Sjuksköterskors perspektiv på
orsaker till hög arbetsbelastning
inom slutenvården.
-
En litteraturstudie
Nurses perspectives on the causes of high workload in the inpatient setting.
- A literature review
Natalia Araucz
Victoria Stålbro
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskors perspektiv av orsaker till hög arbetsbelastning inom slutenvården.
Nurses perspectives on the causes of high workload in the inpatient setting.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institution för hälsovetenskap
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå Författare: Natalia Araucz & Victoria Stålbro
Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö Sidor: 31 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Arbetsbelastning, sjuksköterska, arbetsmiljö
Bakgrund: I Sverige rådet det brist på verksamma sjuksköterskor i nästan hela landet. En av den främsta orsaken till att sjuksköterskor lämnar vårdyrket är den höga arbetsbelastningen. Genom att ha högre krav än vad resurser tillåter under en längre tidsperiod skapar det en ohälsosam arbetsbelastning. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PsycINFO. Resultatet bygger på totalt tio artiklar, sex artiklar från CINAHL och fyra artiklar från PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades genom att använda av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier; Bemanningsproblem, Problemlösning, avbrott, dokumentation och icke-patientrelaterade uppgifter och Vårdtyngd och patientantal. Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att bemanningsproblem är en av de centrala anledningarna till den höga arbetsbelastningen. Bemanningsproblem medför även andra konsekvenser som också bidrar till den ökad arbetsbelastningen.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bakgrund ... 4
Arbetsmiljö ... 4
Arbetsbelastning ... 5
Sjuksköterskans profession och arbetssituation ... 6
Brist på verksamma sjuksköterskor ... 8
Problemformulering ... 8
Syfte ... 8
Metod ... 9
Litteratursökning ... 10
Inklusions- och exklusionskriterier ... 10
Databearbetning ... 13 Forskningsetiska övervägande ... 13 Resultat ... 14 Bemanning ... 14 Vårdtyngd ... 15 Avbrott i arbetet ... 16 Administrativa arbetsuppgifter ... 17
Att utföra arbetsuppgifter som kan utföras av annan profession ... 18
Diskussion ... 19
Resultatdiskussion ... 19
Metoddiskussion ... 21
Klinisk betydelse ... 23
Slutsats ... 23
Förslag på fortsatt forskning ... 24
Referenslista ... 25
Introduktion
Enligt Socialstyrelsen (2019b) råder det brist på verksamma sjuksköterskor i nästan hela Sverige. Tillgången till sjuksköterskor påverkas av hur många som utbildar sig, samt hur många som väljer att stanna kvar och utöva sin profession. Andra orsaker som sannolikt bidrar till brist på sjuksköterskor kan vara att efterfrågan på sjukvården ökar, på grund av att fler personer idag lever med komplexa sjukdomar eller kroniska sjukdomstillstånd samt en ökad åldrande befolkning (Socialstyrelsen 2019b). Hög arbetsbelastning är signifikant förknippad med avsikt att lämna sjuksköteskeprofessionen (Hämmig 2018; SCB 2017) samt utmattningsdepression bland sjuksköterskor (Hämmig 2018). Allt fler sjuksköterskor känner missnöje över den aktuella arbetssituationen och en studie av Gardulf et al. (2008) framställer ett resultat där hälften av de deltagande sjuksköterskorna har bestämt sig för att avluta sitt arbete och 35 % hade redan vidtagit åtgärder i denna process. Enligt Hämmig (2018) är det drygt 50% av sjuksköterskorna som tänker på att lämna professionen, men 19% menar att de tänker på det ofta. Det finns ett tydligt samband mellan arbetsbelastning samt utbrändhet och sjuksköterskornas avsikt att lämna professionen, därför vill vi i denna litteraturstudie belysa orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv inom slutenvården. Litteraturstudien ingår i forskningsområdet lärande och kompetensutveckling.
Bakgrund
ArbetsmiljöSyftet med arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) är att förhindra och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljölagen belyser att arbetsmiljön inkluderar fysiska och psykosociala arbetsförhållanden. Inom den fysiska arbetsmiljön inkluderas exempelvis arbetsredskap och ergonomi. Personlig utveckling, arbetstider samt arbetsbelastning ingår under den psykosocial arbetsmiljö (SFS 1977:1160).
Arbetsmiljölagen beskriver att arbetsgivare är skyldiga att skydda arbetstagarna från ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren har ansvar att uppmärksamma risker, utreda riskerna samt vidta de åtgärder som behöver göras för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall (SFS
mättat (Smeds Alenius et al. 2014) samt att arbetsgivaren systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten (SFS 1977:1160). Arbetsmiljölagen belyser också att en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ger goda förutsättningar för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö (SFS 1977:1160).
Arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården kännetecknas av ett högt tempo, tidspress, hög arbetsbelastning och ständiga förändringar, vilket ökar kraven på sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning ökar när krav på ökad effektivitet och besparingar ska göras, vilket resulterar i ett högre arbetstempo och ökad arbetsmängd. Möjligheten till återhämtning minskar när arbetsbelastningen ökar (Arbetsmiljöverket 2018).
World Health Organization [WHO] (2019) belyser betydelsen av att skapa goda och hållbara arbetsmiljöer på arbetsplatser eftersom detta medverkar till att hälsan stärks. Genom att arbeta ur ett hälsofrämjande perspektiv på arbetsplatser, bidrar detta till att stärka och bibehålla hälsa hos arbetstagarna inom arbetslivet. Detta rapporteras att bidra till att personalens hälsa, välbefinnande, produktivitet och engagemang främjas. Lika väl kan sämre arbetsvillkor och arbetsmiljöer riskera att anställa blir utsatta för stress och påfrestningar (WHO 2019).
Arbetsbelastning
Enligt arbetsmiljöverket (2017) är balansen mellan krav och resurser en grundläggande och viktig organisatorisk förutsättning för en hälsosam arbetsplats. Van Den Oetelaar et al. (2016) beskriver att intensiteten av arbetsbelastning påverkas av balansen mellan mängden arbete och tillgängliga resurser för att utföra arbetsuppgifterna. Genom att ha högre krav än resurser under en längre tid skapar det en ohälsosam hög arbetsbelastning. Om anställda upplever obalans och hög arbetsbelastning under en längre tidsperiod, kan detta leda till en ohälsosam arbetssituation (Arbetsmiljöverket 2015).
åtgärder i tid, vilket kan leda till en minskad risk för stress och ökad arbetsbelastning hos personalen (Arbetsmiljöverket 2017).
Arbetsmiljöverket (2012) genomförde en tillsyn på flera sjukhus i Sverige i syfte att undersöka den höga arbetsbelastningen. Tillsynen bekräftade förekomst av hög arbetsbelastning inom sjukvården. Detta ger en negativ påverkan på sjukvårdspersonalen som påverkar dem både fysiskt och psykosocialt. Sjukvårdspersonalen beskriver att arbetssituationen är pressad och arbetsbelastningen är hög, vilket ger en känsla av otillräcklighet. Arbetsgivarna svarar att det delvis finns strategier för att förebygga situationer som orsakar en ökad arbetsbelastning. Däremot fungerar inte alltid strategierna. Arbetsmiljöverket (2012) menar att organisationens förmåga att hantera hög arbetsbelastning är väsentligt för hur personalens hälsa påverkas samt verksamhetens resultat.
Sjuksköterskans profession och arbetssituation
Enligt International Council of Nurses [ICN] (SSF 2017a) är sjuksköterskans centrala arbetsuppgift att främja hälsa och välbefinnande, lindra lidande och förebygga ohälsa. Grunden i omvårdnaden handlar om mötet mellan sjuksköterska och patient. En god omvårdnad grundas på att sjuksköterskan arbetar utifrån en personcentrerad vård, där bland annat individens unika behov sätts i fokus. Inom sjuksköterskans kompetens innebär det att både utföra omvårdnadsuppgifter och skapa en förtroendefull relation med patient och närstående, samt att ha ett helhetsperspektiv kring patientens situation. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsarbetet samt att leda processen. Det innebär att sjuksköterskan självständigt, i teamsamverkan och i samverkan med patient och närstående ansvarar för bedömning, diagnostik, planering samt utvärdering av omvårdnad (SSF 2017b).
Furåker (2009) beskriver att sjuksköterskans ansvarsområde innehåller flera olika moment under en arbetsdag inom slutenvården. Ansvarsområdet omfattas bland annat av läkemedelshantering, provtagningar, förberedelser för behandling och operation, sårvård, rapportering, dokumentation, prioritering och fördelning av arbetsuppgifter till annan vårdpersonal. Sjuksköterskan undervisar också kollegor, studenter, patienter och närstående under vårdprocessen. I studien visar det att sjuksköterskor lägger i genomsnitt 38% av sin arbetstid på omvårdnad, som omfattar tid tillsammans med patienten (Furåker 2009). Enligt Aiken och Sermeus (2012) är antalet patienter per sjuksköterska inom slutenvården varierande
i de europeiska länder och USA. I Norge hade sjuksköterskor i genomsnitt ansvar för 5,4 patienter per arbetspass, medan i Tyskland hade sjuksköterskor i genomsnitt ansvar för 13,0 patienter per arbetspass. I Sverige hade sjuksköterskor i genomsnitt ansvar för 7,7 patienter under sitt arbetspass.
Hallin & Danielsson (2007) menar att sjuksköterskornas mål är att utföra så många som möjligt medicinska och omvårdnadsuppgifter inom tidsramen de erhåller. Gugerty et al. (2007) och Hallin & Danielsson (2007) framför sjuksköterskornas kompensationsstrategier för att kunna slutföra arbetsuppgifterna. Sjuksköterskorna väljer att kompensera genom att jobba övertid, ta kortare eller inga raster, en kopp kaffe istället för lunch, börja sitt arbetspass tidigare eller stannar kvar efter att avlastande personal kom i tjänst. Enligt arbetstidslagen (SFS 1982:673) har arbetstagaren rätt till rast som avser en viss tid i det dagliga arbetet då arbetstagaren inte behöver vistas på sin arbetsplats. Rasterna ska förläggas med hänsyn till en konstant arbetstid på maximum 5 timmar. Dessutom skall längden och förläggning vara tillfredsställande med avseende till arbetsförhållandena (SFS 1982:673).
Sjuksköterskor tar hand om många patienter under sitt arbetspass ibland med obalans mellan tillgänglighet för att tillgodose patienternas behov och arbetsbelastningen. Arbetsbelastningen påverkar sjuksköterskornas hälsa, välbefinnande samt orsakar missnöje, vilket gör att de inte kan tillhandahålla vård av hög kvalitet (Van Bogaert et al. 2017). Vårdbehoven förväntas att öka, detta på grund av den ökande äldre befolkningen med komplexa och kroniska diagnoser. För sjuksköterskor betyder det ökning av arbetsuppgifter, arbetsbelastning samt vårdtyngd i framtiden (Flo et al. 2019).
Sjuksköterskans arbetsbelastning varierar runt om i Europa och USA.I Grekland rapporterade sjuksköterskor ett stort missnöje, höga nivåer av utmattningsdepression och avsikt att lämna yrket var högt. I Nederländerna är missnöje, utmattningsdepression och avsikten att lämna bland sjuksköterskor lägre än de andra länderna i Europa. Enligt 35% av sjuksköterskorna i Nederländerna bedömer de att vården på sina avdelningar är rättvis. Andelen missnöjda och utbrända sjuksköterskor är jämförbar mellan USA och Europa. Dock var avsikten att lämna
Brist på verksamma sjuksköterskor
I 20 av 21 regioner i Sverige uppges det vara brist på grundutbildade sjuksköterskor. Enligt statistiken är det 69 % av alla legitimerade sjuksköterskor som utövar sitt yrke, detta kan jämföras med röntgensjuksköterskor där sysselsättningen är 89 % (Socialstyrelsen, 2019a). I en undersökning av SCB (2017) toppade arbetsvillkoren, arbetsmiljö och arbetsbelastning som anledning till att sjuksköterskor väljer att lämna professionen. Hämmig (2018) presenterar att över hälften av sjuksköterskor anser att arbetsbelastningen och den emotionella stressen på jobbet är hög eller mycket hög. Flera studier bekräftar att hög arbetsbelastning och arbetsstress är starkt förknippad med utmattningsdepression samt avsikten att lämna sjuksköterskeyrket (Havaei et al. 2016; Hämmig 2018; Jourdain & Chênevert 2010; Moloney et al. 2018).
Problemformulering
Det råder brist på sjuksköterskor och efterfrågan på sjuksköterskor kommer öka i samband med den växande, äldre, multisjuka befolkningen. Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö ligger ofta bakom utmattningsdepression hos sjuksköterskor. Studier visar dessutom att hög arbetsbelastning är en viktig komponent när sjuksköterskor väljer att lämna sin profession. Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att hålla god arbetsmiljö med skyldighet att åtgärda bristerna. Forskningen är begränsad om orsaker till sjuksköterskornas höga arbetsbelastning. Därav är det viktigt att belysa orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att belysa orsaker till hög arbetsbelastning inom slutenvården från sjuksköterskors perspektiv.
1. Formulering av syfte samt frågeställningar
Metod
En litteraturstudie syftar till att arbeta systematiskt genom att söka, kritiskt granska samt sammatsälla insamlade data inom ett valt ämne eller problemområde (Forsberg & Wengström, 2013). Val av arbetsprocess grundades på Polit och Becks (2017) nio steg. Redovisningen av nio stegen visas i figur 1 nedanför.
Figur 1. Polit och Beck (2017) Nio steg. Fritt översatt från engelska till svenska.
2. Val av sökstrategi, databaser samt sökord 3. Databassökning, inhämtning av artiklar 6. Artiklarna granskas samt sammanställs 5. Artiklarna läses i fulltext
4. Titel och abstrakt läses och granskas
utifrån syftet 7. Kritiskt utvärdera artiklarna genom kvalitetsgranskning 8. Analysering, kategorisering samt samordning av artiklar 9. Sammanställning av resultatet
Litteratursökning
Enligt Polit och Becks (2017) nio steg inleddes litteratursökningen med steg ett, där syftet och frågeställning formuleras. I steg två (Polit & Beck 2017) valdes två databaser till litteraturstudie, CINAHL och PsycINFO. För att identifiera sökord användes de grundläggande orden från studiens syfte vilket är ”arbetsbelastning”, ”arbetsmiljö” och ”sjuksköterska”. Orden översattes till engelska och sedan kontrollerades dessa sökord i databaserna för att få fram relevanta ämnesord. I databasen CINAHL valdes ämnesorden “Workload”, “Nurses” och “Work environment”. I databasen PsycINFO valdes ämnesorden “Work load”, “Nurses” och ”Working conditions”. Ämnesordet ”Work environment” fanns inte som Thesaurus term i PsycINFO. Därför användes ämnesordet ”Working conditions” istället, vilket hade liknande betydelse som ”Work environment” i CINAHL.
