• No results found

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Välkomna till andra träffen

Medveten litteraturläsning i förskolan

(2)

Innehållet i utbildningen Förläst

Del 1

●Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek?

●Aktiv läsning - er roll som goda förebilder

●Aktivitet

Del 2

Reflektion från del 1

Fonologisk medvetenhet

Repetition aktiv högläsning

Återkoppling aktivitet

Bokstunden

Nästa steg för den egna avdelningen

(3)

Reflektioner från förra

gången?

(4)

Visar intresse för högläsning

Kan delta i samtal om text och bild

Kan återge ett händelseförlopp

Kan berätta sammanhängande om något man varit med om

Kan beskriva en sak

Visar intresse för vad andra säger

Kan förstå en enkel instruktion

Kan kommunicera genom att rita bilder, skriva bokstäver och symboler

Visar intresse för bokstäver

Kan skriva sitt namn

Kan ange vad det står i vanliga ordbilder

Kan dela upp korta meningar i ord

Kan urskilja första språkljudet i ord

Kan dela upp enkla ord i språkljud

Kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud

(5)

Fonem = språkljud ≠ bokstav

•Det finns 18 konsonantfonem och 18 vokalfonem i svenskan

•Inte samma som bokstaven; ex ”c” eller ”sj-ljud”

•Medvetandegör barnen om skillnaden!

•Fonologisk medvetenhet – kritisk faktor i tidig läsinlärning

•Fonologisk medvetenhet är särskilt viktigt för barn i

riskzonen att utveckla läsproblem i skolan

(6)

Fonologisk medvetenhet - vad?

•Att kunna bortse från

betydelse och istället lyssna på form

•Att förstå att ord är uppbyggda av ljud

•Att förstå hur ljud och bokstav hänger ihop

(7)

Fonologisk medvetenhet - vad?

(8)

Rim och ramsor ger fonologisk medvetenhet – eller?

•NEJ!

–Rim och ramsor är positiva, lustfyllda aktiviteter som är en del av vår kultur

–Men… Tyvärr har rim och ramsor liten eller ingen effekt på läsning och skrivning

–Viktigt att vara medveten om detta!

Rimochramsor och att träna fonologisk medvetenhet är två olika saker som fyller olika syften!

(9)

Fonem = språkljud ≠ bokstav

(10)

Praxismaterialet

•Utgår från språkljud/fonem

•Ljudhärmande

•Kan med fördel kombineras med Bornholm eller Fonomix

(11)

Fonologisk medvetenhet - hur?

Mängder av material, men välj fokus på fonem!

Hellre kort och ofta, än långt och sällan

Tex:

•Bornholm

•Fonomix

(12)

Före Bornholmsmodellen Språklekar i förskolan

Strukturerat innehåll!

•25 språksamlingar för barn mellan 2-6 år med konkreta övningar i progression

•Lekar

•Sånger

•Rim och ramsor

•Ords sammansättningar och innebörder

•Diktering

•Högläsning

(13)

Westlund menar att den goda högläsaren gör följande under läsningen:

• Bygger upp förförståelse hos barnet före läsningen – vad vet barnet redan?

• Knyter ihop textens innehåll med barnets egna erfarenheter.

• Sammanfattar berättelsen själv och med barnet.

• Låter barnet ställa frågor.

• Ställer frågor om texten och dess tolkning.

(14)

•Tillvägagångssättet är mycket enkelt. Först ordnar man allt i olika högar. Det kan förstås räcka med en enda hög beroende på hur mycket det handlar om. Om du måste gå hemifrån för att du saknar den rätta utrustningen blir det nästa steg, annars är det bara att sätta i gång. Det viktigaste nu är att inte

förhasta sig. Hellre för lite åt gången än för mycket. I det långa loppet verkar kanske inte det här ha någon betydelse, men det kan lätt inträffa olyckor. Ett misstag kan blir dyrköpt

lärdom…. När det hela är klart sorterar man allt i högar igen.

Sedan läggs allt på sin rätt plats för att användas igen allt eftersom. Så småningom måste hela processen upprepas.

Förkunskaper

(15)

Textkopplingar

(16)

Inre bilder

”Vår förmåga att skapa inre bilder använder vi då vi går in i bokens föreställningsvärld. Vi kan tolka vår upplevelse med

hjälp av mentala bilder istället för med ord och tankar.”

Britta Stensson, 2009

(17)

”Jag undrar…”

• …vad tror du kommer hända?

• …vem tror du X är? Hur tror du X ser ut?

• …om det var något speciellt i boken som du tyckte om?

• …om det var något som du inte tyckte om?

• …var det något som var konstigt?

• …kommer du ihåg när du...?

(18)

Läsa sakprosatexter

Sakprosan omfattar texter som är informerande, uppmanande, instruerande eller argumenterande som exempelvis faktatexter, bruksanvisningar, recept eller tidningsartiklar.

Sakprosan vill förmedla information och fakta om sakförhållanden och har inte samma konstnärliga intentioner som skönlitteraturen.

Högläsarens förberedelse fokuseras på vilken kunskap och information som texten kan ge barnen.

(19)

Erfarenhetsutbyte boksamtal

Berätta kort vilken bok ni läst och vad ni har tagit upp i boksamtalet.

Delge era erfarenheter. Vad hände?

Vad handlade samtalet om?

Såg ni några möjligheter?

