Regler och behörighet
Ylva Ehn och Cecilia Törnblom ylva.ehn@socialstyrelsen.se, cecilia.tornblom@socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsens yttrande över utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23, 2014/112/FS)
Socialstyrelsen tillstyrker förslagen.
Hälso- och sjukvård och socialtjänst måste kunna ges med de bästa förutsätt- ningarna för ett gott resultat. Socialstyrelsen välkomnar därför de förändringar som utredningen föreslår.
Såsom utredningen framhåller kvarstår omfattande utmaningar även efter att förslagen realiseras. Utmaningarna finns inom områdena teknisk utveckling inklusive informationssäkerhet, ledning och styrning, informatik samt kommu- nikation m.m. Socialstyrelsen bedömer att det behövs förändringar i regelverket först för att arbetet med de kvarstående utmaningarna i högre utsträckning ska ta fart. Det är därför hög tid att utveckla regelverket på det sätt som utredningen föreslår.
En del förslag innehåller dock vissa otydligheter. Socialstyrelsen förutsätter att sådana otydligheter rätas ut i det vidare lagstiftningsarbetet. Socialstyrelsen uppfattar att otydligheterna framför allt finns i förslagen rörande socialtjänsten och förslagen rörande informationshanteringen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samtidigt ser Socialstyrelsen att behovet är stort av att ett nytt regelverk även kommer på plats för socialtjänsten.
Socialstyrelsen anser att det är lämpligt att överväga om det behövs längre tid än den föreslagna för ikraftträdandet av hälso- och sjukvårdsdatalagen och soci- altjänstdatalagen. Detta utvecklas sist i yttrandet.
Vad gäller förslagen rörande Socialstyrelsens läkemedelsregister (avsnitt 35) ser Socialstyrelsen gärna att dessa förslag träder i kraft så snart som möjligt.
Särskilt om vissa förslag
Socialstyrelsen tillstyrker, som ovan angivits, förslagen som utredningen lämnar.
Socialstyrelsen anser dock att vissa av förslagen behöver förtydligas för att re- gelverken ska bli begripliga och enkla att tillämpa. Sådana synpunkter redovisas nedan.
9 Säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter
9.2.1 Ansvar för den som arbetar hos vårdgivare – inre sekretess
Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att bestämmelsen i patientdatala- gen om att tillgång till uppgifter ska ges till den som deltar i vården av patienten inneburit svårigheter i tolkning och därmed lett till en allt för restriktivt tillämp- ning. Socialstyrelsen tillstyrker därför förslaget i hälso- och sjukvårdsdatalagen om att den som arbetar hos vårdgivare ska få ta del av dokumenterade person- uppgifter när uppgifterna behövs. Det är en viktig del i ljuset av de övriga för- ändringar som föreslås. Samtidigt framhålls att bestämmelsen om inre sekretess kommer att utgöra en mycket viktig del i integritetsskyddet. Socialstyrelsen be- dömer därför att det behövs mer vägledning avseende tillämpningen. Socialsty- relsen tolkar bestämmelsen så att endast den som har befogad anledning att anta att han eller hon behöver uppgifterna får ta del av dem.
9.2.6 Ansvar för kontroll av elektronisk åtkomst
Socialstyrelsen anser att Datainspektionens checklista, delvis citerad på s. 188, kan var en lämplig vägledning för arbetet med uppföljning av åtkomstkontroll.
Myndigheten ser positivt på att patienten kan bidra till åtkomstkontrollen genom att ta del av sina egna uppgifter via internet.
10 Skydd för personuppgifter mellan personuppgiftsansvariga
10.4 Överväganden och förslag
Socialstyrelsen anser att begrepp som; ”överens” och ”överenskommelser” bör ersättas med; ”klarlägga” respektive ”klargörande”, eftersom det annars finns risk att det framstår som att det finns möjlighet att avtala om personuppgiftsan- svarets omfattning och placering.
12 Ett tydligare ansvar för patientjournalen och dess innehåll
12.4.5 Elektroniska formulär
Socialstyrelsen vill i sammanhanget peka på att förändringar innebärande infö- rande av nya tekniker kan kräva analyser ur risk- och sårbarhetsperspektiv.
