• No results found

Utbildningsinspektion i Varbergs kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utbildningsinspektion i Varbergs kommun"

Copied!
288
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

53-2006:3405

Utbildningsinspektion i Varbergs kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Innehåll

Beslut

Kommunrapport Skolrapporter

Förskoleverksamhet

Skolbarnsomsorg Särskolan

Almers skola

Ankarskolan

Bläshammar skola

Bockstensskolan Bosgårdsskolan Buaskolan

Derome skola och Kungsäters skola Furubergsskolan

Göthriks skola

Hagaskolan och Brunnsbergsskolan Håstensskolan

Karl Gustavs skola

Lindbergs skola

Mariedalsskolan Påskbergsskolan

Rolfstorps skola och Skällinge skola Sibbarps skola och Spannarps skola Vidhögeskolan

Väröbackaskolan

Peder Skrivares skola – Gymnasium och gymnasiesärskola Vuxenutbildningen

(3)

Varbergs kommun 432 80 VARBERG

2008-05-06 1 (5) Dnr 53-2006:3405

Genomförd utbildningsinspektion i Varbergs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Varbergs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 september 2007 till och med den 25 januari 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamhe- terna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rappor- ter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovi- sas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsar- betet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 6 septem- ber 2008 ska Varbergs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot, brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verk- samheter som berörs.

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg

(4)

Beslut

2008-05-06 2 (5) Dnr 53-2006:3405

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att eleverna överlag får en godtagbar utbildning men framför- allt kommunens uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten har brister.

Varbergs kommuns barnomsorg, skolor och vuxenutbildning har goda förutsätt- ningar för en bra verksamhet. Kommunens barnomsorg och utbildning består av olika skolor och verksamheter med sinsemellan olika förutsättningar och sätt att bedriva omsorg och utbildning. Av olika skäl finns stora kvalitetsskillnader mellan olika verksamheter och skolor. Flera av skillnaderna går att härleda till hur kommu- nen valt att organisera skola och barnomsorg.

Den organisation Varbergs kommun har valt för grundskolorna har diskuterats under många år. Modellen bygger på att de allra flesta skolor ska ha grundskolans samtliga årskurser. Detta ställer stora krav på kommunens samordning och stöd till skolor och lärare. Inspektörerna kan konstatera att modellen är genomförd som struktur men inte vad gäller innehåll och samarbete. Kommunen har inte kommit till insikt om alla de konsekvenser denna strukturförändring innebär och har inte säkerställt hur negativa effekter ska kompenseras.

En positiv konsekvens av organisationsmodellen med F–9 skolor är att de flesta elever anser att skolan är trygg och trivsam. På Varbergs skolor är det sällsynt med mobbning och olika former av kränkningar. En annan positiv konsekvens är att kommunen har satsat stort på att bygga om samtliga skolor så de passar den orga- nisation kommunen valt. Detta innebär att Varbergs kommun har nyrenoverade och väl anpassade lokaler.

Det finns dock en del negativa konsekvenser. En för eleverna viktig konsekvens är rättssäkerheten när det gäller en nationellt likvärdig betygssättning. På samtliga sko- lor behöver kvalitetssäkringen av betygssättningen förbättras. Skolorna behöver stöd i detta arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver ha bättre kunskap om de problem skolorna har när det gäller bedömning och betygssättning.

Vid flera av de små skolor som har grundskolans alla årskurser ansåg eleverna att de i de högsta årskurserna inte fick tillräcklig social stimulans och pedagogiska ut- maningar. Flera elever anser att de studerar på ”mellanstadiet” ända tills de kan börja i gymnasieskolan. Arbetssättet i årskurserna 7–9 är i många fall inte anpassat till den lilla skolans förutsättningar utan utgår mer från förutsättningarna i en tradi- tionell stor skola med flera parallellklasser.

Skolorna har små geografiska upptagningsområden med olika karaktär. Detta för- stärker skolornas segregation. Personal och elever vid flera av skolorna upplever detta som ett problem. Denna uppfattning finns både på skolor med resursstarka elever och föräldrar och sådana där eleverna ofta har stora stödbehov. Det finns skolor där nästan alla elever har svenska som modersmål medan andra har en stor andel elever som har andra modersmål.

En ytterligare komplikation är elevernas möjligheter att få det stöd de har rätt till.

Personalen och föräldrar på de små skolorna anser att de ibland inte har tillräcklig tillgång till exempelvis kurator och skolpsykolog. Detta framkommer på flera sätt.

(5)

3 (5) Dnr 53-2006:3405

Förskolorna och skolbarnsomsorgen har en relativt jämn kvalitet men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det finns skillnader i förutsättningarna för för- skolor och skolbarnsomsorg på landet och i centralorten. Tillgången till platser i förskolorna skiftar i olika delar av kommunen. Det finns även skillnader i det be- mötande barn och föräldrar får vid olika förskolor och fritidshem. Detta framgår av inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Det är svårt för kommunen att få ett grepp om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen eftersom verk- samheternas kvalitetsredovisningar har bristande kvalitet eller saknas helt.

De flesta av skolornas kvalitetsredovisningar saknas helt eller uppfyller inte förord- ningens krav. Detta gäller även gymnasieskolan, särskolan och särvux. Framför allt redovisar skolan inte måluppfyllelsen när det gäller kunskaper. En konsekvens är att medborgare och förvaltning inte kan få nödvändig information om skolornas resultat. Kvalitetsredovisningarna ska också fungera som verktyg för skolornas ut- veckling. Inte heller detta fungerar när redovisningarna är bristfälliga.

Vuxenutbildningen erbjuder en mängd olika utbildningar och flexibla studieformer.

