• No results found

Man mår inte så bra av att vara ensam

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Man mår inte så bra av att vara ensam"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Vårterminen 2021

”Man mår inte så bra av att vara

ensam”

En kvalitativ studie om

distansundervisning kopplat till covid-19 pandemins påverkan på det psykiska

välmåendet hos högstadieelever

”Being alone doesn’t make you feel good”

Handledare: Författare:

Ove Grape Jonna Gottling

Malou Bull

(2)

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt Examensarbete, 15 hp Termin 6, VT -21

Författare: Jonna Gottling och Malou Bull

Handledare: Ove Grape

”Man mår inte så bra av att vara ensam”

“Being alone doesn’t make you feel good”

Sammanfattning

I och med rådande pandemin (covid-19) befinner sig skolungdomar i en utsatt situation gällande psykisk hälsa kopplat till distansundervisning. Distansundervisningen är en åtgärd för att bromsa smittspridningen. Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hur skolpersonal upplever att distansundervisning till följd av covid-19 pandemin påverkar det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö samt för att eleverna ska uppnå ett gott välmående.

Studiens insamlade empiri ligger som grund till studien och har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare och kurator på högstadier i södra Sverige. Empirin har analyserats genom tematisk analys där vi skapade fyra teman: faktorer som påverkar skolsituationen under av distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter under distansundervisning och insatser och anpassningar från skolan under distansundervisning. I resultatet av studiens insamlade material framkom både negativa och positiva aspekter med distansundervisning, men de negativa aspekterna är betydligt mer omfattande än de positiva. Samtliga informanter upplever en oro angående fortsatt distansundervisning och dess koppling till psykiskt välmående för skoleleverna. Vi författare vill bidra med ökad kunskap om psykiskt välmående hos skolelever, hur skolan arbetar kring det och hur vi som samhälle måste förbättra oss inom detta ämne men samtidigt dra lärdom av det som är positivt med distansundervisning kopplat till psykiskt välmående.

Sökord/nyckelord

Ensamhet, psykisk hälsa, unga och relationer i skolan.

(3)

Författarnas tack

Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter från samtliga kommuner som valt att ställa upp på att bli intervjuade. Utan er hade studien inte varit genomförbar. Stort tack för att ni har delat med er av era tankar och erfarenheter som lagt grund för vårt resultat. Vi vill även tacka vår handledare Ove Grape. Du har alltid varit tillgänglig för att bolla de tankar och idéer vi haft och hjälpt oss se till att arbetet flyter på i rätt riktning, tack Ove! Vi vill även tacka våra nära och kära som funnits som stöd för oss under denna tid, det har gjort det dagliga arbetet lite lättare!

Vi vill också tacka varandra för att vi haft ett fint stöd och samarbete, vi har lyft varandra och turats om att dra det tunga lasset. Tack alla!

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte och frågeställningar ... 2

Metod ... 3

Val av m etod ... 3

Urval ... 4

Litteraturinsamling ... 5

Analysmetod ... 5

Reliabilitet och validitet ... 6

Etiska ställningstaganden ... 7

Arbetsfördelning ... 7

Tidigare forskning ... 8

Psykiska besvär ... 8

Isolering/ensamhet ... 9

Pandemins påverkan... 10

Preventiva insatser ... 11

Teoretiska utgångspunkter ... 13

Systemteori och gruppsykologi ... 13

Socialpolitik och välfärdsteori ... 14

Resultat och Analys ... 16

Faktorer som påverkar skolsituationen under distansundervisning ... 16

Sociala faktorer som påverkas av distansundervisning ... 19

Positiva aspekter med distansundervisning ... 21

Insatser och anpassningar från skolan under distansundervisning ... 24

Diskussion ... 28

Slutsatser ... 32

Referenslista ... 34

Bilagor ... 37

(5)

Inledning

Den 16 januari 2020 gick Folkhälsomyndigheten (2020) ut på sin hemsida om ett nytt virusutbrott i Kina, ett coronavirus som senare kom att benämnas som Covid-19. Då trodde man att risken för att viruset skulle komma till Sverige var låg. Idag lever vi mitt i en pandemi som påverkar våra liv och vår vardag dagligen.

Till följd av Covid-19 pandemin och den ökande smittspridningen i Sverige har Regeringen och Folkhälsomyndigheten beslutat om en rad åtgärder och restriktioner för att bromsa och eventuellt stoppa smittspridningen. En av dessa åtgärder var att låta undervisning i skolans lokaler gå över till distansundervisning. Under 2020 tog regeringen fram en förordning:

Förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta, som möjliggör en övergång till distansundervisning för skolor på nationell, regional och kommunal nivå utifrån en rad kriterier (SFS 2020:115). Den 7 januari 2021 utökade regeringen möjligheten för huvudmännen att övergå till distansundervisning för årskurs sju till nio. Följaktligen har två tredjedelar av Sveriges högstadieskolor helt eller delvis övergått till distansundervisning (Skolverket, 2021).

I och med att traditionell skolundervisning övergått till distansundervisning medföljer en del konsekvenser av olika slag. För en del elever upplevs det som positivt att få möjligheten att studera hemifrån men för många känns det svårt och påverkar inte bara inlärningen av skolarbetet, utan även det psykiska välmåendet. Theopisti Tsilfoglou som är kurator på Viskastrandsgymnasiet i Borås berättar i en intervju med SVT “En del orkar inte gå upp på morgonen. De har ingen ork, vill inte göra någonting. De vet inte hur det ska göra för att få tillbaka energin. Man saknar sina klasskamrater, cafeterian, saknar att åka buss och komma hemifrån” (svt, Vaske, Distansundervisning sliter på gymnasieelevernas psykiska hälsa: ”Orkar inte gå upp”, videoklipp 00:01, 17 maj 2020). I samma artikel visar resultatet från en enkät genomförd av Sveriges elevkårer gjord på 7500 elever att en tredjedel av eleverna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö försämras, på grund av att de till exempel känner sig ensamma och stressade (Vaske, 2020, 17 maj). Den 21 januari 2021 publicerades en artikel i Expressen med intervjuer från unga personer i Sverige. Elsa som är 18 år och går sista året på gymnasiet berättar att hon känner sig mer ensam än vanligt, hon saknar att träffa sina kompisar i skolan för att småprata och hjälpas åt med uppgifter. Hon förklarar att hon upplever att det är svårare att göra det hon måste när hon upplever ångest och känner sig utmattad. Elsa beskriver att hon ser inte längre ser lika ljust på framtiden och har för första gången behövt prata med skolans kurator (Hansson, 2021, 24 januari).

Förklaringarna till varför skolelever känner att deras psykiska välmående påverkats negativt är många. Lindgärde (2020) beskriver genom sin studie hur skolan kan påverka elevernas välmående till det negativa. En studie som gjorts på gymnasieelever i Stockholm, Malmö och Lund visar att 52 % känner sig mer stressade än innan på grund av att skolan inte fungerar i tillräcklig utsträckning. Följdfrågor visar att ett den upplevda stressen och oron beror på att eleverna anser att de fått mer att göra och att de inte får tillräckligt med information och hjälp i

(6)

skolan. Många saknar skolmiljön, samvaron med personer i deras ålder och upplever en frustration kring att behöva vara socialt isolerad.

Vi kan i kvällstidningar och via nyheter höra och läsa om att det gjorts en del studier kring hur elevers psykiska välmående påverkas av distansstudier på gymnasiet och vi ser, som nämnt ovan, genom den att skolkuratorer spelar en viktig roll. Det råder däremot en brist på studier och kartläggningar på Sveriges högstadieskolor samt hur skolan som organisation kan bemöta och hjälpa eleverna. Vår förhoppning med denna studie är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hur skolpersonal upplever elevernas psykiska välmående och psykosociala arbetsmiljö kopplat till distansundervisning samt hur skolan och skolpersonal arbetar med direkta insatser för de elever som behöver hjälp och stöd för att uppnå ett gott välmående och för de elever som lider av psykisk ohälsa under distansundervisningen.

Syfte och frågeställningar

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hur skolpersonal upplever att distansundervisning till följd av covid-19 pandemin påverkar det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö samt för att eleverna ska uppnå ett gott välmående.

