• No results found

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Unga vuxnas boende del 2

Hur bor unga vuxna?

Hur vill de bo?

Göteborgsregionen 2013

Undersökning från Hyresgästföreningen

(2)

Innehåll

SAMMANFATTNING 3

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många unga vuxna bor kvar hemma? 3 Hur vill unga vuxna bo? 3

Undersökningsmetod 4

HUR BOR UNGA vUxNA SOM FlyTTAT HEMIFRåN? 4 Andelen som bor i hyresrätt minskar 4

Fler än en av fyra har fått sin bostad via kontakter 5 Bostadsbrist i samtliga undersökta kommuner 5

Nästan tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad 6

De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer 7 Nästan en av fem som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 7

Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som bor i osäkra upplåtelseformer 8 Fler än en av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt 8 En av fem som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga 9

Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt 9

HUR MåNGA UNGA vUxNA BOR KvAR HEMMA? 10

De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt 10

HUR vIll UNGA vUxNA BO? 11

Nästan hälften uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen 11 20 100 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar 12

Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken 12 De flesta vill dela bostad med en annan vuxen 13

Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 13 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga 13

Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen 14

36 300 vill ha en egen bostad – men saknar det idag 15

SlUTSATS OcH KOMMENTARER TIll UNDERSÖKNINGEN 16 Andelen med egen bostad har minskat 16

En fungerande bostadsförsörjning är viktig för både individ och samhälle 16 Flera förslag på lösningar finns! 17

Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna 17 REFERENSER 17

(3)

SAMMANFATTNING

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

n Andelen unga vuxna som bor i egen bostad – hy- resrätt, bostadsrätt eller eget hus – har minskat från 59 procent 2003 till 48 procent 2013. Till- sammans med år 2011 är detta den lägst uppmät- ta andelen någonsin.

n Andelen unga vuxna som har flyttat hemifrån men bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt eller på annat sätt, har ökat från 22 procent 2003 till 28 procent 2013.

n Andelen unga vuxna som bor i hyresrätt har mins- kat sedan 2003. 2003 bodde 41 procent i hyres- rätt. 2013 bor 30 procent i hyresrätt.

n 14 procent bor i dag i bostadsrätt och tre procent bor i eget hus.

n Vanligast är att få en hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 31 procent svarade. 29 procent svarade att de gått via en of- fentlig bostadsförmedling och 26 procent att de fått bostaden via kontakter.

n 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad.

n Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållan- den är att bo i andra hand.

n Nästan en av fem, 17 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda.

n 21 procent uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, mycket dåligt alternativt inte alls.

n Nästan en av fem, 19 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med sju procentenheter sedan 2003.

n 45 procent av de unga vuxna som har flyttat he- mifrån har inte mer än 5 500 kronor kvar att leva på varje månad efter att boendet är betalt. Det lig- ger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och 30 år behöver för att klara sig.

Hur många unga vuxna bor kvar hemma?

n Nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst upp- mätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 2003 då motsvarande andel var 19 procent och 2011 då andelen var 22 procent.

n 82 procent av de som bor hemma hos sina föräld- rar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 87 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad om de hade råd. Däremot uppger bara 58 procent att de abso- lut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad.

n Främsta skälen till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt.

Hur vill unga vuxna bo?

n 46 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt. 24 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och nio procent att det passar dem bäst att bo i eget hus.

n Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen.

n 34 procent av de som bor hemma hos sina föräld- rar anser det vara den bäst passande boende-for- men. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 49 procent år 2003. 65 procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Göteborgsregionen bor 20 100 unga vuxna ofri- villigt hemma hos sina föräldrar.

n Helst skulle de unga vuxna som bor hos sina för- äldrar vilja bo i hyresrätt. 36 procent av de som bor hos föräldrarna tycker att det är den bäst pas- sande boendeformen.

n Sammanlagt är det 52 800 unga vuxna i Göte- borgsregionen som bor i egen hyresrätt, egen bo- stadsrätt eller eget hus. 36 300 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad – men saknar det idag.

n För att fylla behovet hos de 36 300 unga vuxna som i Göteborgsregionen saknar och ef-terfrågar egna bostäder skulle det behövas 12 600 hyresrät- ter, 7 800 bostadsrätter och 3 400 egna hus. Totalt sett innebär det 23 800 bostäder.

(4)

Undersökningsmetod

Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 ge- nomfört en undersökning av unga vuxnas boende.

2013 års undersökning genomfördes mellan 15 janu- ari och 21 februari 2013. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 20–27 år i Sverige.

Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av unga som inte svarade i telefon. Undersökningen bygger på ett slumpmäs- sigt urval varför resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kom- mer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signi- fikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 95-pro- centigt konfidensintervall.1

Från 2003 och framåt särredovisas resultatet för Göteborgsregionen. I årets undersökning svarade i Göteborgsregionen 1 100 personer, varav 550 i Gö- teborgs stad och 550 i Mölndal, Kungsbacka, Härr- yda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale och Lerum. Totalt sett bor det 111 529 personer mellan 20–27 år i Storgöteborg.

Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbi- lagan.

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Andelen unga vuxna som bor i egen bostad – det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med första-

1 Att ett 95-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 95-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen.

handskontrakt – har minskat sedan den första ut- förda undersökningen 2003. 2003 bodde 59 procent i egen bostad. I år är andelen nere på 48 procent, vilket tillsammans med 2011 är den lägst uppmätta andelen någonsin.2

I takt med att allt färre unga vuxna bor i eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar res- pektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer3 ökat. 2013 bor nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 19 procent 2003.4 Fler än en av fyra, 28 procent, bor i osäkra upplåtelseformer. Det är en statistiskt säkerställd ökning med sex procentenheter sedan 2003. I jäm- förelse med 2011 har andelen unga som bor i osäkra upplåtelseformer minskat något. Skillnaden är dock liten och inte statistiskt säkerställd.

