Arbetet med AMA Anläggning 13

Full text

(1)

THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst

Arbetet med AMA Anläggning 13

 Snart dags för publicering.

T E X T: T H O M A S L I N D QV I S T

A

rbetet med att uppdatera AMA An- läggning till utgåva 13 är nu i slut- skedet. I mitten av augusti månad gick svarstiden ut för att komma in med syn- punkter på den remissutgåva som funnits tillgänglig via Svensk Byggtjänsts hemsida sedan slutet av maj. Många bra synpunk- ter har kommit in på innehållet i remiss- utgåvan och för närvarande pågår arbetet med att färdigställa och sammanställa alla de texter som tillsammans ska utgöra de nya AMA, RA och MER Anläggning 13.

Den nya utgåvan beräknas vara publice- rad på AMA:s webbtjänst strax efter års- skiftet 2013–2014.

Arbetet med att uppdatera AMA An- läggning startade i början av 2012 med rekrytering av de sektorutredare som an- svarar för texterna i de olika avsnitten.

Det egentliga uppdateringsarbetet på- börjades sedan i september månad 2012.

Utredarna arbetade sedan med textma- terialet inom sina respektive ansvarsom- råden under hösten och vintern. Under

vårvintern 2013 lämnade sektorutredar- na in sitt material till huvudutredarna för sammanställning och fortsatt bearbet- ning. Efter att texterna hade bearbetats sammanställdes materialet i den remiss- utgåva som sedan gjordes tillgänglig via Svensk Byggtjänsts hemsida den 24 maj.

VIKTIGT MED BRANSCHFÖRANKRING

För att texterna i AMA ska nå bred ac- ceptans inom anläggningsbranschen så genomförs uppdateringsarbetet av AMA

Tillfällig spont. Arbeten med permanent spont har flyttats från avsnitt BG till CD.

FOTO: TIM FORSBERG

(2)

ANLÄGGNING ANLÄGGNING

Anläggning enligt en särskild modell. Sek- torutredarna som arbetar med texterna är rekryterade av Svensk Byggtjänst på re- kommendation av Referensgruppen för AMA Anläggning. Referensgruppen i sin tur är sammansatt av personer med stor erfarenhet och med ett brett kontaktnät inom hela anläggningsområdet. Referens- gruppen består av såväl juridisk expertis som representanter för statliga och kom- munala beställare, stora och medelstora entreprenörer samt representanter från ett antal stora och medelstora konsultföretag.

Dessutom medverkar huvudutredarna för AMA Anläggning från Svensk Byggtjänst.

Totalt ingår 15 personer i Referensgrup- pen för AMA Anläggning.

Själva uppdateringsarbetet med texter- na under de olika teknikavsnitten bedrivs i arbetsgrupper bestående av tre perso- ner. Dessa tre personer kommer från be- ställar- entreprenad- och konsultsidan.

En är ansvarig för textbearbetningen och de två andra fungerar som bollplank som granskar textförslag och kommer in med synpunkter på innehållet. Dessutom har sektorutredarna egna kontaktnät där de kan inhämta råd och synpunkter. I ar- betet som sektorutredare ingår att för- ankra förslag på textförändringar både inom den egna arbetsgruppen och i ar- betsgruppen för AMA Anläggning, men även inom branschen i stort. När textför- slagen skrivits klart går huvudutredarna igenom materialet för att säkerställa dess AMA-mässighet.

FORTLÖPANDE

AVSTÄMNING AV INNEHÅLLET

Under projekttiden hålls fortlöpande av- stämningsmöten både inom arbetsgrup- perna men också med referensgruppen för AMA Anläggning. Frågor av särskild art tas upp för diskussion i dessa forum.

Efterhand som materialet färdigställs skickas det sedan in till huvudutredarna för vidare bearbetning. Under vintern/

våren 2013 sammanställdes texterna för remissutgåvan AMA Anläggning 13 som senare sändes ut på remiss.

REMISSUTGÅVAN

Remissmaterialet gjordes tillgängligt på en av Svensk Byggtjänsts hemsidor och en riktad inbjudan att inkomma med synpunkter gick ut till ett stort antal personer verksamma i branschen, dels till personer uppsatta på en särskild lista men även till ett stort antal användare av webbtjänsterna för AMA Anlägg- ning. Förutom den riktade inbjudan så genomfördes en bred annonskampanj så att alla som var intresserade kunde lämna synpunkter på innehållet i remissen. När remisstiden gick ut så hade mer än 2000 olika synpunkter inkommit från ett 50- tal olika remissvarslämnare. Trafikverket lämnade ett samlat svar från hela organi- sationen. Intressant att nämna är att in- tresset för att lämna synpunkter på AMA Anläggning verkar stiga från år till år.