De frågor vi kommer besvara i studien är följande:

1. Hur arbetar skolpersonalen för att tillhandahålla en god psykosocial arbetsmiljö för sina elever?

2. Hur upplever skolpersonal att distansundervisningen påverkar elevernas sociala hälsa?

3. Hur fångar personalen på skolan upp signaler om psykisk ohälsa?

4. Vilka positiva aspekter finns det gällande distansundervisning?

(7)

Metod

Val av metod

Studien vi har genomfört är en typ av fallstudie. Fallstudier används för att undersöka en särskild händelse, omständighet, social grupp eller ett fenomen (Merriam, 1994). En kvalitativ fallstudie fokuserar på tolkning och insikt snarare än på att pröva en hypotes, det handlar alltså om att få en förståelse genom en tolkning av ett samspel mellan olika företeelser över tid.

Fallstudie som metod är tillämpbar för att undersöka vardagliga problem, situationer och svårigheter som kan uppkomma. Resultatet av en fallstudie blir deskriptivt. Det vill säga att beskrivningen av det studerade fenomenet blir omfattande och visar en komplexitet där inte bara en utan flera faktorer spelar en betydande roll. Deskriptivitet bygger på personliga faktorer och därmed passar till exempel intervjuer bra då de på ett effektivt sätt samlar in information från verkligheten (Merriam, 1994).

Studien har ett huvudsakligen induktivt förhållningssätt. Det förklaras genom att vi utgått från ett resultat i form av intervjuer för att skapa en teori kring fenomenet vi valt att undersöka (Bryman, 2008). En induktiv ansats innebär att generalisera och begreppsliggöra samt att hypoteser uppstår utifrån den information som framkommer. I vissa fall används en arbetshypotes som förändras och omtolkas utifrån det resultat som framkommer av den information som ges i studien (Merriam, 1994).

Intervjuer är en vanlig metod inom kvalitativ forskning. Inom kvalitativ forskning är intervjuerna generellt mer strukturerade än vad intervjuer inom kvantitativ forskning är.

Intervjuer anses vara en bra metod för att möjliggöra flexibilitet, (att för att) låta intervjuerna styras och att fokus skiftas efter intervjupersonens svar. Det ger en möjlighet att ställa frågor utanför den eventuella intervjuguide som tagits fram inför intervjun. Målet är att få utförliga och fylliga svar (Bryman, 2008).

Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1). En semistrukturerad intervju innebär att teman eller frågeområden formuleras inför intervjun men att intervjupersonen ges möjlighet att kunna svara fritt. Det finns även en möjlighet för den som intervjuar att ställa frågor som inte finns med i intervjuguiden och ordningen på frågorna behöver inte följa intervjuguiden (Bryman, 2008). En av fördelarna med en delvis strukturerad intervju är att det finns viss information som studien vill ha från samtliga respondenter men även att det möjliggör för forskaren att anpassa sig efter situationen som uppstår utifrån respondenternas tankar och idéer som dyker upp under de olika samtalen (Merriam, 1994).

Varför vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer är för att vi vill få en bred och realistisk bild av verkligheten. Den breda och realistiska bilden kan uppnås genom den flexibilitet och frihet som ges både till forskaren och intervjupersonen. Vi har valt att skapa en intervjuguide med förberedda frågeområden för att ha en struktur under intervjun samt att täcka in att studiens frågeställningar besvaras (se bilaga 1). Varför vi valt delvis strukturerad intervju är även för att

(8)

möjliggöra för respondenten att svara helt fritt och att vi formar följdfrågorna därefter.

Respondenten är den som arbetar med eleverna dagligen och är således den som därmed har bäst koll på de områden som bör beröras i intervjun och vi kan ställa följdfrågor därefter. I och med att vi befinner oss mitt i en pandemi så försvårar det arbetet med datainsamling till viss del. Vi valde att genomföra våra intervjuer digitalt med hjälp av zoom och google meet. Därmed ansåg vi att förutom att kvalitativa intervjuer är det som bäst besvarar vårt syfte och frågeställningar så är det även det som lämpar sig bäst via digitala kanaler nu när det inte finns möjlighet att träffa respondenterna fysiskt på plats.

Urval

Vi har i första hand valt att använda oss i första hand av ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval är något som används ofta för att välja ut personer eller organisationer på grund av att de är relevanta för att få möjligheten att öka kunskapen kring en social företeelse.

Personerna väljs ut då de anses vara lämpliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar och väljs således ut på ett strategiskt sätt. För att få en större variation och ökat relevans så är det av vikt att välja personer med olika egenskaper som gör att personerna skiljer sig från varandra (Bryman, 2008).

Utifrån det har vi valt en typ av snöbollsurval. Bryman (2008) beskriver snöbollsurval som en typ av bekvämlighetsurval som går ut på att forskarna får kontakt med respondenter som är relevanta för studiens syfte. Därefter använder sig forskarna av respondenterna för att få kontakt med fler respondenter. En av anledningarna till varför det används är för att det inte finns någon urvalsram att göra ett stickprov från.

Genom att använda oss av snöbollsurval har vi initialt valt ut personer som arbetar på högstadieskolor till exempel skolkurator och lärare. Varför vi valt att använda oss av snöbollsurval är för att vi haft som syfte att få en djupare förståelse kring ett socialt fenomen och har därmed varit i behov av intervjupersoner som är lämpliga för att besvara syfte och frågeställningar snarare än att göra ett stickprov på en population. Genom att få en första kontakt med respondenterna har vi genom dem haft möjlighet att rekrytera ytterligare personal från skolor som de arbetar på och med. Det har varit av vikt att få en variation av intervjupersoner med olika egenskaper för att få en ökad relevans och därmed har vi valt att intervjua personal inom olika professioner och från olika delar av landet. Målet var att få en bred spridning över hela landet men vi valde sedan att avgränsa det till södra Sverige då vi endast fick tag i respondenter som arbetar i södra Sverige. Respondenterna arbetar i olika kommuner så vi anser att spridningen är relativt god.

Totalt rekryterades fem respondenter från fem olika skolor. För att rekrytera respondenter så använde vi oss i första hand av mailkontakt, mailadresserna gick att finna genom olika kommuners hemsidor samt via tidigare praktikplatser. När vi sedan gick vidare med snöbollsurval så använde vi oss främst av sociala medier för att rekrytera respondenter som vi blivit tipsade om och för att få möjligheten att nå ut till fler respondenter inom skolväsendet.

Det sociala medier som vi främst använde oss av var Facebook. Där kunde vi skriva till de personer vi blivit tipsade om tack vare snöbollsurvalet.

(9)

I och med den rådande pandemin så har det varit svårt för oss att hitta informanter som är villiga att ställa upp. Det har även varit svårt att få tag i informanter eftersom när vi började söka efter individer att intervjua så var påsklovet runt hörnet. Eftersom vi författare skickade ut förfrågan till olika skolor i olika län, var det svårt för oss författare att veta när deras läns påsklov skulle inträffa och svaren vi fick tillbaka blev då att många hade eller skulle ha semester, och en allra flesta svarade inte alls. Genom att använda oss av bekvämlighetsurval och främst just snöbollsurval så möjliggjorde det för oss att få tag i fler respondenter genom de respondenter vi redan var i kontakt med.

Litteraturinsamling

När vi hade valt ämne för vår studie var det dags att inhämta tidigare forskning. Vi har främst använt oss av Umeå universitets söktjänst och databas SocINDEX men vi har även använt oss av olika myndigheters hemsidor som exempelvis Folkhälsomyndigheten. De sökord vi främst använt oss i sökandet av vetenskapliga artiklar är: mental health or mental illness or mental disorder or psychiatric illness, isolation, psykisk hälsa unga, stress, psykisk ohälsa och skola, relationer i skolan och psykiska ohälsa covid-19. Umeå universitetsbibliotek har varit en källa till tryckt litteratur som vi ansett relevant för studien och en möjlighet att hitta alternativ litteratur. I delar av vår studie, främst inledningen, har vi använt oss av webbplatser, nyhetsartiklar och lagar med mera.