Andelen som bor i hyresrätt minskar 48 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen bor i en egen bostad. Vid en särredovisning kan man se att i Göteborgs stad bor 50 procent av de unga vuxna i en egen bostad, att jämföra med 43 procent av de unga vuxna i kranskommunerna. Även ålder tycks inverka på huruvida man bor i egen bostad eller inte. I Göteborgsregionen bor 31 procent av de unga vuxna mellan 20 och 23 år i en egen bostad, att

2 Minskningen är statistiskt säkerställd. 47,57 % har uppgett att de bor i egen bostad, men 0,23 % av dessa har inte specificerat i vilket slags eget boende de bor i.

3 Med ”osäkra upplåtelseformer” avses boende utan besitt- ningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenhe- ten.

4 Ökningen är statistiskt säkerställd.

Diagram 1: 20–27-åringars boendeförhållanden, 2003–2013, Göteborgsregionen (procent)

19 21 19

23 22 24

59 54 53 56

48 48

22 25 28

21

30 28

0 10 20 30 40 50 60 70

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Hos föräldrar

Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet

(5)

jämföra med 64 procent av de som är mellan 24 och 27 år.

Andelen som bor i hyresrätt i Göteborgsregionen har minskat. 2013 bor 30 procent av de unga vuxna i hyresrätt, vilket liksom 2011 är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 41 procent 2003.5 Andelen som bor i eget hus har också mins- kat. 2013 bor tre procent i eget hus, att jämföra med fem procent 2003. 6 Andelen som bor i bostadsrätt går däremot i motsatt riktning och ökar. 2013 bor 14 procent av de unga vuxna i bostadsrätt, att jäm- föra med tolv procent 2003.7

Det råder även regionala skillnader vad gäl- ler boendeformerna. I Göteborg bor 33 procent i hyresrätt, att jämföra med 25 procent i kranskom- munerna. Vidare bor 16 procent av de unga vuxna i Göteborg i bostadsrätt, att jämföra med nio procent i kranskommunerna. I kranskommunerna är det dock vanligare att bo i eget hus. Åtta procent av de unga vuxna i kranskommunerna bor i eget hus, att jämföra med endast en procent i Göteborg.

Fler än en av fyra har fått sin bostad via kontakter

De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt – 30 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen – fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. 26 procent svarade att de fått bostaden via kontakter, 29 procent svarade att de gått via en of-

5 Minskningen är statistiskt säkerställd.

6 Minskningen är statistiskt säkerställd.

7 Ökningen är inte statisktiskt säkerställd.

fentlig bostadsförmedling och 31 procent att de stått i kö hos ett specifikt bostadsbolag.

Andelen som fått sin bostad genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag har ökat från 23 procent 2011 till 31 procent 2013; en ökning som är sta- tisktiskt säkerställd. Detta innebär att det vanligaste sättet inte längre är att gå via en offentliga bostads- förmedling, utan att stå i kö hos ett specifikt bostads- bolag. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyten alternativt att flytta in hos en partner som har en bostad.

Bostadsbrist i samtliga undersökta kommuner

Det råder bostadsbrist i samtliga undersökta kom- muner.8 Enligt Boverket är det i Storgöteborg främst brist på bostäder för unga.9 Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska kunna leva i goda bostäder.10 Kom- munerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av kommunernas bostadsförsörjningsan- svar är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyt- tiga bostadsbolag i regionen.

8 Göteborgs stad, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale och lerum.

9 Boverket: Bostadsmarknaden 2012–2013

10 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan- svar

Diagram 2: Boendeförhållanden, eget boende, 2003–2013, Göteborgsregionen (procent)

41

38 37 36

30 30

12 12 12

16 14 14

5 4 3 4 3 3

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus

(6)

Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. I Göteborg finns Boplats Gö- teborg, en marknadsplats för bostäder i Göteborgsre- gionen där lediga hyresrätter från samtliga kommu- nala, och många privata, hyresvärdar, finns samlade.

Boplats Göteborg ägs av Göteborgs stad, de kommu- nala bostadsföretagen Familjebostäder, Poseidon och Bostadsbolaget samt de privata fastighetsägarna. De kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Posei- don och Bostadsbolaget förmedlar sina lägenheter via Boplats Göteborg. Det gör även det kommunala bostadsbolaget i Mölndal, Mölndalsbostäder AB, och delvis även Partillebo.11

I Göteborg finns det ingen kommunal bostadskö.

Lägenheterna på Boplats Göteborg hyrs i stället ut genom att bostadsföretagen sätter en urvalsprofil till varje lägenhetsannons. Förmedlingen av lägenheter sker alltså efter de kriterier som hyresvärdarna be- stämmer sig för. Om flera bostadssökande stämmer in på urvalskriterierna för en lägenhet sorteras de efter hur länge de varit registrerade som sökande på Boplats Göteborg. 12

Nästan tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad

Nästan tre av tio unga vuxna, 28 procent, som har flyttat hemifrån, bor inte i en egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, hyr ett rum, har en bostad i

11 Information från Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se 12 Information från Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se

andra hand, bor hos anhöriga, i studentbostad eller på något annat vis.

Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållan- den är att bo i andra hand. 2013 bodde tio procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen i andra hand.

Det är dock en statistiskt säkerställd minskning i jämförelse med 2011 då 13 procent bodde på mot- svarande vis. Andelen som bor i studentbostad har under undersökningens tidsperiod ökat. 2013 är det en boendeform som är nästintill lika vanlig som att bo i andra hand.

I Göteborg är det vanligare än i kranskommu- nerna att inte bo i egen bostad. I Göteborg bor 32 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån i osäkra upplåtelseformer, att jämföra med 19 procent i kranskommunerna. Det ska även tilläggas att boen- det varierar med civilstånd. Av de som är gifta eller samboende bor 74 procent i egen bostad, att jämföra med endast 30 procent av de som inte är det. Viktigt att notera är även det faktum att 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad.13 Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra upplåtelseformer.

Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra upplå- telseformer är alltså inte osannolikt.

13 Detta inkluderar både de som bor hos föräldrar och de som bor i övriga upplåtelseformer men inte i egen bostad.

Diagram 3: Osäkra upplåtelseformer, 2003–2013, Göteborgsregionen (procent)

11

9

13 13

10

5

7 7 7

9 9

2

5

3 3 3 4

1 1 1

1 1

1 1 1

2 2 2 2

1

2

0 2 4 6 8 10 12 14

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Andra hand Studentbostad Kompisar Anhörig Hyr rum och dylikt Annat

8

1 1 2 2

(7)

De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer

De unga vuxna som inte bor i föräldrahemmet fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. Av de som har en egen bostad bor 22 procent i högst ett rum och kök, att jämföra med 43 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. Den vanligaste storleken för de båda grupperna är dock två rum och kök.

Bland de som har en egen bostad bor 77 procent i två rum och kök eller större. I jämförelse med den senast genomförda undersökningen 2011 är detta en statistiskt säkerställd ökning på sju procentenheter.

Resultatet tyder således på att de som bor i egen bo- stad har fått större utrymme i jämförelse med 2011.

För de som bor i osäkra upplåtelseformer har utveck- lingen däremot gått i motsatt riktning. 2013 bor 54 procent i två rum och kök eller större, att jämföra med 57 procent 2011.14 Det råder även en nämnvärd skillnad i bostadsstorlek beroende på om man bor i Göteborg eller i kranskommunerna. I Göteborg bor 75 procent av de unga vuxna med egen bostad i två rum och kök eller mer, att jämföra med 83 procent i kranskommunerna. Motsvarande andelar för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 51 procent i Göte- borg och 67 procent i kranskommunerna.

Det ska också nämnas att bostadsstorleken för sammanboende utan barn i Göteborgsregionen har minskat något. 2003 bodde tolv procent av de sam- manboende utan barn i högst ett rum. 2013 har andelen ökat till 16 procent. Samtidigt har andelen

14 Minskningen är inte statistiskt säkerställd.

som bor i mer än två rum och kök minskat. 2003 bodde 38 procent i mer än två rum och kök. Mot- svarande andel 2013 är 34 procent. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda.

Nästan en av fem som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda

Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte.

Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstan- dard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att nästan en av fem, 17 pro- cent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Detta är en minsk- ning sedan 2011 då 21 procent av de tillfrågade var trångbodda. I förhållande till 2011 ser utrymmes- standarden alltså ut att ha ökat något.

Trångboddheten ökar ju fler man är som delar bostad. Av de tvåpersonhushåll som finns i Göte- borgsregionen bor elva procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 25 procent i ett eller två rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 47 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträkningar inte ingår bostäder som

Diagram 4: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, 2003–2013, Göteborgsregionen (procent)

12 13 12 15

21

16

51 54 51 56

50 49

38

33 37

29 29

34

0 10 20 30 40 50 60

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Högst 1 rok 2 rok Mer än 2 rok

(8)

är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp.

Detta då man kan anta att dessa svarande bor i stu- dentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda öka.

Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som bor i osäkra upplåtelseformer

I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man bor i egen bostad eller inte. 19 procent av de som bor i egen bostad betalar som mest 2 800 kronor i månaden. 39 procent be- talar mellan 2 800 och 4 200 kronor och 41 procent betalar mer än 4 200 kronor i månaden. De som har lämnat föräldrahemmet men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 29 procent som mest 2 800 kronor i må- naden. 41 procent betalar mellan 2 800 och 4 200 kronor och 28 procent betalar mer än 4 200 kronor i månaden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre månadskostnad är de som bor i osäkra upplåtelseformer. Man bör ha i åtanken att i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum.

Sedan 2005 har den andel som betalar mer än 4 200 kronor i månaden minskat för de som bor i

egen bostad. För de som bor i osäkra upplåtelsefor- mer har tendensen varit densamma, med undantag för 2011. En konsekvens av att boendekostnaden skiljer sig åt mellan åren, som i fallet 2011, kan vara att de unga vuxna får svårare att planera och förutse sina ekonomier.

Månadskostnaderna skiljer sig även beroende på om bostaden ligger i Göteborg eller i någon av kranskommunerna. 42 procent av de som bor i kranskommunerna betalar mer än 4 200 kronor i månaden, att jämföra med 35 procent av de som bor i Göteborg. Denna skillnad kan troligtvis förklaras genom det faktum att fler i kranskommunerna bor i eget hus.

Fler än en av fem klarar sina

boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt

En relativt stor andel, 78 procent, av de som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem.15 Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. 21 procent uppger sig klara sina bo- endekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt.16

Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar med om man har en egen bostad eller inte.

84 procent av de med egen bostad anser sig klara boendekostnaderna utan problem. Detta ska jäm- föras med endast 69 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer.

15 Motsvarande siffra för 2003 och 2011 var 76 procent. Ök- ningen är inte statistiskt säkerställd.

16 18 procent uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, medan tre procent uppger att de inte klarar boendekostna- derna så bra alternativt mycket dåligt.

Diagram 5: Boendekostnad på mer än 4 200 kronor/månad, 2003–2013, Göteborgsregionen (procent, 2013 års penningvärde)

33 34

30 28

41

28 45

51

45 44

41

41

0 10 20 30 40 50 60

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Övriga utanför föräldrahemmet Eget boende

(9)

Både i Göteborg och i kranskommunerna upp- ger 84 procent av de med egen bostad att de klarar boendekostnaderna utan problem. För de som bor i osäkra upplåtelseformer skiljer sig upplevelserna mer. I Göteborg uppger sju procent att de klarar sina boendekostnader inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i krans- kommunerna är en procent. Skillnaden är statistiskt signifikant.

En av fem som flyttat hemifrån får

ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga Nästan en av fem unga vuxna, 19 procent, som flyt- tat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boende. Det är en statistiskt säkerställd ökning med sju procentenheter sedan den första genomförda undersökningen 2003. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelse- former är mer beroende av sina föräldrars eller anhö- rigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad.

26 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 15 procent av de med egen bostad.

Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 37 procent av de unga vuxna som är mellan 20 och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 20 procent av de mellan 24 och 27 år. Av de gifta eller sambo- ende får 14 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga,

i jämförelse med 38 procent av de som inte är gifta eller samboende.

Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt

Hur mycket man har kvar när boendekostnaden är betald varierar mycket beroende på huruvida man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har en egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som bor i osäkra upplåtelseformer. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive de som saknar egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i en egen bostad än de som exempelvis studerar eller är arbetslösa.

Fattigdom är ett mångtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnor- men för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader för olika typer av hushåll.

Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som social- tjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 880 kronor varje månad för att betala sådant som mat, hygienar- tiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushålls- försäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 180 kronor.17

17 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 2013

Diagram 6: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, 2013, Göteborgsregionen (procent)

8 11 12 13

9

44

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Mindre än 1 800

kr/mån 1 801-3 100 kr/

mån 3 101-4 300 kr/

mån 4 301-5 500 kr/

mån 5 501-6 700 kr/

mån Över 6 700 kr/

mån

(10)

Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 30 år runt 6 105 kronor varje månad för att ha råd med mat, hemförsäkring, tele- fon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Sum- man varierar något med kön, bostadsort och boen- deförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå.18 Nästan hälften, 45 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån har inte mer än 5 500 kronor kvar att leva på varje månad när bo- endet är betalt. Detta innebär att mer än 45 procent av de unga vuxna i Göteborgsregionen som lämnat föräldrahemmet har mindre pengar att röra sig med när boendet är betalt än vad Konsumentverket tycker är rimligt.19

Viktigt att notera är även det faktum att 14 pro- cent av de unga vuxna i Göteborgsregionen som har barn har mindre än 1 800 kronor i månaden kvar att röra sig med när boendet är betalt. Motsvarande an- del för de som inte har barn är tio procent.

Hur många unga vuxna bor kvar hemma?

Nästan en av fyra, 24 procent, unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar. Det är den högst upp- mätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 2003 då motsvarande andel var 19 procent.20

18 Konsumentverket: Koll på pengarna 2013

19 45 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i Göteborgsregionen har mellan 0 och 5 500 kronor kvar i månaden att röra sig med när boendet är betalt. 53 procent har över 5 500 kronor kvar.

20 Ökningen är statistiskt säkerställd.

Hur stor andel som bor hos sina föräldrar varierar beroende på var i Göteborgsregionen man bor. 38 procent av de unga vuxna i kranskommunerna bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med 17 pro- cent av de som bor i Göteborg. Denna skillnad kan sannolikt förklaras av det faktum att många unga flyttar från andra orter till Göteborg för att studera eller arbeta och har således inte möjlighet att bo kvar hemma hos föräldrarna. Åldern har också betydelse.

40 procent av de mellan 20 och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med åtta procent av de mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel, 28 procent, av männen som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 19 procent av kvinnorna.

Detta är en trend som har återkommit varje år sedan undersökningens start 2003. Kvinnor bor i stället i högre utsträckning än män i egen bostad.

De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt

Av de som bor hos sina föräldrar skulle 60 procent absolut vilja flytta hemifrån det närmaste året. 22 procent skulle kanske vilja det. 73 procent skulle absolut vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och 14 procent skulle kanske vilja ha det. Däremot är det bara 36 procent som absolut skulle ha råd med en egen bostad och 22 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än de som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad.

Diagram 7: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 2003–2013,Göteborgsregionen (procent)

80 84 82 84 80 86 80 83 80 84 82 87

60 58 53 53 62 58

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag

(11)

På frågan om vilket eller vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar svarade 39 procent att de inte har råd till ett eget boende. Det är en icke statistiskt säkerställd ökning med fyra pro- centenheter sedan 2003. 52 procent svarade att de inte kan få tag på en bostad där de vill bo. Det van- ligast förekommande skälet är dock att det är billigt och praktiskt, vilket 71 procent svarare.

Att det är billigt att bo hos sina föräldrar syns även i svaren gällande hur mycket man betalar i månads- kostnad. 57 procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting och bara en procent betalar över 4 200 kronor i månaden.

Hur vill unga vuxna bo?

Den populäraste boendeformen hos unga vuxna i Göteborgsregionen är hyresrätten. Nästan hälften, 46 procent, uppger att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, som 24 procent uppger som bäst passande. Nio procent uppger eget hus, åtta procent boende hos föräldrarna och sex procent boende i studentbostad. Tre procent svarar att det passar bäst att dela bostad med kompi- sar och en procent svarar att det passar bäst att hyra rum.

Efterfrågan på eget boende har fluktuerat något mellan 2003 och 2013, liksom de olika upplåtelse- formernas popularitetsgrad. 2003 ansåg 82 procent att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, var den bäst passande boendeformen.

2013 är motsvarande andel 80 procent. I jämförelse

Diagram 8: Främsta skälen till att bo hos föräldrarna, 2013, Göteborgsregionen (procent)

med 2011 har det egna boendets popularitetsgrad dock ökat med två procentenheter.21

Nästan hälften uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen

Nästan hälften, 46 procent, uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. Andelen har dock minskat något. 2003 var motsvarande andel 49 procent.22 Den minskade andelen ska nödvändigtvis inte tolkas som att hyresrätten som boendeform har minskat i popularitetsgrad. Resultatet kan snarare vara ett uttryck för att unga vuxna anpassar sina öns- kemål efter var man tror är rimligt att uppnå. Att få ett hyreskontrakt kan idag vara avhängt på huruvida man har fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar. Som ung kan det vara extra svårt att leva upp till dessa krav och hyresrätten kan därmed anses som en nästintill ouppnåelig boende- form.

Andelen som uppger eget hus som den bäst pas- sande boendeformen har minskat desto mer. 2003 uppgav 16 procent att det passade bäst att bo i eget hus, att jämföra med endast nio procent 2013.23 För bostadsrätten syns en omvänd trend. 2003 ansåg 17 procent att det passade bäst att bo i bostadsrätt.

Motsvarande andel 2013 är 24 procent.24 Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformernas popularitetsgrad. I Göteborg är hyresrätten betydligt mer populär än i kranskommu-

21 Förändringarna är inte statistiskt säkerställda.

22 Minskningen är inte statistiskt säkerställd.

23 Minskningen är statistiskt säkerställd.

24 Ökningen är statistiskt säkerställd.

Kommentar: Observera att flera svarsalternativ fick anges

31

19

71

39

52

15 0

10 20 30 40 50 60 70 80

Jag vill bo med

mina föräldrar Jag vill bo med

mina syskon Det är billigt och

praktiskt Jag har inte råd till ett eget

boende

Jag kan inte få tag i en bostad

där jag vill bo

Annat

(12)

nerna. Även bostadsrätten är mer populär i Göteborg än i kranskommunerna. Omvänd ordning gäller för eget hus, en boendeform som de unga vuxna i krans- kommunerna föredrar i högre grad än de unga vuxna i Göteborg.

20 100 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar

Hur man vill bo varierar bland annat med hur man bor för tillfället. De som bor i eget boende efterfrågar både bostadsrätt och eget hus i större utsträckning än de som flyttat hemifrån men inte bor i eget boende.

Dessa efterfrågar i stället hyresrätt, studentbostad och att dela bostad med kompisar i högre utsträck- ning än de som bor i eget boende.

Bland de som bor hos sina föräldrar uppger 34 procent att det är den bäst passande boendeformen.

Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och en statistiskt säkerställd minskning sedan 2003 då mot- svarande andel var 49 procent. 65 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Göteborgsregionen bor 20 100 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar.25 Helst skulle de unga vuxna som bor hos sina föräldrar vilja bo i hyresrätt. 36 procent tycker att det är den bäst passande boendeformen, vilket är ökning med sex procentenheter sedan 2003.26 16 procent tycker att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen och sju procent svarar att det skulle passa dem bäst att bo i studentbostad.

Det råder även skillnad vad gäller boendeprefe- renser mellan de som är studerande och de som har heltidsarbete med fast anställning. Båda grupperna anser att hyresrätten är den bäst passande boendefor-

25 20 077 är avrundat till 20 100.

26 Ökningen är inte statistiskt säkerställd.

men. Däremot svarar studenterna i högre utsträck- ning att hyresrätten är den bäst passande boendefor- men, medan de som arbetar heltid och har fast an- ställning i högre utsträckning uppger att bostadsrätt och eget hus är bäst passande.

Två rum och kök är den mest önskade boendestorleken

De som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna fick frågan om hur stor den önskade bostaden skulle vara. En majoritet, 43 procent, vill ha två rum och kök. Det är en ökning sedan de förgående åren. 36 procent önskar mer än två rum och kök27 och 20 procent önskar högst ett rum och kök.28 Det ska dock tilläggas att frågan har ett svars- bortfall på två procent.

Både 20–23-åringarna och 24–27-åringarna efter- frågar främst två rum och kök. Den yngre gruppen efterfrågar dock två rum och kök i högre utsträck- ning, medan den äldre gruppen efterfrågar tre rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Bland de som är gifta eller sambo är det vanligast att efterfråga tre rum och kök. Bland de som inte är gifta eller sambo är det vanligast att efterfråga två rum och kök. Det ska även tilläggas att de som bor i Göteborg har mer modesta krav vad gäller boendestorleken i jämförelse med de som bor i kranskommunerna.

27 Det är en statistiskt säkerställd minskning med sex procenten- heter sedan 2007, men en icke statistiskt säkerställd ökning med fyra procentenheter sedan 2011.

28 Det är en icke statistiskt säkerställd minskning med två procentenheter sedan 2011, men en icke statistiskt säkerställd ökning med två procentenheter sedan 2007.

Diagram 9: Bäst passande boendeform, 2003-2013, Göteborgsregionen (procent)

49 46

43 44 48 46

17 21

25 25 23 24

11 11 11

7 9

0 10 20 30 40 50 60

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus 16

(13)

De flesta vill dela bostad med en annan vuxen

Mer än hälften, 57 procent, av de tillfrågade i Gö- teborgsregionen vill dela bostaden med en annan vuxen. Tre procent vill dela bostaden med fler än en person. I Göteborg vill något fler bo själv i jämfö- relse med kranskommunerna, samtidigt som man i Göteborg också är mer benägen att dela bostaden med fler än en person. 24–27-åringarna vill i högre grad än 20–23-åringarna dela bostad med en an- nan vuxen, vilket sannolikt hör ihop med att fler 24–27-åringar är gifta eller redan samboende. Av de som bor hos sina föräldrar, men hellre skulle vilja bo på annat sätt, vill bara 30 procent dela bostad med en annan vuxen. 67 procent vill bo ensamma. Av de som i nuläget är gifta eller sambo vill två procent bo ensamma.

Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag

41 procent av de som vill bo på något annat sätt än hemma hos sina föräldrar kan betala högst 4 200 kronor för boendet. 55 procent kan betala mer än 4 200 kronor. Hur mycket man kan betala kan sättas i relation till hur mycket de som har lämnat för- äldrahemmet betalar för sitt boende i dag. Bara 37 procent av de som lämnat föräldrahemmet betalar mer än 4 200 kronor i månaden. Detta innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag.

Hur mycket man kan betala beror bland annat på ålder. Den yngre gruppen (20-23 år) har lägre betal- ningsförmåga än den äldre gruppen (24-27 år). De som bor hemma hos sina föräldrar har också en lägre betalningsförmåga än de som flyttat hemifrån och

bor i egen bostad. Någon större skillnad vad gäller betalningsförmåga råder inte mellan Göteborg och kranskommunerna.

De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga

Vilken betalningsförmåga man har hänger också ihop med vilken typ av boende man efterfrågar. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsför- måga, följt av de som efterfrågar bostadsrätt, de som efterfrågar hyresrätt och de som efterfrågar student- boende. Betalningsförmågan hos de olika grupper som efterfrågar olika boenden kan jämföras med kostnaden för dessa boenden.

Hyran för ett studentrum med kokvrå hos Stiftel- sen Göteborgs Studentbostäder låg 2012 på mellan 2 300 och 5 400 kronor i månaden. Hyran för ett rum och kök kostade mellan 2 800 och 5 900 kronor i månaden.29 Det innebär att mer än 13 procent av de unga vuxna som efterfrågar studentboende bör ha råd med det dyraste studentrummet med kokvrå.30 En hyresrätt på ett rum och kök i Storgöteborg, byggd mellan 1941 och 1980, kostade 2012 i ge- nomsnitt 3 600 kronor i månaden. En tvåa byggd under samma period kostade i genomsnitt 4 700 kronor i månaden. Hyror varierar dock mycket, bland annat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i ett hus som är byggt efter 1990 kostade 2012 i genomsnitt 5 400 kronor i månaden och en tvåa i genomsnitt 6

29 Information från Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder. Hyran för ett rum och kokvrå avser bostäder mellan 21 och 57 kvm. Hy- ran för ett rum och kök avser bostäder på mellan 24 och 57 kvm.

30 13 procent av de unga vuxna som efterfrågar studentboende kan betala mer än 5 600 kronor i månaden.

Diagram 10: Storlekspreferenser på boendet för de som anser att det inte bäst passar att bo hos föräldrarna, 2007-2013, Göteborgsregionen (procent)

18 16

22

20

38 38

37 43

42 42

32

36

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2007 2009 2011 2013

Högst 1 rok 2 rok Mer än 2 rok

(14)

500 kronor.31 Detta innebär att mer än hälften av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätter därmed bör ha råd att bo ensamma i en enrumslägenhet, såtill- vida det inte är en nyproducerad lägenhet.32

En bostadsrätt på ett rum och kök i Göteborg kostade under perioden augusti 2012 och februari 2013 i genomsnitt 1,3 miljoner kronor och avgiften uppgick till 2 200 kronor i månaden.33 För att det ska vara möjligt att köpa en bostad krävs dock att köparen står för 15 procent av köpeskillingen i kon- tantinsats, vilket i det här exemplet skulle innebära 190 000 kronor. Med den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån34 skulle räntekostnaderna för lånet till en sådan bostad uppgå till 2 000 kronor i månaden. Totalt sett skulle månadskostnaden för denna schablon vara 4 200 kronor.35 Det innebär att 65 procent av de unga vuxna som efterfrågar en bo- stadsrätt skulle klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen.

31 ScB: Ny månadshyra per lägenhet året efter undersöknings- året, kr efter region, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp och tid

32 54 procent av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätt kan betala mer än 4 200 kronor i månaden.

33 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningen är ett medelvärde av 482 stycken sålda lägenheter i Göteborg. Kostnaden för ett rum och kök i Göteborgs kranskommuner var under samma period 800 000 kronor, och den genomsnittliga avgiften uppgick till 2 400 kronor. Uppgifterna avser ett medelvärde av 71 sålda lägen- heter.

34 Procentsatsen (3,14 %) för den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån är hämtad från ScB:s finansmarknadsstatistik december 2012.

35 Kostnaderna för ett lån på 1 090 000, med 3,14 procents ränta efter skatteavdrag. Beräkningarna förutsätter även att man inte amorterar.

Ett småhus i Storgöteborg kostade i slutet av 2012 i genomsnitt 3,1 miljoner kronor.36 Med samma ge- nomsnittliga ränta som i exemplet med bostadsrätten skulle ett lån för ett genomsnittligt småhus uppgå till 4 800 kronor i månaden.37 Detta förutsätter att köparen själv står för kontantinsatsen som i detta exempel uppgår till 460 000 kronor. Det innebär att 73 procent av de som efterfrågar ett eget hus skulle klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen.

Hyresrätten är den mest populära

boendeformen för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen

En stor majoritet, 91 procent, planerar att inte flytta från Göteborgsregionen inom det närmaste året. 25 procent planerar att flytta inom samma kommun som de för tillfället bor i och 13 procent planerar att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen.

Endast nio procent planerar att flytta från Göte- borgsregionen. Hur flyttbenägen man är hör ihop med hur man bor för tillfället. De som bor i egen bostad är minst flyttbenägna. Av dem tänker 69 procent stanna där de bor nu. Mest flyttbenägna är de som för tillfället bor hos sina föräldrar. Av dem tänker 34 procent stanna där de bor. Däremellan hamnar de som har lämnat föräldrahemmet men

36 ScB: Småhusbarometern t.o.m. januari 2013. Siffran avser perioden oktober-december 2012.

37 Kostnaden för ett lån på 2 600 000 kronor, med 3,14 pro- cents ränta, efter skatteavdrag.

Diagram 11: Hur mycket kan de som vill bo i studentbostad, egen hyresrätt, egen bostadsrätt och eget hus betala för boendet, 2013 Göteborgsregionen (procent)

1

5

16

21

13

21

14

3 2

1 3

11

17

11

22 19

6 7

2 2

6 5 6

14

31

9

19

1 1

37

29

10

7

11

2 0

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Högst 1 400 kr/ mån 1 401-2 800 kr/ mån 2 801-3 500 kr/ mån 3 501-4 200 kr/ mån 4 201-4 800 kr/ mån 4 801-5 600 kr/ mån 5601-7000 kr/ mån 7001-8400 kr/ mån Över 8400 kr/ mån

Egen hyresrätt Egen bostadsrätt Eget hus Studentboende 1

5

16

21

13

21

14

3 2

1 3

11

17

11

22 19

6 7

2 2

6 5 6

14

31

9

19

1 1

37

29

10

7

11

2 0

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Högst 1 400 kr/ mån 1 401-2 800 kr/ mån 2 801-3 500 kr/ mån 3 501-4 200 kr/ mån 4 201-4 800 kr/ mån 4 801-5 600 kr/ mån 5601-7000 kr/ mån 7001-8400 kr/ mån Över 8400 kr/ mån

Egen hyresrätt Egen bostadsrätt Eget hus Studentboende

(15)

inte har en egen bostad. Av dem planerar 42 procent att stanna där de bor nu.

Intressant att notera är att hyresrätten är den bo- endeform som är mest populär för de som avser att flytta inom kommunen eller regionen. 58 procent av de som planerar att flytta inom kommunen uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen.

50 procent av de som planerar att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen uppger detsamma.

36 300 vill ha en egen bostad – men saknar det idag

Det råder stor skillnad mellan hur gruppen unga vuxna i Göteborgsregionen bor och hur de vill bo.

Detta synliggörs genom diagrammet nedan, där nu- varande boendeform och bäst passande boendeform ställs i relation till varandra. Totalt sett bor det 111 50038 unga vuxna i Göteborgsregionen. I faktiska tal innebär skillnaderna följande:

n 33 700 unga vuxna bor i hyresrätt.

51 600 vill göra det.

38 Avrundat från 111 529.

n 15 600 unga vuxna bor i bostadsrätt.

27 300 vill göra det.

n 3 500 unga vuxna bor i eget hus.

10 300 vill göra det.39

Det betyder att sammanlagt är det 52 800 unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus.40 36 300 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus – men saknar det idag.41

Om man räknar med att det i varje eget hus bor två vuxna och att antalet unga vuxna per hyresrätt och bostadsrätt skulle vara lika stort som det är idag, uppgår behovet hos de 36 300 som saknar och vill ha egen bostad till 12 600 hyresrätter, 7 800 bostads- rätter och 3 400 egna hus. För att fylla behovet hos de 36 300 unga vuxna som saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det alltså totalt behövas 23 800 bostäder.42

De efterfrågade bostäderna och den nämnda bo- stadsbristen kan sättas i relation till bostadsbyggan- det i regionen. Paradoxalt nog har bostadsbyggandet

39 Samtliga siffror är avrundade.

40 Denna siffra baseras på den andel som bor i egen hyresrätt (30,21 %), egen bostadsrätt (14,02 %) och eget hus (3,11 %).

47,57 % uppger att de bor i egen bostad, men 0,23 % av dessa har inte specificerat i vilket slags eget boende de bor i.

41 Observera att detta räknesätt bortser från att det kan finnas unga vuxna som exempelvis bor i bostadsrätt, men som tycker att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. Räknesättet utgår således från att de som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus anser att det är den bäst passande boendeformen. Det ska även tilläggas att detta är avrundade värden.

42 Samtliga siffror är avrundade.

Diagram 12: Nuvarande och bäst passande boendeform, 2013, Göteborgsregionen (procent)

24

1 4

9

2

30

14

3 8 12

0 3 6

1

46

24

9

1 0

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Förälder Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Annat

inkluderat andrahand Nuvarande boendeform Bäst passande boendeform

(16)

minskat något i Storgöteborg det senaste året.43 Mel- lan 2000-2011 har det i Göteborgsregionen byggts i genomsnitt 2 860 bostäder per år: 930 hyresrätter, 830 bostadsrätter och 1 100 äganderätter, det vill säga egna hus.44

Vad som betraktas som bostadsbrist varierar. För den enskilde som saknar egen bostad är det däremot lätt att definiera vad bostadsbrist är. Bostadsbrist är något som är ständigt närvarande och som gör att du inte kan planera framtiden längre än vad den tillfälli- ga bostaden tillåter. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Samtliga kom- muner som ingår i den här undersökningen uppger att de har brist på bostäder enligt denna definition.45 Samtidigt fortsätter befolkningen i Storgöteborg och övriga storstadsregioner att öka. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet och bostadspolitiken i regio- nen.

Slutsats och kommentarer till undersökningen

Vem minns inte första natten i det egna boendet?

Känslan av att äntligen bryta sig fri och att få vara vuxen – på riktigt. Men alla kan omöjligen minnas.

För alla har inte fått chansen.

Att som ung vuxen kunna bo i ett eget boende borde inte vara en lyx för ett fåtal. Det borde vara en självklarhet för alla. Självklarheten ligger i att bostadsfrågan är avgörande för hur vi lever våra liv.

Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen hela Sveriges välmående.

I dag fostras unga människor in i en kultur som kräver total anpassningsvilja. Andelen osäkra anställ- ningar ökar, lönen är oförutsägbar och lägenheten är tillfällig. Att samtidigt bli vuxen och självstyrande är en ekvation som svårligen går ihop.

Andelen med egen bostad har minskat Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera – även för unga vuxna. Men resultatet av denna undersökning visar att ambitio- nen om en bostadspolitik som skulle bidra till jäm- lika och värdiga levnadsstandarder har kommit på skam till förmån för osäkra boendevillkor och att allt fler unga vuxna bor hos sina föräldrar.

43 Boverkets indikatorer, november 2012

44 Information från ScB om färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och tid.

45 Boverket: Bostadsmarknaden 2012-2013

Andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat. I år bor 48 procent i egen bostad. Detta är, liksom år 2011, den lägst uppmätta andelen nå- gonsin. En bidragande orsak till detta är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Sam- tidigt ökar andelen som bor i osäkra boendeformer och andelen som bor hos sina föräldrar. Fler än en av fyra, 28 procent, av de unga vuxna bor i osäkra upp- låtelseformer och nästan lika många, 24 procent, bor hos sina föräldrar.

Totalt sett är det 36 300 unga vuxna som skulle vilja ha en egen bostad – men som saknar det i dag.

För att fylla behovet skulle det behöva byggas 23 800 bostäder, varav 12 600 hyresrätter. Men i stället för att bygga fler hyresrätter har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna koncentrerat sig på att klubba igenom en ny hyreslag som ytterligare för- sämrar villkoren för de människor som redan har det svårt på bostadsmarknaden. Den nya lagen innebär en friare hyressättning för bostadsrätter och villor och riskerar att leda till dramatiska hyreshöjningar för dem som bor i andra hand. Situationen för unga vuxna, det vill säga de som redan har svagast anknyt- ning till bostadsmarknaden, riskerar alltså att bli ännu sämre.

En fungerande bostadsförsörjning är viktig för både individ och samhälle

Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också en förutsättning för att Sverige som land ska kunna utvecklas med full sysselsättning och tillväxt.

Flexibla boendeformer och en god bostadsförsörj- ning är av central betydelse för rörligheten på arbets- marknaden och för att bygga Sverige starkt.

Hyresrätten, som är en flexibel boendeform, un- derlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarkna- den och torde därmed vara en boendeform av stort samhällsintresse. Hyresrätten är också den boende- form som unga vuxna främst efterfrågar. Ändå har regeringen under det senaste decenniet genomfört en rad reformer som gynnar ägda bostäder framför hyr- da. Bland annat har det statliga stödet till nybyggnad av hyresrätter avskaffats, medan ränteavdrag och ROT-avdrag införts för den som äger sitt hem. Lägg därtill att fastighetsskatten förändrats till förmån för det ägda boendet.

En överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och egnahem sker således. Detta resul- terar i att det inte byggs tillräckligt många hyresrät- ter i Sverige och att de som byggs kostar alldeles för

(17)

mycket. Konsekvenserna av denna skattediskrimine- ring av hyresrätten får de unga vuxna betala. Detta genom osäkra boendevillkor och att 20 100 unga vuxna, som förväntas stå på egna ben, ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar.

Flera förslag på lösningar finns!

Det skulle dock inte behöva se ut så här. Flera förslag på lösningar finns, varav några finns uppräknade nedan. Men hitintills har den politiska viljan brustit och politiken har abdikerat från bostadsfrågorna till förmån för marknaden. Detta är problematiskt, i synnerhet då bostaden inte är som vilken vara som helst. Bostaden är en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår gemensamma välfärd, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver därför en ny bostads- politik i Sverige där hyresrätten står i fokus. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostads- bristen kan undanröjas och som Sverige kan byggas starkt. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kost- nad – även unga vuxna.

Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna

Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I denna återfinns flera åtgärdsför- slag för att undanröja bostadsbristen i Sverige, varav några finns presenterade nedan. Utöver dessa kan det även finnas andra åtgärder att vidta, med den ge- mensamma nämnaren att göra det mer ekonomiskt att bygga.

Hyresgästföreningens åtgärdsförslag:

n Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrät- ter

n Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter n Skattefria underhållsfonder för hyresrätter n ROT-avdrag till hyresrätter

n Miljöpremie för ombyggnad/ upprustning av hy- resrätter

n Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder

Aldrig tidigare har unga vuxna varit så beroende av sina föräldrar och andelen boende i osäkra upplå- telseformer ökar. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får för- stås konsekvenser. Om unga vuxna ska kunna hjälpa till att utveckla och bygga Sverige starkt är det hög tid att politikerna ger de unga en plats i samhället.

En plats som varken är tillfällig eller i andra hand.

Referenser

Boverket: Bostadsmarknaden 2012-2013 Boverkets indikatorer, november 2012 Boplats Göteborgs hemsida, boplats.se Konsumentverket: Koll på pengarna 2013

Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörj- ningsansvar

Mäklarstatistik, prisnivåer bostadsrätter SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 2013 SCB: Finansmarknadsstatistik, december 2012 SCB: Statistikdatabasen, månadshyra

SCB: Statistikdatabasen, färdigställda lägenheter Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd

2013

Karolina Lemoine, utredare Hyresgästföreningens riksförbund

References

Related documents

För att bli aktuell i projektet gäller att ha förmåga att umgås fredligt med andra i grupp, att passa tider, att i huvudsak klara sig själv och sitt eget boende, d v s inte ha

Då studiens syfte är att få fram unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort kommer efterföljande stycken beröra tidigare studier gällande attityder, köpintention,

De metodbegränsningar som nämnts för med sig att tolkningen av de positiva resultaten behöver vara försiktig. Vi kan inte helt säkert uttala oss om huruvida resultaten

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxna, män och kvinnors, livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och om det fanns några skillnader mellan män och

grunden till att bli vuxen läggs i hemmet och arbetet där. Så småningom måste man flytta hemifrån för att kunna bli vuxen fullt ut. Sonja menar att hon kommer att reagera den dag

När det gäller frågan om det finns behov av mer information om epilepsi har mer än två tredjedelar av de unga vuxna med epilepsi svarat att de inte behöver mer information, vilket

Fråga de unga direkt om de vill vara med och göra en aktivitet och visa att ni tror på att deras kunskap och in- tresse är viktig, att de behövs för att kunna genomföra

Mentalisering eller reflekterande förmåga utvecklas inom ramen för de tidiga primära relationerna och god mentaliseringsförmåga hos föräldern bidrar enligt allt att döma till