Planerare Jennie Karlsson Hr-enhet

Personalchef Karin Larsson Verksamhetsutvecklingsenhet

Chef ann-sofi schäufele

verksamhetsutvecklare Carina eriksson verksamhetsutvecklare Barbro Bjälmsjö Hökfors verksamhetsutvecklare Kristina Westerlund strålskyddsenhet

Chefsfysiker Love Kull sjukhusfysiker sofia Åström FolktandVården

Divisionschef Jonas thörnqvist Chefssekreterare eva-Britt sundgren ekonomi- och planeringsenhet

ekonomichef stefan ahrner Controller magdalena Persson Planerare ulla Isaksson-axhammar Hr-enhet

Personalchef malin Wennberg serViCe

Divisionschef teija Joona Chefssekreterare Katarina Hellgren verksamhetsstrateg margareta Karlsson ekonomi- och planeringsenhet

ekonomichef ulla Hedlund Controller Henrik sjödin Controller alva fransson Controller sinikka Palmu Hr-enhet

Personalchef elisabeth sundén administrativ service

verksamhetschef Karin millgård redovisningsekonom Berit Isaksson ekonomiassistent Jeanette Larsson Hr verksamhetsstöd

Hr-chef vakant Hr-specialist

(rekrytering) Helena Brännström Hr-specialist

(lönebildning) eva vikman Hr-specialist

(chefsförsörjning) ulrika Burman Hr-specialist (arbetsrätt) Lovisa rosén Hr-specialist

(administration) Håkan renström Hr-specialist

(arbetsmiljö) Jan Lundberg

Hr-partner Lena Häggbom

Hr-partner Lisa Hedqvist Hr-partner elaine Widman Hr-partner ulla-Britt öberg

Hr-partner eva vinsa

Hr-partner gun segerlund Hr-partner magdalena Lundh Hr-partner Jennie grahn Hr-partner therese Ivarsdotter Hr-partner anita Ilskog Hr-partner sofia eriksson Hr-partner ann-Louise Johansson Hr-partner Camilla mejfelt Hr-partner Caroline stafström Hr-partner ethel Wennberg Hr-partner Nicklas voutilainen Hr-partner Lisa välitalo Hr-partner marita Widman assistent akutrekrytering monica rautio assistent akutrekrytering eva Lindgren Fastigheter

säherhetsstrateg

(brand, tillträde) Helena Klasson länsteknik

Divisionschef Kristina Jonsson administrativ chef Per-arne öhman

Hr-chef ulrika sundqvist

kultur oCH utbildning

Divisionschef elisabeth Lax assistent Carina rönnbäck ekonomi- och planeringsenhet

ekonomichef tommy Carlsson Controller Helena Wasserman Hr-enhet

Personalchef anna-Lena Wande

Bemanning i den nya organisationen

landstingets nya organisation börjar ta form. de utannonserade tjänsterna i landstingsdirektörens stab är med några få undantag tillsatta och i de nya divisionerna — länssjukvård och närsjukvård — finns ledningen på plats.

Magdalena lundH, Hr-partner, division länssjukvård, luleå:

— förut har vi gjort allt på varje division vilket inne- burit en hel del dubbeljobb. Nu kan några jobba med en fråga vilket fri-

gör resurser och ger en mer effektiv organisation. Däremot finns det en otydlighet i det att vi ska ha dubbla chefer. att vi även i fortsättningen har en Hr-chef på varje division kan innebära att förändringen inte blir så stor. Det är för tidigt att veta i dag.

Carina andersson boberg, Hr-specialist inom vuxenpsykiatrin, division närsjukvård:

— modern och framåtsyftande.

Den möjliggör att Hr-resurserna används inom de verksamhetsområ- den som behöver

dem mest. Det blir lättare att sam- ordna aktiviteter, till exempel inom rekrytering och utbildning. men just det kan också vara sårbart eftersom risken finns att man tappar kundfo- kus och att kunden, alltså verksamhe- tens chefer, inte får det löpande Hr- stödet. Hög service kräver hög be- manning med kompetent Hr-perso- nal, något som jag tycker finns idag.

MarCus Claesson, Hr-chef, division närsjukvård:

— Jag är positiv.

