Kommunikationsdimensionen i socialt kapital
En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet
Åbo 2008
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord •. vii Sammanfattning ix Abstract in English xi
TEORI 1 1. INLEDNING 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Syfte och frågeställningar 2 1.3. Avhandlingens struktur 2
2. INFORMATION OCH KUNSKAP SOM ORGANISATIONENS RESURS 5 2.1. Begreppen information och kunskap 5
2.1.1. Olika typer av kunskap 6
2.2. Informationens och kunskapens betydelse i organisationer 9
2.2.1. Intellektuellt kapital 10 2.2.2. Organisatoriskt lärande och den lärande organisationen 11
2.3. Informationsadministration och kunskapsadministration 12
2.3.1. Informationsadministration 12 2.3.2. Kunskapsadministration 13 2.3.3. Kunskapsprocesser och kunskapsdelning i organisationer: två epistemologier
16 2.3.4. En klassisk innovationsteori 17
2.4. Kommunikation, informationsdelning och kunskapsdelning ur ett informationsvetenskapligt perspektiv 21
2.4.1. Kommunikationsbegreppet 21 2.4.2. Informations- och kunskapsdelning 24 2.4.3. Den meningsskapande dialogens betydelse i organisationer 25
2.5. Sammanfattning 26
3. SOCIALT KAPITAL 29
3.1. Socialt kapital: definitioner och perspektiv 29 3.2. Det sociala kapitalets drivkrafter 32
3.2.1. Strukturell dimension 34 3.2.2. Relationsbaserad dimension 35 3.2.3. Kognitiv dimension eller kommunikationsdimension 40
3.3. Det sociala kapitalets effekter 42
3.3.1 Effekter på individ- och samhällsnivå 42 3.3.2. Effekter i organisationer 43 3.3.3. Risker som effekt 45
3.4. Sammanfattning 46
4. UNIVERSITETSKONTEXTEN 49 4.1. Universiteten i en förändringsprocess 49 4.2. Tidigare forskning i universitetsmiljö 51 4.3. Sammanfattning 54
5. PROBLEMFORMULERING 55 5.1. Den teoretiska basen 55 5.2. Avhandlingens fokus och frågeställningar 55
EMPIRI 59
6. METOD OCH MATERIAL 59 6.1. Metod 59
6.1.1. Den kvalitativa intervjumetoden 60 6.1.2. Intervjumetoden i denna avhandling 61
6.2. Material 63
6.2.1. Institutionernas placering på universitetsområdet 63 6.2.2. Fakultetsledningen 64 6.2.3. Respondenterna 64
6.3. Materialanalys 65
7. DEN SOCIALA IDENTITETEN OCH FÖRTROENDET VID
FAKULTETEN 67
7.1. Introduktion 67
7.2. Den kognitiva fakultetsidentifikationen 68
7.2.1. Vi-känslan vid fakulteten 71 7.2.2. Lovord om fakulteten och extern kritik 72 7.2.3. Fakultetens problem 74 7.2.4. Fakultetshändelsernas inverkan 75 7.2.5. Den egna fakultetsaktivitetens inverkan 76 7.2.6. Fakultetstillhörighetens värde 78 7.2.7. Sammanfattning 79
7.3. Den statusrelaterade fakultetsidentifikationen: stolthet 80
7.3.1. Stolthet över fakultetstillhörigheten 80 7.3.2. Positiva beskrivningar av fakulteten 83 7.3.3. Fakultetstillhörigheten och arbetsinspirationen 84 7.3.4. Benägenheten till byte av arbete och fakultet 85 7.3.5. Värderingar, strategier och en gemensam fakultetsvision 87 7.3.6. Sammanfattning 94
7.4. Den statusrelaterade fakultetsidentifikationen: respekten från
fakultetskollegerna 95
7.4.1. Respekt för arbetsinsatser och idéer 96 7.4.2. Fakultetskollegernas stöd 100 7.4.3. Sammanfattning 101
7.5. Förtroendet för fakultetskollegerna 101
7.5.1. "Så krass är inte ens vår fakultet": förekomst av pålitliga och omtänksamma fakultetskolleger 103 7.5.2. Personlig kontakt och kännedom om personliga motiv påverkar förtroendet
103 7.5.3. Den ekonomiska politiken och universitetsstrukturen 104 7.5.4. En egoistisk fakultetskultur 105 7.5.5. Sammanfattning 106
7.6. Aktiv och passiv fakultetsidentifikation 107
7.6.1. Aktiv fakultetsidentifikation eller "de identitetsstarka professorerna" 108 7.6.2. Svagt aktiv fakultetsidentifikation eller "de identitetskluvna professorerna". 109 7.6.3. Svagt passiv fakultetsidentifikation eller "de identitetslikgiltiga professorerna"
110 7.6.4. Passiv fakultetsidentifikation eller "ensamvargarna" 110 7.6.5. Sammanfattande jämförelse mellan profilerna 111
8. DEN INTERPERSONELLA KOMMUNIKATIONEN MELLAN FAKULTETENS PROFESSORER 115 8.1. Introduktion 115 8.2. Kommunikationsklimatet vid fakulteten: gynnsamma och försvårande omständigheter 115
8.2.1. Gynnsamma omständigheter i fakultetens kommunikationsklimat 116 8.2.2. Försvårande omständigheter i fakultetens kommunikationsklimat 119 8.2.3. Sammanfattning 130
8.3. Professorernas kommunikationsnätverk vid fakulteten:
bakgrundsfaktorer, struktur, funktion och betydelse 132
8.3.1. Omständigheter som inverkar på kommunikationen med kollegerna 132 8.3.2. Professorernas fakultetsinterna kommunikationsnätverk 137 8.3.3. Den fakultetsinterna kommunikationens innehåll och ändamål 146 8.3.4. Kommunikations-och samarbetsklimatets betydelse 155 8.3.5. Sammanfattning 161
8.4. Åtgärdsförslag till ett mer fördelaktigt kommunikationsklimat vid fakulteten 162
8.4.1. Fakultetens ledning och organisation 162 8.4.2. Den sociala samvaron 165 8.4.3. Sammanfattning 165
8.5. Aktiv och passiv fakultetskommunikation 166
8.5.1. Aktiv fakultetskommunikation eller "de öppna nätverksbyggarna" 166 8.5.2. Svagt aktiv fakultetskommunikation eller "de professionellt inriktade
nätverksbyggarna" 167 8.5.3. Svagt passiv fakultetskommunikation eller "de fakultetsexternt inriktade nätverksbyggarna" 168 8.5.4. Passiv fakultetskommunikation eller "fakultetsoutsiders" 168 8.5.5. Sammanfattning av profilernas särdrag 169
8.6. Den sociala identiteten, förtroendet och kommunikationen vid fakulteten 170
9. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 173 9.1. Avhandlingens syfte och struktur 173 9.2. Det sociala kapitalets karaktär vid fakulteten 175
9.2.1. Den relationsbaserade dimensionen 176 9.2.2. Kommunikationsdimensionen 180
9.3. De sociala drivkrafterna och den interpersonella kommunikationen . 183
9.3.1. Ensamverkan 184 9.3.2. Externt pålagda reformer 185
9.4. Några slutsatser 186
9.4.1. Avslutande kommenterar 187