Analysmetod

Efter att intervjuerna var genomförda så transkriberades hela intervjuerna ordagrant. Därefter analyserades intervjuerna utifrån tematisk analys. Tematisk analys är en av de vanligaste analysmetoderna inom kvalitativ forskning. Texterna, i detta fall transkriberingarna, lästes igenom noggrant och flertalet gånger för att sedan välja ut ett antal teman och subteman som är återkommande i texterna. Ett sätt att arbeta med tematisk analys är genom framework. Det innebär att de meningsbärande enheterna från respektive intervju som sedan ställs upp i en matris (Bryman, 2008). När vi analyserade valde vi ut fyra teman som var frekvent återkommande i våra intervjuer.

Vi läste sedan igenom texterna flertalet gånger igen och tog ut meningsbärande enheter som vi la in under de olika temana. Vi flyttade om och ändrade runt tills att vi kände att vi hade nått önskat resultat. Vi använde oss av teman och subteman och ändrade formuleringarna på dessa allt eftersom analysen utvecklades. De teman som identifierades var: Faktorer som påverkar skolsituationen under distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter med distansundervisning och insatser och anpassningar från skolan under distansundervisning. Vi använde oss till viss del av Framework genom att vi formade en tabell där vi infogade de slutliga och mest relevanta meningsbärande enheterna som lade grund till resultatet. En del av de meningsbärande enheterna har till viss del omformulerats för att säkerställa respondenternas anonymitet samt för att ta bort eventuellt talspråk och utformats för att passa bättre in i texten. Ändringarna har gjorts så sparsamt som möjligt och påverkar inte betydelsen av innehållet i de meningsbärande enheterna.

(10)

Orsaken till att vi använde oss av tematisk analys är delvis för att vi redan under intervjuerna och transkriberingsperioden såg tydliga teman i intervjuerna som vi kände att på ett effektivt sätt gick att analysera och ställa upp i en tabell. Vi kunde ganska snabbt namnge de olika temana, med viss justering i efterhand, och plocka ut meningsbärande enheter. Vi ville behålla citaten så mycket som möjligt i sin helhet och kände därför att tematisk analys passade vår studie bättre än till exempel genom att koda då vi inte ville bryta ner transkriberingarna för mycket.

Reliabilitet och validitet

För att förklara studiens reliabilitet och validitet så används två delar av dessa: extern och intern validitet samt extern och intern reliabilitet (Bryman, 2008). Med extern reliabilitet menas i vilken utsträckning studien kan genomföras på nytt. Det är problematiskt inom kvalitativ forskning eftersom tiden då studien utfördes inte går att pausa, det vill säga att de omständigheter som gällde för tidpunkten inte kommer att upprepas på samma sätt igen eftersom sociala miljöer är föränderliga. Intern reliabilitet innebär att de som forskar tillsammans är överens om hur informationen som framkommer tolkas. Intern validitet innebär att det ska finnas en tillräcklig överensstämmelse mellan de observationer forskarna gjort och den teori som de valt att tillämpa, något som är relativt lätt inom kvalitativ forskning. Extern validitet handlar om hur väl studiens resultat kan överföras till andra sociala sammanhang och kontexter. Detta kan vara något problematiskt inom kvalitativ forskning på grund av att forskarna har ett relativt begränsat urval samt att det därmed tillhör vanligheten att använda sig av fallstudier (Bryman, 2008).

Extern reliabilitet: Den är inte så stark eftersom covid-19 pandemin pågår här och nu, det är ett fenomen som antagligen inte kommer ske i framtiden och om det i framtiden inträffar andra pandemier, så kommer det vara andra förutsättningar och annan problematik som samhället kommer stå inför då. Dessutom kommer ny kunskap i och med denna pandemi som gör att utmaningarna inom det område vi undersökt inte kommer vara desamma som nu.

Intern reliabilitet: Vi har genom arbetets gång haft en god kommunikation om hur vi vill att studiens syfte ska uppfyllas. Efter varje enskild intervju vi haft har vi gått igenom informationen för att säkerställa att vi haft samma bild av det som framkommit. Då vi valde tematisk analys så har vi tillsammans gått igenom intervjuerna och innehållet i dessa för att gemensamt välja ut vad som är relevant och inte för studien. Därmed anser vi att vi har en stark intern reliabilitet.

Intern validitet: Vi anser att den interna validiteten är god. Vi har valt ut teorier som överensstämmer med det insamlade materialet och kan förklara våra observationer. Vi har sedan tillämpat dessa på studiens resultat.

Extern validitet: Den är precis som extern validitet svår att uppnå. Det går till viss del att överföra på andra sociala sammanhang, till exempel andra kommuner, andra skolformer exempelvis gymnasium, men är inte möjlig att använda inom andra verksamheter och aktörer som till exempel äldreomsorgen, det går heller inte att överföra på andra kontexter.

(11)

Etiska ställningstaganden

Samtliga fem intervjuer har hanterats genom de fyra principer som gäller för svensk forskning.

Bryman (2008) beskriver de fyra principerna enligt följande:

Informationskravet. Deltagarna ska informeras om studiens syfte. De ska informeras om deras frivillighet till att medverka och att de kan avbryta sitt deltagande när de vill. Samtyckeskravet.

Den som deltar i studien har rätt att bestämma själv över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet. Uppgifter om deltagarna ska hanteras med största möjliga konfidentialitet, det vill säga så hemligt som möjligt. Uppgifterna ska förvaras oåtkomligt för obehöriga.

Nyttjandekravet. De uppgifter som forskaren får in får endast användas i studien.

I samband med att vi rekryterade respondenter för intervjuer så bifogade vi ett informationsbrev (se bilaga 2) med studiens syfte och de forskningsetiska principerna. I brevet framgick att deltagandet var frivilligt, möjligheten att avbryta sin medverkan under intervjuns gång, att uppgifterna hanteras konfidentiellt samt att de enskilda deltagarna inte kommer att kunna identifieras i examensarbetet. Samtycke gav respondenterna genom att efter att blivit kontaktade via mail och läst informationen valt att ställa upp att bli intervjuade. När respondenterna var på plats för sina enskilda intervjuer informerade vi dem om de fyra principerna ytterligare en gång innan intervjun påbörjades samt att den information som framkommer i intervjuerna endast kommer användas i ändamål för studien.

En av intervjupersonerna var osäker på huruvida de var avidentifierade eller inte. Vi förklarade då att vi inte kommer skriva ut någon information om namn, ålder, kön, var personen arbetar, varken skola eller kommun och att vi har intervjupersoner från olika kommuner vilket inte gör det möjligt att identifiera respondenten i texten. Personen kände sig då trygg och gav sitt samtycke till att delta. De inspelningar som gjordes i samband med intervjuerna raderades så fort resultatet hade sammanställts. Konfidentialitetskravet har vi även hanterat genom att göra justeringar i de citat vi använt oss av i resultat och analysavsnittet. Vi har till exempel tagit bort eventuellt talspråk och dialektala ord med mera för att citaten inte ska gå att härleda till en specifik individ. För att stärka konfidentialiteten har vi valt att under citaten inte redogöra för vilken profession respektive informant tillhör.

Arbetsfördelning

När vi påbörjade studien så satte vi oss ner gemensamt och diskuterade vad studien skulle handla om samt utformade studiens syfte och frågeställningar för att ha ett gemensamt mål. Vi sökte båda efter tidigare forskning via artiklar, tidigare studier och litteratur och gick igenom vilka av de valda artiklarna och tidigare forskning som innefattar vårt valda område inför studien. Vi rekryterade respondenter gemensamt först via mail men sedan genom sociala medier då vi insåg att vi inte fick några svar av de som vi hade hört av oss till flertal gånger per mail.

Vi båda var med under intervjuerna, vi höll i ungefär hälften av intervjuerna var och den andre antecknade och ställde eventuella följdfrågor. Vi transkriberade varannan intervju och läste sedan igenom varandras för att se så det stämde och att vi var överens.