När AMA Anläggning 07 kom ut hade cirka 30 svarslämnare lämnat in ungefär 1 100 synpunkter på innehållet. Då ska det dessutom beaktas att föreliggande version var AMA Anläggning 98 som funnits ute på marknaden i nästan 10 år.

REMISSVAREN GÅS IGENOM, BEARBETAS OCH SORTERAS

Efter att remissvaren hade kommit in till

Svensk Byggtjänst så började huvudutre- darna arbetet med att bearbeta och sorte- ra det inkomna materialet. Alla inkomna synpunkter ger inte upphov till någon förändring av innehållet i AMA men för många krävs någon form av åtgärd. Vissa synpunkter är enkla att åtgärda medan andra kräver ett mer omfattande utred- ningsarbete. Frågeställningarna av tek- nisk natur delges de olika sektorutredarna som ansvarar för texterna för översyn och eventuella åtgärder.

Vissa av de i remissvaren inkomna syn- punkterna är av sådan natur att ett eventu- ellt åtgärdande måste skjutas på framtiden.

Det rör sig framför allt om frågor som inte hinner behandlas inom den tidsram som gäller för uppdateringsarbetet. Antingen åtgärdas då synpunkterna i en komman- de AMA-nytt eller i samband med nästa uppdatering av AMA Anläggning.

NÅGRA NYHETER I AMA ANLÄGGNING 13

Tanken bakom uppdateringsarbetet med nya generationers AMA är att föränd- ringarna ska vara relativt små jämfört med innevarande utgåva. Orsaken till detta är att stora förändringar kan kräva ett mycket omfattande utredningsarbe-

Geotextil som materialavskiljande lager. Avsnittet om geosynteter har strukturerats om.

FOTO: ANDERS WESTER

(3)

te men också för att branschen ska hin- na anpassa sig till förändringarna. Det vanliga arbetssättet vid en uppdatering av en ny utgåva AMA är att ändringar som skett i samband med utgivningen av AMA-nytt arbetas in den nya versio- nen. Samtidigt kontrollerar sektorutre- darna giltigheten och aktualiteten hos de standarder och andra dokument som texterna i AMA och RA hänvisar till.

Dessutom kan nya tekniker eller meto- der tillkommit som efter ett antal års an- vändning nu kan betraktas som beprövad teknik och därför bör införas i AMA. I vissa fall görs också en särskild översyn av eftersatta områden.

TRAFIKVERKETS AMBITIONER

Trafikverket har som de flesta känner till ett eget komplement till AMA Anlägg- ning. Det är TRV AMA Anläggning som revideras två gånger årligen i samband med utgivningen av AMA-nytt. Tra- fikverket har som målsättning att inar- beta det mesta i sitt komplement direkt i AMA Anläggning. Arbetet med inar- betningen av Trafikverkets texter i AMA Anläggning är en pågående process som kommer att fortlöpa även efter publice- ringen av AMA Anläggning 13.

SLUTBEARBETNING AV TEXTERNA

Efter att det slutliga materialet från sek- torutredarna kom huvudutredarna till- handa i slutet av oktober månad vidtog arbetet med att ”sy ihop säcken”. För- slag på nya BSAB koder har utretts och sedan förankrats i ett särskilt BSAB råd.

Textförslagen granskades med avseende på AMA:s regelverk och texterna förs sedan in i det publiceringsverktyg som används vid publicering både på webben och i bokform. Detta är ett mycket om- fattande arbete som utförs i samråd med sektorutredarna.

UTGIVNING OCH PUBLICERING

För varje ny utgåva av AMA förskjuts fo- kus mer och mer från de tryckta böck- erna mot de digitala verktygen som finns tillgängliga på Svensk Byggtjänsts webb-

plats. Det gäller bland annat webbtjäns- ten för AMA där alla texter kan hittas i en lättöverskådlig pyramidstruktur. La- gom nu till hösten kommer dessutom en ny uppdaterad version av webbtjäns- ten för AMA att finnas tillgänglig. Den nya versionen ska vara förbättrad på en rad punkter och göra innehållet ännu mer överskådligt. En stor fördel med webbtjänsten är sökfunktionen som un- derlättar att hitta bland alla koder och rubriker. Ett annat digitalt verktyg som nått mycket stor användning ute hos kunder som arbetar med att upprätta beskrivningar, är Beskrivningsverkty- get. Att använda Beskrivningsverktyget är ett mycket smidigt sätt att upprätta beskrivningar på. Används det behöver till exempel inte användaren själv lägga till nya texter som tillkommit i samband med AMA-nytt eftersom de texterna au- tomatiskt kommer med i den tekniska

beskrivningen. Verktyget innehåller även förslag på beskrivningstexter. Dessutom kan egna mallar kopplas ihop med verk- tyget. Beskrivningsverktyget uppdateras kontinuerligt och förbättras hela tiden i takt med att användare hör av sig med synpunkter på innehållet.

Enligt tidplanen ska nya AMA Anlägg- ning publiceras kring årsskiftet 2013- 2014. Publicering kommer först att ske på AMA:s webbtjänst och några veckor senare kommer även den tryckta versio- nen att finnas tillgänglig. Parallellt med publiceringen så kommer även det nya utbildningsmaterialet att produceras och det beräknas vara färdigställt en bit in på 2014. Även beskrivningsverktyget kom- mer att uppdateras med förslag på be- skrivningstexter utifrån den nya utgåvan.

Faktarutan på följande sidor redovisar ett urval av några av de större nyheter- na i AMA och MER Anläggning 13. 

Nya koder och rubriker för demontering har införts tillsammans med begreppsbestämningar för flyttning, demontering och rivning.

FOTO: TOM FORSBERG

(4)

ANLÄGGNING ANLÄGGNING

Permanent spont

Arbeten med permanent spont har flyttats från avsnitt BG till CD och behandlas nu som permanent markförstärkningsåtgärd. Tillfäl- liga sponter för förarbeten och lik- nande beskrivs som tidigare under aktuella koder och rubriker under BG. Det är i och för sig inte ovan- ligt att en tillfällig spont kvarlämnas och senare övergår till att utgöra en permanent spont, men det är syftet från början som avgör placering- en i kodstrukturen. Samtidigt införs också tilläggsersättningar i MER under CDF Permanent spont för hammarband, avsträvningar, dubb med mera.

Geosynteter

Avsnittet om geosynteter har ge- nomgått en omstrukturering. Numer finns det en hel del produkter inom området med olika egenskaper och för olika ändamål. I den nya utgå- van av AMA börjar indelningen av koder och rubriker med geosynte- tens funktion för att sedan övergå i typ av geosyntet, till exempel geo- textil, geonät eller geomembran.

Demontering

Nya koder och rubriker för demon- tering har införts tillsammans med begreppsbestämningar för flytt- ning, demontering och rivning, för att särskilja när koderna och rub- rikerna ska användas. Den princi- piella skillnaden mellan rivning och demontering är att material som demonteras ska hanteras försiktigt för att antingen återanvändas i en- treprenaden eller förbli beställarens egendom och då läggas upp på an- visad plats. Rivning avser normalt material som rivs och bortforslas ut ur arbetsområdet, till exempel för omhändertagande på avfallsan- läggning, men rivningsmassor kan i vissa fall även användas till fyllning inom arbetsområdet. Flyttning, som innebär ett komplett arbete som även omfattar exempelvis schakt, fyllning och återställning, kan i vis-

Några nyheter i AMA och MER Anläggning 13

I MER har täckregeln för jordschaktsslänter ändrats från 2:1 till 1:1.

sa fall användas istället för demontering och återmontering. Det används när till exempel stolpar, staket eller liknande flyttas från ett läge till ett annat, med el- ler utan mellanlagring.

Fler hänvisningar

RA har försetts med fler hänvisningar till andra koder och rubriker för att under- lätta för beskrivningsförfattaren var de olika arbetena ska kravställas.

Byggnadsverk

I MER har koderna för byggnadsverk renodlats så att det nu endast är arbe- ten med byggnadsverket som ingår i er- sättningen. Tidigare komplettering av ersättningsregeln utgår.

Komplettering av kommentarer I MER har kommentarerna till principer för mätning kompletterats i syfte att öka förståelsen för hur arbeten mäts.

