Förstudie
Extra anpassningar och särskilt stöd
Trosa kommun Mars 2021
Marie Lindblad, certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning
Inledning 2
Resursfördelning till grundskolan - tar den hänsyn till elevernas olika
förutsättningar och behov? 3
Får humanistiska nämnden en regelbunden rapportering gällande arbetet med
extra anpassningar och särskilt stöd? 7
Sammanfattning och rekommendation 8
2
Inledning
Bakgrund
Enligt skollagen ska skolan vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet enligt skollagen. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov och skolan ska kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.
Brister i likvärdighet kan bero på en rad olika faktorer. Enligt skollagen innehåller begreppet likvärdighet olika aspekter:
● Tillgång till lika utbildning
● Lika kvalitet på utbildningen
● Skolans uppdrag att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar.
Humanistiska nämnden är huvudman för grundskolan i Trosa kommun och ansvarar för att skapa förutsättningar för en likvärdig skola.
Revisorerna har utifrån sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en förstudie av nämndens styrning och uppföljning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Förstudien ska utgöra ett kunskapsunderlag för revisorerna i det fortsatta granskningsarbetet.
Syfte
Förstudien syftar till att översiktligt kartlägga hur humanistiska nämnden styr och följer upp grundskolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd.
I förstudien besvaras följande frågor:
● Tar resursfördelningen hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov?
● Får nämnden en regelbunden rapportering gällande arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd?
Första frågan omfattar även hanteringen av tilläggsbelopp.
Avgränsning
Granskningen avgränsas till att omfatta humanistiska nämnden och dess ansvar som huvudman för grundskolan. Grundsärskolan omfattas inte av granskningen. I tid avgränsas förstudien i huvudsak till år 2020. Nämndens protokoll från och med augusti 2019 omfattas av granskningen.
Metod
Förstudien utförs genom intervju med skolchef och elevhälsa samt dokumentstudier och protokollgranskning.
Resursfördelning till
grundskolan - tar den hänsyn till elevernas olika
förutsättningar och behov?
Humanistiska nämnden har beslutat om Internbudget 2020 för humanistiska nämnden, barnomsorg och utbildning (2019-11-19, § 94). På samma sammanträde fattades även beslut om bidrag till fristående skolor (som bygger på den kommunala budgeten).
Det finns en resursfördelningsmodell som genererar en elevpeng. Elevpengen varierar i storlek för förskoleklass, skolår 1-3, 4-5, 6 samt 7-9. Denna elevpeng är lika för alla skolor i kommunen. Utöver elevpeng finns möjlighet för skolorna att ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära stödbehov. Tilläggsbeloppet är lagreglerat för de fristående skolorna men hanteras utifrån samma principer även för de kommunala skolorna.
I riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder (antagen 2019-10-01, § 76) tydliggörs för när tilläggsbelopp kan beviljas och hur ansökan ska ske. Det finns mall för ansökan samt mall för beslut om tilläggsbelopp. Även en blankett för uppföljning har tagits fram.
Av riktlinjerna framgår följande: “Resurser till kommunal samt fristående verksamhet fördelas lika i form av ett grundbelopp per barn/elev. Alla skolor har som sin uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov och förutsättningar. Detta ska inkluderas i grundbeloppet.
Utöver grundbeloppet kan såväl den kommunala som den fristående verksamheten vara berättigad till tilläggsbelopp för enskilda barn/elever i sin verksamhet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge ersättning för extraordinära stödåtgärder.”
Vid intervju med chef för resurscentrum framkommer att det kommer in många ansökningar från de kommunala skolorna. Varje ansökan avser en elev.
4 nedan:
Skola Antal ansökningar vt 20 Antal ansökningar ht 20
Tomtaklintskolan 10 färre än 10
Hedebyskolan 10 15
Skärlagskolan 11 14
Vitalisskolan 10 12
Fornbyskolan 23 20
Kyrkskolan 16 15
TOTALT 80 79
Mer än hälften av det totala antalet ansökningar beviljas inte. Avslag uppges bero antingen på att ansökan är ofullständig eller att insatsen inte bedöms vara extraordinär.
Antal beviljade tilläggsbelopp per skola varierar för höstterminen 2020 mellan fyra och åtta per skola och för höstterminen mellan två och 11. Fornbyskolan är den skola som beviljats flest tilläggsbelopp för både vår- och höstterminen 2020. Totalt beviljades 34 tilläggsbelopp till kommunala grundskolor på vårterminen 2020 och 38 för höstterminen 2020.
Under 2020 beviljades två ansökningar om tilläggsbelopp för vårterminen och fem för höstterminen till fristående grundskolor. (Det motsvarade antalet ansökta tilläggsbelopp) Humanistiska nämnden fick information om bidragen till fristående skolorna på sitt sammanträde den 26 januari 2021.
Det sker uppföljning av tilläggsbelopp av chef för Resurscentrum enligt en gemensam mall. Vid uppföljningen besöker chef för Resurscentrum skolorna.
Utöver elevpeng och eventuella tilläggsbelopp fördelas även ett verksamhetsstöd till de kommunala skolorna. Det senare finansieras av statsbidrag och omfattar (tillsammans med tilläggsbelopp till kommunala skolor ca 20% av den aggregerade
elevpengssumman. (För år 2020 var den summerade budgeterade kommunala elevpengen drygt 100 mkr och tilläggsbelopp/verksamhetsstöd omfattade 20 mkr.)
Vid genomförda intervjuer beskrivs processen för hur verksamhetsstödet fördelas mellan skolorna. Som underlag för fördelningen av det samlade verksamhetsstödet förs samtal med enskilda rektorer, kvalitetschef gör verksamhetsbesök och det förs samtal i respektive rektorsgrupp (F-6 samt 7-9). I fokus är organisation, genomförande och resultat. Efter inhämtande av fakta enligt ovan tar skolchef, resurschef, kvalitetschef samt skolekonom ett samlat grepp om helheten, relaterar till tidigare år, förändringar som gjorts, utfall i år osv. Utifrån detta samlade underlag fattar därefter skolchef beslut om fördelningen av verksamhetsstödet mellan de olika skolorna. Det belopp som då finns att fördela är den avsatta budgeten för tilläggsbelopp/verksamhetsstöd (ca 20 mkr) minus det som resurschef beslutat bevilja i tilläggsbelopp till skolorna.
Utöver denna resursfördelning fördelas statsbidrag av olika slag samt intäkter från migrationsverket till de olika skolorna. Den samlade resursfördelningen till skolorna leder till att skolorna får en budgeterad resursfördelning utöver elevpengen på mellan 12 och 24%.
Resursfördelningssystemet är etablerat och utvärderas löpande av förvaltningen i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kontrollera modellen görs en SALSA jämförelse av residual för meritvärde och för andel elever som uppnått kunskapskraven över de tre senaste åren per skolområde. I denna residualanalys kan man enligt skolchefen se att det finns en kompensatorisk effekt i de faktiska resultaten som uppnås men den fördelningsmodell som har används tillsammans med hur resurserna har använts.
Skolorna i Trosa överträffar förväntat utfall med 10-20 steg i SALSA.
Med jämna mellanrum lyfts en dokumenterad utvärdering till nämnden. Vi har tagit del av en utvärdering daterad 2018-11-16 som behandlades av nämnden 2018-11-27, §
6 resursfördelningen fungerar även utifrån en socioekonomisk SALSA analys har årligen en residual jämförelse av meritvärden och andelen elever som blir behöriga till
gymnasiet genomförts. Residual jämförelsen innebär att man jämför de faktiskt
uppnådda resultaten på en skola med det modellberäknade värdet enligt SALSA, alltså det förväntade skolresultatet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.
Hedebyskolan och Tomtaklintskolan är de skolor som jämförs då de är mottagande skolor för kommunens F-6 skolor. På så sätt omfattas kommunens samtliga skolor. I residual jämförelserna vid de tre senaste mätningarna 2015, 2016 och 2017 ser vi att Trosa kommuns båda högstadieskolor har en positiv avvikelse med bättre faktiska resultat än modellberäknat värde. Hedebyskolan har den största positiva avvikelsen med total residual 12, 29, 4 för genomsnittligt meritvärde och Tomtaklintskolan har positiv avvikelse med residual 9, 19, 3. I samband med det nya riktade statsbidraget för stärkt likvärdighet gjordes en ny genomlysning som pekar i samma riktning som
kommunens tidigare utvärderingar.”
I Trosa kommun finns ett system som ger kompensation för ändrade volymer i samband med delårsrapport och årsredovisning. (Volymavstämning sker halvårsvis.) Resurser för volymkompensation hanteras således centralt i kommunen och inte inom humanistiska nämnden.
Får humanistiska nämnden en regelbunden rapportering
gällande arbetet med extra
anpassningar och särskilt stöd?
Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd har en koppling till resursfördelningen.
Det avgörande är dock vad resurserna används till.
Det finns en barn- och elevhälsoplan som beskriver barn- och elevhälsoarbetet, ansvarsfördelning och arbetsgångar, hur man ska arbeta med elevhälsoteam, stödinsatser, närvaro/frånvaro, övergångar samt anmälan av kränkningar etc.
Det övergripande syftet med barn- och elevhälsoplan är, att utifrån ett salutogent
perspektiv, främja varje enskilt barns och elevs lärande och utveckling. Planen ska även bidra till att säkerställa alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning och vara den övergripande barn- och elevhälsoplanen i Trosa kommun. Barn- och elevhälsoplanen ska vara ett stöd och utgöra ett verktyg i det dagliga elevhälsoarbetet för alla
medarbetare i förskola och skola.
Planen inleds med en beskrivning och exemplifiering av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.
I planen tydliggörs elevhälsans olika professioners uppdrag samt ansvarsfördelningen mellan rektor, lärare och elevhälsa. Arbetsgång för extra anpassningar och särskilt stöd tydliggörs och som bilaga till planen finns mallar för pedagogisk kartläggning, utredning av en elevs behov av särskilt stöd samt checklista för extra anpassningar och särskilt stöd.
Barn- och elevhälsoplanen revideras årligen och inför 2020 gjordes en revidering 2019- 11-19, § 91.
Den nu gällande planen fastställdes av humanistiska nämnden 2020-11-24, § 100.
Revideringen hösten 2020 innebär några förändringar. Arbetsgången kring extra anpassningar och särskilt stöd i skolan har exempelvis förtydligats. Man har även reviderat den pedagogiska kartläggningen (skola) samt reviderat samtalskorten.
Dessutom finns en ny bilaga om vad en pedagog kan göra inför att koppla in elevhälsan.
Vid intervju med chef för Resurscentrum framkommer att det nu pågår
implementeringen av den justerade planen på skolorna. Det uppges även att skolorna blir allt bättre på extra anpassningar och att ett större fokus nu finns på gruppnivå än tidigare.
Planen utvärderas årligen av elevhälsan (i juni) och eventuella förslag till förändringar diskuteras internt i förvaltningen innan en ny plan årligen fastställs av nämnden.
Elevhälsans personal är anställd av resurscentrum med undantag av
8 buffert.
Av ärendet framgår att knappt 7 mkr av underskottet beror dels på hur Hedebyskolan har organiserats för att möta elever med särskilda behov samt att resurscentrum (med uppdraget att bemanna elevhälsan samt att besluta om verksamhetsstöd till
kommunens förskolor och skolor för riktat elevstöd samt besluta om tilläggsbelopp inom skollagen för externa elever) prognostiserar ett underskott. Nämnden beslutade att godkänna nämndens helårsprognos.
Av Delårsrapport med helårsprognos för humanistiska nämnden, barnomsorg och utbildning, 2020-09-19, § 76 framgår att helårsprognosen för verksamheter och nämnd uppgår till – 6,8 mkr. Nämnden godkänner helårsprognosen. I anslutning till detta ärende (§ 77 2020-09-19) överlämnar humanistiska nämnden en åtgärdsplan för en ekonomi i balans till kommunstyrelsen.
Humanistiska nämnden beslutar även (2020-09-19, § 78) att nämndens buffert 2020 nyttjas helt för att stärka resurscentrums budget med 3,275 mkr. Av protokollet framgår att genom att med nämndens buffert stärka resurscentrums budget skapas stabilitet i de insatser som genomförs för att eleverna skall ges rätt stöd vid skolenheterna.
Handlingsplanen som överlämnades till kommunstyrelsen redovisade bland annat vidtagna åtgärder. Vidtagna åtgärder innebär en strikt och väl avvägd tjänstefördelning med en bemanning som skall kunna säkra verksamhetens krav så kostnadseffektivt som möjligt inom det ansvar skollagen lägger på huvudmannen. Exempel på aktiva åtgärder 2020:
● Reducerat antal timmar i studiehandledning, från 5 timmar till 4 per vecka.
● Reducerat antalet elevassistenter där det är möjligt att genomföra.
● Genomför ämnet SvA i grupp där det är möjligt.
● Strikt bedömning av skolskjuts enligt gällande skollag och skolskjutsregler
● Mottagande av elever till skola där det är organisatoriskt och ekonomiskt försvarbart
● Organiserat för- och eftermiddagsgrupper inom SFI
● Samordning av personal mellan skolor och förskolor vid stor frånvaro kopplat Corona.
● Reducerat deltagande i externa utbildningar – nyttjat webbsända utbildningar.
Av handlingsplanen framgår vidare att underskottet behövs för att säkra verksamheten inom lagkrav.
Vid intervjuer framkommer att nämnden har ett starkt fokus på goda skolresultat.
Vid nämndens beslut om Internbudget 2021 Humanistiska nämnden - barnomsorg och utbildning (2020-11-24§, 98) framgår att resurscentrum får en förstärkning med 3 mnkr.
Sammanfattning och rekommendation
Förstudien visar att humanistiska nämnden nyttjar den lilla kommunens fördelar. Att kunna resursfördela utifrån lokal kunskap om olika skolors förutsättningar och behov.
Därtill görs uppföljningar av resursfördelningen i relation till de resultat som uppnås.
Nämnden styr och följer upp arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd genom barn- och elevhälsoplanen (och dess årliga revidering), det systematiska kvalitetsarbetet samt den ekonomiska utvecklingen inom området.
Vi bedömer att det inte finns ett behov av att göra en fördjupad granskning inom området.
2021-03-08
Susanne Lindberg Marie Lindblad
Uppdragsledare Projektledare
Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Trosa kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan undertecknad av revisionens ordförande den 2020-10-19. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.