Den ger förutsätt- ningar för en mer sammanhållen och förbättrad service till landstingets che- fer och medarbe-

tare. Den skapar även förutsättningar för att hålla ihop och arbeta med ge- mensamma frågor och processer, vil- ket gör att vi lättare kan sprida goda exempel och nyttja den kompetens som finns på ett bättre sätt.

anita ilskog, Hr-partner, division närsjukvård, gällivare:

— omorganisa- tionen behövs för att förbättra, förnya och effektivisera vår verksamhet;

den behöver ju också anpassas till

den utveckling som vården ställs in- för. Hr-funktionen har många olika roller att förhålla sig till och det kom- mer att ta lite tid innan vi känner oss trygga i den nya organisationen. Det har gått för kort tid för att göra en rättvis bedömning.

ellinor nyboM, Hr-strateg/

controller, Hr-avdelningen:

— förändringen känns spännande och ger oss stora möjligheter att göra skillnad. vi kommer att ge- mensamt kunna

planera och prioritera fokusområden och insatser som ger direkt effekt i verksamheten. genom att arbeta enligt säkerställda standardiserade metoder och med effektiva verktyg kan vi att åstadkomma ett mervärde.

VaD anser Du om Den nya hr-organisaTionen?

6

TEMA LÖN FÖR MÖDAN?

Sjuksköterskornas löner debatteras över hela Sverige.

Landstingstidningen har lyssnat på argumenten.

”Nu är det slut på korridorsnackandet”, säger sjuksköter- skorna som trätt fram i media.

De är beredda att kämpa både för arbetsmiljön och bättre betalt.

MEDELLÖN FÖR

OLIKA YRKESGRUPPER INOM NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

— lön per månad för tillsvidareanställda, 2013 års lönenivå Överläkare

71 413

Distriktsläkare/

specialist allmänmedicin

70 353

64 017

31 725

MISSNÖJE

MED LÖNEN FICK DEM

ATT AGERA

Sjuksköterskorna Julia Bäck och Heidi Sturk vid Sunderby sjukhus gjorde det få vågade. När de efter lönerevisionen fick veta sina nya löner i november kontak- tade de lokaltidningen.

— Det var inget förstahandsval att gå ut i media. Men när man upplever att man inte får gehör för sina synpunkter internt måste man gå vidare, säger Julia Bäck.

VI TRÄFFAS I KAFETERIAN på Sunderby sjukhus två månader efter att de var med på ett helt tidningsuppslag i Norrbottens- Kuriren. Heidi Sturk är sjuksköterska på hjärtavdelningen och tjänar efter åtta år i yrket 24 200 kronor i månaden. Hon har vidareutbildat sig i kardiologi och till hjärt- och lungräddningsinstruktör. Dessutom är hon ansvarig för hjärtskolan på Sunderby sjukhus.

Julia Bäck är sjuksköterska på hud- och infektionsavdelningen och tjänar efter fem år i yrket 23 900 kronor. Hon har läst en kurs i behandling av långsamläkande sår hos äldre och är aktiv i sårgruppen på avdelningen.

Därtill är hon redaktör för VIS – vårdens informationssystem, en dataportal med vård- relaterade rutiner och information.

När 2013 års löner fastställts upptäckte de att de – trots erfarenhet, utbildning och extra- uppdrag – fortfarande tjänade mindre än flera av de nyanställda vikarierna. Heidi Sturk tog då beslutet att ringa Norrbottens- Kuriren.

– Jag kände att det var dags.

Hennes kollegor var mer tveksamma.

– Många var nog rädda för att det skulle påverka dem negativt i framtiden, både vad gäller nya anställningar och lönen, funderar hon.

MEN TILL SIST BLEV DE ett gäng sjuksköter- skor som ställde upp på intervjun. En av dem som hakade på var Julia Bäck.

– Det är inte en hållbar lönesituation i landstinget just nu. Något måste förändras om den erfarna personalen ska vara villig att stanna kvar, säger hon.

Efter att artikeln var publicerad väntade de med spänning på vad reaktionen skulle bli.

– Vi tänkte att ”få se nu, vad som händer”, berättar Heidi Sturk.

Kollegor, patienter och anhöriga som de träffat har visat uppskattning för deras initia- tiv.– Framför allt patienterna och de anhöriga, säger hon.

– De har klappat om en och sagt att ”Vi såg dig i tidningen, bravo! Fortsätt kämpa!”, berättar Julia Bäck.

Snart kom det också en insändare från ett antal nattsjuksköterskor på ortopeden vid Sunderby sjukhus som berättade att fem av tio erfarna nattsjuksköterskor på deras avdel- ning hade sagt upp sig. Skälet som de angav

Det är ingen hållbar löne-

situation i landstinget. Något

måste förändras om erfaren

personal ska stanna kvar,

Barnmorska mottagning/rådgivning

31 151

30 626

30 092

var att lönen inte stämde överens med arbets- belastning och ansvar.

Men från arbetsgivarhåll kom i stort sett ingen reaktion alls. Och lönerna har inte för- ändrats.

För Heidi Sturk och Julia Bäck är lönerna bara en pusselbit i något större.

– Den lön och den löneutveckling man har påverkar ju hur uppskattad man känner sig på jobbet, säger Julia Bäck.

Hur värderas min specifika kunskap? Mina erfarenheter? Det jag tillför genom extra upp- drag och genom att vara handledare till stu- denter och ny personal? Lönen blir som ett svar på de frågorna, förklarar hon.

– Det är viktigt att poängtera att vi inte missunnar våra kollegor deras höjda ingångs- löner. Det är löneutvecklingen vi ifrågasätter.

Just nu söker sig många erfarna sjukskö- terskor bort från deras avdelningar, vilket de anser påverkar både vården och patientsäker- heten negativt.

En annan faktor som riskerar att leda till att personal slutar är arbetsmiljön. De upple- ver en extremt pressad situation, framförallt för att det inte finns några vikarier.

Men Julia Bäck och Heidi Sturk har inte gett upp. Fortfarande hoppas de på en för- bättring och ingen av dem ångrar att de gick ut i tidningen.

– Det lättar på något vis inom en när man känner att man gör någonting och inte bara står och korridorsnackar, säger Heidi Sturk.

Julia Bäck har nyligen blivit utsedd till lokalt fackligt ombud på sin avdelning.

– Jag är beredd att kämpa för arbetsmiljön och mina kollegors välmående. Vi vill ju verk- ligen åstadkomma en förändring.

Nu måste de skynda tillbaka till sina arbetsuppgifter. Heidi Sturk ska ta ett blod- tryck på patienten Mebel Lindström. Hon är helt klar över sin uppfattning.

– De har för låga löner! De skulle behöva få dubbelt betalt, säger Mebel Lindström.

det är inte Bara i Luleå lönerna diskuteras just nu. Också på Piteå älvdals sjukhus finns ett missnöje med lönerna. Insikt träffar de fackligt engagerade sjuksköterskorna Magnus Ovefalk och Anna Wallon en förmiddag på internmedicin.

– Det är många kollegor som upplever att de inte värderas för det jobb de gör på golvet, säger Anna Wallon.

En sak de har reagerat på är att specialist- utbildade sjuksköterskor inom opererande verksamheter får större lönetillägg än de som specialiserar sig inom till exempel geriatrik eller onkologi.

De ser en fara i vad bristen på löneutveck- ling i förlängningen kan leda till. Sjuksköter- skor med tio, femton års erfarenhet har börjat lämna avdelningarna.

– Kompetensen utarmas när de slutar, säger Magnus Ovefalk.

– Patientsäkerheten blir sämre när det bara

jobbar nyutexaminerade sjuksköterskor på avdelningen, tillägger Anna Wallon.

Båda är överens om att det inte är ingångs- lönerna som är för höga – det är de erfarnas löner som är för låga.

OckSå i Piteå finns exempel på sjuksköter- skor som tycks ha hamnat helt snett i löne- sättningen. Imke Engström Folkstedt har arbetat sedan 2007 på sjukhuset och har en lön på 24 160 kronor i månaden, samtidigt som nyutexaminerade sjuksköterskor har kommit in på samma lön eller till och med något högre.

– Det känns lite grann som att ”varför är jag mindre värd?” Man gör ju sitt jobb oav- sett, eftersom man tycker det är så roligt. Men visst funderar man ibland på att söka sig någon annanstans. Det verkar vara enda sät- tet att få höjd lön.

