AVLOPPSRENINGSVERK ESLÖV
Miljörapport 2019
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
VA SYD
Organisationsnummer:
222000-2378
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1285-50-001
Anlaggningsnamn:
Ellinge Avloppsreningsverk
Besöksadress för anl.:
Ellingevägen 32
Postnummer för anl.:
241 38
Postort för anl.:
ESLÖV
Fastighetsbeteckningar:
ELLINGE 36:3
Kommun:
Eslöv
Huvudverksamhet och verksamhetskod:
90.10 (Rening av avloppsvatten)
Sidoverksamheter och verksamhetskoder:
40.15 (Framställning av gas- och vätskeformiga bränslen)
90.406-i (Andra verksamheter med återvinning eller bortsskaffande)
Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:
90.406-i (Andra verksamheter med återvinning eller bortsskaffande) Avfallsbehandling 2018/1147/EU
Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:
Kod för farliga ämnen:
Jag är överens/ej överens med min tillsynsmyndighet om de angivna verksamhetskoderna eller BREF:
Överens
Kommentar:
Ingen kommentar
EPRTR huvudverksamhet:
5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse)
EPRTR biverksamheter:
Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252:
Nej
Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253:
Nej
Produktionsenhet:
Produktionsenheter som inte omfattas av Förordning 2013:252 eller 2013:253:
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelse)
Miljöledningssystem:
ISO 14001. REVAQ certrifikat. ISO 9001.
Koordinater:
6187483 x 393578
Länk till anläggningens hemsida:
www.vasyd.se
Inlämnad:2020-10-07 09:18:30
Version:3 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Michael
Efternamn:
Kjellberg
Telefonnummer:
040-635 06 09
Mobiltelefonnummer:
E-postadress:
registrator@vasyd.se
ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Andreas
Efternamn:
Lagerblad
Telefonnummer:
040-635 01 93
Mobiltelefonnummer:
E-postadress:
andreas.lagerblad@vasyd.se
Inlämnad:2020-10-07 09:18:30
Version:3 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2
Innehåll
INNEHÅLL ... 3
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING ... 5
1.1ORGANISATION ... 5
1.2UPPTAGNINGSOMRÅDE ... 5
1.3LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER ... 5
1.3.1 Ledningsnät ... 5
1.3.2 Pumpstationer ... 6
1.4ANLÄGGNINGSBESKRIVNING ... 6
1.4.1 Lokalisering ... 6
1.4.2 Reningsprocessen ... 6
1.5VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA ... 9
1.6VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 9
1.7EGENKONTROLL ... 10
1.7.1 Utsläppskontroll och driftkontroll ... 10
1.7.2 Funktion hos mätutrustning... 10
1.7.3 Drift- och underhållsystem ... 10
1.7.4 Riskvärdering ... 11
2. TILLSTÅND ... 11
3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ... 11
4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT ... 11
5. TILLSYNSMYNDIGHET ... 12
6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ... 12
7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND ... 12
8. KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR M.M. ... 14
8.1AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN ... 14
8.2UTSLÄPP TILL VATTEN ... 16
8.3UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR ... 18
8.4FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET ... 18
8.5BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET ... 18
8.6ENERGIANVÄNDNING ... 19
8.7LUKT ... 20
8.8BULLERMÄTNING ... 20
8.9PERIODISK UNDERSÖKNING ... 21
8.10RECIPIENTKONTROLL ... 21
9. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ... 21
9.1AVLOPPSRENINGSVERK ... 21
9.2LEDNINGSNÄT... 22
9.2.1 Åtgärdsplan/saneringsplan ... 22
10. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M. ... 22
10.1AVLOPPSRENINGSVERK ... 22
10.2LEDNINGSNÄT ... 23
11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA
VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ... 23
12. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M. ... 23
12.1FÄLLNINGSKEMIKALIER ... 24
12.2ÖVRIGA PROCESSKEMIKALIER ... 24
13. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ... 24
14. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA ... 25
14.1AVLOPPSRENINGSVERK ... 25
14.2LEDNINGSNÄT ... 25
14.3UPPSTRÖMSARBETE ... 25
14.3.1 Anslutna verksamheter ... 25
14.3.2 Allmänheten ... 25
14.4FORSKNING OCH UTVECKLING ... 26
15. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR ... 26
15.1HANTERING AV AVVATTNAT SLAM ... 26
15.2BIOGAS... 28
16. 5 B § INDUSTRIUTSLÄPPSVERKSAMHETER ... 28
17. 5 H § NFS 2016:6... 29
18. 5 I § SNFS 1994:2 ... 31
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR ... 33
1. Verksamhetsbeskrivning
Ellinge avloppsreningsverk ligger i södra Eslöv och är det största av totalt åtta reningsverk i kommunen.
1.1 Organisation
VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. Vi är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter. Våra medlems-
kommuner är Burlöv, Eslöv, Lomma, Lund och Malmö. VA SYD har idag knappt 430 anställda.
VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby
avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i Eslövs, Lommas och Lunds kommun.
1.2 Upptagningsområde
Upptagningsområdet för Ellinge avloppsreningsverk utgörs av tätorterna Eslöv, Gullarp, Östra Asmundtorp, Stabbarp, Västra Strö, Kungshult, Marieholm och Örtofta, se figur 1.
Figur 1. Upptagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk
1.3 Ledningsnät och pumpstationer 1.3.1 Ledningsnät
Ellinge avloppsreningsverks upptagningsområde utgörs av ca 1 000 ha. Ungefär 16 % består av kombinerat avloppsledningsnät och resterande är duplikatsystem, se tabell 1. Inom området finns mest självfallsledningar, men en del tryckledningarna förekommer också.
Tabell 1. Avloppssystem inom Eslövs avloppsområde
Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha
(Kombinerat avloppssystem samt Icke verksamt duplikatsystem)
Spillvatten till reningsverk, ha (Duplikatsystem samt endast
spillvatten)
Eslöv 166,3 607,6
Marieholm 0,1 74,7
Reslöv 0 6,3
Västra Strö 0 8,0
Gullarp 0 2,8
Ö. Asmundtorp 0 9,4
Kungshult 0 28,9
Stabbarp 0 8,0
Örtofta 0 40,0
Väggarp 0 11,1
Summa 166,4 796,8
Fördelning 17 % 83 %
1.3.2 Pumpstationer
På ledningsnätet för spillvatten finns 21 pumpstationer kopplade till Ellinge avloppsreningsverk. De största pumpstationerna som är kopplade till avloppsreningsverket är Marieholm, Slåtterängen, Rönneberga och Örtofta. I det överordnat styr- och övervakningssystem läggs ännu ej uppkopplade pumpstationerna inom driftområdet successivt till.
1.4 Anläggningsbeskrivning 1.4.1 Lokalisering
Ellinge avloppsreningsverk är lokaliserat i södra Eslöv vid recipienten Eslövsbäcken som mynnar ut i Bråån. Närmaste bostadsområde ligger ca 500 meter väster om anläggningen. Nordost om
anläggningen ligger ett industriområde. I övrigt är anläggningen omgärdad av jordbruksmark.
Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det byggdes på 1930-talet.
1.4.2 Reningsprocessen
Vattenbehandling
Avloppsvatten behandlas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Ett förenklat flödesschema redovisas i figur 2.
Reningsverket har två inkommande ledningar, en från Orkla Foods Sverige AB och en från kommunens invånare och övriga påkopplade industrier.
Försedimentering/
förtjockare Utjämnings-
magasin Rens-
galler Försed
Aktivslam Mellansed
Fällning/
flockning Slutsed
Procordia inlopp Kommun inlopp
Förtjockare
Blandslamsilo Rötkammare Rötslamsilo Rötslam-
förtjockare Centrifug
silrens
Slamlager
Utgående renat avloppsvatten Vattenfas
Slam Rejek-/ slamvatten
Sand- fång
Ellinge avloppsreningsverk
Actiflo
Mekförtj Slamluftning Slamanox
Anox Luftning
Stärkelseslam
Returslam
Kemslam
Actifloslam
Rejektutjämning Trekammar-
brunnslam
Överskottslam Blandslam
Procslam
Slamvatten Bräddvattenmagasin
Rejekt centrifug NO3
Brädd till Eslövsbäcken
Rens
Rens
Slam från yttre reningsverk
Gas
Gas till uppvärmning och fordon Slam till jordbruk
Figur 2. Flödesschema över Ellinge avloppsreningsverk
Processvattnet från Orkla Foods passerar en egen försedimenteringsbassäng och pumpas sedan till en luftad veckoutjämningsbassäng med omrörning från vilken ett inställbart konstant flöde tas ut och därefter i normalfallet leds direkt till slamanoxbassängen. Vattnet kan även leds via en actiflo-
anläggning om behov uppstår. Actiflo-anläggningen fungerar så att suspenderat material avskiljs genom att avloppsvattnet reagerar med fällningskemikalier, polymer och finkornig sand. Slammet leds till en mekanisk avvattnare före transport till rötkammarna. Sanden leds tillbaka till processen och det renade avloppsvattnet leds till slamanoxbassängen som kolkälla.
En slamluftningsbassäng med efterföljande slamanoxbassäng har byggts före befintlig aktivslambassäng. Till slamluftningsbassängen leds returslam från mellansedimenteringen
tillsammans med rejektvatten från centrifugen. Avloppsvattnet från slamluftningen leds vidare till slamanoxbassängen där avloppsvatten från utjämningsbassäng/ actiflo-anläggning används som kolkälla. Det finns möjlighet att tillsätta etanol som kolkälla vid behov. Det kommunala spillvattnet renas grovt i maskinrensade galler för att därefter ledas genom ett luftat sandfång till
försedimenteringsbassängen där större partiklar sedimenterar. Vattenfasen leds direkt till aktivslamanläggningen där den blandas med avloppsvatten från slamanoxbassängen.
Vattnet från aktivslamanläggningen leds till mellansedimenteringen där ytterligare sedimentering sker. Slammet återgår till ledningscentralen mellan slamanoxbassängen och slamluftningsbassängen och vidare in till slamluftningsbassängen medan vattenfasen leds till kemsteget. Avloppsvattnet renas slutligen kemiskt genom utflockning av fosfor med hjälp av i första hand fällningskemikalien järnklorid. Polyaluminiumklorid kan användas vid behov.
Regnvattenbassäng
Förbiledning och bräddning
Vid höga flöden finns det möjlighet till utjämning från två punkter på Ellinge avloppsreningsverk, före galler samt efter försedimenteringsbassängen. Vattnet utjämnas till regnvädersbassängen med en volym på ca 100 000 m3. Vattnet återleds till processen då flödet återigen är lägre. Det är först om vattnet bräddar från regnvädersbassängen till recipienten, Eslövsbäcken, som det inte kan återföras processen. På det bräddade vattnet finns kontinuerlig flödesmätning och flödesproportionell provtagning.
Slambehandling
Kommunalt primärslam förtjockas i försedimenteringsbassängen tillsammans med överskottsslam och kemslam och leds via en mekanisk avvattnare till en slamsilo, kallad blandslamsilon. Där blandas slammet med de övriga slamfraktionerna och med externt avfall från Orkla Foods innan
blandslammet pumpas in i rötkammare 1.
Slam som avskilts från Orkla Foods processvatten pumpas från en cirkulär försedimenteringsbassäng till en i bassängen koncentriskt placerad förtjockare och leds därefter vidare till blandslamsilon.
Överskottsslam som bildas i de biologiska processerna tas ut från returslamströmmen och leds till den kommunala försedimenteringen. Kemslam från den kemiska reningen pumpas till den kommunala försedimenteringen.
Från blandslamsilon pumpas slammet via rötslam/råslamvärmeväxlare, där värmeväxling sker mellan varmt utgående rötslam och kallt ingående råslam, till de två seriekopplade rötkamrarna. Utpumpat slam leds via en rötslamförtjockare och ett slammagasin till avvattningen i en centrifug. Vid
avvattning i centrifugen används olika typer av polymerer.
Avvattnat slam pumpas till slamlager 1 varifrån det körs med lastbil till det interna slamlagret, lager 2, på Ellinge avloppsreningsverk för långtidslagring. Långtidslagring är den metod som idag används för hygienisering av slammet.
Rejektvattenbehandling
Rejektvatten från slamavvattningen leds via en utjämningsbassäng till slamluftningsbassängen där det blandas med returslam från mellansedimenteringen och luftas.
Mottagning av externslam
Organiskt avfall i form av stärkelseslam, silrens och fett från Orkla Foods levereras regelbundet till en mottagningsficka kopplad till blandslamsilon före rötkammaren. De externa restprodukterna blandas i slamsilon med övriga slamfraktioner från avloppsvattenreningen innan de pumpas in till
rötkammare 1. Slam från avloppsreningsverken i Flyinge, Hurva, Löberöd och Stockamöllan transporteras efter förtjockning till rötkamrarna på Ellinge avloppsreningsverk.
Trekammarbrunnsslam där även Öslöv ingår transporteras till Ellinge avloppsreningsverk och leds in före galler för avskiljning av det partikulära.
Kemikaliehantering
Reningsverket har totalt tre järnkloridtankar på sammanlagt 45 m3 och en tank för aluminiumklorid på 15 m3. Eventuellt spill vid lossning hamnar i en gjuten invallning vid lossningsstället och pumpas sedan till flockningen.
Polymerer används vid avvattning av slammet i centrifugen och i den mekaniska förtjockaren.
Pulverpolymeren transporteras med tryckluft till en blandningsanordning där vatten tillsätts för upplösning. Polymeren till vattenreningen på actiflo-anläggningen levereras som pulver i storsäckar.
Etanol levereras med tankbil och hanteras vid behov som kolkälla till kvävereningsprocessen.
Det finns en skydds- och hanteringsinstruktion på varje ställe där kemikalier hanteras.
Säkerhetsdatablad finns inlagda i VA SYDs kemikaliesystem Eco Online som finns tillgängligt för alla
medarbetare. Alla kemikalier som används i driften finns listade i en kemikalieförteckning i digital form. Alla kemikalier på labbet finns listade i en kemikalieförteckning på labbet.
Det finns specialtillverkade lock s.k. tättingar att lägga på dagvattenbrunnar för att förhindra att spill hamnar i dagvattenbrunnarna. Det finns åtta portabla uppsamlingskärl som kan samla upp en volym på 1 000 liter vardera. Dessa kärl används vid tillfälliga lösningar och vid driftförsök.
Dagvattnet från reningsverksområdet leds till regnvädersbassänger.
Energi och gasanvändning
Energibehovet vid Ellinge avloppsreningsverk avser elenergi för drift av pumpar och maskiner och allmänna behov. Biogasen som produceras i rötkammarna används både till uppvärmning av egna byggnader och till uppgraderingen till fordon samt energisgas. Reningsverkets behov av uppvärmning av lokaler tillgodoses av internt fjärrvärmenät där biogas används som bränsle. Värmeenergi
produceras i Kraftringens regi från en storskalig värmepumpanläggning där utgående avloppsvatten utgör värmekällan.
Hantering av avfall
Hushållssopor sorteras i matavfall och brännbart. Övrigt avfall sorteras som kontorspapper, pappersförpackningar, wellpapp, övriga plastförpackningar, dunkar, fat och burkar i plast, metallförpackningar och glas. Merab är ansvariga för avfallshantering i Eslöv, Höör och Hörby.
Hämtning av de olika avfallsfraktionerna sköts av Ohlssons AB. Metallskrot lämnas på Stena Gotthards i Eslöv.
Farligt avfall förvaras i LOTS miljöstation som hyrs av Sysav. Vid tömning kontaktas Sysav i Malmö som ombesörjer hämtning. I miljöstationen finns behållare för spillolja, lysrör, batterier, sprayburkar, isocyanater, färgburkar, kvicksilverhaltigt avfall, kadmiumhaltigt avfall, glödlampor samt el- och elektronikavfall. Tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen i Skåne län finns för transport av olika typer av farligt avfall inom verksamhetsområdet. Tillståndet gäller till och med den 3 mars 2021.
Sand från sandfånget tvättas och transporteras i containrar till Merabs återvinningscentral Rönneholm utanför Stehag. Rens tvättas i en tvättpress innan det transporteras till Sysav för att brännas i deras anläggning.
1.5 Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa
Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat
avloppsvatten till recipienten Eslövsbäcken som mynnar ut i Bråån. Miljöpåverkan förekommer även i form av lukt, buller, utsläpp till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa.
I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft, vatten och slam redovisas i emissionsdeklarationen.
Avtal finns mellan VA SYD och Orkla Foods, för att kontrollera de viktigaste parametrarna och för att inte överbelasta verket. Möten hålls en gång per kvartal för att följa upp drift och driftresultat samt utförda åtgärder och undersökningar.
1.6 Verksamhetsförändringar under året
Under året har en ny intern fjärrvärmeledning tagits i bruk som nu kan försörja alla byggnader med värme och varmvatten från egen produktion. Kontorsfastigheten revs under hösten och en ny byggnad finns under uppförande. En organisationsförändring under hösten har gett att
verksamheten beslutat att renodla drift respektive underhållsorganisationen för att säkra såväl ett förebyggande underhåll som daglig drift. Förändringen har även medfört att el, automation och instrument har centraliserats i samma syfte.
1.7 Egenkontroll
VA SYDs ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2015, ISO 9001:2015 och REVAQ.
Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, ingår i ledningssystemet.
I verksamhetsledningssystemet finns rutiner för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll. Där dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring,
genomförda riskbedömningar, aktuell förteckning över kemiska produkter och relevant lagstiftning.
Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa.
Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas.
VA SYD tillämpar systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA-samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och ser till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett gasråd med syfte att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende
hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. VA SYD har en central
krishanteringsplan och krishanteringsorganisation.
1.7.1 Utsläppskontroll och driftkontroll
Utsläppskontrollen utförs av VA SYD laboratorier, ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005.
Det finns fyra provtagningspunkter på Ellinge ARV:
• inkommande vatten från kommunen
• inkommande vatten från Orkla
• utgående vatten
• bräddat utgående vatten
Flöde mäts kontinuerligt och prov tas ut flödesproportionellt för in- och utgående vatten. Bräddat flöde mäts kontinuerligt vid bräddning och prov tas ut flödesproportionellt.
Utsläppskontrollen och driftkontrollen sker genom provtagning och analys enligt ett fastlagt schema.
On-line instrument för styrning och kontroll av olika parametrar används. Det finns ett flertal mätare för syre, suspenderande ämnen, nitrat, ammoniumkväve, fosfat och totalfosfor och pH.
1.7.2 Funktion hos mätutrustning
Rutiner finns för kontroll och kalibrering av instrument, flödesmätare och provtagare. Det finns serviceavtal för flertalet instrument med årlig extern kalibrering av flödesmätare samt årlig kontroll av nivågivare m.m. En hög tillgänglighet av provtagare garanteras av att ett stort antal av lika fabrikat finns på verket. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdebearbetning. Överföring av data från olika undersystem i verket sker kontinuerligt. Provtagnings-och flödesmätningsutrustningen har fungerat tillfredställande under året.
1.7.3 Drift- och underhållsystem
Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift- och
underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett underhållssystem används, som bygger på att information rörande utrustning och komponenter lagras i en databas.
Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all
information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer m.m. länkas successivt till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen.
1.7.4 Riskvärdering
Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt.
VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt.
2. Tillstånd
Datum Dnr / Mål nr Beslutsmyndighet Beslutet avser 1996-12-20 Dnr 192-279-
95 Koncessionsnämnden
för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd har lämnat Eslövs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen att dels till Eslövsbäcken släppa ut avloppsvatten från Eslövs centralort samt tätorterna Gullarp, Kungshult och Marieholm, dels ta emot 70 000 m3 externt slam och annat organiskt material per år för behandling i avloppsreningsverkets
biogasanläggning samt dels genomföra ansökta utbyggnader och förändringar.
1998-06-25 M97/277/8 Regeringen Regeringen ändrar beslutet från 1996-12-20 så att de begränsningar som gäller för tillståndet i fråga om mängden avloppsvatten som får släppas ut upphävs.
2002-04-05 M 331-99 Miljödomstolen Dom som föreskriver ytterligare slutliga villkor 13-14.
2003-02-21 M 4606-02 Miljööverdomstolen Dom som ändrar villkor 13.
3. Anmälningsärenden beslutade under året
Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser
- - - (Inga anmälningsärenden under året)
4. Andra gällande beslut
Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser
2017-09-15 17/00729 Länsstyrelsen Skåne Beslut om verksamhetskod och avgiftskod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). För Ellinge avloppsreningsverk ska verksamhetskoderna 90.10 och 40.15 gälla. Länsstyrelsen upphäver härmed sitt tidigare beslut daterat 2015-09-04.
5. Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för Ellinge avloppsreningsverk är Länsstyrelsen Skåne.
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
Avloppsrening
I tillståndsbeslutet för Ellinge avloppsreningsverk finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning eller annat produktionsparameter på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning är 23 100 kg BOD/d vilket motsvarar 330 000 pe.
BOD-belastningen har under 2019 varit 8 075 kg/dygn, motsvarande 115 360 pe, max 17 315 kg/dygn och min 1 145 kg/dygn. BOD-belastningen från Orkla har under 2019 varit 5 597 kg/dygn,
motsvarande 79 951 pe max 15 123 kg/dygn och min 329 kg/dygn. Den maximala dygnsbelastningen är baserat på 70 g BOD7/p,d och uppgår till 247 353 pe varav 204 629 pe från Orkla. Medelflödet för året har varit 11 582 m3/dygn. Antalet anslutna personer under 2019 var ca 22 000 personer.
Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt 8.1 ”Avloppsvattenflöde och belastning av anläggningen”.
Gasuppgradering
I anmälan daterad 2017-05-02 finns en dimensionerad motsvarande utleverans av 100 till 350 m3/h av uppgraderad rågas med metanutsläpp som understiger 1%.
7. Gällande villkor i tillstånd
Villkor 1
Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk-kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Även övriga anläggningar skall drivas på motsvarande sätt.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt.
Villkor 2
Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås samt så att miljöpåverkan blir minsta möjliga.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt.
Villkor 3
Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningarna tas ur drift för ombyggnad, underhåll m.m. ska kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka förorening av vatten och andra olägenheter i omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten, som får medge att utsläppsvillkor tillfälligt överskrids.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Under 2019 inträffade en driftstörning som redovisas under Villkor 8.
Villkor 4
Slamhanteringen vid reningsanläggningen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga olägenheter inrapporterade.
Villkor 5
Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts, att slammet inte kan användas för jordbruksändamål eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten.
Kommentar: Ellinge avloppsreningsverk certifierades 2008 enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ och målet är att minska tungmetaller och andra miljöstörande ämnen både i slam och i utgående vatten. Se avsnittet avsnitt 14.3 ”Uppströmsarbete”. Villkoret bedöms därmed vara uppfyllt.
Villkor 6
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Kommentar: VA SYD rapporterar genom miljörapporterna om vidtagna åtgärder för ledningsnätet till länsstyrelsen, se vidare avsnitt 9.2. Villkoret anses därmed uppfyllt.
Villkor 7
Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än:
Tider Efter utbyte av kompressorer1
Dagtid, kl. 07-18 50 dB(A)
Kvällstid, kl. 18-22 45 dB(A)
Nattetid, kl. 22-07 40 dB(A)
1Nu gällande villkor
Kommentar: En bullermätning utfördes under 2012 och den visade att verksamheten klarade uppsatta krav. Inga klagomål på buller har inkommit under året. Villkoret anses därmed uppfyllt.
Villkor 8
All metangas skall samlas upp och förbrännas eller försäljas.
Kommentar: Kallfackling inträffade 2019-01-24, se anmälan 2019-01-25. En del av biogas förbränns i egen gaspanna och en del uppgraderas till fordonsgas. Resterande gasvolym förbränns i en fackla vid verket, se avsnitt 8.6. Då störningen inträffade hade facklan efter optimering av gasproduktionen inte tillräcklig kapacitet för att förbränna samtlig producerad gas samtidigt som pannan och
uppgraderingen stod stilla. Kapaciteten har sedan dess ökats och kan nu ta emot all producerad gas även under max gasproduktion och med de andra gasförbrukande anläggningsdelarna avställda.
Villkor 9
För omgivningen besvärande lukt får ej uppkomma.
Kommentar: VA SYD har inte tagit emot några klagomål på lukt under året. Villkoret anses därmed uppfyllt.
Villkor 10
Möjlighet till desinfektion av det utgående, renade vattnet skall finnas.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En portabel doseringsutrustning finns på Ellinge reningsverk, om behov uppstår kommer lämpligt medel för desinfektion omgående att hämtas hem. Dosering osv kommer att ske i samråd med tillsynsmyndighet.
Villkor 11
Flytande kemikalier som förvaras i eller i anslutning till reningsverket skall förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till
omgivningen i övrigt förhindras.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Alla kemikalier som används permanent i driften förvaras i invallade områden eller på platser där avlopp saknas. Vid provisoriska lösningar finns åtta portabla
uppsamlingskärl som ska användas för dessa ändamål. Det finns specialtillverkade lock till dagvattenbrunnarna som ska användas vid spill och olyckshändelser. Dagvattennätet på reningsverket är utformat för att minimera risken för utsläpp till Eslövsbäcken. Dagvattnet på området leds till regnvädersbassängerna.
Villkor 12
Ett förslag till reviderat kontrollprogram för verksamheten skall inges till tillsynsmyndigheten inom den tid som myndigheten bestämmer.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt.
Villkor 13
Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrift om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga följande koncentrationer.
Parameter Villkor från 2006-01-01
BOD7 10 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde P-tot 0,3 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde NH4-N 3 mg/l, riktvärde och medelvärde för perioden juni tom oktober
5 mg/l, riktvärde och årsmedelvärde
6 mg/l, gränsvärde och månadsmedelvärde (juni-oktober)
Föroreningar som sker genom bräddning skall inberäknas i angivna begränsningsvärden.
Kommentar: Villkoret är uppfyllt och följs upp under avsnitt 8.2 ”Utsläpp till vatten”. SNFS 1994:7 har ersatts av NFS 2016:6 som reglerar halten av N-tot till 10 mg/l.
Villkor 14
Kommunen skall upprätta en arbetsplan för att minimera bräddning samt för att minska mängden ovidkommande vatten som leds till avloppsreningsverket. Planen skall omfatta åtgärder för tiden fram till år 2012 och skall inges till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2003.
Kommentar: Villkoret är inte aktuellt.
8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.
8.1 Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen
En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 2.
Renvattenförbrukningen bedöms som hög, ca 224 l/p, d. Andelen tillskottsvatten är 36 %.
Tabell 2. Vattenbalans för Ellinge avloppsreningsverk
Typ av vatten Flöde (m3/år)
Spillvatten1 1 834 249
Spill- och processvatten Orkla Foods Sverige2 851 092
Tillskottsvatten 1 541 955
Total mängd inkommande vatten 4 227 296
1 Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen i kommunen (= renvattenförbrukning Eslöv 2 738 262 m3 – renvattenförbrukning Orkla 902 013 m3)
2 Uppmätt mängd
Regnmätare och nederbörd
VA SYD har sju fasta regnmätare inom Eslövs kommun vilka kontinuerligt mäter nederbörd, en av dessa är placerad inom Eslövs tätort. SMHIs närmast belägna station finns i Stehag.
I tabell 3 redovisas uppmätt nederbörd i Eslövs tätort under 2019, historiskt uppmätt nederbörd på SMHIs station i Stehag redovisas som ett referensvärde.
I Eslöv var årssumman nästan samma som normal årsnederbörd. Dock var fördelningen av nederbörd under året annorlunda jämfört med det normala. Ovanligt för i år var en extremt blöt mars månad med nederbördssumma som var mer än det dubbla jämfört med normalvärde samt en väldigt torr april månad.
Största regnet som föll över Eslövs tätort under 2019 var ett regn med 5 års återkomsttid, 12 mm på 13 minuter. Regnet föll den 29:e augusti på eftermiddag med maximal intensitet 400 l/s/ha.
Tabell 3. Uppmätt nederbörd i Stehag 1961 – 1990 och Eslöv 2019
SMHI, Stehag 1961-90 (mm) VA SYD, Eslöv (mm)
Januari 64 58
Februari 38 47
Mars 52 117
April 45 12
Maj 42 46
Juni 58 42
Juli 79 41
Augusti 64 62
September 72 83
Oktober 71 104
November 79 55
December 73 71
Summa 1 736 737
1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal.
Inkommande flöde och belastning på verket avseende BOD7, totalfosfor och totalkväve visas i tabell 4.
Tabell 4. Inkommande flöde och belastning
Parameter Kommun Orkla Foods
Medel dygn Max dygn Medel dygn Max dygn
BOD7 (mg/l) 268 550 2 400 3 980
P-tot (mg/l) 4,5 11 19 37
N-tot (mg/l) 36 81 68 160
Flöde (m3/d) 9 250 26 531 2 332 4 993
Anm. Vid beräkning av medelvärdena har detektionsgränsen använts.
8.2 Utsläpp till vatten
Utsläppta halter och mängder avseende BOD7, COD-Cr, P-tot, N-tot, NH4-N samt TOC under året visas i tabell 5. Utgående halter avseende de parametrar som har rikt- och gränsvärden, visas månadsvis i figur 3-6. Samtliga parametrar uppfyller kraven enligt villkoren. Utgående metallhalter kan studeras i bilaga 2 som innehåller en sammanställning av vatten- och slamanalyser.
Tabell 5. Utgående halter och mängder samt reningsgrad
Parameter Utgående halt
årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd
(ton/år) Reningsgrad
(%)
BOD7 4,2 18 99
COD-Cr 32 135 97
TOC 11 47 97
P-tot 0,17 0,70 98
N-tot 5,9 25 89
NH4-N 1 1,4 5,8 93
1 Medelhalten för NH4-N under juni-oktober var 1,1 mg/l
Utgående halter av BOD7 visas i figur 3. Årsmedelvärdet uppgick till 4,2 mg BOD7/l och reningsgraden var över 99 %. Detektionsgränsen för BOD7 analysen är 3 mg/l. Uppmätt BOD7-halt har vid flera tillfällen varit under 3 mg/l och har då satts till 3 mg/l.
Figur 3. Utgående halter av BOD7
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
BOD (mg/l)
Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och
gränsvärde som årsmedelvärde
Utgående halter av totalfosfor visas i figur 4. Månadsmedelvärdena var under 0,3 mg/l och årsmedelvärdet var 0,17 mg/l. Reningsgraden för totalfosfor var 98 %.
Figur 4. Utgående halter av totalfosfor
Utgående halter av totalkväve visas i figur 5. Årsmedelvärdet för totalkväve var 5,9 mg/l och
reningsgraden var 89 %. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde har varit under riktvärde under hela året.
Figur 5. Utgående halter av totalkväve
Utgående halter av ammoniumkväve visas i figur 6. Årsmedelvärden som riktvärde var under 5 mg/l under hela året. Månadsmedelvärdena under juni-oktober understeg 6 mg/l under hela perioden.
Medelvärdet under denna period var 1,0 mg/l vilket är betydligt lägre än riktvärdet 3,0 mg/l.
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Totalfosfor (mg/l)
Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och
gränsvärde som årsmedelvärde
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Totalkväve mg/l
Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde
Figur 6. Utgående halter av ammoniumkväve
8.3 Utsläpp av metaller och andra föroreningar
Inkommande och utgående halter av metaller redovisas i bilaga 2 tillsammans med beräknade mängder under året. Halterna som redovisas är flödesviktade årsmedelvärden.
Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006.
Triklormetan (kloroform) har uppmätts i inkommande men inte i utgående vatten från reningsverket.
Vi har gjort antagandet att ämnet har avdunstat till luft och mängden redovisas i
emissionsdeklarationen eftersom den överstiger tröskelvärdet för utsläpp som skall rapporteras.
8.4 Förbiledning och bräddning på verket
Under året har det inte skett någon bräddning på verket.
8.5 Bräddningar på ledningsnätet
På ledningsnätet till Ellinge avloppsreningsverk förekommer bräddpunkter på pumpstationer. Det finns också två bräddpunkter från spillvattensystemet till dagvattensystemet. Den ena är placerad strax söder om korsningen Ystadvägen/Hurvavägen i Eslöv och den andra precis öster om Ellinge avloppsreningsverk. Recipient för det bräddade vattnet är Bråån. Den andra bräddpunkten uppmärksammades under hösten 2019 och undersökningar ska göras för att ta reda på konsekvenserna av att ta bort bräddpunkten.
Bräddningarna från Eslövs avloppsnät inom Ellingeverkets upptagningsområde under året redovisas i tabell 6. I tabellen framgår även antal bräddningar för de olika bräddavloppen. Bräddmängderna är framtagna genom modellering men bräddningen vid Björkeröds pumpstation är uppmätt.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Ammoniumkväve (mg/l)
Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Gränsvärde som
månadsmedelvärde jun-okt
Riktvärde och medelvärde jun-okt Riktvärde som årsmedelvärde
Tabell 6. Bräddningar på ledningsnätet inom Ellingeverkets upptagningsområde
Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m3/år Antal bräddningar
Ystadvägen 2 206 52
Björkeröds pumpstation 1 1414 24
2 Bräddning har skett vid ytterligare två tillfällen. Dessa har ej tagits med då bräddningen enligt modellen varit mindre än 0,1 m3
8.6 Energianvändning
Sedan 2006 värms Ellinges byggnader med egenproducerad energi. Elanvändningen har under året uppgått till 3 119 MWh. En sammanställning över energianvändning och energiproduktion finns i tabell 7 och 8. Under året har en liten del av fjärrvärme använts på anläggningen. Under året
facklades 10 % av den producerade biogasen. På området har ny uppgraderingsanläggning varit i drift sedan hösten 2018. Anläggningen ägs och drivs av EON Biofor.
Tabell 7. Energianvändning och energiproduktion
Energislag Mängd
Energianvändning
El (kWh) 3 118 773
Fjärrvärme (kWh) 29 510
Biogas (kWh) 12 152 973
Totalt (kWh) 15 301 256
Energiproduktion Biogas (kWh) 13 552 787
Värmeåtervinning ur spillvatten (kWh) 10 895 000
Totalt (kWh) 24 447 787
Tabell 8. Fördelning av energi i producerad biogas
Metanhalt 60 % Nm3 rågas kWh
Fordonsgas 1 778 195 10 814 450
Gaspanna 220 090 1 338 523
Total nyttogjord biogas 1 998 286 12 152 973
Förluster fackling 230 168 1 399 815
Producerad biogas 2 228 454 13 552 787
Figur 7 visar elanvändningen på Ellinge 2015-2019. Elförbrukningen varierar över tid då det till stor del påverkas av belastningen från industrin. Den specifika energiförbrukningen per inkommande pe var lägre under 2019 jämfört med 2018. Ett regelbundet underhåll och kvalitetskontroll av online mätare har varit mycket viktigt för energioptimeringen och bidragit till en minskad
energiförbrukningen.
Man kan även koppla den minskade energiförbrukningen över tid till utbytet av blåsmaskiner som genom sin kapacitet möjliggör minskat utnyttjande av utjämningsbassängen och istället högre utnyttjande av den biologiska reningen.
Figur 7. Årlig elanvändning på Ellinge ARV 2015 till 2019
Figur 8 visar biogasproduktionen under de fem senaste åren. Variationer av biogasproduktionen kan variera över tid då den till stor del är beroende av vad som kommer in till reningsverket från
industrin. Bättre utrustning såsom omrörare, finfördelning och mer tillförlitlig mätning av producerad biogas bidrar också till bättre utbyte.
Figur 8. Årlig biogasproduktion på Ellinge ARV, 2015 till 2019
8.7 Lukt
Inga klagomål på lukt har inkommit under året.
8.8 Bullermätning
Ingen bullermätning har genomförts under året.
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000
2015 2016 2017 2018 2019
Energiförbrukning kWh/år)
Elförbrukning kWh kWh/Pe
1 6 11 16 21
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000
2015 2016 2017 2018 2019
Biogas Nm3/år
Biogas (Nm3/år) Biogas (Nm3/Pe)
8.9 Periodisk undersökning
Ingen periodisk undersökning har genomförts på Ellinge avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning utfördes senast 2016-05-25.
8.10 Recipientkontroll
Recipient till Ellinge avloppsreningsverk är Eslövsbäcken som efter cirka 300 m mynnar ut i Bråån, som i sin tur mynnar ut i Kävlingeån för vidare färd ut i Öresund (Bråån: Kävlingeån-Damm i Rolsberga WA89289464). Kävlingeån och Bråån är intressanta ur fiskesynpunkt på grund av förekomst av bl.a. öring.
Enligt den senaste bedömningen av bedöms den ekologiska statusen måttlig på grund av näringspåverkan. Ån bedöms ej uppnå god kemisk status.
En samordnad recipientkontroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund där VA SYD är medlem. Under året har Ekologigruppen AB ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar. I kontrollprogrammet finns 13 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, varav en är belägen strax uppströms reningsverket och en drygt 8 km nedströms.
Enligt årsrapport för 2018 stod de kommunala avloppsreningsverken och industrierna tillsammans för utsläpp av ca 5 % kväve, 19 % fosfor och 2 % BOD till Kävlingeån och dess biflöden. Årsrapport för recipientkontrollen 2019 färdigställs under våren 2020.
9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
9.1 Avloppsreningsverk
VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också
driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och regelbunden tillsyn på anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver.
Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnitt 1.7.4 ”Riskvärdering”.
Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs vid anläggningen för att driftstörningar och haverier ska undvikas. Bassängerna töms ned en i taget i varje processteg och en okulär besiktning av bassängen samt genomgång av maskinell utrustning sker en gång per år. Motorer och pumpar till luftarna i Orklas utjämningsbassäng kontrolleras. Verket är uppbyggt av flera parallella linjer för respektive reningssteg vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras utan störningar. Underhållsarbetet utförs normalt under sommarmånaderna då Orklas belastning på reningsverket är minimal. En sammanfattning av återkommande underhållsarbete visas i tabell 9.
Se även avsnitt 1.6 Verksamhetsförändringar under året.
Tabell 9. Underhållsarbete på Ellinge avloppsreningsverk under året
Anläggningsdel Aktivitet Datum
Slamluftning och slamanox Översyn av dysor och omrörare Juni-augusti
Aktivslambassänger Översyn av membran och omrörare slamsugning av sand vid
behov. Juni-augusti
Sedimenteringsbassänger
Mek-, bio- resp. kemstegen Översyn av skrapor och kedjor slitdelar bytes vid behov. April-Maj Maj-augusti Orklas utjämningsbassäng Översyn och reparation av omrörare och motorer, byte av
luftfilter Juli-september
Orklas Försedimentering/
förtjockare Översyn av skrapor och pumpar Juli-september
Gallerstation Normalt FU
Biogas Ökad kapacitet fackla samt normalt FU Våren
9.2 Ledningsnät
9.2.1 Åtgärdsplan/saneringsplan
Ny åtgärdsplan för Eslöv färdigställdes under 2019. De konkreta åtgärdsförslagen i planen ska utgöra ett beslutsunderlag för investeringsbehovet av förbättringar på ledningsnätet under den kommande treårsperioden inom Ellingeverkets upptagningsområde. Även kommande åtgärder under en
tioårsperiod och potentiella åtgärder som kan vara intressant att utreda närmare i framtiden redovisas i åtgärdsplanen. Åtgärdsplanen är ett levande dokument och revideras kontinuerligt.
Aktuella åtgärdsplaner publiceras på VA SYDs hemsida.
Under året har VA SYD investerat i olika förnyelse- och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Eslövs kommuns ledningsnät. Förnyelsetakten på våra ledningar för Eslövs kommuns ledningsnät är 0,67 % för spillvattenförande ledningar och 0,30 % för dagvattenledningar. Förnyelsetakten uttrycker förhållandet mellan längden av de ledningar som förnyats under ett år och den totala längden på ledningsnätet. Förnyelsen är beräknad som ett fyraårs medelvärde.
Åtgärder på pumpstationer
Ett löpande underhåll har utförts under året, såsom service på pumpar och reservkraft.
10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.
10.1 Avloppsreningsverk
Anmälda driftstörningar mm. samt vidtagna åtgärder under året återfinns i tabell 10.
Tabell 10. Anmälda driftstörningar mm. under året
Datum VA SYDs dnr Driftstörning mm. Vidtagna åtgärder 2019-01-25 19/00283 EONs uppgraderingsanläggning
havererade, kallfackling Utökad kapacitet på den befintliga facklan.
10.2 Ledningsnät
VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt 14.2 Ledningsnät.
Under året har utryckningar gjorts till totalt 40 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 3 i Eslöv.
11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi
VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas.
VA SYD arbetar aktivt för att minska elförbrukningen för hela verksamheten och att använda el som är producerad på ett miljömässigt bra sätt. Ett avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval.
VA SYDs mål är att minska vår energiförbrukning med 1,5 % per huvudanläggning (Ellinge, Källby, Klagshamn, Sjölunda avloppsreningsverk). Energiförbrukning är ett av utvärderingskriterierna vid upphandling av ny utrustning. Ellinge uppfyller målet med god marginal. I tabell 11 redovisas de energibesparande åtgärder som genomförts vid avloppsreningsverket under året.
Tabell 11. Energibesparande åtgärder under året
Åtgärd Beskrivning Energislag
Optimering Regelbundet underhåll och kvalitetskontroll av online mätare Mindre utnyttjande av utjämningsbassängen
El
12. Ersättning av kemiska produkter m.m.
Användning av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalier som används har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandling av avloppsvatten. Optimering av tillförd mängd kemikalier kontra utsläppsresultat är ett kontinuerligt pågående arbete.
Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla
uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar och dagvattensystemet inom reningsverket är kopplat till regnvädersbassängerna.
Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska
produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar.
12.1 Fällningskemikalier
Kemiska produkter som ingår i verksamheten framgår av tabellen i bilaga 3. För fosforfällning har 275 ton järnklorid och 36 ton polyaluminiumklorid använts. I figur 9 redovisas förbrukningen av
fällningskemikalier under de senaste 5 åren. För att kunna reglera fosforhalt i utgående vatten doserades polyaluminiumklorid samtidigt som järnklorid då denna kombination fungerar bättre vid avskiljning av partikulärt material. Den specifika järnkloridförbrukningen per inkommande
fosformängd var något lägre under 2019 jämfört med 2018. En online totalfosformätare har installerats på utgående vatten och det har förbättrat möjligheten för processuppföljning samt optimering av kemikaliedoseringen.
Figur 9. Förbrukning av PIX 111 (blå stapel) och PAX (röd stapel), 2015 till 2019
12.2 Övriga processkemikalier
Vid slamavvattning och förtjockning av blandat slam doseras polymer. Den totala
polymerförbrukningen vid avvattningen och förtjockningen uppgick till ca 21 ton under året. Polymer ZETAG 8190 och ZETAG 9049 har använts till slamavvattningen och polymer ZETAG 8180 har använts till slamförtjockning.
Under året har 5 m3 etanol doserats till kväverening vid reningsverket. Doseringen har styrts med inkommande nitrathalt till anoxbassängen. Kollkälla doseras vid lägre Orkla belastning under höst- och vårperiod.
13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet
Att minska mängden avfall är ett ständigt pågående arbete.
En stor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken utgörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För att minska mängden rens har olika informationskampanjer genomförts under året. Likaså har ett stort antal studiebesök på reningsverken och utbildningar på Kretseum genomförts.
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
0 50 100 150 200 250 300 350
2015 2016 2017 2018 2019
järnklorid, polyaluminiumklorid (ton)
järnklorid
ton/år polyaluminiumklorid
ton/år kgFe/kgP
Verksamheten på reningsverken har under året transporterat iväg knappt 0,7 ton farligt avfall. 26 ton rens transporterades bort under året. Mängden farligt avfall och övrigt avfall som uppkommit från verksamheten under året uppdelat på olika avfallsslag redovisas i bilaga 4.
14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller
människors hälsa
14.1 Avloppsreningsverk
För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Ellinge avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Större underhållsåtgärder beskrivs i kapitel
”Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner”.
För att upprätthålla nödvändig kompetens genomgår personalen kontinuerligt erforderliga utbildningar.
Ellinge bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Skyddsronder har genomförts på Ellingeverket under året och avvikelserna har införts i handlingsplan.
14.2 Ledningsnät
VA SYDs miljöberedskap är till för att skydda avloppsreningsverk, ledningsnät och recipienter inom vårt verksamhetsområde mot utsläpp av olika slag. Vi samarbetar med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas miljöförvaltningen.
Vid akuta utsläpp kan VA SYD bistå med kunskap och en för ändamålet väl utrustad miljövagn för att stoppa flöde från serviser, tryckavlopp och huvudledningar samt att kunna samla upp, ta prover och omhänderta föroreningar för att förhindra fortsatt spridning.
14.3 Uppströmsarbete 14.3.1 Anslutna verksamheter
Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken.
Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker vid behov och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans.
Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. ”Tilläggsbestämmelser till ABVA”
beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter.
Ett digitalt verktyg, EnvoMap, används för kartläggning av verksamheter med utsläpp av
processvatten som kommer in till reningsverken i VA SYDs upptagningsområde. Verksamheterna kontaktas med krav om att lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesystem. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de ett mejl med krav på utfasning från det kommunala avloppet.
14.3.2 Allmänheten
Information till allmänheten och särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete.
Kommunikationsarbetet under 2019 innehöll bland annat:
