Möjligheter med det offentliga rummet för ungdomar
Mariam Fathi & Camilla Kaied BY212C
Vårtermin 2021
Sammanfattning
Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla
kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och
resterande stad.
Nyckelord: Offentliga rum, stigmatiserade områden, ungdomar, livskvalité, territoriell stigmatisering
Abstract
Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's
commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.
Keywords: Public spaces, stigmatized areas, young people, quality of life, territorial stigma
Förord
Vi vill tacka våra familjer och vänner som givit oss stöd i vårt arbete och motiverat oss till att kämpa, specifikt vill vi tacka oss själva för att ha trott på vår förmåga till att lyckas och motivera varandra. Vi vill även tillägna ett stort tack till alla ungdomar och medverkande i Rosengård som gjorde detta arbete möjligt och besvarade våra frågor tålmodigt och utförligt.
Slutligen vill vi tacka vår handledare Kim Roelofs som hjälpt oss under hela arbetets gång med både inspiration och motivation.
Tack!
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
Förord ... 4
1 Inledning ...7
1.1 Bakgrund ...7
1.2 Syfte och forskningsfrågor ...8
1.3 Tidigare forskning ...9
1.4 Studierelevants ...11
1.5 Disposition... 11
2 Metod ...12
2.1 Intervjuer ...12
2.2 Gruppintervjuer ...13
2.3 Observationsstudie ... 14
2.4 Rekrytering ... 14
2.5 Tillvägagångssätt ... 15
2.6 Intervjupersoner ...16
2.7 Studiens begränsningar och avvikelser ...17
2.8 Forskningsetik ... 18
3 Teori ... 19
3.1 Teoretiskt ramverk ...19
3.2 Social hållbarhet ...19
3.2.1 Vegetationens betydelse för social hållbarhet ...21
3.4 Det offentliga rummet i marginaliserade områden ...22
3.5 Marginaliserade områden ...24
3.6 Urban design... 25
4 Rosengård... 28
4.1 Bakgrund ...28
4.2 Historia ... 28
4.3 Den urbana designen i Rosengård ...29
4.4 Vegetation, hälsa och välbefinnande ...29
4.5 Infrastruktur, vägar och orienterbarhet ...31
4.6 Bebyggelse ...33
4.7 Trångboddhet ...34
4.8 Aktiviteter ...35
5 Ungdomarna i Rosengård ...37
5.1 Marginalisering i Rosengård ... 37
5.2 Vegetationens inverkan på social hållbarhet ... 38
5.3 Rosengårds boende situation och aktiviteter ... 40
5.4 Mötesplatser och hållbarhet i Rosengård ...42
5.5 Social hållbarhet i Rosengård ...44
5.6 Urban design ...47
6 Konklusion ...49
7 Diskussion ... 51
8 Källförteckning ...54
8.1 Tryckta källor ...54
8.2 Elektroniska källor ...55
8.3 Bildkällor ...57
9 Arbetsfördelning ... 58
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Det offentliga rummet är ett begrepp som beskriver mer än bara den fysiska strukturen i form av gator, parker och torg. Det handlar om hur det präglar människors användande i form av möten eller andra interaktioner, det vill säga hur människor tillsammans skapar staden bortom alla fysiska strukturer. Offentliga rum är öppna för allmänheten och är till för alla människors behov och användning, däremot formas tillgänglighet för alla efter lagar och regler som talar om vad som är tillåtet och vad som inte är det (Maria Håkansson, 2014). Hur en plats utformas och gestaltas är avgörande för hur bra människorna som bor eller vistas på platsen trivs (Boverket, 2020). Den byggda miljön påverkar hur rörelsemönster och
mötespunkter ser ut och kan avgöra om människor väljer att bo kvar på en plats. Olika aktiviteter, god orienterbarhet samt underhåll av både byggnader och grönska skapar en välutformad miljö (Boverket, 2019).
Marginalisering, stigmatisering eller socioekonomiskt utsatthet är återkommande begrepp i studien. I Kim Roelofs & Tapio Salonen (2019) studie “Insatser i utsatta områden” skriver dem om förortens socioekonomiska problem. Dahlstedt, Kings och Tahvilzadeh (2019) talar om en huvudsakligen problemorienterad berättelse om förorten, som en avvikande och hotfull plats, fylld av konflikter, faror och risker, och Salonen, Grander & Rasmusson (2019) skriver om hur utsatta områden kan förknippas med negativa stereotyper, dåligt rykte och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status. Fortsättningsvis antyder de att
socioekonomisk utsatthet relaterar till segregation, det vill säga att det primära problemet i förorter i segregerade städer är att människor med socioekonomiska problem som inte är integrerade med resten av samhället, är bosatta på samma plats geografiskt. Vidare skriver Karlsson (2016) i sin avhandling om att marginaliserade områden är uppbyggda efter följande fyra faktorer: långvarig arbetslöshet, utländsk bakgrund, boendesegregation och bristande samhällsansvar.
I socioekonomiskt utsatta områden kan offentliga rum särskilt spela roll och tillgången till de kan ha en större betydelse då berörda människor inte har tillgång till privata utemiljöer som exempelvis en trädgård. Enligt SCB (2018) kan trångboddhet medföra konsekvenser och vara påfrestande för många barn och ungdomar då de inte har möjlighet till avskildhet. Det har även visats att det är mycket vanligare att utrikesfödda personer bor trångt, specifikt de som är födda utanför Europa (SCB, 2018), vilket är relevant för vår studie eftersom vi
undersöker ett marginaliserat område där majoriteten är utrikesfödda. Vidare kan en stads utformning och boendemiljö ha en påverkan på människors hälsa och välbefinnande. En ökad livskvalité kan uppnås genom fysiska egenskaper i stadsmiljön som exempelvis tillgång till grönytor, aktiviteter eller allmän tillgång till trygga och inbjudande offentliga rum (Malmökomissionen, 2013).
Ungdomars förhållande till sitt offentliga rum är något som negligeras och inte lyfts upp tillräckligt. Deras åsikter och perspektiv kring urban design bör belysas mer inom frågor som berör stadsplanering. “En stad som är bra för barn är en stad planerad för alla” (Redaktionen, 2019). Rosengård är det område som vi kommer avgränsa oss till och därmed kommer ungdomarna som är bosatta där vara i fokus. Som vi nämnt ovan vill vi i denna studie belysa ungdomars användning av sitt offentliga rum, vad de anser bör förbättras och hur de ser på sitt område, specifikt i förhållande till all fördomar som finns kring socioekonomiskt utsatta områden.
För att en positiv utveckling av det offentliga rummet ska uppnås måste det finnas tydliga riktlinjer, strategier och uppföljning. En stad som kontinuerligt utvecklas och bearbetas kan som vi tidigare nämnt förbättra livskvaliteten för invånarna och blir mer hållbar. En fysisk miljö som är välfungerande med hjälp av ovannämnda faktorer kan bidra till ökad trygghet och gemenskap. Skötsel och underhåll av ett område är även betydelsefullt för att uppnå en trivsam miljö. Områden som inte är vårdade kan begränsa och försvåra människors vardag då de helst inte vill vistas på en plats som är övergiven, det i sig skapar en otrygghet (Dahlin, 2017). Dahlin (2017) berättar om kännetecken som kan upplevas som trygga och som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller stadsutveckling. Trygghet återspeglas också i befolkade miljöer som gör det möjligt att skapa kontakt med omgivningen, vidare ska det även inte finnas svårigheter med att orientera sig i området.
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för betydelsen av offentliga miljöer utifrån aspekter som rekreation, livskvalitet hos ungdomarna i staden samt hur dess utformning har en påverkan på deras liv och vardag. Den ledande målgruppen för studien är alltså ungdomar, vår studie grundar sig därmed utifrån deras perspektiv. Genom att studera hur urban design kan vara ett medel för att skapa bättre förutsättningar och främja en social hållbarhet kan vi få en bredare kunskap om hur de präglar varandra. Vidare vill vi utveckla kunskap kring vilka potentialer som finns med marginaliserade offentliga miljöer, mer specifikt vad för tankar och
åsikter ungdomar har om sin fysiska utemiljö. Den informationen kopplar vi till hållbarhetsfrågor som är återkommande under studien.
Utifrån följande frågeställningar vill vi undersöka detta:
• Hur använder ungdomar, i socioekonomiskt utsatta områden, det offentliga rummet?
• Hur kan offentliga rum vidareutvecklas utifrån ungdomars perspektiv?
1.3 Tidigare forskning
Som tidigare nämnt berör vår undersökning bland annat begrepp och teorier om social hållbarhet, det offentliga rummets betydelse samt socioekonomiskt utsatta områden. För att sätta vår studie i en kontext har vi läst om tidigare forskning som behandlar detta. Louise Holmström och Martina Kleregård (2018) skriver i sin kandidatuppsats om hur de genom urban design kan se både brister och kvaliteter på olika platser i en specifik tätort. Deras utgångspunkt har varit den byggda miljöns utformning och hur den påverkar gatulivet. Med hjälp av den informationen har de fyllt en kunskapslucka som finns kring de mindre
tätorterna. Genom olika metoder och analysverktyg har deras undersökning visat hur urban design kan analyseras och användas för att utveckla mer livade offentliga rum. De belyser innebörden av urban design och hur olika faktorer i det offentliga rummet kan påverka gatulivet. De beskriver att det handlar om ytorna som är mellan byggnaderna, det vill säga platser som är tillgängliga för alla och utgör stadens sociala mötesplatser för dess invånare.
Urban design främjar det sociala livet och kan skapa mer levande rum. ”Attraktiviteten innebär mer än bara estetik”- Holmström och Kleregård (2018). Skribenterna beskriver med detta citat hur attraktivitet även kan handla om trivsel och hur människor söker en
tillfredsställelse av fem olika behov i stadsrummet som är komfort, avkoppling, passivt engagemang, aktivt engagemang och upptäckande, detta är faktorer som bidrar till trivsel och främjar sociala interaktioner. Slutligen vill de få fram att estetiken består av en liten del gällande utformning av städer och att det egentligen handlar om att bygga offentliga rum som uppmanar till vardaglig mänsklig aktivitet, det vill säga rörelse och motion i utemiljön.
I en kandidatuppsats som Nicolina Lydén (2011) skrivit berättar hon om det offentliga rummets möjligheter. Hon skriver om hur flertal offentliga platser inte har de
förutsättningarna som behövs för att möta invånarnas behov. Trots att det offentliga rummet kan verka som en viktig del inom samhällsplanering så är det något som inte åskådliggörs tillräckligt. Det måste finnas en kunskapsbas inom vad som behöver
implementeras i offentliga miljöer för att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Stadsrummet måste planeras för alla invånare i staden och vara en plats där alla ges utrymme. Den fysiska miljön på en plats är ytterst viktig för utvecklingen av ett samhälle samt för rekreation och välmående hos invånarna. Lydén (2011) menar att makthavare och stadsplanerare ofta lägger fokus på att förbättra och utveckla storstäder vilket resulterar i att mindre städer glöms bort och därmed får invånarna inte tillgång till förbättrade miljöer i sina områden. I sin studie har hon fokuserat på offentliga miljöer som gynnar människan och den sociala hållbarheten.
Magdalena Lundberg (2009) skriver om hur det offentliga rummet bör ifrågasättas mer. I sin text skriver hon om hur Boverket vill uppnå offentliga rum som präglar social, ekonomisk och etnisk integration i staden. För att detta ska uppnås behöver vi veta hur det offentliga rummet ska utformas. Det räcker inte med att endast skapa attraktiva fysiska miljöer som stimulerar spontana möten, det bör ställas högre krav anser Lundberg (2009). Begreppet offentliga rum kan verka otydligt men med hjälp av kunskapsinsamling kan det formuleras strategier för framtida planeringar av områden, även om det inte tydligt framkommer så besitter den offentliga miljön och stadsrummen vi lever i ett stort ansvar för samhällets utveckling.
Frederick Law Olmsted (2011) startade under 1900-talet en parkrörelse för att främja den ekologiska biten inom stadsplanering. Olmsteds projekt utgick i spetsen för att vara en implementering av europeiska trädgårdstraditioner i New Yorks central park, ett av Olmsteds syfte med projektet var att föra in naturen och bidra till en god ekologisk miljö samt till en rad andra förmåner för staden. Genom Olmsteds projekt skulle introduceringen av naturen för staden bidra till folkhälsan i god utsträckningen, detta genom att naturens vegetation skulle fungera som “lungor” för staden. En annan fördel som landskapsarkitekten hävdade var att de skulle främja dammar och reservoarer som skulle fungera som ett komplement till det
kommunala vattenförsörjningssystemet, vidare skulle den mänskliga naturen mjukas upp och tämjas genom att tillhandahållas hälsosamma alternativ till de vulgära gatunöjena, barerna och bordellerna som dagligen frestade fattiga ungdomar i arbetarklassen (LeGates, R.T. & Stout, 2011).
1.4 Studierelevants
Inom den framtida samhällsplaneringen kan denna studie bidra med en ökad kunskap om offentliga rum och dess betydelse för ungdomar. Det offentliga rummet kan generellt i olika studier definieras kortfattat och inte detaljerat vilket kan skapa okunskap, därför ska denna undersökning framställa en ingående förklaring för planerare och andra tjänstemän inom stadsplanerings branschen. Strävan efter en hållbar framtid är idag högst rådande och med en starkare kunskap inom potentialerna med den offentliga miljön kan denna studie bidra med lösningar och viktig information inför framtida planeringsprojekt. Som vi tidigare nämnt finns det forskning från bland annat Holmström & Kleregård (2018) samt Lydén (2011) som
förespråkar viktiga faktorer inom urban design såsom vikten av livskvalitet och hänsyn till invånarna i det offentliga rummet. Eftersom människor vardagligen utnyttjar det offentliga rummet är det relevant för vår forskning men även generellt för forskning inom
samhällsplanering. Våra valda teorier och begrepp kommer få in ett nytt perspektiv på planering av offentliga rum i socioekonomiskt utsatta områden eftersom vår studie ger ungdomar i marginaliserade områden en möjlighet att uttrycka sig och vara involverade i en studie som berör dem.
1.5 Disposition
I kapitel 2 nämns de metoder som vi kommer använda oss av under studiens gång, intervjuer och observationer är huvudsakligen de som utgör vårt arbete. I kapitel 3 skriver vi om alla teorier som vi kommer använda oss av och sedan vidare analysera. I kapitel 4 börjar vi med analysen av Rosengård där vi presenterar våra observationer i relation till teorierna. I kapitel 5 analyserar vi intervjuerna som vi gjorde med ungdomarna och kopplar till relevanta teorier.
Slutligen presenteras konklusionen i kapitel 6 och till följd av slutsatsen kommer diskussion på kapitel 7 där vi sammanfattar och diskuterar våra analyser.
2 Metod
I följande kapitel kommer studiens metod presenteras det vill säga våra intervjuer,
gruppintervjuer och observationsstudier. För att avgränsa och konkretisera vår studie har vi utfört studiens metoder i stadsdelen Rosengård, närmare bestämt delområdena Örtagården och Herrgården, samt dess boende. Vårt intresse ligger främst hos ungdomarna i området och har därför valt att ytterligare avgränsa oss till en viss åldersgrupp, 13–25 år. Vår datainsamling har utförts genom semistrukturerade och kvalitativa intervjuer samt ostrukturerade
observationer av den offentliga miljön. Vårt primära fokus är användarperspektivet, det vill säga Rosengårds ungdomar. Detta innebär att vår studie till stor del baseras på ungdomarnas åsikter och tankar om Rosengårds offentliga rum och utemiljöer.
Återberättandet av bland annat upplevelser är nyttigt i vår studie, specifikt i våra intervjuer eftersom det skapar en möjlighet till reflektion och diskussion mellan oss och respondenterna, där det huvudsakligen är respondenterna som leder diskussionen. Denna metod skapar en bekväm och fri miljö för deltagarna att kunna uttrycka sig fritt. Vi har försökt undvika att använda oss av specifika termer och begrepp som berör stadsplanering, för att
intervjufrågorna lättare ska kunna besvaras. Slutligen har dessa metoder valts utifrån relationen till vårt syfte, vilket är att identifiera ungdomars perspektiv på det offentliga rummet. Alla våra metoder har genomförts fullkomligen på egen hand utan hjälp av utomstående faktorer så som myndigheter eller andra svarspersoner som kan ha en bakomliggande agenda, detta gör vår kvalitativa forskning mer säker.
2.1 Intervjuer
En kvalitativ forskningsintervju bygger på vad människor har för världsbild, tankar och åsikter. Det kan handla om upplevelser snarare än fakta och statistik skriver Kvale (1997) i sin bok “Den kvalitativa forskningsintervjun”. Intervjuerna formas semi strukturerat för att
konversationerna ska flyta på naturligt. Semistrukturerade intervjuer ger upphov till mer breda svar och på så sätt kan respondenterna framföra sina åsikter och tankar kring sitt offentliga rum utan att vara begränsade, detta är ett sätt att använda människors berättelser och resonemang som data (Merriam & Grenier, 2019). Bryman (2018) skriver att med semistrukturerade intervjuer har forskaren vanligtvis en lista med teman som ska beröras under intervjuns gång. Däremot är det respondenterna som styr intervjun vilket kan medföra att följdfrågor som inte står med i listan kan förekomma. Detta betyder även att frågorna inte
behöver följa samma ordning som listan. Bryman beskriver denna metod som flexibel, det vill säga att fokuset i en sådan intervju ligger på intervjupersonernas uppfattning av frågorna som ställs och att forskarna istället måste anpassa sig efter det.
Intervjuerna vi utförde är semistrukturerade, vilket som tidigare nämnt innebär att
respondenterna styr samtalet med hjälp av öppna frågor som vidare kan leda till diskussion av resonemang som forskarna eventuellt inte tänkt på (Bryman, 2018). I vår studie har
intervjuerna utförts med boende från Rosengård, specifikt från Örtagården och Herrgården. Vi har i intervjuerna varierat mellan ungdomar i olika åldrar för att få en så bred uppfattning som möjligt. Syftet med intervjuerna var att skapa en mer djupgående kunskap om invånarnas användande av det offentliga rummet och åsikter om områdets brister och styrkor.
Intervjuerna ger oss möjlighet till att mer djupgående kunna identifiera ett problem och reda ut antaganden som lätt kan uppstå under observationer. Intervjuerna sker med ungdomarna som rör sig och bor i Rosengård. Anledningen till att områdets invånare prioriteras i vår studie är för att personer som lever i området har en annan uppfattning än vad besökande har
eftersom de dagligen befinner sig där och upplever rummet. Rekryteringsprocessen beskrivs mer djupgående i kommande avsnitt 2.4.
2.2 Gruppintervjuer
En del av intervjuerna utförs med personer i grupp vilket gör metoden gruppintervju till en del av vår forskningsmetod. Gruppintervju är en forskningsmetod som har både sina för- och nackdelar beroende på omständigheterna. Maria List Slotte (2017) skriver i en artikel om hur gruppintervjuer kan variera beroende på om de utförs med existerande grupper eller om nya konstellationer används. Slotte skriver om hur existerande grupp som redan har
gruppsamhörighet kan underlätta konversationerna. Däremot finns det en risk att de faller in i existerande roller på grund av att de vanligtvis interagerar med varandra vilket i sin tur kan medföra att vissa tankar inte tas upp för att de kan vara tabu. Detta kan begränsa intervjuerna och riskera att de blir för ytliga. Vidare skriver Slotte om intervjuer med grupper som inte har någon anknytning till varandra. Riskerna som tillkommer med den typen av gruppintervju är att blyga personer kan bli ännu blygare och inte uttrycka sig så som de önskat, brist på gruppsamhörighet som tar tid att bygga upp samt att allt för heterogena grupper riskerar att hamna i konflikter vilket gör det svårt att få gemensamma diskussioner.
2.3 Observationsstudie
För att utbreda vårt perspektiv och ytterligare få en uppfattning om stadsdelen och specifikt områdena Örtagården och Herrgården valde vi att göra en ostrukturerad observationsstudie som följer riktlinjerna i enlighet med boken Forskningsmetodikens grunders (Patel &
Davidsson, 2011). En ostrukturerad observation följer inga riktlinjer eller en specifik struktur utan handlar om att utforska och observera det valda området och därmed bilda sin egen uppfattning om dess offentliga rum skriver Patel & Davidsson (2011). Däremot påpekar de att forskarna bör ha en förkunskap eller bakgrund med sig om olika teorier som studien är
baserad på samt ha sina forskningsproblem i tankarna när observationerna utförs. Detta skapar ett större värde och gör observationerna lättare att utföra (Patel & Davidsson, 2011).
Förkunskaperna som var betydelsefulla för våra observationer var litteraturen som vi tidigare läst vilket hjälpte oss göra kopplingar mellan författarnas teorier och observationerna. Utöver det hade vi även förkunskap om området i sig, det vill säga Rosengårds offentliga rum, kultur och befolkning.
Vår observationsstudie ägde rum under två olika tillfällen vid olika tidpunkter. Innan vi begav oss mot platsen hade vi diskuterat de punkter vi skulle ha i åtanke när vi observerade så som grönområden, rörelse, användning och avtryck i det offentliga rummet. Vi utförde
observationerna efter att vi gjort färdigt alla intervjuer vilket gav oss möjligheten till att i en större utsträckning titta närmare på det respondenterna sagt men även bilda en egen
uppfattning om hur området ser ut och hur det används. I vårt arbete antecknade, diskuterade och fotograferade vi det vi ansåg var intressant och det vi vidare ville belysa i vår studie.
Sammanfattningsvis är de ostrukturerade observationerna ett stärkande tillägg till vår andra metod, det vill säga intervjuerna. I vår studie kommer vi att referera till observationerna som vi gjort genom att använda oss av en fältdagbok som har olika inlägg med datum på när observationerna utfördes.
2.4 Rekrytering
Intervjuerna utförs i Örtagården och Herrgården under olika tidpunkter och platser. Till en början befinner vi oss på plats omkring lunchtid där vi promenerar i området och försöker läsa av om människorna är villiga att prata, de flesta ser dock ut att vara stressade och inte
mottagliga till att samtala vilket försvårade vårt arbete. Detta resulterar i att de spontana intervjuerna inte är lika många som förväntat och därmed valde vi att hålla i planerade
intervjuer. Rekryteringen av de planerade intervjuerna gjordes i samband med att vi kontaktar bekanta som sammanförde oss med boende i Örtagården och Herrgården som ville delta i studien. Dessa boende var en del av en verksamhet som drivs i Rosengård, där de arbetar med att upprätthålla god stämning i området och ibland erbjuda aktiviteter, för att bibehålla de medverkandes anonymitet kommer vi inte att nämna vilken verksamhet de är involverade i.
Fyra engagerade vuxna deltog i en gruppintervju och vi hade en givande konversation om området där vi fick ta del av synpunkter från olika perspektiv.
En av dagarna gick vi i området igen och stötte på ungdomar som var villiga att ställa upp på en intervju. Medan vi pratar med 3 ungdomar inflikar andra tjejer och killar med åsikter kring frågorna som ställs vilket öppnade upp möjligheten för fler intervjuer. På kvällen efter 18 befinner vi oss i området för att samtala med ungdomar igen, även då stöter vi på många ungdomar som gärna pratar. Vi upplever att ordet spridit sig om att två tjejer från universitet varit där och pratat vilket skapat en trygghet för resterande ungdomar som själva bjöd in till samtal till skillnad från föregående intervjudag då det var lite svårare att skapa ett förtroende och kommunikation. Ungdomarna som intervjuas bestod i några fall av en vänkrets i samma umgänge. Intervjuerna äger rum i Örtagården och Herrgården och ungdomarna vi stöter på står bland annat på gårdarna mellan husen och utanför bazaren. Dag tre håller vi i ett zoom- möte med en tjej som är en bekant till en av oss, vi kontaktar henne och planerar in mötet några dagar senare.
2.5 Tillvägagångssätt
Intervjun presenteras för respondenterna genom en kort förklaring av uppsatsens innehåll och hur uppgifterna kommer att hanteras. Intervjufrågorna formas på en grundläggande nivå för att motivera till diskussion. Frågorna uppmanar till diskussion om den offentliga miljön i det socioekonomiskt utsatta området intervjupersonerna lever i, samt vad dem anser kan
förbättras och vad de har för åsikter om det offentliga rummets framtida utveckling.
Intervjuerna utförs vid fyra olika tillfällen, vädret varierar även om vi försöker välja dagar där vädret är behagligt för att prata med så många som möjligt. Första dagen befinner vi oss i området, det är kallt och regnigt vilket resulterar i att väldigt få människor vistas ute. På grund av de dåliga väderförhållandena kontaktar vi de engagerade vuxna och flyttar fram
gruppintervjun till denna dag eftersom den kan utföras inomhus i respondenternas
verksamhet. Anledningen till att gruppintervjun genomförs var dels för bristen på människor i
utemiljön, dels för att förstå uppfattningarna från vuxna som har en relation till ungdomarna och eventuellt belysa brister och styrkor som ungdomarna inte tänker på.
En annan dag stöter vi på ett flertal ungdomar. Vädret är bättre än vad det varit tidigare dagar och fler ungdomar vistas i det offentliga rummet. Intervjuerna denna dag äger rum på en bänk mellan 4-våningshusen på Örtagården. Vi stöter på ett flertal ungdomar som är villiga att ställa upp. Som vi nämnde i rekrytering 2.4 har vi intervjuat en tjej genom zoom som är född och uppvuxen i området samt engagerad i en verksamhet där. Nackdelen med zoom-möte är att konversationen ibland inte flyter på i den utsträckningen som önskas vilket i vissa
sammanhang leder till korta svar.
Svårigheterna kring intervjuerna med en del ungdomarna är att de inte är villiga att prata med någon utifrån området eftersom det tidigare blivit uppmålat som en dålig plats av människor som kommit dit och gjort analyser. Det var därför ytterst viktigt att bygga upp förtroendet hos ungdomarna för att få så utförliga svar som möjligt. Alla våra intervjuer var givande och intressanta för vårt syfte. Många ungdomar kunde ibland uttrycka sig utanför ämnet när de besvarade en fråga vilket gjorde intervjuerna ännu bredare och inte till studiens fördel. Vi har valt att använda respondenternas ålder och kön för att underlätta för läsaren att kunna skilja på dem, däremot är majoriteten som vistas i området och ville samtala män vilket försvårade variationen mellan könen.
2.6 Intervjupersoner
Från verksamhet:
Respondent 1, Man, 39 Respondent 2, Man, 60 Respondent 3, Kvinna, 41 Respondent 4, Kvinna, 29 Övriga:
Respondent 5, Man, 19 år Respondent 6, Man, 21 år
Respondent 7, Kvinna, 23 år Respondent 8, Kvinna, 15 år Respondent 9, Kvinna, 18 år Respondent 10, Man, 18 år Respondent 11, Man, 17 år Respondent 12, Man, 17 år Respondent 13, Kvinna, 18 år Respondent 14, Man, 16 år
2.7 Studiens begränsningar och avvikelser
Eftersom arbetet skrivits under rådande pandemi Covid-19 har intervjuarbetet försvårats till viss del på grund av att många människor inte vistas i sin utemiljö i samma utsträckning som tidigare. Vi har därför inte kunnat intervjua människor i den omfattning som vi önskar vilket begränsat studiens material. Utifrån inriktningen på ungdomar som inte ingår i riskgruppen för Covid-19 har vi kunnat samla information vi anser studien behöver.
En annan avvikelse som försvårat vårt arbete är högtiden Ramadan som för muslimer är en väldigt stor högtid. Bland Rosengårds invånare är mer än majoriteten utrikes födda
(Stadskontoret, Malmö) och flertal tillhör eventuellt religionen islam. Detta försvårar vårt arbete eftersom många använder denna månad för guds tillbedjan och fastar från gryning till solnedgång (Islam, 2016). Vår reflektion kring detta är att individerna inte vistas ute lika mycket och inte har samma energi till att ställa upp på en intervju, vi valde därför att utföra samtliga intervjuer innan ramadan började.
Viktigt att nämna är att Rosengård består av över 20 tusen invånare varav 4932 är ungdomar, och vi har utfört intervjuer på endast 14 personer därav skildrar inte deras åsikter området i helhet.
2.8 Forskningsetik
I våra intervjuer, observationer och bilder har vi tagit hänsyn till GDPR- lagen och informerat intervjupersoner hur deras uppgifter hanteras. För att bibehålla intervjupersonernas integritet har vi endast skrivit med kön och ålder. Namn på intervjupersonerna nämns inte eftersom det inte är relevant för studien och för att visa hänsyn till respondentens anonymitet (Kvale,1997).
Respondenterna valdes slumpmässigt i området med fokus på yngre. Intervjupersonerna får ta del av transkriberingen och information om hur materialet kommer användas. Samtliga deltagare har gett samtycke till att deras svar publiceras och används i forskningen.
3 Teori
3.1 Teoretiskt ramverk
I följande kapitel kommer vi belysa de olika teoretiska teman som vi har grundat vår studie på. Vårt teoretiska ramverk grundar sig i flertal teorier och begrepp från bland annat
författare, arkitekter och stadsplanerare. Exempel på omnämnda teoretiker vi använt oss av är Kevin Lynch, Allan Jacobs och Donalds Appleyards, Le Corbusier, Jan Gehl, Matthew Carmona och Loïc Wacquant. Med deras teorier och begrepp har vi kunnat definiera det offentliga rummet och dess betydelse.
Till att börja med har vi läst teorier om social hållbarhet där vi utifrån olika teorier beskriver vikten i medborgarnas välmående i förhållande till skapandet av trivsamma offentliga miljöer.
Vidare har vi beskrivit varför det offentliga rummet bör tillgodose de boendes behov och uppmuntra till bland annat aktivitet och sociala möten. Slutligen skriver vi om hur vegetation skildrar människans behov, trivsel och hur offentliga rum bör skapas utifrån människans välmående. Att planera för ett samhälle som sätter människan i fokus och tar hänsyn till hälsa och välbefinnande är viktiga faktorer som avspeglas i vår studie.
Med hjälp av olika teorier har vi vidare analyserat området Rosengård och dess
stigmatisering. Vi vill analysera hur människor ser på sitt stigmatiserade område och hur de upplever det, vilket vi tycker är relevant i relation till användning av det offentliga rummet.
Slutligen skriver vi om urban design för att ge läsaren en bättre förståelse för vad det innebär.
Urban design handlar inte endast om estetik eller specifika fysiska resultat, utan präglas även av effektiva problemlösningar och processer som levererar och organiserar utveckling.
3.2 Social hållbarhet
Social hållbarhet kan definieras på olika sätt. Anna Essehag (u.å.) skriver i sin artikel ”Vad är social hållbarhet” om samhällsperspektivet som innebär att social hållbarhet är ett
inkluderande, jämlikt och tolerant samhälle för alla dess invånare. En stad som inkluderar medborgarna och öppnar upp möjligheterna för delaktighet främjar god
samhällsutveckling. Kärnpunkten för social hållbarhet grundar sig i medborgarnas välmående som utvecklas genom skapandet av platser som människor trivs i. Fortsättningsvis skriver Essehag (u.å.) att platserna som skapas omfattas av de offentliga miljöerna i vårt samhälle där
möjligheterna för ett gott näringsliv finns. I en socialt hållbart offentlig miljö tillgodoses grundläggande mänskliga behov och möjligheten till att utveckla god hälsa.
Vidare skriver Essehag (u.å.) om hur främjandet av de mänskliga behoven och individernas välmående samt hälsa är avgörande faktorer utifrån olika rum, det kan beskrivas som att det inte finns någon mall för vad som är bra och vad som är dåligt. De fysiska rummen behöver därför utvecklas och formas utifrån medborgarnas behov och de förutsättningarna som finns i det aktuella rummet. Social hållbarhet omfattar varierande faktorer så som att konstruera ett nytt bostadsområde eller förnya byggnader och parker
Ett urval av mål, närmare bestämt sju utifrån Allan jacobs och Donald Appleyards (2010) principer är grunderna för en framtid berikad av en god urban miljö för människor:
• Levnadsförmåga (Liveability), en stad som utvecklas utifrån människors behov och komfort. Levnadsförmågan beskriver vikten av människans trivsel i sin levda miljö.
Den offentliga miljön ska utifrån Jacobs och Appleyards (2010) mål inkludera alla dess medborgare i ett samhälle där de kan leva och trivas.
• Kontroll och identitet (identity and control), för att kunna skapa miljöer som passar medborgarna är variationen av möjligheter lämplig, så som att skapa aktiviteter eller liknande i den offentliga miljön som medborgarna kan ta hand om och känna
samhörighet till trots att det tillhör allmänheten. Platsidentitet skapas i sådana miljöer och människor känner samhörighet med området utifrån det dem väljer att involveras och engageras i.
• Tillgång till möjligheter (Access to opportunity), en stad ska öppna upp för diverse möjligheter för civilisationen. Det offentliga rummet ska utifrån denna princip ge möjligheten till att knyta band och träffa nya människor, samtala och må bra samt vara en plats som ger individerna möjligheten till att bryta normer och forma efter sina principer.
• Autencitet och mening (Authenticity and meaning), medborgarna ska kunna förstå sig på sin stad och dess funktioner samt andra städers möjligheter på en grundläggande nivå.
• Gemenskap och offentligt liv (Community and public life), staden bör inkludera och motivera medborgarna till att engagera sig i den offentliga miljön och använda den.
• Urban självtillit (Urban self-reliance), en stad bör uppnå självförsörjning av bland annat energi och andra medel i staden. Självförsörjning inkluderar exempelvis vindkraftverk och odlingsfält.
• Miljö för alla (An environment for all), en bra och inkluderande plats som är tillgänglig för alla, varje enskild medborgare har rätt till en miljö som erbjuder god livsförmåga, identitetsskapande, möjligheter och kontroll (Jacobs & Appleyard, 2010).
Teorierna om social hållbarhet används vidare i vår analys genom att bland annat
sammankoppla Jacobs och Appleyards (2010) sju begrepp med ungdomarnas perspektiv på sitt offentliga rum i Rosengård. Även Essehags (u.å.) teorier om främjandet av de mänskliga behoven kopplar vi i analysen till ungdomars behov i sitt område.
3.2.1 Vegetationens betydelse för social hållbarhet
Stadens utformning har en inverkan på människors välmående och trivsel. Karaktäristiska drag som kan främja ökad livskvalité kan exempelvis vara vegetation och möjligheten till offentliga rum som är trivsamma (Malmö kommissionen, 2013). Hur det offentliga rummet formas och gestaltas har en stor inverkan på hur människor använder det och hur de trivs. En välplanerad urban miljö där människor trivs löper mindre risk att utsättas för exempelvis skadegörelse (Boverket, 2020). Fortsättningsvis skriver Boverket (2019) om hur tryggheten är en avgörande faktor för att den enskilda individen ska vilja befinna sig i det offentliga
rummet. Goda livsmiljöer medför att människor deltar i den offentliga miljön på sina egna villkor. Skapandet av goda livsmiljöer handlar även om att försöka uppnå och skapa en balans mellan olika intressen och perspektiv. Den fysiska miljön influerar mötesplatserna och
rörelsemönster. En välutformad miljö skapas av aktiviteter och en frisk utemiljö som inkluderar bra underhållning av byggnader och grönska, dessa faktorer ger en anledning till att människor vill vara bosatta i området (Boverket, 2019).
I Malmökommissionens (2013) rapport skriver de om en prototyp som användes för att skapa och förebygga hållbar utveckling, den skapades år 1987 där tre faktorer parades samman, en ekologisk, en ekonomisk och en social. De tre aspekterna kompletterar och integrerar med varandra för att skapa en helhet, det vill säga för att uppnå hållbarhet på lång sikt är det betydelsefullt att prioritera alla tre faktorer. Tidigare har den ekonomiska biten prioriterats mer än de andra faktorerna vilket resulterat i klyftor i samhället som utvecklats när man inte tagit hänsyn till den sociala och ekologiska biten. En social hållbar utveckling skildras även i
kollektivtrafiken, möjligheten till bra förbindelser skulle bidra till ökad integration bland medborgarna (Malmökommissionen, 2013). Arkitekten Le Corbusier (2015) förespråkar om vikten av ekologi sin utopi. Corbusier (2015) beskriver grönskan som stadens lungor, all form av vegetation som träd, buskage och grönytor bidrar till en mer trivsam, fräsch och hållbar miljö. De skyddade zonerna, som de benämns av Corbusier, främjar god livskvalité för befolkningen.
I följande analys går vi in på i vilken utsträckning ungdomar tar hand om sitt offentliga rum och vilka insatser de gör för att underhålla det. Vidare analyserar vi grönskan i ungdomarnas offentliga rum och hur de själva hade önskat att det såg ut samt om vegetationen och
utemiljön uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten.
3.4 Det offentliga rummet i marginaliserade områden
För att bygga vidare på den sociala hållbarheten vill vi belysa marginaliserade offentliga områden, då de idag uppfattas som ett stort hinder för utvecklingen av den sociala
hållbarheten (Boverket, 2012). Fysiska förutsättningar och områdesförnyelse kan motverka boendesegregation och främja en socialt hållbar stadsutveckling. Boverket (2012) har identifierat fem olika teman som beskriver hur detta kan uppnås.
• Helhetssyn; att kombinera de fysiska och sociala åtgärderna samt att se till att områdesförnyelse är en del av stadsutvecklingen.
• Variation; det bör finnas en variation i bland annat upplåtelseformer, funktioner och den fysiska utformningen.
• Samband; sammanlänkning av olika stadsdelar.
• Identitet; att möjliggöra förutsättningar för en positiv identifiering med sitt område, samt skapa en positiv bild av området för andra stadsdelar.
• Inflytande och samverkan; all omstrukturering och förnyelse av ett område bör utföras i samverkan med de boende samt de berörda aktörerna.
Fortsättningsvis skriver Boverket (2012) att socioekonomiskt utsatta områden ofta påvisar en boendesegregation vilket innebär en åtskillnad. Segregation kan innebära både ett tillstånd eller en process, och skrivs ofta i samband med marginalisering. Boendesegregation är ett förekommande fenomen som innebär att olika befolkningsgrupper är geografiskt åtskilda.
Rima Habeeb och Safia Sheikhnur (2017) skriver om hur boendesegregation tillkommer med negativa konsekvenser. Människor som bor åtskilt och håller sig till sin trygghet i sitt område möter inte varandra naturligt i sin vardag, vilket skapar fördomar och motsättningar mellan olika folkgrupper i samhället. Boendesegregation kan specifikt appliceras i socioekonomiskt utsatta områden då människor som är placerade i stadsdelar som har en brist på resurser och hållbarhetsutveckling får mindre förutsättningar för välfärd. Habeeb och Sheikhnur (2017) talar om att marginaliserade områden med socioekonomiskt utsatta människor skapar
oattraktiva bostadsområden då hela området ger upphov till sämre levnadsstandard och många motsättningar. Däremot finns det även positiva följder med boendesegregation däribland att bo med människor som skapar en trygghet och tillhörighet för varandra då de flesta är i samma situation som en själv. Detta kan bidra till en gemenskap bland de boende då det blir lättare att förstå och skapa anknytning till varandra. Det blir naturligt lättare att relatera till någon med samma levnadsstandard, bakgrund eller social grupp (Habeeb och Sheikhnur, 2017).
Begreppet segregation beskrivs av Franzén (2019) som åtskiljande, det vill säga en hierarkisk skillnad mellan minst två folkgrupper. Andersson, Bråmå & Holmqvist (2019) skriver om hur segregation ofta förknippas med bostadsområden där majoriteten av de boende är av annan etnisk bakgrund. De lever i en boendesegregation som har lett till andra former av
segregation, exempelvis brist på deltagande i samhället när det gäller val eller liknande samt arbetslöshet. Vidare skriver Urban (2019) om offentlig debatt där det talas om etnisk
boendesegregation, vilket beskriver segregerade bostadsområden med en majoritet av människor med annan etnisk bakgrund. Till skillnad från det anses inte svenska bostadsområden vara segregerade utan ett normaltillstånd menar Urban (2019). Vid
områdesutveckling anses minoriteterna med annan etnisk bakgrund vara avvikande från resten av samhället och det är oftast de som blir målgruppen för olika insatser och en anledning till politisk agenda, medan majoriteten beskrivs som ett normaltillstånd.
I Sverige är de socioekonomiska klyftorna stora och på senare tid har de blivit allt större (Regeringskansliet, 2016). De har medfört segregation, utanförskap, brottslighet, arbetslöshet och otrygghet (Regeringskansliet, 2016). Att leva i ett socialt utanförskap kan skapa en brist i utvecklingen bland barn och ungdomar i jämförelse med andra jämnåriga. Ett
socioekonomiskt utanförskap kan medföra konsekvenser i egenskap av försämrad hälsa, lägre utbildningsnivå, arbetslöshet samt ett bristande nätverk. Dessa faktorer kan uppmana till brottslighet och dåliga beslut (Regeringskansliet, 2016).
I vår kommande analys kommer vi att applicera teorierna om segregation och föra en diskussion med berörda ungdomar. På så sätt kan vi göra en jämförelse och antyda ifall ungdomarna kan relatera till boendesegregationen utifrån deras socioekonomiska status samt etniska bakgrund
3.5 Marginaliserade områden
Ghetto i USA, banlieue i Frankrike, degradati i Italien, problemområde i Sverige, favela i Brasilien och villa miseria i Argentina: samhällen i Nordamerika, Västeuropa och Sydamerika har alla en speciell term för att beteckna de stigmatiserade stadsdelar som ligger längst ner i det hierarkiska systemet med platser som utgör metropolen (Wacquant, 2008). Wacquant menar att dessa distrikt ofta är uppmärksammade på grund av sina ”urban outcasts”, det vill säga människor som är utstötta från samhället. De sociala problemen är många och därför riktas det ofta negativ uppmärksamhet från media, statschefer och politiker på de områdena.
De benämns många gånger som ”laglösa zoner” eller ”no-go områden”.
Territoriell stigmatisering är ett återkommande begrepp i Wacquants (2007) teorier. Han beskriver det som en avgränsning och inlåsning av en grupp människor där de får leva i elände. De karakteristiska dragen som marginaliserade bostadsområden har är ett exempel på territoriell stigmatisering. Wacquant betonar att människor som bor i områden som är utsatta för territoriell stigmatisering anses vara farliga, skamfulla och socialt exkluderade av
omgivningen. Wacquant menar att resultatet av att bo i ett specifikt område leder till
exkludering av samhället samt att de boende känner sig skamliga och fyllda av skuldkänslor.
Han fortsätter med att skriva hur territoriell stigmatisering blir en del av människors vardag och tillvaro vilket påverkar de hårt. Ungdomar blir specifikt drabbade av detta då de bor i ett område som enligt de utomstående är präglat av kriminalitet, fattigdom och misär.
Konsekvenserna som tillkommer av att ungdomar växer upp i områden som är stigmatiserade är att de börjar se sig själva som andra ser dem, det vill säga andra klassens medborgare.
Stigmatiseringen får för mycket fokus och blir ledande för hur invånarna samspelar med resten av världen. Fortsättningsvis skriver Wacquant (2007) att territoriell stigmatisering leder till att invånarna inte identifierar sig med sitt område och försöker dölja var de bor genom att ange andra adresser eller bostadsområden som sitt hem. De som väl säger var de bor skäms och ursäktar sig att de valt ett sådant bostadsområde. Kombination av dessa faktorer kan leda till att många känner en bristande identitet och tillhörighet då de hela tiden måste dölja eller
skämmas över en stor del av sitt liv skriver Wacquant. Den sociala exkludering växer kontinuerligt och distanserar de boende med resten av omgivningen. En reducering av möjligheter kan också uppstå när människor inte blir anställda på ett jobb på grund av sin bostadssituation, vilken resulterar i att kriminalitet blir den enda utvägen. Vidare skriver Wacquant (2007) att både människor som är utomstående och de boende upplever dessa områden som förlorade. Slutligen nämner han blemish of place som något beskrivande för territoriell stigmatisering, vilket direkt översatt blir “fläckning av plats”. Wacquants tolkning av detta är att ett bostadsområde som har blivit fullständigt värdelöst på grund av alla
ovannämnda faktorer resulterar i att dess invånare inte accepteras av samhället och inte får lika möjligheter som resterande omgivning.
Analyser om hur ungdomarna i Rosengård förhåller sig till Wacquants (2007) teorier är en sammankoppling som vi vidare kommer uppmärksamma i senare avsnitt. Där kommer vi också diskutera vad ungdomarna tycker om sitt område och vilka fördomar som finns kring Rosengård.
3.6 Urban Design
Definitionen av urban design kan vara svår att förstå och för att göra det enklare kan
begreppen delas upp och beskrivas var för sig. Begreppet urban beskriver karakteristiska drag för städer, byar och mindre tätorter. Begreppet design skildrar aktiviteter som planering, skissning och skapandet av mönster. Jane Jacobs, Kevin Lynch, Gordon Cullen, Christopher Alexander, Aldo Rossi, Ian Mcharg och Jan Gehl är några exempel på författare och designers som influerat skapandet av begreppet urban design (Carmona, 2010). Som tidigare nämnt har urban design en bred omfattning därför föreslår planeraren Tibbalds (2010) att urban design är
“allt du kan se genom fönstret”, detta indikerar den tänkbara omfattningen och mångfalden av urban design, och samtidigt sammanfattas den urbana designens ansvarsområde. Urban design betraktas ofta som mellanskalan mellan planering och arkitektur.
Jarvis (2010) benämner teorin “visuellt konstnärliga användningstraditionen” som innebär hur människor använder en plats och vad för uppfattningar eller känslor de får av den. Han
identifierar även Kevin Lynch (2010) som en viktig förespråkare för detta tillvägagångssätt.
Det Lynch (2010) gjorde var att uppskatta den offentliga stadsmiljön och betona njutningen som kan tillkomma av urbana platser, som han påstår var en vanlig upplevelse.
Fortsättningsvis föreslår han att studier om detta ämne inte endast bör undersökas med hjälp av den fysiska och materiella formen av urbana platser, istället kan undersökningar på
människors uppfattningar och mentala bilder vara nyttiga. Ett dominerande antal
produktorienterade företag tenderar att endast koncentrera sig på de visuella kvaliteterna och estetiska upplevelserna av stadsrummet, snarare än de otaliga kulturella, sociala, ekonomiska, politiska och rumsliga faktorer och processer som bidrar till framgångsrika stadsplatser (Carmona, 2010). Strävan efter en mer hållbar utveckling kräver urban design och
platsskapande, detta kan resultera i en ny framväxande tradition av tanke och praktik i sig menar Carmona.
En annan betydelsefull författare var Jane Jacobs (1961) vars bok The Death and Life of Great American Cities angrep många av de grundläggande begreppen inom modernistisk
stadsplanering. Jacobs (2010) hävdar att staden aldrig kunde vara ett perfekt konstverk eftersom konstverk görs genom vad hon kallar urval ur livet, det vill säga genom människors avtryck, minnen och upplevelser. Hon beskriver en stad som livet, genom att beskriva den som komplex, livlig och intensiv. Vidare fokuserar hon på de socio funktionella aspekterna av gator, trottoarer och parker och betonade deras roll som platser för mänsklig aktivitet och för social interaktion. Observationerna som gjordes av Jacobs satte prägel för efterföljande studier som exempelvis Gehls (1971) studier av det offentlig rummet i Skandinavien och Whytes (1980) The Social Life of Small Urban Spaces.
Gehls (1971) forskning utgår ifrån människans behov och trivsel och hur man bör skapar publika rum utifrån människans välmående. Arkitektens huvudsakliga mål är att lyfta fram människans hälsa, detta genom att belysa vikten av en gestaltnings kultur som främjar en trivsam och hälsosam miljö där man kan promenera, springa cykla och mötas. Gehl har bland annat i två av sina böcker Livet mellem husene och Cities for People framhävt betydelsen kring miljöer som inte kan mätas i ekonomi och kvadratmeter, att man som arkitekt istället ska utveckla trivsamma platser för befolkningen som mötesplatser, behagliga gator samt sol och skugga. “När vi rör oss i staden i promenadtempo ser vi stadslivets detaljer och
människans skala, vi kan stanna och prata med bekanta och främlingar.”- Gehl (2020) Gehl (2020) var inte så förtjust i modernismen och utifrån hans tycke “bör man alltid göra tvärtemot vad modernismen förespråkar”. De modernistiska riktlinjerna om arkitekturen drog stadslivet till botten och samhällen beskrivs som dogmatiska (Gehl, 2020). Problematiken kring modernismen grundar sig i att människan hamnar i skuggan mellan husen, det vill säga att människan glöms bort menar Gehl och Svarre (2013). De modernistiska grunderna
värdesätter utrymme för bilen och dess framkomlighet vilket innebär att den enskilde
individen inte prioriteras i den utsträckning som Gehl och Svarre önskar i en storskalig stadsplanering.
I vidare analys kommer vi använda ovannämnda teorier som riktlinjer för att jämföra med Rosengårds offentliga rum samt vad ungdomarna har för åsikter om området. Genom dessa teorier som starkt beskriver och kritiserar städer om hur den urbana miljön ska utformas kan vi få en uppfattning om hur Rosengård uppnår de kraven och vad ungdomarnas perspektiv är.
4 Rosengård
I följande kapitel kommer Rosengårds offentliga miljö redogöras. Till en början presenteras grundläggande information om Rosengårds bakgrund och historia gällande det offentliga rummets läge och invånare. Fortsättningsvis skriver vi om hur den urbana designens utformning i området är, det vill säga hur området är strukturerat. Därefter redogörs
Rosengårds vegetation, hälsa och välbefinnande som beskriver vikten av grönska och hur det implementeras i områdets utemiljö. Slutligen skriver vi mer djupgående om infrastruktur, vägar och orienterbarhet samt bebyggelse och aktiviteter, vilket ytterligare är betydelsefulla faktorer i det offentliga rummet. I detta kapitel går vi även in på olika aspekter av den byggda miljön och det offentliga rummet genom att använda oss av våra observationer och göra en koppling till relevant teori, på så sätt börjar vi vår analys.
4.1 Bakgrund
Stadsdelen Rosengård är belägen i mitten av Malmö, i folkmun benämns området som Malmös hjärta. Rosengård gränsar bland annat till stadsområdena Husie, Norr, Söder och Innerstaden. Det bor 21 904 människor i området varav en stor andel består av ungdomar (Stadskontoret Malmöstad, 2020). Området beskrivs som en stadsdel i behov av förnyelse (Malmö Stad, 2019) och är en del av stadens pågående projekt ’Amiralstaden’, där ett av målen är att integrera stadsdelen bättre och tydligare med Malmös stadskärna.
Miljonprogramstuket karaktäriserar stora delar av bostadsområdet sedan 1960–70 talet, under kommande decennier förväntas stora delar av stadsdelen utvecklas med 2800 nya bostäder, 500 grundskoleplatser, 450 förskoleplatser och ungefär 1500 nya arbetsplatser. Förändringen av delområdet förväntas vara klar år 2040 (Malmö Stad u.å).
4.2 Historia
Föreningen HSB (1975) skriver om Rosengårds historia. Rosengård var mellan år 1811–1959 en lantegendom som togs över av jordbrukaren Peter Kockums i mitten av 1800-talet. Under 1850-talet byggdes det bostäder för markägarens anställda i Rosengård som sedan rustades upp på 1870-talet. Förutom att bygga upp bostäder för de anställda gavs det även arbeten till folket i området och i byar utanför Rosengård så som daglönare, vagnmakare, smeder och mjölnare i byarna. I takt med Rosengårds tillväxt under 1950-talet expanderades området österut via Amiralsgatan, exploatering och byggverksamheten gav Malmö tio år senare en modern stadsdel.
På 1960-talet startades projektet miljonprogrammet i Rosengård och bostäder byggdes
kontinuerligt vilket år 1970 resulterade i totalt 7000 färdigbyggda lägenheter. Uppbyggnad av Rosengård Centrum påbörjades i samma veva och stod klart år 1971. Rosengård centrum var Malmös första kompletta storcentrum med varuhus, specialbutiker, banker, post och
kommunala lokaler under samma tak (HSB, 1975) 4.3 Den urbana designen i Rosengård
I Rosengårds offentliga rum finner vi en bred variation av nationaliteter och åldrar. Rosengård omringas av olika slags bebyggelse trots att de typiska höghusen av miljonprogram är
överrepresenterade i området. Området är byggt utifrån ett typiskt planeringsideal som kan med dess likheter kan jämföras med Le Corbusiers (2015) Contemporary city. Likheterna speglar sig längst områdets stråk, ett centrum omringat av bebyggelse med motorfordonstrafik undertill. Detta kan vi se i Rosengård centrum med Amiralsgatan som går undertill. Corbusier (2015) benämner vikten av att hålla vägar för motorfordon på en annan planhöjd än var medborgarna rör sig för att främja hälsan genom att undvika farliga avgaser från bilarna som flödar bland invånarna. Bilvägar är begränsade och alla gator som leder in i Herrgården och Örtagården är byggda som säckgator för att trafikseparera området. Det har i stället satsats på cykel och gångvägar vilket man kan se i stora delar av Rosengård där framkomligheten för gång och cykel är simpel.
4.4 Vegetation, hälsa och välbefinnande
Vegetationens inverkan på människans hälsa och välbefinnande är stor. Att skapa hälsosamma miljöer som är berikade på grönska och parker förebygger ohälsa och sjukdomar. Fördelarna med grönska i människans utemiljö är många, det motiverar individer till aktiviteter som stimulerar både fysisk och psykisk hälsa. Barn tillhör den grupp av människor som påverkas mycket av goda utemiljöer och gärna vistas i dem (Boverket, 2019).
Figur 1. Grönskan i Rosengård.
Forskning har bevisat att barn stimuleras genom att vistas i utemiljöer av god kvalité genom förbättrad koncentrationsförmågan, motorik och sömn. Enligt Boverket (2019) har tillgång till grönska även bevisats kunna bidra till att:
• Blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar. Enligt en rapport från World Health Organization (Boverket, 2019) minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar i bostadsmiljöer som berikas av grönska, specifikt i områden som tillhör den socioekonomiskt utsatta klyftan. Det är därför betydelsefullt för socioekonomiskt utsatta områden att inneha ett utbud av gröna gårdar, parker och torg för att främja god och jämlik hälsa i så god utsträckning som möjligt.
• Stimulera till fysisk aktivitet som förhindrar övervikt, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer. Man kan kortfattat beskriva vikten av fysisk aktivitet i grönska genom att en joggingrunda i en offentlig miljö utan grönska inte har lika stor inverkan på hälsan som en joggingtur i en offentlig miljö med grönska. Mängden av grönska i ett område påverkar även hur mycket fysisk aktiv en människa är. I forskning
framtagen av World Health Organization (Boverket, 2019) påvisas det att desto mer grönstruktur det finns desto mer aktivitet vilket även bidrar till trivsel och livskvalité för civilisationen i den urbana miljön.
• Stimulera barns lek och hälsa. Ett barns hälsa och välmående är beroende av barnets aktivitet som de ägnar sig åt under dagen. Den fysiska aktiviteten i en berikad
grönmiljö utmanar och stimulerar kroppen. Motoriken utmanas bland annat genom att klättra, hoppa och springa vilket bidrar till att barn får en bättre kontroll över sin kropp som i sin tur ger barnet större utrymme för att lära. I en urban miljö där växtlighet är ett stort fenomen tenderar barn att utveckla god nattsömn samt löper mindre risk för att drabbas av exempelvis infektionssjukdomar (Boverket, 2019).
På grund av grönskans stora inverkan på människans välbefinnande och hälsa så är det idag viktigt att kartlägga parker och grönområden i planerandet av områden då det anses vara av allmänt intresse i planläggning enligt plan- och bygglagen (2010:900).
Rosengårds offentliga är byggt på ett sätt som ger utrymme till annat än biltrafik. Utifrån uppbyggnaden av bilvägarna som inte leder in området finns det goda möjligheter till att utföra fysiska aktiviteter i det offentliga rummet (Fältdagbok, 6 april 2021). När vi går runt i Rosengård ser vi att området är berikat av mycket gräsplättar, träd och grönska (Fältdagbok, 6 april 2021). Vidare observerar vi de få lekplatserna i området som står helt tomma vid
tidpunkten vi är där. Majoriteten av lekplatserna som vi observerar såg inte heller särskilt barnvänliga ut eftersom de är slitna med material som inte ser inbjudande ut (Fältdagbok, 6 april 2021).
4.5 Infrastruktur, vägar och orienterbarhet
Örtagården och Herrgården är uppbyggda genom säckgator som leder in i området för motorfordon.
Framkomligheten för cyklister och fotgängare är bred i området och därmed mindre anpassad för bilister.
Generellt dikteras framkomligheten av det befintliga vägsystemet som styr hur cykel, bil och gångtrafikanter rör sig. Vägarna för bilister är arrangerade på ett sätt som eliminerar utrymme för eget val till skillnad från cyklister och fotgängare som mer fritt kan välja hur de ska röra sig. Vägarna, broarna och all betongstruktur skapar hårda gränser och blir barriärer samtidigt som det är behövligt för att avskilja säckgatorna ifrån gårdarna där människorna befinner sig, vilket är typiskt för miljonprogrammet och 60- talets ideal (Boverket, 2020).
Stadens utformning och boendemiljö påverkar människan. Närheten till arbetsplatser, skolor, service, kollektivtrafik och grönområden stimulerar och stärker livskvaliteten. Utformningen av den fysiska miljön stärker förutsättningarna till sociala relationer och möten (Dhalin,
Figur 2. Grönstrukturen och en lekplats i Rosengård.
Figur 3. Sliten lekplats i Rosengård.
Figur 4. Karta över uppbyggnaden och vägsystemen i Örtagården.
2017). Infrastrukturen har en stor inverkan på möjligheten till arbeten och studier samt integration eftersom välfungerande förbindelser kan öka tillväxten och förbättra
levnadsvillkoren samtidigt som den ekonomiska tillväxten även gynnas (Österberg, 2003).
Infrastrukturen i Rosengård har utvecklats mycket genom åren och är en del av det offentliga rummet, därmed har den en stor roll i vår studie. En upprustad kontinentalbana invigdes den 9 december 2018 och projektansvarige Conny Ragnarp (2018) berättar om stadsdelens negativa rykte runt om i landet där det talas om arbetslöshet, ohälsa och låg utbildningsnivå. Genom att utveckla och satsa på området hoppas man kunna ändra på siffrorna. Enligt Ragnarp (2018) finns det utredningar på att kriminalitet har en anknytning till om man har arbete, utbildning och boende, det vill säga om man ägnar sig åt exempelvis utbildning är det svårare att hamna i kriminalitet (Trafikverket, 2018). Vidare skapar utbildning arbeten vilket resulterar i att ekonomin ökar och möjligheten till att hitta en bättre bostad blir större. Satsningarna på infrastrukturen i stadsdelen ökar möjligheterna för civilisationen genom bättre förbindelser, en bredare marknad av utbildning och vidgade arbetsmöjligheter (Trafikverket, 2018).
Malmöexpressen busslinje 5 som invigdes 2014 och går från ett ytterområde, genom centrum, till ett annat ytterområde (Skånetrafiken) har ökat chanserna för de boende. I Rosengård bor 22 974 människor (Stadskontoret, Malmöstad) vilket gjorde att bussarna lätt blev fulla. De utvecklade då buss 5 som fler människor fick plats på än de vanliga bussarna.
Författaren Quentin Stevens (2007) beskriver att när fotgängare rör sig i urbana miljöer och har olika valmöjligheter mellan vägar eller riktningar känns staden mer lekfull och intressant.
Möjligheten att ta en ny väg kan leda till upptäckter av nya områden. Vidare skriver Stevens (2007) att breda, bekväma och trafikfria promenader är ett enkelt sätt att styra hur
fotgängarens uppfattning av staden blir. Lekfullheten och spontaniteten blir stimulerad av olika val av vägar och rutter. Låsta vägnät kan bidra till begränsad spontanitet i området och den urbana upplevelsen och karaktären kan då ändras. Rosengård är tydligt strukturerat i hur respektive färdmedel ska färdas. Det är få platser i området där det är planerat för att biltrafik och gång- och cykeltrafik ska samspel med varandra. Amiralsgatan är en flerfilig väg som går under Rosengård centrum och befinner sig en våning ner från de mindre vägarna som leder in i området. Området är uppbyggt så att det är uppdelat i olika plan med hjälp av broar och viadukter. På många ställen där det är fritt från biltrafik är det strukturerat med asfalterad väg som visar vart fotgängare och cyklister ska förhålla sig trots att valet kan upplevas som mer fritt.
4.6 Bebyggelse
Rosengård består till stor del av storskaliga bostäder som byggdes under miljonprograms tiden 1965–1975. Ungefär 65% av bostäderna är upplåtna med hyresrätter som till största del ägs av bostadsföretaget MKB Fastighets AB. Den allra vanligaste planlösningen på de
medelstora lägenheterna är tre rum och ett kök. Det råder dock en brist på både små och stora lägenheter i stadsdelen vilket kan vara avgörande för många ungdomar att inte vilja etablera sig och bo kvar i stadsdelen, detta resulterar i att de flyttar till en annan stadsdel så fort de har möjlighet. Trots att Malmö, i jämförelse med andra städer i Sverige är en tät stad med inga riktiga förorter finns det stadsdelar som har karaktärerna som definierar en förort. Det kan exempelvis vara karaktären på bebyggelsen och bostädernas upplåtelseform samt ägande som ofta kan vara ganska ensidiga, Rosengård är ett exempel på en sådan stadsdel (Malmö
stadsbyggnadskontor, 2008).
Rosengård är, som tidigare nämnts, beläget nära Malmös stadskärna och har därmed goda förutsättningar för att vara en större del av staden menar Malmö stadsbyggnadskontor (2008).
En variation på bostäder och lokaler med olika upplåtelseformer har angivits som förslag för Rosengård. Detta hade förtätat området samt fulländat ett större stadsliv som inte är lika ensidigt. Syftet med denna kompletteringsbebyggelse är att skapa ett så bra och attraktivt område som möjligt så att även missnöjda boende ser på sitt område som det bättre alternativet skriver Malmö stadsbyggnadskontor (2008).
Figur 5. Miljonprogramsbebyggelse i området. Figur 6. Låghus i området.
4.7 Trångboddhet
Nedan presenterar vi statistik som visar trångboddheten i Rosengård, kapitlet kommer även bland annat redogöra för trångboddhetens inverkan på hälsan. Det offentliga rummet har en stor betydelse för personer som bor trångt eftersom de inte kan utnyttja ett eget utrymme hemma. Ungdomarna finner plats i den urbana miljön som alternativ istället.
I en rapport från Boverket (2004) skrivs det om att trångboddhet i enlighet med norm 3 innebär att det ska finnas ett rum för varje hushållsmedlem, med undantag i att de delar säng, kök och ännu ett rum oräknat. Med det sagt finns det en del grupper i samhället som i högre utsträckning är trångbodda, kortfattat är det boende i hyresrätt, familjer med flera barn, barnfamiljer, ungdomar, personer med utländsk bakgrund samt låginkomsttagare. I Sverige är det ungefär en halv miljon barn som bor i familjer där föräldrarna inte har en möjlighet att ge barnen ett eget rum utan att själva behöva sova i vardagsrummet. Denna möjlighet minskar när det är ett större antal syskon som bor hemma skriver Boverket (2004).
Erson och Gorusanovic (2019) skriver om hur ungdomar är specifikt utsatta när det gäller trångboddhet, mer än var tredje person i åldersgruppen 16–24 lever i trångboddhet vilket är en stor ökning sedan år 1990. En förklaring till detta är att ungdomar idag har det allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket i sin tur minskar möjligheterna till en förbättrad bostad och livssituation. Trångboddheten varierar också när det gäller människors etniska bakgrund, nästintill var tredje person med utländsk bakgrund är trångbodd vilket kan jämföras med var tionde person med svensk bakgrund. Som invandrare tillkommer många svårigheter med att vara ny i landet och etablera sig inom den svenska bostadsmarknaden. Dock har även andragenerationsinvandrare som är födda i Sverige också en svårighet med att etablera och skaffa sig en egen bostad (Erson och Gorusanovic, 2019).
Familjestorleken kan endast förklara en viss del av anledningen till trångboddhet men inte hela då det förmodligen handlar om en kombination av faktorer som lett till att en specifik folkgrupp är trångbodd (Erson och Gorusanovic, 2019). Studier har påvisat att ungdomar från södra och östra delar av Europa mer sannolikt bor kvar hos sina föräldrar än ungdomar från norra och västra Europa, detta är ytterligare en anledning till att fler utlandsfödda är
trångbodda. I många fall kan det även bero på traditioner som följer med ungdomar och föräldrar från sina hemländer. Enligt många traditioner i de här länderna är det alltmer förekommande att ungdomar inte flyttar hemifrån förrän de avslutat en utbildning, skaffat