(12)

När det var dags att skriva texten så delade vi upp arbetet för att effektivisera arbetet. Jonna skrev metodavsnittet och teoriavsnittet. Malou skrev avsnittet om tidigare forskning. Vi har därefter läst igenom varandras delar och fyllt på med det som behövts och kommit med feedback samt gjort justeringar. Vi båda har alltså varit delaktiga i alla delar. Analysarbetet gjorde vi gemensamt, vi var båda med och bestämde teman och plockade ut meningsbärande enheter gemensamt så att vi skulle vara överens inför resultat och analysdelen. När vi skrev resultat och analysdelen så skrev vi gemensamt ned stödord på de olika temana men skrev sedan två teman var. Vi läste sedan igenom varandras teman och diskuterade kring hur vi kan utveckla texten så vi följer en gemensam röd tråd och gjorde justeringar i varandras texter, så båda två har varit involverade i hela resultat och analysavsnittet. Diskussions och slutdiskussionsavsnitten skrevs gemensamt av oss båda, detta för att vi ville få den andra personens idéer och tankar men även för att få en röd tråd i texten.

Tidigare forskning

I detta avsnitt vill vi redogöra för tidigare forskning som redan existerar inom vårt valda område och som kan skapa en större inblick i vad psykiskt välmående innebär. För att få en större förståelse över hur de olika termerna inom psykisk hälsa kopplas samman kan man tänka sig följande: psykisk hälsa har två dimensioner, psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa, de är dimensioner och inte varandras motsatser. Det ena utesluter inte det andra.

Psykisk hälsa delas i sin tur in i två grenar; psykiska besvär eller psykiska tillstånd, detta beroende på om personens psykiska ohälsa uppfyller de kraven som finns för en psykiatrisk diagnos. Det finns även två grenar inom psykiska tillstånd; psykiatriska sjukdomar och syndrom och utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) beroende på vilken ålder personen är i när de debuterade (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR, 2020).

I denna studie ville vi som författare ta hjälp av tidigare forskning, både nationellt men även internationellt för att få en bild av vad forskningen skriver att har fungerat men även vad som kan bli bättre. Det finns inte mycket forskning utförd under en längre tid för att undersöka hur pandemin påverkat skolungdomars psykiska välmående. Detta är för att covid-19 pandemin är ett relativt nytt fenomen. För att få en större överblick på effekten av pandemi kommer det att behövas genomföras forskning över en längre tid i framtiden. Detta har vi som författare förhoppning på att komma existera för att kunna hjälpa skolungdomar med deras psykiska välmående.

Psykiska besvär

Ordet psykiskt välbefinnande var ett ord som frekvent användes både i olika texter och av våra respondenter. Så för att få gemensam ståndpunkt till vikten av ordet psykiskt välbefinnande vände vi oss till Folkhälsomyndigheten (2021) som beskriver att psykiskt välmående är viktigt för att vi ska kunna hantera olika svårigheter i livet. Om vi då ser tillbaka till vad vi har beskrivit i inledningen till tidigare forskning så kan vi se att en person som upplever psykiskt välbefinnande har större möjligheter att balansera de positiva och negativa känslorna som denne

(13)

upplever och för en person som upplever psykisk ohälsa kan detta innebära att denne har större svårigheter i att balansera de negativa och positiva känslorna.

I ett PM som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR (2020) skrivit kan vi få en bredare bild av vad psykiska besvär innefattar. Psykiska besvär är någonting som vi alla kan uppleva någon gång under våra liv och besvären kan variera från person till person, dels med vilka typer av besvär, hur mycket besvären manifesterar sig och även hur länge besvären påverkar individen. PM:et beskriver att psykiska besvär oftast är normala reaktioner på påfrestningar i livet. Begreppet psykiska besvär innefattar en rad olika symtom såsom; oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter och psykisk trötthet.

Utifrån de studier vi läst så ser vi att det är en stor andel av Sveriges befolkning som upplever någon form av lågt psykiskt välbefinnande och att det kan debutera i tidig ålder. Vi författare undrar hur stor påverkan har distansstudier på skolungdomar och deras psykiska välmående? Av alla de artiklar som vi har läst om psykisk hälsa och skolan, så har en gemensam återkommande faktor som påpekats varit just att skolan har en stor påverkan på barn och ungas psykiska välmående. Östberg (1999) beskriver vad som kan påverka det psykiska välmåendet i skolan, nämligen vikten och betydelsen av att skolungdomar har sociala relationer i sina klassrum och att individens självuppfattning påverkas av reaktioner från klasskamrater. Dessa sociala relationer kan bli påverkade av att skolan har distansundervisning och att skolungdomarna inte får en social relation till sina klasskompisar.

Folkhälsomyndigheten (2018) gjorde en stor granskning mellan åren 1995 och 2014. De ville se varför den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga och kom fram till att stress över skolan och skolarbete hade en stor påverkan. De förklarar att ungdomar har sett en förändring i arbetsmarknaden och skillnaden på hur ett bra betyg kan påverka deras framtida val av en högre utbildning. Folkhälsomyndigheten (2018) kom även fram till att konsekvenserna av att lida av psykiska besvär tidigt i livet kan bli långvariga och påverka ungdomarna i senare i livet på genom att de bland annat kan utveckla självdestruktiva beteenden eller en psykisk sjukdom.

Högberg (2021) skriver i sin rapport att depression och ångeststörningar ligger allra högst upp på listan över psykiska problem och att självrapporterade symtom såsom sömnproblem och sorg har haft en markant ökning. Högberg kommer i sin rapport fram till att det är den höga prestationsångesten över skolan och framtida studier som formar och påverkar ungdomars psykiska välbefinnande och menar att om en person känner av långvarig stress kan detta påverka det psykiska välmåendet.

Isolering/ensamhet

I och med att skolungdomarna har distansundervisning så sitter de hemifrån och träffar därmed inte sina klasskamrater och får inte den dagliga sociala kontakten de hade fått ifall de var i skolan. Det är inte enbart i skolan som skolungdomarna måste hålla distansen och isoleras utan på grund av det faktum att covid-19 är en pandemi, så har stora delar av samhället stängt ner sina verksamheter, till exempel idrottsföreningar, vilket innebär att ungdomarna inte heller får den sociala kontakten från aktiviteter som de skulle fått i vanliga fall. Saipour, Schopflocher,

(14)

Higginbottom och Emami (2012) skriver att vi människor är sociala varelser och att om vi blir avskilda från samhället på ett eller annat sätt, exempelvis genom distansundervisning eller isolering, kan detta leda till psykisk ohälsa.

Vi nämnde tidigare att skolan har en stor påverkan när det gäller den psykiska hälsan och att skolstress är en bidragande faktor. Frågan vi som författare ställer oss är hur stor del skolan spelar för möjligheten att få socialisera och umgås med jämnåriga? Saipor et al. (2012) menar att om vi människor känner ett utanförskap kan detta bero på någon form av isolering och få en känsla av att inte tillhöra ett sammanhang och att de vardagliga sysslorna känns meningslösa.

Fegert, Vitiello, Plener och Clemens (2020) vill i sin artikel få fram att en känsla av utanförskap kan förstärkas av att en person inte får möjlighet att kunna umgås med personer i samma ålder eller umgås i sociala sammanhang. Östberg (1999) beskriver att det finns ett existerande bekymmer kring de problematiska förhållande för de ungdomar som redan befinner sig i ett utanförskap i sin klass, för dessa ungdomar är det mer vanligt att de redan lider av psykisk ohälsa. Genom att skolungdomarna har distansundervisning, antingen på heltid eller deltid, har de inte fått en möjlighet att kunna interagera med sin klass som de skulle få i normala fall och detta kan ha en negativ påverkan på deras psykiska välmående.

Både Fegert et al. (2020) och Saipor et al. (2012) menar att de negativa konsekvenserna som blir av att känna ett utanförskap kan påverka det psykiska välmåendet till det sämre. I en studie om barn och ungdomars påverkan av isolering och ensamhet som Knopf (2020) gjort, kom Knopf fram till att barn och ungdomar mest troligen har lättare att utveckla depression eller ångest. Detta blir ännu mer tydligt då menar Knopf eftersom barn och ungdomar redan befinner sig i en riskzon för att utveckla psykiska men. Fegert et al. (2020) menar att om en person redan har en problematik på grund av sitt psykiska välbefinnande eller en funktionsvariation kan det leda till ännu högre risk för psykisk ohälsa och att de personerna befinner sig i en ännu större utsatt risksituation.

