Kvalitetsredovisning 2010 VUX

Full text

(1)

Kvalitetsredovisning 2010

VUX

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning...4

1.1 Beskrivning av enheten ...4

1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen ...6

1.3 Mål och åtgärder innevarande år ...6

1.4 Viktiga händelser under året...8

1.5 De närmaste åren ...9

1.6 Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna ...9

2 Verksamhetens förutsättningar ...10

2.1 Budget...10

2.2 Styrning och ledning...10

2.3 Organisation...10

2.4 Personalkompetens ...11

2.5 Arbetsmiljö och lärandemiljö ...11

2.6 Situationen för elever i behov av särskilt stöd...11

2.7 Verksamheten ...13

3 Arbetet i verksamheten ...14

3.1 Kunskap - utveckling - lärande...14

3.2 Hälsa - normer - värden ...15

3.3 Demokrati och inflytande ...15

3.4 Värdskap - Förhållningssätt...17

3.5 Uppföljning och analys...17

3.6 Samverkan ...17

4 Resultat och måluppfyllelse ...18

4.1 Kunskaper, utveckling och lärande ...18

4.2 Hälsa - normer - värden ...18

4.3 Ekonomiskt utfall ...18

4.4 Kommunens övergripande mål...18

4.5 Enhetens egna mål ...18

5 Analys och bedömning av måluppfyllelse ...19

6 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan...20

(3)

7 Åtgärder för förbättring...21

7.1 Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar ...21

7.2 Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten ...21

7.3 Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse ...21

7.4 Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen...21

8 Mål för kommande år ...22

Bilagor

Bilaga 1: Ekonomisk översikt Bilaga 2: Resultat vux

(4)

1 Inledning

1.1 Beskrivning av enheten

Orsa Lärcentrum är kommunens skola för de frivilliga skolformerna och består av ung- domsgymnasium, kommunal vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial vuxenut- bildning, svenska för invandrare samt utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (sär- vux). Vid Orsa Lärcentrum (OLC) finns även Arbetsmarknadsenheten och Integrationsen- heten.

Gymnasieskolan erbjuder specialutformat program med två inriktningar: hantverk och ho- tell- och event (HET) . Vi har även individuella programmet samt IVIK.

Totalt finns cirka 225 elever på skolan. Skolan leds av en rektor.

Varje lärare tillhör ett eller flera arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. I skolans elevvårdsteam finns en lärare med huvudansvaret för vårt elevteam ”Fyren”, studie- och yrkesvägledare samt kurator och skolsköterska som även arbetar på andra skolor i kommunen. Till stöd finns även administration, bibliotek, dataavdelning, reception samt cafeteria.

Varje klass på gymnasiet har en elevhandledare som bland annat leder utvecklingssamtal med eleverna och deras vårdnadshavare.

Vid OLC hålls skolkonferenser två gånger/termin. Vid skolkonferensen deltar elever från ungdomsgymnasiet, vuxengymnasiet samt personal från skolan

På den grundläggande vuxenutbildningen (Gruv) läser eleverna i regel 40 eller 80 veckor, beroende på vilka förkunskaper och tidigare erfarenheter de har av att läsa och skriva. Ele- verna ansöker skriftligen till utbildningen inför varje ny termin. Närvaron är obligatorisk och eleverna läser oftast på heltid. De kan även välja att läsa på deltid. Skillnaden mellan eleverna inom den grundläggande vuxenutbildningen är stor. Eleverna befinner sig på olika nivåer inom spannet motsvarande grundskolans år ett och år nio. För att bedöma elever med så varierande skolbakgrund används två nivåer, där den första nivån uppnås efter genom- gången första del av utbildningen, och den andra efter en andra del. Kurserna kan så att säga läsas som orienteringskurs eller som betygskurs. Efter avslutad orienteringskurs ges ett skriftligt intyg och efter avslutad betygskurs även ett betyg om det har uppnåtts.

Gyvux:

Pedagogisk verksamhet

Följande kurser har getts på OLC vårterminen 2010:

Datorkunskap

(5)

Engelska A och B Information och layout Matematik A, B och C Naturkunskap A och B Programhantering Samhällskunskap A Svenska A och B

Svenska som andraspråk A och B Distanskurser motsvarande _____ p.

Yrkesvux motsvarande totalt ______ p.

Under vårterminen 2010 har 66 elever varit inskrivna vid den gymnasiala vuxenutbildning- en (gyvux). Av dessa har 2 varit inskrivna på den grundläggande vuxenutbildningen (gruv), men läst enstaka kurser på gyvux.

Följande kurser har getts på OLC höstterminen 2010:

Datorkunskap Engelska A och B Information och layout Matematik A, B och C Naturkunskap A och B Programhantering Samhällskunskap A Svenska A och B

Svenska som andraspråk A och B Distanskurser

Under höstterminen 2010 har 108 elever varit inskrivna vid den gymnasiala vuxenutbild- ningen (gyvux).

Särvux:

Elever

15 elever under läsåret. En var permobilburen. Eleverna hade olika diagnoser

(6)

såsom downs syndrom, celebral pares, autism och dyslexi m.fl.

Undervisningen har skett i form av kurser på 1,5 timme. Tre elever på träningsskolenivå har haft enskild undervisning.

Övriga har arbetat gruppvis 2-7elever. De flesta har gått 2-3 kurser/vecka.

Ingen ogiltig frånvaro.

1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen

Kvalitetsrapporten gäller år 2010 (1 januari 2010 t om 1 november 2010). Arbetslagsledar- na har skrivit redogörelse för sin verksamhet och rektor har sammanställt samt skrivit över- gripande redovisning.

Vi arbetar med BRUK på våra arbetsdagar. På OLC har vi skapat en utvecklingsgrupp be- stående av arbetslagsledare och rektor. Syftet med gruppen är att ta fram rutiner och att skapa en "röd tråd" i arbetet vi gör. Vi har tillsammans diskuterat vad vi ska jobba med i BRUK utifrån arbetet vi gjort med BRC samt den nya gymnasieskolereform som är på gång.

1.3 Mål och åtgärder innevarande år

Gruv:

Nedan redogörs som exempel, målen för kursen i svenska. Eller rättare sagt för kursen i svenska som andraspråk då alla våra elever för närvarande har ett annat modersmål än svenska.

Målen för den grundläggande vuxenutbildningen i svenska efter genomgång av första delen av utbildningen (orienteringskursen) är att;

. kunna och våga använda sitt språk i olika sociala sammanhang . förstå hur skrift förmedlar budskap och förstå språkets uppbyggnad

. känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråkets uppbyggnad . känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste

(7)

reglerna för stavning

. kunna skriftligt och muntligt ge enkel information och berätta om händelser . kunna skriva enklare meddelanden och brev

. kunna praktiskt använda sina läs- och skrivfärdigheter i vardags- och samhällsliv . kunna läsa enkel berättande text samt förstå och diskutera innehållet

. kunna tillgodogöra sig innehållet i skriftliga och muntliga meddelanden och instruktioner

. ha någon insikt i hur man skriver och bearbetar texter på dator

. ha någon förmåga att formulera sina studiemål och utvärdera studierna i svenska

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen i svenska (betygskursen) är att eleven;

. aktivt skall kunna delta i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att arbetet framgår tydligt

. kunna läsa lättillgänglig skönlitteratur och dagstidningarnas artiklar i allmänna ämnen med god förståelse så att innehållet kan återges sammanhängande

. kunna skriva berättelser, brev, sammanfattningar och redogörelser så att innehållet framgår tydligt och därvid tillämpa skriftspråkets normer för stavning, menings- byggnad och bruk av skiljetecken

. ha elementära kunskaper om språket och kunna göra iakttagelser i människors olika språkbruk för att utveckla det egna språket

. känna till några av de stora skönlitterära verken och författarskapen som ingår i vårt kulturarv

. göra det till en vana att använda ordböcker, uppslagsböcker och grammatikor som hjälpmedel och utnyttja datorer för skrivande, informationssökning och kommunikation

Gemensamt för alla elever på Gruv när det gäller lärande och kunskap är att de skall ut- vecklas enligt Orsa Lärcentrums inriktningsmål,

"Vi prioriterar, förutom baskunskaperna tänka, tala, lyssna, skriva, läsa och räkna, också förmågorna att "lära sig att lära", få syn på sitt eget lärande samt att kunna tillämpa sina kunskaper. "

(Orsa Lärcentrums arbetsplan 2009/2010)

(8)

och Läroplanens (Lpo -94) mål för den grundläggande vuxenutbildningen,

"Grundläggande vuxenutbildning ger kunskaper som motsvarar de som grundskolan ger.

Vuxna elevers kunskaper skall kompletteras endast i en sådan omfattning att de vid utbild- ningens slut har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarna efter ungdomsutbildningen.

Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska. Utbildningen ska ge kunskaper som utgör en grund för samhällslivet, yrkeslivet och fortsatta studier. De förkunskaper som varje elev har bestämmer på vilken nivå studierna ska påbörjas. Studierna avslutas sedan när de individu- ella utbildningsmålen har uppnåtts. Slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning kan man få när man har betyget godkänd i fyra kärnämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Även andra kurser och ämnen kan ingå i ett sådant slutbetyg."

(Läroplanen, Lpo 94)

samt enligt Skollagen 9 §, I

"Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuel- la önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst ut- bildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstäm- melse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skol- väsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemen- samma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden." Lag (1997:1212).

Förutom ovanstående styrdokument och mål, planerar vi efter de nationella mål som finns för den grundläggande vuxenutbildningen i ämnena matematik, samhällskunskap, engelska och datakunskap. Läraren i respektive ämne diskuterar och skriver ner varje elevs individu- ella mål tillsammans med eleven i början av terminen. Dessa studieplaner följs upp i början av följande termin vid de regelbundna utvecklingssamtalen

1.4 Viktiga händelser under året

Vi har under våren 2010 arbetat med företagshälsovården (BRC) och arbetsmiljön. Insatser har gjorts både i små grupper och i stor grupp där hela personalen var samlad.

I juni 2010 tog de sista musikeleverna i Orsa Kommuns regi studenten.

(9)

Mora, Orsa och Älvdalens kommun bildade 1 januari 2010 en gemensam gymnasienämnd med syfte att stärka gymnasieutbildningarna i regionen med tanke på bland annat vikande elevunderlag-

1.5 De närmaste åren

Den utmaning vi har framför oss är dels en gymnasiereform, vikande elevunderlag samt även ett gymnasiesamarbete med Mora och Älvdalen. Från och med 1 juli 2011 är persona- len anställd i Mora Kommun. Nu pågår arbetet med att få ihop de 3 kommunerna till en gemensam gymnasieorganisation.

OLC kommer från och med hösten 2011 att rikta in sig mot vuxenutbildning. Vi kommer även i fortsättningen att erbjuda IV-programmet, men övriga gymnasieutbildningar läggs i Mora.

1.6 Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna

(10)

2 Verksamhetens förutsättningar

2.1 Budget

Driftredovisning

2010 2009 2008

Resultaträk- ning brutto

Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall

Intäkter -3 443 -4 585 -1 142 -4 926 -6 651

Personalkostna- der

7 982 7 562 -420 7 693 9 652

Övriga kostna- der

4 411 4 490 79 5 814 7 063

Summa 8 951 7 468 -1 483 8 581 10 064

Verksamhet nettokostn

Personal, mtrl 7 259 7 025 -234 8 475 10 417

Måltider 456 376 -80 307 379

Fastighet 1 431 1 431 0 1 384 1 384

Läromedel 198 273 75 330 286

Utvecklingsme- del

41 41 0 23 80

Ledning o adm 768 772 4 857 1 916

IKE -1 202 -2 540 -1 248 -2 796 -4 399

Summa 8 951 7 468 -1 483 8 581 10 063

Budgetavvikelse -1 483 -853 -1 472

Ekonomisk översikt

2.2 Styrning och ledning

Vuxenutbildningen leds av en rektor som även har ansvaret för alla andra verksamheter på OLC. Till sin hjälp har rektor 5 stycken arbetslagsledare som varje vecka samlas i en ut- vecklingsgrupp och varannan vecka träffas för att diskutera vad som hänt i respektive ar- betslag.

2.3 Organisation

Alla verksamheter är indelade i arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Lärare kan jobba i olika arbetslag. Arbetslagsledaren ingår även i utvecklingsgrupp tillsammans med rektor och gruppen träffas varje vecka. Varannan vecka träffar arbetslagsledaren rektor för att gå igenom arbetet i verksamheterna.

(11)

2.4 Personalkompetens

Utmaning: gy2011 - utbildning i borlänge 23 november syv + rektor varit på konferenser gällande gy2011

sfi + rektor varit på konferens gällande nationella prov på sfi sfi-bonus

IV varit på info gällande elever med NPF, speciellt aspergers syv-konferens

Särvux:

Genom litteratur och tidskrifter ex specialpedagogen, särvuxpedagogen och

genom mina kollegor på särskolan i Mora höll jag mig uppdaterad beträffande läromedel, metoder,nya rön osv.

Jag fick också många tips och ideer genom länets särvuxnät.EE

2.5 Arbetsmiljö och lärandemiljö

Lokalerna fungerar väl som undervisningslokaler. Datorutrustningen är däremot under all kritik och vettig undervisning kan ej bedrivas, ej heller fungerar det för lärarna som på grund av undermål utrustning ej kan utföra sitt arbete på optimalt sätt.

Gruv:

Lokalerna på Orsa Lärcentrum är bra. Gruv använder denna vår ett större och ett mindre klassrum. Där finns bord och stolar, ordlistor, uppslagsverk och andra läromedel, en over- headapparat, två CD spelare, tio datorer med Internet uppkoppling, hörlurar samt pedago- giska program och en färgskrivare, men inte några tekniska hjälpmedel i övrigt. Dataunder- visningen sker i en datasal. Datorerna i sal C och D är väldigt långsamma och sega och bör kompletteras med aktuella välfungerande datorer snarast.

2.6 Situationen för elever i behov av särskilt stöd

Antal elever gyvux 2010-11-09:

Kvinnor: 67 st Män: 34 st

Antal elever från Orsa: 65 st Antal elever från Mora: 36 st

(12)

Antal elever på Gruv 2010-11-09:

Kvinnor: 17 st Män: 8 st

Antal elever från Orsa: 20 st Antal elever från Mora: 5 st

Gruv vt 2010:

Elevantalet under vårterminen är tjugotvå vuxna elever med ett annat modersmål än svens- ka. Femton är kvinnor och sju är män. Utav dessa läser fem på den första delen av den grundläggande vuxenutbildningen under större delen av veckan. De övriga sjutton läser på den högre nivån för grundskolebetyg. Alla eleverna har olika mål för sina studier och indi- viduella studieplaner i de ämnen de läser. De elever som uppnår sina mål tidigare än plane- rat eller innan deras veckor, som de tilldelats av CSN är slut, har möjlighet att läsa vidare direkt på gymnasienivå. Det finns några elever på Gruv som nu under våren 2010 läser kur- ser även på gymnasienivå. De har då klarat kursmålen och blivit godkända på de nationella proven för ämnet motsvarande år nio.

Måluppfyllelse vt 2010:

En elev har uppnått målet VG och fyra elever har uppnått målet G i Sv2 En elev har fått G i Eng och en VG

Fem elever har klarat G i Samhällskunskap En elev G och en elev VG i Ma Gruv

Betygen är relaterade till de kunskapskrav som ställs för grundskolan och nationella prov har genomförts.

De övriga fortsätter ht 2010 och kompletterar sina kursmoment och sina färdigheter i Sv2.

Målen, som formulerats tillsammans med eleverna är individuella och utgår ifrån var de befinner sig i sin kunskapsutveckling. För de elever som i nuläget ej ännu har nått målen, tror vi att en del av orsaken är:

Hög frånvaro och för kort tid för att uppnå år 9:s nivå. När man har ett annat hemspråk och har varit endast en kort tid i Sverige, är det mycket svårt att hinna uppnå målen på ett läs- år.

Särvux:

11 kurser + endagsstudier erbjöds. Kurserna utformades efter elevernas önskemål och be- hov. Föräldrar,

anhöriga och personliga assistenter var också delaktiga. En vecka ägnades åt upplägg av den individuella

studieplanen tillsammans med eleverna. En vecka var avsatt för utvärdering. Dataunder- visning lade jag in i några

(13)

av kurserna eftersom kursplanen inte godtar "data" som eget ämne.

2.7 Verksamheten

Under vårterminen 2010 tjänstgör en specialpedagog (med cirka 70 procent av sin tjänst lagd mot Gruv), en IT lärare (med cirka 30 procent mot Gruv), en grundskollärare i svenska (med cirka 40 procent på Gruv) samt en lärare i matematik, engelska och samhällskunskap (med cirka 40 procent av sin tjänst på Gruv). Det finns även en resursperson på deltid som hjälper till i engelska. Med eleverna arbetar även en studievägledare på heltid.

(14)

3 Arbetet i verksamheten

3.1 Kunskap - utveckling - lärande

Enligt ”Mål och strategier för vuxnas lärande” skall ”Alla vuxna ges möjlighet att utvidga sina kunskaper…”. Eftersom samtliga nya elever erbjuds en screening i svenska, kan speci- alläraren bedöma om eleven ska erbjudas extra stöd i Läs- och skriv eller individuell studie- takt. Detta har för många elever varit en förutsättning för att klara sina studier på gyvux.

Vid varje kursstart följs ett introduktionsprogram med information, screening i svenska och dataintroduktion. En separat introduktion görs sedan i varje kurs. Varje elev träffar SYV för upprättande av en individuell studieplan.

Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik.

Regelbundna samtal förs med eleven kring studierna. I arbetslaget görs elevgenomgångar var fjortonde dag. De elever som ligger efter i sina planeringar och ej har varit aktiva under två veckor får ett brev med förfrågan om fortsatta studier. I vissa fall kan det vara aktuellt med avbrott av studier.

Under flera år har OLC arbetat med att bygga upp en gymnasial vuxenutbildning enligt den s.k. ”Stenungsundsmodellen”. Det var då bl.a. möjligt för eleven att själv planera och be- stämma sin studietakt för varje enskild kurs, vilket gav eleven maximal flexibilitet och stora möjligheter att kombinera studierna med yrkeslivet. Denna möjlighet är p.g.a. besparings- skäl borttagen för närundervisningskurserna sedan VT -09. Från och med HT -10 har vi återinfört flexibelt intag.

Gruv:

Lärarna som arbetar på Gruv träffas en timme varje vecka för att planera och följa upp ar- betet med eleverna. Arbetslagsledaren för vidare frågeställningar till arbetslagsledarmöten med rektor varannan vecka och fungerar även som informationskanal åt andra hållet. All personal träffas dessutom under en halvtimme på fredag morgon då rektor informerar om viktiga händelser som rör hela skolan. Under dessa möten planeras även skolgemensamma aktiviteter som studie- och temadagar. Orsa Lärcentrums personal använder mailsystemet First Class dagligen som informations, och -kommunikationsverktyg. En klassrådsrepresen- tant träffar rektor och övriga elevrepresentanter samt några lärare vid ett par tillfällen per termin vid de så kallade skolkonferenserna. Där har eleverna möjlighet att föra fram sina tankar till ledningen och även vara med och påverka vissa beslut.

Gyvux:

Lärande och kunskap

(15)

Enligt ”Mål och strategier för vuxnas lärande” skall ”Alla vuxna ges möjlighet att utvidga sina kunskaper…”. Eftersom samtliga nya elever erbjuds en screening i svenska, kan speci- alläraren bedöma om eleven ska erbjudas extra stöd i Läs- och skriv eller individuell studie- takt. Detta har för många elever varit en förutsättning för att klara sina studier på gyvux.

Vid varje kursstart följs ett introduktionsprogram med information, screening i svenska och dataintroduktion. En separat introduktion görs sedan i varje kurs. Varje elev träffar SYV för upprättande av en individuell studieplan.

Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik.

Regelbundna samtal förs med eleven kring studierna. I arbetslaget görs elevgenomgångar var fjortonde dag. De elever som ligger efter i sina planeringar och ej har varit aktiva under två veckor får ett brev med förfrågan om fortsatta studier. I vissa fall kan det vara aktuellt med avbrott av studier.

Under flera år har OLC arbetat med att bygga upp en gymnasial vuxenutbildning enligt den s.k. ”Stenungsundsmodellen”. Det var då bl.a. möjligt för eleven att själv planera och be- stämma sin studietakt för varje enskild kurs, vilket gav eleven maximal flexibilitet och stora möjligheter att kombinera studierna med yrkeslivet. Denna möjlighet är p.g.a. besparings- skäl borttagen för närundervisningskurserna sedan VT -09. Från och med HT -10 har vi återinfört flexibelt intag.

Studie- och yrkesvägledning

Förutom den kontinuerliga kontakten med SYV har gemensamma resor till ”Öppet hus” på Högskolan Dalarna ägt rum en gång per termin, då elever från Gyvux, Gruv och SFI har deltagit

3.2 Hälsa - normer - värden

Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehand- lingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen.

Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskus- sionsgrupper där vi tar upp olika teman.

Under vårterminen har också personalen deltagit i en kurs i individ- och grupputveckling genom BRC.

3.3 Demokrati och inflytande

Elevinflytandet sker genom skolkonferensen och fastställandet av likabehandlingsplanen och trivselreglerna. Alla har goda möjligheter att påverka miljön på skolan.

(16)

Personalinflytandet sker också genom skolkonferensen och fastställandet av likabehand- lingsplanen och trivselreglerna. Frågor om normer och värden diskuteras kontinuerligt på olika möten samt på K-dagar. Genom våra arbetslagsträffar ventileras också aktuella frågor som vi tar ställning till gemensamt innan de förs vidare.

Elevinflytandet sker genom skolkonferensen och fastställandet av likabehandlingsplanen och trivselreglerna. Alla har goda möjligheter att påverka miljön på skolan.

