• No results found

Socialtjänstens arbete för barn till föräldrar med substansmissbruk och beroende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Socialtjänstens arbete för barn till föräldrar med substansmissbruk och beroende"

Copied!
77
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Socialtjänstens arbete för barn

till föräldrar med

substansmissbruk och

beroende

En kvalitativ studie

Författare: Julia Berghällen och Isabelle

Österström

Handledare: Johan Billsten

(2)
(3)

Abstrakt

Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström

Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders.

Supervisor: Johan Billsten

Assessor: Torbjörn Forkby

The purpose of this study was to provide an increased knowledge and

understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.

(4)

Nyckelord/Keywords

Socialt arbete, socialtjänsten, substans- och beroendeproblematik, alkohol- och drogproblematik, barn och ungdomar, föräldrar, vårdnadshavare socialsekreterare, socialtjänstens insatser, handlingsutrymme.

Social work, social services, substance abuse and addiction problems, alcohol- or drug abuse, children and juvenile, parents, caregiver, social worker, social services interventions, maneuvering accessibility.

(5)

Tack

Vi vill rikta ett stort tack till de socialsekreterare som deltog i våra intervjuer. Tack! Utan er hade vi inte kunnat genomföra vår studie.

Vi vill även tacka vår handledare Johan för en bra feedback och stöttning under terminens gång.

Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett gott samarbete under hela skrivprocessen. Det bästa samarbetet kommer från de som jobbar självständigt mot samma mål.

Julia Berghällen och Isabelle Österström

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1 1.1 Syfte 3 1.2 Frågeställningar 3 1.3 Avgränsningar 3 2 Bakgrund 4

2.1 Barnkonventionen som lag 7

3 Tidigare forskning 7

3.1 Professionellas utestängande av barnen 8

3.2 Barn som individer 8

3.3 När missbruket upphör 10

3.4 Barn efter placering 11

3.5 Familjeorienterat arbetssätt 12 3.6 Socialsekreterares handlingsutrymme 14 4 Teori 15 4.1 Systemteori 16 5 Metod 18 5.1 Vetenskapsteoretisk ansats 18 5.1.1 Hermeneutik 18

5.2 Val av metod och genomförande 19

5.3 Informationssökning 21

5.4 Analysmetod 22

5.5 Urval och övervägande av urval 22

5.6 Validitet och Reliabilitet 23

5.7 Etiska överväganden 24

5.8 Metoddiskussion 26

5.9 Arbetsfördelning 27

6 Resultat och analys 28

6.1 Handlingsutrymme 28

6.1.1 Föräldrars påverkan 28

6.1.2 Socialsekreterarnas syn på handlingsutrymmet. 31

6.2 Socialsekreterarnas lyhördhet vid möten ger stöttning 34

6.2.1 Lyssna på barnet 35

6.2.2 Kommunicera med barnet 39

6.2.3 Interaktion med föräldrarna 41

6.3 Samverkan, ett sätt att uppmärksamma barnen 44

6.3.1 Samverkan mellan socialtjänstens avdelningar 44

6.3.2 Tvärprofessionell samverkan 47

6.4 Socialtjänstens insatser 48

6.4.1 För barnen 49

6.4.2 För föräldrarna 53

6.4.3 För familjen 55

(7)

8 Referenser 62

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev 1

(8)

1 Inledning

Ett av Sveriges centrala samhällsproblem är missbruks- och

beroendeproblematik. Det är förekommande i alla sociala skikt och åldrar, trots samhällets preventiva och proaktiva arbete för att minska det (Bris, 2019; Socialstyrelsen, 2009). Fortsättningsvis när missbruks- och eller beroendeproblematik nämns menas ett substansmissbruk av alkohol eller droger hos vuxna.

Missbruks- och beroendeproblematik påverkar inte bara den som faktiskt brukar utan även närstående individer (CAN, 20191). Att vara anhörig till någon med missbruks- eller beroendeproblematik innebär vanligtvis störningar i relationer och en känslomässigt påfrestande vardag

(Socialstyrelsen, 2009). Flera barn lever i familjer där det förekommer missbruks- eller beroendeproblematik hos föräldrarna. Problematiken har en negativ effekt på föräldraförmågan samt på barnets uppväxtvillkor

(Socialstyrelsen, 2009). Enligt CAN (2019) och Socialstyrelsen (2009) kan föräldrarnas problematik även ha en negativ effekt på barnets skolgång, deras psykosociala hälsa samt deras motståndskraft i att undfly ett eget

substansmissbruk. Trots de negativa konsekvenserna och socialtjänstens skyldighet att ansvara för de barn som inte får sina behov tillgodosedda av sina vårdnadshavare (SFS 2001:453), lever ett stort antal barn idag med föräldrar som har en missbruks- eller beroendeproblematik med ett

knapphändigt stöd eller utan stöd från socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2009; Näsman, 2019). Det innebär att flera barn står utan vitala skyddsfaktorer och inte får sina behov tillgodosedda. Detta upplever vi som anmärkningsvärt, då Sverige bedöms som ett välfärdsland med möjligheter och skyldigheter att

(9)

fånga upp och hjälpa de barn som befinner sig i utsatthet (Socialstyrelsen, 2009). Med anledning av att vissa barn upplever att stödet de får är

knapphändigt och andra upplever att de står utan stöd (Näsman, 2019) finner vi det intressant att undersöka hur socialsekreterare faktiskt arbetar för barn till föräldrar med missbruks- eller beroendeproblematik. Samt att undersöka vad det är som påverkar socialsekreterarnas möjligheter i deras arbete för barnen. Studien sker utefter perspektivet av en socialsekreterare.

Intresset stärks även då tidigare forskning i området är knapphändig, samt då socialsekreterare ofta i sitt arbete sekundärt eller primärt möter konsekvenser av missbruks- och beroendeproblematik hos såväl vuxna som barn

(Socialstyrelsen, 2009). Trots socialsekreterarnas reguljära kontakt samt flertalet utbildningar och arbetsverktyg för att uppmärksamma och hjälpa barn i utsatta situationer är konsensus att flera barn inte alltid har eller får den hjälp som de behöver (Socialstyrelsen, 2009). Detta kan menas vara på grund av problematikens struktur, dess dolda karaktär och ansträngning till

upprätthållande av normalitet, samt dess komplexitet och omfattande beröringspunkter av såväl individer som system (Socialstyrelsen, 2009). Barnens möjlighet till hjälp påverkas även av socialsekreterarnas förmåga att bemästra sitt handlingsutrymme bland annat i relation till lagar, föreskrifter och mänskliga relationer (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Att som barn inte få den hjälp som de behöver av samhället på grund av det

ovannämnda är oacceptabelt, då socialtjänsten har de yttersta ansvaret att tillgodose barnets alla behov när föräldrarna brister (Socialstyrelsen, 2009; SFS 2001:453).

(10)

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap kring socialsekreterares arbete för att hjälpa de barn som har föräldrar med missbruks- och

beroendeproblematik.

1.2 Frågeställningar

• Vilka begränsningar upplever socialsekreterare att det finns i arbetet med barn i familjer där det förekommer missbruks- eller

beroendeproblematik?

• Hur uppmärksammas de barn som har föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik av socialtjänsten enligt socialsekreterare?

• Hur arbetar socialsekreterare för att tilldela barn till föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik hjälp?

1.3 Avgränsningar

Socialtjänstens arbete med barn till föräldrar med missbruks- eller

beroendeproblematik kan analyseras utifrån flera perspektiv. Uppsatsen är dock avgränsad till beskrivningar av socialsekreterare inom vuxen, samt barn och unga (BoU2) gällande deras möjligheter och begränsningar i arbetet med barn vars föräldrar har missbruks- eller beroendeproblematik. Avgränsningen är gjord efter studiens forskningsfrågor, och socialsekreterarens betydande roll i arbetet med barnen samt familjen. Andra möjliga professioners perspektiv att lyfta i arbetet med barn vars föräldrar har en missbruks- eller beroendeproblematik, är exempelvis boendestöd, skolpersonal eller polis men de berörs inte i följande studie då det skulle bli för omfattande.

(11)

Det har även gjorts en avgränsning i relation till missbruks- och

beroendeproblematik, där studien syftar på ett alkohol- eller drogmissbruk. Spelmissbruk har valts bort ur studien eftersom socialstyrelsen gjort

bedömningen att den missbruksformen hos en förälder inte påverkar barnen på den skadliga nivå som alkohol- eller drogmissbruk gör. Samt då

spelmissbruk inte nämns i riktlinjerna som gjorts för anmälningsskyldiga där det ska framgå i vilka situationer barn far illa, eller riskerar fara illa

(Socialstyrelsen, 2014).

2 Bakgrund

För att ett barn ska uppmärksammas av socialtjänsten krävs vanligtvis att något omfattande skett i barnets, föräldrarnas eller familjens liv. När socialtjänsten tillsätter en utredning eller en insats gällande barnet finns det flertal lagar, regler och principer de måste arbeta utefter. Dessa är bland annat, Barnkonventionen (SFS 2018:1197), Föräldrabalken (SFS 1949:381), Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), Förvaltningslagen (SFS: 2017:900) och Lagen med särskilda bestämmelse om vård av unga LVU (SFS 1990:52). LVU är en tvångsvårdslagstiftning som används för att bereda vård i de fall som anges enligt 2-3§§ i LVU och där samtycke saknas. Socialtjänsten strävar efter att arbeta i samförstånd med den unge samt med dess

vårdnadshavare men ibland är det inte möjligt. LVU är för barn upp till 21 år (Socialstyrelsen, 2015). Enligt Socialtjänsten (2009) är det även viktigt att de som arbetar som socialsekreterare kan samarbeta över verksamhetsgränser då det krävs en stort social samverkan i att se de barn som berörs av missbruks- eller beroendeproblematik i hemmet. Att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter är även lagstadgat i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453).

(12)

Hedrenius och Johansson (2013) menar att en uppväxt med föräldrar som har en missbruks- eller beroendeproblematik är något av de jobbigaste rent känslomässigt ett barn kan behöva hantera. Detta då föräldrarna vanligtvis inte klarar av sin primära uppgift, att skydda och tillgodose barnets behov. Föräldrar blir istället en belastning då deras problematik gör dem oförmögna att kunna hantera det föräldraansvar som finns. Således behöver barn till missbrukande föräldrar stöd från sin omgivning (Hedrenius & Johansson, 2013). Ett dilemma är dock att problematiken kan vara dold. Enligt

Folkhälsomyndigheten (2016) tvingas baren ofta att ljuga om sin situation för omgivningen för att upprätthålla familjens karakterisering samt för att

skydda föräldrarna. Det gör det svårt att identifiera vilka barn som lever i familjer där det förekommer problematik. Det innebär att omgivningen är ovetandes om familjens svårigheter. Alternativt har omgivningen valt ta avstånd från familjen på grund av deras situation. Detta resulterar i ett svagt kontaktnät för familjen och där barn lämnas ensamma i utsatta situationer. Iochmed det tilldelas barnen flera gånger ett större ansvar än de är kapabla att hantera vilket är skadligt för deras hälsa. Barnen saknar då flera

grundläggande skyddsfaktorer genom sina föräldrar, skolan andra vuxna och anhöriga (Socialstyrelsen, 2009; Folkhälsomyndigheten, 2016). Vid dessa tillfällen blir socialtjänsten en viktig skyddsfaktor för flera barn och det är dem som kan och ska tilldela barnet det skydd och den omvårdnad som hen behöver samt har rättigheter till enligt svensk lag (Socialtjänstlagen, SFS 2001:453).

Samhället och dess medborgare spenderar stora resurser på att hjälpa de som har missbruks- och beroendeproblematik genom såväl frivilliga insatser som tvångsvårds insatser. Socialstyrelsen arbetar exempelvis utefter ANDTS3

(13)

vars syfte bland annat är att skapa ett samhälle fritt från narkotika och minska sociala skador genererat från alkohol och andra droger

(Folkhälsomyndigheten, 2020). För de som vill ha hjälp ur sitt missbruk finns flera hemsidor, telefonnummer och mötesplatser, exempelvis Anonyma alkoholister/narkomaner och alkohollinjen. För anhöriga finns ett fåtal organisationer att vända sig till för att få råd, hjälp eller vägledning i sina relationer och kontakter med brukaren. Dock är dessa ofta mer anpassade för vuxna. Därav hamnar barn som anhöriga ofta utanför den typen av hjälp. Detta synliggör behovet av lättillgängliga, barnanpassade hjälpresurser (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014).

Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) finns inga exakta uppgifter om hur många barn som lever med föräldrar som har missbruks- eller

beroendeproblematik, men enligt Järkestig-Berggren och Hanson (2016) har cirka 17% av barn under 18 år en förälder som missbrukar alkohol eller droger. Detta överensstämmer med vad Socialstyrelsen (2019) skriver, att flera barn lever i en otrygg hemmiljö utan den förutsägbarhet och trygghet som behövs för goda uppväxtvillkor på grund av en missbruksrelaterad problematik i hemmet. Enligt SBU4 (2019) är alkohol det berusningsmedel som flest personer är beroende av. År 2009 levde cirka vart femte barn i Sverige i en familj där någon vuxen hade en riskfylld alkoholkonsumtion. Enligt Socialstyrelsen (2009) är en riskabel alkoholkonsumtion ett bruk som kan vara skadligt för den som dricker och dess anhöriga. Barn har rätt till kärleksfulla vuxna som kan tillgodose deras behov tilldela det stöd och den vägledning de behöver (Socialstyrelsen, 2019). Vart femte barn i Sverige tillgodoses alltså inte denna rättighet idag.

(14)

2.1 Barnkonventionen som lag

Barnkonventionen är en rad artiklar framtagna av Förenta nationerna som behandlar barns rättigheter i samhället. Socialtjänsten har länge använt sig av barnkonventionen i arbetet med barn och sedan 1 januari 2020 är

barnkonventionen (SFS: 2018:1197) svensk lag. I barnkonventionens tredje artikel står det att beslut som rör barn i första hand ska beakta barnets bästa. På samma sätt som föräldrar med missbruksproblematik ibland behöver stöd från samhället för att kunna handskas med sin problematik kan barnen

behöva stöttning av samhället på grund av föräldrarnas problematik. Barn har enligt barnkonventionens artiklar 8–10 rätt till sin identitet, sitt namn och sina släktförhållanden. Barn ska inte skiljas från sina föräldrar utom när det är nödvändigt för barnets bästa, och barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittras. Vidare står det i artikel 19 att barn ska skyddas från alla former av våld, och vanvård eller försumlig behandling. Det står även i artikel 26 respektive 33 att barn ska skyddas från narkotika och att barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser. Med anledning av vad som står i barnkonventionen är det viktigt att barn får den stöttning och hjälp som krävs för ett gott liv.

3 Tidigare forskning

Detta avsnitt syftar till att presentera tidigare forskning som finns inom studiens forskningsområde. Den svenska forskningen av missbruk och föräldraskap är knapphändig, vilket bland andra Andersson, Arvidsson, Rasmusson och Trulsson (2006) indikerar.

(15)

3.1 Professionellas utestängande av barnen

Näsmans (2019) forskning visar att barn till missbrukande föräldrar ofta saknar stöttning och skydd. Näsman (2019) skriver att socialarbetare ofta drar slutsatsen att barnet har den support som behövs när endast en av föräldrarna missbrukar, men att barnet menar att det inte alltid är sant. Näsman (2019) skriver att socialsekreterarens bedömning då innefattar att den nyktra föräldern kan och ska ta hela ansvaret för barnet, då det är deras skyldighet som vårdnadshavare. Enligt Näsman (2019) måste de

professionella vara införstådda i hur föräldrars missbruk har en inverkan på barnen, såväl psykiskt, emotionellt och nätverksmässigt. Näsman (2019) skriver att flera barn både av eget initiativ och på uppmaning av den missbrukande föräldern valt att upprätthålla en fasad för att dölja sin och familjens utsatthet. Det skapar ofta ett stort ansvar på barnet samt en

ensamhet vilket blir skadligt skriver Näsman (2019). Näsman (2019) uppger även att fasaden kan bevaras av barnet på grund av att de saknar tillit till socialsekreterarens förmågor att hjälpa dem i den mån de behöver. Trots skenet av en fungerande vardag med en nykter förälder behöver alltså flera barn ändå de professionellas hjälp för en fungerande vardag (Näsman, 2019). Professionella inom socialt arbete oavsett befattning ska alltid lyssna på barnens upplevelser och utsagor för att sedan arrangera att barnen får de stöd och hjälp de behöver enligt Socialtjänstlagens 14 § 1 c (SFS 2001:453). De professionella måste kunna se bakom barnets fasad och höra även de osagda menar Näsman (2019).

3.2 Barn som individer

Hultman (2013) skriver att det finns en skillnad i lagstiftningen kring barn sedan början av 1900-talet fram till idag. Vid bekräftelsen av

barnkonventionen 1989 tillskrevs barn fler rättigheter och de ansågs mer som självständiga individer än tidigare. Innan barnkonventionen betraktades barn

(16)

ofta som förenade med sina vårdnadshavare, där den vuxna var den med rättigheter och barnet ett bihang. Samtidigt finns det en viss samhörighet mellan den tidigare lagstiftningen och dagens i relation till hur synen är på barn och vuxna. Exempelvis inom socialtjänsten där barnets rättigheter vanligtvis regleras inom föräldrabalken (SFS 1949:381) och föräldrarnas samtycke sökes. Föräldrabalken och andra lagar menas då hindra barnen från sin egen självständighet och bestämmanderätt. Alltså trots barnkonventionen som ska tilldela barnen rättigheter, styrs de fortfarande utav

vårdnadshavaren, socialsekreteraren och överordnade lagar (Hultman, 2013).

I arbete med barn ska barnets bästa vara avgörande, men barnets bästa bedöms utifrån socialsekreterarens övergripande uppfattning kring barnets behov och föräldrarnas uttalade förmåga att tillgodose och uppfatta barnets alla behov. Barnets röst blir då enbart en liten del av beslutsunderlaget. Det gör att många barn måste förlita sig på att socialsekreteraren lyssnar

omsorgsfullt på det hen berättar, barnet måste även förlita sig på att socialsekreteraren "tar hens parti" (Hultman, 2013).

Enligt Hultman (2013) ska Socialstyrelsens publicerade skrifter vara till hjälp för socialsekreteraren vid bedömning av barnets bästa samt för bedömning av risk och skyddsfaktorer. BBIC 5används då flitigt för att göra en rättvis bedömning men det finns en del brister, exempelvis i hur oregelbundenheter kan förstås. Hultman (2013) menar att det är viktigt att förstå och vara medveten om hur olika aspekter och utomstående faktorer i barnets liv kan påverka på barnet, dess utveckling och hälsa.

(17)

3.3 När missbruket upphör

Alexandersson och Näsman (2017) skriver att barn med föräldrar som har en missbruks- eller beroendeproblematik ofta utför uppgifter som normalt sköts av föräldrarna, vilket forskarna benämner som föräldrafiering. Ett sådant ansvar i tidig ålder menar de kan vara destruktivt för barnet om ansvaret blir för omfattande. Missbruksproblematik i en familj berör alla medlemmar olika, därför behöver alla även behandlas olika. Exempelvis är inte alltid upphörandet av missbruket hos föräldrarna tillräckligt för barnet. Ibland behöver även det negativa samspelsmönstret utvecklas för barnens välbefinnande (Alexandersson & Näsman, 2017).

Alexandersson och Näsman (2017) visar i sin forskning att barn till föräldrar med tidigare missbruks- eller beroendeproblematik har ett behov av att under en längre tid bearbeta händelser som skett under uppväxten. Författarna beskriver även en svårighet hos barnen att bygga en ny relation till sina föräldrar. Exempelvis upprätthåller de den omhändertagande rollen i relationen trots missbrukets upphörande. Utifrån Alexanderssons och Näsmans (2017) forskning framkommer det att de familjeorienterade behandlingsmetoderna inte enbart ska fokusera på de vuxnas behov och perspektiv, utan även på barnens individuella behov. Detta då barnen behöver hjälp för sin egen del, men också i relationen till sina föräldrar. Vidare skriver Alexanderssons och Näsmans (2017) att det finns skäl för professionella att arbeta ur ett familjeperspektiv, oavsett den organisatoriska uppdelningen. Med detta menar de att en tvärsektionell samverkan över organisatoriska gränser såsom socialtjänst, skola och vård kan krävas för barnet och familjens skull.

(18)

3.4 Barn efter placering

Den svenska forskningen över hur och i hur stor grad socialtjänsten stöttar de barn som behöver lämna sina hem är knapphändig enligt Höjer och Sjöblom (2010). Samtidigt skriver de att stöttande sociala nätverk kan tilldela de placerade barnen en positiv självbild samt en känsla av samhörighet. Det kan även vara hjälpsamt i hanteringen av sin försvårande livssituation.

Författarna skriver att stödet från föräldrarna under placeringen ofta är bristfälligt vilket är negativt i relation till barnets skapande av en positiv självbild och självkänsla, det kan även försvåra hemflytten.

Enligt Höjer och Sjöblom (2010) är stödet de flesta barn söker relaterat till frågor som berör ekonomi, studier, praktiska saker som flytt eller kontakter med olika myndigheter. De belyser även relevansen av emotionell stöttning för barnen. Höjer och Sjöblom (2010) menar att socialtjänsten uppfattas som någorlunda hjälpsamma i att tilldela barnen det eftersökta stödet och att barnets placeringsform har en betydande roll i den uppfattningen. De skriver att barn som är placerade på institution ofta är nöjdare med

socialsekreterarens stöd än barn som är placerade i familjehem. Enligt Höjer och Sjöblom (2010) är de abrupta avsluten med socialsekreteraren som barnen kan få uppleva, exempelvis när ett ärende byter socialsekreterare eller avslutas stundtals traumatiska. Detta då barnen igen lämnas ensamma utan stöd.

Höjer och Sjöblom (2010) beskriver att deras resultat inte är generaliserbart men att de uppmärksammade återkommande teman såsom ensamhet och låg självkänsla under forsknings tiden.

(19)

3.5 Familjeorienterat arbetssätt

Socialtjänsten har under en längre tid arbetat familjeorienterat i missbruks- och beroende ärenden. Anledningen är att det vanligtvis förekommer flera typer av svårigheter och/eller behov i familjen vilket kan uppmärksammas och behandlas från olika håll. Som socialsekreterare i arbete med familjer behövs bekantskap med de olika familjekonstellationerna som finns i dagens samhälle samt en förståelse för de olika rollerna som finns i familjen och hur de kan påverka familjedynamiken (Gümüscü, Nygren & Khoo, 2015). Att arbeta familjeorienterat inom socialtjänsten ställer även krav på en

fungerande samverkan mellan olika myndigheter och sociala verksamheter exempelvis skola, polis, tandvård eller psykiatri. Detta då en fungerande samverkan mellan de olika organisationerna kan skapa ett starkt skyddsnät för familjen genom att de tillsammans kan se och motverka familjens riskfaktorer (Socialstyrelsen, 2009).

Ett familjeorienterat arbetssätt från socialtjänsten kan även vara att stärka familjen som system genom samtal och vägledning i relationer och relationsskapande. En annan familjeorienterad insats kan vara att tilldela familjen information om olika svårigheters anledning eller betydande roll för familjen. Samtidigt som familjeorienterade insatser genomförs kan

individanpassad hjälp behövas vilket sedermera kan stärka hela familjen (Socialstyrelsen, 2009). Enligt Gümüscü, Nygren och Khoo (2015) har ett familjeorienterat arbetssätt tidigare varit av vikt för att behålla

familjestrukturen och för att stärka föräldrarnas rättigheter i relation till sina barn vilket var förankrat med Föräldrabalken (SFS 1949:381). Författarna menar dock att föräldrarnas rättigheter till barnen med tiden har försvagats och idag beskrivs barnen som de med rättigheter i relation till sina föräldrar och sig själva vilket även är i enighet med barnkonventionens nionde artikel (SFS 2018:1197).

(20)

När familjer eller individer ansöker om eller "fångas upp" av en myndighet görs inledningsvis ofta en "klientidentifiering". Det innebär att familjen och individerna i familjen delas in i ett visst fack utefter deras mest framträdande situation och behov. I en familj där det förekommer missbruks- eller

beroendeproblematik är det av vikt att kunna se hela familjen samt alla individerna i familjen för att kunna bemöta alla behov och dela in dem i rätt klientgrupp. Brukaren kan då få hjälp med sin problematik och barnen får hjälp med sin problematik samtidigt som de tillsammans får hjälp som familj. Genom klientidentifieringen kan även fler svårigheter än de som

inledningsvis synliggjordes framhävas menar Gümüscü, Nygren och Khoo (2015).

I familjeorienterade insatser kan dock problem enkelt skapas exempelvis om en familjemedlem inte vill delta eller om någon motarbetar insatsen. Detta skapar en friktion i arbetet och kan ha en avgörande roll i insatsens resultat (Gümüscü, Nygren & Khoo, 2015). Vad som även är vanligt förekommande och problematiskt med familjeorienterade insatser är att föräldrarna inte samtycker till att barnet tilldelas en egen insats då de inte upplever ett behov. En egen insats till barn med missbrukande föräldrar är något som

socialtjänsten vill erbjuda men inte kan implementera utan föräldrarnas samtycke. Att inte kunna ge barnet en egen insats ses då som ett

misslyckande i såväl de familjeorienterade arbetet som det individuella arbetet menar Gümüscü, Nygren och Khoo (2015). Vanligtvis erbjuder myndigheter insatser, de är alltså oftast frivilliga. Av den anledningen krävs en samarbetsvilja av deltagarna för att det ska fungera. Flertal gånger blir insatserna kortvariga eller misslyckade då deltagarna inte kan eller vill följa planeringen (Gümüscü, Nygren & Khoo, 2015).

(21)

3.6 Socialsekreterares handlingsutrymme

Gümüscü, Nygren och Khoo (2018) skriver att förväntningarna på socialsekreterarna inom BoU är att de ska vara noggranna i sina

bedömningar för att befästa, eller avslå oron som finns gällande övergrepp eller vanvård av barn. Detta är något som kan skapa dilemman hos

socialsekreterarna. Enligt Ekström (2016) är socialsekreterarnas

handlingsutrymme brett men det finns vissa begränsande faktorer såsom Socialstyrelsens föreskrifter, rutiner, strukturer eller traditioner. Dessa är även vad som formar handlingsutrymmets ramar menar Svensson, Johnsson och Laanemets (2008). Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver handlingsutrymmet som det som uppstår i interaktionen mellan professionen och organisationen, då socialsekreterarna är representanten för

organisationen. Handlingsutrymmets ramar påverkar sedan socialsekreterarnas arbete med krav på formella utredningar och riskbedömningar (Ekström, 2016). De handlingsutrymme som

socialsekreterarna arbeta inom betraktas inte bara som begränsande utan ibland även som vägledande och betryggande i deras arbete.

Handlingsutrymmets struktur kan upplevas stödjande och säkra

socialsekreteraren i sin arbetsroll som beslutsfattande myndighetsutövare (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Enligt Gümüscü, Nygren och Khoo (2018) behöver socialsekreterare som arbetar med utsatta barn ta hänsyn till evidensbaserad praktik samt reflektera kring vad ett tillräckligt bra föräldraskap innebär. Det eftersom de snabbt behöver identifiera vilket ärende som kräver deras omedelbara

uppmärksamhet och reflektera kring riskerna i barnets situation för att sedan försöka hitta en passande lösning. Socialsekreterarna arbetar ibland under

(22)

brådskande omständigheter, men samtidigt påpekar Ekström (2016) att tillgängligheten till insatser påverkar handlingsutrymmet för

socialsekreterarna. Då arbetsuppgifterna hos socialsekreterarna med tiden börjat involvera fler insatser, är socialsekreterare beroende av att dessa finns tillgängliga för att fatta ett beslut. Under de brådskande omständigheterna krävs det därför att insatserna finns redo. Gör de inte det påverkas

handlingsutrymmet eftersom socialsekreteraren behöver vänta tills insatsen finns tillgänglig.

Vidare nämner Ekström (2016) att organiseringen av det sociala arbetet påverkar handlingsutrymmet. På vilket sätt socialtjänsten organiserats gällande specialisering och specialister kan skapa svårigheter. Bland annat vad gäller samarbete och att de olika avdelningarna på socialtjänsten gör olika bedömningar av behoven, vilket då också kan begränsa vilken hjälp som kan ges.

4 Teori

I följande del presenteras studiens analytiska teori, systemteorin. Teorin används som redskap i studien för att förstå hur socialsekreterares arbete påverkas och berörs av de system som barnet och föräldrarna tillhör. Systemteorin påvisar även ett sätt att se familjen som ett system där allt hänger samman och där det finns möjligheter och begränsningar (Parrish, 2012; Öquist, 2018). Då socialarbetare ofta kommer i kontakt med hela familjer och dess nätverk, blev valet att använda systemteorin tydligt.

(23)

Nedan görs en beskrivning av systemteori utifrån Öqvist (2018), Røkenes och Hanssen (2016) och Parrish (2012).

4.1 Systemteori

Systemteorin handlar enligt Öquist (2018) om att hitta lösningar på problem och nå resultat, men även om att skapa förståelse. Med hjälp av systemteorin menar Öquist (2018) att förståelse av relationer, funktioner, sammanhang och mönster kan skapas. Då systemteori är en teori som många

socialsekreterare arbetar utefter och som uppmärksammar många av de situationer som socialarbetare jobbar med, anses teorin vara passande för studien. Systemteori har samspelet mellan struktur och funktion i fokus och menar att allting hänger ihop och rör sig tillsammans (Öquist, 2018). Genom att exempelvis som socialsekreterare påverka ett system, skapas även en förändring i ett annat, då allt påverkas av varandra (Öquist, 2018).

Systemteorin belyser vikten av att se helheten istället för de små delarna (Parrish, 2012). Den kan beskrivas som att den vill förklara den ömsesidiga påverkan som aktörer i ett system har på varandra (Røkenes & Hanssen, 2016). Systemteorin kan tillämpas och användas på alla nivåer och

organisationer, exempelvis med individer, relationer, familjer och kulturer (Røkenes & Hanssen, 2016; Öquist, 2018). Användandet av teorin handlar ofta om att betrakta individen i dess miljö för att förstå vad som påverkar dem i de närmaste relationerna och yttre omgivning (Parrish, 2012).

Systemteorin kan då vara hjälpsam i att förstå såväl relationer, beteenden och samverkansprocesser. Teorin är mer inriktad på relationernas betydelse i systemet än de individuella egenskaperna hos individen (Røkenes & Hanssen, 2016).

(24)

Ur ett systemteoretiskt tänkande ses människan som en del av sociala system, exempelvis familj eller fritidsgrupp. Det kan även finnas system inom

systemen, så kallade subsystem. Exempelvis diskussionsgrupper i en klass (Røkenes & Hanssen, 2016). Enligt Røkenes och Hanssen (2016) är sociala system således en grupp aktörer som är ömsesidigt beroende av varandra, vilket därmed gör att systemen upprätthålls. I systemen finns olika roller hos individerna för att bibehålla balans och struktur. Eftersom de är beroende av varandra och påverkas av sin omgivning, påverkas hela systemet om delar av de ändras.

Samspelet mellan de olika aktörerna i systemet måste enligt Røkenes och Hanssen (2016) beaktas för att kunna förstå och påverka det. I en familj där det förekommer missbruks- eller beroendeproblematik är det därav av vikt att beakta hela familjen som ett system där de olika medlemmarna påverkas av varandra skriver författarna. Vidare skriver de att barnen påverkas av föräldrarnas handlingar och trots att individerna i ett system är ömsesidigt beroende av varandra, har alla inte samma möjlighet att påverka. Barnens handlingar påverkar exempelvis inte föräldrarna i samma mån som föräldrarnas handling påverkar barnen. Barnets roll är inte styrande i systemet. Genom att tillsätta eller ta bort en individ i systemet, kan en friktion skapas och ändring ske. Det kan exempelvis göras genom samtal med en förälder eller ett barn, som sedan påverkar familjesystemet och sedermera berörs hela familjen (Røkenes & Hanssen, 2016).

(25)

5 Metod

Det följande avsnitt klargörs tillvägagångssätten som använts under studiens gång, hantering och insamling av material samt urval.

Val av modeller för att samla in data bör ske med åtanke för frågorna, resurser och kunskaper. Ett tillvägagångssätt med blandade

datainsamlingsmetoder är tacksamt för en bredare insyn och

kunskapsinsamling, samt för en högre validitet och reliabilitet (Eriksson & Karlsson, 2016).

5.1 Vetenskapsteoretisk ansats

Som vetenskapsteoretisk ansats för studien används hermeneutiken. Då en kvalitativ studie har genomförts där intervjuobjektet utsagor har tolkats, anses hermeneutiken vara relevant för studien.

5.1.1 Hermeneutik

Enligt Thomassen (2006) är hermeneutikens mål att förstå människan och dess tillvaro som den presenterar sig. Hermeneutiken vill beskriva vad just förståelse är och varför, således blir det en grundsten för humanvetenskapen. Thomassen (220) menar att tre inriktningar inom hermeneutiken brukar benämnas, klassisk, humanvetenskaplig och filosofisk.

"Förståelse är först och främst att leva sig in i och återskapa en främmande människas "själsliv". " (Thomassen 2006, s. 181).

(26)

Hermeneutiken handlar om tolkningar (Thomassen, 2006). Den kan

beskrivas som att den skapar tolkningar av händelser för att på så vis skapa en djupare uppfattning av ett sammanhang i en viss omgivning (Yin, 2013). Enligt Thomassen (2006) finns det många faktorer som påverkar förståelsen av tal och text, exempelvis måste de kunna sättas i rätt kontext. Samtidigt är det viktigt med en medvetenhet om att det kommer att förstås och tolkas utifrån de förkunskaper som mottagaren har med sig.