Maria Fjällström har arbetat två år som sjuksköterska och tycks vara en av de få som är nöjd med sin lön. Hon började som vikarie på internmedicin, palliativa vårdavdelningen, med en ingångslön på 22 200 kronor. När hon fick en tillsvidaretjänst på ortopeden höj- des hennes lön rejält. Hon stannade i tre månader, men nu är hon tillbaka på palliativa avdelningen igen med en inkomst på 25 000 kronor i månaden.

Kollegan Klara Åström däremot har bara 23 000 kronor i månaden. Hon började arbe- ta i somras och har en lägre lön än de som börjar nu.

– Jag är missnöjd. Men jag ska löneför- handla i dagarna, säger hon.

OcH vad Hände med nattsjuksköterskorna på ortopeden i Sunderbyn som skrev en insändare?

Insikt når Catarina Laestadius i Boden på telefon ett par timmar innan hon ska gå på sitt skift en kväll. Hon berättar att hon tidi- gare haft en grundlön på 25 000 kronor i månaden, men att hon och hennes kollegor på natten har fått ett nytt lönebud från första april och att tre av de fem som hade tänkt sluta har makulerat sina uppsägningar.

Själv är hon en av dem som har bestämt sig för att fortsätta. Tills vidare i alla fall.

Fortfarande känner hon och hennes kolle- gor att de lönemässigt ligger långt under vad de borde ha om man jämför med andra yrken i samhället – sett till ansvar och utbildningens längd.

U L R I K A VA L LGÅ R DA

Jag är beredd att kämpa för mina kollegors välmåen- de. Vi vill ju verkligen åstad- komma en förändring.

Heidi Sturks patient Mebel Lindström är säker på sin sak: ”Sjuksköterskorna skulle behöva få dubbelt betalt”.

Julia Bäck och Heidi Sturk gick ut i Norrbottens-Kuriren före jul och berättade om sina löner. Reaktio- nerna från anhöriga och patienter har varit positiva och många har stöttat dem.

Foto: SOFIA WELLBORG

Operationssjuksköterska

31 080

IVA-sjuksköterska

30 500

8

TEMA lön för mödan?

Medellön för

olika yrkesgrupper inoM norrbottens läns landsting

— lön per månad för tillsvidareanställda, 2013 års lönenivå

Tekniker, IT

29 076

28 909

Att flera erfarna sjuksköterskor vid Piteå älvdals sjukhus har slutat den senaste tiden bekym- rar Eva-Lena Asplund, verksam- hetschef vid medicin- och reha- biliteringskliniken.

— Jag noterar en rörlighet i gruppen som känns ny och oro- ande.

Många legitiMerade sjukskö- terskor i den verksamhet hon är chef för har jobbat länge, de har utbildat sig internt och förkovrat sig på olika sätt.

– Den vård de bedriver är avan- cerad och kräver hög kompetens och gedigen erfarenhet. Men det märks inte alltid på lönerna.

Flera sjuksköterskor har slutat eller är på väg att säga upp sig.

– En rörlighet i sig är bra för gruppen, men en rörlighet bort från kliniken är oroande.

Löneutvecklingen inom sjukskö- terskekåren har generellt sett gett

störst utfall till specialiserade operations- eller intensivvårdssjuk- sköterskor, berät- tar hon.

– Men tyvärr på bekostnad av de legitimerade sjuksköterskorna

på vårdavdelningarna. Pengarna har inte räckt till alla, vilket resulte- rat i en lönestruktur som inte är rekryteringsbefrämjande, berättar hon– Det i sin tur bidrar till den bristsituation vi för närvarande upplever.

Utfallet för de legitimerade sjuk- sköterskorna på vårdavdelning inom medicin blev cirka två procent efter 2013 års lönerevision.

ett probleM i landstingets löne- struktur anser Eva-Lena Asplund handlar om lönesättningen för de

sjuksköterskor som genomgått en specialistutbildning. Hon menar att det borde finnas ett fast löneutrym- me som gör det möjligt att de sjuk- sköterskor som satsat på vidareut- bildning får en generell höjning efter avslutad specialistutbildning och att pengarna tas ur en särskild pott, inte ur den allmänna lönerevi- sionen.