Distanseringen och isoleringen i samhället har befunnits sig i olika faser under pandemin och vi vet inte hur länge som det kommer att fortskrida eller i vilken utsträckning. Loades, Chatburn, Higson-Sweeney, Reynolds, Shafran, Brigden, Linney, McManus, Borwick och Crawley (2020) är av samma åsikt som Knopf (2020) och hävdar att ju längre en isolering fortskrider, desto större risk blir det för ökade negativa konsekvenser i framtiden. I sin artikel tar även Loades et al. (2020) upp att en påtvingad isolering kan ha större negativ påverkan än vad en valfri isolering kan ge, även om en valfri isolering inte är problemfri. Detta kan vi koppla till pandemin och att det har blivit en påtvingad isolering genom att ha distansundervisning.

Pandemins påverkan

Att skolungdomar känner press över skolpresentationer och framtida studier har vi beskrivit ovan, men är det samma för alla elever i skolan eller är det en skillnad mellan killar och tjejer?

Saipor et al. (2012) gjorde en enkätstudie där resultatet visade att tjejer känner en större påverkan av dåligt psykiskt mående än killar. Frågan vi som författare ställer oss är vad det beror på, borde inte killar känna att deras psykiska välmående påverkas på samma sätt? En artikel som region Östergötland (2018) gått ut med förklarar varför killar inte mår psykiskt

(15)

dåligt i samma utsträckning. De har de frågat ungdomar gällande psykisk ohälsa, där ungdomarna skulle tolka fjolårets resultat av svar. I artikeln visade det sig att tjejer känner en större påverkan än vad killar gör och en del av svaren som skolungdomarna gav var att det finns en “machokultur” som en norm och att killar inte ska visa hur de mår. Skolungdomarna tror att det finns ett stort mörkertal av killar som mår sämre än vad statistiken visar.

Fegert et al. (2020) menar att covid-19 och medföljande isolering kan påverka det psykiska välmåendet och ge en minskad social kontakt. I sin studie kan Fegert et al. se olika risker som kan påverka individen i framtiden, både positivt och negativt men de anser att de negativa konsekvenserna överväger de positiva.

Vad finns det för koppling mellan psykisk hälsa och en kris likt covid-19 pandemin? Om vi ser på pandemin som en kris, vilket det för många är, så kan vi dra en koppling till vad Zhu, Zhang, Zhou, Li och Yang (2021) redogör för i sin artikel. Zhu et al. vill påvisa att det finns en koppling mellan emotionell stress och utvecklingen av mentala sjukdomar efter en kris. De menar att en bidragande faktor till utvecklingen av dålig mental hälsa är distanseringen, som till exempelvis isolering. Zhu et al. betonar vikten att att vi som samhälle måste forska vidare om och bevaka individens mentala hälsa.

I en rapport från World Health Organization, WHO (2020) kan vi läsa om en genomförd studie angående hur covid-19 påverkar den mentala hälsan. Flertalet länder ingick i studien där de ville få fram hur länderna hanterar konsekvenserna av pandemin. Det vi var intresserade av när vi läste rapporten var specifikt om hur barn och unga påverkas samt hur skolorna hanterar och arbetar med det, och WHO kom fram till runt tre fjärdedelar av länderna rapporterar ett avbrott i barn och ungas hjälp för sin mentala hälsa från skolan. WHO rapporterar även att de flesta länderna har övergått till digitala hjälpmedel samt att det är skillnader från höginkomsttagande och låginkomsttagande länder.

Att hitta forskning på barn och unga kopplat till psykisk ohälsa är som nämnt innan svårt. Vi anser att det inte skiljer sig så mycket i ålder och erfarenhet mellan ungdomar och unga vuxna, Vi hittade en beskrivning kring hur unga vuxna påverkas av pandemin som förklarar det vi söker som därmed går att tillämpa på vår studie. M. Lee, M, Cadigan och Rhew har studerat skillnaden på hur unga vuxnas, 22–29 år, mentala hälsa var innan pandemin och under. Det som de kom fram till utifrån resultatet var att jämfört med innan pandemin och under så har ensamheten ökat, mer för kvinnor än män. De som hade större stöd inom sitt sociala nätverk var de som i störst utsträckning påverkades av de sociala konsekvenserna av pandemin.

Resultatet beskrev en ökning av antalet personer med depression, vilket grundar sig i en upplevelse av ensamhet. Författarna skriver i sin slutsats att preventiva insatser behöver riktas mot ensamhet och känslan av att ha förlorat sitt sociala stöd.

Preventiva insatser

Inom fältet psykiskt välmående och preventiva insatser upptäckte vi att det finns en mängd tidigare forskning som på ett eller annat sätt berör det vi undersöker i studien. Det vi ville komma fram till var vetenskaplig forskning kring om och hur distansstudier påverkar

(16)

skolungdomars psykiska välmående och hur olika samhällsaktörer, främst skolan ska kunna arbeta med detta före, under och efter pandemin. Eftersom det kan bli så att denna pandemi eventuellt inte gör det möjligt för oss människor att gå tillbaka till vad vi kallar en “normal vardag” inom en snar framtid så behöver vi kunskap om hur vi ska kunna hantera det på bästa sätt.

Under vår efterforskning så har vi insett att för att kunna arbeta med skolungdomar och deras psykiska välmående så är preventiva insatser något som skolan behöver diskutera och agera på redan i ung ålder. I en artikel av Petersen och Romqvist (2020) kan vi läsa om en studie angående hur elever påverkas av att skolan använder sig av informativa insatser, det vill säga att lärare lär ut, informerar och pratar om psykiskt välmående. I denna studie kom Petersen och Romqvist fram till att genom att lärare och kuratorer använder sig av informativa insatser så kan de psykiska problemen minskas eller förhindras bland skoleleverna. Det är heller ingen skillnad i vilken åldersgrupp som de informativa insatsernas implementeras men att de såg att effekten minskade uppåt i åldrarna. Från detta kan vi dra slutsatsen att ju tidigare som skolorna börjar med informativa insatser desto bättre effekt har de på elevernas psykiska välmående och behövs därför inte i lika stor utsträckning i högre ålder. Detta kan vi koppla till det som Knopf (2020) tar upp, att ju tidigare vi sätter in preventiva insatser, desto bättre kan vi förhindra psykisk ohälsa, något som vi anser viktigare än någonsin nu under pandemin.

Vi som författare blir fundersamma gällande hur samhället ska kunna ge ungdomarna den hjälp som de behöver? Fegert et al. (2020) menar att för att vi ska kunna ge den hjälp som behövs, både på kort och lång sikt, så måste fortsatt forskning genomföras. Detta för att kunna ge bättre hjälp vid eventuella framtida pandemier, samt att vi måste ge fortsatt vård, hjälp och stöd under och efter en pandemi. Precis som Hellström och Beckman (2020) skriver så har Sverige olika aktörer för stödinsatser för barn och unga, till exempel socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Problemet är att barn och unga inte vet vart de kan vända sig om de behöver söka hjälp. Det visar tydligt på att det behövs en bättre kommunikation mellan hjälpinsatserna, skolan och kommunerna men även att vuxna som finns till för att hjälpa barn och unga behöver en större kunskap om psykiska besvär.

(17)

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer olika teorier presenteras som kan ses som förklaringsmodeller för vårt valda område. De teorier vi valt att fokusera på kommer tillsammans med tidigare forskning att ligga till grund för resultat och analysavsnittet. För att förklara hur en grupp fungerar kommer gruppsykologi och systemteorin beskrivas och redogöras för. Genom gruppsykologi och systemteori kan vi förklara varför det är viktigt för unga att känna tillhörighet och hur det kan tillämpas på vikten av att få tillhöra, träffa och socialisera med sin klass samt vilka konsekvenserna kan bli om det uteblir. Här kommer även att redogöras för välfärdsteorier och samhällsförändringar genom socialpolitiken för att öka förståelsen kring hur ett samhälle påverkas av en kris. Vi vill också använda oss av socialpolitiken för att förklara vilket ansvar samhället har i tider som dessa, för att ta hand om medborgarna, allra helst de unga, under en kris. Det är viktigt för att kunna hantera framtida kriser, att se vad som har fungerat bra men även vad som behöver växa fram.

Systemteori och gruppsykologi

Att vara en del av en grupp och ett sammanhang är något som de allra flesta upplever som väsentligt. Vi har under hösten och våren kunnat läsa i dagstidningarna om att skolelever som behövt gå över på distansundervisningen saknar skolan och känner sig mer ensamma, det vi som författare undrar över är hur distansundervisningen påverkar att eleverna känner sig mer ensamma. Ett sätt att förklara varför skolan som organisation och klassen som en grupp är så viktig för eleven är genom systemteorin.

Systemteorin beskrivs som att individer är en del av ett system, det vill säga en grupp och den gruppen kan i sin tur vara en del av ett större system. En skolklass kan vara ett sådant system (Hanssen & Røkenes, 2007). Systemteorin är en metateori som beskriver sociala fenomen, i detta fall det som sker mellan individer som tillhör en och samma grupp som är en del av en organisation. Det är i gruppen som handlande och problem sker i ett samspel med andra individer. Fokus ligger på processer, relationer och strukturer inom gruppen i kopplat till den organisation som gruppen är en del av. Gruppen strävar alltid efter en balans som präglas av individernas individuella egenskaper i relation till varandra (Svedberg, 2012). Enheterna, alltså individerna i gruppen är beroende av varandra för att systemet ska förbli. Sociala system kan ses som öppna system vilket kan förstås genom att grupperna påverkas av omgivningen och det som sker runtomkring. Systemet är allt oftast ett litet system i ett större system, likt en klass är en del av en skola. Om någonting förändras i gruppen så sker en obalans som gör att systemet kan förändras. Individerna i gruppen intar olika roller för att bibehålla balansen inom gruppen (Hanssen & Røkenes, 2007).

Genom systemteorin ser vi alltså en tydlig förklaringsmodell på varför grupptillhörighet är nödvändigt för oss människor. Däremot så förklarar teorin inte särskilt ingående vad det faktiskt betyder för den enskilde individen. En fråga som väcks hos oss som författare är hur den enskilde individens känslor påverkas av att inte få vara en del av en grupp, är det viktigt för individen att få socialisera med andra människor? För att få en djupare förståelse kring detta har vi valt att titta vidare på gruppsykologin.

(18)

Svedberg (2012) beskriver vidare genom begreppet från “jag” till “vi” vikten av sociala relationer att vara en del av en grupp. Han menar att faktorer som inkomst och utbildningsnivå inte är det som resulterar i lycka och en god psykisk hälsa utan att det väsentliga är att ha ett berikat socialt nätverk. Genom att vara en del av en grupp skapas inte bara tillhörighet och trygghet utan en känsla av mening, längtan och kärlek. I en grupp skapar individen sin egen identitet och därmed genom att inte vara en del i en grupp så försvåras det egna identitetsskapandet och den psykiska hälsan hotas. Om människor blir isolerade så kommer det leda till att meningsfullheten och glädjen i den tillvaro som sker inte får något sammanhang och därmed negativa konsekvenser. Individer som är isolerade kommer således utveckla ambivalenta känslor inför gruppsammanhang, det i sin tur leder till att individen kommer få kämpa med grupptillhörighet och olika sociala relationer under en lång tid i livet.

Socialpolitik och välfärdsteori

Frågan vi ställer oss härnäst är vilket ansvar samhället har för barn och ungas välmående? Hur kan ett samhälle växa starkare genom en kris likt covid-19 pandemin? Vi måste kunna beakta det som sker för att skapa förändring i positiv riktning. För att besvara de frågor vi ställer oss så har vi valt att fördjupa oss i socialpolitiken och välfärdsteorier.

Lindqvist och Nygren (2016) skriver om samhällsförändring, om hur samhället anpassar sig efter motgångar till exempel fattigdom, social isolering med mera. Ett resultat av tidigare motgångar och svåra tider är pensionssystem, organiserad sjukvård samt sociala tjänster.

Sociala problem kan till exempel vara ett resultat av att alla inte har samma möjligheter i samhället.

Precis som stycket ovan beskriver så sker förändringar i samhället när det går igenom en motgång eller kris. Covid-19 är en aktuell och pågående kris som påverkar samhället och välfärden på många sätt, inte minst Sveriges skolor och elever. För att få en förståelse kring vad ett socialt problem och en social risk är, hur välfärdspolitiken är uppbyggd och hur samhället påverkas av en kris så har vi valt att använda oss av socialpolitik och ser att Covid-19 krisen kan jämföras med spanska sjukan och industrialismen.

Det finns olika faktorer som påverkar hur socialpolitiken utformas. En av faktorerna är sociala faktorer. Med sociala faktorer menas bland annat bredden av sociala problem samt det sociala kapitalet i form av exempelvis socialt deltagande och sociala nätverk. Ytterligare en faktor är externa faktorer och med det menas bland annat naturkatastrofer och krig. Socialpolitiken kan jämföras med välfärdspolitik och den främsta avsikten är att ha en inverkan på det sociala välmåendet överlag, skapa social trygghet samt att hantera sociala risker och problem (Nygård, 2013). Samhället har alltså ett ansvar när det kommer till att ta hand om medborgarna.

Nygård (2013) beskriver genom Erik Allardts välfärdsteori att välfärd delvis handlar om huruvida människors behov är tillfredsställda. Han förklarar att vi behöver mat, boende och en inkomst för att uppnå en god välfärd men att ett liv endast innehållande det blir ett betydelselöst liv. Vi människor behöver även sociala relationer. Allardt delade därför in välfärden i tre

(19)

dimensioner där den första innehöll basala behov både materiella och immateriella så som mat, boende, utbildning och hälsa. Den andra dimensionen, gemenskap dimensionen, innehåller de sociala behoven exempelvis familjerelationer, vänskapsrelationer och andra sociala relationer.

Slutligen den tredje dimensionen som handlar om en känsla av självförverkligande och meningsfullhet.

Vi som författare blir nyfikna på hur tidigare kriser och epidemier påverkat samhället idag.

Sociala risker är ingenting som är nytt för samhället utan är något som behövts ta hänsyn till tidigare och lett till utveckling för det sociala skyddsnätet. Nygårds (2013) beskriver sociala risker som olika situationer där personer blir beroende av hjälp från någon annan för att till exempel försörja sig och för att överleva. En av de sociala risker som diskuteras är fysisk eller psykisk ohälsa som är en central del i socialpolitiken. Det ligger därför i välfärdsstatens intresse att utforma socialskyddssystem mot detta och förhindra arbetsoförmåga och sjukdom. Varför det är extra viktigt är för att det kan drabba vem som helst oavsett faktorer som inkomst och ålder. Ytterligare en anledning varför socialskyddssystem är viktiga för att det annars kan skapas allvarliga konsekvenser för samhället i framtiden. Ett exempel på konsekvenser som Nygård (2013) lägger fram är epidemier och jämför det med spanska sjukan, en influensapandemi som fick fäste omkring första världskriget och uppskattas ha skördat upp till 100 miljoner liv.

En förklaring till när och varför socialpolitiken och välfärdssamhället uppstod är industrialismen. I och med industrialismen synliggjorde klasskillnaderna i samhället. Det blev även möjligt för staten att ta ut skatt av arbetarna vilken ledde till en rad olika skyddsfunktioner från staten så som till exempel försäkringar och fattigvårdssystem (Nygård, 2013). Tidigare kriser har alltså varit med och utformat samhället, skyddsnät och den välfärd som idag präglar dagens samhälle och som är med och skyddar medborgarna.

(20)

Resultat och Analys

I detta avsnitt om resultat och analys kommer vi att redovisa det insamlade materialet från de fem informanterna som vi intervjuade. De informanter som vi intervjuade är fyra lärare och en kurator på olika högstadieskolor i södra Sverige, vi kommer att benämna dem med orden respondenter och informanter. I detta avsnitt kommer vi att knyta samman vår studie genom att vi analyserar det insamlade materialet från de intervjuer vi genomfört och kopplar det till tidigare forskning. I avsnittet kommer vi även att förhålla oss till de teorier som vi utgått från i studien och koppla samman teorierna med resultatet. Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hur skolpersonal upplever att distansundervisning till följd av covid- 19 pandemin påverkar det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö samt för att eleverna ska uppnå ett gott välmående. Vi har valt att lägga fokus på det som skolpersonal upplevt som negativt med distansundervisning men även det som de upplevt som positivt. Varför vi valt att lägga fokus på de negativa upplevelserna efter som vi utifrån informanternas samlade beskrivningar och berättelser anser att de negativa upplevelserna av distansstudier är fler och mer omfattande.

