Fjällsjöskolan fskk-årskurs 6 och
Fritidshemmet Draken
Plan mot kränkande behandling och
diskriminering
(Likabehandlingsplan)
Enl. Skollagen och diskrimineringslagen
Gällande för lå 2016-2017
Innehåll
Inledning 3
Till dig som barn/elev 4
Till dig som förälder 4
Lagen 5
Definitioner 6
Vision 8
Utvärdering 9
Kartläggning 9
Läsårets mål 10
Uppföljning 10
Förebyggande arbete 11
Åtgärdsdel – Barn/elever 12
Åtgärdsdel – vuxna 12
Bilagor 14-17
Bilagor Policy
Plan mot kränkande behandling Trivselregler
3
Inledning
Alla är lika och alla är olika. Alla har samma värde.
Vår likabehandlingsplan syftar till att alla som är aktiva på skolan skall uppleva att de bemöts med respekt och ses som resurser i
skapandet av en god gemenskap och stimulans samt frånvaro av alla former av kränkande behandling.
Det är de vuxnas agerande som sätter normen och skapar det klimat som råder på skolan. Förverkligandet av denna plan kräver därför aktiv
närvaro, engagemang och viljan till tydlighet och dialog bland alla vuxna. Det kräver också att den värdegrund som denna plan bygger på är känd av alla på skolan och att arbetet mot kränkande behandling, och hanteringen av eventuella kränkningar, tar sin utgångspunkt i försvaret av de värden som den uttrycker. Planen förankras vid föräldraträffar och i elevgrupperna och den skall vara väl känd av alla som verkar på
skolan.
Syftet med detta dokument är därför att beskriva den värdegrund som skall styra allt arbete på vår skola, såväl det vardagliga arbetet och umgänget på skolan som arbetet med att motverka mobbing och annan kränkande behandling. Dessutom finns här de rutiner som skall följas om kränkande behandling trots allt skulle förekomma, skolans rutiner för uppföljning samt de principer som skall vara vägledande i allt arbete på skolan.
4
Till dig som barn/elev
Vi vill att alla som går på vår skola och fritidshem skall känna glädje när vi träffar kamrater och vuxna.
På vår skola är vi goda kamrater. Vi visar hänsyn, är snälla, omtänksamma och har ett vårdat språk.
Om du blir retad, kränkt, hotad, mobbad eller utsatt för våld vill vi att du med en gång berättar detta för en vuxen på skolan/fritidshemmet eller dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.
Om någon annan blir illa behandlad vill vi att du med en gång berättar också detta för en vuxen på skolan/fritidshemmet eller till dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.
De vuxna på skolan och fritidshemmet är till för att hjälpa dig.
Till dig som förälder
Vi vill att du som förälder skall känna dig trygg med att ha ditt/dina barn på vår skola och fritidshem. Alla som arbetar på skolan/fritidshemmet är väl insatta i
likabehandlingsplanen och eftersträvar att följa den i det dagliga arbetet med barnen.
Vi vill ha ett aktivt samarbete med er angående barnen och med denna likabehandlingsplan som grund.
Vi förankrar likabehandlingsplanen bland vårdnadshavare genom föräldramöten minst en gång per läsår, utvecklingssamtal en gång per termin samt genom hemsidan.
Vi vill att du som förälder noga skall ta del av skolans/fritidshemmets värdegrund och likabehandlingsplan och att du pratar igenom den med ditt/dina barn.
Om ditt/dina barn skulle utsättas för mobbing, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du omgående kontaktar den/de vuxna på skolan/
fritidshemmet som har hand om ditt/dina barn.
Om det skulle komma till din kännedom att ditt/dina barn mobbar, hotar, utsätter andra för våld eller kränker andra barn ber vi dig att göra klart för ditt/dina barn att du inte accepterar detta beteende och att du ser mycket allvarligt på det. Vi vill sedan att du kontaktar skolan/fritidshemmet så att vi kan arbeta tillsammans för att
ditt/dina barn och den/de som blivit utsatta skall må bra.
Du som förälder har ett stort ansvar. Om skolans och fritidshemmets personal och du som förälder gemensamt tar avstånd från all kränkande behandling, får det en
positiv inverkan på barnen. Därför är det viktigt att du som förälder tar upp saker direkt med personalen bl a för att undvika missförstånd.
5
Lagen
”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." (Skollagen 1 kap. 4§)
"Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." (LGR 11 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag sidan 7)
Ovanstående utdrag ur skollag och läroplan, tillsammans med Backe rektorsområdes egna värdegrund för arbetet i skolan, visar på vikten att på alla sätt motverka
diskriminerande/kränkande behandling av barn i skolan/fritidshemmet.
Den diskriminering/kränkning, i form av t.ex. mobbning, rasistiska beteenden och inte minst ett oacceptabelt språk, som många barn upplever idag, skall i varje sammanhang, av alla som verkar i skolan motarbetas.
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
(Skollagen 6 kap § 8) Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:567)
(Diskrimineringslagen 3 kap § 16)
Det är viktigt att komma ihåg att varje vuxen har ett ansvar, oavsett vilken funktion i verksamheten man har.
6
Definitioner
Diskriminerande/kränkande behandling
Diskriminerande/kränkande behandling är ett omfattande begrepp som inte kan eller ska tolkas för snävt. Diskriminerande/kränkande behandling är, som vi ser det, t.ex. mobbning, sexuella trakasserier, rasistiska beteenden eller andra yttringar, såsom utfrysning, osynliggörande och tillmälen, som kan uppfattas som
diskriminerande/kränkande av den enskilde.
Direkt diskriminering.
Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra elever.
Indirekt diskriminering.
Ett barn får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Instruktioner att diskriminera.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.
Trakasserier.
Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddande
diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder och religion eller annan trosuppfattning. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, funktionshinder mm.
7 Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan).
Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet bestraffas som en följd av detta.
Skadestånd /diskrimineringsersättning
Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn möjlighet att kräva skadestånd respektive diskrimineringsersättning. Caroline Dyrefors Grufman har utnämnts av regeringen till Barn- och elevombud för likabehandling, BEO. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman.
I Skollagen 6 kap 12§ står det om skadestånd och i diskrimineringslagen 5 kap 1§ står det om diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta
elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.
Delad bevisbörda.
Om den som företräder barnet visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.
Skolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.
Nödvärnsrätten.
Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen då användande av våld kan anses godtagbart är vid en
nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall.
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte
tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.
8
Vad anser vi vara kränkande behandling?
Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan.
Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. slag och knuffar)
Verbala (t.ex. hotelse och bli kallad hora, bög, svordomar, öknamn) Psykosociala ( t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer)
Text o bildburna (t.ex. klotter, brev o lappar, e-post, sms, mms, teckningar och fotografier.)
Mobbning
”En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer.”
(Dan Olweus)
Diskriminering/kränkning skall vid varje enstaka tillfälle utredas.
1. Vision
Inget barn/elev eller vuxen ska utsättas för någon form av diskriminerande/kränkande behandling.
Alla på skolan, samt föräldrar, ska vara involverade i och medvetna om det förebyggande arbetet för att motverka alla former av
diskriminerande/kränkande behandling
Alla barn/elever, föräldrar, lärare och övrig personal ska känna till och vara väl förtrogen med handlingsplanen
Handlingsplanen ska vara ett ”levande” dokument på skolan och den ska revideras i slutet av varje läsåret.
Den befintliga arbetsgruppen för likabehandlingsplan, har ett särskilt ansvar för arbetet med planen. Gruppen består av rektor, personal, föräldrar och elever.
9
2. Utvärdering
Utvärdering sker i slutet av läsåret genom enkätfrågor till elever, föräldrar och personal samt vid utvecklingssamtalen. Det kan även förekomma kompletterande utvärderingsformer beroende på målens utformning.
Uppföljning/Analys av läsåret 15/16
Fjällsjöskolan Fskk – åk 6
Likabehandlingsplanen har arbetats fram gemensamt med elever, föräldrar och personal under hösten 2015.
På föräldraträffar och när vi har fått nya elever har skolans policy aktualiserats och språkbruket har lyfts fram. Under lektionerna är det få svordomar men under rasterna är det svårare att alltid kunna stämma av.
Vuxna finns alltid tidigt på skolan och det är lugnt i klassrummen innan första lektionen och ute på rasterna finns alltid en vuxen.
Vi har följt upp rutinerna i omklädningsrummet efter idrottstimmarna och det har alltid varit en vuxen där i de lägre årskurserna.
Fritids
Vi har aktivt arbetat med att ta itu med och jobba med situationer där värdegrunds- frågor uppstår. Barnen har själva också fått ta ansvar och prova att lösa situationerna som uppstått innan vi som vuxna hjälpt till.
Vi på fritids hjälper till att ge barnen alternativ att hantera sitt språkbruk och agerande. Vi upplever att barnen är mer uppmärksamma på sitt sätt att vara och agera gentemot andra nu gentemot tidigare.
Kartläggning inför 2016-17
Fjällsjöskolan fskk – åk 6 och fritidshemmet
Vi har uppmärksammat att det lätt uppstår konflikter då de äldre mellanstadieeleverna sluter upp till de yngre barnen på skolgården.
10 Konfliktområden under rasterna har bland annat varit på bandyplanen,
fotbollsplanen och senare vid ”madrasskullen” . Några av de äldre pojkarna upplevs som rastlösa och har svårt att komma till ro under rasterna. Vissa konflikter följer sedan med in i klassrummet. Vår tanke är att genom att involvera alla
mellanstadieeleverna i ett arbete mot att agera goda förebilder för de yngre eleverna och ta ansvar, så kan vi minska konflikterna på skolgården.
3. Läsårets mål (2016-17)
Fjällsjöskolan fskk – åk 6 och fritidshemmet
- Att få mellanstadieeleverna att vara goda förebilder för lågstadiets elever.
Åtgärder för måluppfyllelse
Fjällsjöskolan fskk – åk 6 och fritidshemmet
-Vi kommer under året att införa ett mentorsystem där de äldre eleverna får ta ansvar och hjälpa de yngre eleverna och med det hoppas vi att de äldre känner att de är viktiga förebilder och ”växer med uppgiften”.
4. Uppföljning
Målen i denna handlingsplan ska följas upp genom:
Mentors- /utvecklingssamtal 2 ggr/läsår
Enkätundersökning under maj månad.
Medarbetarsamtal, skolledare – anställd 1 ggr/arbetsår.
11
Ansvar/ansvarsnivåer
Det är varje vuxens ansvar att ingripa mot alla former av
diskriminerande/kränkande behandling. För att skolan ska ha en fungerande plan mot diskriminerande/kränkande behandling, är det också viktigt att varje barn/elev och vuxen känner till vart, eller till vem, man ska vända sig, när man upptäcker att någon blir kränkt.
Mentor/klasslärare 0624-51 20 28 (personalrum) Rektor Susanne Sjödin 0624-51 20 57
Skolsköterska Helen Överli-Sundqvist 070-381 18 33 Kurator Pernilla Jönsson 070-202 62
Enligt handlingsplanens åtgärdsdel, ska mentor omedelbart underrättas.
Det är alltså mentorerna/klassföreståndarna på skolan som är nyckelpersonerna. Det är de som känner barn/eleverna och föräldrarna. Mentorerna är de som har det största ansvaret. Det är de som ska samtala med barn/eleverna, det är de som kontaktar och informerar föräldrarna och det är de som ska upprätta
åtgärdsprogram om det blir nödvändigt, samt ta kontakt med barn/elevhälsan. Det är också mentorn som informerar rektor, om inte rektor fått första informationen.
Rektor är ytterst ansvarig på området för frågor rörande
diskriminerande/kränkande behandling. Rektor ska enligt åtgärdsdelen i handlingsplanen, informeras i ärenden som rör diskriminerande/kränkande behandling och det är rektor som beslutar om att hänskjuta ärendet till elevvårdskonferens.
Likabehandlingsarbetet skall präglas av ett helhetstänkande och ingå i det
systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med ordningsregler och i skolans övriga arbete.
Förebyggande arbete
Målsättningen är att ge barn/eleverna en trygg vistelse på skolan. Det förebyggande arbete organiseras genom:
Kartläggning bland barn/elever genom enkäter, intervjuer m.m.
Livskunskap (Hur mår jag, vi. Hur fungerar vardagen för oss).
Vuxennärvaro
Arbetet skall genomsyras av vår policy ( Se bilaga)
Handlingsplanen tas upp på föräldramöten
12
Diskutera förebyggande/följ upp arbete på personalkonferenser och elevrådsmöten.
Åtgärdsdel – om barn/elev blir kränkt
1. Du som uppmärksammar en kränkning (vuxna, personal, vaktmästare, lokalvårdare och vikarier) Blunda inte! Visa att Du har upptäckt situationen.
Tala om att Du inte accepterar deras handlande.
2. Om någon i personalen kränker ett barn/elev tas detta upp med rektor.
Rektor har ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing.
3. Mentor till inblandade barn/elever informeras.
4. Respektive mentor samtalar med inblandade barn/elever och lyssnar till deras versioner. Enligt handlingsplan vid mobbing. Skolsköterska informeras.
5. Respektive mentor/klassföreståndare informerar förälder/vårdnadshavare till både drabbad barn/elev och den/de som utfört kränkningen. (Mentor/
klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs).
6. Ärendet tas upp för diskussion i personalgruppen. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas vid behov skall vara tidsbegränsat och innehålla metod för förändring. (Mentor/ klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs). Rektor informeras fortlöpande.
7. Åtgärdsprogrammet följs upp av respektive mentor.
8. När alla andra vägar är prövade begär mentor att rektor kallar till elevvårdskonferens.
9. Åtgärdsprogram bifogas denna begäran.
10. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvårdsarbetet och kan vid vissa tillfällen begära hjälp av huvudman.
Åtgärdsdel – om vuxen blir kränkt
1. Blir någon i personalen på skolan kränkt av ett barn/elev tas detta upp med barn/elev och barn/elevens vårdnadshavare. Rektor och skyddsombud informeras. Åtgärder enligt handlingsplan vid kränkande behandling.
13 2. Om någon i personalen blir kränkt av annan vuxen tas detta upp med rektor
som har ansvar för åtgärder enligt arbetsmiljöplanen. Skyddsombudet informeras.
3. Om en förälder/vårdnadshavare kränker någon i personalen, informeras rektor som har ansvar för åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing.
Skyddsombudet informeras.
4. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av diskriminerande/kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen
Denna plan är jämställdhetsintegrerad
Bilagor: Policy
Plan mot kränkande behandling Trivselregler
14 Bilaga 1
Policy
För att alla i vår verksamhet skall må bra och ha goda chanser till personlig
utveckling har vi på vår skola en gemensam policy som bygger på sex nyckelord som skall känneteckna vår vardag.
Trygghet Respekt
Självförtroende Empati
Vårdat språkbruk Jämställdhet
Med trygghet menar vi
…att kunna gå till skolan och vistas i skolans alla miljöer utan oro och rädsla
…att känna att det finns vuxna och jämnåriga som bryr sig och som man kan lita på
…att ha rutiner och regler som förstärker tryggheten hos alla som verkar i skolan Med respekt menar vi
…att acceptera varandras olikheter, såväl fysiska som psykiska Med självförtroende menar vi
…att våga tro att man kan och duger med empati menar vi
…att kunna leva sig in i andras känslor Med vårdat språkbruk menar vi
…ett språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande uttryck Med jämställdhet menar vi
…att respektera och ha förståelse för varandras olikheter och erfarenheter och se det som en gemensam tillgång
15 Bilaga 2
Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING
All kränkande behandling kräver akuta åtgärder! Nedanstående handlingsplan ska följas!
Exempel på kränkande behandling kan vara:
hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning mm.
En person är mobbad om han, eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus).
Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbete bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person.
På vår skola skall ett demokratiskt synsätt råda. Detta innebär att det är alla vuxnas och elevers skyldighet att motarbeta alla former av kränkande behandling, både när det gäller:
o elev mot elev o elev mot vuxen o vuxen mot elev o vuxen mot vuxen
Enligt skollagen 1 kap § 2 och § 9 är skolan skyldig att motverka alla former av
kränkande behandling och rektor har det övergripande ansvaret för att detta
efterlevs.
16 Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING/
Steg Beskrivning Hur?
1 Utse ansvarig Vilka är berörda
Starta processen 2 Samtal med
den utsatte
Vad har hänt? Hur blir han/hon plågad? Vem plågar? Var sker mobbningen?
När sker mobbning en?
3 Samtal med
mobbaren eller den som kränker
Tala om vad du vet
Uppmuntra den drabbade att tala om händelsen Gör det hela till ett gemensamt problem som skall lösas
Inrikta på konstruktiva förslag Vad skall vi göra?
Uppföljning
4 Prata med medhjälparna
innan skolan/förskolan kontaktar hemmet Eleven ges först en chans att själv berätta för hemmet om vad som hänt
Samma taktik som i steg 2
Tala med dem en och en i snabb följd, för att förhindra möjlighet att lägga upp en bestämd taktik
5 Mobbarna och medhjälparna får en gemensam uppgift
Samtal med alla
inblandade
6 Gruppsamtal med offret, mobbare, medhjälpare och neutrala elever
Upplever ni alla att mobbningen har upphört?
Hur är stämningen i klassen?
Vad kan bli bättre?
Hur skall mobbning kunna undvikas i framtiden?
7 Dokumentation Skriftlig dokumentatio n av alla steg och åtgärder
Dokumentationen förvaras inlåst hos rektor
8 Uppföljning Ev. nya åtgärder
Se bilaga
17 Bilaga 3
Fjällsjöskolans ordningsregler 16-17
Vi på Fjällsjösskolan trivs och är trygga tillsammans därför att:
1. Jag tar ansvar för mitt eget handlande.
2. Jag är rädd om mig själv och andra.
3. Jag skapar en god läromiljö.
Det betyder att:
Vi går inomhus
Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade
Skräp läggs i papperskorgar både inne och ute
Ingen slåss eller använder tillhyggen mot varandra. (Inte ens på låtsas)
Vi cyklar försiktigt med cyklarna från skolans förråd och ställer tillbaka de innan vi går in
Ingen lämnar skolgården utan lov från vuxen
Vi leker utan knuff och drag
Mobiler är avslagna och förvaras i ryggsäcken under skol- och fritidstid
Kompisgungan används av åk F-3: 6st, åk4-6: 4 st tillsammans. Vi står och väntar på vår tur tills byte sker
Vi klarar av att förhålla oss till de innebandyregler som finns (inga högaklubbor, slag, hot etc)
Regler utelek vinter
Vi använder hjälm på isbana och vid lek med skranor
Vi kastar inte snöboll eller leker ”Herreman på täppan”
Vi låter varandras snöbyggen vara och frågar om vi får vara med och bygga istället
18