12.4.8 Vårdgivaren ska säkerställa att uppgifter är korrekta och att felak- tigheter rättas
Socialstyrelsen anser, liksom utredningen, att en förutsättning för att kunna sä- kerställa patientsäkerheten är att korrekt information från ansvarig personal finns tillgänglig. Det är viktigt både för den aktuella vårdsituationen och senare led i vårdprocessen. Socialstyrelsen vill i sammanhanget betona att med ansvaret
följer ett ansvar för tillgänglighet, kvalitet och innehåll och att felaktiga uppgif- ter rättas.
13 En informationshantering med patienten i centrum
13.4.3 Spärr av journal mellan vårdgivare
Socialstyrelsen anser att det behövs ytterligare vägledning beträffande begreppet vårdenhet.
Socialstyrelsen ser positivt på att uppgifter om ordinerade läkemedel och var- ningsinformation undantas från spärrmöjligheter. Det skapar bättre förutsätt- ningar för att komma till rätta med olämpliga behandlingar, uppnå en förbättrad läkemedelsanvändning samt komma till rätt med läkemedelsrelaterade problem.
13.4.4 Ökade möjligheter för kommuner och landsting att fullgöra sitt an- svar för hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen välkomnar att det med detta förslag öppnas en möjlighet att pla- nera, följa upp och kvalitetssäkra offentligt finansierad hälso- och sjukvård hos huvudman.
14 En ny sammanhållen journalföring
14.2. 1 Tydligare reglering av regelverkets tillämpningsområde och inne- börd
När det gäller vårdgivares skyldighet att informera patienter om sammanhållen journalföring delar Socialstyrelsen bedömningen att vårdgivaren ska lämna den information som Datainspektionen angett och som återfinns citerad i punktlista på s. 346.
14.2.4 Grundläggande bestämmelse om patienten inte endast tillfällig sak- nar förmåga att ta ställning
Socialstyrelsen bedömer att förslaget ger möjlighet att lösa de situationer som uppstår när patienten vänder sig till en ny vårdgivare som saknar bakgrundsin- formation. Det sker i ökande omfattning när vårdinsatser av olika slag och anta- let vårdgivare ökar.
15 Rätt information om läkemedel – på väg mot en samlad läkemedelslista
15.7.3 Patientens spärrmöjligheter bör inte omfatta uppgifter om ordine- rade läkemedel
Socialstyrelsen anser att utredningens bedömning att journalsystemens läkeme- delslistor överensstämmer med receptregister och läkemedelsförteckningen inte stämmer. Journalsystemens läkemedelslistor är begränsade till förskrivning inom
huvudmannens område medan receptregister och läkemedelsförteckning omfat- tar uppgifter om receptläkemedel på nationell nivå och med utredningens förslag beträffande läkemedelsförteckningen även på internationell nivå.
15.7.7 Farmaceuters tillgång till läkemedelsförteckningen
Socialstyrelsen ser att möjligheten öppnar upp för legitimerade apotekare och legitimerade receptarier, farmaceuter, i vården att än mer bidra till en bättre lä- kemedelsanvändning och minskning av läkemedelsrelaterade problem.
16 Förbättrad tillgång till varningsinformation
16.2.1 Varningsinformation bör undantas från patientens spärrmöjlighet Socialstyrelsen anser att utredningens förslag att patienten inte ska kunna mot- sätta sig att uppgifter som ger varning om intolerans och överkänslighet görs tillgängliga genom elektronisk åtkomst eller genom direktåtkomst mellan vård- givare förbättrar kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården.
17 Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården
17.4.4 Kvalitetsregister ska få användas för att följa upp vård som ges av olika vårdgivare
Socialstyrelsen anser att förslagen möjliggör att kvaliteten i vården utvecklas och säkras även när patienterna går över vårdgivargränser.
21 En mer ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten
21.2.3 Förslag till en mer ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten Som utredningen framför anser även Socialstyrelsen att det är viktigt att tydli- gare reglera den så kallade inre sekretessen genom bland annat krav på behörig- hetsstyrning och åtkomstkontroll.