– Ungefär på samma sätt som när en läkare blir färdig med sin specia- listutbildning. Det kanske inte är fullt jämförbart, men jag tycker att principen borde vara densamma.

I dag används pengar från löne- revisionen för att höja specialistut- bildade sjuksköterskors löner.

– Det gör att löneutvecklingen för legitimerade sjuksköterskor på vårdavdelningarna blir svagare eftersom de ska ha sin löneförhöj- ning ur samma pott pengar. Proble- met blir tydligare för varje år, säger hon.

U L R I K A VA L LGÅ R DA

Vad är en sjuksköterskas insats på jobbet egentligen värd?

Landstingsdirektör Mats Bränn- ström är inte säker på svaret.

— Ur ett samhällsperspektiv tycker jag nog man kan tänka sig en betydligt högre lön än idag. Men det är ingenting som landstinget enskilt kan hantera.

sJuksköterskorna är lands- tingets största arbetstagargrupp och genom åren har deras yrkesroll genomgått stora förändringar, kon- staterar Mats Brännström.

– De har tagit på sig mer och mer avancerade arbetsuppgifter och bli- vit mer och mer specialiserade.

Han tror att det är en utveckling som kommer att fortsätta och att det också måste få märkas i löne- strukturen.

– Jag gissar att vi går mot en större differentiering och att det kommer att avspegla sig i lönesätt- ningen.

Men än är vi inte riktigt där.

Den senaste tidens uppmärksam- het i media har handlat om nya sjuksköterskor som gått in på en högre lön än sina mer erfarna kolle- gor.– Vi har kollat upp det och det

har rört sig om enstaka fall.

Naturligtvis är inte det en löne- politik som vi som arbetsgivare vill driva. Det är vik- tigt att lönerna upplevs som begripliga, rätt- visa och rimliga.

så Vad är en rättVis och rimlig lön för en sjuksköterska? Mats Brännström menar att man kan se det från två håll.

– Jämfört med många andra yrkesgrupper i samhället, så tycker jag nog att sjuksköterskornas löner är alldeles för låga. De kanske skul- le upp 5 000 till 10 000 kronor högre än vad de ligger på idag med tanke på vilket ansvar de har.

Men så mycket pengar kan lands- tinget omöjligt betala, betonar han i samma mening.

– Det skulle leda till prioritering- ar i hälso- och sjukvården som är omöjliga att hantera.

För att sjuksköterskorna skulle få en månadslön på 30 000-35 000 kronor måste vi gå skattevägen, menar han.

– Det kräver att vi som skattebe-

talare är villiga att betala mer skatt och att pengarna går till att beman- na hälso- och sjukvården.

i nuläget gäller det att använ- da den befintliga budgeten till en lönesättning som känns någorlunda rättvis för alla.

– Det är en balansgång och det är svårt att hitta helt rätt. För samti- digt som alla vill att det ska finnas en löneutveckling, vill man inte att andra ska ha så mycket mer betalt än vad man själv har. Det tillhör den mänskliga naturen och har en sorts tillplattande effekt på löner- na.Lönerna används också som ett verktyg att rekrytera till områden där det behövs mest nyanställning- ar. Någon regelrätt brist vill inte Mats Brännström prata om, men på senare år är det några specialistka- tegorier som har prioriterats.

Nästa gång blir prioriteringarna annorlunda, förutspår han.

– Inför 2014 års löneöversyn har vi tittat på bilden med ett bredare perspektiv vilket även innefattar grundutbildade sjuksköterskor.

Men det måste ske inom de ramar vi har. Det som landstinget kan göra är bara små justeringar.

U L R I K A VA L LGÅ R DA

Verksamhetschefen:

Landstingsdirektören:

”OrOväckande rörlighet”

”svårt hitta balansen”

Eva-Lena Asplund.

Mats Brännström.

Psykiatrisjuksköterska

29 295

28 902

Sjuksköterska, annan (grundutbildade)

27 234

Sjukgymnast

27 816

27 503

23 765

Röntgensjuksköterska

27 874

Minst 27 000 kronor i månaden för alla tillsvidareanställda sjuk- sköterskor 2014. Det är fackets krav.

