Folkbiblioteken i. Stockholms län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

(1)

Folkbiblioteken i

Stockholms län 2005

— regionala förutsättningar för kunskapssamhället

(2)

1. Inledning

Bibliotek för bildning, information och kultur

I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler områden lyfts betydelsen av kunskap och kompetens fram allt oftare. ”Det livslånga lärandet” har kommit att bli ett honnörsbegrepp i samhällsdebatten.

Satsningar på vuxnas lärande, kunskapslyftet och förmånliga skatteregler för hemdatorer är exempel på politiska insatser som syftat till att rusta Sverige för informationssamhällets utmaningar.

Bibliotekens roll har i och med denna utveckling förändrats. Funktionen som kunskapsinstitution har kommit att få en allt mer framskjuten position även i folkbibliotekens verksamhet.

Bibliotekens huvuduppgifter är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier och utbildning, verka för läskunnighet samt stimulera kulturell mångfald och kontakter mellan olika kulturer. Detta uppdrag framstår som mer aktuellt och angeläget än någonsin tidigare.

Offentligt finansierade bibliotek av god standard, tillgängliga för alla, är en viktig förutsättning för en levande demokrati, yttrandefrihet, kulturell utveckling och inte minst för det livslånga lärandet.

Idag finns ett stort antal offentliga bibliotek i Sverige med ett flertal olika huvudmän så som kommuner, landsting, högskolor och myndigheter.

För den breda allmänheten är de kommunalt drivna folkbiblioteken de i särklass viktigaste. Sedan 1997 är kommunernas biblioteksverksamhet

reglerad i bibliotekslagen. Enligt denna är alla kommuner i Sverige skyldiga att ha folkbibliotek som tillhandahåller avgiftsfria boklån.

Trots att knappast någon argumenterar för en nedprioritering av

biblioteksverksamheten pågår en nedmontering i det tysta. Till exempel har antalet biblioteksfilialer sedan 1990 minskat med 382 stycken. Såväl antalet besökare som antalet boklån minskar också år för år.

Antal biblioteksfilialer i Sverige 1990-2005

0 500 1000 1500

1990 1995 2000 2005

Minskat antal biblioteksbesök

Under 2005 tog folkbiblioteken emot 69 miljoner besök vilket är en minskning med 4 miljoner sedan 2004.

Sammanlagt uppgick antalet aktiva låntagare under 2005 till 2,4 miljoner. Som aktiva låntagare räknas låntagare som utfört minst en transaktion under året.

(3)

I Sverige går det i genomsnitt 7000 invånare per bibliotek. Högst

bibliotekstäthet har man i västerbottniska Sorsele med 1,365 bibliotek per 1000 invånare. Lägst bibliotekstäthet har man på Lidingö där det finns 0,024 bibliotek per 1000 invånare.

Parallellt med att biblioteken och biblioteksbesöken blir färre syns oroande tecken på ett minskat läsande och en sjunkande läsförståelse, inte minst bland barn och unga men också bland lågutbildade. Som exempel kan nämnas att Skolverket i rapporten Väl förberedd? visat på brister i läs- och

skrivkunnandet bland gymnasieutbildade. SOM-institutet i Göteborg har visat att bokläsandet bland lågutbildade har minskat med tio procentenheter mellan 2001 och 2004.

Med denna rapport vill vi visa hur biblioteken är ett instrument att använda i utvecklingen av kunskapssamhället.

I rapporten belyses hur biblioteksverksamheten i Stockholms län ser ut.

Förhoppningen är att på detta sätt bidra till en fördjupad och breddad diskussion om de lokala förutsättningarna för kunskap, läsande, information och kultur samt om de lokala bibliotekens roll.

Det statistiska materialet i rapporten är – där annat inte anges – hämtat från rapporten ”Kulturen i Siffror 2006/2” utgiven av Statens Kulturråd. Rapporten finns tillgänglig på www.kulturradet.se. Svensk Biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i Kulturrådets statistik.

Antal bibliotek per 1000 invånare

0 0,1 0,2 0,3

Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

Ingen stapel betyder att värde saknas

(4)

2. Biblioteket i kunskapssamhället

Facklitteratur allt viktigare

Dagens bibliotek har en allt viktigare funktion som informationsförsörjare i kunskapssamhället.

På 1980-talet använde omkring 50 procent av befolkningen biblioteken.

Under 1990-talet ökade antalet biblioteksanvändare till omkring 65 procent.

Denna utveckling förklaras framför allt av utbyggnad och förändring i utbildningssystemet.

Under 1990-talet genomfördes ett antal förändringar inom

utbildningspolitiken. Bland annat genomfördes en kraftig utbyggnad av högskolor samt en decentralisering av dessa. Samtidigt genomfördes kunskapslyftet och elevaktiva arbetssätt fick ökad betydelse i hela

skolsystemet. I skriften Om biblioteksverksamheterna, (Ds 2003:66) visas hur detta genererade ett ökat behov av studierelaterad biblioteksservice.

Utvecklingen syns också tydligt i diagrammet här bredvid som speglar en förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av bibliotekens utlåning än skönlitteratur. I mitten av 1980-talet svarade skönlitteraturen för omkring 35 procent av bokutlåningen, medan

facklitteraturen svarade för omkring 20 procent. Tjugo år senare svarar skönlitteraturen för drygt 25 procent medan facklitteraturen svarar för omkring 30 procent.

Denna utveckling har sannolikt förstärkts av att (populär) skönlitteratur blivit billigare att köpa under senare decennier som en följd av pressade priser genom bokklubbar, Internetbokhandlar, pocketböcker och sänkningen av bokmomsen.

Nya mediers ökade betydelse

Folkbiblioteken består fortfarande till helt övervägande del av tryckta böcker men nya medier så som talböcker, videofilmer och CD-skivor tar allt mer plats i bibliotekens utbud. Av det totala mediebeståndet ökar dessa så kallade AV-medier snabbt och uppgår idag till omkring sju procent.

Andel av total utlåning i riket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1980 1985 1990 1995 2000 2005

AV-mediers andel av mediebeståndet i riket

0%

2%

4%

6%

8%

1980 1985 1990 1995 2000 2005

Barnböcker

Skönlitteratur för vuxna

Facklitteratur för vuxna

(5)

Nyförvärvsandelen, det vill säga andelen volymer som är införskaffade under det senaste året, är klart högre för AV-medier än för tryckta böcker. Beståndet av nya medier är tack vare en nyförvärvsandel på omkring 15 procent aktuellt och modernt, vilket gör det attraktivt för låntagare.

Det förhållandet att bibliotekens bokbestånd byggts upp under mycket lång tid medan bestånden av AV-medier byggts upp under senare decennier är en förklaring till den högre nyförvärvsandelen bland AV-medier än tryckta böcker.

Kommuner satsar olika mycket på att bygga upp AV-bestånden. I några kommuner finns fortfarande endast ett AV-media per tio invånare. Men i andra kommuner har man satsat hårt på AV-medier och nått upp i bestånd som gör att man har ett AV-media per invånare eller mer. Generellt är det naturligtvis enklare att komma upp i höga bestånd per invånare i mindre kommuner än i större. Av tabellen intill framgår att genomsnittsiffran i riket är omkring 0,35 AV-medier per invånare.

Bibliotekspersonalens kompetens

På biblioteken arbetar flera olika personalkategorier. Efter minst fyra års högskolestudier är bibliotekarierna informationsspecialister. I takt med att bibliotekens roll som informationsförsörjare accentuerats har kraven på personalens kompetens också förändrats. Idag är över hälften av all

bibliotekspersonal bibliotekarier. För 30 år sedan var bara lite drygt en av tre biblioteksanställda bibliotekarier.

Datorer och Internet på biblioteken

Den viktigaste drivkraften i utvecklingen av kunskapssamhället är

utvecklingen av ny informationsteknologi i allmänhet och utvecklingen av Internet i synnerhet. Denna utveckling har satt tydliga avtryck i bibliotekens verksamhet.

Att tillhandahålla datorer, Internetuppkoppling och tillgång till databaser är idag en viktig uppgift för biblioteken. Även här varierar kommunernas

AV-bestånd per invånare

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Upplands VäsbyTäby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

Bibliotekspersonalen (riket)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 Annan personal Bibliotekarier

(6)

ambitionsnivå från som lägst 18 ända upp till 452 datorer per 100 000 invånare. Generellt är datortätheten högre i mindre kommuner än i större.