I steg tre enligt Polit och Beck (2017) gjordes först enskilda sökningar på varje sökord i respektive databas och sedan gjordes sökningar med kombination av de olika ämnesorden för att få fram relevanta artiklar som potentiellt kan besvara litteraturstudiens syfte. Vid kombinationssökningar användes boolesk operatör, AND. Enligt Polit och Beck (2017) används booleska operatörer för att reducera bredden av sökningen. I databasen CINAHL söktes ämnesord ”Workload” som Major Concept (MM) och ”Nurses” och ”Work environment” som Major Headings (MH). Major Concept användes på ”Workload” för att säkerställa att artiklarna i huvudsak handlade om arbetsbelastning. I PsycINFO söktes ämnesorden ”Work load”, ”Nurses” och ”Working conditions” som Thesaurus termer. Fritextsökning av ordet ”Nurs*” gjordes i båda databaserna med trunkering, vilket användes för att få fram underliggande ämnesord. Ordet ”Perception” fritextsöktes i databasen CINAHL. Alla kombinationssökningar utfördes med begränsningar som presenterades i inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna i databaserna redovisas i tabell 1 och tabell 2 nedanför, på sida 11.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier används för att avgränsa sökningar och få fram de artiklar som bäst matchar studiens syfte. Som inklusionskriterier valdes att artiklarna skulle belysa perspektiv från sjuksköterskor som arbetade inom slutenvård. Vidare skulle artiklarna vara skrivna på engelska, genomgått peer review samt vara publicerade mellan 2010–2020. Exklusionskriterier var alla sjuksköterskor som inte arbetar på sjukhus samt alla litteraturstudier.
Tabell 1. Databassöknig i CINAHL 2020-03-27
MM = Major concept. MH = Subject Headings. () = Interna dubbletter
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MM ”Workload”) 4859 S2 (MH ”Nurses”) 64484 S3 (MH ”Work Environment”) 34534 S4 ”Nurs*” 903638 S5 (MH ”Workload”) 16584 S6 S1 AND S2 AND S3 17 2 2 2 S7 S1 AND S3 AND S4 114(19) 35 4 2
S8 S4 AND S5 AND ”Perception” 505(42) 2 2 2
Totalt 36 8 6
Tabell 2. Databassökning i PsycINFO 2020-03-27 () = Interna dubbletter. (()) = Externa dubbletter
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (TH”Work load”) 2807 S2 (TH“Nurses”) 27396 S3 (TH“Working conditions”) 22933 S4 Nurs* 168769 S5 S1 AND S2 94(1) ((3)) 41 5 4 S6 S1 AND S4 AND S5 42(2) 10 0 S7 S1 AND S5 155(7) ((2)) 45 0 Totalt 113 8 4
Urval Urval 1.
Databassökningar resulterade i 324 artiklar i PsycINFO och 104 artiklar i CINAHL. Steg fyra i nio steg av Polit och Beck (2017) gjordes första urvalet där titlar och abstract lästes, för att finna relevant forskning till litteraturstudien. I urval 1 valdes 113 artiklar från PsycINFO och 36 artiklar från CINAHL för att i senare urval kunna bedöma dessa utifrån sin helhet. Artiklarna som exkluderades var alla dubbletter, litteraturstudier samt artiklar som inte motsvarade litteraturstudiens syfte. I respektive tabell redovisas interna dubbletter och externa dubbletter från databaserna.
Urval 2.
I steg fem av Polit och Becks (2017) nio steg fortsatte urvalsprocessen. Från urval 1 lästes de 149 relevanta artiklarna igenom med fokus på abstrakt, metod, resultat och diskussion. Dess relevans bedömdes och jämfördes mot litteraturstudiens syfte, samt inklusions- och exklusionskriterierna och valdes vidare till urval två. Antalet artiklar som gick vidare till nästa urval var 8 artiklar från CINAHL och 8 artiklar från PsycINFO, totalt 16 artiklar. Artiklar som valdes bort var irrelevanta mot litteraturstudiens syfte, uppfyllde inte urvalskriterierna samt var ur ett patientperspektiv. Bortfallet bestod av 28 artiklar i CINAHL och 105 artiklar i PsycINFO. I steg sex (Polit & Beck 2017) tolkades och sammanfattades relevant information från artiklarna.
Urval 3.
Vidare i steg sju enligt Polit och Beck (2017) nio steg granskades de utvalda artiklarna från urval 2, för att kunna säkerställa artiklarnas kvalitet. Vid granskning av artiklarnas kvalité användes Polit och Becks (2017) granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och för kvalitativa artiklar, “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Efter kvalitetsgranskningen återstod tio artiklar. De artiklar exkluderades på grund av att etiska övervägande inte redovisades, samt att det var svårt att urskilja vilken profession artiklarna berörde.
Databearbetning
Databearbetningen är steg åtta utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna skrevs ut i pappersform med fulltext och numrerades 1–10. Därefter lästes varje artikel enskilt och för att få en ökad förståelse av innehållet, lästes varje artikel flera gånger. Senare diskuterades artiklarna tillsammans av författarna för att kunna utifrån studiens syfte bearbeta relevant data. Informationen fördes in i ett gemensamt dokument, för att lättare få en överblick på resultatet. Texterna bearbetades där likheter, skillnader samt gemensamma nämnare sammanställdes. Genom att analysera innehållet och sedan diskutera och jämföra fynden, framkom olika kategorier. Därefter bearbetades innehållet för att få fram relevanta kategorier utifrån artiklarnas innehåll mot studiens syfte. Kategorierna i litteraturstudien sammanställdes och bearbetades systematiskt enligt steg nio i Polit och Becks (2017) nio steg.
Forskningsetiska övervägande
Enligt Forsberg och Wengström (2013) finns det riktlinjer och förhållningssätt att förhålla sig till inom forskning, där bland annat fusk, stöld eller plagiat av data inte får förekomma. Forsberg och Wengström (2013) betonar att det är viktigt att välja studier som har fått tillstånd genom en etisk kommitté eller att ett noggrant etiska övervägande i studien har genomförts. Enligt CODEX (2020) används flera nivåer av granskningar för att säkerställa kvalitén på forskningen. För att resultatet i litteraturstudien inte ska bli påverkat, har författarna försökt att bortsett från sina egna åsikter.Artiklarna i litteraturstudie har bearbetats av författarna tillsammans, använt artiklar som har ett etiskt övervägande samt varit peer reviewed. Samtliga artiklar var på engelska och ett elektroniskt ordlexikon användes för att reducera risken för felaktiga tolkningar. Insamlade data är från primärkällor som inte har ändrats eller vinklats. Referenser som har bearbetats i litteraturstudien redovisas tydligt i både text och i referenslistan.
Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv inom slutenvården. Resultatet i litteraturstudien utgår ifrån tio vetenskapliga artiklar, åtta kvalitativa, en kvantitativ samt en av mixad metod. Artiklarnas innehåll sammanfattas och presenteras i artikelmatriser, se bilaga 1. Resultatet delas upp i fem kategorier: Bemanning, Vårdtyngd, Avbrott i arbetet, Administrativa arbetsuppgifter, och Att utföra arbetsuppgifter som kan utföras av annan profession.
Sjuksköterskorna uppger bemanning som en stor orsak till hög arbetsbelastning. Underbemanning samt en inadekvat bemanning uppges som främst påfrestande och är starkt knutna till vårdtyngden. Patienternas tillstånd samt patientantal är viktiga komponenter för att beräkna resursbehovet och därmed kontrollera sjuksköterskornas arbetsbelastning. Sjuksköterskorna påstår även att avbrott i arbetet orsakar hög arbetsbelastning eftersom det är tidskrävande och frustrerande att återuppta sina ursprungliga arbetsuppgifter. Administrativa arbetsuppgifter såsom dokumentation eller läkemedelsbeställning bidrar till hög arbetsbelastning enligt sjuksköterskor och håller dem borta från direkt patientvård. Sjuksköterskorna menar också att de ofta finner sig i att behöva utföra arbetsuppgifter som inte kräver deras specifika profession såsom bära ut matbrickor eller bädda sängar vilket de anser vara en orsak till hög arbetsbelastning.
Bemanning
Bemanning anses av sjuksköterskor vara en stor orsak till hög arbetsbelastning (Alves et al. 2018; Bogossian et al. 2014; De Almeida Vincente et al. 2016; Hegney et al. 2018; Karlsson et al. 2019; Twigg et al. 2016; Van Oostveen et al. 2015; Verral et al 2015; Yanchs et al. 2017) Sjuksköterskor menar att de ofta är underbemannade (Alves et al. 2018; Bogossian et al. 2014; Hegney et al. 2018; Karlsson et al. 2019; Twigg et al. 2016; Van Oostveen et al. 2015; Yanchus et al. 2017) eller att personalen som tas in inte når upp till förväntningarna och behoven (Bogossian et al. 2014; De Almeida Vincente et al. 2016; Hegney et al. 2018; Karlsson et al. 2019; Twigg et al. 2016; Verral et al. 2015). De dagliga bristerna som orsakar hög arbetsbelastning för sjuksköterskor åtgärdas genom att ta in personal från andra avdelningar, sjuksköterskor får arbeta övertid, längre arbetspass eller börja tidigare än planerat. Sjuksköterskorna upplever att dessa åtgärder är bristande och förändrar inte arbetsbelastningen. De menar att det är viktigt att titta på vad personalen kan tillbringa innan placering av personal
(Hegney et al. 2018). Ersättning av frånvarande personal ökar arbetsbelastningen eftersom det ofta orsakar en olämplig blandning av kompetensnivå bland personal (Bogossian et al. 2014; Hegney et al. 2018; Karlsson et al. 2019; Verral et al. 2015). vilket ökar arbetskraven för ordinarie personal (Bogossian et al. 2014; Karlsson et al. 2019; Verral et al. 2015). Frånvarande sjuksköterskor ersätts ibland med undersköterskor vilket resulterar i mer och större ansvar för kvarvarande sjuksköterskor och därmed ökar deras arbetsbelastning. Sjuksköterskorna menar även att ny personal kräver ofta övervakning eftersom de inte känner till avdelningens rutiner (Karlsson et al. 2019; Verral et al 2015) vilket orsakar en känsla av bristande kontroll (Karlsson et al. 2018) och leder ofta till utelämnad omvårdnad (Verral et al. 2015). Kvarlämnade arbetsuppgifter förknippas också med bemanningsproblem (Karlsson et al. 2018; Verral et al. 2015). Sjuksköterskorna uttrycker känslor av frustration på grund av att de känner att de inte har gjort ett bra jobb (Karlsson et al. 2018). Sjuksköterskor påstår också att ökade arbetskrav till följd av bemanningsbrist orsakar känslor av press och överväldigande (De Almeida Vicente et al. 2016; Verral et al. 2015; Yanchus et al. 2017).
‘Some [RN:s from staffing companies] are really skilled at what they do, but some of them are not, and then there will be no continuity in care. And many of them do not have knowledge of the electronic health record system we use, which can mean they miss a lot of important information with a high risk that caring activities will be missed.’ (Karlsson et al. 2019)
Vårdtyngd
En annan viktig aspekt av bemanningsproblem och orsak till hög arbetsbelastning enligt sjuksköterskor är vårdtyngd (Alves et al. 2018; Bogossian et al. 2014; De Almeida Vicente et al. 2016; Hegney et al. 2018; Oostveen et al. 2015) och patientantal (Bogossian et al. 2014; De Almeida Vicente et al. 2016; Van Oostveen et al. 2015). Sjuksköterskor menar dock att antal patienter per sjuksköterska egentligen inte behöver vara den främsta orsaken för hög arbetsbelastning utan vårdbehovet för dessa patienter (De Almeida Vicente et al. 2016; Van Oostveen et al. 2015). Patienternas hälsotillstånd, omvårdnadsbehov, patienternas symtom och funktionsstatus har stor inverkan på den upplevda arbetsbelastningen (Hegney et al. 2018; Van
med god vård eftersom de behöver prioritera de mest akuta patienterna (De Almeida Vicente et al. 2016).
“[I]t was often me . . . and a newbie qualified nurse to look after 14 patients— anything up to 12 of those in theatre that day for major surgery . . . or trauma injuries. So that involved discharging up to 12 patients’ drugs etcetra and sign off, admitting all those new patients then prepping them for theatres.” (Bogossian et al. 2014)
“. . .complex patients with multiple medications. . .the hours don’t seem to cover the actual care the patients need. . .these are people we deal with and their care can’t be put down on paper. . .every person is different but they get their care categorised the same as everyone else.” (Verral et al. 2015)
Sjuksköterskor påstår att deras arbetskrav och därmed arbetsbelastningen ökar med tanke på multisjuka och överviktiga patienter som orsakar en fysisk påfrestning i omvårdnaden (Bogossian et al. 2014). Sjuksköterskor menar att de saknar tid och resurser för att kunna slutföra viktiga omvårdnadsuppgifter vilket resulterar i att de tvingas prioritera och därmed lämnar vissa uppgifter ohanterade (Van Oostveen et al. 2015).
‘‘It is tragic that a nasogastric tube must remain in because the nurse does not have enough time to feed the patients. That is seriously wrong.’’ (Van Oostveen et al. 2015)
Sjuksköterskor framför att det är svårt för dem att nå upp till systemets, patienternas och deras egna förväntningar med tanke på ökade jobbkrav som inkluderar större patientantal, ökad omvårdnadskomplexitet och omvårdnadsbehov utan extra insatser av personal och resurser (Bogossian et al. 2014). Sjuksköterskor tydliggör att vårdtyngden styr resursbehovet och är en viktig aspekt som måste tas hänsyn till vid bemanning av avdelningen (Van Oostveen et al. 2015).
Avbrott i arbetet
Andra orsaker som sjuksköterskor anger till hög arbetsbelastning är bland annat avbrott i arbetet (De Almeida Vicente et al. 2016; Karlsson et al. 2019; Van Oostveen et al. 2015; Verral at al. 2015; Yanchus et al. 2017), problemlösning (Van Oostveen et al. 2015), samt oförutsägbara
händelser (Verral et al. 2015). Sjuksköterskorna menar att avbrott bidrar till högre arbetsbelastning eftersom det hindrar dem från att slutföra sitt planerade arbete samt tvingar dem att börja om sitt arbete vilket de anser vara frustrerande, tidskrävande (Karlsson et al. 2018) och bidrar till kvarlämnade uppgifter (Karlsson et al. 2019; Verral et al. 2015). Sjuksköterskor med störst erfarenhet har benägenhet att bli tillfrågade om hjälp från andra sjuksköterskor och blir därmed avbrutna i sitt eget arbete vilket orsakar en ökad arbetsbelastning för dem. Sjuksköterskor menar att de har redan är överväldigade med sina egna uppgifter och saknar möjlighet att hjälpa de andra, men att de samtidigt har ett dåligt samvete eftersom de själva en gång behövde hjälp (De Almeida Vicente et al. 2016). Med problemlösning menas det att sjuksköterskorna ställer saker till rätta om det har blivit något fel angående exempelvis en behandling för patienten vilket ofta kan vara tidskrävande (Van Oostveen et al. 2015).
… you get interrupted all the time and cannot finish the job…. constantly being interrupted by other staff members, or the phone, people asking questions and stuff so I have to leave and then I have to go back and start from scratch again. (Karlsson et al. 2018)
Sjuksköterskorna strävar efter att arbeta i sin egen takt och undviker störningsmoment som leder till avbrott för att kunna identifiera patienternas behov och slutföra det planerade arbetet utan att känna sig som en robot (Karlsson et al. 2019). Att fatta oförutsägbara, akuta beslut är naturligt inom omvårdnaden men sjuksköterskor erkänner att det påverkar arbetsbelastningen negativt på grund av att det orsakar svängningar i arbetsbelastningen (Van Oostveen et al. 2015). Deras önskan är en mer konstant nivå av arbetsbelastningen, där de inte behöver prioritera bland brådskande åtgärder (Karlsson et al. 2019).
Administrativa arbetsuppgifter
Administrativa arbetsuppgifter anses av sjuksköterskorna också orsaka högre arbetsbelastning (Bogossian et al. 2014; De Almeida Vicente et al. 2016; Holland et al. 2019; Twigg et al. 2016; Van Oostveen et al. 2015; Verral et al. 2015). Sjuksköterskorna påstår att administrativa
dokumentation uppger sjuksköterskorna andra administrativa arbetsuppgifter såsom beställning av läkemedel och kliniska tillbehör vilket anses som ytterligare orsaker till hög arbetsbelastning (Twigg et al. 2016).
“The workload does NOT fit the time frame of any allocated shift. Paperwork is time consuming and is often competed after the shift is over, in the staff members' own time and is therefore unpaid. I have observed that staff are expected to stay on after to complete and attend to further nursing duties. In my view it is an extremely poor way to treat people.” (Holland et al. 2019) “All ourtime is taken up by caring for patients with very little time left for paperwork. I often work unpaid overtime to complete this” (Verral et al. 2015)
Att utföra arbetsuppgifter som kan utföras av annan profession
Sjuksköterskorna finner sig i att behöva utföra arbetsuppgifter som inte kräver deras specifika kompetens vilket orsakar hög arbetsbelastning (Verral et al. 2015). De menar att deras tid ägnas åt att leta efter material eller utrustning (De Almeida Vicente et al. 2016), bädda sängar eller tömma sopor (Verral et al. 2015). Sjuksköterskorna behöver dessutom ofta ansvara för arbetsuppgifter som vanligtvis tillskrivs en receptionist under vardagar på kontorstid. Däremellan är det sjuksköterskorna som ansvarar för receptionen, hämtning av medicinska journaler etc. (Twigg et al. 2016). Dessa “non-nursing” uppgifter tycks vara tidskrävande och försvårar planering i arbetet vilket ökar arbetsbelastningen (Verral et al. 2015)
‘There is less equipment, less personnel, less of things that you need, and more running around and finding things, and equipment and resources. . . I find it more stressful in terms of managing your time.’’ (De Almeida Vicente et al. 2016)
‘‘making beds and emptying skips should be done by carers (also known as Health Support Workers), not nurses’’ (Verral et al. 2015).
“that you could argue a lot of which is not necessarily nursing work. It is that there is nobody else to do it” (Twigg et al. 2016)
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till hög arbetsbelastning inom slutenvården från sjuksköterskors perspektiv. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde bemanning, vårdtyngd, avbrott i arbetet, administrativa arbetsuppgifter och arbetsuppgifter som kan utföras av annan profession vara bidragande faktorer till en högre arbetsbelastning.
Resultatdiskussion
Bemanning
I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor anser bemanningsproblem som en stor orsak till hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor menar att de är antingen underbemannade eller att insättning av ersättningspersonal / stöttande personal resulterar i en inadekvat blandning av kompetensnivå i grupperna. Bemanningsproblem bland sjuksköterskor orsakar större ansvar för befintlig ordinariepersonal eftersom eventuell ersättning av sjuksköterskor ofta kräver övervakning, speciellt om de ersätts mot någon mindre kvalificerad eller med otillräckliga erfarenheter. Studien av Duffield et al. (2018) belyser att sammansättning av omvårdnadspersonal är mycket komplex. Duffiled et al. (2011) menar att enkla åtgärder för att lindra sjuksköterskans arbetsbelastning genom att ersätta frånvarande sjuksköterskor med mindre kvalificerad personal inte kommer att bli framgångsrik (Duffield et al. 2011). Vidare menar Duffield et al. (2018) att även tilläggning av extra omvårdnadspersonal inte har positiva effekter på mängden utförda uppgifter om en lämplig blandning av kompetensnivå bland personal inte behålls. Hallin & Danielsson (2007) framför ett överensstämmande resultat och påstår att sjuksköterskorna anser övervakning av annan personal som en bidragande faktor till hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor menar att när undersköterskor jobbar mer självständigt känner de en lindrigare arbetsbelastning. För att sjuksköterskorna ska kunna släppa på ansvaret av övervakning krävs det att de planerar samarbetet samt att de utbildar undersköterskor för att kunna delegera arbetsuppgifter (Hallin & Danielsson 2007). Detta kan tolkas som att kompetensen av annan personal måste uppnå en viss nivå vilket kan bli svårt när ordinarie
Vårdtyngd
Litteraturstudiens resultat framför även att vårdtyngd är en viktig orsak till hög arbetsbelastning för sjuksköterskor. Patienternas hälsotillstånd, funktionsstatus, komplexitet i vården samt patientantal per sjuksköterska är viktiga komponenter för vårdtyngden. Alghamdi (2016) framför ett liknande resultat och belyser att sjuksköterskans arbetsbelastning beror mycket på patienternas omvårdnadsbehov. Han menar att vårdbehovet och vårdkomplexiteten är avgörande för tiden som är tillgänglig för sjuksköterskor att disponera på övriga arbetsuppgifter. Enligt Cho et al. (2016) är ett större antal patienter per sjuksköterska, arbetsmiljön samt låg personalnivå signifikant förknippat med en ökad förekomst av administrering av fel läkemedel, trycksår samt fallskador hos patienter. Denna studie förstärker sjuksköterskornas åsikter om orsaker till hög arbetsbelastning ur ett annat perspektiv.
Avbrott i arbetet
Det framkommer i resultatet att sjuksköterskor anser att avbrott i arbetet samt oförutsägbara händelser som orsaker till hög arbetsbelastning. Sjuksköterskorna framför att avbrott resulterar i att de ofta måste börja om uppgifter de höll på med vilket tar mer av deras tid. Detta styrks av Myny et al. (2012) studie som presenterar i sitt resultat att högt antal avbrott i arbetet samt oplanerade händelser är ledande faktorer för sjuksköterskornas höga arbetsbelastning och stör arbetsflödet. Hallin och Danielsson (2007) presenterar ett överensstämmande resultat i deras studie. De framför att sjuksköterskorna blir frustrerade över avbrott i arbetet och kan resultera i att de inte hinner med alla uppgifter innan deras arbetspass är över (Hallin & Danielsson 2007).
Administrativa arbetsuppgifter
Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna anser dokumentationen vara tidskrävande och en ytterligare orsak till hög arbetsbelastning vilket stöds av Hallin och Danielsson (2007). De betonar att sjuksköterskorna anser att dokumentationen tar tid från nödvändig direkt patientvård och därför tvingas att utföra dokumentationen på sina raster eller efter att deras arbetspass är över.
Att utföra arbetsuppgifter som kan utföras av annan profession
Studiens resultat presenterar också att sjuksköterskor tycker att de ofta utför uppgifter som inte kräver deras specifika kompetens, exempelvis bädda sängar, vilket de angav som ytterligare orsaker till hög arbetsbelastning. Grosso et al. (2019) styrker detta resultat. De framför att sjuksköterskor lägger mycket tid på att exempelvis dela ut matbrickor, tömma sopor, beställa läkemedel, anmäla polikliniska undersökningar etc. Dessa arbetsuppgifter anses tillhöra vårdbiträden, undersköterskor eller sekreterare. Anledningen till att dessa arbetsuppgifter utförs av sjuksköterskor är antingen för att de andra professionerna inte jobbar på denna specifika avdelning, har slutat för dagen eller är inte tillgängliga. Konsekvenserna av dessa extrauppgifter resulterar i att sjuksköterskorna inte alltid hinner med att titta till sina patienter eller avstämning vid skiftbyte (Grosso et al. 2019). Detta kan anses som en misshantering av resurser eftersom följden till det inte sällan resulterar i att sjuksköterskorna avstår från omvårdnadsarbete eftersom tiden inte räcker till.
Metoddiskussion
Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg vilket anses som styrka eftersom studien har arbetats på ett strukturerat sätt. En nackdel är dock att stegens utföranden var skrivna på engelska, vilket kan leda till risk för feltolkningar. För att minimera risken för misstolkningar användes ett elektroniskt ordlexikon. Artiklarna som användes i litteraturstudien var skrivna på engelska, vilket kan leda till risk för feltolkningar. För att översätta svåra ord och meningar användes ett elektroniskt lexikon. För att minimera risken för feltolkningar läste först författarna artiklarna enskilt, för att sedan tillsammans diskutera och reflektera över innehållet i artiklarnas resultat.
Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteraturstudien för att få fram relevanta artiklar utifrån studiens syfte. Enligt Polit och Beck (2017) anses dessa vara relevanta databaser eftersom de innehåller publikationer av omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Databasen CINAHL
Först gjordes det en sökning i CINAHL med sökorden ”Workload” och ”Nurses” som Major Headings, vilket resulterade i ett högt antal träffar. För att begränsa sökningen och finna artiklar där arbetsbelastning är tyngdpunkten, användes Major Concept på sökordet ”Workload”. För att begränsa ytterligare för att få fram sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastning, lades till sökordet ”Work environment”. ”Nurses” ändrades till ”Nurs*”. Trunkering användes för att få träffar på ordets olika böjningsformer. Genom att använda Major Concept på sökningen kan det leda till att relevanta artiklar som kunde ingå i studien missades, eftersom antalet träffar var mindre jämför vid sökningen på Major Headings. I PsycINFO användes inte Major Concept på grund av att sökkombinationen av ”Work load” och ”Nurses” gav 92 träffar, vilket bedömdes som tillräckligt begränsat antal träffar. Efter kvalitetsgranskningarna kvarstod endast åtta artiklar kvar till litteraturstudiens resultat, vilket resulterade i ytterligare sökningar gjordes i databasen CINAHL, för att få fram totalt tio artiklar till litteraturstudiens resultat. För att få sökningen bredare ändrades sökordet ”Workload” till Major Headings. Sökordet ”Workload” kombinerades med sökordet ”Nurs*” och ”Perceptions”. Sökordet ”Perception” användes för att få fram sjuksköterskors perspektiv och söktes i fritext. Detta gjordes för att få fram den senaste forskningen. Sökning resulterade i två artiklar, som efter kvalitetsgranskning samt var relevant till litteraturstudiens syfte, användes i resultatet. Denna extra sökning kan ses som en svaghet för studien eftersom våra ordinarie sökord inte gav tillräckligt med resultat. Sökorden kunde preciseras bättre för att få fram mer relevanta artiklar gentemot studiens syfte. Tidsintervallet vid sökningarna valdes med ’tio år’ som begränsning. Mindre tidsintervall resulterade i för få träffar och brist på material. Detta kan anses som en svaghet på grund av att det inte finns mycket forskning inom ämnesområdet. Litteraturstudiens resultat baserades på tio vetenskapliga artiklar, åtta kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod. Genom att använda sig av både kvantitativa och kvalitativa studier ökar det enligt Polit och beck (2017) trovärdigheten på litteraturstudien.
Artiklarna som används i litteraturstudiens resultat kommer från flera olika länder: Australien (n=5), Brasilien (n=1), Canada (n=1), Nederländerna (n=1), Nya Zeeland (n=1), Sverige (n=1) och USA (n=2). Enligt Forsberg och Wengström (2013) ökar trovärdigheten om forskning kommer ifrån olika delar av världen, vilket kan belysa att liknande problematik kan finns på flera olika platser i världen.
Det som kan påverka trovärdigheten på studiens resultat är att definitionen och orsaker av hög arbetsbelastning kan ha en stor variation mellan olika länder. Länders olika lagstiftningar,
vilket bör beaktas. Vad som bedöms som hög arbetsbelastning i USA och Sverige, kan upplevas som normal arbetsbelastning i Australien.
I urval 3 exkluderades artiklar på grund av att etiskt övervägande inte redovisades i artiklarna eller i tidskrifterna.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat visar att det finns flera orsaker som påverkar den höga arbetsbelastningen inom slutenvården enligt sjuksköterskor. Den höga arbetsbelastningen kan orsaka att omvårdnadsuppgifter inte blir utförda, underbemanning ställer högre kvar på de sjuksköterskor som arbetar, antalet patienter per sjuksköterska kan påverkar vårdkvalitén. Denna litteraturstudie belyser hur sjuksköterskor ser på hög arbetsbelastning, vilket kan hjälpa avdelningschefer att få en fördjupad bild över orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv. Vilket kan ge en bättre förutsättning till att utveckla arbetsmiljön, samt kan leda till att sjuksköterskor väljer att fortsätta arbeta inom professionen.
Slutsats
Obalanserad bemanning är den centrala orsaken till sjuksköterskornas höga arbetsbelastning och flera olika aspekter i sjuksköterskans arbete påverkas av det. Bemanningsbehoven styrs till stor del av patientomsättning samt patienttillstånd. De faktorerna avgör hur mycket patientnära arbete sjuksköterskorna har framför sig. För att sjuksköterskorna ska kunna ägna sig åt arbetsuppgifter som kräver deras specifika kompetens är det viktigt att den övriga avdelningsbemanningen är adekvat till behoven. Obalans i bemanningen resulterar i att sjuksköterskorna möter fler arbetsuppgifter och därmed ökar deras arbetsbelastning. Åtgärder för att täcka bemanningsbrister måste vara väl genomtänkta för att inte skapa inadekvat kompetensblandning. En inadekvat kompetensblandning resulterar i att sjuksköterskor utöver
Förslag på fortsatt forskning
I resultatet framkommer det att den höga arbetsbelastningen orsakar stor påverkan sjuksköterskor arbetsmiljö samt hälsa negativt. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att göra en fördjupning inom området av hög arbetsbelastning och arbetsmiljö med en vinkling av sjuksköterskornas förslag till förbättring av den aktuella arbetssituationen. Att identifiera orsaker till hög arbetsbelastning och se vilka faktorer som skulle kunna utvecklas skulle underlätta arbetssituationen för sjuksköterskor. Genom att skapa bättre förutsättningar kring sjuksköterskors arbetsmiljö, kan det skapa bättre förutsättningar för att sjuksköterskors val att stanna kvar inom professionen.
Referenslista
Aiken, L. H. & Sermeus, W. (2012). Patient safety, satisfaction and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. BMJ: British Medical Journal (Overseas & Retired Doctors Edition), 344(785), 20. https://doi.org/10.1136/bmj.e1717
Alghamdi, M. G. (2016). Nursing workload: a concept analysis. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 4(4), 449–457. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jonm.12354
Alves, S. R., Passoni dos Santos, R., Gusmão Oliveira, R. & Ueda Yamaguchi, M. (2018). Mental health services: perception of nursing in relation to overload and working conditions. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 10(1), 25–29. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.9789/2175-5361.2018.v10i1.25-29
Arbetsmiljöverket. (2018). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/ [2020-03-30]
Arbetsmiljöverket (2017). Förebygg arbetsrelaterad stress. Stockholm.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg-arbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf [2019-04-10]
Arbetsmiljöverket. (2015). Hantera arbetsbelastning med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hantera-arbetsbelastning-broschyr-adi701.pdf [2020-02-26]
Berg, L. M., Kallberg, A. S., Ehrenberg, A., Florin, J., Ostergren, J., Djarv, T., & Goransson, K. E. (2016). Factors influencing clinicians’ perceptions of interruptions as disturbing or non‐disturbing: A qualitative study. International Emergency Nursing, 27, 11– 16. doi.org/10.1016/j.ienj.2016.01.003
Bogossian, F., Winters-Chang, P. & Tuckett, A. (2014). ”The Pure Hard Slog That Nursing is….”: A Qualitative Analysis of Nursing Work. Journal og Nursing Scholarship, 45(5), 377–388. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jnu.12090
Cho, E., Chin, D. L., Kim, S. & Hong, O. (2016). The Relationships of Nurse Staffing Level and Work Environment With Patient Adverse Events. Journal of Nursing Scholarship, 48(1), 74–82. https://doi.org/10.1111/jnu.12183
CODEX. (2020). Oredlighet i forskning.
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml?fbclid=IwAR0BXvndgL0gdboOYCpZ-McIUiO9xiJUXXuABx35cD2IRYecdn0pnwTHiS8 [2020-02-28]
De Almeida Vicente, A., Shadvar, S., Lepage, S. & Rennick, J. E. (2016). Experienced pediatric nurses’ perceptions of work-related stressors on general medical and surgical units: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 60, 216–224. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.ijnurstu.2016.05.005
Duffield, C., Diers, D., O’Brien-Pallas, L., Aisbett, C., Roche, M., King, M. & Aisbett, K. (2011). ’Nursing staffing, nursing workload, the work environment and patient outcomes’. Applied Nursing Research, 24(4), 224–255. http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2009.12.004
Duffield, C., Roche, M., Twigg, D., Williams, A., Rowbotham, S. & Clarke, S. (2018). Adding unregulated nursing support workers to ward staffing: Exploration of a natural experiment. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(19–20), 3768– 3779. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jocn.14632
Flo, J., Landmark, B., Tönnessenb, S. & Fagerström, L. (2019). Patient classification systems used to classify nursing intensity and assess nursing staffing resources in home health care: A scoping review. International Journal of Nursing Studies, 99. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.05.009.
Forsberg, C & Wengström, Y. 2013. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Gardulf, A., Orton, M., Eriksson, L., Undén, M., Arnetz, B., Kajermo, K., & Nordström, G. (2008). Factors of importance for work satisfaction among nurses in a university hospital in Sweden. Scandinavian Journal of Cring Sciences, 22(2), 151-160. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00504.x
Goodare, P. (2017). Literature review: Why do we continue to lose our nurses? Australian Journal of Advanced Nursing, 34(4), 50–60.
Grosso, S., Tonet, S., Bernard, I., Corso, J., De Marchi, D., Dorigo, L., Funes, G., Lussu, M., Oppio, N., Pais dei Mori, L. & Palese, A. (2019). Non-nursing tasks as experienced by nurses: a descriptive qualitative study. International Nursing Review, 66(2), 259–268. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/inr.12496
Gugerty B., Maranda MJ., Beachley M., Navarro VB., Newbold S., Hawk W., Karp J., Koszalka M., Morrison JD., Poe S. & Wilhelm D. (2007) Challenges and Opportunities in Documentation of the Nursing Care of Patients. http://mbon.maryland.gov/Documents/documentation_challenges.pdf [2019-04-10]
Hallin, K., & Danielson, E. (2007). Registered nurses' experiences of daily work, a balance between strain and stimulation: a qualitative study. International Journal Of Nursing
Hegney, D. G., Rees, C. S., Osseiran, M. R., Breen, L., Eley, R., Windsor, C. & Harvey, C. (2019). Perceptions of nursing workload and contributing factors and their impact on implicit care rationing: A Queenslaand, Australia study. Journal of Nursing
Management (John Wiley & Sons, Inc.), 27(2), 371–380. http://dx.doi.org/10.1111/jonm.12693
Holland, P., Tham, T. L., Sheehan, C., & Cooper, B. (2019). The impact of perceived workload on nurse satisfactions with work-life balance and intention to leave the occupation. Applid Nursing Research, 49, 70–76. http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2019.06.001
Hämmig, O (2018) Explaining burnout and the intention to leave the profession among health professionals – a cross-sectional study in a hospital setting in Switzerlans, BMC Health Services Research, 18(1), p. 785. doi: 10.1186/s12913-018-3556-1.
Jourdain, G. & Chênevert, D. (2010). Job demands-resources, burnout and intention to leave the nursing profession: a questionnaire survey. International Journal of Nursing
Studies, 47(6), 709–722.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.ijnurstu.2009.11.007
Karlsson, A., Gunningberg, L., Bäckström, J. & Pöder, U. (2019). Registered nurses’ perspectives of work satisfaction, patient safety and intention to stay – A double-edged sword. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 27(7), 1359–1365. http://dx.doi.org/10.1111/jonm.12816
Moloney, W., Boxall, P., Parsons, M. & Cheung, G. (2018). Factors predicting Registered Nurses’ intentions to leave their organization and profession: A job demands-resources framework. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc), 74(4), 864–875. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jan.13497
Myny, D., Van Hecke, A., De Bacquer, D., Verhaeghe, S., Gobert, M., Defloor, T. & Van Goubergen, D. (2012). Determining a set of measurable and relevant factors affecting nursing orkload in the acute care hospital setting: Across-sectional study. International
Journal of Nursing Studies, 49(4), 427–436.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2011.10.005
Polit, D. F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Piladelphia: Wolters Kluwer.
Sehlen S., Vordermark D., Schäfer C., Herschbach P., Bayerl A., Pigorsch S., Rittweger J., Dormin C., Bölling T., Wypior H-J., Zehentmayr F., Schulze W. & Geinitz H. (2009) Job stress and job satisfaction of physicians, radiographers, nurses and physicists working in radiotherapy: a multicenter analysis by the DEGRO Quality of Life Work
Group. Radiation Oncology, 4(6).
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1186/1748-717X-4-6
SFS (1977) Arbetsmiljölag 1977:1160. Riksdagen, Stockholm.
SFS (1982) Arbetstidslag 1982:673. Riksdagen, Stockholm.
Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, S. & Lindqvist, R. (2014). Staffing and resource adequacy strongly related to RNs’ assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Quality and Safety. 23(3):242-9. doi: 10.1136/bmjqs-2012-001734.
Socialstyrelsen. (2019a). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i
hälso- och sjukvård samt tandvård.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21253/2019-2-Statistiska Centralbyrån (SCB). (2017). Sjuksköterskor utanför yrket. https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_201 6a01_br_a40br1703.pdf [2020-02-27]
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf [2019-04-10]
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2019-04-10]
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-04-10]
Twigg, D. E., Cramer, J. H. & Pugh, J. D. (2016). Nurse Staffing and Workload Drivers in Small Rural Hospitals: An Imperative for Evidence. Online Journal of Rural Nursing
& Health Care, 16(1), 97–121.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.14574/ojrnhc.v16i1.370
Vahedian-Azimi, A. et al. (2019) Effects of Stress on Critical Care Nurses: A National Cross-Sectional Study. Journal of Intensive Care Medicine (Sage Publications Inc.), 34(4), pp. 311-322. doi:10.1177/0885066617696853.
Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z. & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality og care: a mixed method study. BMC Nursing, 18, 1–14. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1186/s12912-016-0200-4
Van Den Oetelaar, W.F., Van Rhenen, W., Stellato, R.K. & Grolman, W. (2016). Balancing nurses’ workload in hospital wards: study protocol of developing a method to manage workload. BMJ Open. 10;6(11). doi: 10.1136/bmjopen-2016-012148.
van Oostveen, C. J., Mathijssen, E. & Vermeulen, H. (2015). Nurse staffing issues are just the tip of the iceberg: A qualitative study about nurses’ perceptions of nurse staffing. International Journal of Nursing Studies, 52(8), 1300–1309. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.04.0020020
Verrall, C., Abery, E., Harvey, C., Henderson, J., Willis, E., Hamiltion, P., Toffoli, L. & Blackman, I. (2015). Nurses and midwives perceptions of missed nursing care – A South Australien study. Collegian, 22(4), 413–420. 10.1016 / j.colegn.2014.09.001
World Health Organization (WHO). (2019). Workplace health promotion. https://www.who.int/occupational_health/topics/workplace/en/index1.html
[2020-02-27]
World Health Organization. (2014). Global Strategy on Human Resources for Health: Workforce 2030. https://www.who.int/hrh/resources/pub_globstrathrh-2030/en/
[2020-02-28]
Yanchus, N. J., Ohler, L., Crowe, E., Teclaw, R. & Osatuke, K. (2017). ’You just can’t do it all’: a secondary analysis of nurses’ perceptions of teamwork, staffing and workload.
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare,Land, Årtal
Syfte Metod Huvudresultat
Alves, S. R., Passoni dos Santos, R., Gusmão Oliveira, R. & Ueda Yamaguchi, M.
Brasilien
2018
Att känna till sjuksköterskors uppfattning i förhållande till överbelastning och arbetsvillkor inom psykiatrisk slutenvård.
Metod
Kvalitativ metod
Datainsamling
Självtillämpligt instrument på
arbetsplatsen. Mellan april - maj 2013.
Analys
Innehållsanalys
Urval/bortfall
70 deltagare. Bortfallet redovisas inte.
Resultatet i studien visar bland annat att orsaken till överbelastning är brist på anställda inom vårdyrket. Studien pekar på att bristen på verksamma yrkesverksamma sjuksköterskor leder till överbelastning i arbetet och därmed resulterar i fysiska och emotionell utmattning och ökning av frånvaro på arbetet. Resultatet i studien visar att arbetsmiljön, arbetsrelationer mellan kollegor och stärka personal styrkan är faktorer som arbetsgivaren måste arbeta med för att förbättra arbetsförhållandena.
Bogossian, F., Winters-Chang, P. & Tuckett, A.
Australien
2014
Att utforska sjuksköterskors uppfattning om
sjuksköterskeverksamhetens natur som en faktor som bidar till utmattning från yrket.
Metod
Kvalitativ metod
Datainsamling
Webbaserad studie, där deltagarna fick via mejl besvara 3 öppna frågor.
Analys
Innehållsanalys
Urval/bortfall
7604 deltagare och rekryterades via tillsynsmyndigheterna i Australien, Nya Zeeland och Storbritannien.
Bortfallet redovisas inte.
Arbetsbelastning, skiftarbete, våld och ekonomisk ersättning är drivkraften för
utmattning. Resultatet visar att arbetsbelastning och dess konsekvenser är en källa till oro för sjuksköterskor. Nästan alla sjuksköterskor uttryckte att upplevde att arbetsbelastningen har ökat. Sjuksköterskor ansåg att arbetsbelastning och förändrade krav på arbetet bidrog till den kroniska bristen på arbetskraften.
De Almeida Vicente, A., Shadvar, S., Lepage. S. & Rennick, J. E.
Canada
2016
Att utforska erfarna pediatriska sjuksköterskor uppfattningar om arbetsrelaterade
stressfaktorer i medicinska och kirurgiska enheter
Metod
Kvalitativ metod
Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer mellan augusti och december 2013
Analys
Innehållsanalys
Urval/bortfall
Sjuksköterska som arbetet heltid i 3år eller mer på allmän medicinsk eller kirurgisk pediatrisk enhet. Talade och läste franska eller engelska.
Totalt 65 deltagare.
Sjuksköterskor beskrev en stark ansvarskänsla för att ge utmärkt patientvård och identifierade stressor som negativt påverkade deras förmåga att göra det.
Sjuksköterskor kände sig maktlösa att ge kvalitetsvård till en allt mer akut och sårbar befolkning. Att hantera flera och mångsidiga ansvarsområden, och begränsade resurser och stöd, var viktiga stressfaktorer.
Hegney, D.G., Rees, C. S., Osseiran‐Moisson, R., Breen, L., Eley, R., Windsor, C. & Harvey, C
Australien
2018
För att utforska sjuksköterskors uppfattning om faktorer som påverkar arbetsbelastningen och deras påverkan på patientvård
Metod
Mixad metod
Tvärsnittsundersökningsdesign.
Datainsamling
Online frågeformulär med kvalitativa och kvantitativa frågor.
Analys
Kvantitativ: Statistiska test Kvalitativ: thematic analysis
Urval/bortfall
Slumpmässigt urval från medlemmar i privat och offentlig sektor. 2397 deltagare.
Bortfallet 323 deltagare.
Studien visar att sjuksköterskor upplever att de sällan eller aldrig kunde fullborda sitt arbete. Att det inte fanns tillräckligt med personal. I studien upplever sjuksköterskor även oro över hur deras chefer inte lyssnar eller ger respons på deras frågor kring arbetsbelastningen.
Holland, P., Tham, T. L., Sheehan, C. & Cooper, B.
Australien
2019
Denna studie syftar till att undersöka förhållandena mellan upplevd arbetsbelastning, tillfredsställelse med
arbetslivsbalans och avsikt att lämna yrket.
Metod
kvantitativt tvärsnitts korrelationsfält studie
Datainsamling
Rikstäckande online undersökning 2016.
Analys
Faktoranalys med användning av AMOS25.
Urval/bortfall
Medlemmar i ANMF anställda av Australienska stater och territorier. 2984 deltog.
Bortfallet var inte redovisat.
Resultatet visar att upplevd arbetsbelastning är förknippad med en ökad avsikt att lämna yrket. Sjuksköterskor berättar också svårigheter med att hitta balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Karlsson, A-C., Gunningberg, L. Bäckström, J. & Pöder, U. Sverige 2019 Att beskriva arbetstillfredsställelse hos registrerade sjuksköterskor, deras avsikt att stanna på sin nuvarande arbetsplats och i yrket samt undersöka
patientsäkerhet i förhållande till dessa.
Metod
Kvalitativ metod
Datainsamling
25 kvalitativa intervjuer enligt en semistrukturerad intervjuguide mellan maj 2016 och maj 2017.
Analys
Analyserades med systematisk textkondensation baserad på Giorgi’s psychological phenomenology. Teman identifierades och kodades.
Urval/bortfall
Strategiskt urval från ett
universitetssjukhus och ett länssjukhus. 25 deltagande sjuksköterskor.
Bortfallet redovisas ej.
Resultatet i studien visar att sjuksköterskor känner sig nöjda när de får ge en
personcentrerad vård, samt spendera mycket tid med patienterna. Sjuksköterskorna tyckte om variationen i arbetet och var samtidigt medvetna om att allt kunde hända när som helst. Samtidigt uttrycker sjuksköterskorna en frustration när omvårdnad blev lämnad. Allt för hög arbetsbelastning, ibland tillsammans med hög personalomsättning, gav sjuksköterskor varken utrymme eller tid att få en fullständig bild av patienten och deras vårdbehov. Det fanns frustration över att inte kunna avsluta omvårdnadsuppgifter och överlämna dem till sjuksköterskan på nästa arbetspass.
Sjuksköterskors avsikt att stanna inom
vårdyrket de kommande fem åren var beroende av positiva förändringar i lön och arbetsmiljön.
Twigg, D. E., Cramer, J. H. & Pugh, J. D.
Australien
2016
Syftet med denna studie var att utforska bemanningsfrågor och arbetsbelastning som påverkar sjuksköterskans arbete på mindre sjukhus i Australien.
Metod
Kvalitativ metod
Datainsamling
Datainsamling skedde genom fokusgrupper och semistrukturerade interjuver.
Analys
Temaanalys användes för att tolka data.
Urval/bortfall
17 deltagare som var målmedvetet utvalda på mindre sjukhus i Australien.
Studiens resultat visar att personalens
arbetsbelastning genereras från flera aktiviteter som omfattar 24-timmars räddningstjänster, omvårdnad och andra uppgifter i samband med brist på kliniska och administrativa tjänster. Bemanningsproblem samt extra arbetsuppgifter lyfts fram i studiens resultat som drivande faktorer för sjuksköterskornas höga arbetsbelastning. Dessa faktorer påverkar tillsammans vårdpersonalens resurser och den kompetensblandning som krävs för att säkerställa säkerheten och kvaliteten på patientvård.
van Oostveen, C. J Elke Mathijssen, E. & Vermeulen, H.
Nederländerna
2015
Syftet med studien är att få en djupgående inblick i
sjuksköterskors uppfattning i Nederländerna om nuvarande personalnivåer för
sjuksköterskor och användning av sjuksköterskor-till-patient-förhållanden (NPR) och patientklassificeringssystem (PCS). Metod Kvalitativ metod. Datainsamling
Fokusgrupper samt semistrukturerade intervjuer. September 2012 – December 2012.
Analys
Colaizzi’s analytic method. Teman identifierades och kodades.
Urval/bortfall
Bekvämlighetsurval. N=44. Bortfallet redovisas ej.
Studiens resultat visar att på grund av tidsbrist och bemanningsproblem gör att sjuksköterskor upplever ökad arbetsbelastning. I studien beskriver sjuksköterskor att de ofta upplever att det är underbemannade.