— En nödvändighet om vi ska kunna bibehålla och rekrytera sjuksköterskor i landstinget, säger Katarina Johansson, ord- förande i vårdförbundet Norr- botten.

det största probleM hon ser i lönesättningen just nu handlar inte om de specialistutbildade sjuk- sköterskornas lönetillägg. Det handlar istället om låga ingångs- löner.

– Det blir fun- damentalt fel när vikarier går in på för låga löner. När de sedan ska tills- vidareanställas måste deras lön ibland höjas med flera tusen kro- nor. Även om det

bara handlar om några få individer, äter det upp väldigt mycket av löne- översynens utrymme och blir ett hinder för löneutvecklingen bland övriga.

De som känner sig mest missgyn- nade av medlemmarna idag är de legitimerade biomedicinska analy- tikerna, röntgensjuksköterskorna samt den stora gruppen grundut- bildade sjuksköterskor, berättar hon.– De legitimerade sjuksköter- skorna har ofta lång erfarenhet och väldigt hög kompetens, men har tryckts ihop lönemässigt.

Ur ett lönepolitiskt perspektiv tycker hon det är viktigt att deras löner höjs.

– Det stora kollektiv som bär upp vården i landstinget måste uppvär- deras.

Medellönen i gruppen legitime- rade sjuksköterskor låg inför 2013 års löneöversyn på cirka 26 000 kronor i månaden. Ändå tror hon inte att det är någon orealistisk tanke med en lägstalön på 27 000 kronor.

– Efter flera år då vi har satsat på specialistutbildade sköterskor är det dags att vi belönar de legiti- merade sjuksköterskorna. Och någonstans måste man ju börja.

Att få upp deras löner till 27 000 kronor i månaden ser vi som ett första steg.

Hur mycket makt har ni att påverka?

– Det går ju inte att mäta, men med det medlemstryck som finns just nu, ökar fackets makt. I dag är det många medlemmar som enga- gerar sig för att få upp sina löner.

Tillsammans blir vi starka och då kommer arbetsgivaren inte att kunna stå emot.

Men om det inte finns pengar i landstinget?

– Ja, då måste vi fundera – var finns pengarna? Det är en välfärds- fråga för hela samhället att tänka över. Det går inte att slå ifrån sig och säga att det inte går att göra någonting åt. Lönerna måste upp, annars kommer inte ungdomar i framtiden att vilja jobba i vården.

U L R I K A VA L LGÅ R DA

Vårdförbundets ordförande:

”var finns pengarna?”

Katarina Johansson.

Anna Wallon och Magnus Ovefalk är fackligt engagerade och känner många kollegor som inte tycker att de värderas för det jobb de gör.

Sjuksköterskorna Magnus Ovefalk, Anna Wallon, Klara Åström, Imke Engström Folkstedt och Maria Fjällström arbetar på olika medicinavdelningar vid Piteå älvdals sjukhus. Också här finns ett missnöje med lönen.

Foto: SOFIA WELLBORG

10

Vård & yoga på Vistet Nya tankar formar det nya patienthotellet

Om drygt en månad ska Sunderbyns nya patienthotell Vistet vara klart.

I september är det invigning.

Foto: ANDERS ALM

”För att det nya patienthotellet ska fungera som det är tänkt krävs samverkan med alla en- heter på sjukhuset”, säger Inger Gustafsson.

Vistet har 70 hotellrum, men även res- taurang och en spaavdelning med bubbelpool och relaxmöjligheter.

Sebastian Zetterholm i färd med att installera en ventilationsstyrning.

Meditation, föreläsningar och sång – både sjuka och friska gäster ska erbju- das aktiviteter. Syftet är att öka välbe- finnandet i en ibland svår situation.

Patienthotellet Vistet bemannas av vårdpersonal dygnet runt. På så sätt ska trycket på avdelning- arna vid Sunderby sjukhus minska.

— Målet är att göra det till Sve- riges bästa patienthotell, säger Inger Gustafsson, hotellchef.

Det är isanDe kallt ute, men inne i den fyra våningar höga bygg- naden är det varmt och gott. Hotellet är fortfarande en byggarbetsplats och vi får ta på oss hjälm, skyddsglasögon och reflexväst innan vi släpps in.