Täckregel för jordschakt

I MER har täckregeln för jordschakt ändrats från 2:1 till 1:1 vilken gäller om inget annats har angivits i handlingar- na. Det som är viktigt att känna till är att projektören alltid ska ange lutningen på schaktslänter i bygghandlingen. De ak- tuella jordarternas geotekniska egen- skaper ska ligga till grund för bestäm-

ning av släntlutningar. Ändringen i MER har gjorts med hänsyn till säkerhets- och arbetsmiljö- aspekter eftersom täckregeln ty- värr allt för ofta misstolkas som någon slags defaultgräns för schaktsläntens lutning. På detta sätt understryks vikten av en kor- rekt utförd geoteknisk undersök- ning.

OR-mängder

Andra ändringar i MER är att OR- mängder utgår och att ändringar av mät- och ersättningsregler inte längre ska förtecknas i AF-delen.

Ändringarna kommer sig av de ändringar som gjorts i AMA AF 12 och som påverkar innehållet i MER Anläggning. OR-mängder kan visserligen fortsätta att an- vändas men är ingenting som ar- betsgruppen för AMA Anläggning rekommenderar. När det gäller objektsspecifika förändringar av mät- och ersättningsreglerna så ska dessa nu i stället förtecknas i en handling som rangordnings- mässigt står över MER (AB 04 kap 1 § 3).

I praktiken innebär det att den- na handling, Objektspecifika mät- och ersättningsregler, ges rangordning 6 och av inledning-

FOTO: ANDERS WESTER

(5)

en till den handlingen ska det tydligt framgå att den avser ändringar av och tillägg till MER Anläggning 13.

Handlingen kommer sedan att utgöra en kontraktshandling. Se även arti- keln om Tre-, fyra- och femstreckare i MER på sidan 22 och artikeln Prin- ciper för mätning – utfört arbete på sidan 24.

Verklig area

Att observera är att MER även fått en del ändringar angående hur vissa arbeten mäts och ersätts. Arbeten under vissa koder och rubriker som tidigare mätts i area kommer istäl- let att mätas i volym. Arbeten med röjning och återställande av vegeta- tionsyta som tidigare mätts inom teo- retiska begränsningslinjer ska i stället regleras i verklig area.

Hantering av vatten

Avsnittet under kapitel B, som be- handlar hantering av vatten under entreprenadtiden, har genomgått en omstrukturering och fått nya koder och rubriker. Syftet är att förtydliga och särskilja olika aktiviteter som kan krävas under entreprenadtiden.

Nya begreppsbestämningar Flertalet nya begreppsbestämningar har införts. Bland annat har en tyd- ligare definition gjorts för jordschakt respektive bergsschakt. Den tidi- gare definitionen byggde på storle- ken på de schaktredskap som krävs för uppgiften medan den nya defi- nitionen bygger på jordens odräne- rade skjuvhållfasthet vilket möjliggör en kontroll om tveksamheter skulle uppkomma. Värt att nämna är att be- greppsbestämningarna som görs i AMA är AMAs tolkningar anpassat till dess regelverk. Det är inte med nöd- vändighet samma definitioner som används i andra sammanhang.

Bergborrning

Under avsnittet som gäller bergborr- ning så har kodstrukturen förändrats.

En annan indelning av koder och rubriker har gjorts samtidigt som tex- terna har setts över för att vara bättre anpassade till de arbetsmetoder som branschen använder.

Under avsnittet som gäller bergborrning så har kodstrukturen förändrats.

Dammbyggnad

Inom området dammbyggnad har nya koder och rubriker gällande olika fyll- ningslager införts. I RA Anläggning 13 har endast vissa korta rådstexter införts.

Kommande behov och synpunkter från branschen avgör sedan i vilken omfatt- ning krav- och rådstexter kommer att införas via AMA-nytt eller i nästa utgåva av AMA.

Markbeläggningar

Under DCG MARKBELÄGGNINGAR har beläggningar av gummi, plast och metall fått nya koder. De har tidigare be- skrivits under DCM, DCN och DCP.

Gröna tak

Nya koder och rubriker samt texter för gröna tak och liknande tillämp- ningar har införts i AMA Anlägg- ning. Gränsdragning mot AMA Hus görs så att allt upp till och med tät- skiktet på underliggande konstruk- tion ska beskrivas med koder och rubriker från AMA Hus. Efterföljan- de arbeten beskrivs sedan i AMA Anläggning.

Nurek-dammen Tadzjikistan. Inom området dammbyggnad har nya koder och rubriker införts.

FOTO:WIKIPEDIAFOTO:WIKIPEDIA

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :