Hur bör SO-undervisning om hållbar utveckling bedrivas för F-3

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur bör SO-undervisning om hållbar utveckling bedrivas för F-3

How should social study subjects teaching on sustainable development be conducted for F-3

Lucie Magnusson Tina Olsson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F- 3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete 15 högskolepoäng Slutseminarium 2022-01-10

Examinator: Magnus Bergman Handledare: Ivar Morgan

1

Förord

I denna kunskapsöversikt har vi fördjupat oss i området hållbar utveckling och undersökt hur hållbar utveckling i SO- undervisningen bör bedrivas i F-3, samt vilka

undervisningsmetoder som forskningen anser effektiva och lämpliga att använda vid undervisning om hållbar utveckling.

På grund av de rådande omständigheterna har arbetsprocessen utförts hemifrån via zoom där vi har pratat, diskuterat och antecknat i ett delat drive dokument. Vi beslutade till en början att söka vetenskapliga artiklar och sammanställa dessa individuellt för att underlätta vår arbetsgång. För att därefter skriva, utforma och färdigställa vårt självständiga arbete gemensamt.

Vi vill tacka vår handledare Ivar Morgan för all stöttning och handledning genom arbetets gång.

2

Abstrakt

Hållbar utveckling är ett komplext och samhällsdebatterat ämne världen över där frågor diskuteras som belyser vikten av att leva och agera hållbart för att inte äventyra kommande generationers möjligheter till försörjning. Barn och unga har därför en viktig roll i debatten om hållbar utveckling, där grunderna för en hållbar livsstil anses läggas i barndomen.

Därför väcktes frågan hos oss om “Vilka undervisningsmetoder anser forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?” och därmed är syftet i denna kunskapsöversikt att undersöka och få en djupare förståelse för hur hållbar

utveckling bör undervisas i SO-undervisningen i årskurserna F-3.

För att hitta forskning kring det valda ämnet gjordes strukturerade sökningar i olika databaser där relevanta sökord användes för att hitta vetenskapliga artiklar som berör det valda området.

Forskningen visar på att olika undervisningsmetoder såsom lek, pedagogiskt drama, utomhusaktiviteter, samverkan, läs och skrivaktiviteter är effektiva och lämpliga att använda i undervisningen om hållbar utveckling. Forskningen belyser även vikten av en elevcentrerad undervisning. Där det är viktigt att ta hänsyn till elevernas etik, moral samt känslor för att synliggöra och diskutera dessa för att skapa ett kritiskt tänkande.

Det är således viktigt att använda kreativa undervisningsmetoder och elevinflytande i SO- undervisningen om hållbar utveckling för att konkretisera ett komplext ämne för elever i förskoleklassen och lågstadiet.

Nyckelord: Children, education, ESD, ethics, drama pedagogy, moral, outdoor, preschool, primary, sustainable development, teaching, values.

3

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 4

1.1 Vad är hållbar utveckling ... 5

1.2 Lärande för hållbar utveckling ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 7

2.1 Syfte ... 7

2.2 Frågeställning ... 7

3. Metod och material ... 8

3.1 Databaserna ... 8

3.2 Sökord ... 8

3.3 Sökprocess ... 9

3.4 Avgränsningar och urval ... 10

4. Resultat ... 12

4.1 Etik, moral och känslor ... 12

4.2 Elevinflytande ... 13

4.3 Samspel och samverkan... 14

4.4 Dramapedagogik ... 15

4.5 Lek ... 16

4.6 Utomhusaktiviteter ... 17

4.7 Läs- och skrivaktiviteter ... 19

5. Diskussion och slutsats ... 21

5.1 Resultatdiskussion och slutsats ... 22

5.1.1 Reflektion kring metodernas eventuella utmaningar ... 25

5.2 Arbetets begränsningar och vidare forskning ... 26

6. Referenslista ... 28

4

1.Inledning

“Mitt budskap är att vi har ögonen på er. Allt det här är fel. Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara i skolan på andra sidan havet. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni? Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Ändå är jag en av de lyckliga. Folk lider. Folk dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av ett

massutdöende” (Rogvall, 2019, stycke.1).

Klimataktivisten Greta Thunbergs kritiska och starka budskap till världens ledare på FN:s klimattoppmöte - climate action summit den 23 september 2019. Dessförinnan den 20 september hade miljontals ungdomar över hela världen deltagit i en global klimat strejk för att uppmärksamma världens ledare om deras oro. Inför mötet hade FN:s generalsekreterare Antonio Guterras bett världens regeringschefer att komma till detta möte. Inte med bara ord utan med handlingsplaner för att minska växthusgaserna för 2030 till nollutsläpp 2050 (Lindström, 2019, Här är FN:s krav på nationerna, stycke 1).

Fridays for future blev en global rörelse främst för skolungdom som startades när Greta Thunberg som då var 15 år skol strejkade utanför Sveriges riksdag den 20 augusti 2018 (Fridays for future, Who are we, stycke 1).

Samhällsdebatten om hållbar utveckling har alltmer blivit intensivare och framförs i olika medier vilket inte kunnat undgå någon. Ordet hållbarhet uppkommer i många olika

sammanhang t.ex. res hållbart, handla hållbart, ät hållbart och klä dig hållbart. Det berör oss alla och framkallar känslor. Just nu genomgår också vår planet stora förändringar som den aldrig någonsin tidigare i historien har genomgått. Befolkningstillväxten har ökat radikalt och fortsätter att öka enormt. Den radikala befolkningstillväxten har lett till att vi har varit tvungna att tänja på våra gränser för vad vi klarar av och kan utnyttja (Skolverket, 2021, Människans påverkan på planeten ökar, stycke 1).

Våra försörjningsbehov och föroreningsproblem har ökat i takt med befolkningstillväxten.

Det vardagliga livet för alla dessa människor leder till stora utsläpp från bilar,

hushållsarbete och transporter vilket i sin tur orsakar miljöförändringar globalt. Dessa miljöförändringar leder till växthus problem, giftspridning samt uttunning av ozonlagret,

5

vilket på sikt påverkar alla världens människor oavsett levnadsstandard. Alla dessa människor påverkar även miljön olika mycket beroende på deras levnadsvillkor och levnadsstandard, därför hänger sociala och ekonomiska förutsättningar ihop med

miljöpåverkan (Sandahl, 2013, 8). För att förändra denna utveckling i rätt riktning är det därför av största vikt att utbilda elever om hållbar utveckling.

1.1 Vad är hållbar utveckling

Hållbar utveckling är enligt Brundtlandkommissionen 1987 ”En utveckling som

tillfredsställer dagens behov men inte får äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Sandahl, 2013, 8).

Hållbar utveckling är utöver Brundtlandkommissionens definition också ett komplext begrepp som består av tre olika aspekter som samverkar med varandra: sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. De sociala aspekterna handlar om värderingar, normer, lagar, rättigheter och skyldigheter, d.v.s. relationer mellan människor och samhällen. Den ekologiska aspekten handlar om livsuppehållande system vilket innefattar bland annat vattnets kretslopp, vad som sker i atmosfären, jorden och marken, samt om den biologiska mångfalden. De ekonomiska aspekterna handlar om hur individer, företag, organisationer och länder utbyter tjänster och varor samt vad dessa utbyten får för konsekvenser för miljön (Sandahl, 2013, 8).

1.2 Lärande för hållbar utveckling

Citatet ovan från Brundtlandkommissionen 1987 belyser vikten av att vi tillsammans kan utveckla ett hållbart samhälle och att vi genom våra val kan vara med och medverka till att förbättra förutsättningarna för människorna i hela världen och i framtiden (Myndigheten för skolutveckling, 2004, 3). Därför har det blivit betydligt viktigare att utbilda befolkningen allt lägre ner i åldrarna om hållbar utveckling. Dels för att samhället måste förändras för att nå en hållbar värld men även för att grunden till människors kunskaper, attityder och

6

värderingar läggs under de tidigare åren (Pramling Samuelsson, 2011, 116; Myndigheten för skolutveckling, 2004, 3; Renton & Butcher, 2010, 161).

Genom att lägga rätt grunder tidigt hos barn och ge dem rätt kunskaper ökar chanserna att bidra till att barnen förändrar deras attityder, vanor och sätt att leva och också lever och agerar mer hållbart senare i livet. Just därför är undervisningen om hållbar utveckling ett viktigt inslag i SO- undervisningen för eleverna i F-3. Där eleverna får förståelse för hur de kan påverka, lösa problem och hitta nya vägar samt får förståelse för andra och miljön för att kunna bidra till att leva mer hållbart. SO- undervisningen ska också bidra till att eleverna får kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vad detta samspel får för konsekvenser för samhället, naturen och våra levnadsvillkor (Skolverket, 2019, 196).

Eleverna ska också genom SO- undervisningen få kunskaper om miljöfrågor utifrån elevens vardag. Skolan har också ett viktigt uppdrag när det kommer till hållbar utveckling där skolan ska bidra till att eleverna utvecklar normer och värden så att eleverna visar respekt och omsorg för miljön, samt att eleverna får kunskaper om en hållbar utveckling och kan ta ställning till frågor som rör framtiden (Skolverket, 2019, 10-12).

7

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne i samhällsdebatten världen över. Där hållbar utveckling diskuteras flitigt i många olika medier och personer som Greta Thunberg tar sakfrågan i egna händer. Hållbar utveckling och vikten av att leva hållbart kan därför inte undgå någon och heller inte barn. Då även läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019, 10) betonar vikten av att lära eleverna om hållbar utveckling och betydelsen av att leva hållbart. Därför anser vi det viktigt och betydelsefullt att undersöka hur man kan undervisa om hållbar utveckling. Dels för vår kommande profession men även för att hjälpa och inspirera andra verksamma lärare och studenter i hur hållbar utveckling bör och kan läras ut. Med detta väcktes därför frågeställningen “Vilka undervisningsmetoder anser

forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?”

och syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur SO-undervisningen om hållbar utveckling bör bedrivas för F-3.

2.2 Frågeställning

•

8

3. Metod och material

Vårt arbete är en kunskapsöversikt vilket innebär att man formulerar frågor kring ett relevant problem som man sedan söker fakta kring i vetenskapliga artiklar och rapporter och som man vidare sammanställer och granskar till ett resultat. Syftet med en

kunskapsöversikt är att få insyn och tillämpa sig av forskning i arbetet och att fördjupa förmågan att reflektera över problemet och det valda ämnet (Malmö Universitet, 2021, 3).

3.1 Databaserna

Sökningarna som ledde fram till artiklarna utfördes i Malmö Universitets databas och vidare i databaserna Education Research Complete - ERC, ERIC via EBSCO, Swepub, Libsearch och Google Scholar som alla innehåller vetenskapliga artiklar och annat material som är relevant för pedagogiskt arbete. Alla databaserna innehåller också vetenskapliga artiklar och material både på engelska, svenska och andra språk samt artiklar publicerade på olika lärosäten världen över, medan Swepub endast innehåller vetenskapliga publiceringar på svenska lärosäten.

3.2 Sökord

Sökorden som användes var både på svenska och engelska för att få ett bredare resultat och omfång av artiklar att granska. Sökorden som användes i sökningarna var: Sustainable development, children, teach, education, utbildning, ESD, drama pedagogik, ethics, moral, preschool, primary, values, outdoor och hållbar utveckling. Sökorden valdes för att finna lämpligt material efter valda syftet och för att få ett brett urval av artiklar som sedan kunde granskas och sammanställas till ett resultat. Sökorden ESD, ethics, moral, outdoor,

pedagogiskt drama, hållbar utveckling, värderingar och känslor lades till senare i sökorden efter granskning av andra sökord och arbeten, samt för att finna resultat som passade dispositionen av teman.

9

3.3 Sökprocess

Den allra första sökningen som gjordes var en pilotsökning, d.v.s. en sökning för att få överblick över om det fanns tillgängligt materialet som passade det valda syftet och arbetet (William, Stoltz & Bahtsevani, 2012, 61). Pilotsökningen utfördes i Swepub och ERC (211118), och sökorden som användes i Swepub var ”hållbar utveckling och utbildning”. I ERC användes sökorden “Sustainable development AND education AND children”.

Nästa process i arbetet bestod av att göra strukturerade sökningar för att få fram rätt artiklar som var relevanta för arbetet. Utifrån resultatet av pilotsökningen inkluderades fler sökord i sökningarna för att begränsa sökresultatet ytterligare.

De första strukturerade sökningarna som gjordes (211125) utfördes i ERC genom att kombinera sökorden “Sustainable development AND education AND children Sustainable development AND children AND teach” som gav 18 träffar. Efter granskning av artiklarnas titel och abstrakt framgick det att artiklarna inte passade det valda syftet och en bredare sökning behövde tillämpas för att finna artiklar som passade det valda ämnet.

Därför valdes enbart sökorden “ESD AND children” för att finna ett större utbud av artiklar, sökorden ledde fram till ett resultat på 354 artiklar, och sju artiklar valdes ut genom att läsa artiklarnas titlar och abstrakt. Utöver sökorden “ESD AND children” så gjordes det en sökning i Google Scholar med sökorden ”Hållbar utveckling och etik, Hållbar utveckling och känslor och värderingar, samt dramapedagogik”. Där man utgick från artiklarnas titlar och abstrakt för att därefter välja artiklar som var lämpliga att använda. Fyra valdes ut för att därefter säkerställa att dessa var vetenskapligt granskade.