Elektriker, målare, snickare – överallt är hantverkare sysselsatta för att få huset klart till den 31 mars.

– Det återstår en del att göra de sista veckorna, men det är som det brukar vara på byggen, säger bygg- projektledaren Claes Ljunghager.

Under våren och sommaren sker arbetet med plattsättning, parke- ringsplatser och annat i utemiljön.

Den 1 september är det invigning.

Innan den första hotellgästen anlän- der en vecka senare ska även ett Öppet hus hållas.

– Alla som är intresserade kommer

att få en chans att se hur det blev, lovar Inger Gustafsson, medan hon och Claes guidar oss runt.

På bottenplanet finns utrymmen för en entré med reception, en restaurang med kök och en relaxav- delning med bubbelpool och bastu.

Några av husets 70 patientrum finns också här, däribland två som är elsa- nerade. Väggarna är målade i orange och terrakotta.

På plan två är grön den genom- gående färgen i korridor och på fond- väggar, medan det tredje våningspla- net har färgsatts i lila. På den fjärde våningen, högst upp, binder en tur- kos nyans samman de olika rummen.

Hisschaktets väggar har markering i samma färg som korridoren, vilket syns genom hissväggarna av glas.

– Allt för att patienterna enkelt ska veta vilken våning de befinner sig på, säger Claes Ljunghager.

På De tre översta våningsplanen finns aktivitetsrum, med plats för styrketräning, meditation, körsång, yoga, föreläsningar och andra fysiska och kreativa aktiviteter. Både kropp och själ finns i åtanke.

– Vi vill ta tillvara patientens egna resurser och på så sätt bidra till väl- mående och egenvård. Vi kommer att samarbeta med patientorganisatio- ner, studieförbund och sjukhuskyr- kan för att kunna erbjuda aktiviteter, säger Inger Gustafsson.

Men jämfört med det tidigare patienthotellet är den största föränd- ringen varken de moderna rummen eller möjligheterna till sysselsättning och avkoppling. Det är i stället det nya sättet att tänka kring patienten.

Den ”vårdnära service” som erbjuds ska bidra till kortare vård- tider och ett ökat patientflöde, något som förväntas minska de överbelägg- ningar som är vanliga på många avdelningar.

– Vi arbetar utifrån ett hotellkon- cept men erbjuder samtidigt medi- cinsk service till sjukhusets vård- enheter. Det kommer att avlasta avdelningarna på sjukhuset, vilket både gagnar patienterna och förbätt- rar personalens arbetsmiljö.

Patienthotellet blir en del av ett vårdförlopp.

– Patienter som klarar sig själva Det råder full aktivitet i patient-

hotellet. Daniel Ek och Daniel Sandberg sätter färg på hotell- rummen.

”Vi vill åstad- komma en hälso- främjande miljö”, säger Inger Gus- tafsson, hotell- chef.

Claes Ljunghager är byggprojekt- ledare för Vistet.

toppmodern röntgen på ny hjärtavdelning

En ny hjärtavdelning har öppnat i Sunderbyn.

— Säkerheten har ökat och det är betydligt mindre strålning både för personal och patienter, säger Jan Haupt, överläkare, när han samman- fattar den första tiden på den nya avdelningen.

totalt har 43 miljoner kronor investerats i hjärt- avdelningen. Den kommer att ha två nya, toppmoderna apparater för kranskärlsröntgen; en är redan i bruk och den andra levereras om ett halvår. Enligt Jan Haupt är den nya utrustningen överlägsen den gamla.

– Vi har bättre röntgenbilder nu och ser mycket mer.

Vi kan jobba mot två skärmar samtidigt eftersom vi kan lägga upp en så kallad referensbild, vilket vi inte kunde göra tidigare. Det har blivit säkrare och vi har blivit ännu skickligare.

Men det har inte varit helt enkelt att lära sig att hantera den nya röntgenapparaten. Fyra personer, två läkare och två sjuksköterskor, har varit i Bryssel ett par dagar för att utbilda sig i den avancerade tekniken.

– Det är ju en helt ny maskin, så det tar tid att lära sig. Det mesta som gäller knappar och datateknologi är nytt för oss, förklarar Jan Haupt.

Till sensommaren kommer den andra apparaten för kranskärlsröntgen att installeras. Då kommer även kapaciteten att öka, enligt Jan Haupt.