Såg ni några hinder?

Barnens reaktioner?

Vad tar ni med er i arbetslaget?

(20)

Läsvilan på förskolan

När? Var? Hur?

➢Rätt tid,

Hur ofta?, Hur länge? När?

➢Rätt plats,

Rummet, osv

➢Magiska ritualer och rutiner,

gränsövergång, rekvisita, vem läser?

➢Förbjudet att störa läsande barn!

Bokstunden

(21)

Läsvilan på förskolan

➢ Rätt bok,

Vem väljer? Bredd, tema, budskap? God kvalitet, kapitelböcker?

➢ Presentera författare och illustratör,

idolporträtt, Varifrån kommer dom?

➢ Läs på!

➢ Förförståelse och bearbetning,

lässtrategier, läs om!

➢ Läs med inlevelse!

➢ Boksamtal

Bokstunden

(22)

läsmiljöer

Läsmiljöer

Stimulerande läsmiljö böcker i barnens höjd

Variera var och när ni läser

Vuxen förebild

Planerade och spontana läsaktiviteter

Erbjuda ett stort urval av böcker och andra läsmedier

litteratur på barnens olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen, och att det finns böcker som utmanar begränsande normer.

Byta ut böckerna regelbundet.

Erbjuda texter i olika former, som till exempel ljudböcker och bokappar.

Använda muntligt berättande, drama och röst.

Uppmuntra barnens eget berättande och skapa engagemang.

Ha material som barnen kan skapa egna böcker av.

Läsmiljöer

(23)

Hur arbetar vi idag med barnlitteratur?

Hur vill vi i vårt arbetslag arbeta ännu mer medvetet?

Vad behöver vi utveckla?

Vad behöver vi göra då?

(24)

Bildpromenad

(25)

Bildpromenaden-

att medvetandegöra bilden

1. Vi pratar om det vi faktiskt ser i bilden. Vi tittar objektivt.

2. Vi tänker, funderar, gissar och samtalar om våra föreställningar. Vi tittar subjektivt.

3. Vad kan vi dra för slutsats? Vad kan vi förvänta oss att det handlar om? Vad kan hända på nästa sida?

(26)

Metod bildpromenad

• Föder boken med ord

• Aktiverar barnens förförståelse

• Utvecklar ordförråd

• Skapar flera ord än de som står i texten

• Skapar gemenskap med boken

• Skapar nyfikenhet

• Utvecklar kritiskt tänkande

• Synliggör bilden och bildens betydelse

• Medvetandegör bildens eget språk

• Utvecklar strategin att ta stöd av bilden för att förstå texten

• Är rolig

• Kan användas oavsett vilket språk undervisningen bedrivs på

• Är en tolkning- det finns inga rätt eller fel

• Utvecklar förmågan att iaktta

• Utvecklar det egna bildskapandet och bildberättandet hos eleverna

• Utvecklar fantasi

• Utvecklar förmågan att uttrycka sig

(27)

Högläsning- dagens viktigaste stund?

• Högläsningen lägger grunden till en ord- och språkbank

• Under högläsningen lyssnar barnen till skriftspråket och kan uppfatta struktur, meningsbyggnad, satsmelodi och uttal.

• För barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål är högläsningen på förskolan kanske den enda gången de faktiskt hör hur språket verkligen låter i en vuxens

lättflytande läsning.

• Barn upptäcker sambandet mellan bokstäver och ljud om de tittar i boken när den vuxne läser.

• Boken vidgar ramarna: text och bild ger inspiration till samtal både om saker utanför vardagsmiljön och om de dagliga händelserna, vilket sätter ord på barnens vardag och omgivning.

(28)

barnboksakademin

(29)

Om läshunger

O mäktiga féer ge mitt barn i faddergåva Inte bara skönhet, hälsa och rikedom

Och allt det där ni brukar komma stickande med.

Ge mitt barn läshunger

Det ber jag med brinnande hjärta.

Jag vill så gärna att mitt barn Skall få i sin hand

Nyckeln till det förtrollade landet Där man hämtar

Den sällsammaste av all glädje.

Astrid Lindgren

References

Related documents

Om det är klarlagt att den part som inte står som ägare utåt sett har rätt till andel i fastigheten, alltså är att se som en dold samägare, kan denna genom en formenlig

Vi  arbetar  med  att  synliggöra  barnets  lärandeprocess.  Barnet  ska  själv  lära  sig  se  vilka  framsteg  han/hon  har  gjort,  vad  han/hon  är  duktig 

Garcías (2009) definition av social rättvisa, där läraren har en positiv attityd till alla språk som finns representerade i klassrummet, ser språken som en resurs och en

Man trodde att eleverna själva skulle kunna förstå de olika genrernas uppbyggnad genom att läsa och komma i kontakt med dem, och att det var onödigt att lära ut modeller för de

Det krävs inte att angriparen har påbörjat sitt angrepp för att rätt till nödvärn skall föreligga, det räcker med att angreppet är överhängande, d v s nära förestående.. Det

I den mån det är möjligt att tala om en förväntanseffekt på detta område så är det i att lärare med låga förväntningar inte litar på att deras elever klarar av att ta

Nästa text är även det en läromedelstext av Monika Åström, Om svenska efternamn som handlar om vilka vanliga efternamn som finns i Sverige som att –son namn är vanligt

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.