För vuxenutbildningen finns två olika nämnder och tre olika skolplaner. Ansvars- uppdelningen mellan nämnderna är otydlig.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen brister i styrning och ledning av vuxenutbildningen i kommunen (1 kap. 12 §, 2 kap. 1 och 8 §§ skollagen).

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun- skapsresultaten inom grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och särvux (1 kap.

12 §, 2 kap. 8 § och 4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskoleförordningen1 kap., 6 § gymnasieförordningen, 1 kap. 7 § gymnasiesärskoleförordningen samt 4 § särvuxförordningen).

- Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord- ningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

- De likabehandlingsplaner som finns uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behand- ling av barn och elever).

- Likabehandlingsplanerna har inte upprättats under medverkan av barnen eller eleverna i den verksamhet för vilken planen gäller (2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Rektorn för den kommunövergripande kommunala särskilda undervisnings- gruppen utför delar av det ledningsansvar som enligt bestämmelserna vilar på elevens hemskolas rektor (2 kap. 2 § skollagen, 1 kap. 2 § grundskoleförordning- en 5 kap. 1§ grundskoleförordningen).

- Kommunen fullgör inte sin skyldighet att informera sig om icke skolpliktiga ungdomars sysselsättning enligt skollagen (1 kap. 18 § skollagen).

(6)

Beslut

2008-05-06 4 (5) Dnr 53-2006:3405

- De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig om- fattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a § skollagen och 1 kap. 5-6 §§

samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

- Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kun- skapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildning- en och för att motivera dem att delta (11 kap. 8-9 §§ skollagen och 2 kap. 15-16

§§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Kommunen erbjuder inte grundläggande särvux inom samtliga ämnen och ver- kar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (12 kap. 2a-2b §§ skollagen och 2 kap. 8-9 §§ förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör arbeta för att skolorna förbättrar elevernas möjlighet till infly- tande över sitt eget lärande.

- Kommunen bör arbeta för att skolorna förbättrar elevernas kunskap om läro- planens och kursplanernas mål.

- Kommunen bör arbeta för att det sker ett ökat samarbete mellan förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan.

- Kommunen bör klargöra ansvarsfördelningen för den så kallade särskilda un- dervisningsgruppens verksamhet och elever.

- Kommunen bör se till att skolorna intensifierar arbetet för en likvärdig bedöm- ning och betygssättning.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Kjell Ahlgren

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth

Fogelberg, Eva Jönsson, enhetschef Hans Larson samt avdelningsjurist Alf Johansson.

(7)

5 (5) Dnr 53-2006:3405

Kopia till

Enligt fastställd sändlista Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(8)

Bilaga 1 (9)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Skolbarnsomsorg

- Kvalitetsredovisningar saknas eller så uppfyller de inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisningar inom skolväsendet m.m.).

Särskolan

- Den obligatoriska särskolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (2 kap .2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplan för den obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri- tidshemmet, Lpo 94).

- Den obligatoriska särskolan har inte en arbetsplan (2 kap. 12 § särskoleförord- ningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kvalitetsredovisningen har inte upprättats under medverkan av lärare, övrig personal och elever (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsen- det m.m.).

- Särskoleelever som är integrerade i grundskolan undervisas inte enlig särskolans kursplaner (6 kap. 1§ särskoleförordningen).

- I anslutning till beslutet om mottagande i särskolan avgörs inte om en elev ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 § skollagen).

Almers skola

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan uppfyller inte förordningens krav på medverkan/delaktighet vid utarbe- tandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(9)

Ankarskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).

Bläshammar skola

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och kon- sumentkunskap före utgången av årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap.

19-20 §§ grundskoleförordningen).

Bockstensskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).

- Elever har inte medverkat i framtagandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b

§ grundskoleförordningen).

- Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

(10)

Bilaga 3 (9)

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap.

19-20 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kurs- planer för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

Bosgårdsskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte detta (4 kap 1§ skollagen och 5 kap.

5 § grundskoleförordningen).

- Skolan anordnar inte elevens val enligt grundskoleförordningen (2 kap. 19-20

§§ grundskoleförordningen).

- Eleverna får ingen undervisning i ämnet teknik före utgången av årskurs 5 vil- ket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundsko- lan och bilaga 3 till skollagen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 §§ och 8 kap. 1 § grundskoleför- ordningen).

Buaskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

- Elever har inte medverkat vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 § för- ordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

(11)

- Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 1 § grund- skoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

- Språkval erbjuds inte till alla elever vid skolan i enlighet med grundskoleförord- ningen (2 kap. 17-18 §§ grundskoleförordningen).

Derome skola och Kungsäters skola

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elever- nas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids- hemmet, Lpo 94).

- Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 § för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Furubergsskolan

- De lokala bearbetningarna av nationella betygskriterier i bland annat ämnet idrott och hälsa samt engelska innehåller mål och kriterier som inte överens- stämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygs- kriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets före- skrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen).

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elever är inte delaktiga i och vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbe- tet med skolans kvalitetsredovisning (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

Göthriks skola

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller

(12)

Bilaga 5 (9)

en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).

Hagaskolan och Brunnsbergsskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Håstensskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan bedriver inte tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasse- rier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 § skollagen och 7 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val anordnas inte vid skolan (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).

Karl Gustavs skola

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven (3 § förordningen om kvali- tetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Lindbergs skola

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen

(13)

i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder erhåller inte sådant stöd (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder och upprättade åtgärdsprogram uppfyller inte alltid kraven i förord- ningen (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- De skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kursplanens mål är bristfälligt utformade (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolvä- sendet m.m.).

- Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskole- förordningen).

- Skolan erbjuder inte språkval enligt förordningen (2 kap. 17-18 §§ grund- skoleförordningen).

- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap samt i ämnet teknik före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

Mariedalsskolan

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val anordnas inte enligt förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskoleför- ordningen).

(14)

Bilaga 7 (9)

Påskbergsskolan

- De lokala bearbetningarna av nationella betygskriterier i bland annat ämnet idrott och hälsa samt moderna språk innehåller mål och kriterier som inte över- ensstämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygs- kriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets före- skrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen).

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan saknar systematiskt kvalitetsarbete samt arbetsplan och skolans kvali- tetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (avsnitt 1 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, 2 kap.

23 § grundskoleförordningen och 2-3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elever har inte medverkat vid upprättandet av och vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val anordnas inte (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte enligt förordning- en (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

Rolfstorps skola och Skällinge skola

- Skolorna gör inte en systematiska uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematiska utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, försko- leklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Särskilt stöd ges inte till alla elever i behov av detta i alla ämnen (4 kap. 1 § skol- lagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

- Eleverna i Skällinge skola får ingen undervisning i ämnet hem- och konsument- kunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlig- het att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, för- ordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Eleverna i Skällinge skola och Rolfstorps skola får ingen undervisning i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå

(15)

målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Språkval erbjuds inte till alla elever vid skolorna i enlighet med grundskoleför- ordningen (2 kap.17-18 §§ grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Sibbarps skola och Spannarps skola

- Sibbarps skola gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av ele- vernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met, Lpo 94).

- Sibbarps och Spannarps skolor saknar kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

- Eleverna vid Sibbarps skola får inte undervisning i hem- och konsumentkun- skap och teknik före utgången av årskurs 5 så att eleverna ges möjlighet att nå målen i dessa ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förord- ningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

Vidhögeskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läropla- nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningens krav (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång fattas inte enligt förordningen (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan anordnar inte studiehandledning på sitt modersmål för elever som är i behov av det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte lagens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Väröbackaskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller

(16)

Bilaga 9 (9)

en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

Peder Skrivares skola

- Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan genomför inte systematisk utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 7 § gymnasiesärskoleförordningen, 1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 2.1 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skol- formerna, Lpf 94).

- Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).

- Elever som är nyanlända och inte behärskar svenska har inte åtgärdsprogram (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).

- Skolan har elever som inte behärskar svenska och som inte får studiehandled- ning på sitt modersmål eller tidigare skolspråk (8 kap. 5-6 §§ gymnasieförord- ningen).

- Vid skolan finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål. Det finns även lokala kurser som saknar mål eller kunskapsnivå eller där betygskriterierna inte är utformade på ett korrekt sätt (1 kap. 6 §, 2 kap. 14 § och 7 kap. 4 § gymnasie- förordningen).

Vuxenutbildningen

- Kunskapsresultaten i särvux följs inte upp och utvärderas (1 kap. 4 § förord- ningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda, avsnitten 1.2 och 2.6 läro- planen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94).

- Inga betyg sätts och inga intyg utfärdas i särvux (4 kap. förordningen om vux- enutbildning för utvecklingsstörda).

- För särvux finns ingen kvalitetsredovisning (1 och 3 §§ förordning om kvali- tetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Vuxenutbildningens krav för behörighet till studier inom gymnasial vuxenut- bildning överensstämmer inte med förordningen och kursplanerna (3 kap.

2 och 7 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning och kursplaner för gymnasial utbildning).

- I grundläggande och gymnasial vuxenutbildning finns lokala kurser som inte uppfyller förordningens krav (2 kap. 2, 5, 8, 12, 16 §§ förordningen om kom- munal vuxenutbildning).

- Utbildningen i särvux följer inte några kursplaner (1 kap. 4 §, 2 kap. 2-3 §§ för- ordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

(17)

Dnr 53-2006:3405

Utbildningsinspektion i Varbergs kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 5

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...18 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Varbergs kommun.

Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- förande. Kommunens styrelser och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 september 2007 till och med 25 januari 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheter- na. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolor- na, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildning- en redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Varbergs kommun genomfördes inter- vjuer med representanter för den politiska ledningen, med ledningen för barn-

(18)

SKOLVERKET

och utbildningsförvaltningen, med ytterligare några centrala tjänstemän inom förvaltningen samt med ledningen för Centrum för Livslångt Lärande, CLL.

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan (Peder Skrivares Skola), vuxenutbild- ningen samt några fritidshem har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. På skolorna och inom vuxenutbildningen har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, vuxenstuderande, per- sonal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsor- gen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 2 079

Skolbarnsomsorg 1 745

Förskoleklass 533

Grundskola 5 831

Obligatorisk särskola 106

Gymnasieskola 1 996

Gymnasiesärskola 52 Kommunal vuxenutbildning 470 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 47

SFI 174

Källa: Kommunens kvalitetsredovisning 2006 upprättad 2007-04-30 samt CLL och sfi i Varberg.

Varbergs kommun är belägen i Halland. Folkmängden i kommunen uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) i augusti 2007 till 55 459 invånare, varav cirka hälften bor i centralorten. Varberg har en stark befolkningsökning och har sedan 1996 ökat med 3 557 personer. Statistik för 2006 visar att 19 procent av Varbergs befolkning var barn och ungdomar i åldern 0-16 år vilket motsvarar andelen för riket. Kommunen är tillsammans med två företag inom tillverk- ningsindustrin de största arbetsgivarna. Många kommuninvånare arbetar också inom handel- och serviceyrken. I Varbergs kommun har 29 procent av befolk- ningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent.

Barn- och utbildningsnämnden i Varberg har ansvar för förskola, familjedag- hem, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och delvis för vuxenutbildning. Kommunstyrelsen ansvarar för övriga delar av vux- enutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har tre lärprocessledare.

I Varbergs kommun finns det 57 kommunala förskolor med 236 avdelningar, samt 34 familjedaghem, dessutom 13 förskolor i enskild regi. Skolbarnsomsor- gen omfattar 23 fritidshem, huvudsakligen belägna i samma lokaler som kom- munens grundskolor.

(19)

Ledningen för Varbergs kommuns utbildning för barn och ungdomar samt delar av kommunal vuxenutbildning (komvux) och all vuxenutbildning för ut- vecklingsstörda (särvux) är organiserad i totalt åtta olika team. Sju av dessa team består av rektorer för förskola och den obligatoriska skolan inom var sitt geo- grafiska område. I samtliga dessa team finns rektorer för förskoleklass och års- kurserna 1–9. Det åttonde teamet består av gymnasieskolans och gymnasiesär- skolans rektorer samt komvuxenhetens rektor. För samordning och pedagogisk ledning finns det en lärprocessledare för förskolan, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Lärprocessledarna är också chefer över de rektorer som ansvarar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I något fall finns det rektorer med ansvar för både skola och förskola. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar. Den nuvarande organisationen inom grundskolan trädde i kraft vid årsskiftet 2006/2007. Innan dess var kommunens barnomsorg och skola uppdelad i fyra distrikt samt gymnasieskolan. Varje distrikt leddes av en distriktschef och gymnasieskolan av en gymnasiechef.

Det finns endast en kommunal gymnasieskola, Peder Skrivares skola, belägen i centralorten Varberg. Vid skolan finns åtta rektorer. En av dem är rektor för gymnasiesärskolan och en är rektor för den vuxenutbildning som bedrivs inom skolan. De övriga rektorerna har var och en ansvar för ett antal program. Dess- utom är ansvaret för vissa övergripande områden uppdelat på olika rektorer.

Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan omfattar ett stort antal nationella och specialutformade program.

Vuxenutbildningen vid Peder Skrivares Skola omfattar särvux, grundläggande vuxenutbildning och delar av den gymnasiala vuxenutbildningen. En av rekto- rerna vid Peder Skrivares Skola är chef för Varbergs Yrkesvägledare, VY, som har sina lokaler i Campus Varberg.

Ansvar för antagning till komvux och för upphandling av komvuxutbildningar finns vid Centrum för Livslångt Lärande, CLL, under kommunstyrelsen. En stor del av den gymnasiala vuxenutbildningen är upphandlad och genomförs på entreprenad av olika utbildningsanordnare. Grundläggande vuxenutbildning och delar av kommunens gymnasiala vuxenutbildning genomförs vid komvux- enheten, på Peder Skrivare skola, på uppdrag av CLL. Komvuxenheten har även ansvar för särvux. Sfi finns också under kommunstyrelsen, inom arbets- marknadsenheten. Sfi-utbildningen genomförs på entreprenad.

Sammanfattande bedömning

Varbergs kommuns barnomsorg, skolor och vuxenutbildning har goda förut- sättningar för en bra verksamhet. Kommunens barnomsorg och utbildning består av olika skolor och verksamheter med sinsemellan olika förutsättningar och sätt att bedriva omsorg och utbildning. Av olika skäl finns stora kvalitets- skillnader mellan olika verksamheter och skolor. Flera av skillnaderna går att härleda till hur kommunen valt att organisera skola och barnomsorg.

Den organisation Varbergs kommun har valt för grundskolorna har diskuterats under många år. Modellen bygger på att de allra flesta skolor ska ha grundsko- lans samtliga årskurser. Detta ställer stora krav på kommunens samordning och stöd till skolor och lärare. Inspektörerna kan konstatera att modellen är genom- förd som struktur men inte vad gäller innehåll och samarbete. Kommunen har

(20)

SKOLVERKET

inte kommit till insikt om alla de konsekvenser denna strukturförändring inne- bär och har inte säkerställt hur negativa effekter ska kompenseras.

En positiv konsekvens av organisationsmodellen med F–9 skolor är att de flesta elever anser att skolan är trygg och trivsam. På Varbergs skolor är det sällsynt med mobbning och olika former av kränkningar. En annan positiv konsekvens är att kommunen har satsat stort på att bygga om samtliga skolor så de passar den organisation kommunen valt. Detta innebär att Varbergs kommun har ny- renoverade och väl anpassade lokaler.

Det finns dock en del negativa konsekvenser. En för eleverna viktig konsekvens är rättssäkerheten när det gäller en nationellt likvärdig betygssättning. På samtli- ga skolor behöver kvalitetssäkringen av betygssättningen förbättras. Skolorna behöver stöd i detta arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver ha bättre kunskap om de problem skolorna har när det gäller bedömning och be- tygssättning.

Vid flera av de små skolor som har grundskolans alla årskurser ansåg eleverna att de i de högsta årskurserna inte fick tillräcklig social stimulans och pedago- giska utmaningar. Flera elever anser att de studerar på ”mellanstadiet” ända tills de kan börja i gymnasieskolan. Arbetssättet i årskurserna 7–9 är i många fall inte anpassat till den lilla skolans förutsättningar utan utgår mer från förutsättning- arna i en traditionell stor skola med flera parallellklasser.

Skolorna har små geografiska upptagningsområden med olika karaktär. Detta förstärker skolornas segregation. Personal och elever vid flera av skolorna upp- lever detta som ett problem. Denna uppfattning finns både på skolor med re- sursstarka elever och föräldrar och sådana där eleverna ofta har stora stödbe- hov. Det finns skolor där nästan alla elever har svenska som modersmål medan andra har en stor andel elever som har andra modersmål.

En ytterligare komplikation är elevernas möjligheter att få det stöd de har rätt till. Personalen och föräldrar på de små skolorna anser att de ibland inte har tillräcklig tillgång till exempelvis kurator och skolpsykolog. Detta framkommer på flera sätt.

Förskolorna och skolbarnsomsorgen har en relativt jämn kvalitet men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det finns skillnader i förutsättningarna för förskolor och skolbarnsomsorg på landet och i centralorten. Tillgången till plat- ser i förskolorna skiftar i olika delar av kommunen. Det finns även skillnader i det bemötande barn och föräldrar får vid olika förskolor och fritidshem. Detta framgår av inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Det är svårt för kommunen att få ett grepp om förskoleverksamheten och skolbarnsomsor- gen eftersom verksamheternas kvalitetsredovisningar har bristande kvalitet eller saknas helt.

De flesta av skolornas kvalitetsredovisningar saknas helt eller uppfyller inte förordningens krav. Detta gäller även gymnasieskolan, särskolan och särvux.

Framför allt redovisar skolan inte måluppfyllelsen när det gäller kunskaper. En konsekvens är att medborgare och förvaltning inte kan få nödvändig informa- tion om skolornas resultat. Kvalitetsredovisningarna ska också fungera som verktyg för skolornas utveckling. Inte heller detta fungerar när redovisningarna är bristfälliga.

(21)

Vuxenutbildningen erbjuder en mängd olika utbildningar och flexibla studie- former. För vuxenutbildningen finns två olika nämnder och tre olika skolplaner.

Ansvarsuppdelningen mellan nämnderna är enligt deras reglementen otydlig.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen, eleverna och de vuxenstuderande i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsen- det (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvali- teten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra för- fattningar för det offentliga skolväsendet.

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Inspektörerna bedömer att kommunens förskolor erbjuder barnen en god pe- dagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Läro- plan för förskolan är väl implementerad. Personalen är i allmänhet väl insatt i och bearbetar målen i läroplanen samt planerar och genomför verksamheten så att innehållet ligger i linje med målen. Personalen stämmer av verksamheten mot läroplanen, bland annat med hjälp av observationer och sociogram, och tar stort ansvar för verksamheten. Enligt både förskolans ledningspersonal och föräldrar till barn på förskolan finns det dock exempel på att kunskaperna om läroplanen och sättet att bedriva verksamhet ibland brister. Enligt personalen organiseras arbetet utifrån läroplanen men det blir svårare att hinna med på grund av minskade resurser. Inspektörerna vill påpeka att det är rektorernas och kommunens ansvar att följa upp verksamheten och sätta in åtgärder för att för- bättra verksamheten där den brister. Se även i verksamhetsrapporten för för- skoleverksamheten.

Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera skolan tidsmässigt men också verksamhetsmässigt. Enligt personalen diskuteras fritidshemmets uppgift allde- les för lite vilket bland annat illustreras av att nämnden inte antagit något sär- skilt effektmål för skolbarnsomsorgen. Fritidshemmen nämns inte i skolplanen och i skolornas kvalitetsredovisningar finns det nästan inget skrivet om fritids- hemmen. I ett fåtal fall finns det kvalitetsredovisningar för fritidshemmet men dessa saknar bedömningar och är mer att likna vid verksamhetsberättelser.

De olika fritidshemmen har olika förutsättningar och möjligheter att komplette- ra skolan. Skillnaderna är ibland mycket stora. I vissa fall ges förutsättningar till ett samarbete som bygger på att fritidshemmet skapar möjlighet till mångsidig- het, helhet och kontinuitet samt meningsfull fritid för barnen. I andra saknas dessa förutsättningar. En vanlig uppfattning bland fritidspedagogerna är att de kompletterar skolan men att de själva får ta initiativ till att vara med. Fritidspe- dagogernas möjlighet att ta ansvar för och utveckla verksamheten begränsas bland annat av organisation och resursbrist. I dessa fall bedömer inspektörerna

(22)

SKOLVERKET

att barnen bör få bättre möjlighet till en meningsfull fritid och stöd i sin utveck- ling. Se även i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen.

Grundskolan

I väldigt få av skolornas kvalitetsredovisningar redovisas årligen resultaten vid de nationella ämnesproven för årskurs 5. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2006 (upprättad 2007-04-30) redovisas en sammanställning av andelen (pro- cent) elever som nått målen enligt de nationella ämnesproven.

Tabell 1:Andel (i procent) elever som i Varbergs kommun har bedömts ha nått målen att uppnå i de nationella kursplanerna för ämnena engelska, Matematik och svenska i årskurs 5 år 2003–2007.

År Engelska Matematik Svenska

2003 89,1 89,8 91,3 2004 91,2 89,0 91,1 2005 86,6 79,3 87,6 2006 89,2 83,0 89,0 2007 88,9 86,5 85,5

Källa: Kommunens kvalitetsredovisning.

En jämförelse över åren visar att resultaten i engelska inte förändrats nämnvärt över åren däremot har resultaten i svenska försämrats något. I matematik har resultatet försämrats med cirka 3 procentenheter vilket innebär att ungefär 20 fler elever inte når målen år 2007 i förhållande till år 2003. Andelen elever som inte gjort proven är ca 1 procent. Enligt kommunens kvalitetsredovisning har, det senaste året, andelen elever som ej uppnått målen i skolår 5 minskat (sett över endast ett år) och därmed har skolans lokala effektmål uppnåtts. I och med detta analyseras inte resultaten och inga direkta åtgärder rekommenderas. I de flesta av skolornas kvalitetsredovisningar redovisas inte skolans kunskapsresul- tat, det vill säga måluppfyllelsen i alla ämnen i årskurs 5. Däremot kan skolorna ta fram resultaten av de nationella proven i årskurs 5 om dessa efterfrågas. En jämförelse av resultaten per rektorsområde visar att resultaten för de olika äm- nena varierar mellan rektorsområdena.

Tabell 2: Andel (i procent) elever som uppnått minst Godkänt vid de nationella ämnespro- ven för årskurs 9 åren 2006 och 2007.

Nationella ämnesprov

årskurs 9 Varberg Riket

År 2006 2007 2006 2007

Engelska 94 97 96 95

Matematik 88 88 88 84

Svenska 95 97 96 96

Källa: Skolverkets statistik.

(23)

Tabell 3: Resultatmått för elever i årskurs 9.

Resultatmått för

elever i årskurs 9 Varberg Riket

År 2006 2007 2006 2007

Meritvärde1 202 208 207 207

Andel (i procent) med

fullständigt slutbetyg 78 78 76 76 Andel (i procent) be-

höriga till nationellt program2

90 91 90 89

Källa: Skolverkets statistik.

Tabell 2 och 3 visar att elevernas resultat år 2007 i årskurs 9 i huvudsak är i nivå med riket. Kommunen redovisar statistik från år 2003 och framåt. I ett längre perspektiv har resultaten för både flickor och pojkar försämrats med ca 2 pro- centenheter. Andelen elever som är behöriga till studier inom gymnasieskolan har under samma tid minskat med ca 3 procentenheter vilket motsvarar ca 20 elever. Officiell statistik från åren 2006 och 2007 visar en god överensstämmel- se mellan elevernas resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slut- betygen i årskurs 9. Betygstatistiken visar också att det finns skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. År 2007 var flickornas genomsnittliga meritvärde 224 att jämföra med pojkarnas som var 197 vilket är något mindre skillnad än i ri- ket.

I Varbergs kommun finns det 16 betygssättande grundskolor. I skolornas kvali- tetsredovisningar analyseras och utvärderas inte skolornas resultat, det vill säga måluppfyllelsen i olika ämnen i årskurs 9. Endast ett fåtal av skolorna redovisar resultaten för nationella prov eller betyg. Kommunen konstaterar i sin kvalitets- redovisning att ”kunskapssituationen” för de äldre eleverna bör analyseras vid varje skola men också mellan skolorna i kommunen. Detta görs dock inte.

Kommunen följer endast upp resultaten i ämnena engelska, matematik och svenska i samband med de nationella proven i årskurs 5. I årskurs 9 följer kom- munen upp resultaten på de nationella proven, elevernas meritvärden samt an- delen behöriga till nationella program. Dessa resultat sammanställs men kom- munen analyserar inte orsaker till resultaten och drar knappast några slutsatser av dem. Kommunen har inte heller någon tydlig bild av orsakerna till grundsko- lornas resultat eller vad skolorna gör för att förbättra resultaten.

Inspektörerna bedömer att kommunen inte genomför en systematisk uppfölj- ning och utvärdering av grundskoleelevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas mål. Enligt kommunens kvalitetsredovisning är problemet upp- märksammat och krav på analys inom varje rektorsområde liksom samarbete mellan rektorsområden är framfört.

Skolorna har olika sätt att följa elevernas kunskapsutveckling. På de flesta av skolorna och i de flesta av årskurserna använder skolorna ett hjälpmedel som

1 Meritvärde räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de bästa betygen samman och ger det så kallade meritvär- det. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvär- de.

2 För att vara behörig till nationellt eller specialutformat program på gymnasieskolan måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska.

(24)

SKOLVERKET

heter ArkivOm som är en omdömesdatabas. Syftet är att lärarna ska få ett data- stöd som hjälper vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna (IUP).

ArkivOm används för att förbättra kommunikationen mellan läraren och den enskilde eleven samt vårdnadshavaren. Däremot används inte ArkivOm som ett hjälpmedel att samla in och analysera skolans resultat, vilket inte heller är syftet.

Inspektörerna bedömer att Varbergs kommun bör arbeta för att skolorna ska utveckla uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat och att detta arbete fortsättningsvis omfattar samtliga ämnen och årskurser. Dessutom bör kommunen arbeta för att skolorna ytterligare analyserar kunskapsresultaten och vidtar relevanta åtgärder för att utveckla undervisningen.

I avsnittet Bedömning och betygssättning nedan framgår att bristen på kvali- tetssäkring av betyg och bristen på analys gör det svårt att bedöma skolornas resultat.

Genomförande av utbildningarna

Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större ansvar över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för sin utbildning i en målstyrd skola är att de känner till målen för ut- bildningen. Eleverna vid de olika grundskolorna i Varberg har varierade kun- skap om målen. Enligt de elever som inspektörerna intervjuar beror elevernas kännedom om målen på vilken lärare de har. Inspektörerna ser få exempel på att eleverna får delta i planering och utvärdering av undervisningen. De har endast i få fall möjlighet att exempelvis välja teman eller andra aktiviteter. Ele- verna anser att det beror på läraren i vilken mån de har inflytande över verk- samheten. Att få tillfälle till att reflektera och utvärdera klassens arbete och det egna lärandet är, enligt eleverna, sällsynt. Både elever, lärare och övrig personal konstaterar att det finns få tillfällen till sådan samverkan mellan ämnen som är nödvändig för att möjliggöra en allsidig och meningsfull kunskapsutveckling i enlighet med läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer. En bidragande orsak till detta är enligt lärarna att de har små möjligheter till att samplanera. Endast ett fåtal skolor anger i sina redovisningar till kommunen, hur de arbetar med att ge eleven insikt om sitt eget ansvar i sitt eget lärande. Det förekommer endast i mindre omfattning att eleverna får möjlighet att själva planera och välja stoff, arbetssätt och arbetsformer utifrån olika undervisningssituationer.

Kommunen konstaterar i sin kvalitetsredovisning att ett fortsatt och prioriterat kvalitetsarbete kring elevers reella inflytande kan ge kvalitetshöjande effekt även på studieresultaten. Inspektörerna instämmer i kommunens bedömning och konstaterar att elevernas inflytande över sitt eget lärande är begränsat vid kom- munens skolor. Inspektörerna bedömer att kommunen, enligt intentionerna i läroplanen, bör se till att skolorna intensifierar arbetet med att öka elevernas kunskap om målen för utbildningen och deras inflytande över sitt eget lärande.

Vid flera av de små skolor som har grundskolans alla årskurser ansåg eleverna att de i de högsta årskurserna inte fick tillräcklig social stimulans och pedago- giska utmaningar. Flera elever anser att de studerar på ”mellanstadiet” ända tills de kan börja i gymnasieskolan. Arbetssättet i årskurserna 7–9 är i många fall inte anpassat till den lilla skolans förutsättningar utan utgår mer från förutsättning- arna i en traditionell stor skola med flera parallellklasser.

(25)

På samtliga skolor finns det formella råd, till exempel klassråd, elevråd, bussråd och matråd. Inspektionen visar att eleverna i Varbergs kommun ges möjlighet till formellt inflytande och delaktighet genom t.ex. klassråd, elevråd och stormö- ten.

Enligt det beslut som kommunalfullmäktige tog i samband med Varbergs F–9 reform ska verksamheten genomsyras av begrepp som:

- Helhet genom lärarlag, skolgång på samma enhet hela skoltiden - Hemvist genom att klassen erhåller en egen del av skolans lokaler - Stadielös skolgång där skoltiden omfattar nio läsår och inte tre stadier - Organisation genom arbetslag

En uttalad förhoppning var att samarbetsformerna mellan alla verksamheter skulle utvecklas och att de tidigare bekymren eleverna hade när de bytte stadier skulle minska. Trots kommunens ambitioner är inspektörernas bedömning att det fortfarande finns anledning att utveckla formerna för samverkan. I flera av kommunens F–9 skolor är stadiegränserna lika tydliga som tidigare vilket också konstateras i den utvärdering av F–9 organisationen som gjorts.3 De flesta sko- lor har planer för hur övergångar ska genomföras men på ett flertal skolor be- dömer inspektörerna att arbetet kan utvecklas. Enligt personal och ledning på samtliga skolor med elever i årskurs 9, personal och ledning vid gymnasieskolan samt de föräldrar som intervjuats är övergången till gymnasieskolan det stora problemet. Flera spekulerar i att det beror på de små F–9 enheterna kontra den stora gymnasieskolan. I kommunens kvalitetsredovisning förs ett resonemang kring osäkra nyblivna gymnasieelever, en osäkerhet som eventuellt kan bero på en överbeskyddande F–9 skola eller en anonym och stor ny gymnasieskola.

Insatser med gott resultat har gjorts för att underlätta elevernas övergång till gymnasieskolan. Exempelvis har 2007 års nybörjare på gymnasieskolan fått starta läsåret med en ”egen” dag då skolans övriga elever inte är på plats. Ett flertal av de elever inspektörerna intervjuat ansåg inte att problemet är så stort.

Enligt eleverna är problemet snarare att F–9 skolorna är för små och ger för få utmaningar.

Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att samarbetsformer mel- lan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola ska utvecklas för att berika var- je elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv bör kommunen i högre grad arbeta för att grundskolorna ska utveckla samarbetet med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.

Obligatoriska särskolan

Elevernas mål att uppnå i den obligatoriska särskolan anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då utbildningen avslutas.

För grundsärskolan finns också mål som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. En del elever kan naturligtvis i vissa ämnen komma längre i sitt lärande. I särskolans kvalitetsredovisning finns inga kunskapsresultat redovisade. Kommunen gör inte någon systematisk uppfölj-

3 Utvärdering av F–9 skolan i Varbergs kommun/ Solving international Bohlin & Strömberg 2007 beställd av Fullmäktige i Varberg.

(26)

SKOLVERKET

ning och utvärdering av särskoleelevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella mål som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Vid intervjuer framkommer att lärarnas förmåga att formulera individuella mål för eleven skiftar. Skolans brist på resul- tatuppföljning och utvärdering samt lärarnas varierande förmåga att formulera individuella mål gör att det är svårt för kommunen att bedöma särskolans resul- tat. Se vidare i verksamhetsrapporten för särskolan.

Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan

I kvalitetsredovisningen för gymnasiesärskolan finns ingen statistik över betyg, inte heller någon annan samlad beskrivning av elevernas kunskapsutveckling.

Intervjuade lärare påpekar att utbildningen syftar till att rusta eleverna för livet som vuxna och att utgångspunkten är individens förutsättningar och behov.

Skolan har dock ingen samlad bild av hur effektivt skolan gör detta i förhållan- de till kunskapsmålen i kursplaner och läroplan.

Sammanställningen av gymnasieskolans betygsresultat visar att eleverna vid Peder Skrivares Skola får något högre betyg i jämförelse med resultaten i hela riket. En större andel av eleverna vid skolan får allmän behörighet till universi- tets- och högskolestudier än i hela landet. Andelen elever som fullföljer utbild- ningen är dock lägre. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna vid skolan når goda betygsresultat samtidigt som elever i svårigheter avbryter sin utbildning i något högre grad än i riket.

Tabell 4 Resultatmått för elever i gymnasieskolan.

Skolan Riket

2005 2006 2005 2006 Genomsnittlig betygspoäng 14,6 14,6 14,1 14,1 Andel (%) med allmän behörighet till uni-

versitets- och högskolestudier 98,7 97,1 88,9 89,2 Andel (%) elever som fullföljde utbildning-

en inom fyra år 77,6 71,4 76,0 76,0

Källa: Uppgifterna har hämtats från Skolverkets statistiska uppföljningssystem, Siris.

Skolan följer upp avbrotten. Avhoppsstatistiken (den senaste från den 13 no- vember 2007) visar att under två och en halv månad höstterminen 2007 har tolv elever slutat. Enligt uppgifter från skolan har fyra elever slutat utan att skolan vet var de finns medan åtta har bytt till annan kommunal eller fristående gym- nasieskola. Vid skolan diskuteras med jämna mellanrum åtgärder för att minska avhoppen, t.ex. specialutformade individuella lösningar, åtgärdsprogram eller reducerat program. Barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med ar- betsmarknadsenheten i Varberg. Enligt förvaltningen har gymnasieskolan kon- troll över de elever som avbryter sina studier i den kommunala gymnasieskolan.

Däremot har kommunen, enligt egna uppgifter, inte kontroll över de elever som avbryter sina studier i fristående skolor eller som flyttar in i kommunen. Enligt gymnasieskolans uppgifter finns dock elever som slutar i skolan och där kom- munen inte vet vad de sedan gör. En kommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Skyl-

(27)

digheten omfattar dock inte de ungdomar som genomför eller fullgjort utbild- ning på ett nationell eller specialutformat program eller motsvarande utbildning.

Inspektörerna bedömer att kommunen inte fullgör sin skyldighet att informera sig om icke skolpliktiga ungdomars sysselsättning enligt skollagen. I detta sam- manhang är det viktigt att gymnasieskolan har kunskap om orsaken till avhop- pen.

Elevernas genomsnittliga betygspoäng 2006 inom vart och ett av de nationella program som finns vid skolan är genomgående högre än eller lika höga som genomsnittet i riket. Flickor har genomgående högre genomsnittligt betygspo- äng (15,3 poäng) jämfört med pojkar (13,9 poäng).

Betygsstatistik, inspektörernas lektionsbesök samt intervjuer med lärare och elever visar sammantaget att de elever som genomför utbildningen vid gymna- sieskolan tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kurspla- nernas mål. Inspektörerna vill dock påpeka att skolan fortsatt bör uppmärk- samma skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga betygspoäng och avhoppen.

I gymnasieskolan finns olika kvalitetsredovisningar, en för varje rektors an- svarsområde. Dessa innehåller ingen egentlig bedömning av måluppfyllelsen vad gäller kunskaper. I kvalitetsredovisningarna finns inga sammanställningar av betygsresultat eller resultat av nationella prov.

Resultatet av skolans verksamhet följs inte upp kontinuerligt så att undervis- ningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styr- dokumentens krav. Resultat från nationella prov och betygsstatistik används inte för att främja elevernas kunskapsutveckling.

Inspektörerna bedömer att kommunen inte genomför en systematisk utvärde- ring av kunskapsresultaten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen redovisas i den särskilda inspektionsrapporten för vuxenutbildningen. Inspektö- rernas bedömning är att kommunen inte följer upp kunskapsresultaten i särvux.

Särskilt stöd

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Enligt personalen finns rutiner för arbetet med att identifiera behovet av olika stödinsatser och förskolan har en bild av hur omfattande behovet är och vilken typ av insats som behövs. Däremot varierar omfattningen av vilket stöd som ges och på vilket sätt kommunen vet att alla barn i kommunens förskoleverk- samhet får det stöd de behöver för sin utveckling. Intervjuer och dokumenta- tion som inspektörerna tagit del av pekar på ett starkt engagemang i arbetet med att ge särskilt stöd till de barn som behöver detta. Såväl rektorer som per- sonal i verksamheten tar ansvar för att uppmärksamma behoven och hitta lös- ningar. I kommunen finns tillgång till såväl specialpedagoger som psykolog.

Personalen uppger också att samverkan med andra instanser såsom socialtjäns- ten och barnhabiliteringen fungerar bra. Av intervjuerna framkommer dock att arbetet med att kartlägga barns behov av särskilt stöd är mer eller mindre sys- tematiskt och skillnaderna områdena emellan är stora. Möjligheten att ge stöd varierar också. Kommunen bör försäkra sig om att alla barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd de behöver. Se vidare i verksamhetsrapporten för förskoleverksamheten.

References

Related documents

Denna anmälningsprocess har vi valt att se utifrån det organisationsteoretiska perspektivet (Östberg, 2010) där socialtjänstens sorteringsarbete beskrivs med hjälp

Att kunna kringgå de resursbaserade problemen som finns inom exponering för specifika fobier samt att organisera personer som ska ställa upp som publik i en exponering för

utan att få honom eller henne att säga ja”.. Allt för många barn får stöd för sent, i högstadiet i stället för tidigt i grundskolan. dessutom är stödet otillräckligt,

bromsmediciner och ifrågasatt om hiv orsakar aids, kunde mediciner äntligen börja nå ut till den överväldigande majoritet av aidssjuka sydafrikaner som inte själva har möjlighet

Som pedagog kan det vara av intresse att ta reda på vad eleverna kan se som viktigt att kunna samt hur man kan koppla detta till undervisningen så att eleverna bättre förstår

Att barn- skötarna menar att kompetensen hos yrkesgrupperna är likvärdig, kan bero på påverkan av makt, det vill säga: de skulle förminska sin egen yrkesroll om de erkände

 Han  förklarar  att  det  finns  ett  stort  lokalt  intresse  för  fotbollslaget  och  att   det  är  viktigt  att  kunna  följa  med  i  de  diskussionerna

Flera deltagare uppmärksammade att det var just Julia Roberts som var med i annons 5 (se bilaga 3) och att det var en bidragande faktor till att de valde just denna annons som den