Därefter kompletteras det ytterligare med två sökningar (211214) för att finna mer

forskning inom ett område. Ena sökningen utfördes i ERC genom att kombinera sökorden

“Outdoor AND Sustainable development” och gav ett resultat på 80 artiklar, varav två valdes ut. Den andra sökningen utfördes i ERIC genom att kombinera sökorden

”sustainable development AND drama” som gav ett resultat på 13 artiklar, där två artiklar valdes ut.

10

När sökningarna hade utförts och tillräckligt material hade hittats gjordes en kvalitativ textanalys. Som grundar sig på att man tar fram det väsentliga i textens delar genom en noggrann läsning av innehållet. Helheten antas också vara det centrala som forskaren är ute efter att fånga in och därför anses också vissa delar i texten viktigare än andra. Innehållet i texten anses också ligga dolt under ytan och därför rekommenderas en intensiv läsning av texten för att ta fram budskapet och klargöra forskarnas idéstruktur. En subjektiv och holistisk tolkning av textens delar, helhet och kontext görs också för att få fram textens budskap (Esaiasson et al. 2019, 211-235).

Genom att läsa artiklarna aktivt och göra en subjektiv och holistisk tolkning av innehållet och ställa frågor till texten som vilken textens poäng är, om poängen stöds samt vilka argumenten är. Kunde en fördjupad förståelse skapas och leda till att en systematisering av innehållet kunde göras, d.v.s. kritiskt granska innehållet i artiklarna. Detta medförde att textens mening kunde lyftas fram vilket innebar att en systematisk kategorisering av teman och mönster i innehållet kunde göras. Som sedan kategoriseras efter hur väl artiklarna passade det valda syftet, frågeställningen, F-3 och vad artiklarna handlade om.

Därefter gjordes en hermeneutisk tolkning av artiklarnas resultat, där författarna tolkade resultatet ur deras egna perspektiv (Thurén, 2016, 94) och sammanfattade artiklarnas resultat och disponerade resultatet i olika teman/kategorier. Resultatet disponeras enligt följande: Etik, moral och känslor, elevinflytande, samspel och samverkan, lek,

dramapedagogik, utomhusaktiviteter samt läs- och skrivaktiviteter.

3.4 Avgränsningar och urval

Avgränsningar gjordes för att sålla bort en del artiklar så att ett urval kunde göras. Till största delen används bara artiklar som är peer reviewed, d.v.s. granskade av experter i ämnet innan artiklarna publiceras. Detta försäkrar att artikeln som publiceras håller en hög standard och är kvalitetsgranskad (Karolinska institutet, 2021, Är artikeln peer reviewed?

stycke 1). Till en början gjordes ytterligare fler avgränsningar genom att filtrera bort

artiklar som berörde äldre elever, då kunskapsöversikten var ämnad att enbart beröra elever

11

i årskurserna F-3. Efter mycket sökningar och granskning av artiklar framkom det att det finns begränsad mängd forskning kring ämnet. Därför beslutades det att vidga

åldersspannet i sökningarna och inkludera forskning samt artiklar som berör hur

undervisning om hållbar utveckling bör bedrivas för elever från förskolan till 10-12 år, då dessa undervisningsmetoder i dessa åldrar också anses tillämpbara på elever i F-3. På grund av den bristfälliga och begränsade forskningen kring ämnet gjordes ytterligare ett sista urval genom att enbart beröra undervisningsmetoder såsom dramapedagogik,

utomhusaktiviteter, läs- och skrivaktiviteter, samt Etik, moral och känslor, elevinflytande, samspel och samverkan i detta arbete. Då den forskning som finns tillgänglig i det valda ålderspannet enbart berör dessa undervisningsmetoder.

12

4. Resultat

Resultatet i denna kunskapsöversikt kommer att redovisas i kommande avsnitt och resultatet har disponerats i olika teman enligt följande: Etik, moral och känslor,

elevinflytande, samspel och samverkan, dramapedagogik, lek, utomhusaktiviteter samt läs- och skrivaktiviteter.

4.1 Etik, moral och känslor

Pedagogikprofessorn Johan Öhman refererar att i policydokument om hållbar utveckling förväntas det att elever ska kunna göra etiska bedömningar och handla på ett moraliskt sätt.

Det förväntas då att läraren ska kunna förmedla den etiska och moraliska delen i sin undervisningspraktik. Därför har Öhman tagit fram en modell som ska vara till hjälp bestående av situationer. Den första situationen belyser att elever inte ska behöva försvara sina moraliska reaktioner i en diskussion därför det kan då uppfattas som en form av indoktrinering. Elever ska istället kunna dela med sig av sina kunskaper med andra utan någon påverkan (Öhman, 2006, 124-126).

Den andra situationen handlar om hur vi handlar i förhållande till normer. Det poängteras att elever ska agera efter vad som föreskrivits i skolkontexten och det kan även här förekomma indoktrinering. För att det inte ska förekomma ska elever få möjligheter att diskutera normer för att därigenom få ett kritiskt tänkande. Den tredje situationen utmärks av reflektioner vad som är rätt och fel. I undervisningspraktiken kan eleverna få möjlighet till övningar av etiska reflektioner. Syftet med dessa övningar är att eleverna få ett kritiskt förhållningssätt till sitt eget sätt att handla till de rådande normerna. För att därefter kunna praktisera det (Öhman, 2006, 125-127).

Docenten i psykologi Maria Ojala poängterar att det finns tre olika sätt som elever kan förhålla sig till för att hantera sina känslor inför klimatförändringar och hållbar utveckling i SO-undervisningen. Emotionsfokuserade strategier handlar om att man inser att

klimatfrågan är ett hot mot sina egna värderingar och att man är orolig. För att få distans till

13

sina känslor gör man något roligt istället. Man vill inte få någon kunskap om klimatfrågan för att undvika negativa känslor. Problemfokuserade strategier utmärks av att man vill göra något för klimatfrågan som att informera andra att leva mer klimatsmart. Men att bara informera andra och inte samverka skapar olust och då vill man inte försöka göra något (Ojala, 2019, 8). Meningsfokuserade strategier uppmärksammar att hopp kan existera i samförstånd med negativa känslor. Klimatförändringar är ett allvarligt problem men genom ett kollektivt handlande kan då ett hopp inges. Man måste vara hoppfull för annars skulle det vara meningslöst att engagera sig (Ojala, 2019, 9).

Lärare måste i sin undervisningspraktik om hållbarhetsfrågor vara införstådd med att bemöta elevers olika känslostrategier. Därför är det av största vikt att lärare i sin utbildning får kunskap om kritisk känslokompetens (Ojala, 2019, 12).

4.2 Elevinflytande

Att arbeta med olika värderingar inom SO- undervisningen om hållbar utveckling är viktigt.

Professorerna inom pedagogik vid Mälardalens universitet Eva Ärlemalm-Hagsér och Anette Sandberg (2011, 194), poängterar vikten av att arbeta med värderingar såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet, moral och etik i undervisningen. Då de anser att det är viktigt att lära eleverna om moral, etik och jämlikhet för att bidra till ett socialt hållbart samhälle. Därför menar de att det är viktigt att man utgår ifrån eleverna i undervisningen och belyser vikten av elevinflytande i undervisningen. De menar att det är viktigt att låta eleverna vara med och påverka undervisningen. Eftersom eleverna då blir en del av den demokratiska beslutsprocessen och lär sig samtidigt om de demokratiska värderingarna

Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 194) poängterar ytterligare att det också är viktigt att arbeta med sociala relationer och normer i undervisningen om hållbar utveckling. Då de sociala aspekterna inom hållbar utveckling utgår från normer och värderingar som grundar sig i relationer mellan människor och samhällen. Därför är det viktigt att lära eleverna hur man behandlar sina medmänniskor för att verka mot ett socialt hållbart samhälle.

Ärlemalm-Hagsér och Sandberg menar att detta kan göras genom att diskutera med

14

eleverna hur man behandlar varandra och vad en bra vän är, samt diskutera vikten av att visa empati och omtänksamhet mot sina medmänniskor.

4.3 Samspel och samverkan

En betydelsefull och viktig aspekt att använda sig av i SO- undervisningen om hållbar utveckling är den samverkan och det samspelet som sker mellan lärare, elever och

vårdnadshavare. Först och främst måste vi som lärare inse att vi är en del av det nödvändiga värderingssystem som finns i samhället och att vi är en del av den större världen. Därför har vi också en skyldighet att påverka eleverna att agera hållbart för en hållbar framtid, och eleverna måste därför tidigt förberedas för att agera hållbart.

Enligt Ingrid Pramling Samuelsson, som är professor i tidig barndomsutbildning och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och Eunhye Park, som är professor i tidig barndomsutbildning vid Ewha Womans University (2017, 383), har lärare och vuxna ansvaret att lägga grunden för elevernas hållbara lärande och samtidigt väcka elevernas intresse för att skapa en mer hållbar värld. Därför är samverkan med elevernas

vårdnadshavare en viktig del i SO- undervisningen om hållbar utveckling. Pramling Samuelsson och Park poängterar vidare att vårdnadshavares engagemang i undervisningen är väsentligt och viktigt, då de menar att samarbetet och samverkan med hemmet är

avgörande för ett livslångt lärande.

Lektorn i pedagogiskt arbete vid högskolan Dalarna Farhana Borg, professorn vid institutionen för naturvetenskap och matematikpedagogik vid Umeå universitet Mikael Winberg och professorn i pedagogiskt arbete vid högskolan Dalarna Monika Vinterek (2017, 169) poängterar också det positiva sambandet mellan elevernas lärande om

hållbarhet och vårdnadshavarnas involvering i undervisningen. De menar att det är viktigt att låta eleverna delta i diskussioner och aktiviteter som rör hållbarhet både hemma och i skolan, vilket ger eleverna en möjlighet att engagera sig i frågor som rör hållbarhet både hemma och i skolan vilket leder till att eleverna fördjupar sitt lärande.

15

Det är således viktigt att engagera vårdnadshavarna i SO- undervisningen om hållbar utveckling och uppmuntra dem till att involvera eleverna i diskussioner och aktiviteter som rör hållbarhet för att fördjupa elevernas kunskaper kring hållbarhet, så att de kan vara med och verka för en hållbar framtid.

4.4 Dramapedagogik

Universitetsadjunkten vid Linköpings universitet Christel Övferström förklarar genom att använda drama som metod i klassrummet kan det ge lärare möjlighet att observera elevers utveckling både inom sig själva likaväl som i samspel med kamraterna (Öfverström, 2006, 93). Det framkom även att elever i en fiktiv situation utifrån ett kunskapsområde fick kunskap om hur de själva skulle uppleva denna situation. Förutom en kunskapsförståelse får eleverna uppleva olika känslor som behöver kommuniceras med lärare. Öfverström framhåller ytterligare en fördel med dramapedagogik, som att det ges möjlighet till olika former av kommunikation som hjälper elever att förstå sig själva och samtidigt få en förståelse för andra i klassrummet. Den andra fördelen är att elever upplever

undervisningen som lustfylld vilket motivera dem att lära och få uppleva att de kan lyckas (Öfverström, 2006, 94).

Pedagogikforskaren Kristina Fredriksson studie handlar om hur lärare uppfattar och använder dramapedagogik i sin undervisning. Det visar sig att lärare anser att de saknar kompetens och att deras tid inte räcker till. En annan anledning är att drama inte har en egen kursplan och därför finns den inte på schemat (Fredriksson, 2019, 120).

I lektorn Marie Jeanne McNaughton studie undervisas elever i hållbar utveckling genom pedagogiskt drama där eleverna och läraren agerar i berättelser. Genom att använda denna metod fick eleverna en djupare förståelse för ämnesinnehållet därför de fick uppleva ämnesstoffet och få en holistisk förståelse för detta (Mcnaughton, 2006, 297). Ytterligare förmågor som eleverna gavs möjlighet var att kommunicera och då kunna uttrycka sina åsikter både i roll som utanför roll. Dessutom utvecklades en empatisk förmåga i samspelet

16

med sina kamrater. Det är när elever får möjlighet till att engagera sig i berättelser och att läraren då har kvalifikationer i detta arbetssätt som får elevernas kognitiva förmåga att utvecklas (Kitson & Spiby, 1992, 291 refererad i Mcnaughton, 2006).

Forskning kring Global Storylines har utformats för att hitta den metodik som får elever att vilja lära sig mer om hållbar utveckling (Mcnaughton, 2014, 17). Lärare och elever skapar en lämplig kuliss en så kallad fris där berättelserna ska utspelas ifrån. Elever får vara karaktärer i ett samhälle som påverkas av en specifik global fråga. De får tillsammans i rollspelet utforska hur de ska hantera uppkomna problem både i roll och utanför roll. I Storylines håller läraren alltid “linjen” i berättelsen även i roll (Mcnaughton, 2014, 21).

Reflektionstiden har en stor betydelse i det pedagogiska arbetet där eleverna utanför roll ska få tillfälle att reflektera över sina karaktärers beteende under drama utvecklingen (Mcnaughton, 2014, 17).

4.5 Lek

Ytterligare ett viktigt inslag att använda sig av i SO- undervisningen om hållbar utveckling är lek (Pramling Samuelsson & Park, 2017, 281). Pramling och Park menar att i hållbarhets undervisning måste man tillgodose barns kunskapsprocesser och att detta kräver kreativitet, lek och uppmärksamhet på verkligheten. De förklarar vidare att det elever lär sig och hur lärare väljer att undervisa säger också något om vad som är viktigt och vilka kunskaper som är privilegierade i samhället.

Genom att tillämpa lek som en undervisningsmetod i SO- undervisningen om hållbar utveckling får eleverna möjlighet att tillämpa sina egna perspektiv, idéer och fantasier, vilket är viktigt för elevers kunskapsutveckling. Pramling och Park (2017, 281) poängterar vikten av att eleverna måste själva vara med och ta ställning till olika idéer, värderingar och kunskaper och uppleva dessa för att omsätta detta till ny kunskap. De förklarar vidare att eleverna måste få erfarenheter och att dessa erfarenheter måste vara personliga samt att de måste få möjlighet att kommunicera dessa erfarenheter för att göra kunskapen och

upplevelsen till sin egen. Vilket kommer leda till att kunskapen fördjupas, annars riskerar

17

kunskapen och värderingarna som eleverna lärt sig dö ut. Därför är användandet av lek i SO-undervisningen av största vikt när man lär eleverna om hållbar utveckling.

Via leken får också eleverna själva vara aktiva i undervisningen och vara aktiva i interaktioner med klasskamraterna och vara med och bilda relationer till sina kamrater (Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2010, 196). Genom leken utvecklar eleverna också viktiga kunskaper och färdigheter om det sociala, då leken bidrar till att förändra elevers attityder och värderingar gällande hur man ska bete sig, hur man ska behandla andra, vad som är orätt och rätt, vilket är viktiga komponenter i social hållbarhet och avgörande för den sociala hållbarheten i framtiden.

4.6 Utomhusaktiviteter

Ytterligare en viktig aspekt att ta med i SO-undervisningen om hållbar utveckling är att använda sig av aktiviteter utomhus. Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 195) belyser vikten av utomhusaktiviteter i undervisningen och menar att detta kan främja elevernas attityder och värderingar, samt leda till att eleverna får mer respekt och medvetenhet om naturen, miljön och om hållbar utveckling.

Jenny Aksland docent i naturvetenskaplig didaktik vid Oslo Metropolitan University och Shu-Nu Chang Rundgren professor i didaktik vid Stockholms universitet (2020, Discussion and implications, stycke 1) menar också att utomhusaktiviteter kan fördjupa elevernas lärande om hållbar utveckling och bidra till att fördjupa elevernas omsorg om naturen och engagera eleverna i hållbar utveckling.

Aktiviteter utomhus har också instrumentella värden menar Klas Sandell forskare i

kulturgeografi vid Karlstads universitet och Johan Öhman professor i pedagogik vid Örebro universitet (2013, Motives, stycke 1). De förklarar vidare att utomhusaktiviteter är bra för elevers fysiska och psykiska hälsa och för grupp solidariteten. De menar också att genom att låta eleverna delta i aktiviteter utomhus kan det främja elevers syn på livskvalitet och bidra till att ge eleverna en känsla av ödmjukhet mot naturen.

18

Aktiviteter utomhus som kan främja elevers attityder, värderingar och respekt mot naturen, miljön och hållbar utveckling kan vara allt från att låta eleverna leka fritt i naturen och låta eleverna själva uppleva och upptäcka naturen på egen hand, till aktiviteter som görs tillsammans i grupp. Dessa aktiviteter kan vara att samla och sortera skräp, kompostera organiskt material och gå till avfallsstationer för att sortera.

Genom att sortera, samla och återvinna skärp tillsammans med eleverna får man också en chans att samtidigt skapa en dialog kring vikten av återvinning och att leva hållbart. Att odla tillsammans är också ett exempel på en aktivitet som kan främja hållbara värderingar hos eleverna. Genom att odla tillsammans kan man visa eleverna livets kretslopp och belysa vikten av att leva hållbart så att inte livets kretslopp påverkas negativt (Ärlemalm-Hagsér &

Sandberg, 2011, 195).

Ytterligare exempel på utomhusaktiviteter som kan göras tillsammans och som kan implementeras i SO- undervisningen om hållbar utveckling är att göra natur resor tillsammans med eleverna. En sådan natur resa kan vara att besöka skogen (Aksland &

Chang Rundgren, 2020, Results, stycke 3). Genom att låta eleverna besöka skogen kan eleverna undersöka och göra observationer av skogen och tillsammans kan man diskutera detta med eleverna och koppla det till hållbar utveckling. Hittar eleverna skräp i naturen kan man prata om vikten av återvinning och vad skräpet får för betydelse för skogens och naturens biologiska mångfald.

Aksland och Chang Rundgren (2020, Results, stycke 3) poängterar också att man kan prata om sambandet mellan biologisk mångfald och den mänskliga inblandningen och koppla detta till hållbar utveckling, hur man tar hand om miljön, hur allt hänger ihop och hur allt samspelar. De skriver vidare att man också kan låta eleverna vara med och återställa en naturlig livsmiljö för naturens djur i närområdet för att återigen belysa vikten av att leva hållbart och återvinna så att det inte påverkar andra arters livsmiljö. Genom att ha

aktiviteter i naturen kan man också inspirera till en mer hållbar livsstil menar Sandell och Öhman (2013, motives, stycke 2).

19

Utöver utomhusaktiviteter menar Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 195) samt Aksland och Chang Rundgren (2020, results, stycke 4) att man också kan implementera återanvändbart material i skolans miljö och tillverka saker av t.ex. toalettrullar eller

avfallsmaterial för att belysa vikten av återanvändning samt göra eleverna medvetna om att saker faktiskt kan återanvändas och prata med eleverna om att det hjälper miljön, vilket i sin tur påverkar den hållbara utvecklingen. Aksland & Chang Rundgren poängterar också att man kan låta eleverna själva vara med och samla och återanvända skräpet genom att anordna skräpdagar där eleverna får samla skräp på skolgården.

4.7 Läs- och skrivaktiviteter

Att använda sig av böcker och bygga på elevernas egna berättelser är något som är betydelsefullt att använda sig av i SO-undervisningen om hållbar utveckling.

Catarina Schmidt, som är lektor i pedagogik med inriktning mot läskunnighet vid Göteborgs universitet (2017, 173), skriver att genom att använda sig av alternativa

textböcker, en så kallad stor bok får man möjlighet att samla elevernas egna berättelser som man sedan kan utgå ifrån i undervisningen. Eleverna får då chansen att dela sina

erfarenheter, upplevelser och deras syn på närområdet. Detta kan i sin tur kopplas till SO- undervisningen om hållbar utveckling genom att diskutera elevernas syn på samhället och närområdet. Är samhället hållbart? Vad kan mer göras för utvecklingen av ett mer hållbart samhälle? Schmidt förklarar vidare att genom att använda sig av texter i undervisningen om hållbar utveckling ger det eleverna möjlighet att beskriva, jämföra och utforska innehållet i texter och platser i sitt område och jämföra och relatera detta till omvärlden i frågor som rör hållbarhet.

Böcker i undervisningen kan också bidra till att fördjupa elevernas etik och sympatisk fantasi. Olof Franck, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterade ämnen vid Göteborgs universitet, och Christina Osbeck, lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Göteborgs universitet (2016, Ethics and sympathetic imagination through narratives, stycke 1), hänvisar till

20

Nussbaums begrepp”sympatisk fantasi”, vilket innebär förmågan att känna igen och förstå andra människors val i livet. Detta ger enligt Nussbaum en existentiell och etisk förståelse av andra människor, deras val och deras handlingar. Nussbaum menar att genom att ge barn möjligheten att ta del av berättelser och tragedier ger man barnen möjlighet att

reflektera över hur de själva ska agera, och genom berättelser kan barnen få moralisk insikt och insikt i hur andra agerar och deras tankar. Nussbaum poängterar också genom att interagera litteratur i undervisningen kan eleverna få engagera sig i berättelsen och också utöka deras etik, då deras sympatiska fantasi fördjupas genom deras egna erfarenheter av berättelserna. Franck och Osbeck förklarar slutligen att berättelser i SO-undervisningen kan utveckla elevernas framtidsvisioner mot ett mer hållbart samhälle och leda till att eleverna argumenterar för denna vision.

Ytterligare en aktivitet eleverna kan uppmuntras till är att ta bilder på närområdet och skriva och berätta om bilderna de tagit och koppla detta till hållbar utveckling.

Eleverna kan också uppmuntras i att skriva brev till t.ex. kommunen om deras syn på hur samhället är och vad närområdet är i behov av för att bli ett hållbart samhälle. Schmidt (2017, 174) poängterar vikten av när barn uppmuntras, hon menar att genom att uppmuntra barn får eleverna möjlighet att beskriva sin egen värld, vilket kan leda till att eleverna tänker, spekulerar och ifrågasätter mer, vilket är betydelsefullt i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

21

5. Diskussion och slutsats

I detta avsnitt förs en diskussion kring det valda syftet, hållbar utveckling och hur resultatet kan kopplas till lärarprofessionen. Därefter kommer också en sammanfattning att ges som sammanfattar resultatet som grundar sig på vilka undervisningsmetoder forskningen anser lämpliga och effektiva att använda vid undervisning om hållbar utveckling. Vidare följer kritiska reflektioner kring undervisningsmetodernas eventuella utmaningar och nackdelar.

Metodens bristningar och begränsningar kommer också diskuteras. Slutligen kommer förslag på vidare forskning att ges.

Syftet med vårt självständiga arbete har varit att ta reda på hur hållbar utveckling kan bedrivas i årskurserna F-3. Vi har velat fördjupa våra kunskaper i detta ämne och få insikt i olika undervisningsmetoder, samt vilka undervisningsmetoder forskningen anser är

effektiva och lämpliga att använda vid undervisning om hållbar utveckling. Som vi senare kan använda oss av i vår profession när vi undervisar om hållbar utveckling för eleverna. Vi har också velat hjälpa andra verksamma lärare och studenter genom att redovisa och

sammanställa resultatet i denna kunskapsöversikt i hur man kan undervisa om hållbar utveckling i förskoleklassen och årskurserna 1-3.

Hållbar utveckling är både ett komplext begrepp (Sandahl, 2013, 8) och ett hett ämne i samhällsdebatten. Eleverna kommer således allt oftare att möta diskussioner om hållbar utveckling och dess betydelse för världens befolkning. Samtidigt som eleverna kommer höra diskussioner gällande konsekvenser av ett icke hållbart samhälle. Eleverna kommer också allt mer uppmärksammas på och influeras av personer som Greta Thunberg som bedriver frågor om klimatet och hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar också om att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att

tillfredsställa sina behov. Därför är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt för att skapa ett mer hållbart samhälle.

22

En stor tyngdpunkt ligger därför i att utbilda befolkningen allt lägre ner i åldrarna om hållbar utveckling (Pramling Samuelsson, 2011, 116). Då det anses lättare att förändra barns värderingar och lägga grunden för att de ska agera och leva mer hållbart. Hållbar utveckling har också en viktig del i läroplanen i samhällskunskap för grundskolan, där det nämns att eleverna ska lära sig om bland annat miljöfrågor och skolan ska bidra till att eleverna ska få kunskaper om hållbar utveckling och kan ta ställning till frågor som rör deras framtid (Skolverket, 2019, 10).

Därför har också hållbar utveckling en stark koppling till lärarprofessionen då det är vi lärare som har en del av ansvaret att lära ut hållbar utveckling till eleverna och se till så att eleverna får de kunskaper som krävs för att agera hållbart och påverka samhället i positiv riktning. Genom att ta del av resultatet i denna kunskapsöversikt där vi har kunnat besvara frågeställningen “Vilka undervisningsmetoder anser forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?” kan lärare och studenter få tips och idéer på hur man kan undervisa om hållbar utveckling i SO- undervisning i årskurserna F-3.

5.1 Resultatdiskussion och slutsats

Ett viktigt inslag som man bör arbeta med i hållbar utveckling i SO-undervisningen är etik och moral. Då det är av största vikt att elever ska kunna göra etiska bedömningar och handla på ett moraliskt sätt för att påverka den hållbara utvecklingen i positiv riktning (Öhman, 2006, 124). Därför är det viktigt att man i SO-undervisningen pratar om värderingar och normer och låter eleverna själva reflektera kring de rådande normerna.

Detta kan göras genom att låta eleverna delta i övningar där syftet är att göra etiska reflektioner tillsammans med eleverna.

Ytterligare ett viktigt inslag som bör ingå i SO-undervisningen om hållbar utveckling är att utgå utifrån de känslor som hållbar utveckling väcker hos eleverna. Eleverna kan känna hopp, oro, ångest inför framtiden, därför är det av största vikt att synliggöra och diskutera

23

dessa känslor i undervisningen. Därför är det betydelsefullt och viktigt att läraren har kritisk känslokompetens och har fått det i sin lärarutbildning (Ojala, 2019, 12).

Undervisningen bör också utgå utifrån eleverna och låta de vara med och påverka

undervisningen. Genom att låta eleverna få vara en del av de beslutsprocesserna som sker i klassrummet får de möjlighet att lära sig om de demokratiska värderingarna, vilket är väsentligt för att skapa en social hållbar utveckling.

Sociala relationer och hur man behandlar varandra är också viktiga delar av de demokratiska värderingarna och därför bör man i SO- undervisningen diskutera med

eleverna hur man behandlar varandra och vad en bra vän är (Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 194). Utöver bör också fler diskussioner skapas i klassrummet angående hållbar utveckling och vikten av att leva hållbart. Detta bör ske i samverkan med hemmet, då elevernas vårdnadshavare har en positiv inverkan på deras lärande om hållbar utveckling. Eleverna har också en positiv inverkan på deras vårdnadshavare, då den yngre generationen har en betydelsefull och avgörande roll i att föra vidare ny kunskap om hållbar utveckling till den äldre generationen och också bidra till att förändra deras attityder gentemot

hållbarhetsfrågor (Charry & Parguel, 2019, 1506).

Undervisningsmetoder som framkommit som viktiga i SO-undervisningen om hållbar utveckling, och som forskningen anser är effektiva samt lämpliga att använda är lek, dramapedagogik, utomhusaktiviteter och olika läs- och skrivaktiviteter. Därför bör lärare också använda dessa i undervisningen. Genom lek och drama får eleverna vara aktiva och delaktiga och bilda sina egna erfarenheter och tillämpa sina egna perspektiv, idéer och fantasier (Pramling & Park, 2017, 281).

Genom att bygga upp fiktiva situationer och berättelser som eleverna får uppleva i leken och dramat bidrar det till att de får uppleva olika känslor, situationer och utforska olika problem. Dessa kan sedan diskuteras tillsammans med eleverna, där man reflekterar över berättelsen och t.ex. över vad som är rätt och fel. Eleverna får då således en chans till att uttrycka sina åsikter, känslor och värderingar. Genom att låta eleverna agera i berättelser får

24

eleverna också förståelse för ämnesinnehållet, samt möjligheten att bilda sociala relationer till sina klasskamrater (Mcnaughton, 2006, 297; Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2010, 196).

Lek och drama är också något som upplevs som lustfyllt och ökar elevernas motivation och intresse till undervisningen (Öfverström, 2006, 94).

Utomhusaktiviteter bör användas i SO- undervisningen då de är effektiva eftersom kan bidra till att fördjupa elevernas lärande om hållbar utveckling och främja elevernas attityder och värderingar. De kan också leda till att eleverna får mer respekt för miljön och för hållbar utveckling (Aksland & Chang Rundgren, 2020, Discussion and implications, stycke 1; Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2011, 195).

Att använda utomhusaktiviteter i undervisning om hållbar utveckling är något även författaren Geoff Cooper (2012, 28-29) belyser vikten av. Han poängterar vikten av utomhuslärande och diskuteras dess effektivitet. Han menar att utomhusmiljön spelar en avgörande roll för elevers lärande om hållbar utveckling. Genom att integrera

utomhusmiljön i SO-undervisningen får eleverna direkta erfarenheter och får ta del av verkliga situationer vilket Cooper förklarar vikten av. Han menar genom att låta eleverna ta del av verkliga situationer kan det bidra till att eleverna reflekterar över deras handlingar och uppmuntrar dem till att fundera över sina livsstilar. Vilket kan bidra till att eleverna väljer att förändra sina val och levnadssätt mot mer hållbara livsstilar.

Slutligen bör också olika läs- och skrivaktiviteter användas i SO- undervisningen om hållbar utveckling. Då sagor och böcker kan fördjupa elevernas sympatiska förmåga och leda till att eleverna får moralisk insikt. Genom att använda olika skrivaktiviteter får eleverna själva tänka och beskriva sin värld, samt spekulera kring hur de vill att samhället ska se ut, vilket är betydelsefullt i utvecklandet av ett hållbart samhälle (Schmidt, 2017, 174).

25

5.1.1 Reflektion kring metodernas eventuella utmaningar

Det vi reflekterat kring som de undervisningsmetoderna som forskningen anser är effektiva och lämpliga att använda i undervisningen om hållbar utveckling, är att dessa metoder kanske inte alltid lämpar sig för alla elever. Då det kan finnas elever i klassen som har särskilda svårigheter. Dessa elever kan ha svårigheter med det sociala, koncentrationen eller andra generella svårigheter där stöd krävs. Därför kan det vara en utmaning att använda undervisningsmetoder så som lek, drama, samt utomhusaktiviteter i

undervisningen om hållbar utveckling, om det finns elever i klassen som har dessa svårigheter. Då dessa metoder ställer krav på att elever kan samspela och interagera med andra elever i undervisningen. Samtidigt är det ofta gynnsamt med konkreta

undervisningsmetoder så som undersökande arbetssätt där eleverna får möjlighet att göra konkreta kopplingar när deras koncentrationsförmåga brister.

Att använda utomhusaktiviteter i undervisningen kan också leda till att läraren ställs inför vissa utmaningar. Dels kan det finnas elever i klassen som har funktionshinder och då blir det en utmaning hur man kan inkludera dessa, samt om det ens är möjligt att genomföra aktiviteter utomhus. Det kan även finnas elever i klassen som inte gillar att vara ute eller har andra svårigheter som gör att eleven inte kan vistas utomhus. Därför kan det bli en utmaning i hur man kan utnyttja utomhusmiljön för att lära eleverna om hållbar utveckling samt en utmaning att hitta andra undervisningsmetoder som väger lika tungt som

utomhusmiljön gör i lärandet om hållbar utveckling.

Ytterligare en utmaning som lärare kan tänka ställas inför är att det kan finnas elever i klassen som har läs- och skrivsvårigheter och därför kan dessa elever ha svårigheter med de undervisningsmetoder som grundar sig på att eleverna ska skriva och läsa. Eleverna kan även ha svårigheter med språket och därför blir också aktiviteter där eleverna ska samtala svåra för dessa elever. En annan utmaning som kan finnas i undervisningen är den samverkan med vårdnadshavarna som forskningen nämner betydelsefull för elevernas lärande om hållbar utveckling. Denna samverkan kan bli svår om elevernas vårdnadshavare saknar engagemang för undervisningen. Slutligen bör man också reflektera kring frågan om

26

vi lärare verkligen får en kritisk känslokompetens i vår utbildning? Samt vad detta har för betydelse för undervisningen?

Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras trots metodernas eventuella utmaningar att det är viktigt att utgå ifrån en elevcentrerad undervisning där elever får ha inflytande och där man samverkar med vårdnadshavarna. Det är också viktigt med kreativa undervisningsmetoder så som lek, pedagogiskt drama, utomhusaktiviteter, läs och skrivaktiviteter. Därför bör dessa användas i SO-undervisningen om hållbar utveckling för att konkretisera ett komplext ämne för elever i förskoleklassen och lågstadiet.

5.2 Arbetets begränsningar och vidare forskning

Begränsningarna i kunskapsöversikten har varit att det finns lite forskning kring det valda ämnet i årskurserna F-3. Därför valde vi att inkludera artiklar i arbetet som omfattar både yngre elever, d.v.s. barn i förskolan och äldre elever (10-12 år). Eftersom vi anser att de undervisningsmetoder som passar barn i förskoleåldern och barn i åldrarna 10-12 år också lämpar sig för elever i förskoleklass och 1-3 som detta arbete berör. Dels för att kreativa metoder passar alla åldrar i skolan, samt för att en elevcentrerad undervisning bör användas under hela skolgången. Likaså bör den samverkan med vårdnadshavarna användas då den har visat sig vara betydelsefull för elevernas livslånga lärande.

På grund av den begränsade forskningen som finns kring hur hållbar utveckling bör

bedrivas för F-3 anser vi därför att det är ett lämpligt ämne att forska vidare kring. Då detta ämne diskuteras flitigt i medierna och kommer fortsätta diskuteras ytterligare i framtiden då miljön fortsätter att påverkas av alla möjliga utsläpp. Därför är det också av största vikt att fortsätta forska kring detta ämne eftersom barn spelar en stor roll i att förändra samhället mot ett mer hållbart samhälle, och få idéer kring hur vi lärare kan undervisa om detta viktiga ämne.

27

Det skulle också vara intressant att forska kring frågor som rör återvinning och cirkulära system och knyta dessa till hur eleverna ser på återvinning, hur det ser ut hemma och hur det ser ut i skolan. Då detta ämne också är en viktig del i hållbar utveckling och även något som nämns överallt i samhället där vikten av att återvinna ofta belyses.

28

6. Referenslista

Aksland, Charlotte och Chang Rundgren, Shu-Nu. 2020. ‘5th-10th-Grade In

Service Teachers’ Pedagogical Content Knowledge (PCK) for Sustainable Development in Outdoor Environment’. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning 20(3): 274–

283.

https://eds.s.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=0&sid=5120b25f-8772-4041-a7b3- 0e302146a06e%40redis&bdata=Jmxhbmc9c3YrJnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9 c2l0ZQ%3d%3d (Hämtad 2021-12-14).

Borg, Farhana, Winberg, Mikael och Vinterek, Monika. 2017. ‘Children’s learning for a sustainable society: influences from home and preschool’. Education Inquiry 8(2): 151–

172. doi: 10.1080/20004508.2017.1290915.

Charry, Karine och Parguel, Beatrice. 2019. ‘Educating children to environmental

behaviours with nudges: the effectiveness of social labelling and moderating role of age’.

Environmental Education Research 25(10): 1495-1507.

doi: 10.1080/13504622.2018.1551518.

Cooper, Geoff. 2021. ‘Outdoor learning, environment and sustainability’. Environmental Education 100: 28-31.

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edo&AN=77703918&lang=sv&si te=eds-live&scope=site (Hämtad 2020-12-14).

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann och Wängnerud, Lena.

2017. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl.

Stockholm: Wolters Kluwer.

29

Franck, Olof och Osbeck, Christina. 2018. ‘Challenging the concept of ethical

literacy within Education for Sustainable Development (ESD): storytelling as a method within sustainability didactics’. Education: International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education 46(2): 133–142. doi: 10.1080/03004279.2016.1201690.

Fredriksson, Kristina. 2013. Drama som pedagogisk möjlighet en intervjustudie med lärare i grundskolan. Lic-avh., Linköpings universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-92848

Fridays for future. Vilka är vi.

https://fridaysforfuture.se/om-oss/ (Hämtad 2021-12-18).

Karolinska Institutet. 2021. Är artikeln peer reviewed?

https://kib.ki.se/soka-vardera/vardera-information/ar-artikeln-peer-reviewed (Hämtad 2021- 12-20).

Lindström, Lars. 2019. Greta Thunberg talar inför FN- chefen på klimatmötet.

Expressen. 19 september.

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta thunberg-talar-infor-fnchefenpaklimatmotet/

(Hämtad 2021-12-18).

Malmö Universitet. 2021. Kunskapsöversikt: Guide till självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå.

https://mau.se/contentassets/f5646f8d9e9f4bfdb8e4e14453be1456/guide-till- sagrev201029.pdf (Hämtad 2020-12-18).

McNaughton, Marie Jeanne. 2010. ‘Educational Drama in Education for Sustainable Development: Ecopedagogy in Action’. Pedagogy, Culture and Society 18(3): 289–308.

https://search-

ebscohostcom.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ929668&login.asp&s ite=ehost -live&scope=site (Hämtad 2021-11-25).

30

McNaughton, Marie Jeanne. 2014. ‘From Acting to Action: Developing Global Citizenship through “Global Storylines” Drama’. Journal of Environmental Education 45(1): 16–36.

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/00958964.2013.804397 (Hämtad 2021-12-14).

Myndigheten för skolutveckling. 2004. Lärande om hållbar utveckling – Temaskrift.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6541a3/15539573%2048547/p df1%20979%20.pdf (Hämtad 2021-12-01).

Ojala, Maria. (2019). Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning. Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge 13(2): 1-17.

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1268834&dswid=-5598 (Hämtad 2021-12-14).

Pramling Samuelsson, Ingrid och Park, Eunhye. 2017. ‘How to Educate Children for Sustainable Learning and for a Sustainable World’. International Journal of Early Childhood 49(3): 273–285. doi: 10.1007/s13158-017-0197-1.

Pramling Samuelsson, Ingrid. 2011. ‘Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education’. International Journal of Early Childhood 43(2): 103– 118.

https://login.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ93%20928%203&logi n.asp&site%20=ehostlive&scope=site (Hämtad 2021-11-25).

Renton, Zoë och Butcher, Joanne. 2010. ‘Securing a Sustainable Future for Children and Young People’. Children & Society 24(2): 160–166. doi: 10.1111/j.1099-

0860.2009.00280.x.

Rogvall, Filippa. 2019. Tv: Hela Gretas tal till världsledarna. Expressen. 23 september.

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/las-hela-greta-thunbergs-tal-till varldsledarna-i-fn/

(Hämtad 2021-12-18).

31 Sandahl, Peter. 2013. Lärande för hållbar utveckling.

https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1451/1451393_la--rande-fo--r-ha-- llbarutveckling-i-styrdokument-fo--r-fo--rskola-och-skola.pdf (Hämtad 2021-12-06).

Sandell, Klas och Öhman, Johan. 2013. ‘An Educational Tool for Outdoor Education and Environmental Concern’. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning 13(1):

36-55.

https://eds.p.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=0&sid=da024658-c31c-45f1-af29-

fa45131df93f%40redis&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl

#AN=EJ994917&db=eric (Hämtad 2021-12-14).

Schmidt, Catarina. 2017. ‘Thrown Together: Incorporating Place and Sustainability into Early Literacy Education’. International Journal of Early Childhood 49(2): 165–179.

doi: 10.1007/s13158-017-0192-6.

Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. 6. uppl. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206 (Hämtad 2021-12-14).

Skolverket. 2021. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod- iarbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling (Hämtad 2021-12-06).

Thurén, Torsten. 2016. Vetenskapsteori för nybörjare. 2:8 uppl. Stockholm: Liber.

William, Ania; Stoltz, Peter och Bahtsevani, Christel. 2012. Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

32

Ärlemalm-Hagsér, Eva och Sandberg, Anette. 2011. ‘Sustainable Development in Early Childhood Education: In-Service Students’ Comprehension of the

Concept’. Environmental Education Research 17(2): 187-200.

https://www.researchgate.net/publication/233229273_Sustainable_development_in_early_c hildhood_education_In-service_students%27_comprehension_of_the_concept (Hämtad 2021-11-25).

Öfverström, Christel. 2006. Upplevelse, inlevelse och reflektion: En teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod. Lic.- avh. Linköpings universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8738

Öhman, Johan. 2006. Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling:

meningsskapande i ett genomlevnadsperspektiv. Diss., Örebro universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-257