• No results found

Hållbar utveckling i ett barnperspektiv om barn och trafik.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hållbar utveckling i ett barnperspektiv om barn och trafik."

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

pia.bjorklid@edu.su.se

Hållbar utveckling i ett

barnperspektiv – om barn och

trafik

(2)

 Hållbar utveckling i ett barnperspektiv

 Barnperspektiv – barnens perspektiv

 Ett miljöproblem - en pedagogisk uppgift

 Risk för skendemokrati

 Informellt – formellt inflytande

(3)

Foto: Krister Spolander

(4)

Lek är spänning och utmaning –

trafik i barns närmiljöer innebär okalkylerade

risker

(5)

Barn – en baksätesgeneration?

Foto: Krister Spolander

(6)

Lek och rörelse

(7)

Barn leker överallt

Foto: Krister Spolander

(8)

Skolvägar är lekvägar

 Om man springer till skolan, så tar det fem minuter, om man tar det lugnt och ska titta lite, och hitta

gummisnoddar och sånt där, så tar det femton minuter.

(Pojke, 8 år).

(9)
(10)

Vad uppskattar barn?

grönområden och… närhet till affärer

(11)

Göteborg: Barn tar Plats

(12)

Barn om barnvänlig stad

Det skulle inte finnas bilar nära staden. Det skulle vara mycket växter. Det skulle finnas ganska många parker med olika saker i, för många kanske vill gunga eller spela fotboll eller olika saker. Det skulle kännas fräscht att vara där. Det skulle alltid vara barn där som leker. Man skulle dela med sig. Om det går, skulle bilar vara solljusdrivna. Man skulle inte behöva låsa dörren för tjuvar och sånt. Och ALLA barn och vuxna skulle vara glada

(Flicka, 11 år)

(13)

En stadsplanerares vision

Biltrafik på stadens villkor, dvs. gator

utformas som stadsrum, ej som transportleder, blandtrafik med prioritet för oskyddade trafikanter, omsorgsfullt utformade övergångsställen;

inbjudande för promenad

och cykling, ej bullriga,

utan trafiksäkra. Barn ska

kunna gå, cykla, springa i

stället för att skjutsas.

(14)

Vems perspektiv?

Barns

perspektiv

 barnen har

själva lämnat bidrag

Barnperspektiv

 syftar till att ta tillvara barns villkor och

verka för

barnens bästa

(15)

 Hållbar utveckling i ett barnperspektiv

 Barnperspektiv – barnens perspektiv

 Ett miljöproblem - en pedagogisk uppgift

 Risk för skendemokrati

 Informellt – formellt inflytande

(16)
(17)

 hälsorisker

 trafikrisker

 utvecklingsrisker

(18)

På det glada 50-talet, så resonerade man så att barnen skulle vänja sig vid trafik. Det var bara det att dom dog på kuppen medan dom vande sig. Så det är jättebra med

trafikseparering. Vid 13-års ålder kan dom se var trafiken går och blir inte ihjälkörda. Hitta inte på några uridiotiska dödspilotgrejer att dom ska vänja sig vid trafik. Det har med den rent fysiologiska utvecklingen att göra: de ser helt enkelt inte - har inte vidvinkelseende, tar inte in information, tolkar den inte rätt, har inte förmåga att bedöma

hastigheter. Så det är dumheter - dom ska inte vänjas vid någon trafik. Punkt och slut!

(Manlig högstadielärare i innerstad)

Barn – små vuxna?

(19)

Trafiken inte skapad för trafikregelundervisning

Grundkunskaper i trafikregler och hur man beter sig i

trafiken på ett säkert sätt kan därför vara nödvändiga på ett högst påtagligt sätt.

Forskning visar emellertid att undervisning om trafikregler inte självklart leder till att färre barn skadas i trafiken.

Det finns istället en risk för att trafikundervisning leder till en övertro på barns förmåga att bete sig säkert i

oberäkneliga trafikmiljöer

(Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap s. 14).

(20)

Forska och

Lära

(21)
(22)
(23)
(24)
(25)

 Barnkonventionen:

rättighetsperspektiv

 Skolan:

nyttoaspekt

(26)

 Hållbar utveckling i ett barnperspektiv

 Barnperspektiv – barnens perspektiv

 Ett miljöproblem - en pedagogisk uppgift

 Risk för skendemokrati

 Informellt – formellt inflytande

(27)

Barnkonsekvensanalys – erfarenheter och visioner Vägverksregionernas Barnkonsekvensanalyser –

en processutvärdering Pia Björklid

Foto: Thomas Larsson

(28)

Etiska frågor – transparens

 Representativitet

 Tid och rum

 ”Rätt svar”

 Väsentliga frågor

 Rätt att inte delta

 Barnens information

 Manipulation

 Fragmentarisk information

 Vems ansvar

 Tillräckligt med tid

 Syfte och

förväntningar

 Respekt för barns

kompetens

(29)

 Hållbar utveckling i ett barnperspektiv

 Barnperspektiv – barnens perspektiv

 Ett miljöproblem - en pedagogisk uppgift

 Risk för skendemokrati

 Informellt – formellt inflytande

(30)

Miljökompetens

Man bör vara nio år för att få cykla. Då man är åtta kan man cykla med

vuxen. Idag var det regnigt så jag kunde inte cykla så jag åkte bil.

Hur lång tid till skolan? Det beror på vilken pigghet jag har. Är jag lite sjuk tar det en timme – är jag pigg tar det en halvtimme är jag normal tar det 45 minuter.

Så beror det på vilka tankar jag har på vägen hem. T.ex. om jag

stannar och pratar med någon. Det beror på vilka vägar jag tar – jag brukar ibland ta olika vägar. Ibland går jag genom skogen... det är skönt att gå.

Svåra ställen? Att bilar aldrig stannar så man kan cykla över. Jag blir irriterad på bilar som bara kör förbi och inte låter en komma över...

Jag stod typ 10 minuter typ – alla bilar bara körde förbi. Jag tycker inte om det – så då blir jag lite arg... Nu blir jag bättre och bättre på att vänta – jag börjar tåla det lite mer.

Jag cyklar till stan fast min mamma inte vill det. Jag brukar utforska lite i stan överallt. Ibland vill jag t.ex. … där finns ett hus … där – vad är det för ställe? Så åker jag upp till en skog och så där. Utforskar olika vägar… en del vägar går lite snabbare runt om... (Pojke, 11 år)

(31)

Automobilens skötsel (Johan Nerén 1912)

De, som vålla bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen, att signalen icke blir av någon betydelse.

Där man kan vänta sig lekande barn, såsom vid skolor, lekplaner etc., bör man endast köra fram med den yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen.

Foto: Krister Spolander

(32)

Automobilens skötsel (Johan Nerén 1912)

Damer äro ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappa de ej sällan koncepterna. Att de, efter att ha passerat tre fjärdedelar av gatan, utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat, är intet sällsynt.

Ja, två, tre gånger kunna de springa fram och

tillbaka framför bilen.

Stanna och låt dem komma upp på

gångbanan!

Foto: Krister Spolander

(33)

Automobilens skötsel (Johan Nerén 1912)

 Handla i övrigt som vid möte med

spårvagnar:

Kör gärna ur vägen en smula. Och om du signalerar, gör det icke några

meter ifrån dem utan i god tid.

Foto: Krister Spolander

References

Related documents

Bland de 16 lärarna inom blandningen mellan den normerande miljöundervisningen och miljöundervisningstraditionen undervisning om hållbar utveckling använder sju

Interaktionen mellan investerare och investeringsländer bygger på behovet av resurser (land) hos investerarna och tillgången till dessa i investeringsländer. Brasilien och Japan

Många ekonomer är dock överens om att absolut limits för tillväxt, under förutsättning av fortsatt teknologisk utveckling och resurs återhämtning, inte är relevant. Med fortsatt

Ca 22 % av tolvåringarna i norra Sverige uppger att de blir mycket eller väldigt mycket störda av buller eller ljud från andra barn när de är i skolan.. I förskolan kommer

Målet med det projekteringsarbete som utförts inom projektet återges i avsnitt 1.2: Leverera underlag till Kungälv Energi som förprojektering innehållande; arbetsbeskrivning,

Nästan hälften av barn födda 2006-2012 får inte cykla till skolan utan vuxet

Detta påverkar givetvis de näringsidkare som enbart säljer dessa produkter och enligt en studie som nyligen genomfördes i USA leder beskattning av e-vätska till inte bara

Med ”Rädda vattnet - Rädda världen” får lärare ett konkret lärarstöd för att kunna implementera hållbar utveckling i undervisningen, med både teoretiska