21.2.4 – 21.2.6 Frågan om sekretess mellan LSS och övrig socialtjänstverk- samhet, mellan LSS och den kommunala hälso- och sjukvården i boenden med särskild service samt mellan hemtjänst och kommunal hälso- och sjuk- vård
Socialstyrelsen delar bedömningarna i de sekretessfrågor som lyfts i dessa av- snitt. Frågor uppstår ofta om det är sekretess mellan dessa olika verksamheter.
Socialstyrelsen har under många år angivit att rättsläget är oklart. Att rättsläget är oklart är mycket otillfredsställande. Mot bakgrund av att det är förenat med straffansvar att obehörigen lämna ut uppgifter är det av stor vikt att rättsläget tydliggörs. Det är därför viktigt att även propositionen behandlar dessa frågor så att rättsläget blir tydligt.
21.2.8 Förslag till en sekretessbrytande regel när den enskilde inte kan sam- tycka
Socialstyrelsen bedömer att det finns behov av ytterligare vägledning om be- stämmelsens tillämplighet. En fråga som inte belyses av utredningen och som inte heller belyses i propositionen till den befintliga 25 kap. 13 § OSL (motsva- righeten inom hälso- och sjukvården) är vad "nödvändig" vård, omsorg, behand- ling eller annat stöd är. Ordet "nödvändig" i kombination med att det i förarbe- tena till 25 kap. 13 § OSL anges att bestämmelsen inte får tillämpas rutinmässigt samt att det såväl i de förarbetena samt i aktuell utredningen anges att bestäm- melsen ska användas med urskillning och varsamhet gör att det finns vissa svå- righeter att ange när bestämmelserna är och kommer att vara tillämpliga. Är innebörden av ordet ”nödvändig" t.ex. att omsorgen inte kan avvaktas eller är det att den behövs för att rädda liv? Får hälso- och sjukvården lämna ut uppgifter till socialtjänsten om att de uppfattar att en enskild (vuxen) är i behov av socialtjäns- tens insatser och vice versa?
Utredningen lyfter fram SOU 2003:99 som föregick 25 kap. 13 § OSL och på- talar i sammanhanget att 26 kap. 9 a § ska få tillämpas bl.a. då saken brådskar så att tid inte finns att inhämta samtycke (s. 621). Den aspekten lyfts dock inte upp i propositionen till 25 kap. 13 § OSL. Utredningen anger att 26 kap. 9 a § mots- varar 24 kap. 13 § PSL (s. 616). Här uppstår därför frågor om bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt? Ska förslaget i 26 kap. 9 a § OSL få användas även när saken brådskar så att tid inte finns att inhämta samtycke? Är avsikten att även 25 kap. 13 § OSL ska tolkas på det sättet?
21.3.2 Förslag om uppgiftsskyldighet från enskilda verksamheter till kom- munen
Uppgiftsskyldigheten kopplas till ändamålen i 2 kap. 5 § socialtjänstdatalagen. I den första punkten ingår ändamålet att handlägga ärenden. Det finns inte några indikationer på att utredningen har avsett att en kommun som handlägger ett nytt ärende rörande en enskild som redan har insatser ska få begära in uppgifter för att använda dessa i handläggningen av det nya ärendet. Socialstyrelsen efterfrå- gar därför ett förtydligande rörande detta. Mot bakgrund av att utredningen på s.
657 inkluderar den individuella uppföljningen av en insats, då uppgifter behöver kunna inhämtas, i ”handläggning av ett ärende” bör inte den första punkten un- dantas från uppgiftsskyldigheten. Det kan istället vara lämpligt att i författnings- kommentar tydliggöra om bestämmelsen även är avsedd att vara tillämplig när kommunen handlägger en ny ansökan om bistånd från en enskild.
Socialstyrelsen föreslår i sammanhanget en komplettering i tystnadspliktsbe- stämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialstyrelsen föreslår att det bör lagregle- ras att ett fullgörande av sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förord- ning inte är ett obehörigt röjande. Det motsvarar hur bestämmelsen är utformad inom den privata hälso- och sjukvården (6 kap. 12 § PSL).