Personalinflytandet sker också genom skolkonferensen och fastställandet av likabehand- lingsplanen och trivselreglerna. Frågor om normer och värden diskuteras kontinuerligt på olika möten samt på K-dagar. Genom våra arbetslagsträffar ventileras också aktuella frågor som vi tar ställning till gemensamt innan de förs vidare.

Gyvux:

Elevinflytande sker främst via skolkonferensen, där gyvux har en representant.

Varannan vecka under vårterminen har vi haft s.k. pedagogiskt fika, då samtliga elever på gyvux inbjudits till gemenskap, samtal och information. Vissa gånger har SYV delgett in- formation om högskoleprov och ansökningsförfarande till högskolan. Där har också elever- na haft möjlighet att framföra synpunkter på verksamheten på OLC. Deltagarantalet har varierat runt ca 10 elever per tillfälle. Pga det sjunkande antalet av närvarande elever har vi under höstterminen beslutat att tills vidare slopa det pedagogiska fikat.

Beträffande personalinflytande så anser vi att vi har stora möjligheter att medverka vid schemaläggning och komma med egna förslag, vidare har vi mycket stort inflytande när det gäller utformningen av våra egna kurser och val av kurslitteratur. För att främja vårt kvali- tetsarbete och öka vårt samarbete har vi hittills under kalenderåret ägnat tre dagar till att arbeta med BRUK, målet är dock tre dagar per termin. Vi har också haft regelbundna ar- betslagsträffar varje vecka med fastställd dagordning, samt mitterminskonferenser. Varan- nan vecka har vi haft elevgenomgång för att i tid upptäcka om någon elev inte följer sin planering och i sådana fall vidta lämpliga åtgärder.

Arbetslaget har under två halvdagar arbetat med att återinföra det flexibla systemet. Beslut har tagits att vi kommer att ha två intag per termin.

(17)

3.4 Värdskap - Förhållningssätt 3.5 Uppföljning och analys 3.6 Samverkan

Vi samverkar med näringslivet när det gäller yrkesvux samt specialutformat program in- riktning hantverk. Vi sitter även med i det lokala kompetens- och rekryteringsrådet som leds av Mora Kommun.

Särvux:

Jag hade mycket kontakt med boendepersonal, elevernas arbetsplatser, personliga assisten- ter, vårdcentralen och Mora lasarett.

Samarbetet med vaktmästeriet i Orsa kommun fortsatte även under vt-10. Det har fungerat mycket bra med postuppgiften för den aktuelle eleven. Dagsschemat måste innehålla en fysisk aktivitet för eleven för att arbetsordningen för övrigt ska fungera. Promenaden till och från kommunhuset fyllde med andra ord två funktioner.

Jag tog direkt kontakt med Karin Graver i Norrköping och bad henne om hjälp med utbild- ningen till serviceassistenter.

Under ht-10 tog jag kontakt med chefen för äldreomsorgen i Orsa K. Jag blev positivt be- mött av både henne och övrig personal där. Två av eleverna har praktiserat där och gör det alltjämt i sin utbildning till serviceassistenter. De läser samtidigt läroboken Serva.

Samverkan har även skett med Åse Vadlund (integrationsenheten). En av mina elever har jobbat med en elev som slutat på SFI. Det har haft stor betydelse för särvuxelevens själv- känsla.

(18)

4 Resultat och måluppfyllelse

4.1 Kunskaper, utveckling och lärande

Se bifogad fil med resultat från bland annat nationella prov.

4.2 Hälsa - normer - värden

Gyvux:

Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehand- lingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen.

Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskus- sionsgrupper där vi tar upp olika teman.

Under vårterminen har också personalen deltagit i en kurs i individ- och grupputveckling genom BRC

4.3 Ekonomiskt utfall

4.4 Kommunens övergripande mål

4.5 Enhetens egna mål

(19)

5 Analys och bedömning av måluppfyllelse

Gyvux:

Vi kan konstatera att antalet elever som studerar på Gyvux har ökat. Vi kan även utläsa att de som väljer att studera på Gyvux har goda möjligheter att nå gott resultat med utgångs- punkt i det stöd som finns att tillgå. Likaså har de möjlighet att påverka inte bara sina egna studier utan även miljön på skolan t.ex.