Detta kan i viss mån förklaras av att i tätbefolkade områden kan även en förhållandevis låg datortätet ge kommunens invånare god tillgång till datorer, medan man i mer glesbefolkade kommuner behöver många datorer för att garantera en motsvarande standard.

Men mönstret är inte entydigt. 76 kommuner har minst 100 datorer per 100 000 invånare. Bland dessa finns städer som Karlstad, Lund och Skövde. 48 kommuner har mindre än 50 datorer per 100 000 invånare. Bland dessa finns 12 kommuner med färre än 20 000 invånare.

Internet har påverkat bibliotekens verksamhet också på andra sätt.

Bibliotekens utbud av tjänster över nätet utvecklas ständigt. Idag kan många bibliotek erbjuda tjänster som ”fråga biblioteket” eller ”boka en bibliotekarie”

över Internet.

Många bibliotekstjänster utförs idag över Internet vilket gör att man inte rent fysiskt behöver besöka biblioteket. På det här sättet kan man till exempel göra omlån av böcker, lån av e-böcker och ljudböcker eller söka i databaser. Denna utveckling gör att bibliotekets service till invånarna förändras och förbättras på ett radikalt sätt.

Däremot är statistiken på det här området inte standardiserad, vilket försvårar nationella jämförelser.

Antal biblioteksdatorer per 100 000 invånare

0 20 40 60 80 100

Datortäthet

På de 151 biblioteken i Stockholms län finns 966 datorer. Det innebär att det finns 51 datorer per 100 000 invånare. Motsvarande siffra är 69 i riket. Av de 966 datorerna har 628 Internetuppkoppling.

(7)

3. Bibliotekens utlåning

Bibliotekens utlåning av böcker sjunker trendmässigt. 2005 lånades 60,2 miljoner böcker mot 76,2 miljoner 1980. Utlåningen av böcker har alltså sjunkit med omkring 20 procent under de senaste 25 åren.

Den viktigaste förklaringen till detta är, som framgår av kapitel 2, att utlåningen av skönlitteratur minskat. För barnböcker och facklitteratur är trenden inte lika tydlig. Vidare kan konstateras att i de moderna biblioteken svarar AV-medier för en allt större andel av utlåningen. Utlåningen av AV- medier har stadigt ökat under de senaste åren. Mellan 1980 och 2005 femfaldigades antalet utlån av AV-medier till 11,2 miljoner. Bland AV- medierna är det CD och ljudböcker som är mest populära.

För att biblioteken ska locka många besökare fordras god tillgänglighet vilket i sin tur förutsätter tillräcklig bibliotekstäthet och öppettider som passar besökarna. Ett attraktivt bibliotek måste också kunna erbjuda ett aktuellt och brett utbud av såväl böcker som tidskrifter. Därför är det viktigt att

upprätthålla en god nyförvärvsfrekvens och en bra volym i det totala beståndet av böcker.

För många är det utbudet av tidningar och tidskrifter som lockar till besök på bibliotek. Biblioteken tillhandahåller också tidningar och tidskrifter på invandrarspråk. Detta är en viktig källa till kunskap och omvärldsorientering för många invandrare.

I genomsnitt uppgår den totala utlåningen till 7,9 volymer per invånare och år. Volym är samlingsbegreppet för alla typer av böcker och AV-medier. I Sundbyberg, som har lägst utlåning i landet, lånas 3,8 volymer per invånare och år. I Stenungsund, som har högst utlåning, är motsvarande siffra nästan fyra gånger så stor.

Hög total utlåning sammanhänger med hög andel nyförvärv per invånare. Av de 50 kommunerna som har högst total utlåning per invånare återfinns drygt hälften samtidigt på listan över de 100 kommuner som har högst andel nyförvärv. Bland de 50 kommuner som har lägst total utlåning återfinns drygt hälften på listan över de 100 kommuner som har lägst andel nyförvärv.

Utlånade volymer i miljoner (riket)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Boklån AV-medielån

Total utlåning per invånare

0 2 4 6 8 10 12

(8)

I genomsnitt besöks landets bibliotek nästan åtta gånger per invånare och år.

Men siffrorna varierar mycket kraftigt, från färre än ett besök per invånare och år upp till över 40 besök per invånare. Dock återfinns alla utom nio av landets kommuner i spannet 3 till 15 besök per invånare och år.

Höga besökssiffror har ett samband med ett stort utbud av tidskrifter. Av de 50 kommunerna som har högst besökssiffror återfinns alla utom 17 bland de 100 kommuner som har flest tidningsprenumerationer per invånare.

Under 2005 noterades 2,4 miljoner aktiva låntagare. Som aktiva låntagare räknas de som utfört minst en transaktion, det vill säga låntagare som lånade, lånade om, återlämnade eller reserverade en volym. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 2,4 miljoner av landets invånare var aktiva låntagare eftersom man kan vara låntagare i flera kommuner. Trots detta ger måttet en bra fingervisning om hur aktiva kommunens invånare är som låntagare.

Andelen aktiva låntagare per invånare uppgår till mellan 0,1 och 0,6 i alla kommuner utom i några enstaka som sticker ut uppåt eller nedåt. Något tydligt mönster som förenar kommuner med hög andel aktiva låntagare är svårt att upptäcka. I toppen återfinns kommuner med vitt skild karaktär som Västerås, Strömstad, Värnamo, Åre och Botkyrka.

Sambandet med andra faktorer som redovisas i denna rapport är inte heller slående. En viss samvariation med hur mycket pengar kommunen satsar på biblioteken kan dock spåras. De 50 kommuner som har högst andel aktiva låntagare har en total driftskostnad på i snitt 435 kr per invånare mot 371 kr i snitt för riket. De 50 kommunerna som har lägst andel aktiva låntagare har en total driftskostnad på i snitt 360 kr per invånare, vilket alltså är marginellt mindre än för riket i snitt.

Ett gott utbud av tidningar och tidskrifter är som ovan nämnts av betydelse för att göra biblioteket attraktivt för besök. Under 2005 hade biblioteken i Sverige 82 574 tidskriftsprenumerationer fördelat på 53 275 olika tidskrifter.

Av dessa var drygt 90 procent svenska tidskrifter. I snitt har biblioteken 9,1 tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare. Med undantag för en handfull kommuner som sticker ut uppåt och nedåt så varierar antalet

tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare mellan 4 och 30 i landets kommuner.

Antal besök per invånare

0 2 4 6 8 10 12

Aktiva låntagare per invånare

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

Ingen stapel betyder att värde saknasIngen stapel betyder att värde saknas

(9)

Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare

0 2 4 6 8 10 12 14

Antal böcker per invånare

0 2 4 6 8

Nyförvärv, böcker per invånare

0 0,1 0,2 0,3

(10)

Bibliotekens barnverksamhet

Många barn och unga läser i praktiken aldrig böcker. I Skolverkets rapport Dags att betona sambandet mellan språk och inlärning analyseras läsningens betydelse för barn och ungas skolresultat. Av rapporten framgår att en tredjedel av 15-åringarna i Sverige aldrig läser för nöjes skull.

Rapportförfattarna konstaterar vidare att detta är oroande eftersom sambandet mellan läsintresse och studieresultat är så starkt.

Rapporten pekar på behovet av bibliotek ”utrustade med stora mängder skönlitteratur” och bibliotekarier med kunskap och engagemang för att inspirera alla elever till läsning.

Liknande siffror har Lärarnas Riksförbund i rapporten Läsa för att lära. Denna visar att var fjärde pojke på högstadiet aldrig läser böcker i skolan. Lärarnas Riksförbund pekar på ökad tillgängligheten av böcker som en viktig faktor för att läsningen ska öka. Det är mot denna bakgrund bibliotekens utlåning av barnböcker ska studeras.

Många bibliotek satsar aktivt på att locka barn till besök och stimulera läslust.

Engagerade och kunniga bibliotekarier är kanske den viktigaste framgångsfaktorn i detta arbete. En annan är naturligtvis att ha många barnböcker per barn.

Barn, definierade som personer i åldern 0-14 år, är generellt sett mer aktiva som låntagare än vuxna. I snitt ligger antalet barnbokslån per barn på 18,1 i landet att jämföra med att den totala utlåningen per invånare som ligger på 7,9. Antalet barnbokslån per barn och år varierar från omkring 4 i till exempel Storuman till över 40 i kommuner som Arboga och Tingsryd.

Det finns ett samband mellan antalet barnbokslån per barn och antalet barnböcker per barn. De 50 kommuner som har lägst antal barnbokslån per barn har mindre än hälften så många barnböcker per barn som

genomsnittskommunen. Däremot har de 50 kommuner som har högst antal barnbokslån per barn inte fler barnböcker per barn än riket i snitt utan faktiskt exakt lika många, 18,1.

Antal barnbokslån per barn 0-14 år

0 5 10 15 20 25

Antal barnböcker per barn 0-14 år

0 2 4 6 8 10

(11)

4. Biblioteksverksamhetens kostnader

Folkbiblioteken utgör den största kommunala kultursatsningen. Totalt går enligt skriften Om biblioteksverksamheterna, (Ds 2003:66) omkring 40 procent av de kommunala kulturanslagen till biblioteken.

Under 2005 satsades närmare 3,4 miljarder kronor på folkbiblioteken i Sverige. Det motsvarar nästan statens utgifter för domstolsväsendet.

Under 1990-talet minskade bibliotekspersonalen från drygt 6000 årsverken till knappt 5000. Under senare år har nivån på omkring 5000 årsverken varit relativt konstant.

Driftskostnaderna i fasta priser har ökat nästan varje år sedan 1980 med undantag för några år i början av 1990-talet. Sedan 1980 har kostnaderna ökat med cirka 40 procent och sedan 2000 med knappt 10 procent.

Personalkostnaderna utgör ungefär hälften av de totala kostnaderna, lokaler svarar för en fjärdedel och inköp av medier respektive övrigt för var sin åttondel av kostnaderna.

Driftskostnaderna varierar mellan 180 och 857 kr per invånare mellan

kommunerna. Självklart avspeglar dessa skillnader såväl skilda förutsättningar till exempel i form av gles eller tät bebyggelse som olika ambitionsnivåer.

Ett annat sätt att mäta kostnaderna är att relatera dem till antalet lån (hit räknas både lån av böcker och AV-medier). Kostnaden per lån varierar från 23 kr upp till 128 kr. Snittet för riket är 47 kr.

Hur mycket biblioteksverksamheten ska få kosta är en politisk avvägning.

Generellt gäller i denna verksamhet som i många andra att kvalitet kostar.

Men att satsa mycket pengar är ingen garanti för till exempel många aktiva låntagare. Omvänt gäller också att det finns kommuner som förenar låga kostnader med många aktiva låntagare och många besökare. I Vänersborg är såväl den totala driftskostnaden som kostnaden per lån klart lägre än

rikssnittet. Trots det ligger de klart över rikssnittet när det gäller nyförvärv och antal besökare per invånare. Och sett till antalet aktiva låntagare har kommunen den femte högsta siffran i landet.

Total driftskostnad (kr) per invånare

0 100 200 300 400 500

Kostnad per lån (bok + AV)

0 20 40 60 80 100 120

(12)

Kostnaden för biblioteksverksamheten måste sättas i relation till bredden i verksamheten. Mellan 60 och 70 procent av befolkningen är

biblioteksbesökare. Det gör att svenskar är EU:s näst mest

biblioteksbesökande folk. Med närmare 70 miljoner årliga besök står biblioteken i en klass för sig i jämförelse med många andra institutioner.

Svensk Biblioteksförening Saltmätargatan 3A Box 3127

103 62 Stockholm Tel 08-545 132 30 Fax 08-545 132 31

http://www.biblioteksforeningen.org info@biblioteksforeningen.org

Antal besök 2005

Kommunbiblioteken i Sverige: 69 miljoner Biografer (samtliga i Sverige): 14,6 miljoner Göteborgs stadsbibliotek: 1,2 miljoner

Riksteatern: 0,8 miljoner

Moderna Museet: 0,6 miljoner

Kungliga Operan: 0,2 miljoner