22 En ny lag: socialtjänstdatalag
22.2.3 Lagens tillämpningsområde
Socialstyrelsen vill uppmärksamma att det på s. 638 anges att bestämmelserna i socialtjänstdatalagen ska tillämpas när det gäller individinriktad verksamhet. Det talas också om kärnverksamheten.
I förarbeten finns beskrivningar där socialtjänsten delas in i tre kategorier:
strukturinriktade insatser, allmänt inriktade insatser och individuellt inriktade insatser (prop. 1979/80:1 s. 152). Uppsökande verksamhet anges inte vara en individuellt inriktad verksamhet utan en strukturinriktad verksamhet. På s. 661 i utredningen under ändamålet statistik behandlas uppsökande verksamhet på ett sätt som gör att det tycks vara så att personuppgifter ska få behandlas i även sådan strukturinriktad verksamhet. Utredningen är därmed i någon mån otydlig vilket skapar en viss osäkerhet avseende lagens tillämpningsområde.
23 Grundläggande bestämmelser om
personuppgiftsbehandling inom socialtjänsten
23.2.1 Tillåtna ändamål för behandlingen av personuppgifter
Socialstyrelsen anser att det finns en viss otydlighet i bestämmelsen. Mot bak- grund av att tillämpningsområdet anges vara den individinriktade verksamheten uppstår frågan hur ändamålen i punkterna 3- 5 ska tolkas. Är det endast tillåtet att behandla personuppgifter för att kvalitetsutveckla, administrera eller fram- ställa statistik för den individinriktade verksamheten, dvs för sådan verksamhet som omfattas av p. 1 och p. 2? Den tolkningen stöds av det som står på s. 678 i utredningen om att råd och stöd som faller utanför ändamålen eftersom detta inte utgör något som räknas upp i p. 1. På s. 661 i utredningen under ändamålet sta- tistik behandlas dock uppsökande verksamhet på ett sätt som gör att man får uppfattningen att personuppgifter för ändamålet statistik ska få behandlas i sådan strukturinriktad verksamhet. Det leder till osäkerhet avseende hur ändamålen ska tolkas. Se också Socialstyrelsens synpunkter rörande tillämpningsområdet av- snitt 22.2.3.
Socialstyrelsen ser gärna att ytterligare förtydliganden lämnas i frågan som tangerar finalitetsprincipen. Det anges att ändamålen är uttömmande och att finalitetsprincipen inte gäller. Socialstyrelsen ser gärna att det tydligare framgår att uppgifter inhämtade eller upprättade för ett ändamål kan användas för andra ändamål såvida dessa ingår bland de tillåtna ändamålen. Det vill säga att uppgif- ter från t.ex. genomförandet av ett beslut om bistånd, stödinsatser, vård och be- handling kan användas i kvalitetssäkringen enligt p. 3 eller planeringen eller utvärderingen enligt p. 4.
Socialstyrelsen anser att det är positivt att det tydliggörs att uppföljning av en insats, omprövning och att handlägga ett överklagande ingår i p. 1 (s. 657).
Socialstyrelsen anser också att det är positivt att det blir tydligt att social- nämnden får behandla personuppgifter inom ramen för förhandsbedömningar.
Anmälningar om oro för barn som inte lett till en utredning hos socialnämnden hålls idag vanligen inte ordnade på ett sökbart sätt hos socialnämnderna. Detta är
en följd av tillämpningen av reglerna om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Att anmälningar inte hålls ordnade på ett sökbart sätt kan få all- varliga konsekvenser för enskilda barn. En enstaka anmälan som i sig inte be- döms föranleda beslut om att inleda utredning kan ha föregåtts av tidigare an- mälningar som nämnden inte hittar och som tillsammans skulle kunna ge en annan bild av barnets situation. Ur ett barnskyddsperspektiv är det av stor vikt att nämnden på ett enkelt sätt kan söka fram tidigare anmälningar, och därmed ha möjlighet att ta hänsyn till dem, när en orosanmälning kommer in till nämnden.
Utredningens förslag i denna del skulle möjliggöra att anmälningarna hålls ord- nade och sökbara, vilket därmed skulle kunna motverka att uppgifter som tyder på att barn behöver stöd och skydd från socialtjänsten förbises. Det är av stor vikt att också detta behandlas i propositionen.