Vi är medvetna om de olika dimensionerna som lärare och kuratorer befinner sig i. De har olika kunskap, utbildning och kompetens och deras verksamhetsområden har olika fokus. En lärares uppdrag är att lära ut kunskap medan en kurator har som uppdrag att arbeta med den sociala hälsan och främja en god psykisk hälsa. Bland våra informanter framkom ett gott samarbete mellan skolans olika professioner. Vår samlade bild är att skolpersonal hjälps åt att hantera och främja elevernas välmående.

Vi har valt att dela upp resultatet och analysen i fyra olika teman som vi anser följer en röd tråd utifrån den informationen som informanterna gav oss. Det första temat är faktorer som påverkar skolsituationen under distansundervisning som innefattar informanternas upplevelse av hur elevernas skolsituation har förändrats i och med distansundervisningen. Tema två är sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, vilket vi har valt att ska innefatta hur informanterna upplever att olika sociala faktorer påverkar elevernas sociala hälsa i och med distansundervisningen. Tema tre är positiva aspekter under distansundervisning vilket kommer innehålla informanternas beskrivningar och berättelser gällande faktorer som de anser är positiva och det som de fått till sig att eleverna anser är positivt med

distansundervisning. Det fjärde och sista temat är insatser och anpassningar från skolan under distansundervisning, detta tema kommer att redogöra för vilka insatser och

anpassningar som skolan har lagt fokus på under distansundervisning men även vilka insatser eller anpassningar informanterna anser är lämpliga att ta med sig till framtida

skolundervisning.

Faktorer som påverkar skolsituationen under distansundervisning

Temat faktorer som påverkar skolsituationen under distansundervisning syftar till att kartlägga hur elevernas skolsituation påverkas av distansundervisningen och därefter besvara frågeställningen hur skolpersonal arbetar för att tillhandahålla en god psykosocial arbetsmiljö för sina elever. De återkommande faktorerna som informationerna redogjorde för var: stress, olika störningsmoment, kommunikation med lärare, olika förutsättningar i hemmiljö samt

(21)

psykosocial arbetsmiljö och studiero. Våra informanter angav fler faktorer än de ovan nämnda men dessa faktorer var de mest frekvent återkommande och därmed de vi valt att fokusera på i detta tema.

De flesta av informanterna berättar att distansundervisningen fungerar bättre i praktiken än vad de förväntade sig. Däremot anser de att det fortfarande finns mycket att vidareutveckla inom området distansundervisning för att eleverna inte ska gå miste om någon skolundervisning.

Informanterna nämnde även de faktorer som nämndes ovan, och många fler, är någonting som informanterna har fått en ökad medvetenhet kring under distansundervisningen och att det är någonting som de försöker ha med sig i bakhuvudet under lektionerna.

En av de faktorer som samtliga av informanterna tog upp var förutsättningar i hemmiljön för deras elever. Informanterna menar att det finns olika förutsättningar för alla elever och att det har ett samband med hur välfungerande deras hemsituation är. Informanterna nämnde socioekonomisk status men att det inte var något som hade en direkt påverkan. Vi som författare ser dock en risk med att lärarna inte riktigt har kunskap i vad socioekonomisk status innebär och att det därmed har en osynlig påverkan. Flertalet av våra informanter berättade att deras elever inte vill ha kameran igång under lektionerna. Detta kan bero på flertalet orsaker, såsom att eleverna skäms, de vill inte visa upp hur deras hem ser ut eller att de är många i familjen som arbetar hemifrån och de inte har avskilda rum att studera i. De berättar även att det kan bli ett problem med internetuppkopplingen samt att en del nyanlända familjer inte har tillgång till internet överhuvudtaget. Detta är någonting som våra informanter menar att kan påverka deras elever negativt och ha en negativ påverkan över elevernas upplevda stress över skolan.

“De har inte en massa störmoment omkring sig men de finns även dom som är stressade för att de dels inte har den tryggheten att vi är på plats och att de kan enbart räcka upp handen

så ser vi dem”

-Högstadieskola i södra Sverige.

Lindqvist och Nygren (2016) ger en förklaring till samhällsförändring och om hur samhället måste anpassa sig efter motgångar. De menar att sociala problem kan förklaras genom att alla inte har samma möjligheter i ett samhälle. Detta kan vi koppla till det våra informanter berättar, om att eleverna har olika välfungerande hemsituationer. Informanterna menar att vissa av eleverna har ett kontor hemma medan vissa saknar skrivbord i en avskild miljö eller att eleverna har olika välfungerande nätverksuppkoppling som kan bli en motgång för eleverna. Med andra ord så klarar de elever som är mer utsatta för sociala problem motgångar sämre. Under våra intervjuer framkom det från informanterna att flertalet av eleverna känner sig stressade på grund av distansundervisningen. Eleverna kan uppleva stress av att inte ha tryggheten med en lärare på plats i klassrummet, eleverna får nu under distansundervisningen vänta på att en lärare ser att de räcker upp handen virtuellt.

Två av lärarna vi intervjuade berättade att det inte är någon av eleverna som har kommit till dem och berättat att de är stressade på grund av distansundervisningen utan att det är föräldrar och vårdnadshavare som har hört av sig och varit oroliga över sina barn. De informanterna

(22)

nämnde att trots att det inte är någon elev som berättat om sin upplevda stress så kan de märka av det på sina elever, att vissa av dem är stressade över skolarbetet, speciellt de elever som går i årskurs nio. Det förklarar informanterna är för att årskurs sju har två år och årskurs åtta har ett år till på sig att kunna ta igen det skolarbete som de eventuellt går miste om på grund av distansundervisningen, medan årskurs nio ska söka till gymnasiet till hösten och det blir då ett stressmoment att de ska hinna få ett bra slutbetyg för att söka till gymnasiet.

Våra informanter återgav att de i dagsläget inte kände någon större oro för sina elevers psykiska välmående kopplat till distansundervisningen. Däremot skriver Folkhälsomyndigheten (2018) i sin granskning att många barn och unga känner en stress och oro över skolarbetet och att om detta om detta manifesterar sig i tidig ålder eller fortsätter över en längre tid, kan det leda till psykiska besvär som kan komma att påverka ungdomarna senare i livet. På vår fråga till informanterna om de tror att en längre period av distansundervisning kommer påverka elevernas välmående negativt svarade alla ja. Loades et al (2020) och Knopf (2020) tar upp att isolering, och speciellt en påtvingad isolering, som varar över en längre tid kan ha en stor negativ påverkan på individers psykiska välmående. Det finns alltså en oro hos samtliga informanter att den psykiska ohälsan bland eleverna ska öka i takt med att distansundervisningen fortsätter.

Någonting som samtliga av våra informanter har tagit upp under intervjuerna var kontakten och kommunikationen med eleverna under distansundervisning. De flesta av informanterna anser att kommunikationen fungerar bra men inte så bra som de hade önskat. Flertalet av informanterna berättade att kommunikationen under distansundervisningen sker via telefon eller via Google meet. De anser att det är svårt att få en känsla om hur eleven mår genom kameran eller telefon. Informanterna berättar även att det var lättare förr att kunna få till ett samtal med eleverna när de träffades spontant i skolans korridorer. De förklarar att de då kunde ta eleven åt sidan för att kunna fråga hur de mår och att det därmed blir svårare nu att fånga upp de elever som har det tufft i skolan och med måendet. Däremot berättar informanterna att eftersom de har vetskap sedan tidigare om vilka elever som kämpar med skolan eller mår dåligt på något sätt, så har de kunnat förstärka sina kontakter med elevens familj och med eleven själv under perioden som distansundervisningen pågår.

