• No results found

Man ska ge honom namnet Immanuel Gud med oss! Matt 1:23 4/2019

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Man ska ge honom namnet Immanuel Gud med oss! Matt 1:23 4/2019"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

INNEHÅLL

sida 2 Kyrkoherdens hälsningKantorn tar ton sida 3 Rydaholms kyrkliga sykretsVad är Alpha?

sida 4 Bildgalleri

sida 5 Världspianist gav konsert Bildgalleri sida 6 VisionenBrandlarm

sida 7 Gudstjänstprogram

sida 8 Barntimmar och Barncafé Barn- och familjegrupper Kontaktuppgifter

Kyrkobladet

Kyrkobladet

Man ska ge honom namnet Immanuel – Gud med oss!

Matt 1:23

4/2019

(2)

Gudstjänst att längta till

Vi har under hösten flera gånger återkom- mit till just detta ämne: Gudstjänst att längta till. Vi använde en stund av sam- kvämet på vår församlingsdag till samtal omkring detta ämne och höstens husför- hör har också haft detta tema. Det är av stor betydelse för mig och kyrkorådet att vi får en bred diskussion om detta, efter- som det är en del av den Församlingsin- struktion som vi håller på att uppdatera.

Frågan vi bör ställa oss är hur vi kan skapa en gudstjänst i vår församling som tilltalar så många som möjligt utan att göra avkall på sådant som alltid ingått i den kristna gudstjänsten. Vi talar nu främst om söndagens huvudgudstjänst.

Den har varit med ända sedan Kyrkan var ung. Här ingår bön, lovsång, bibelläsning, förkunnelse och nattvardsfirande. Dessa fundament i gudstjänsten kan vi alltså inte ändra på. Däremot ska gudstjänsten ge ut- tryck för relation mellan oss och Gud. Vår huvudgudstjänst firas på söndagen, den dag som de första kristna kallade för Her- rens dag, därför att det var på söndagen Jesus uppstod från de döda. Man samlades på söndagen för att möta sin uppståndne Herre Jesus. Det gäller också oss. När vi

samlas för gudstjänst i Rydaholms kyrka, så är det ett möte med den Uppståndne. Vi får räkna med att han är närvarande som han lovat. ”Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem”. Vi kan alltså komma till kyrkan med förväntan att möta Jesus. Han har ett ärende till oss var och en. Han vill påminna oss om hur oer- hört värdefulla vi är, var och en utan un- dantag! I Bibelordet talar han till oss. När vi ber kommer vi i direkt förbindelse med himlen och Guds fadershjärta. Vi får bära fram alla våra önskningar inför Gud. Vi får be för varandra och för dem som vi särskilt vet behöver ett ingripande från Gud. Vid nattvardsbordet får vi gemensamt möta Je- sus som vill komma oss så nära, att vi får ta emot honom själv i bröd och vin. Aldrig är vi så nära Jesus, rent fysiskt, som vid nattvardsbordet. Vi får ta emot honom som

lidit, dött och uppstått för vår skull med allt vad det innebär. Vi får ta emot osynliga himmelska gåvor, syndernas förlåtelse, liv och salighet. Det kan vi inte få någon an- nanstans. Det kan bara Jesus ge oss.

En kristen gudstjänst innehåller alltid rikligt med sång och musik. Lovsången är ett kännetecken för Kyrkan. När vi talat om gudstjänst att längta till, har många gett uttryck för hur viktig sången och mu- siken är. Musiken höjer gudstjänsten. För många kan det också vara ett sätt för Her- ren Jesus att komma nära. Samtidigt är det ett sätt för oss att komma nära honom.

Atmosfär är en annan tanke som väckts när vi samtalat. När vi kommer till kyrkan är det viktigt att få känna att man är väl- kommen och väntad. Så blir det också när vi låter Herren vara närvarande och låter honom beröra oss. Jag upplever verkli- gen, att det finns en god och välkomnande atmosfär i Rydaholms kyrka och jag vill uppmuntra dig och inbjuda dig till våra gudstjänster. Med stark förväntan blir gudstjänsten vad den är tänkt att vara, ett möte med den levande Jesus!

Hälsningar från er präst Thomas Gustafsson

Nu kommer den tid då dagarna är som kor- tast. Men också den tid då folk börjar tända ljus i sina bostäder. Advent är här.

Advent, en tid som många förknippar med väntan, men advent betyder an- komst, och den vi väntar på ska komma är vår frälsare Jesus Kristus.

Han kommer på första advent, han rider som vuxen in i Jerusalem på en lå- nad åsna. Folket hyllar honom och ropar

”Hosianna, Davids Son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosi- anna i höjden!” (Matt 21:9)

Han kommer också på juldagen, då som ett nyfött barn som lindas och läggs i en krubba. Jubelropet på jul kommer från herdarnas äng, från änglarna som prisar Gud och säger: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt” (Luk 2:14).

Båda dessa jubelrop förekommer varenda högmässa som firas i Svenska kyrkan. Prästen sjunger änglarnas sång, innan församlingen klämmer i med lovsången ”Vi prisar dig”. Och när vi sjunger Helig så avslutas det med fol- kets rop. Texter som funnits genom alla tider och fortfarande används.

I adventstid och juletid är det mycket musik i kyrkan. Körsång, solosång och instrumentalmusik. Mycket är traditio- nellt, en del är kanske nytt, men psal- merna är oftast välkända. Välkomna till kyrkan, lyssna på sångerna och sjung med i de traditionella psalmerna!

Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud!

Var glad, var glad och hylla din konung och Gud!

(Sv Ps 108, refräng)

Oskar

Kantorn tar ton

(3)

Svenska kyrkan i Rydaholm har många olika verksamheter och en av dem är Sykretsen. Varannan onsdagseftermiddag träffas man, fikar, pratar och inte minst handarbetar. Att det är god stämning märks med detsamma när man kommer dit. Man blir hjärtligt välkomnad och får ta del av alla verksamheterna. För det är flera olika projekt på gång. Det är snart tid för höstens stora begivenhet, auktionen. I samband med den ska man dra vinnarna på det stora listlotteriet. Det är många listor, som ska skrivas ut och många vin-

ster som ska märkas upp idag. Samti- digt sitter en annan grupp och stickar.

Det är små västar som sänds iväg till ett barnhem i Rumänien, man har kontakt med. Alla pengar som kommer in går till välgörande ändamål. Förra året blev det 35,000 kronor fördelat på Barncancerfon- den, Hela människan, Klara kyrka m.m.

Men det är inte bara glädjen att hjälpa an- dra. Man har så trevligt tillsammans och tycker det skulle vara roligt om fler ville komma med och uppleva den trivseln.

MLS

Rydaholms Kyrkliga Sykrets

Vad är Alpha?

Vad är meningen med Livet? • Vad har kristen tro att tillföra nutidsmänniskan?

Om du är intresserad av att utforska dessa frågor då är Alpha något för dig.

A

lla är välkomna. Alla som är

intresserade av att veta mer om den kristna tron. Alla åldrar är välkomna.

L

ära med ett leende. Det är möjligt att lära sig om kristen tro och samtidigt ha roligt.

P

restationsfri gemenskap och pasta!

Kurskvällen börjar med att vi äter god mat tillsammans. En möjlighet att under trivsamma former träffa människor och få nya vänner.

H

jälpa varandra. I den lilla gruppen har vi möjlighet att hjälpa varndra med att finna svar på livets frågor.

A

llt får frågas. Ingen fråga är för en- kel eller för utmanande.

Hur ser en kurskväll ut?

Vi börjar med att äta något i gemenskap kring borden. Sedan kommer ett föredrag som tar upp kvällens ämne, till exemmpel Vem är Jesus?, Varför måste Jesus dö?, Varför ska jag läsa Bibeln och hur?, Vad ska vi ha kyrkan till?

Därefter delar vi upp oss i grupper. I den lilla gruppen får vi möjlighet att sam- tala utifrån det vi hört och komma med egna funderingar.