– Då kortar vi väntetiderna och behöver heller inte riskera några avbrott. Det är då det stora lyftet kom- mer.

hjärtverksamheten vid Sunderby sjukhus är nu den fjärde största i landet när det gäller ballongvidg- ningar (PCI). Förutom att kapaciteten fördubblas när det gäller röntgen och ballongvidgningar så tar den nya avdelningen också över pacemakerverksamheten från operationsavdelningen, vilket innebär att även opera- tionsköerna kommer att kortas. Det var något som landstingsrådet Kent Ögren även tog fasta på vid invig- ningen i början av januari:

– Det här är en betydande satsning på hjärtsjukvår- den i länet. Fullt utbyggd ökar vi kapaciteten betydligt, vilket kommer att innebära kortare väntetider. Ingen patient från Norrbotten ska i fortsättningen behöva åka till Umeå för en PCI-behandling.

I N G R I D H AG LU N D

Den nya hjärtavdelningen, avdelning 48, Kardiologisk intervention, har varit igång ett par veckor. Från vänster Jan Haupt och Agneta Johansson, båda överläkare i kar- diologi, Kent Ögren, landstingsråd, och Stefan Marmen- lind, projektledare. Foto: AGNETA SPATON NORQVIST

Den första kranskärlsutrustningen är installerad, den andra kommer till sommaren.

Vård & yoga på Vistet Nya tankar formar det nya patienthotellet

Fakta

Vistet

O Kostnaden för hotellet är beräknad till drygt 150 miljoner kronor, inred- ning och utrustning inräknad.

O Byggnaden består av ett källarplan och fyra plan ovan mark.

O Varje våningsplan är cirka 1 200 kvadratmeter.

O I källarplanet finns allt som är kopp- lat till funktionerna i huset, däribland ventilationsaggregat, elcentraler, poolrening och sophantering.

O Hotellets totala yta uppgår till 6 500 kvadratmeter (en passage till sjukhuset inräknad).

O Den bortre gaveln är förberedd för att kunna byggas vidare på, med tanke på eventuella utbyggnader av sjukhuset i framtiden.

O De flesta av de 70 hotellrummen har en golvyta på 27 kvadratmeter.

I dubbelrummen finns två sängar, medan enkelrummen har en säng och en bäddbar fåtölj.

O Det finns fyra familjerum på 56 kva- dratmeter vardera, med ett rum och

ett kök. Källa: NLL

och kan ta emot och ge information kan flyttas över, efter en remiss från enheten. En tydlig ordination och planering krävs, säger hon.

Vistet ska bemannas dygnet runt av vårdpersonal: sju sjuksköterskor och tre undersköterskor delar på dag- passen medan tre sjuksköterskor och tre undersköterskor tar hand om nattpassen. På patienthotellet kom- mer även servicepersonal att arbeta;

sju anställda ansvarar för städning, mat och transporter.

Intresset för att arbeta på patient- hotellet är stort med cirka 500 sökan- de till de 23 tjänsterna. Rekrytering- en sker på ett nytt sätt – 146 personer har tagits ut i en första gallring och delats upp på tolv ”uttagningssemi- narier”

i slutet av februari.

viD uttagningen ska de bland annat presentera sig själva och göra en gruppövning som består av att välja och diskutera värdeord.

– Tanken är att få in ett team- och värdegrundstänkande redan från början. På patienthotellet kommer tre yrkesgrupper att arbeta nära tillsam-

mans för patientens bästa, säger Inger Gustafsson, som tidigare har lett framgångsrika förbättringsarbe- ten som chef vid infektionsavdelning- en i Sunderbyn.

Hon vet att de anställdas inställ- ning betyder allt för att nå det högt satta målet – att Vistet ska blir Sveri- ges bästa patienthotell.

– Det är viktigt att våga tro att vi klarar det, även om konkurrensen är hård. Genom att sätta ett mål och dessutom uttala det högt får vi för- väntningar på oss och samtidigt något att sträva mot.

U L R I K A E N G LU N D

Huvudentrén är belägen mot väg 97 som går mellan Luleå och Boden. Det finns förstås också möjlighet att ta sig in via en passage från sjukhuset.