Förbundsårsmöte Online. 27 mars

(1)

Förbundsårsmöte 2021 Online

27 mars

(2)

Handlingar Förbundsårsmöte 2021

Innehållsförteckning

Arbetsordning……… 3

Röstlängd……….. 5

Ombudsförteckning……….. 6

Föredragningslista……….. 8

Styrelsens förslag……… 10

Motioner och yttranden………. 98

Medlemsavgifter………. 121

Valberedningens förslag………. 123

Protokoll Förbundsårsmöte 2020……… 140

Stadgar Svenska Friidrottsförbundet………. 156

(3)

FÖRBUNDSÅRSMÖTET 2021 - ARBETSORDNING

Förbundsmötet den 27 mars 2021 kommer att hållas digitalt via Easymeet vilket föranleder förslag till arbetsordning enligt nedan. (Info om hur Easymeet fungerar redovisas separat).

1. Yttrande- och förslagsrätt. Yttrande- och förslagsrätt tillkommer, förutom ombuden,

förbundsstyrelsens ledamöter inklusive hedersledamöter, ledamot av valberedningen, revisorerna, ledamöter i av förbundsstyrelsen tillsatta utskott, råd och kommittéer, tjänsteman inom förbundet som adjungerats till mötet, samt motionär i vad avser egen motion. Yttranderätt tillkommer RF:s och SISU Idrottsutbildarnas representant, SFIF:s arbetstagare och med mötets enkla majoritet närvarande medlem i friidrottsförening. Övrig person kan få yttra sig efter beslut härom av Årsmötet.

2. Begära ordet – lämna förslag. Den som önskar ordet anmäler detta genom att i Easymeet trycka på ”Begära ordet-knappen”. Mötesordföranden noterar den anmälda talaren på talarlistan. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt ges företräde framför personer som redan talat. Mötet kan bestämma en talartid som maximal tid att ta i anspråk. Ordföranden håller då ordning på tiden och knackar lätt i bordet med klubban när tiden närmar sitt slut. Samtliga förslag, s k yrkanden, som Årsmötet ska behandla måste lämnas till ordföranden genom att yrkandet skrivs in i Easymeet.

Yrkandet ska formuleras som förslag till beslut (utom vid ordningsfråga, se nedan). Alla förslag/yrkanden på Årsmötet protokollförs. Styrelsens förslag är alltid huvudförslag.

3. Rösträtt Endast de valda ombuden, som finns med på den av Årsmötet fastställda röstlängden har rösträtt. (Det är inte tillåtet att överlåta rösträtten till någon annan.) Röstlängden fastställs i början av mötet och kan justeras under mötets gång för det fall att nya ombud tillkommer, eller att ombud byts.

4. Omröstning När debatten är avslutad frågar ordföranden om Årsmötet är redo att gå till beslut.

Ordföranden redovisar de yrkanden/förslag som har kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas (=propositionsordning).

1. Beslut tas normalt med acklamation (dvs muntliga ja-rop – man kan inte ropa nej, utan man bifaller det förslag man röstar på genom att ropa ett ja). Vid digitalt möte gäller att om ingen anmäler avvikande mening avseende föreliggande förslag, genom att anmäla ett motförslag, så uppfattas ”tystnaden” som bifall till det föreliggande förslaget. Finns två förslag används omröstningssystemet i Easymeet direkt.

4. Om något av ombuden vill ha en ännu mer noggrann bedömning av omröstningen kan denne begära röstgranskning. Då avges rösterna efter upprop från den justerade röstlängden. Endast vid val kan sluten omröstning tillämpas (se p.10), varvid

omröstningssystemet i Easymeet tillämpas direkt.

5. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har en viktig upplysning att tillföra debatten, eller vill rätta till felaktighet som används i debatten. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får ej innehålla någon argumentation. Ordföranden beslutar om sakupplysningen beviljas.

6. Replik När någon blir medvetet misstolkad eller personligt tilltalad i en debatt kan denne begära

replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara annat än ett kort svar. Ordföranden beslutar

om replik beviljas. Efter replik kan ordföranden bevilja kontrareplik, enligt samma princip som för

replik.

(4)

7. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus för överläggningar mellan ombuden, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten.

Ordningsfrågor bryter talarlistan. Som regel kräver inte ordningsfråga skriftligt yrkande, om inte ordföranden begär det.

8. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller ordföranden. Årsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas, efter fråga från ordföranden. Då streck i debatten sätts, sätter de som önskar tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som har inkommit. Yrkanden får inte göras efter att streck i debatten har satts.

9. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen ska skriftligen lämnas till mötesordföranden, senast vid Årsmötets avslutande. Reservationer protokollförs.

10. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan Årsmötet eller ordföranden besluta att sluten omröstning skall tillämpas. Ombuden röstar med hjälp av det omröstningssystem som finns i Easymeet. Röstning sker genom att av de nominerade

(inskrivna i Easymeet) ange högst det antal personer som ska väljas. Röstetalen för varje kandidat protokollförs.

11. Redaktionskommitté Årsmötet kan utse en redaktionskommitté med uppgiften att skriva ett uttalande från mötet samt att i fall när det råder oenighet kring en skrivning i ett förslag, skriva fram ett förslag på skrivning som blir ett kompromissförslag att enas kring.

4 av 170

(5)

Lokalt aktivitetsstöd per distrikt SM-poäng per distrikt

Antal giltiga gruppaktiviteter (tidigare Samtliga SM, JSM, USM 2020 kallat sammankomster) hösten 2019 inom - och utomhus

Blekinge ^{1 151} Blekinge 6,5

Bohuslän-Dal ^{1 334} Bohuslän-Dal 15,50

Dalarna ^{1 747} Dalarna 8,25

Gotland ²¹⁶ Gotland 0

Gästrikland ^{1 719} Gästrikland 8,75

Göteborg ^{8 926} Göteborg 138

Halland ^{2 081} Halland 4,75

Hälsingland ⁹³⁰ Hälsingland 4,5

Jämtland-Härjedalen ⁹⁸³ Jämtland-Härjedalen 4,75

Medelpad ⁴²² Medelpad 4

Norrbotten ^{1 227} Norrbotten 2,25

Närke ^{4 409} Närke 17

Skåne ^{9 409} Skåne 61

Småland ^{6 268} Småland 40

Stockholm ^{13 322} Stockholm 184

Södermanland ^{4 101} Södermanland 11,5

Uppland ^{3 244} Uppland 35,75

Värmland ^{2 714} Värmland 24,25

Västerbotten ^{1 278} Västerbotten 9,75

Västergötland ^{3 823} Västergötland 12,75

Västmanland ^{3 641} Västmanland 16,5

Ångermanland ⁴³⁴ Ångermanland 1,25

Östergötland ^{3 543} Östergötland 14,25

Röstlängd för Svenska Friidrottsförbundets förbundsårsmöte 2021

Antal ombud per distrikt Grund-

röster Lokalt aktivitetsstöd SM-poäng

Blekinge 4 2 1 1

Bohuslän-Dal 4 2 1 1

Dalarna 4 2 1 1

Gotland 2 2 0 0

Gästrikland 4 2 1 1

Göteborg 17 2 5 10

Halland 3 2 1 0

Hälsingland 2 2 0 0

Jämtland-Härjedalen 3 2 1 0

Medelpad 2 2 0 0

Norrbotten 3 2 1 0

Närke 5 2 2 1

Skåne 12 2 6 4

Småland 9 2 4 3

Stockholm 23 2 8 13

Södermanland 5 2 2 1

Uppland 7 2 2 3

Värmland 6 2 2 2

Västerbotten 4 2 1 1

Västergötland 5 2 2 1

Västmanland 5 2 2 1

Ångermanland 2 2 0 0

Östergötland 5 2 2 1

136 46 45 45

Totalt Tilläggsröster

(6)

Ombudsförteckning

Blekinges FIF 1 (4) Hälsinglands FIF 2 (2) Stockholms FIF 23 (23)

Bosse Nilsson Conny Eklund Anders Johrén

Leif-Göran Mosell Bengt Olsson

Bohuslän-Dals FIF 4 (4) Bo Wikmark

Eva Gerdén Jämtl.-Härjed. FIF 3 (3) David Fridell

Jörgen Bjerre Åkerman Isak Hampel Klang

Lillemor Rönnbrant Ivan Sundström

Magnus Bergstrand Johan Engholm

Medelpads FIF 2 (2) Lars Hagström

Dalarnas FIF 4(4) Per Jutterström Lars Linde

Björn Blomberg Jan Holmsten Lena Björk

Göte Hinders Louise Martin

Tobias Heldt Norrbottens FIF 3 (3) Louise Sandberg

Ulrik Mattisson Michael Nordh Maria Hällerfors

Saara Hukkanen Maria Samuelsson

Gotlands FIF 2 (2) Siv Tjärner Marianne Maehle Schmidt

Mona Snäckerström Mats Krigh

Vakant Närkes FIF 5 (5) Niklas Kagevik

Gustav Zetterlund Peter Dacke

Gästriklands FIF 4 (4) Emma Johansson Staffan Movin

Johan Ingjald Åsa Cumlin

Kent Runesson Vakant

Mats Zetterlund Vakant

Göteborgs FIF 17 (17) Vakant

Skånes FIF 12 (12)

Anders Ek Södermanlands FIF 5 (5)

Andreas Modess Bengt Hansson Björn Persson Caroline Gedin Claus Elnif Daniel Röme

Emma Brorsson Upplands FIF 7 (7)

Hans Mölstad Mats Svensson Mikael Wirstedt Per Helander Smålands FIF 7 (9) AnnLis Hellsten Carl Hedin

Hallands FIF 2 (3) Elizabeth Franklin Nordin Värmlands FIF 5 (6)

Jan-Olof Johansson Ingemar Hedin Anders Karlsson

Johnny Lingstam Markus Andersson Hanna Westlund

Mikaela Wieslander Mayer Johan Engberg

Stina Hedvall John Weslien

Karin Wisén Staxler

Västerbottens FIF 4 (4) Västmanlands FIF 5(5) Östergötlands FIF 5 (5) Christina Liffner Krister Hultberg Felix Siljebäck Larsen

Mats Bodén Primrose Ulegård Västergötlands FIF 5 (5) Rebecca Edberg

Ångermanlands FIF 2 (2) Lars-Gunnar Hultin

Leif Thunman Styrelseledamöter

Ungdomsrådet

Repr. från Valberedningen Kanslipersonal

6 av 170

(7)

(8)

FÖREDRAGNINGSLISTA TILL FÖRBUNDSÅRSMÖTET 27 MARS 2021 1. Årsmötet öppnas

2. Parentationer

3. Fastställande av röstlängd 4. Val av mötesordförande 5. Val av mötessekreterare

6. Val av två personer, jämte ordförande, justera mötets protokoll 7. Val av rösträknare

8. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt 9. Fastställande av arbetsordning för mötet 10. Fastställande av föredragningslista för mötet

11. Behandling av verksamhetsberättelse, årsredovisning samt revisionsberättelser för det senaste året.

a. Verksamhetsberättelse b. Årsredovisning

c. Revisionsberättelse för det senaste verksamhetsåret d. Lekmannarevisorernas berättelse

12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning 13. Information om Verksamhetsplan 2021-2022

14. Information 2021 års budget och prognos/inriktning för 2022 samt en långsiktig prognos för 2023-2024.

15. Behandling av verksamhetsinriktning för den kommande perioden, styrelsens förslag och inkomna motioner:

1) Styrelseförslag 1: NYTT Verksamhetsinriktning 2021-2025, benämnd Friidrottens Strategi 2025 2) Styrelseförslag 2: NYTT Regional organisation, revidering av SFIF stadgar och SDF stadgemall 3) Styrelseförslag 3: NYTT Parafriidrott, SM-status och tävlingsregler

4) Styrelseförslag 4: Bordlagt Lekmannarevisorer, uppdragsbeskrivning 5) Styrelseförslag 5: Bordlagt Ändring av startkommando

6) Styrelseförslag 6: Bordlagt SM-status 24-timmarslöpning 7) Styrelseförslag 7: Bordlagt SM-status Traillöpning

8) Styrelseförslag 8: Bordlagt SM-status 100 km för veteraner 9) Styrelseförslag 9: NYTT WA:s nya skogregler, nationella undantag

10) Styrelseförslag 10: Bordlagt Delegering avseende ändring av tävlingsregler

8 av 170

(9)

11) Styrelseförslag 11: Bordlagt Förbundsårsmöte resp. Friidrottsforum genomförs vartannat år 12) Motion 1: Bordlagt Regeländring gällande liggande start/startblock för aktiva 9 år och uppåt.

13) Motion 2: Bordlagt Tillägg av gren P/F13 mångkamp inomhus 14) Motion 3: Bordlagt Dopingkontroll för mästerskapsrekord 15) Motion 4: Bordlagt Förbundstidtagningsledare

16) Motion 5: Bordlagt Öka särskiljningsgraden av svenska landslagets tävlingsdräkter

17) Motion 6: NYTT Organisering av Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) i ”arena” resp. ”kondition”

18) Motion 7: NYTT Ökad öppenhet kring förbundsstyrelsens arbete 19) Motion 8: NYTT Internationella företrädares plats i förbundsstyrelsen 20) Motion 9: NYTT Vänd hopp- och kastordning vid samtliga SM tävlingar 21) Motion 10: NYTT Översyn av regelverket gällande tävlingstillstånd 16. Fastställande av medlemsavgift till SFIF 2022

17. a) Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av ett år b) Val av erforderligt antal övriga ledamöter för en tid av två år

c) Fyllnadsval av två övriga ledamöter, för en tid av ett år.

d) Val av två revisorer med personliga ersättare eller ett revisionsbolag, för en tid av ett år e) Val av två lekmannarevisorer med personliga suppleanter, för en tid av ett

f) Val av ordförande i valberedningen, för en tid av ett år g) Val av fyra ledamöter till valberedningen, för en tid av ett år 18. Beslut om officiellt kungörelseorgan för SFIF

19. Förbundsårsmötets avslutande och avtackningar

(10)

Styrelsens förslag - översikt

1. Verksamhetsinriktning 2021-2025 a. Bilaga: Friidrottens Strategi 2025

2. Revidering av stadgar för Svenska Friidrottsförbundet och stadgemall för specialdistriktsförbund (SDF), att gälla fr.o.m. 1 januari 2022

a. Bilaga 1: Förslag nya stadgar SFIF b. Bilaga 2: Nuvarande stadgar SFIF

c. Bilaga 3: Ändringsansvisningar stadgar SFIF d. Bilaga 4: Förslag ny stadgemall SDF, från 2022 e. Bilaga 5: Nuvarande stadgemall SDF

f. Bilaga 6: Ändringsanvisningar stadgemall SDF 3. Tävlingsregler för parafriidrott

4. Lekmannarevisor, uppdragsbeskrivning (Bordlagt från FÅM 2020-10-04) 5. Ändring av startkommando (Bordlagt från FÅM 2020-10-04)

6. SM-status för 24-timmarslöpning (Bordlagt från FÅM 2020-10-04) 7. SM-status för traillöpning (Bordlagt från FÅM 2020-10-04)

8. SM-status för veteranklasser på 100 km(Bordlagt från FÅM 2020-10-04)

9. Nationell tillämpning av regelverket om skor som är tillåtna att använda vid tävling i friidrott 10. Delegering avseende ändring av tävlingsregler (Bordlagt från FÅM 2020-10-04)

11. Förbundsårsmöte respektive Friidrottsforum genomförs vartannat år (Bordlagt från FÅM 2020-10-04)

10 av 170

(11)

Förbundsårsmötet 2020 – Ändringar av styrelseförslag som bordlades

Vid förbundsårsmötet 2020 som genomfördes digitalt 4 oktober beslutades om bordläggning av ett antal och styrelseförslag och motioner. När det gäller

-styrelseförslagen föreslår Förbundsstyrelsen ändringar enligt nedan. I samtliga fall är det ändringar som är att hänföra till att ärendet bordlades och i sak har ingenting förändrats.

-nedanstående skrivningar finns också presenterade på varje styrelseförslag.

-svar på motionerna har inga förslag till ändringar gjorts.

Styrelseförslag 4; Lekmannarevisor, uppdragsbeskrivning

Vid Förbundsårsmötet 2020 beslutades om att i fortsättningen skall finnas två Lekmannarevisorer.

Som en konsekvens av det beslutet föreslås

att ”Lekmannarevisor” ändras till ”Lekmannarevisorer” på samtliga ställen i förslaget.

Styrelseförslag 5; Ändring av startkommando

Som en konsekvens av att beslutet bordlades vid Förbundsårsmötet 2020 föreslås

att ”från och med utomhussäsongen 2020” ändras till ”från och med utomhussäsongen 2021”.

Styrelseförslag 6; SM-status för 24 timmarslöpning

Som en konsekvens av att beslutet bordlades vid Förbundsårsmötet 2020 föreslås

att ” får SM-status från och med år 2021” ändras till ”får SM-status från och med år 2022”.

Styrelseförslag 7; SM-status för traillöpning

Som en konsekvens av att beslutet bordlades vid Förbundsårsmötet 2020 föreslås

att ” får SM-status från och med år 2021” ändras till ”får SM-status från och med år 2022”.

Styrelseförslag 8; SM-status för veteranklasser 100 km

Som en konsekvens av beslutet bordlades vid Förbundsårsmötet 2020 föreslås att ”med start sommaren 2020” ändras till ”med start sommaren 2021”.

att Förbundsstyrelsens utlåtande ”skulle kunna ske redan från och med 2020” ändras till ”skulle kunna ske redan från och med 2021”.

Styrelseförslag 10; Delegering avseende ändring av tävlingsregler Förbundsstyrelsen föreslår

att ”förslaget dras tillbaka och FS ges möjlighet att återkomma i ärendet till FÅM 2022”.

Styrelseförslag 11; – Förbundsårsmöte respektive Friidrottsforum genomförs vartannat år.

Förbundsstyrelsen föreslår

att ”förslaget dras tillbaka och FS ges möjlighet att återkomma i ärendet till FÅM 2022”.

(12)

Förbundsstyrelsens förslag Nr 1

Rubrik: Verksamhetsinriktning 2021-2025 Förslag:

Förbundsstyrelsen (FS) föreslår:

a) att den officiella benämningen för Verksamhetsinriktningen 2021-2025 skall vara ”Friidrottens strategi 2025” och ska officiellt börja gälla från 1 april 2021.

b) att det finns ett övergripande mål och det skall vara kopplat till LOK-stöd (deltagartillfällen) i åldrarna 7-25 år.

c) att det målet är en ökning av LOK-stöd (deltagartillfällen) i åldrarna 7-25 år på 12% totalt till 2025, rensat från F&S verksamhet samt med 2019 som jämförelseår.

d) att ge FS mandat att till hösten återkomma gällande fler och detaljerade mål inom olika delar av verksamheten.

e) att ge FS mandat att vid styrelsemötet i april 2021 tillsätta en arbetsgrupp som till hösten skall återkomma gällande styrning, rapportering och uppföljning.

f) att ge förbundsårsmötet en möjlighet att genom option att förlänga ”Friidrottens Strategi 2025” till 2027.

Förbundsstyrelsens utlåtande:

Bilaga; Verksamhetsinriktningen 2021-2025, benämnd ”Friidrottens Strategi 2025”.

Ur inledningen på förslaget till ny Verksamhetsinriktning;

”Friidrotten i Sverige står i många stycken stark. Dagligen pågår det fantastiska verksamheter och vi upplever framgångar, glädje och gemenskap i såväl de stora som i de små perspektiven. Vi ska fortsätta göra det vi är bra på och vidareutveckla våra styrkor. Men vi har också ett gemensamt ansvar för att utveckla friidrotten i takt med vår samtid, så att den fortsätter att vara relevant även för morgondagens friidrottare. Friidrottens Strategi 2025 ska hjälpa oss att framtidssäkra vår idrott.

Vi samlas inom Svensk Friidrott för att driva och utveckla friidrotten i Sverige. Det är vår

gemensamma vilja att få friidrotten att växa och välkomna fler till vår fantastiska idrott. Friidrottens Strategi 2025 har arbetats fram med hjälp av insatser från hela Svensk Friidrott, och behöver nu realiseras av oss gemensamt för att nå visionen en idrott för livet - för dig och för alla!

Bakgrund

Den tidigare Verksamhetsinriktningen beslutades på Förbundsårsmötet 2013 och omfattade perioden 2014-2020. Förbundsstyrelsen påbörjade 2018 arbetet med framtagande av den nya Verksamhetsinriktningen i ambitionen att presentera den på Förbundsårsmötet 2020. Men Coronapandemin ville annat och FS valde att skjuta fram lanseringen till Förbundsårsmötet 2021.

12 av 170

(13)

En arbetsgrupp bestående av Maja Englund och Bo Sjölander från FS samt Hillevi Thor och Stefan Olsson från kansliet har varit ansvariga för framtagandet. FS har fortlöpande informerats och

involverats i hur arbetet har framskridit. I processen har det varit viktigt att samla in information från olika håll samt att hela tiden ha en dialog och skapa involvering och förankring.

Bland annat har följande aktiviteter genomförts;

-Förstudie kopplat till erfarenheter från tidigare Verksamhetsinriktningar.

-Omvärldsbevakning och spaning med fokus på RF;s Strategi 2025, Ungdomsbarometern och motsvarande arbete inom World Athletics och European Athletics.

-Information, diskussion och förankring i samband med Förbundsårsmöten, Ordförandekonferenser och Distriktsförbundens höstmöten.

-Arbetsdagar med Kanslipersonal.

-Remissförfarande, webinars, enkäter och djupintervjuer med möjlighet för alla att komma med inspel.

Vid Ordförandekonferensen hösten 2020 som genomfördes digitalt lades stor vikt i att presentera arbetet och även en diskussion kring gemensamt mål. Inspelen och medskicken från diskussionerna ligger till grund för det mål som FS föreslår med inriktning att det skall upplevas både offensivt men också möjligt att uppnå.

Arbetsgruppens ambition har hela tiden varit att göra Verksamhetsinriktningen enkel och tydlig i både innehåll och hur den presenteras. Den skall vara lätt att ”förstå” och vara hela friidrottens verktyg de kommande åren i vår gemensamma vilja att utvecklas och växa genom att vara en attraktiv och inkluderande idrott.

Att ta fram Friidrottens Strategi 2025 har varit både spännande, stimulerande och inspirerande. Det stora och roliga jobbet börjar när Förbundsårsmötet godkänt inriktningen. När vi tillsammans ska göra ”verkstad” av innehållet och verka/leva Strategin. Det är ett gemensamt uppdrag!

Nu går startskottet för Friidrottens strategi 2025. Låt oss framtidssäkra vår friidrott tillsammans,

häng med på resan!”

(14)

2 0 2 5

FRIIDROT TENS STRATEGI 2025

(15)

Innehåll

Inledning

03

Utmaningar

04

Vi står rustade

05

Övergripande mål

06

Nio strategiska utvecklingsområden

07

Så blir strategin verklighet

11

Då får vi fira

13

(16)

Friidrottens Strategi 2025 03

Friidrotten i Sverige står i många stycken stark. Dagligen pågår det fantastiska verksamheter och vi upplever framgångar, glädje och gemenskap i såväl de stora som i de små perspektiven. Vi ska fortsätta göra det vi är bra på och vidareutveckla våra styrkor. Men vi har också ett gemensamt ansvar för att utveckla friidrotten i takt med vår samtid, så att den fortsätter att vara relevant även för morgondagens friidrottare. Friidrottens Strategi 2025 ska hjälpa oss att framtidssäkra vår idrott.

Vi samlas inom Svensk Friidrott för att driva och utveckla friidrotten i Sverige. Det är vår gemensamma vilja att få friidrotten att växa och välkomna fler till vår fantastiska idrott.

Friidrottens Strategi 2025 har arbetats fram med hjälp av insatser från hela friidrotten och behöver nu realiseras av oss gemensamt för att nå visionen om en idrott för livet - för dig och för alla!

Friidrottens Strategi 2025 innehåller inte allt vi kommer att ägna oss åt de närmaste åren.

Massor av beslut, prioriteringar och detaljer kommer att utarbetas löpande och det är också meningen. Strategin är inte en kristallkula utan en kompass som visar riktningen och ger underlag för beslut som för oss mot målet. Friidrottens Strategi 2025 ska hjälpa oss att peka ut var vi inom Svensk Friidrott gemensamt vill vara år 2025. Med en gemensam strategi i ryggen står vi redo att anta de spännande utmaningar och möjligheter som det innebär att driva en ideell folkrörelse idag.

En strategi tas alltid fram utifrån hur omvärlden ser ut. För Friidrottens Strategi 2025 har en mängd faktorer vägts in. Varför fortsätter vi tappa äldre ungdomar? Vad kan man göra för att underlätta föreningsvardagen? Hur kommer den nya regionala organisationen fungera? Hur hanterar vi de ekonomiska och sociala utmaningarna som följer i pandemins spår? Detta är frågor som friidrotten delar med i stort sett hela idrottsrörelsen och som vi försökt fånga i de utvecklingsområden som nu är stommen i Friidrottens Strategi 2025.

Nu går startskottet för Friidrottens Strategi 2025. Låt oss framtidssäkra vår friidrott tillsammans, häng med på resan!

Förbundsstyrelsen genom Bo Sjölander, Maja Englund, Stefan Olsson och Hillevi Thor

STARTSKOTTET GÅR

FÖR FRIIDROTTENS STRATEGI 2025

(17)

I FRIIDROTTENS FRAMTID OCH OMVÄRLD FINNS FLERA UTMANINGAR

De mest centrala utmaningarna för friidrotten att ta sig an under den kommande femårsperioden är att:

Friidrotten tappar äldre ungdomar och upplever en ökad konkurrens

Detta är en utmaning i hela idrottsrörelsen. Även om det dels beror på vad som händer i övriga livet för tonåringar så handlar det också om villkoren för dem att fortsätta att träna friidrott, tävla utifrån egna önskemål eller engagera sig på annat sätt. Vid sidan av den ideella idrotten växer hela tiden nya kommersiella erbjudanden fram. Dessa vänder sig inte bara till vuxna utan även till unga vuxna och barn.

Friidrotten växer inte och aktivitetsnivån utanför större städer tunnas ut

Friidrotten har inte växt totalt sett under många år, samtidigt som många andra idrotter går framåt och lockar allt fler. Detta innebär i sig en risk för verksamheten över tid. Utanför de stora städerna blir det allt längre mellan friidrottsföreningarna och detta gör att många i Sverige saknar möjligheten att friidrotta på sin hemort.

Det upplevs alltmer krävande och komplext att driva förening

Under en tid då många saker förenklas i omvärlden stiger också förväntningarna på servicenivå och enkelhet från och inom föreningslivet och idrotten. Detta parallellt med att det ställs allt större krav på de ideella krafter som engagerar sig i föreningslivet.

Det ekonomiska handlingsutrymmet minskar

Effektiv användning av ekonomiska resurser och en kreativ utveckling av nya intäktsmöjligheter är avgörande för fortsatt utveckling av friidrotten. Förändrade förutsättningar i omvärlden gör det viktigt att våga prova nya arbetssätt och samarbetsvägar.

Ledarjakten aldrig slutar

Rekrytering och kompetensutveckling av nya och befintliga ledare är en ständigt närvarande fråga i föreningsvardagen.

Intresset för ideellt engagemang är fortsatt starkt i Sverige men tydlighet i uppdrag och en värderingsstyrd verksamhet efterfrågas i allt större utsträckning. Friidrotten behöver möta detta och samtidigt ge utrymme för både ideella och anställda ledare och tränare.

(18)

Æ

Vår vision: Verksamheten drivs mot visionen: Din Idrott – För Livet!

Æ

Vår värdegrund: Vi leder och agerar efter Friidrottens Värdegrund

Æ

Vår roll i samhället: Vi fortsätter att bidra genom friidrottens viktiga roll i samhället: Rörelse och fysisk aktivitet, engagemang och trygghet, idrottsliga upplevelser, hållbarhet och tillgänglighet samt inkludering och mångfald.

Æ

Vår idrottsliga grund: Vi bygger vidare på friidrottens grund där grenarnas olika egenskaper skapar en stark gemenskap och där träning och tävling kan ske på ett sätt som samlar, inte delar upp, människor.

Æ

Vi moderniseras: Vi utvecklar hela tiden vår idrott så att vi kan lära oss mer, samverka bättre och stötta varandra. Nya samarbetssätt och digitala verktyg är några av nycklarna till detta.

Æ

Vår gemenskap: Vi är många som – på alla nivåer i vår idrott – både vill och kan vara med och bidra till fortsatta framgångar. Alla kan göra skillnad genom att föregå med gott exempel och vara förebilder för andra.

VI STÅR RUSTADE

ATT MÖTA UTMANINGARNA

Friidrotten har alla möjligheter att möta de utmaningar som vi står inför.

Framgångsfaktorerna för att göra detta är:

Friidrotten är... för alla

Vi ser och tar tillvara på alla individers möjligheter att inkluderas och vara delaktiga i vår verksamhet.

Friidrotten är... tillsammans

Vår gemenskap är viktig oavsett gren, ambitionsnivå eller klubb- tillhörighet. Alla ska, oavsett roll bli sedda som viktiga individer i vår verksamhet.

Friidrotten är... trovärdig och hälsosam

Vi arbetar aktivt för en ärlig, rättvis och ren idrott. Vår verksamhet utgår ifrån respekt och välmående som skapar förutsättningar till hälsa och utveckling under hela livet.

Friidrotten är... trygg och glädjefylld

Vår verksamhet bygger på glädje, trygghet och gemenskap.

Vi ger möjligheter för alla att utvecklas utifrån egen förmåga och ambitionsnivå i en trygg miljö.

Läs hela värdegrunden på friidrott.se

Friidrottens Värdegrund

(19)

VÅRA ÖVERGRIPANDE MÅL:

EN ATTRAKTIV OCH VÄXANDE FRIIDROTT

Friidrottens dragningskraft är avgörande för att den ska kunna leva vidare och utvecklas över tid. Friidrotten ska upplevas som en positiv, modern, inkluderande och värdefull kraft i samhället. Barn, ungdomar och vuxna ska aktivt söka upp friidrotten, delta i och må bra i verksamheten utifrån sina egna behov.

Attraktiviteten bygger på

Æ

Glädje och inspiration

Æ

Värderingar och ledarskap

Æ

Tillgänglighet och enkelhet

Friidrotten är fortfarande en av Sveriges största och mest populära idrotter men under de senaste åren har vi inte sett någon tillväxt av antalet utövare på totalen. Att växa innebär att verka för att välkomna och inkludera och att förädla den befintliga verksamheten. Tillväxt är ett resultat av friidrottens attraktivitet.

Målet är att friidrottens ska växa

Æ

I hela landet

Æ

I alla åldrar

Æ

I alla föreningar, stora som små

Æ

I alla grenar

En attraktiv friidrott En växande friidrott

(20)

STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR EN ATTRAKTIV OCH VÄXANDE FRIIDROTT

Nedanstående nio strategiska utvecklingsområden är de som är mest prioriterade för friidrotten fram till 2025. Utvecklingsområdena ska inte ses som ensamma öar utan som olika delar som samverkar mot målen.

Genom initiativ och projekt inom ett eller flera av områdena kommer föreningar, distrikt och förbund gemensamt bygga friidrottsmiljöer som är mer attraktiva och som växer.

Moderna och konkurrenskraftiga föreningsmiljöer

Nya och utvecklade

tävlings- och arrangemangsformer

Stärkt ledarskap i

alla delar av organisationen

Nya och utvecklade träningsformer

Stärka löpningens position inom friidrotten Ökad service

direkt till föreningarna

Ökad grad av digitalisering och digital kompetens

01 04 07

05 06

02 03

Blå-gula framgångar - internationellt och lokalt

Stärkt finansiering för att utveckla friidrotten

08 09

(21)

Moderna och konkurrenskraftiga föreningsmiljöer Starka föreningar är en förutsättning för en växande och välmående friidrott. Föreningen som organisationsform utmanas idag. För att attrahera och behålla fler i friidrotts- föreningarna krävs moderna miljöer, anpassade efter dagens samhälle och människors behov. Varje förening ska ges möjlighet att hitta sin roll och utvecklas i denna, som en del av den lokala och nationella friidrottsmiljön.

Målbild 2025

Æ

Föreningarna är starka, tar vara på människors vilja att vara med och bidra och bygger på delaktighet.

Æ

Föreningar samverkar utifrån sina respektive roller och friidrottsmiljöerna stöttas också av de nya distrikten och elitverksamheten.

Æ

Människor är stolta över sin förening och att vara en del av friidrotten.

Æ

Det är enkelt och välkomnande att börja, träna, tävla och engagera sig oavsett förutsättningar och ambitions- nivå. Formerna för medlemskap har utvecklats och vi möts i både fysiska och digitala rum.

Æ

Verksamheten vilar på vilar på Friidrottens Värdegrund.

Föreningarna är vaccinerade mot doping.

Ökad service direkt till föreningarna

Att driva en framgångsrik och levande friidrottsförening är inte en lätt uppgift idag och administration och brist på stöd riskerar att bli hinder för engagemang och friidrottsglädje.

Speciellt då det mesta bygger på ett ideellt arbete.

Målbild 2025

Æ

Genom att förbundet stöttar med tydliga, enkla och praktiska verktyg är det enklare att bedriva föreningsverksamhet.

Æ

Genom en förstärkt dialog och nätverk för föreningens företrädare utvecklas föreningsverksamheterna i linje med de gemensamma målen.

Ökad grad av digitalisering och digital kompetens Ökad digitalisering är inte ett egensyfte utan varje digitalt initiativ ska underlätta och möjliggöra mer friidrottstid. Att se och förstå de möjligheter som digitaliseringen medför kommer bli viktigare i framtiden. Svensk Friidrott behöver därför stärka sin digitala kompetens.

Målbild 2025

Æ

Ytterligare digitala satsningar har genomförts i syfte att underlätta och utveckla föreningsverksamheten.

Behov och resurstillgång styr i vilken ordning projekt har realiserats.

Æ

Initiativ för att förbättra och effektivisera kommunikation och samarbete inom friidrotten har sjösatts.

Nya och utvecklade tävlings- och arrangemangsformer Friidrottens grenprogram har en stark historisk grund men tävlingsformer och klasser har också utvecklats i takt med tiden.

Nya tävlingsformer har vuxit fram, inom och vid sidan av arenaidrotten, och publik och deltagare möter idag nya typer av arrangemang. Stort intresse finns för lagtävlingar och seriesystem och det är en av utgångspunkterna för framtida utveckling.

Målbild 2025

Æ

Tävlingsprogrammen - för friidrottare på alla nivåer - har utvecklats. Det utgår från målgruppens villkor och inspirerar och attrahera därigenom fler. Ökat deltagade ger möjligheter till nyrekrytering och nya intäkter.

Æ

Intresset för friidrottens arrangemang har ökat.

Æ

Tävlings- och arrangemangsutvecklingen koordineras inom den nya regionala organisationen och föreningars och distrikts tävlingssamverkan har ökat.

Æ

Tävlingar på hög internationell nivå spelar en viktig roll i svensk friidrott.

Æ

Utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med friidrottens internationella aktörer.

Nya och utvecklade träningsformer

Barn och ungdomars föreningsidrottande minskar och störst är nedgången bland äldre ungdomar. Behoven av ökad fysisk aktivitet är stora i alla åldersgrupper. Föreningsidrotten kan uppfattas som en alltför tävlingsinriktad miljö och det attraherar inte dem som söker rolig och givande träning utifrån egna villkor. För att möta detta måste befintlig tävlingsinriktad träning kompletteras med nya och utvecklade träningsformer med andra mål och innehåll.

Målbild 2025

Æ

Nya koncept motiverar till att fortsätta träna friidrott och gör friidrotten tillgänglig som träningsform för nya och befintliga målgrupper, i olika åldrar och med olika förutsättningar.

Æ

Föreningarna erbjuder flexibla träningsupplägg och en miljö där det ges möjlighet att delta utifrån sina egna behov.

Æ

Förbundet och föreningarna har bättre förutsättningar för att samarbeta med skolan.

1.

2.

3.

4.

5.

(22)

(23)

Vidareutveckla löpningens position

Löpning på väg och i terräng är en av Sveriges största motionsformer och en viktig del av friidrotten. Löpning är en rörelseform som enkelt kan anpassas för att stimulera både barn och vuxna. Det stora löpningsintresset bidrar starkt till folkhälsan och ger även kommersiella möjligheter för föreningslivet. Konkurrensen om motionärernas uppmärksam- het är dock stor och en vidareutveckling av löpningens position i föreningsverksamheten och motionssverige är fortsatt viktigt.

Målbild 2025

Æ

Friidrotten – nationellt och lokalt – har en tydligare roll i löpnings- och hälsosamhället och verkar för dess popularitet.

Æ

Nya kunskaper, erfarenhetsutbyten och nätverk bidrar till att föreningarnas löpningsverksamhet stärkts och dess motionslopp är mer attraktiva.

Æ

Föreningar lockar fler som vill lära sig mer om löpträning, träna tillsammans eller utmana sig i lopp.

Tillväxten ger ekonomiska värden till föreningarna.

Æ

Utbildningar för ledare och tränare gör friidrotts- föreningens och friidrottens position inom löpningen stark.

Stärkt ledarskap i alla delar av organisationen Ett kompetent, engagerat och jämställt ledarskap är en förutsättning för en attraktiv, växande och välmående friidrott.

Tränare, förtroendevalda och funktionärer behöver bästa möjliga utbildning och stöd. Majoriteten ställer upp ideellt och genom kompetensutveckling bibehålls glädje och delaktighet.

För ledares och aktivas trygghet och ledarskapets hållbarhet krävs kompetens, hjälpande rekommendationer och nätverk.

Certifieringsmodeller utvärderas för kvalitetssäkring, identitet och förhöjt ledarskap.

Målbild 2025

Æ

Friidrotten har ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen.

Æ

Friidrottens utbildningar ger deltagarna de ledarskapsverktyg som krävs för uppdrag inom friidrotten. Tränare, funktionärer och förtroendevalda leder enligt friidrottens Värdegrund och ledarskapet genomsyras av ett gott och individanpassat bemötande.

Æ

Andelen utbildade tränare, förtroendevalda och funktionärer har ökat i föreningarna.

Æ

Samtal om utveckling, normer, värderingar och hållbarhet är levande.

Æ

Svensk Friidrott har attraktiva ledarutbildningar med hög kvalitet, friidrottens ledarskap är meriterande för framtida karriärer och friidrotten uppfattas som en av Sveriges ledande ledarskolor.

Blå-gula framgångar - internationellt och lokalt Framgångsrika svenska friidrottare som i blått och gult presterar och imponerar på de internationella arenorna och vägarna bidrar till intresse, inspiration, motivation och stolthet i hela landet. Det gäller såväl inom friidrotten som i befolkningen, men även hos media och samarbetspartners. Friidrottens idrottsliga grund och värderingar blir synliga genom det skyltfönster som friidrottslandslagen bidrar med.

Aktiva och tränare som elitsatsar behöver stödstrukturer och miljöer som ger goda förutsättningar för träning, kompetens, utbildning, stimulans och trygghet. Friidrottens Prestations- centrum och elitmiljöer tillsammans med nätverk av föreningar är stommen i detta.

Målbild 2025

Æ

Friidrottens elitverksamhet ger den som vill möjligheten att satsa på en karriär inom friidrotten – som aktiv eller som tränare.

Æ

Svenska friidrottare tar medaljer och framstående placeringar vid internationella mästerskap.

Æ

Landslagskänslan genomsyrar friidrotten genom utveckling och fortsatt satsning på starka förebilder, stolthet, gemenskap, jämställdhet och jämlikhet. Detta sker både på lokal och nationell nivå.

Æ

Evenemang, mästerskap och landskamper i Sverige och internationellt är nycklar till att driva intresse och skapa förutsättningar för framtida friidrottselit.

Æ

Svensk Friidrotts varumärkes-, kommunikations- och partnerarbete stärks av blå-gula framgångar, och därmed stärks hela rörelsens attraktionskraft.

Stärkt finansiering för att utveckla friidrotten

Finansiell stabilitet och en ökad självfinansiering är element som är extra viktiga för friidrotten att beakta de närmaste åren. Detta då modellerna för fördelning av statliga medel idag innebär begränsningar, organisatoriska förändringar inom friidrotten står för dörren och Coronapandemin kommer att ha långtgående effekter för föreningar och förbund.

Fortsatt kreativitet och entreprenörskap för att hitta nya verksamhetsområden och intäktsmodeller – i föreningar och förbund – blir avgörande för att friidrotten även framöver ska ha utvecklingskraft.

Målbild 2025

Æ

Svensk friidrott har en stark ekonomi på alla organisatoriska nivåer.

Æ

Förbundet har större utrymme att själv styra hur de ekonomiska resurserna används.

Æ

De investeringar som krävs för att säkerställa en attraktiv och växande friidrott har blivit möjliga.

6. 8.

9.

7.

(24)

SÅ BLIR

STRATEGI 2025 VERKLIGHET

Hur gör vi då för att nå våra mål? Det snabba svaret på den frågan är att arbete inom de strategiska utvecklingsområdena bidrar till en positiv förflyttning mot de övergripande målen. Nedanstående steg kommer att prägla utvecklingsarbetet.

Analys och prioriteringar är första steget

Eftersom allt arbete inte kan genomföras direkt eller samtidigt kommer prioriteringar behöva göras utifrån var behoven är som störst och de resurser som finns.

Æ

Prioriteringarna för de närmaste två åren samlas i tvååriga Verksamhetsplaner tillsammans med budget.

Projekt och initiativ förflyttar oss framåt

När prioriteringarna är lagda utformas projekt eller mindre initiativ. Dessa kan röra ett eller flera strategiska utvecklings- områden samtidigt. Projekt och initiativ ska vara inriktade mot att bidra till de övergripande målen och ska även ha egna tydligt definierade mål. Ambitionsnivån ska vara hög och motiverande men stamtidigt realistisk.

Æ

Projekt och initiativ samlas i ettåriga Handlingsplaner tillsammans med budget.

Bred kompetens ger innehåll och förankring

För genomförandet av projekt och initiativ samlas kompetens från hela friidrotten. Detta kan ske via till exempel arbetsgrupper, referensgrupper och remisser.

Målstyrning håller oss på rätt kurs

Förbundsstyrelsen följer kontinuerligt verksamhetens utveckling mot de övergripande målen, men följer även tillsammans med förbundskansliet upp arbetet inom enskilda projekt och initiativ. Detta utgör också grunden för beslut om kommande prioriteringar.

Æ

Utvecklingen mot de övergripande målen tillgängliggörs för hela friidrotten och mer detaljerad uppföljning drivs på förbundskansliet.

Digitala verktyg och processer öppnar nya dörrar

Befintliga och nya digitala verktyg blir ovärderliga för att möjliggöra tätare samarbeten, fakta- och datainsamling och kommunikation. Men de är även en viktig del av utvecklingen av helt nya verksamheter och tjänster inom ramen för de strategiska utvecklingsområdena.

(25)

(26)

NÄR FÅR VI

FIRA VÅRA FRAMGÅNGAR?

De övergripande målen med Friidrottens Strategi 2025 är att vår idrott och föreningsverksamhet ska bli mer attraktiv och växa. Men hur attraktiva ska vi bli och hur mycket ska vi växa?

Det är viktigt att sätta mål för att kunna samla krafterna och veta var vi ska. Men också för att vi ska kunna fira vår resa ordentligt!

Det gemensamma målet för friidrotten fram till 2025 är att rapporterade LOK-deltagartillfällen

till dess ska ha växt med 12 procent, i förhållande till den totala nivån 2019.

(27)

Förbundsstyrelsens förslag Nr 2

Revidering av stadgar för Svenska Friidrottsförbundet och stadgemall för

specialdistriktsförbund (SDF) inom Svenska Friidrottsförbundet att gälla från och med den 1 januari 2022

Förslag:

Förbundsstyrelsen (FS) föreslår att förbundsårsmötet beslutar

att anta nya stadgar för Svenska Friidrottsförbundet (enligt bilaga 1) och ny stadgemall för

specialdistriktsförbund (SDF) inom Svenska Friidrottsförbundet (enligt bilaga 4) att gälla från och med den 1 januari 2022.

att även anta nya stadgar för Svenska Friidrottsförbundet enligt förslag i bilaga 3 vilka föreslås träda i kraft från 27 mars 2021.

Bakgrund

Vid det digitala förbundsårsmötet den 4 oktober 2020 beslutades att med utgångspunkt i Slutrapport från arbetsgruppen för framtagande av förslag till beslut om införande av en ny regional organisation för Svensk Friidrott från och med den 1 januari 2022 införa en ny regional organisation utifrån

följande inriktning:

• Samtliga specialdistriktsförbund ska från och med 2022 ha de administrativa och operativa basuppgifter som redovisas i avsnitt 4 i slutrapporten.

• Svenska Friidrottsförbundet ska från och med den 1 januari 2022 bestå av nio

specialdistriktsförbund i enlighet med den indelning som redovisas i avsnitt 5 i slutrapporten.

• Svenska Friidrottsförbundet ska i enlighet med det förslag som redovisas i avsnitt 6 i

slutrapporten under minst tre års tid svara för finansiering av totalt 3,7 nya tjänster fördelade på sex specialdistriktsförbund (SDF) samt ett verksamhetsstöd till samtliga SDF.

• De specialdistriktsförbund som ingår i Götalandsregionen och Svealandsregionen föreslås att förbereda en avveckling av respektive region som juridisk person.

• Svenska Friidrottsförbundet ska i dialog med företrädare för de tre regionerna och berörda specialdistriktsförbund säkerställa att den tävlingsverksamhet (regionmästerkap och

serietävlingar för föreningar) som anordnats av regionerna kan fortleva och utvecklas i enlighet med avsnitt 11 i slutrapporten.

• Röstlängden för Svenska Friidrottsförbundets årsmöte från och med 2022 ska vara utformad enligt de principer som redovisas i avsnitt 12 i slutrapporten.

Förbundsstyrelsen valde efter årsmötet att dela in det fortsatta arbetet i tre huvudsakliga faser, tiden

fram till förbundsårsmötet, då formellt beslut om en ny organisation ska tas genom antagande av nya

stadgar, tiden mellan förbundsårsmötet och den 31 december 2021, under vilken de nya distrikten

(28)

ska ta form på allvar med extra distriktsårsmöten i november som en viktig milstolpe, samt tiden från och med den 1 januari 2022 då den nya organisationen träder i kraft.

Vid ordförandekonferensen den 21 november 2020 presenterades mer ingående vad som behöver åstadkommas inom Svenska Friidrottsförbundet respektive inom specialdistriktsförbunden under var och en av dessa tre faser. Presentationen som visades skickades därefter ut till samtliga SDF-

ordförande genom ett mejl den 25 november.

Förbundsstyrelsens bedömning är att arbetet med den första fasen har följt den uppgjorda

planeringen vilket gör att det nu finns förutsättningar att lägga fram förslag till nya stadgar och en ny stadgemall för specialdistriktsförbunden, i enlighet med bilaga 1 respektive 4, för beslut.

Vid sidan av de stadgeändringar som är direkt föranledda av den nya regionala organisationen så har det i arbetet med revideringen framkommit behov av att göra några andra ändringar, bland annat med anledning av den extra RF-stämman i december som beslutade att Dopingkommissionens tidigare uppgifter fr o m 1 januari 2021 ska hanteras av Antidoping Sverige AB (ADSE).

När det gäller stadgemallen för specialdistriktsförbunden har den erhållit en helt ny struktur.

Utöver ändringarna i både Svenska Friidrottsförbundets stadgar och SDF;s stadgemall som en konsekvens av Ny regional enligt bakgrund ovan föreslår Förbundsstyrelsen ytterligare några ändringar i Svenska Friidrottsförbundets stadgar. Dessa förslag finns presenterade i bilaga 3.

Bilagor

Bilaga 1 Stadgar för Svenska Friidrottsförbundet (förslag på nya) Bilaga 2 Stadgar för Svenska Friidrottsförbundet (nuvarande)

Bilaga 3 Stadgar för Svenska Friidrottsförbundet (ändringsanvisningar)

Bilaga 4 Stadgemall för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom Svenska Friidrottsförbundet (förslag på nya)

Bilaga 5 Stadgemall för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom Svenska Friidrottsförbundet (nuvarande)

Bilaga 6 Stadgemall för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom Svenska Friidrottsförbundet (ändringsanvisningar)

28 av 170

(29)

Styrelseförslag 2; Bilaga 1

STADGAR FÖR

SVENSKA FRIIDROTTSFÖRBUNDET

FASTSTÄLLDA VID FÖRBUNDSÅRSMÖTE

2021-03-27

ATT GÄLLA FR O M 2022-01-01

(30)

Sidan 1 av 16 1 STADGAR FÖR SVENSKA FRIIDROTTSFÖRBUNDET FASTSTÄLLDA VID FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2021-03-27

Kap 1 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER Sid

1 § Ändamål 2

2 § Sammansättning 2

3 § Tillhörighet 2

4 § Beslutande organ 2

5 § Distriktsorgan 2

6 § Medlemskap 2

7 § Verksamhets- och räkenskapsår samt arbetsår 2

8 § Skiljeklausul 2

9 § Stadgeändring 3

10 § Upplösning av SFIF 3

Kap 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Beslut och omröstning 3

2 § Hedersledamot, adjungering av styrelseledamot m m 3

3 § Arbetstagares valbarhet 3

4 § Legitimationskort för fritt tillträde till tävling 4

5 § Tävlingsregler 4

6 § Sammansättning av styrelse m m 4

Kap 3 FÖRBUNDSÅRSMÖTE

1 § Sammansättning 4

2 § Fördelning av röster 4

3 § Beslutsmässighet samt yttrande- och förslagsrätt 5

4 § Tidpunkt och kallelse till förbundsårsmöte 6

5 § Motioner att behandlas vid förbundsårsmötet 6

6 § Ärenden vid förbundsårsmöte 6

7 § Extra förbundsårsmöte 7

8 § Valberedningen 8

Kap 4 FÖRBUNDSSTYRELSEN

1 § Sammansättning samt kallelse och beslutsmässighet 8

2 § Förbundsstyrelsens åliggande 9

3 § Prövningsrätt och bestraffning 9

4 § Utseende av ombud till RF-stämma, SISU-stämma samt SOK:s årsmöte 7

Kap 5 REVISORER OCH REVISION

1 § Revisorer och revision 10

Kap 6 SPECIALIDROTTSDISTRIKTSFÖRBUNDEN (SDF)

1 § Distrikt 10

2 § SDF:s namn och gränser 10

3 § SDF:s stadgar 10

4 § Revisorer och revision 11

Kap 7 FÖRENINGARNA

1 § Medlemskap i SFIF 11

2 § Medlemskapets upphörande 11

3 § Distriktstillhörighet 12

4 § Förenings rösträtt 12

5 § Förenings åliggande 12

6 § Medlemskap i förening 12

7 § Medlems rättigheter och skyldigheter 13

8 § Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten 13

30 av 170

(31)

STADGAR FÖR SVENSKA FRIIDROTTSFÖRBUNDET Fastställda vid förbundsårsmöte 2021-03-27

1 Kap GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Svenska Friidrottsförbundet (SFIF), i dessa stadgar benämnt SFIF, har till uppgift att främja, utveckla och

administrera friidrotten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 Kap Riksidrottsförbundets (RF) stadgar samt att företräda denna idrott i utlandet. SFIF bedriver sin verksamhet under namnet Svensk Friidrott.

SFIF ska bedriva verksamheten med utgångspunkt i sin verksamhetsidé, vision och värdegrund.

SFIF, dess specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och dess föreningar ska aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 § Sammansättning

SFIF består av de ideella föreningar som har upptagits i SFIF som medlemmar.

3 § Tillhörighet

SFIF är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), i SISU Idrottsutbildarna samt Sveriges Olympiska Kommitté.

SFIF ska i tillämpliga delar följa dessa organisationers stadgar och bestämmelser.

SFIF är anslutet till World Athletics (WA) och genom WA till European Athletic Association (EAA). SFIF

erkänner, accepterar, tillämpar, observerar och fogar sig efter WA:s och EAA:s stadgar, regler och föreskrifter, såväl nuvarande som inkluderat framtida ändringar. Detta gäller särskilt antidopingregler, handläggning av tvister och relationen med de aktivas representanter.

4 § Beslutande organ

SFIF:s beslutande organ är förbundsårsmötet, extra förbundsårsmöte och förbundsstyrelsen.

5 § Distriktsorgan

SFIF:s regionala organ är specialidrottsdistriktsförbund (SDF).

6 § Medlemskap

Varje ideell förening som uppfyller de i 7 kap. 1 § angivna villkoren kan genom beslut av förbundsstyrelsen, eller den som styrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till, upptas som medlem i SFIF.

Om föreningens utträde ur SFIF och om medlemskapets upphörande stadgas i 7 kap. 2 §.

7 § Verksamhets- och räkenskapsår samt arbetsår

SFIF:s verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december.

Förbundsstyrelsens arbetsår omfattar tiden från förbundsårsmötet till och med nästa ordinarie förbundsårsmöte.

8 § Skiljeklausul

Talan i tvist som rör den idrottsliga verksamheten, eller på annat sätt har sin grund i medlemskapet, och där parterna är enskild medlem, förening, SDF eller SFIF får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i dessa stadgar eller RF:s stadgar, avgöras av idrottens skiljenämnd enligt 2 kap. 8 § RF:s stadgar.

9 § Stadgeändring

(32)

Sidan 3 av 16 3

senast den 15 januari. Förslaget och förbundsstyrelsens utlåtande i ärendet ska bifogas vid utsändning av möteshandlingarna.

För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst 2/3-delar av antalet avgivna röster vid förbundsårsmöte.

10 § Upplösning av SFIF

För upplösning av SFIF krävs beslut härom med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster vid två på varandra följande förbundsårsmöten, hållna med minst ett års mellanrum.

2 Kap ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för stadgeändring enligt 1 kap. 9 § samt upplösning av SFIF enligt 1 kap. 10 § avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

För beslut krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

För val där fler än två personer kandiderar gäller att valen avgörs genom relativ majoritet i en första valomgång.

Därefter företas en andra valomgång mellan de två som erhållit flest antal röster i den första valomgången. I den andra valomgången gäller absolut majoritet vilket innebär att den som i andra valomgången erhållit mer än hälften av antalet avgivna röster är vald.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid möte, om ordföranden är röstberättigad. Är ordföranden inte röstberättigad, avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

2 § Hedersledamot, adjungering av styrelseledamot m m

Förbundsårsmötet får, på förslag av en enig styrelse, utnämna enskild person till hedersledamot i förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen får utse enskild person till adjungerad ledamot i styrelsen.

Hedersledamot och adjungerad ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.

3 § Arbetstagares valbarhet

Arbetstagare inom SFIF och SDF får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen eller SDF-styrelse eller valberedning eller vara revisor i dessa förbund.

Arbetstagare inom förening får inte väljas till ledamot av föreningens styrelse eller valberedning eller till revisor i föreningen.

Arbetstagare inom RF:s och SISU Idrottsutbildarnas organisationer får inte vara revisor eller revisorssuppleant i förbund eller väljas till ledamot av valberedning i organisation av vilken denne är anställd.

4 § Legitimationskort för fritt tillträde till tävling

Legitimationskort för fritt tillträde till tävling m m, som anordnas av en till SFIF hörande organisation, utfärdas av SFIF för person verksam inom förbundet i enlighet med förbundsstyrelsens beslut.

5 § Tävlingsregler

För tävling i friidrott gäller RF:s, WA:s och SFIF:s tävlingsregler. Beslut om ändring av SFIF:s nationella tävlingsregler tas av förbundsårsmötet i den mån delegering till förbundsstyrelsen inte har skett.

32 av 170

(33)

6 § Sammansättning av styrelse m m

SFIF, dess SDF och föreningar ska verka för att styrelse, valberedning, av förbundsstyrelsen tillsatta utskott, kommittéer m m får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och olika åldersgrupper blir representerade

3 Kap FÖRBUNDSÅRSMÖTE 1 § Sammansättning

Förbundsårsmöte består av ombud för medlemsföreningarna inom respektive SDF, utsedda genom beslut av SDF- årsmöte.

Ombud ska vara röstberättigad medlem i förening inom sitt SDF och får endast företräda en röst.

Ombud får inte vara ledamot av förbundsstyrelsen eller SFIF:s valberedning.

Vid val av ombud ska bägge könen vara representerade.

2 § Fördelning av röster

Förbundsårsmötet består av 136 ombud som fördelas på 46 fasta och 90 rörliga mandat. Vid de tillfällen då någon svensk företrädare är medlem av WA:s styrelse så äger han eller hon också rätt att deltaga vid förbundsårsmötet och äger då även rösträtt (en röst).

Det åligger SFIF att upprätta röstlängd före januari månads utgång, att gälla tills ny röstlängd har upprättats. Rösträtt kan endast grundas på medlemsföreningar som har fullgjort sina stadgeenliga skyldigheter till SFIF samt erlagt medlemsavgift inom föreskriven tid.

Varje SDF:s geografiska område utgör en valkrets vars föreningar tilldelas grundmandat enligt följande:

1. Övre Norrlands Friidrottsförbund, 4 fasta mandat 2. Nedre Norrlands Friidrottsförbund, 6 fasta mandat 3. Mittsvenska Friidrottsförbundet, 8 fasta mandat

4. Bergslagens och Mälardalens Friidrottsförbund, 8 fasta mandat 5. Gotlands och Stockholms Friidrottsförbund, 4 fasta mandat 6. Östsvenska Friidrottsförbundet, 6 fasta mandat

7. Västsvenska Friidrottsförbundet, 6 fasta mandat 8. Göteborgs Friidrottsförbund, 2 fasta mandat 9. Skåne Friidrottsförbund, 2 fasta mandat

Därutöver fördelas 45 mandat utifrån SM-poäng och 45 mandat utifrån LOK-stöd till föreningarna inom respektive SDF. Föreningarnas sammanlagda SM-poäng respektive LOK-stöd inom ett SDF avgör tilldelningen av röster.

Mandatfördelning utifrån LOK-stödet utgår ifrån RF:s statistik enligt senaste officiellt redovisade halvår.

SM-poäng beräknas utifrån poäng uppnådda under det senaste verksamhetsåret före mötet vid tävlingar om svenska senior-, junior- och ungdomsmästerskap inomhus och utomhus. Beräkningen omfattar män och kvinnor, pojkar och flickor, enligt följande:

a) 1 poäng för varje enskild aktiv som uppnått en placering bland de sex bästa i en individuell senior-SM-tävling.

b) 0,75 poäng för varje enskild aktiv som uppnått en placering bland de sex bästa i en individuell junior-SM-tävling för klassen 22 år.

c) 0,5 poäng för varje enskild aktiv som uppnått en placering bland de sex bästa i en individuell junior-SM-tävling för klassen 19 år.

d) 0,25 poäng för varje enskild aktiv som uppnått en placering bland de sex bästa i en individuell ungdoms-SM-tävling för klassen 17 år.

e) 0,25 poäng för varje enskild aktiv som uppnått en placering bland de sex bästa i en individuell