Vi kan dock konstatera att eleverna tyvärr har haft minskad flexibilitet jämfört med tidigare när det gäller deras studier, vilket vi nu hoppas kommer att ändras. Redan efter 2,5 månad och med 2 intag kan vi se en positiv utveckling då hela 41 elever började studera i samband med det andra intaget 101004. Efter att det flexibla arbetssättet avskaffades VT -09 p.g.a.

besparingsskäl kan vi konstatera att antalet lärartimmar på Gyvux inte har minskat, däremot antal kurser med närundervisning samt inskrivna elever. Som vuxenutbildning bör vi kunna erbjuda eleverna de kurser de önskar läsa för att kunna gå vidare till högre studier och på sikt kunna få ett bra arbete. Speciellt kärnämneskurserna bör erbjudas som närundervisning.

Beträffande personalen så kan vi konstatera att vi har relativt goda möjligheter att påverka vårt arbete. Ett exempel på detta är att vi har kunnat ta beslut om vilken pedagogisk modell vi ska arbeta efter.

(20)

6 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan

Gruv:

I början av varje termin pratar vi om Orsa Lärcentrums honnörsord, hänsyn, respekt, ärlig- het, hjälpsamhet, arbetsro och om den psykosociala arbetsmiljö skolan eftersträvar. Vi går även igenom likabehandlingsplanen med de nya eleverna. Eleverna får vi detta tillfälle möj- lighet att uttrycka sina tankar kring detta.

(21)

7 Åtgärder för förbättring

7.1 Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar 7.2 Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten

Gyvux:

Rutiner

Utvecklingsområden

Systematiska kvalitetsarbetet skall utvecklas och förbättras. Arbetet med att dokumente- ra och utvärdera olika processer.

Måldialoger kring kunskapsmål såväl mellan lärare som mellan lärare och elev. Så ele- verna får insikt i vad som krävs av dem.

Fungerande mallar för såväl kvalitetsredovisning som åtgärdsprogram etc.

Väl utvecklade och fungerande rutiner på olika områden.

Verksamheten ska bli mer kostnadseffektiv

Utveckla lärarnas profession, kompetensutveckling för personal och ledning

7.3 Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse

Gruv:

Höstterminen 2010 börjar 23 aug för eleverna. För att öka motiveringen och måluppfyllel- sen behöver vi följa upp elevernas studieplaneringar oftare, helst två ggr per termin samt tydliggöra kursplanemålen genom att göra korta delmål och testa av dem. Gemensamma genomgångar är också viktiga. Under kommande läsår kan vi i arbetslaget behöva fortbil- das inom den senaste forskningen när det gäller de ämnen vi undervisar i. Det kan även finnas behov av att delta på någon förläsning eller liknande. När det gäller lärartätheten anser vi att den idag är fullgod, men det bör nämnas att de lärare som undervisar på Gruv även undervisar delar av sina tjänster inom andra program på Orsa Lärcentrum.

7.4 Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen

(22)

8 Mål för kommande år

Då vi övergått till gemensam gymnasienämnd och övergår i Mora Kommun 1 juli 2010 så är det nämnden som sätter målen för vuxenutbildningen.

Gyvux:

Eftersom Orsa kommun är en kommun med låg utbildningsnivå, har den gymnasiala delen spelat en viktig roll för kommuninnevånare som vill skaffa kompetens och behörighet för fortsatta studier i högre utbildning.

Vi ser flera potentiella utvecklingsmöjligheter:

-Utveckla gyvux-samverkan med Mora, vilket nu ser lovande ut genom den nya gymnasiesamverkan.

-Yrkessvenska för invandrare i yrkesutbildning eftersöks i Mora/Orsa.

- Utvecklingen av Yrkesvux.

- Kontinuerlig kompetensutveckling bland personalen.

- Vidareutveckling av det flexibla systemet.

Då vi har ett stort antal elever (11 st.) som studerar historia på distans så är vår förhoppning att kunna erbjuda även denna kurs som närundervisning, då vi dessutom har en behörig lärare i ämnet.

Vi har även ambitionen att vidareutveckla Yrkesvux eftersom detta är ett koncept som lig- ger i tiden.

Dessutom har läraren i svenska som andraspråk avslutat sin högskolekurs a´ 15 poäng i andraspråksinlärning i januari 2010.

Vårt mål för detta läsår och framåt är att återigen arbeta enligt det flexibla systemet. Det ger eleven möjlighet att själv planera och bestämma sin studietakt för varje enskild kurs, vilket ger eleven maximal flexibilitet och stora möjligheter att kombinera studierna med yrkesli- vet. Eleverna har olika individuella studieplaner, t.ex. så kan studietakten per kurs variera mellan en halv termin till en eller två terminer. Därför är det fördelaktigt att ha möjlighet att arbeta flexibelt fullt ut, samt att detta kan leda till att få flera sökande till våra kurser samt att eleverna får möjlighet att utifrån sina förutsättningar nå målen snabbare. Problemet som tidigare kunnat uppstå med att tider har krockat för elever som läser både på gruv och gy- vux kommer nu att elimineras genom att handledartider kommer att erbjudas. Genom att inte utföra några radikala förändringar i arbetstid så kommer detta tillvägagångssätt inte heller att leda till ökade kostnader, däremot skulle det kunna leda till ökade intäkter då vi också har ett antal elever från Mora.

(23)

Efter att vi under våra halvdagar har diskuterat återinförandet av denna pedagogiska modell har beslut tagits om två intag per termin, nämligen 100823 och 101004 på höstterminen samt 110110 och 110311 på vårterminen. Det är viktigt att i förväg bestämma vilka kurser som ska erbjudas under läsåret och inte enbart i samband med terminstart.

Efter gemensam presentation och information erbjuds eleverna att genomföra screening samt träffa undervisande lärare och studievägledare för individuell planering. Diagnoser, studieteknik och ämnesintroduktion sker också. Syftet med detta är att eleverna lättare ska komma in i studierna. Individuella studieplaner ska ske utifrån elevens förutsättningar och inte utifrån antal veckor.

Ansvariga lärare utarbetar kursbeskrivningar i samtliga kurser som vi håller. Dessa läggs ut på nätet, liksom allmän information om det flexibla systemet. Vidare utarbetar vi noggran- na planeringar för respektive kurs, vilka vi sedan går igenom med eleverna.

Vi erbjuder separata och återkommande kurser, steg för steg. Vi följer kursplanerna men med rullande schema, dvs att arbetsmomenten återkommer då eleverna kommer att påbörja sina studier vid olika tillfällen. Det är viktigt att vi tydliggör målen för eleverna, för att se- dan se vad som behövs extra utifrån den enskilde elevens behov. Eleverna bör räkna med att ägna 10 tim/vecka och kurs till studier per termin, t.ex. 2 timmar i skolan och resten hemma. Eftersom mycket tid ägnas åt självstudier är det noga med upplägget samt att vi handleder våra elever och kan ge dem det stöd de behöver. Som lärare har vi mera handle- dartid och mindre planeringstid än tidigare. Tomma scheman finns tillgängliga för eleverna så att de kan fylla i egna planeringar utifrån samtliga kurser som de studerar. Allt material som kan komma att behövas finns tillgängligt i klassrummet, tex filmer och inspelade före- läsningar. Filmer kan även visas för olika grupper samtidigt. Fungerande datorer, skrivare, hörlurar etc ska finnas att tillgå i lilla datasalen. Det kommer att vara obligatorisk närvaro vid vissa moment, men även övriga timmar är obligatoriska fast de kan förläggas hemma.

De obligatoriska momenten/genomgångarna presenteras i god tid på en lista där eleverna får anmäla sig till dem och där läraren även bockar av närvaro. Struktur och tydlighet ger trygghet för både elever och lärare, men kan självklart omarbetas till viss del efter hand.

Strukturen är bra för eleverna så de i än högre grad kan bli delaktiga i sin studiegång och planering runt denna. Genom att erbjuda återkommande moment så kan eleverna studera i olika tempo och i olika faser utan att någon kommer att missa något.

Vi har gemensamma provtillfällen varannan måndag kl 8:30-11:30 och varannan onsdag kl 12:00-15:00 i aulan. Lärarna har roterande schema så att vi alla hjälps åt med att sitta provvakt. Proven förbereds av respektive lärare och läggs i mappar. En provlista

finns på anslagstavlan i sal S där eleverna i förväg ska skriva upp sig. Nationella prov är obligatoriska i de kurser där de ges.

Arbetslagsmöten hålls varje vecka på tisdagar kl 15:00-16:00. Varannan vecka ägnar vi åt verksamhetsfrågor och varannan vecka åt elevgenomgångar. Uppföljning av rutiner är av stor vikt speciellt i början av terminen. När det gäller eleverna så är det viktigt att utgå ifrån

(24)

studieplanen och inte enbart närvaro, samt att snabbt boka samtal med ev elever om varför studieplanen inte håller så vi kan göra en ny planering snarast möjligt eller avbryta studier- na om elevens situation för tillfället inte ger utrymme för studier. Vi arbetar även kontinu- erligt med rutinfrågor och andra frågor som kan göra verksamheten bättre. Utvärdering av olika moment inom arbetssättet kommer också att ske.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :