Infrastrukturplaner 2010-2021 – fortsatt arbete

(1)

Dnr: 08-7.20 Styrelseärende 2009-04-03 Till

Förbundsstyrelsen

Infrastrukturplaner 2010-2021 – fortsatt arbete

På BRUs möte 2009-05-05 kommer diskussion om prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen för perioden 2010-2021 att fortsätta. VGRs arbetsgrupp Strategisk infrastruktur träffas den 18/3 och GRs nätverk för infrastruktur har sitt möte dagen efter d.v.s. den 19/3. Efter dessa möten hoppas vi få klarare direktiv och uppdrag beträffande den fortsatta

prioriteringsdiskussionen om den regionala infrastrukturplanen 2010-2021. Vi har alltså i dagsläget inget diskussionsunderlag klart men kommer troligtvis att göra ett kompletterande utskick till förbundsstyrelsen innan sammanträdet. En muntlig redogörelse kring det fortsatta arbetet kommer att genomföras vid sammanträdet och en avstämning av prioriterade objekt förväntas av förbundsstyrelsen den 3/4 inför kommande BRU den 5/5. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2009-03-13 Nils-Gunnar Ernstson

Bo Aronsson/Georgia Larsson

(2)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr:05-163.10 Styrelseärende 2009-04-03 Till Förbundsstyrelsen

K2020, Kollektivtrafikprogram för

Göteborgsregionen, 2008-09-19

Förbundsstyrelsen gav i maj 2007, som projektägare, K2020 i uppdrag att arbeta fram ett kollektivtrafikprogram baserat på den då upprättade

målbilden. I september 2008 presenterades kollektivtrafikprogrammet och förbundsstyrelsen beslutade då att begära in yttranden från berörda

kommuner och organisationer.

Det rubricerade programmet har nu varit föremål för remissbehandling. Kollektivtrafikprogrammets första del ”Kollektivtrafikprogrammet i korthet” utgjorde underlaget för remissen (sidorna 1 – 6). En

samrådsredogörelse, daterad 2009-03-19 har upprättats (bifogas). Det genomförda samrådet visar att det finns ett mycket starkt stöd för att den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken kan ske med

kollektivtrafikprogrammet som stöd. Samtliga medlemskommuner samt de deltagande parterna i K2020 projektet (Banverket, Göteborgs stad,

Vägverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik) har svarat att kollektivtrafikprogrammet kan ligga till grund för det fortsatta arbetet att skapa denna effektiva och kapacitetsstarka kollektivtrafik som programmet redovisar

Arbetet med att genomföra intentionerna i K2020 kan nu påbörjas. Som ett första steg föreslås att en genomförandeorganisation etableras.

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan. Vidare har GR genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av den regionala transportinfra-strukturen i Göteborgsregionen. Inom ramen för detta mandat tar GR fram förslag till Västra Götalandsregionens arbete (genom BRU) beträffande åtgärdsplaneringen. Förbundsstyrelsen har därmed också ansetts ha haft ett mandat att utgöra den politiska styrgruppen för arbetet med såväl K2020 målbild som K2020 kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. I linje

(3)

med detta bör nu förbundsstyrelsen ta initiativet till att etablera genomförandeorganisationen för K2020. GRs roll i detta arbete måste förankras med övriga berörda parter.

Ett samverkansavtal alternativt en överenskommelse om åtaganden, roller m.m. bör övervägas mellan berörda parter såväl inom som utanför

Göteborgsregionen för att på bästa sätt skapa en förankring och ett gemensamt engagemang.

Frågan om hur förankringen av arbetet successivt kan ske bör ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta processen.

Viktiga uppgifter är att lotsa K2020s visioner till ett genomförande, att medverka till att finna nya finansieringsformer för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen samt att vara delaktig i frågor inom samhällsplaneringen som berör kollektivtrafikens förutsättningar.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna samrådsredogörelsen daterad 2009-03-19,

att anta K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen

att uppdra åt förbundsdirektören att i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av kollektivtrafikprogrammet, att i ett första skede särskilt bevaka möjligheten att finansiera ett

genomförande genom den nu pågående åtgärdsplaneringen, samt

att arbetet fortlöpande rapporteras till förbundsstyrelsen.________________

Göteborg 2009-03-19 Nils-Gunnar Ernstson

(4)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr:05-163.10 2009-03-19 Per Kristersson Till Förbundsstyrelsen

Samrådsredogörelse

K2020, Kollektivtrafikprogram för

Göteborgsregionen, 2008-09-19

Bakgrund

Förbundsstyrelsen gav i maj 2007, som projektägare, K2020 i uppdrag att arbeta fram ett kollektivtrafikprogram baserat på den då antagna målbilden. I september 2008 presenterades kollektivtrafikprogrammet och

förbundsstyrelsen beslutade då att begära in yttranden från berörda kommuner och organisationer. Kollektivtrafikprogrammets första del ”Kollektivtrafikprogrammet i korthet” utgjorde underlaget för remissen (sidorna 1 – 6) Bifogat finns lista över inkomna svar.

Förbundsstyrelsen ställde två huvudfrågor i remissen:

1. Kan programmet läggas till grund för det gemensamma arbetet för att nå målet om 40% resande i kollektivtrafiken 2025.

2. Vad är i så fall nästa steg i arbetet? Sammanställning av inkomna svar Följande remissvar har inkommit;

• Samtliga GRs medlemskommuner.

• Banverket, Göteborg, Vägverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionen samtliga i egenskap av deltagande parter. • Naturskyddsföreningen och Järnvägsföreningen i Lerum

(5)

Huvudfråga 1

GRs medlemskommuner är överlag mycket positiva till kollektivtrafik-programmet och svarar ja på frågan om kollektivtrafik-programmet kan läggas till grund för det gemensamma arbetet för att nå målet om 40% resande i

kollektivtrafiken 2025.

De deltagande parterna är även de mycket positiva till kollektivtrafik-programmet.

”Vägverket Region Väst ställer sig till fullo bakom intentionerna i K2020”. Västtrafiks styrelse ”anser att programmet kan ligga till grund för fortsatt gemensamt arbete för att nå 40% resandeandel i kollektivtrafiken 2025. Västtrafik ser fram emot fortsatt samarbete.

Göteborgs kommun ställer sig bakom programmet och skriver att ”Vi ställer oss mycket positiva till den vision som kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen vilar på och anser att det ska läggas till grund för det gemensamma arbetet för att nå målet om 40 % resande i kollektivtrafiken” Västra Götalandsregionen anser att programmet i sina huvuddrag kan läggas till grund för ett gemensamt arbete för att nå målet om kraftigt ökad

resandeandel. Samtidigt betonar Västra Götalandsregionen att programmet inte kan vara överordnat den kommunala beslutsprocessen och inte heller infrastrukturplaneringen.

Banverket skriver att de är positiva till kollektivtrafikprogrammets

utformning och anser att det kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Göteborgsregionen.

Bland de två övriga remissvaren har Järnvägsföreningen inte tagit ställning till huvudfrågan utan endast önskat att programmet kompletteras med ett uppdrag till Banverket att planera en alternativ sträckning av järnvägsspåren genom Lerum för att skapa nödvändig kapacitet för lokaltågstrafik.

Naturskyddsföreningen i Göteborg anser att K2020 är ett ”banbrytande och ambitiöst projekt, vars genomförande är en förutsättning för att förverkliga Göteborgsregionens vision om hållbar ekonomisk tillväxt, såväl som för att klara av ett flertal akuta miljöproblem” Föreningen ser vidare ”med glädje på framtagandet av ett tydligt och politiskt förankrat mål och tror att K2020 kan utgöra underlag för ett systematiskt främjande av kollektivtrafiken”.

(6)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Huvudfråga 2

På fråga 2, som förbundsstyrelsen önskar remissinstansernas synpunkter och förslag på hur det fortsatta arbetet skall fortgå, finns flera förslag.

Synpunkterna grupperas kring fem teman och redovisas nedan. Genomförandet och dess organisation

De flesta remissinstanserna har kommenterat att i det fortsatta arbetet med K2020 programmet krävs en gemensam genomförandeorganisation. Remissinstanserna för fram olika former för denna

genomförandeorganisation tex samordningsgrupp på tjänstemannanivå eller att Västtrafik eller GR får rollen att hantera samordningen.

Göteborgs kommun skriver att ”Gemensamma mål för kollektivtrafiken kräver gemensamma lösningar”. Göteborg skriver vidare ” För oss är det av stor vikt att nästa steg i processen blir att berörda parter gemensamt arbetar med att klargöra de olika aktörernas mandat i planeringen av

kollektivtrafiken.” samt att ”en samordning över kommungränserna måste ske. Kollektivtrafiken är ett sammanhängande system. Det förefaller för närvarande rimligast att denna roll tilldelas Göteborgsregionen

förbundsstyrelse. Alternativ till detta är Västra Götalandsregionen eller Västtrafik.”

Västtrafik anser att ”det fortsatta arbetet bör inriktas på planering och genomförande och måste även i fortsättningen ske i samverkan med alla parter. Västtrafik är berett på att aktivt driva fortsatt K2020-arbete framåt, om övriga samarbetsparter så önskar.”

Även Västra Götalandsregionen uttrycker en beredskap att medverka i en fortsatt samverkan för att utveckla kollektivtrafiken. Västra

Götalandsregionen pekar på ”att GR har en viktig roll i det fortsatta arbetet med genomförandet av K2020.” Rollen beskrivs som utredande,

uppföljande och diskuterande kring principiella och systempåverkande frågor. Vidare anser Västra Götalandsregionen att liknande satsningar som finns i K2020 bör ske i de kommuner som angränsar göteborgsregionen och som ingår i den funktionella arbetsmarknaden runt Göteborg.

Finansiering och ansvarsfördelning

Remissinstanserna pekar på att finansieringen är att ett av de viktigaste stegen i det fortsatta arbetet med att genomföra K2020. Kopplat till

finansieringsfrågan ser flera remissinstanser att ansvarsfördelningen mellan kommun, region och staten behöver klargöras.

(7)

Göteborgs kommun skriver ”. Vi menar att en absolut grundförutsättning för programmets genomförande är att en gemensam finansieringslösning kan uppnås. Det krävs en samlad lösning där den statliga, kommunala och regionala tillsammans hittar en väg till finansiering. Det är inte rimligt att den kommun, vari merparten av de nödvändiga åtgärderna genomförs, också blir ansvarig för investeringarna.”

Banverket pekar på att Västlänken är en viktig förutsättning för K2020 och att initiativ har tagits för att finna finansieringslösningar.

Västra Götalandsregionen pekar på att den typ av investeringar som krävs för K2020 är långt större än vad traditionellt kunnat hanteras via bidrag i den regionala transportinfrastrukturplanen. Västra Götalandsregionen konstaterar att ”nya finansieringslösningar kommer att behövas”

Västtrafik beskriver vikten av att finansieringen av infrastruktur klarlägg s. ”När det gäller finansieringen av själva trafiken, dvs ägarersättningen till Västtrafik, bör en plan utarbetas som visar hur behovet av ökad

ägarersättning kommer att utvecklas i framtiden.”

Vägverket pekar på att ”Brukaravgifter är en intressent möjlighet till att främja önskat trafikantbeteende och att skapa andra förutsättningar för investeringsmedel utöver anslagsfinansiering.” Vidare konstateras att beräkningar på brukaravgifter i Marieholmstunneln och Tingstadstunneln kan ”ge ett tillskott till kollektivtrafik-investeringar om ca 40 miljoner kronor per år under 25 år.”

Taxe- och biljettsystem

De flesta remissinstanserna har kommenterat att taxe- och biljettsystem måste ha brukarnas förståelse för att ge kollektivtrafiken attraktionskraft. ”Ett taxesystem som är logiskt och enkelt samtidigt som det upplevs rättvist av resenären är av högsta betydelse” är en av kommentarerna.

Kommentarerna pekar på behovet av översyn men även att taxesystemen bör vara kompatibla med angränsande län och att administrativa gränser inte skall vara styrande.

Vad händer om Västlänken inte finansieras?

Några remissinstanser efterfrågar kompletterande studier kring vad som händer med genomförandet av K2020 om inte byggandet av Västlänken sker eller finansieringsfrågan kring K2020 löses. Västtrafik pekar bland andra på att det ”blir svårt att nå K2020-målet utan dessa investeringar”. Västtrafik skriver vidare att utvecklingen av kollektivtrafiken kräver ”att

(8)

åtgärder sätts in redan i den närmaste framtiden. Västtrafik anser, att i avvaktan på större infrastrukturinvesteringar, kan expressbusstrafiken utökas in mot Göteborg” Vidare att ” I avvaktan på nya spårvägslänkar kan arbetet inriktas på att skapa ytterligare stombusslinjer i Göteborg.”

Övrigt

De synpunkter som stärker och utvecklar de resonemang som finns i K2020 redovisas inte i denna remissammanställning. Inte heller kommentarer till detaljutformning av de olika förslag till lösningar som finns i

kollektivtrafikprogrammet. Dessa synpunkter föreslås tas med och prövas i det fortsatta arbetet med K2020.

Inkomna svar: politiskt behandlad

Kommuner i GR Ja Ale kommun KS Ja Alingsås kommun KS Ja Göteborgs stad KS Ja Härryda kommun KS Ja Kungsbacka kommun KS Ja Kungälvs kommun KS Ja Lerums kommun KS

Ja Lilla Edets kommun KS

Ja Mölndals stad KS

Ja Partille kommun KS

Ja Stenungsunds kommun Samhällsbyggnadsutskottet

Ja Tjörns kommun Samhällsbyggnadsnämnd

Ja Öckerö kommun KSAU

Regionala organ

Ja Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen Statliga organ

Ja Banverket, Västra Banregionen Ja Vägverket Region Väst

Trafikbolag

Ja Västtrafik Styrelse

Övriga

Ja Svenska Naturskyddsföreningen, Göteborg Ja –Järnvägsföreningen i Lerum

(9)

Dnr: 06-59.30 Styrelseärende 2009-04-03 Till

Förbundsstyrelsen

Förslag på avgift för finansiering av

kalkningsverksamheten i Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) administrerar kalkning av försurade sjöar och vattendrag i sex av GRs medlemskommuner på uppdrag av kommunerna. Kalkningar utförs i Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal samt Partille kommuner. För att täcka de administrativa kostnaderna inom kalkningsverksamheten föreslås att GR från och med år 2009 tar ut en avgift för de kommuner som utnyttjar GRs tjänster inom kalkningen. Avgiften föreslås delvis baseras på mängden kalk som sprids inom kommunen, och avses revideras efter två år. Förbundsstyrelsen beslöt 2009-02-27 att återremittera ärendet för förtydligande av aktuella kostnader för 2009 respektive 2010 samt ansökningar om dispens från avgift 2009. Bakgrund

Kalkningsverksamheten finansieras delvis genom statsbidrag och delvis av kommunerna. Kalkningskostnaderna skall täckas av statsbidrag till 85 % och resterande kostnader står berörda kommuner för, medan administrativa kostnader finansieras med statsbidrag upp till ett tak, där GRs

medlemsavgifter täcker resterande kostnader. Förbundsstyrelsens presidium beslutade 2005-11-28 att uppdra åt kansliet att i samråd med berörda

kommuner upprätta ett förslag till finansieringsplan för GRs fortsatta kalkningsverksamhet.

Kalkhandläggare i samtliga GR-kommuner inbjöds under 2006 till diskussion kring kalkningsverksamheten samt finansiering av kalkningen inom Göteborgsregionen. Diskussioner har även förts med länsstyrelserna kring fördelning av statsbidraget. Utifrån diskussionerna utarbetades ett förslag till finansieringsmodell med en avgift för GRs kalkningsverksamhet, där varje kommun skall bära sina egna kostnader. Kalkhandläggare i

berörda kommuner fick förslaget för påsyn och möjlighet att lämna synpunkter i december 2007. Inga synpunkter lämnades.

(10)

Förbundsstyrelsens presidium beslutade 2008-04-30 att uppdra åt kansliet att remittera förslag till avgift för GRs kalkningsverksamhet till berörda kommuner. Förslag till avgift skickades 2008-09-01 på remiss till berörda kommuner. Svar på remissen har inkommit från Kungsbacka, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Inga synpunkter lämnades på

finansieringsmodellen eller avgiftens storlek, men ett önskemål som inkom var att avgiften införs först 2010 för att kostnaderna skall kunna rymmas inom kommunens normala budgetarbete. Ansökan om dispens från avgiften för 2009 har inkommit från Kungsbacka och Lerums kommuner med motivering att avgiften inte kunde hanteras inom 2009 års budget. Förbundsstyrelsens presidiums bedömning är att avgiften bör tas ut från samtliga kommuner från och med 2009, då kalkningsverksamheten är en angelägen naturvårdsåtgärd, och det är viktigt att varje kommun bär sina egna kostnader.

Förslag till avgift

Avgiften föreslås enligt bifogat förslag till finansieringsmodell bli följande: Kommun Avgift Härryda 50 000 kr/år Kungsbacka 40 000 kr/år Kungälv 25 000 kr/år Lerum 40 000 kr/år Mölndal 25 000 kr/år Partille 25 000 kr/år

Avgiften föreslås tas ut från och med år 2009, och revideras inför 2011. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till avgift för kalkningsverksamheten för samtliga kommuner från och med 2009.

Göteborg 2009-03-17 Bo Aronsson

(11)

Tjänsteanteckning 2007-12-20 Joanna Friberg

Förslag till finansieringsmodell för

kalkningsverksamheten inom Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) administrerar kalkning av försurade sjöar och vattendrag i sex av GRs medlemskommuner. Förbundsstyrelsens presidium har gett kansliet i uppdrag att se över finansieringen av kalkningsverksamheten.

Bakgrund och syfte

Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag. Normalt utgår bidrag med 85 % av kostnaderna, resterande 15 % bekostas av berörda kommuner. Statsbidrag utgår till kalkning och i viss mån till uppföljning, utveckling och administration, dock finns ett tak för statsbidraget vad gäller administrativa kostnader. GR har täckt de kostnader som överskrider taket med medlemsavgifter, men eftersom GR inte administrerar kalkning i alla medlemskommuner bör finansieringen förändras så att varje kommun bär sina egna kostnader.

Genomsnittliga kostnader inom kalkningsverksamheten

Finansieringsförslag

De kommuner som vill utnyttja GRs tjänster inom kalkning betalar en deltagaravgift till GR varje år, utöver de 15 % av totala

kalkningskostnaderna som redan faktureras. Deltagaravgiften baseras delvis på mängden kalk som sprids inom kommunen.

Grundavgift alla kommuner: 25 kkr/år > 400 ton kalk/år inom kommunen: +15 kkr/år > 800 ton kalk/år inom kommunen: +25 kkr/år

Administrativa kostnader: -250 kkr/år

Overheadkostnader: -120 kkr/år

Statsbidrag som utgår för administrativa kostnader: 170 kkr/år

(12)

Genomsnittliga kalkmängder per kommun och år (enl gällande planer 2007) samt föreslagen årsavgift:

Härryda 1220 ton 50 000 kr Lerum 650 ton 40 000 kr Kungsbacka 580 ton 40 000 kr Kungälv 160 ton 25 000 kr Mölndal 140 ton 25 000 kr Partille 100 ton 25 000 kr

(13)

Dnr: 09-63.711 Styrelseärende 2009-04-03 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Samverkansavtal för förskoleverksamhet i

Göteborgsregionen

Utbildningsgruppen har uppdragit åt Utbildningschefen att ta ett förslag till samverkansavtal för förskoleverksamhet inom GR. Motiv som lyfts fram är att förskoleverksamheten ännu inte omfattas av något samverkansavtal inom GR, som fallet är för de flesta övriga skolformer.

Föreliggande förslag har utarbetats tillsammans med GRs Barnomsorgsnätverk. Utbildningsgruppen godkände för sin del förslaget 2009-03-12.

att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till

samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen i enlighet med dokument, daterat 2009-03-05,

att kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,

att kommunerna senast 2009-06-30 till GR meddelar beslut om godkännande, samt

att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Göteborg 13 mars 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(14)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i 2009-03-05 Göteborgsregionen 2009-07-01--2011-07-01

1

Förslag till (under förutsättning att föreslagna ändringar i skollagen fastställs)

Samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen

1. Bakgrund och motiv

Skollagen reglerar kommunens skyldigheter och föräldrarnas rättigheter när det gäller förskole-verksamhet. Hemkommunen (folkbokföringskommun) svarar för att barn som är bosatta i Sveri-ge erbjuds förskoleverksamhet. När vårdnadshavaren har anmält behov av plats ska hemkommu-nen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Om inte kommuhemkommu-nen kan tillhandahålla platsen direkt anses en rimlig handläggningstid vara 3-4 månader. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vård-nadshavarens önskemål. Plats ska erbjudas så nära barnets eget hem som möjligt med hänsyn till vad som krävs för att kommunen effektivt ska utnyttja lokaler och andra resurser. En kommun är skyldig att ta emot ett barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet om barnets vård-nadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden (Skolla-gen 2 a kap. 1,7,8, 12 a § §).

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskole-verksamheten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun (Skollagen 2 a kap. 5 §).

Inom Göteborgsregionen finns idag ett samarbete och en öppenhet att välja skola/utbildning när det gäller ett flertal skolformer. En naturlig fortsättning är att detta även ska gälla förskoleverk-samheten. Det stärker föräldrarnas val. Det kan ge möjlighet att ge plats närmare det egna hem-met för familjer som bor nära en kommungräns. Det kan bidra till att kunna erbjuda plats inom skälig tid för en kommun som har brist om det samtidigt finns en kommun som har tillgång på platser. Syftet med samverkansavtalet är att stärka valfriheten och öppna upp för en generös till-lämpning av skollagen.

2. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Sten-ungsund, Tjörn och Öckerö. Samverkansavtalet förutsätter att alla medlemskommunerna inom GR undertecknar avtalet.

3. Avtalets huvudinnehåll

Skollagen reglerar att en kommun är skyldig att ta emot ett barn från en annan kommun i sin för-skoleverksamhet om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Skollagen reglerar också att en kommun även i andra fall får ta emot barn från en annan kommun. Samverkansavtalet reglerar att kommunerna inom Göteborgsregio-nen (GR) i mån av plats tar emot barn i förskola och familjedaghem från andra kommuner och att vid varje sådan placering utgår interkommunal ersättning enligt fastställd prislista. Varje enskild

(15)

2

kommun beslutar om det finns plats att erbjuda barn från andra kommuner. Samverkansavtalets tillämpningar kan även gälla vid placeringar där det finns särskilda skäl.

4. Avtalets förutsättningar

Avtalet är tvåårigt och gäller under tiden 2009-07-01 – 2011-07-01. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligt senast sex månader före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet till att gälla ytterligare två år i taget.

Om någon av kommunerna skulle frånträda avtalet upphör det att gälla för samtliga kommuner. Samverkansavtalet kan komma att ändras under avtalsperioden om tillämpliga lagar och förord-ningar, tillkommer, förändras eller upphör.

5. Tillämpningar Rätt till plats

Barnet är folkbokfört i någon av GR-kommunerna och har rätt till plats enligt skollagen kap. 2a. Ansökan

Gemensam blankett tas fram för ansökan om förskoleplats i annan GR-kommun. Denna finns tillänglig på varje kommuns hemsida samt på GR:s hemsida. Vårdnadshavaren ansöker i den kommun där man vill ha plats och kommunen som tar emot ansökan skickar kopia av ansökan till folkbokföringskommunen.

Överenskommelser

Vid varje placering träffas en skriftlig överenskommelse mellan berörda kommuner. Varje en-skild placeringsöverenskommelse fortsätter att gälla även om samverkansavtalet skulle upphöra. Barnomsorgsavgifter

Folkbokföringskommunen debiterar föräldraavgiften av platsinnehavarenenligt sitt gällande taxesystem och sin kravrutin.

Regler och tillämpningsföreskrifter

Den kommuns ”Regler och tillämpningsföreskrifter” gäller, där barnet har sin förskoleplats. Interkommunal ersättning

En kommun som inom sin förskola eller familjedaghem tar emot ett barn från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader från barnets folkbokföringskommun enligt fastställd pris-lista. Debitering sker månadsvis.

Barn i behov av särskilt stöd

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Grundläggande bestämmelser finns i Skollagen 2a kap. 3 och 9 § §.

Då behov av särskilt stöd blir aktuellt för ett redan placerat barn sker samråd med folkbokfö-ringskommunen. Mottagande kommun utreder och bedömer. Folkbokföringskommunen prövar

(16)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i 2009-03-05 Göteborgsregionen 2009-07-01--2011-07-01

3

och beslutar om ersättning. Då behov av särskilt stöd är känt när barnet placeras sker prövning och beslut om ersättning i samband med den skriftliga överenskommelsen.

6. Vid flytt inom GR-kommunerna

Barn har rätt att behålla sin plats i den kommun varifrån familjen flyttar till dess att folkbokfö-ringskommun anordnat en barnomsorgsplats. Folkbokföfolkbokfö-ringskommunen betalar interkommunal ersättning till avflyttningskommunen och tar in föräldraavgiften.

Önskar vårdnadshavare behålla platsen permanent i avflyttningskommunen beslutar denna kom-mun om plats finns att erbjuda (punkt 3 i avtalet).

7. Uppföljning

Avtalet är tvåårigt och ska följas upp bl.a. genom att kommunen rapporterar antalet barn från annan kommun än den egna till GR. Detta görs årligen den 15 okt resp. 15 mars.

För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande

(17)

4 För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande

(18)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i 2009-03-05 Göteborgsregionen 2009-07-01--2011-07-01 5 För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

(19)

Dnr: 09-59.67 Styrelseärende 2009-04-03

Till

Förbundsstyrelsen

Förslag till nya ägardirektiv för Meritea AB

Ett förslag till nya ägardirektiv för Meritea AB har tagits fram i samråd mellan GRs förbundsdirektör och Meriteas styrelse.

Ägardirektiven har reviderats av juridiska skäl, dels med avseende på

kompetensutvecklingsanalys på individ- och organisationsnivå som ska vara riktad till offentliga organisationer och myndigheter i Västsverige och dels vad gäller att GR som ägare är beredd att medverka till en likviditetsgaranti för budgetåret som maximalt motsvarar det ekonomiska värdet av

överenskomna intäkter i undertecknade beställningsavtal där ersättningen utbetalas retroaktivt.

att godkänna föreliggande förslag till ägardirektiv, daterat 2009-03-16.

Göteborg 2009-03-16

Nils-Gunnar Ernstson

(20)

1

Ägardirektiv för Meritea AB

Uppdraget

Genom kompetensutvecklingsanalys på individ- och organisationsnivå stimuleras effektivitet och kvalitet för offentliga organisationer och myndigheter i Västsverige. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Validering syftar till att omvandla reell kompetens. Processen är viktig för att tillgodose samhällets behov av att tillvarata kompetens och ge den enskilde möjligheter till vidareutveckling utifrån egna förutsättningar.

Uppdraget för bolaget skall vara att;

• samordna och leda arbetet med att utveckla metoder och modeller för validering • kvalitetssäkra valideringsprocesser samt certifiera utförare av validering och

valideringshandledare

• bistå offentliga myndigheter vid upphandling av kartläggnings- och valideringsinsatser • urval och antagning till validering

• utfärda kompetensbevis • bedriva utvecklingsarbete

• svara för information, marknadsföring och kunskapsspridning

Finansiering

Den löpande verksamheten ska finansieras av intäkter. Bolaget skall i avtal med olika beställare tillse att självfinansiera risktagande och utveckling genom rörelseöverskott. I avtalen skall ingå att överenskomna intäkter fördelas och utbetalas över året.

GR som ägare är beredd att medverka till en likviditetsgaranti för budgetåret som maximalt motsvarar det ekonomiska värdet av överenskomna intäkter i undertecknade beställningsavtal där ersättningen utbetalas retroaktivt

Eventuellt överskott skall kvarbli i bolaget.

Nomineringskommitté

För att valideringsprocesserna skall behålla legitimitet krävs en aktiv medverkan från

Intressenterna. I syfte att uppnå detta erhåller Intressenterna visst inflytande över, och insyn i, verksamheten. Detta sker i huvudsak genom representation i Nomineringskommittén.

Nomineringskommittén skall till GR:s valberedning lägga fram förslag till ledamöter i styrelsen. GR:s styrelse skall vara representerad med minst en ledamot.

Förslag skall vara valberedningen till handa senast sex veckor före ordinarie stämma.

(21)

2 Meritea AB skall kontinuerligt och utan dröjsmål översända följande handlingar till ägaren GR;

a) protokoll från bolagsstämma

b) protokoll från styrelsesammanträden c) årsredovisning

d) revisionsberättelse och granskningsrapport e) budget

f) övriga handlingar av vikt

(22)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 03-239.69 Styrelseärende 2009-04-03 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till komplettering av avtal till

VästBus-avtalet med VG-regionen

Det sedan 2005 gällande VästBus-avtalet reglerar huvudmännens ansvar för barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social

problematik. Avtalet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland (VG) bygger på sju gemensamma riktlinjer. Nu föreslås en komplettering av avtalet, enligt skrivelse daterad 2008-08-15. Enligt skrivelsen har informellt en ordförandegrupp bildats för att diskutera regiongemensamma frågor och vidare utvecklingsarbete. Avsaknaden av ett övergripande formellt uppdrag till ordförandegruppen har dock skapat osäkerhet kring mandatet och riskerar att på sikt försvaga det goda samarbetet. Därför föreslås ett tillägg i nu gällande riktlinje 7 (som gäller Uppföljning av riktlinjerna), om att bilda en styrgrupp med ansvar för den länsvisa utvecklingen.

Efter överläggningar med VG-regionens politiska ledning har ärendet tagits upp i Västkoms styrelse, som vid sammanträde 2008-12-18 beslöt godkänna förslaget. Styrelsen beslöt samtidigt att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att godkänna tillägget, eftersom det är de som

tillsammans med sina motparter inom VG-regionen har uppdraget att ansvara för uppföljningen av avtalet.

att för egen del godkänna förslag till komplettering till VästBus-avtalet med VG-regionen, enligt bilaga daterad 2008-08-15, samt

att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget. Göteborg 2009-03-05

Nils-Gunnar Ernstson

(23)

(24)

(25)

(26)

Anteckningar Förbundsstyrelsen 2009-02-27 Gunnel Rydberg

Minnesanteckningar från regional dialog med

förbundsstyrelsen 2009-02-27

1. Medfinansiering av infrastruktursatsningar

Birgitta Hellgren och Bengt Rydhed, Banverket, informerar. De statliga ramar som gäller är 200 miljarder kr till drift och underhåll, 33 miljarder kr till den regionala utvecklingsplanen och 184 miljarder kr till den nationella utvecklingsplanen. Av dessa är 115 miljarder kr bundna för olika ändamål. Återstår gör obundna medel för objekt och potter på 69 miljarder kr. Efter att medel avsatts för olika åtgärdsområden är det återstående

planeringsutrymmet 45 miljarder kr, varav 20-25 miljarder kr kan bli aktuella för nya investeringsobjekt, för hela riket och alla trafikverk. Medfinansiering är fördelaktigt bl.a. för att få ett lokalt och regionalt perspektiv i samverkan, att öka näringslivets intresse, att kunna ta tillvara ”nyttor” utanför väg och järnväg samt att kunna utöka en relativt trång ram. Regeringens uppdrag till trafikverken är att pröva medfinansiering i varje enskilt objekt.

För den nationella planen sker en första avstämning med regionen vad gäller medfinansieringsobjekt. Besked om intentionerna ska vara lämnade senast 1 april. Avsiktsförklaringar för aktuella objekt ska ha skrivits senast den 1 juni. Avtal om genomförande ska undertecknas senast 1 november 2009. Förskottering kan ses som ett sätt att medfinansiera.

Ur diskussionen:

• Framförs att det finns en risk med förskottering, då en kommun eller region som gjort en förskottering inte vet när man får tillbaka dessa medel och därmed förlorar handlingsutrymme.

• Framhålls vikten av att man i stora beslut som dessa slår vakt om den demokratiska processen.

(27)

• Samhällsnyttan, inte främst beredskapen för medfinansiering, måste vara avgörande när det gäller infrastruktursatsningar.

2. Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen

Per Kristersson, GR, informerar från arbetet i GRs nätverk för

bostadsbyggande. Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen är ett verktyg för att skapa förutsättningar för uthållig tillväxt. Förbundsstyrelsens mål enligt uthållig tillväxt är att öka antalet invånare i Göteborgsregionen med 8000 per år, dvs. 120 000 på 15 år. Vi når just nu detta mål med råge. Vi står dock inför stora demografiska utmaningar framöver: antalet äldre samt yngre ökar, medan antalet personer i arbetsför ålder däremot minskar.

Nätverket har analyserat möjligt bostadsbyggande i Göteborgsregionen. Målet är att bygga 4000 nya bostäder per år, dvs. 60 000 på 15 år. Kan konstateras att det finns en god beredskap med 155 000 nya bostäder i bostadsdatabasen. Dessa är fördelade på kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och övrigt. Kärnan är här överförsörjd medan det sammanhängande stadsområdet är något underförsörjt. Balans råder för huvudstråken. 1/3 av alla möjliga bostäder är lokaliserade till ”övrigt” sektorn. Måluppfyllelsen beror nu på konjunkturerna och vilka planer som prioriteras i verkligheten.

Ur diskussionen:

• Förbundsstyrelsen uttrycker sitt stöd för nätverkets fortsatta arbete med bostadsbyggandet i Göteborgsregionen och bostadsdatabasen.

3. Arbetsmarknadssituationen i Västsverige

Boye Johansson, BRG, och Eva Wettermark, AF, informerar om

arbetsmarknadsläget och omställningskontorets arbete. Arbetsförmedlingen arbetar med att få en balans mellan insatser till nya arbetslösa och de långtidsarbetslösa. Bl.a. arbetar man med coachning och arbetspraktik. Omställningskontoret arbetar vidare med sina kontakter med ett stort antal aktörer; som t.ex. näringsliv och högskola. Många nya branscher visar intresse för kompetens från fordonsindustrin, t.ex. vindkraft, implantat och mikromekanik.

Jan Hallberg informerar om svar på det brev som regionala företrädare skrev till AF centralt där man begärde att AF gör nödvändiga

omorganisationer för att de västsvenska aktörerna ska kunna arbeta mer målinriktat. I svaret skriver generaldirektören att AF inte har några planer på

(28)

omorganisationer men att man hoppas på fortsatt god dialog och samverkan med den lokala nivån.

4. Remissvar K2020

Per Kristersson informerar. 7 av 12 GR-kommuner har svarat på remissen och ställt sig bakom förslaget samt föreslagit kompletteringar. Sista svarsdatum är 28 februari. Göteborgs Stad har bordlagt ärendet. 5. Förslag till prioritering av objekt i den regionala

infrastrukturplanen för perioden 2010-2010 Bo Aronsson föredrar det extra styrelseärendet. 6. Uthållig tillväxt i Härryda kommun

Annette Eiserman-Wikström informerar. Kommunen har 33 580 invånare och en inflyttning på 1,8 procent. Närheten till Göteborg är avgörande. Barnafödandet är högt och det är ett tryck på förskolan. Medelåldern är 37 år och utbildningsnivån hög. Det kommunala samarbetet kännetecknas av stor samsyn över partigränser. Man arbetar med bostadsförsörjning och har ett starkt miljöarbete med energi och fjärrvärme. Flygplatsens utveckling är viktig för kommunen; både spårbunden trafik och ett resecentrum diskuteras men också livskvaliteten för de boende inom flygvägarna.

7. Föredragningar av styrelseärenden

Nils-Gunnar Ernstson informerar om några av dagens styrelseärenden bl.a. kring samrådsunderlaget och det ekonomiska läget för GR.

• Bjarne Färjhage påpekar att i det svåra ekonomiska läget som kommunerna står inför bör medlemsavgiften till BRG, idag ca 20 mkr per år, ses över för att utröna om det finns en besparingspotential. Owe Nilsson uttrycker tveksamhet till detta förslag, inte minst med tanke på BRGs viktiga arbete i det arbetsmarknadsläge som råder.

8. Brev om Smart energi

Jan Hallberg informerar om brev om fortsatt arbete kring Smart energi. 9. FoU i Väst och Socialt hållbar utveckling

(29)

Styrelseärende 2009-04-03

Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut

fattade av GRs styrgrupper under tiden december

2008

– februari 2009

(Informationsärenden har inte tagits med i förteckningen)

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 5 februari 2009 §169 Utbildningsgruppens verksamhet 2008

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att godkänna förslag till verksamhetsberättelse avseende Utbildningsgruppens verksamhet 2008.

§170 Regional satsning på vuxnas lärande Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att godkänna föreslagen projekt- och tidplan, daterad 2009-01-29, för arbetet med regional satsning på vuxnas lärande, samt

att uppdra åt Utbildningschefen att förse kommunernas vuxenutbildnings-ansvariga med materialet för att förbättra möjligheten att förbereda beslutsprocessen i kommunerna.

§171 Förlängning av vuxavtalet för hösten 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att:

a) rekommendera kommunerna att godkänna förslag till avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.5 (hösten 2009) i enlighet dokument, daterat 2009-01-29, jämte vid sammanträdet föreslagen justering, b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,

c) kommunerna senast 2009-04-30 till GR meddelar beslut om godkännande, samt

(30)

§173 Samverkansavtal för förskoleverksamhet Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att återremittera ärendet tillsammans med ett uppdrag till Utbildningschefen att se över vilka konsekvenser regeringens förslag om barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar får för det avtalsförslag som

underställts UG för beslut.

§174 ESF-ansökan på grund av de stora omställningar som skett på den Västsvenska arbetsmarknaden under hösten 2008(EUs Socialfond Utlysning nr 1, 2009)

att notera lämnad information om EUs socialfondsprogram avseende Utlysning nr 1, 2009.

Övriga ärenden

§179 Fråga från Skolinspektionen om Ljud och Bildskolan Utbildningsgruppen beslöt

att bemyndiga presidiet att besvara Skolinspektionens frågor kring hanteringen av en elev vid Ljud och Bildskolan.

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 4 december 2008 §160 Förslag till Regional satsning på Vuxnas lärande

att ställa sig bakom förslaget till plattform för vuxnas lärande redovisad i PM 2008-11-28 med vid sammanträdet i texten gjorda två justeringar av redaktionell art i texten,

att förorda ett avtal enligt modell 2, samt

att uppdra åt Utbildningschefen att, med beaktande av vid sammanträdet redaktionellt beslutade revideringar i PM 2008-12-04, ta fram förslag till fördjupat avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen.

(31)

Utbildningsgruppen beslöt dessutom

att uppdra åt Utbildningschefen att insända ansökan till EUs socialfondsprogram avseende Utlysning nr 1, 2009.

§161 Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2010 Utbildningsgruppens beslöt efter överläggning

att godkänna föreliggande förslag, jämte vid sammanträde gjorda

justeringar, till Inriktning för Utbildningsgruppen 2010 - Aktiviteter och löpande verksamhet, daterat 2008-11-28.

§162 Samverkansavtal för förskoleverksamhet Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att bordlägga ärendet.

§163 Statens Skolinspektions svar till GR Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att ge fullmakt till presidiet att vidare hantera frågan om idrottsutbildningarna,

att de poäng som lämnas vid färdighetsprov avs estetiska utbildningar, och som ska komplettera betygspoängen, kan utgöras av 0-280 poäng, samt att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.

Övriga ärenden

Utbildningsgruppen beslöt

att uppdra åt utbildningschefen att ta fram ett material att användas som underlag i en diskussion kring åtgärder under kommande år med anledning av förväntade förändringar i elevunderlaget för

gymnasieskolan.

(32)

2. Socialt uthållig tillväxt

Den sociala styrgruppen beslutar

- att uppdra åt styrgruppens presidium att ta fram ett förslag till

uppdragsbeskrivning till förbundsstyrelsen 2009-02-27 utifrån föreliggande tjänsteskrivelse, sociala styrgruppens diskussion 2008-12-04 samt ev. synpunkter från förbundsstyrelsen 2008-12-15.

4. Fortsatt verksamhet för FoU i Väst/GR från 2010

Den sociala styrgruppen beslutar föreslå förbundsstyrelsen att besluta - att permanenta FoU i Väst/GR

- att GR genom den sociala styrgruppen i dialog med politiker från Västra Götalandsregionen löpande utarbetar verksamhetsinriktning, samt

- att rekommendera kommunerna att medverka med 5 kronor per kommuninvånare och år.

5. FoU i Väst/GT; förslag till verksamhetsinriktning år 2010 Den sociala styrgruppen beslutar

- att föreslå GR:s styrelse att godkänna förslag till verksamhetsinriktning år 2009 för FoU i Väst/GR.

6. Den sociala styrgruppen; förslag till verksamhetsinriktning år 2010

Den sociala styrgruppen beslutar

- att föreslå GR:s styrelse att godkänna förslag till verksamhetsinriktning år 2009 för den sociala styrgruppen.

8. Ensamkommande asylsökande barn/ungdomar Den sociala styrgruppen beslutar

- att notera informationen

- att betona vikten av att följa upp den fortsatta utvecklingen på det här området

(33)

9. Samverkansgruppen Våld i nära relationer Den sociala styrgruppen beslutar

- att återkomma till denna fråga vid senare tillfälle

- att undersöka om Kriminalvården kan komma till styrgruppen, och

informera om sitt arbete med personer som gjort sig skyldiga till våld i nära relationer.

10. Remiss: LSS-kommitténs slutbetänkande Den sociala styrgruppen beslutar

- att utforma ett förslag till GR-yttrande över LSS-kommittens betänkande ”Möjlighet att leva som andra – Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning”

- att uppdra till presidiet att ta slutlig ställning till utformningen av remissyttrandet.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 12 februari 2009

4. Feriearbeten för ungdomar i Göteborgsregionen Styrgruppen beslutar

- att det är angeläget att rapportera resultatet till förbundsstyrelsen. 5. Styrgruppens verksamhetsrapport 2008

Styrgruppen beslutar

- att anta verksamhetsrapporten som sin egen och att överlämna den till förbundsstyrelsen för kännedom.

6. Fortsatt arbete när det gäller att stödja nyanlända och arbetslinjen

- att ge GR i uppdrag att tillsammans med medlemskommunerna undersöka och återkomma med förslag på vilka frågor som med fördel kan hanteras

(34)

kommungemensamt.

- att en lägesrapport om arbetet ska ges till styrgruppen på sammanträdet den 16 april.

7. Ansökan till Europeiska Socialfonden, ESF, gällande omställningen inom fordonsindustrin

- att godkänna lämnad information om EU:s socialfondsprogram avseende utlysning nr1.

11. Övrigt

Ungdomsarbetslösheten

- att göra ungdomsarbetslösheten till huvudtema för kommande möte, 12 mars.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 4 december 2008

5. Projekt Mellan Rum Styrgruppen beslutar

- att en projektansökan med redovisat syfte, mål och viljeinriktning och med GR som projektägare ska inlämnas till ESF den 8 januari 2009.

6. Sammanträdestider 2009

Styrgruppen beslutar följande tider för styrgruppens sammanträden och studieresa 2009:

Torsdagen den 12 februari kl 09.00 – 12.00 Plats: Tjörns kommun Torsdagen den 12 mars kl 13.00 – 16.00 Plats: GR

Torsdagen den 16 april kl 09.00 – 12.00 Plats: Ej fastställt Torsdagen och fredagen den 24 och 25 september Studieresa Torsdagen den 22 oktober kl 09.00 – 12.00 Plats: GR

Torsdagen den 26 november kl 09.00 – 12.00 Plats: Ej fastställt

(35)

- att anta förslaget till viljeinriktning för 2010 efter att följande tillägg lagts till presidiets förslag: Utmaningar (tredje stycket): ”Dessutom finns grupper vars inträde på arbetsmarknaden fortfarande inte ökat, det gäller t ex unga funktionshindrade. Strategi (andra stycket): … invandrare och ”människor med funktionsnedsättningar” samt … efterfrågan på arbetskraft inte alltid motsvarar det lokala utbudet. ”I det sammanhanget är det också angeläget att se framväxten av sociala företag som en möjlighet att vidga arbetsmarknaden.”

10. Vad görs och planeras för att mildra effekterna av varsel och uppsägningar

Styrgruppen ger

- GR genom Gustav Höjer uppdraget att med övriga parter pröva möjligheten att ansöka om EU- medel för omställning av personer som riskerar att bli arbetslösa. Validering och kompletterande utbildningsinsatser är här i fokus. Samråd med GRUtbildning i denna fråga ses som angeläget.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 22 januari 2009

§ 7. Hållbarhetsmodellen - slutrapportering Styrgruppen beslöt

att konceptet läggs till grund för en slutrapport till förbundsstyrelsens sammanträde 2009-02-27.

§ 8. Förslag till yttrande över program för utveckling av Heden och Avenyn

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-01-08.

§ 9. Förslag till yttrande över program för detaljplan ny älvförbindelse vid Marieholm

Styrgruppen beslöt

(36)

§ 10. Ändring av förslag till sammanträdestider 2009 5 mars Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12

Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 17 april Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 4 juni Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

27-28 augusti Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 (lunch-lunch) 1 oktober Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

5 november Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12 Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till ändrade sammanträdestider för 2009, samt att tacka ja till att förlägga sammanträdet den 4 juni till Alingsås.

§ 11. Utvärdering Kungälvs motorvägshållplats Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna rapporten, samt

att notera att det finns ett behov av att se över möjligheten till avståndsrelaterade kollektivtrafiktaxor.

§ 12. Rapport från politikernas regionala uppdrag Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information,

att kansliet tillsammans med presidiet tar fram förslag på ny representant till Via Lappia, samt

att kansliet undersöker statusen för Järnvägsutredning Västra stambanan, delen Aspen - Floda och Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal -

Mölnlycke.

§ 14. Extra ärende

ÖP-översikt – fråga om fortsatt arbete

Styrgruppen beslöt att till förbundsstyrelsen föreslå följande förslag till beslut

att förbundsstyrelsen tillstyrker fortsatt arbete med ÖP-översikt och erfarenhetsutbyte i GIS-frågor, samt

att förbundsstyrelsen tilldelar 400 000 kr i extra medel för fortsatt arbete med projektet.

(37)

Kia Andréasson (MP) reserverade sig mot beslutet.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 20 november 2008

§ 2. Meddelanden

• GRs annons i GPs miljöbilaga är nu klar. Bilagan skickades runt under sammanträdet.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information, samt

att bidra med finansieringen av annonsen med 40 000 kr från Gökägget.

§ 3. Göta älv – förslag till fortsatt uppdrag – Linda Storkull, GR och Charlotte Neugebauer Stening, WSP

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt

att ge kansliet i uppdrag att återkomma med förslag på hur kunskaperna från seminariet kan läggas till grund för fortsatt arbete med Göta älv

§ 5. Förslag till yttrande över ”Lundbyleden, E6.21, delen Eriksbergsmotet-Ringömotet, förstudie

Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-11-12, samt att översända yttrande till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

§ 6. Förslag till yttrande över ”E6.20 Hisingsleden, delen Vädermotet-Klareberg, förstudie”

Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-11-17; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

§ 7. Förslag till sammanträdestider 2009 Följande sammanträdestider godkändes:

(38)

22 januari Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 5 mars Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12

Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 16-17 april Styrgruppens sammanträde, lunch-lunch 4 juni Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 27 augusti Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 1 oktober Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 5 november Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12

Sammanträde styrgruppen, kl. 13-16 Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till sammanträdestider 2009

§ 10. Övriga frågor Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt

att diskussionen om alternativa drivmedel lyfts till förbundsstyrelsen; samt att förslå att förbundsstyrelsens presidium prövar huruvida GR ska uppvakta