För vem är Alpha?

Alpha är för alla och särskilt för:

• Dig som vill utforska kristen tro lite när- mare

• Dig som vill fräscha upp dina kunskaper om kristen tro, eller aldrig blev konfir- merad.

• Dig som nu är i församlingen/kyrkan och söker efter gemenskap

• Dig som är förälder till barn i konfirma- tionsåldern

• Er som förbereder er inför vigsel eller dop Är du nyfiken och vill anmäla dig eller har några frågor?

Tveka inte utan hör av dig snarast till:

Christer Sundström, tel 070-492 00 31.

Välkommen!

(4)

Gun Ganekind hade samlat forna Drillsnäppor till en konsert i kyrkan.

Dennis Söderström, svensk mästare i armbrytning, utmanade.

Anton Brothers underhöll som gatumusikanter

Doris Johansson och Lena Greneskog sålde hemgjorda alster

Utställning med lokala konstnärer. Bl.a. CA Lindoff, Majken och Calle Johansson Cecilia vocalis vid församlingsaftonen i Horda.

Rydaholmsdagen

Konsert Horda musikkår

Messy church

(5)

Världspianist gav konsert i Rydaholms kyrka

Dag Achatz, världskänd pianist, gav en konsert i Rydaholms kyrka den 9 novem- ber.Han är född i Stockholm och flyttade till Geneve när han var åtta år. Hans mam- ma är svensk och hans pappa från Wien.

När han var 18 år kom han in på Musik- högskolan i Stockholm och utbildades till pianist,vilket sedan blev hans yrke med verksamhet över hela världen.

1977 blev han bekant med Tore Alm- gren, då kammarmusikchef på Sveriges radio, under ett besök i Nyköping. Vän- skapen har därefter hållit i sig så när Tore flyttade till Rydaholm blev det möjligt för

Rydaholms församling att ordna en kon- sert av världskvallité. Dag Achatz spelade bland annat Italiensk Sonat op 5 nr 3 av Johann Sebastian Bach, Sonat op 111 av Ludwig van Beethoven och Sonat op 5 nr 3 av Johannes Brahms.

Han bor halva året i Schweitz och halva i Ungern, hans fru är ungerska så de delar upp var de skall bo. Konserten var mycket uppskattad och samlade även långväga besökare. Oskar Janner fram- förde församlingens tack.

HJ

Barntimmarna i höst Konfirmandhajk

Olle förbereder lillebror Alfreds dop

(6)

Visionen! Hur ser den närmsta framtiden ut?

Minns ni mannen med bilen som jag skrev om sista gången för 2 kyrkoblad sedan tillbaka? Han hade lärt sig att köra bra, krockat några ggr, sett och upplevt mycket, samt att mycket av körandet nu satt i ryggmärgen och bara gick av sig själv…. En erfarenhet han också upplevt nu är att allt inte alltid fungerar som han tänkt sig. Krockarna till exempel MEN också att bilen går sönder av andra or- saker. Ofta händer det vid tillfällen det inte får hända och på platser det blir mer eller mindre obehagligt att bli stil- lastående på. Andra problem som också inträffar är att andra bilister inte håller sig till reglerna alltid och ställer till både ilska och förtret. Dom blir ofta även en fara för andra trafikanter… Ibland ham- nar man vid ett vägskäl och har ingen aning om vilket håll man ska köra åt…

Ett sådant vägskäl drabbade mig igår då jag tittade på nyheterna. Vägskälet heter organdonation…

Det finns en uppsjö av människor som väntar på ett passande organ att byta ut i sin kropp istället för ett som håller på att sluta fungera och kan leda till döden för dem. Hur ska vi förhålla oss till detta?

Är det rätt eller fel att skriva på en lista om att någon annan kan få ta över ett gott fungerande organ ifrån min kropp om jag skulle råka ut för en olycka eller

liknande som leder till att mitt jordiska liv stannar av. Nu föreslås det att man ska ändra på dessa regler, så att man inte längre ska skriva ATT man vill donera något av sina organ utan istället skriva ATT MAN INTE vill det. Skriver man INTE på denna lista, så är det detsamma som att man tycker att det är OK. Tyvärr har jag inget svar på denna fråga och det finns det ingen annan som har heller.

Det handlar till sist om ditt och mitt eget personliga beslut. Kanske skulle fler do- nera sina organ om de efterlevande fick riktigt mycket betalt för organet/organen man skänker???

En person som jag känner, han gav bort hela sig eller rättare sagt offrade hela sitt liv för att köpa tillbaka det som han hade förlorat. Helt galet! Vad är det för vits med det? Om man dör så får man ju ändå ingenting för det eller?

Den här personen fick faktiskt det och än idag vinner vederbörande på det och i framtiden också. VA! Men personen dog ju??? Ja fast både ja och nej. Han dog såsom människa men blev levande igen såsom den han egentligen var, är och alltid kommer att vara. Med en svart- sjuk kärlek till det han förlorat, så har han fått, får och kommer han att få igen det han har förlorat. Och ju mer det han har förlorat blir återfört till honom och

ju mer det förlorade gläds över att inte vara förlorat och bortkommet längre och inte kan hålla tyst

i sin glädje över hur och på vilket sätt dom har återköpts igen, desto fler kan då få ta del utav att ha blivit tillbakaköpta innan tiden är förbi. Köparen står näm- ligen på utsidan vid porten och bankar och ropar. Porten till ditt hjärta som det bara finns ett handtag på insidan att öpp- na den med. Det enda du behöver göra, är att öppna dörren och välkomna in den som knackar. Det är ju inte vem som helst som knackar på den dörren. Det är Jesus.

Denne Jesus är ju den som är anled- ningen till att det finns kyrkor och kapell här i Rydaholm och Horda. Det är bl.a.

honom som vi undervisar om och ber till i olika sammankomster och samman- hang. Det honom vi lär känna alltmera i t.ex. nästa Alphakurs som börjar på tors- dagen den 28 november med en ”prova på kväll” för den som vill veta vad detta egentligen är. Missa inte att anmäla dig till den så snart du kan. Önskar dig en fin och välsignad avslutning på detta året…

Församlingsped.

Christer Sundström

Brandberedskap förr…

1872 skulle organisten och läraren G W Svensson gifta sig. Man höll på att smycka kyrkan, när det började åska.

Blixten slog ner i tornet och det började brinna. Man lyckades släcka elden, men två tredjedelar av tornspirorna brann upp.

Det var första gången utrustningen på bilden användes och Carl Johan Petersson, som var dräng på Kyrkeryd, gick upp i tornet med brandsprutan. Det modigt gjort, för ingen visste riktigt hur effektiv utrustningen var.

Den drevs ju bara genom att någon stod nere vid tunnan och pumpade. Vatten fick man genom att folk sprang dit med spannar med vatten och fyllde på.

För den insatsen fick han silvermedalj och 25 riksdaler. Anders Karlsson i Upplid Södergård fick 20 riksdaler och Anders Gustaf Jönsson i Upplid norra Skattegård fick 10 riksdaler för sina insatser.

…och nu

Sedan V 45 pågår installation av brand- och utrymningslarm i kyrkan.

Arbetet utförs av Triator Brand &

Säkerhetsteknik från Växjö. Larmet omfattar alla utrymmen i kyrkan in- klusive vind och torn.

Kostnaden för installationen upp- går till 230 000 kronor. 75 % av kost- naden betalas genom kyrkoantikva- risk ersättning. Resterande betalas av församlingen. Slutbesiktning är pla- nerad till den 18 december.

Göran Ganekind Ordförande kyrkorådet

(7)

1 december 1 i Advent

10 Högmässa. Gustafsson.

Kyrkokören, Cecilia vocalis, Jubilate.

Kyrkstöten serverar kyrkkaffe i sockenstugan.

8 december 2 i Advent

10 Högmässa. Sträng. Barnkörerna.

Konfirmanderna serverar kyrkkaffe i sockenstugan.

15 december 3 e i Advent se Horda 22 december 4 i Advent

10 Högmässa. Gustafsson.

Sång Maja Björk.

24 december Julafton

23 Midnattsmässa. Gustafsson.

Cecilia vocalis.

25 december Juldagen

06 Julotta. Sundström.

10 Högmässa. Gustafsson.

29 december Söndag e Jul 10 Högmässa.

31 december Nyårsafton

18 Nyårsbön. Sundström.

15 december 3 e i Advent

10 Högmässa. Gustafsson.

Kyrkkaffe med skinksmörgås.

24 december Julafton

12 Julbön. Glögg och pepparkaka.

26 december Annandag Jul

10 Högmässa. Gustafsson.

Sång Amanda Jonasson.

5 januari S e Nyår

10 Högmässa. Gustafsson.

2 februari Kyndelsmässodagen 10 Högmässa. Gustafsson.

1 januari Nyårsdagen

18 Ekumenisk gudstjänst. Sund- ström. Predikan André Lundqvist.

6 januari Trettondedagen

10 Högmässa. Gustafsson.

16 Carols. Körerna.

12 januari 1 e Trettondedagen 10 Högmässa.

19 januari 2 e Trettondedagen 10 Högmässa.

26 januari 3 e Trettondedagen 10 Högmässa.

2 februari Kyndelsmässodagen 16 Gudstjänst med små och stora. Doperinran. Utdelning av barnbiblar.

9 februari Septuagesima 10 Högmässa.

16 februari Sexagesima 10 Högmässa.

23 februari Fastlagssöndagen

10 Högmässa. Syföreningen serverar fastlagsbullar.

26 februari Askonsdag 19 Mässa.

GudSTjÄnSTer rydaholm

med reservation för ändringar

GudSTjÄnSTer horda

med reservation för ändringar

21 december kl. 15.00 i kyrkan

Gudstjänster på lindgården

7/12, 21/12, 11/1 Mässa, 25/1, 15/2 Mässa, 29/2

morgonbön i kyrkan

Torsdagar kl. 9.00

döpta

Melwin Axon Hjertberg 07.09.2019 Lovisa Marie Annelie Ellen Sundberg 14.09.2019 Lexi Anna Mona Carlsson 21.09.2019 Oscar Olof Prem Andersson 29.09.2019 Johannes Ebbe Helmer Svensson 26.10.2019 Alfred Carl Harry Karlsson 16.11.2019 Elise Anita Johansson 16.11.2019

KnuTSfeST

Fredag den 10 januari kl 19.00 i Sockenstugan.

Avgift 100:- Hör av er om deltagande på 0472-20031.

VecKomÄSSor

i mariakapellet, rydaholms församlingshem

torsdagar 19.00

5/12, 19/12 , 16/1, 6/2, 20/2

Bokning av dop, vigsel, mm görs hos kyrkoherden,

tel 0472-200 31.

(8)

Kontaktuppgifter för Rydaholms församling

http://www.svenskakyrkan.se/rydaholm http://www.facebook.com/rydaholmsforsamling Postadress: Stallagårdsvägen 15, Rydaholm

Ansvarig utgivare: Thomas Gustafsson Redaktion: Thomas Gustafsson, Herbert Johansson, Marie-Louise Sibbmark.

Layout och grafisk produktion:

JA Grafiska, Rydaholm Kyrkoherde

Thomas Gustafsson ... 0372-354 11 ... 070-632 05 41 thomas.gustafsson@svenskakyrkan.se Kantor

Oskar Janner ...070-456 25 95 oskar.janner@svenskakyrkan.se Församlingspedagog

Christer Sundström ...070-492 00 31 christer.sundstrom@svenskakyrkan PAstOrsExPEditiOn ... 0472-200 31 Kyrkokamrer

Eva Stigsson ... 076-893 63 88

Barn- och körledare

Gun Ganekind ... 073- 556 69 78 Annika Sävrup ... 0472-230 88 Barnledare

Monica Dahl ... .073-564 01 68 Ann-Louise Lilja ... 070-537 05 62 KyrKväKtArExPEditiOn

Bokning av Sockenstugan och församlingshemmen

vardagar kl. 09.30-10.00

...0472-207 67, 076-397 84 48 rydaholms.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkväktare

sOcKEnstugAn

... 0472-207 67 HOrdA försAMLingsHEM

Parkvägen 12, Horda ... 0370-65 43 80 rydAHOLMs försAMLingsHEM Sparbanksgatan – Stallagårdsvägen 15 ... 0472-206 98 förtrOEndEvALdA

Kyrkofullmäktiges ordförande

Lars Lejon ... 0472-251 38

Barncafé

fredagar kl. 10.00-12.00 Rydaholms församlingshem – för barn 0-4 år med syskon och vuxna

– sång, lek, ramsor och fika

• Gun Ganekind, 0472-206 54

• Annika Sävrup, 0472-230 88

BARNtimmar

onsdagar kl. 14.00-16.00 Rydaholms församlingshem – för barn i åldern 4-6 år

• Monica Dahl, 073-564 01 68

• Ann-Louise Lilja, 070-537 05 62

BARnkörer

Rydaholms församlingshem barnkör – lågstadiet torsdagar kl. 15.00-15.50 barnkör – mellanstadiet onsdagar kl. 15.00-16.00 jubilate – ungdomskör högstadiet/gymnasiet torsdagar kl. 16.15-17.00

• kantor Oskar Janner, 070-456 25 95

VåRteRMinenS VeRkSAMHeteR 2019

RYDAHOLMS FÖRSAMLINGSHEM

Promenaderna – tisdagar kl. 10.00 – start 21 januari

Syföreningen – träffas varannan onsdag kl. 15.00 – start 15 januari Soppluncherna – torsdagar kl. 12.30 – start 6 februari

HORDA KYRKSAL OCH FÖRSAMLINGSHEM

Eftermiddagskaffe – onsdag kl. 15.00 – start 5 februari (1:a onsdagen i månaden) Dagledigsamlingar tillsammans med Horda frikyrka

– start onsdagen den 12 februari (2:a onsdagen i månaden)

JUL – avslutning för barngrupperna tisdag, 19 december kl. 16.30-18.30

i Rydaholms församlingshem

Välkommen till Messy Church

Kyndelsmässodagen – söndag 2/2 kl 16.00

Gudstjänst med stora och små.

Vi delar ut barnbiblar till våra 5-åringar och firar alla barn som döpts under det gångna året.

kyrkfika i sockenstugan.

References

Related documents

Frågorna som ställs i studien blev därmed huruvida klädkoder behövs i läraryrket, om elever känner större respekt för en formellt klädd lärare än en informellt klädd och

För att besvara syftet med denna studie ligger följande frågor till grund: Vilka faktorer är det enligt ungdomarna som bidragit till att de valt att konfirmera sig

Här redogörs för vad det innebär att kunna läsa och skriva, olika faktorer som främjar läs- och skrivutveckling samt hur man främjar alla elevers läs- och skrivutveckling..

De resultat och slutsatser vi funnit mest intressanta och anmärkningsvärda, för att klara av att ha ett psykiskt påfrestande arbete, är att socialarbetare måste ge sig själva

Med ständiga förbättringar arbetar vi för att ingen ska skadas, förolyckas eller drabbas av sjukdom på grund av arbetet.. Alla ska komma hem

Torgesen, Wagner och Rashotte (1994) konstaterar att en del barn med fonologiska svårigheter får mycket stora problem i sin läsinlärning. För dessa barn räcker det inte med att

Uppsatsen syftar vidare till att belysa hur socialsekreterare hanterar dessa eventuella emotioner, vilka konsekvenser socialsekreterare upplever att hot och våld från klienter kan

Frågeställningarna som används i studien handlar om bibliotekariernas för- hållningssätt till begreppen marknadsföring och synliggörande, hur de konkret arbetar