Som utredningen beskriver på s. 658 under ändamålet ”Upprätta eller inhämta dokumentation som följer av lag eller författning” så kan det i mindre utsträck- ning finnas behov av att behandla uppgifter utifrån hur en uppgiftsskyldighet ska fullgöras. Socialstyrelsen efterfrågar i sammanhanget förtydliganden avseende en fråga. Det kan finnas situationer då en uppgiftsskyldighet riktar sig till en kommun, men kommunen är beroende av att få uppgifterna från enskilda verk- samheter. Omfattas i sådana fall den personuppgiftsbehandling som en enskild verksamhet gör i samband med att de överlämnar uppgifterna till kommunen av detta ändamål?
I not 6 s. 659 hänvisas till inaktuellt material.
24 Säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter
24.2.1 Ansvar för den som arbetar i socialtjänsten – inre sekretess
Utredningen framhåller att 3 kap. 1 § socialtjänstdatalagen kommer att utgöra en mycket viktig del i integritetsskyddet. Socialstyrelsen bedömer därför att det behövs mer vägledning avseende tillämpningen. Socialstyrelsen tolkar bestäm- melsen som att endast den som har befogad anledning att anta att han eller hon behöver uppgifterna får ta del av dem.
27 Nya möjligheter till informationsutbyte i socialtjänsten
27.2.1 Direktåtkomst mellan myndigheter i samma kommun
I sammanhanget vill Socialstyrelsen också lyfta upp det utredningen själv lyfter på s. 605. Om en enskild framför uttryckliga önskemål om att uppgifter om ho- nom eller henne inte ska spridas ska detta normalt respekteras, jfr 1 kap. 1 § socialtjänstlagen samt 6 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Socialstyrelsen bedömer att det behövs mer vägledning om hur detta ska tilläm- pas och om det innebär att systemen måste ha möjlighet att förhindra direktåt- komst.
27.2.3 Personer med nedsatt beslutsförmåga
Socialstyrelsen anser att utgångspunkten ska vara att så långt möjligt låta den enskilde själv ta ställning på motsvarande sätt som i förslaget som beskrivs i avsnitt 32.3.5. Det behöver framgå av den allmänna motiveringen och författ- ningskommentaren.
Socialstyrelsen ser behov av mer vägledning om vad insatser som är nödvän- diga kan vara. Socialstyrelsen vill också väcka frågan om ordet nödvändig är onödigt och snarare skapar otydlighet i detta stadgande. I socialtjänsten är insat- sen beviljad efter en behovsbedömning, insatsen erhålls för att uppnå en skälig levnadsnivå eller goda levnadsvillkor. Insatsen kan därmed sägas redan ha be- dömts vara nödvändig. Någon sådan bedömning bör därför inte behövas, utan endast om uppgifterna kan antas vara av betydelse för att genomföra de behovs- prövade och beviljade insatserna.
Socialstyrelsen vill uppmärksamma att i den allmänna motiveringen på s. 738 f. för utredningen fram motstridiga budskap och som också är motstridiga i för- hållande till lagtexten. Långt ned på s. 739 talas om att uppgifterna måste bedö- mas som nödvändiga (se också i författningskommentaren s. 1196), i motsats till lagtextens – ”uppgifterna kan antas ha betydelse”.
27.2.4. Tillåtna ändamål vid direktåtkomst till uppgifter hos annan
Socialstyrelsen ser behov av mer vägledning avseende ändamålsbegränsningen.
De uppgifter som får tas del av kan sedermera användas av mottagaren vilket kan medföra att uppgifterna behöver dokumenteras hos mottagaren. Innebär ändamålsbegräsningen att uppgifterna på något sätt måste kategoriseras för att de inte ska få användas på andra sätt än för genomförandet och kvalitetssäkringen av densamma?
27.2.6 Bevarande och gallring
Det är endast den som ansvarar för uppgifterna som är skyldig att bevara uppgif- terna. Här är det lämpligt att förtydliga att detta kan innebära att uppgifter måste dubbeldokumenteras. Om en uppgift som tagits del av via direktåtkomst är av betydelse hos mottagaren behöver den dokumenteras och bevaras där också.
32 En ändamålsenlig informationshantering mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst
32.3.2 Två alternativa möjligheter bör tillhandahållas
Socialstyrelsen vill i sammanhanget betona att även den idag befintliga möjlig- heten med samtycke och utlämnande av uppgifter på annat sätt än direktåtkomst kommer att finnas kvar. Detta kan fortsatt vara ett alternativ för verksamheter som ännu inte har praktisk möjlighet att införa vare sig direktåtkomst eller ge- mensam hälso– och sjukvård och omsorgsjournal på det sätt som regelverket anger.
32.3.4 Utlämnande genom direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst
Lagtexterna i de två olika lagarna är något olika formulerade. Det gäller 6 kap. 3
§ socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 § hälso- och sjukvårdsdatalagen. I den ena används ”kan ha” och i den andra ”kan antas ha”.
Lagtexten, 6 kap. 3 § socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 § hälso- och sjuk- vårdsdatalagen kräver enligt Socialstyrelsens bedömning inte att direktåtkomsten mellan en vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten måste vara ömsesidig för att bestämmelsen ska få tillämpas. Det kan vara så att t.ex. den som bedriver socialtjänst ger direktåtkomst till en vårdgivare, men inte vice versa. På s. 814 och i viss mån på s. 824 beskrivs dock detta alternativ som ömsesidig direktåtkomst. Ett förtydligande är önskvärt.
På många ställen i den allmänna motiveringen (se t.ex. s. 818, 820, 826 och s.
828) talas om behovet av direktåtkomst i integrerade verksamheter. Någon när- mare beskrivning av vad som avses med integrerade verksamheter ges inte, även om det exemplifieras på flera ställen. Något krav i lagtexten förknippat med huruvida en viss socialtjänstverksamhet och en viss vårdgivare är integrerade finns inte annat än att uppgifterna kan antas behövas. Det innebär att om förut- sättningarna i 1- 2 punkterna är uppfyllda och den enskilde samtycker så får vårdgivare och bedrivare av socialtjänst ge varandra direktåtkomst även om de t.ex. inte har samverkansavtal med varandra eller att personalen arbetar tillsam- mans mer eller mindre dagligen.
I författningskommentaren till 6 kap. 3 § socialtjänstdatalagen används ut- trycket sammansatta behov vilket inte framgår av lagtexten. Avses med detta att behoven ska vara av en särskild karaktär för att bestämmelsen ska få tillämpas?
Socialstyrelsen kan inte se att det behandlas i den allmänna motiveringen.
Dessa frågeställningar behöver utvecklas för att tillämpningsområdet ska bli tydligare.
Eftersom definitionen i 1 kap. 7 § socialtjänstdatalagen av den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten inkluderar kommunal myndighet oavsett om det är i form av beslutande myndighet eller myndighet som genomför beslut uppstår en viss otydlighet i hur bestämmelsen får användas. På s. 822 anger utredningen att direktåtkomst inte ska vara möjligt avseende uppgifter om handläggning inför beslut och bistånd. Här tycks alltså avsikten vara att uppgifter som har dokumen- terats under handläggningen inte ska få lämnas ut genom direktåtkomst till hälso- och sjukvården. Det får gärna framgå än tydligare.
I 5 kap. 1 § socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 § hälso- och sjukvårdsdatalagen ställs krav på samtycke för att få möjliggöra direktåtkomst vilket Socialstyrelsen anser vara väl avvägt (behandlas i den allmänna motiveringen på s. 818). Om det finns några krav på samtycket behöver det förtydligas (jfr s. 736).
32.3.5 Direktåtkomst avseende vuxna med inte endast tillfälligt nedsatt be- slutsförmåga
Rubriken till avsnittet och i texten på s. 825 anges att detta avser vuxna. För tydlighets skull kan ett resonemang rörande barn finnas med för att beskriva hur
barn kan få möjlighet att ingå i direktåtkomsten mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Av den allmänna motiveringen framgår att utgångspunkten ska vara att så långt möjligt låta den enskilde själv ta ställning. Det bör även framgå av författ- ningskommentaren.
Enligt lagtextens andra punkt ska det vara fråga om uppgifter som kan antas ha betydelse för den vård eller behandling som är nödvändig med hänsyn till hans eller hennes hälsotillstånd. Socialstyrelsen efterfrågar tydliggörande avse- ende vad nödvändig innebär. Se också resonemangen i avsnitten 21.2.8 och 27.2.3 om ”nödvändig” .
32.3.5 Direktåtkomst ska föregås av risk- och sårbarhetsanalys och över- enskommelse om skyddet för uppgifterna
Socialstyrelsen bedömer att det i bestämmelserna ska stå ”klarlägga personupp- giftsansvaret” istället för ”komma överens”. Ansvar för informationssäkerheten och skyddet för personuppgifterna ingår normalt i ett personuppgiftsan-
svar. Med nuvarande skrivning finns det risk att det framstår som om det är möjligt att avtala bort ett personuppgiftsansvar.
32.3.10 Gemensam vård- och omsorgsjournal för personer med behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård
Utredningen anger på bl.a. s. 841 och 842 att förslaget tar bort gränsen mellan dokumentation enligt hälso- och sjukvårds- respektive socialtjänstlagstiftningen.
Socialstyrelsen ifrågasätter om så kan vara fallet. Beslutande socialnämnd har ett individuellt uppföljningsansvar för socialtjänstinsatsen och behöver kunna ta del av uppgifter rörande just detta. Socialstyrelsen har därför svårt att se att det trots allt inte behöver ske någon form av kategorisering av dokumentationen även om den görs i en och samma journal.
Utredningen talar om tätt integrerade verksamheter, något krav som förknip- pas med detta finns dock inte annat än att en överenskommelse ska göras, att den enskilde ska ha behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård och att upp- gifterna kan antas ha betydelse. Vad skrivningarna om tätt integrerade verksam- het innebär i realiteten för tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna behö- ver således förtydligas.
Socialstyrelsen kan inte utläsa om så kallade råd och stödverksamhet inom so- cialtjänsten ska få använda en gemensam vård- och omsorgsjournal.
32.3.14 Bevarande och arkivering av gemensam vård och omsorgsjournal Socialstyrelsen kan inte se att utredningen har beaktat och tagit hänsyn till de krav som finns för socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och ser- vice till vissa funktionshindrade om att vissa handlingar inte får gallras. Det finns t.ex. krav både på kommun och enskild verksamhet om att handlingar inte får gallras på grund av forskningens behov. Vidare finns krav på att handlingar inte får gallras rörande vissa insatser.
Utredningen anger att gemensam vård- och omsorgsjournal är en ny typ av handling och föreslår minst 10 års bevarandetid. Socialstyrelsen antar att utred- ningen därmed bedömt att det inte behövs göras något undantag i 12 kap. 1 § socialtjänstlagen och i 23 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshind- rade. Det kan dock vara lämpligt att i de bestämmelserna hänvisa till gallrings- stadgandet i det nya regelverket för den gemensamma vård- och omsorgsjourna- len.
I förslaget anges att handlingar ska bevaras i minst 10 år. Socialstyrelsen vill uppmärksamma frågan om det inte ska vara en skyldighet att gallra efter 10 år (med beaktade av ovan angivna undantag från gallring). Detta för att bättre över- ensstämma med skyldigheten att gallra inom socialtjänsten och verksamhet en- ligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare önskar Social- styrelsen ytterligare belysning av frågan om vård- och omsorgsjournalens överlämnande till den kommun som ansvarat för insatserna. En annan lösning skulle kunna vara att, på snarlikt sätt som tillämpas för personakter, den social- nämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överläm- nas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder.
35 Socialstyrelsens läkemedelsregister
Socialstyrelsen ser gärna att förslagen rörande läkemedelsregistret träder i kraft så snart som möjligt.
En längre tid för ikraftträdande för hälso- och sjukvårds- samt socialtjänstdatalagarna
Såsom utredningen framhåller kvarstår omfattande utmaningar även efter att förslagen realiseras. Utmaningarna finns inom områdena teknisk utveckling inklusive informationssäkerhet, ledning och styrning, informatik samt kommu- nikation m.m.
Det finns behov av att kunna strukturera dokumentationen både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten på ett enhetligt sätt för att den lättare ska kunna återanvändas för olika syften. Socialstyrelsen vidareutvecklar därför den nationella informationsstrukturen (NI) som myndigheten har tagit fram. NI är en av de förvaltningsprodukter som Socialstyrelsen ansvarar för och är en övergri- pande beskrivning av vård- och omsorgsverksamheters processer, begrepps- och informationsmängder. Vidareutvecklingen av NI syftar till att säkerställa en enhetlig struktur som beaktar de krav på vård- och omsorgsdokumentationen som uppställs i nu gällande regelverk. Socialstyrelsen arbetar också med att ta fram individanpassade processer och hälsoärende inom vård och omsorg. Resul- tatet från det arbetet byggs in i NI för att möjliggöra att kunna följa en individs process. Vidare utvecklas modeller både för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt den övergripande vård-och omsorgsnivån som syftar till att vara överbryg- gare mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
En förutsättning för ökat samarbete är ett gemensamt fackspråk. Socialstyrel- sen behöver därför fortsätta utvecklingen av det nationella fackspråket så att det täcker socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behov av entydiga och enhet- liga begrepp och termer, klassifikationer och kodverk.
Den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) eller barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) kan redan nu användas för att beskriva tillstånd och situation, sätta mål, bedöma behov och följa resul- tat, men den behöver fortsatt testas inom flera områden inom socialtjänsten för att säkerställa hur den kan användas på ett gemensamt sätt inom svensk social- tjänst. Därutöver utvecklar Socialstyrelsen en nationell klassifikation av social- tjänstens insatser (KSI). KSI ska enligt planen finnas i en första godkänd version vid årsskiftet och kan då ge socialtjänsten stöd att beskriva de insatser och akti- viter som ges inom området. Även KSI behöver testas för att säkerställa hur den kan användas på ett gemensamt sätt inom socialtjänsten. Socialstyrelsen planerar därför att under de två kommande åren fokusera på att genomföra försöksverk- samheter tillsammans med några kommuner, för att sedan utifrån testen kunna ge samtliga kommuner stöd i införandet av KSI.
De internationella klassifikationerna som förvaltas av Socialstyrelsen (ICD-10 SE1, KVÅ2, ICF) kan tillsammans med det internationella begreppssystemet Snomed CT beskriva tillstånd och aktiviteter. Pågående arbeten finns kring pro- cess och informationsinnehåll i bröstcancervård, strukturering och kodning av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, ÄBIC3, BBIC4 och Nationella riktlinjer i allmänhet. Fortsatta arbeten behövs på fler verksamhetsområden.
Det är viktigt att säkerställa att informationen är spårbar oavsett var den har skapats, bl.a. genom överbryggningen mellan socialtjänst och hälso- och sjuk- vård.
De omfattande förslagen i utredningen förutsätter utvecklingsarbete hos vård och omsorg. Såsom utredningen framför har det vid tillsyn framkommit att det finns informationssäkerhetsbrister hos vårdgivare och det finns även hos bedri- vare av socialtjänst5. Bristerna ska inte negligeras. Arbetet med framtagandet av en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk både inom social- tjänsten och hälso- och sjukvården pågår fortfarande.
Mot bakgrund av den tid som krävs för att säkerställa it-säkerhetskraven samt ta fram fackspråk och informationsstruktur anser Socialstyrelsen att det bör övervägas om det behövs en längre tid än den föreslagna för ikraftträdandet av hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen.
1 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning (ICD-10- SE)
2 Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
3 ÄBIC är en modell för Äldres behov i centrum. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och dokumentation avseende äldreomsorg. +
4 BBIC är ett system till stöd för handläggning och dokumentation för Barns behov i centrum inom socialtjänsten.
5 Se t.ex. Datainspektionens beslut 2011-12-07, s. 3, dnr 876-2010
Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har ställföreträdande generaldirektören Taina Bäck- ström, avdelningscheferna Erik Höglund och Annmarie Danon samt enhetsche- fen Georg Lagerberg deltagit. Juristen Ylva Ehn har varit föredragande.
SOCIALSTYRELSEN
Lars-Erik Holm
Ylva Ehn