“Kontakten blir ju tyvärr sämre, det får bli över facetime eller liknande man får ta kontakt med eleverna och då kan man inte nå dem på samma sätt

Antingen får man ringa, men vi har ett väldigt bra elevhälsoteam på skolan blandat med kurator och elevkoordinator vissa som tar hand om frånvaro och sköter utredningar och dem

eleverna som vi vet mår dåligt dem har kontakt oftare och då vet vi att vi också hör av oss väldigt ofta till dem eleverna”

-Högstadieskola i södra Sverige.

En annan sak angående kommunikation som våra informanter tog upp var kommunikationen från skolans hålls gällande om, hur och i vilken utsträckning distansundervisningen ska fortlöpa. Informanterna menar att skolans ledning ger sent besked till både informanterna och till eleverna angående om huruvida de ska vara i skolan eller ha distansundervisning. Detta är någonting som informanterna anser hade kunnat fungera bättre från skolledningens sida då

(23)

respektive skola får beskedet väldigt sent inpå att besluten ska implementeras. Informanterna berättar även att hos flertalet elever får de en känsla av att eleverna har gett upp och inte bryr sig så mycket om ifall skolgången fortsatt blir via distans eller på plats på skolan.

Informanterna redogör för det psykiska välmåendet hos eleverna och att det tros påverkas av att eleverna har svårare med det egna ansvaret och att planera sina studier hemifrån samt att det är svårare för skolpersonalen att fånga upp eleverna. Den psykiska ohälsan tar uttryck på olika sätt men för vissa elever så har det tagit uttryck i ett kontrollbehov som till exempel ätstörning. Informanterna berättar även att för de elever som har svårigheter sedan innan kan dessa svårigheter vara avgörande för hur deras psykiska välmående påverkas.

“jag tror att eleverna stänger in sig mer och en del får ju andra problem exempelvis kontrollbehov, till exempel har vi sett att ätstörningar börjat komma. Man behöver någonting att kontrollera för man inte får kontrollera huruvida man träffar folk eller inte och jag tror att

det är så kontrollbehovet börjar”

- Högstadieskola i södra Sverige

Sociala faktorer som påverkas av distansundervisning

Sociala faktorer är ett samlingsord vi valt för att gruppera ihop faktorerna ensamhet, isolering och utanförskap till ett mer övergripande tema. Temat sociala faktorer som påverkar skolsituationen av distansundervisning syftar till att besvara och diskutera kring informanternas upplevelser av hur distansundervisningen påverkar elevernas sociala hälsa.

En sak som majoriteten av informanterna var eniga om var hur de sociala faktorerna påverkas av distansundervisning. Något som vi fick berättat för oss av informanterna var om hur flertalet av deras elever har känt av att isoleringen har påverkat deras psykiska välmående på ett negativt sätt. En av dessa sociala faktorer som nämndes var ensamhet, att eleverna blir mer isolerade från vänner och jämnåriga och att informanterna har en oro över de elever som redan känner sig utanför blir ännu mer ensamma. Informanterna nämnde även att de känner en oro över att eleverna inte har kunnat hitta sin roll i klassen som de hade gjort i vanliga fall och att de kommer bli problematiskt när de är på plats igen.

Man mår ju inte bra av att vara ensam.

-Högstadieskola i södra Sverige.

Samtliga av våra informanter nämner vikten av att eleverna får vara del av ett socialt sammanhang, vare sig det är i skolans miljö eller på aktiviteter på fritiden för att få ett bättre psykiskt välmående. Informanterna berättar att de har märkt att elevernas psykiska välmående försämras av att inte kunna träffa ungdomar i sin egen ålder. Eleverna förlorar en stor del av sin förmåga att lära sig hur de fungerar i relation till andra. Några av de informanter vi intervjuade berättade att de har elever i sin klass som inte har träffat någon annan än sin familj sedan distansundervisningen infördes och att det är något dessa elever upplever som problematiskt och jobbigt.

(24)

“Eleverna har inte det här spontana sociala kontakten med andra personer i korridoren som det har varit innan…..föräldrar jag har varit i kontakt med berättar att deras barn inte träffar

någon alls. När hen var i skolan, så träffade hen någon, nu träffar hen ingen. Inte ens ute”

-Högstadieskola i södra Sverige

Saipor et al. (2012) menar att om en individ känner ett utanförskap kan detta bero på någon form av isolering och en känsla av att inte tillhöra ett sammanhang. Liknande skriver Fegert et al. (2020) om, att ett utanförskap kan förstärkas genom att inte få umgås i sociala sammanhang.

Precis som Saipor et al. (2012) och Fegert et al. (2020) och informanterna beskriver så är det viktigt för eleverna att få vara en del av en grupp och ett sammanhang för att inte hamna i utanförskap. Något som försvåras nu på grund av distansundervisningen och den påtvingade isoleringen som följer.

Det som flertalet av våra informanter tog upp var att eleverna missar den spontana sociala kontakten med andra i skolan, exempelvis andra elever eller vuxna som arbetar på skolan. En av informanterna tar upp att elevers föräldrar har hört av sig till skolan eftersom de är oroliga över sina barns isolering och hur det kommer att påverka dem negativt.

“…..det sociala tycker jag är den största förlusten för eleverna, att dem får inte vara sociala med varandra på samma sätt … under våren har eleverna missat hela det sociala samspelet med att hitta sina roller det tar ju ett tag för en klass att hitta vilka roller man ska ha och hur

dem ska utvecklas och hur man ska känna sig bekväm med varandra”

-Högstadieskola i södra Sverige.

Genom att vara del av ett system som kan vara en del av ett större system, till exempel en skolklass som kan ses som ett system, enligt Hanssen & Røkenes (2007). En del av systemteorin handlar om hur individer samspelar i en grupp och hur balansen fungerar. Detta var någonting som informanterna var oroliga över, speciellt för de som började sjuan i höstas, att de eleverna inte kommer få lära sig hur klassen fungerar som grupp och vilken roll de själva kommer att ha för att bidra till gruppen. Östberg (1999) skriver om vikten och betydelsen att skolungdomar har sociala relationer. Om vi som författare bryter ner detta och ser på eleverna som nu har distansundervisning, kan detta peka på eleverna inte får den möjligheten som de behöver för att kunna utveckla sin självuppfattning genom möjligheten att samspela i grupp.

Det som mycket av den tidigare forskning vi läst tar upp är att vi människor är sociala varelser och att om vi blir avskilda från samhället kan detta leda till psykisk hälsa (Saipor et al, 2012). Svedberg (2012) förklarar med gruppsykologi de centrala delarna av att vara en del av en grupp och att om vi människor blir isolerade kan detta leda till att meningsfullheten och glädjen i individens tillvaro inte får något sammanhang och kan leda till negativa konsekvenser.

Svedberg (2012) menar att individer som är isolerade kommer att kunna utveckla ambivalenta känslor inför gruppsammanhang och att individen kan komma att få kämpa med grupptillhörighet och sociala relationer senare under livet.

References

Related documents

Two commonly used methods for single target tracking are the nearest neighbor (NN) filter [5], in which the measurement that is, in some sense, closest to the predicted measurement

Detta visar också att arbetet med insatser för att främja trivsel inte bara är viktigt för att personalen ska trivas utan också för att de ska stanna kvar inom organisationen... 22

Det var hemskt att vänja sig vid att vara själv eller att skiljas från någon som är som ens halva, jag kommer ihåg att jag skickade sms även om jag visste att han inte kunde få

En av frågorna var vad eleverna anser att en god lärandemiljö är. Eleverna vill ha en lugn och avslappnad miljö där de kan koncentrera sig. Så gott som alla elever har också

Det skall i första hand vara ett yttre befäl som skall finnas där och kunna bedöma om det finns behov av avlastningssamtal, och även om det är någon som behöver ytterligare

När det gäller barn med diagnosen Asperger syndrom menar många att dessa barn ofta vill leka för sig själva, ofta drar sig undan andra barns aktiviteter och tycks

In this paper we briefly review a not so well known quadratic, phase invariant image processing operator, the energy operator, and de- scribe its tensor-valued generalization,

När detaljerna landat på viktplattan skickas ”formstängning ok” signal till formsprutan, detta så att den kan återgå till tillverkningen av nya detaljer.. De detaljer som