Anledningen till användandet av hermeneutiken i studien är då en viktig del av studien handlar om att tolka texters innehåll, det som är transkriberat utifrån intervjuerna. Vi har valt att använda hermeneutiken för att försöka beskriva, tolka och förstå hur socialsekreterare uppfattar sitt arbete med barn till föräldrar med missbruks- eller beroendeproblematik. Under tolkningen, transkriberingen och användandet av de insamlade materialet är vi medvetna om hur vår förförståelse har en inverkan på resultatet (Røkenes & Hanssen, 2016). Vi är medvetna om att vi inte kommer att kunna framställa en helt neutral eller objektiv sanning med anledning av det.

5.2 Val av metod och genomförande

Metoden som användes i studien var en kvalitativ datainsamling i form av sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Socialsekreterarna har arbetat på socialtjänsten inom barn- eller vuxenenheten i minst ett år. Intervjuerna genomfördes utefter Brymans (2011) beskrivning av

semistrukturerade intervjuer. Ett frågeformulär stod för strukturen samtidigt som intervjuobjektet tilläts tala fritt för ett gott intervjuklimat. Två intervjuer gjordes med socialsekreterare på vuxenenheten, och fyra intervjuer gjordes med socialsekreterare på enheten för barn och unga. Intervjuer med

(27)

(Bryman, 2011). Den första intervjun användes som en pilotintervju med anledning av att dess förmåga att skapa riktlinjer till nästkommande intervjuer. Pilotintervjuer kan även belysa styrkor och svagheter med frågeformuläret (Yin, 2013). Intervjuerna varierade mellan 20–35 minuter.

Intervjuerna genomfördes via Skype på grund av den rådande situationen med Covid-19 och vädjan om social distansering. En fördel med videosamtal i studien var att tillgängligheten till intervjupersoner ökade. Många av

intervjupersonerna arbetade hemifrån utifrån covid-19 och genom att erbjuda videosamtal kunde fler delta då personlig kontakt inte krävdes. Vidare skapar videosamtal ett bättre samtalsklimat än ett vanligt telefonsamtal, då mycket information i ett samtal går förlorat om personerna inte kan se varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck (Bryman, 2011). Genom användandet av Skype-samtal där vi såg varandra, minskades risken att prata i mun på varandra. Dock uppmärksammades det efter första transkribering att ord som, "ja, mm, okej", frekvent användes för att påvisa intresse, vilket var besvärande för det inspelade materialet. Jakandet gjorde emellanåt att socialsekreterarens ord överröstades på inspelningen. Vid dessa fall under transkriberingen var vi noga med att inte gissa vad som sades. Istället ersatts ordet med "...". Enligt Bryman (2011) skapar det en större trovärdighet i materialet. Avsaknaden av ord påverkade dock inte datamaterialet, då innebörden bestod.

Videosamtal kan dock påverka intervjuns resultat negativt då relationen mellan intervjuaren och intervjuobjektet försvagas på grund av ett bristande kroppsspråk- och tolkningsmöjlighet (Trost, 2016). Detta beaktades innan och vid intervjuerna. En annan begränsning med videosamtal är eventuella tekniska problem (Bryman, 2011). Exempelvis kan dålig uppkoppling eller

(28)

försvinnande av ljud påverka intervjun. Detta skedde under studien för en av skribenterna, men löstes genom en programomstart. För att inte uppta

intervjupersonens tid mer än nödvändigt fortlöpte intervjun av den andra skribenten. Då ljudinspelning skedde hos båda skribenterna berördes inte datamaterialet.

För att kunna använda intervjuerna i studiens syfte spelades de in via telefonen. Det inspelade materialet transkriberades sedan och därefter raderades. Under intervjuerna var intresset lika starkt för vad

intervjuobjekten sade, som hur det sades. Detta för att kunna sätta det i rätt kontext och för att kunna göra en korrekt sammanställning utefter

hermeneutikens beskrivning av tolkningar och förståelse (Thomassen, 2006). Utefter hermeneutikens synsätt och för att kunna få användning av materialet har vi noggrant analyserat och läst det transkriberade materialet flertal

gånger. Under transkriberingen lyssnade vi även på de inspelade materialet upprepade gånger vilket gav oss en möjlighet att förstå och känna in den andras upplevelse vilket Røkenes och Hanssen (2016) menar är viktigt. För att granska att det som sades under intervjuerna var korrekt uppfattat ställdes kontrollfrågor. Även sammanfattningar gjordes under intervjuerna av den anledningen. Avslutningsvis frågades intervjuobjekten om återkontakt var okej vid oklarheter.

5.3 Informationssökning

Vi valde att använda flera olika informationskällor för litteratur. Exempelvis Linneuniversitetets databas OneSearch vilken innefattar databaser som såväl Diva som Libris. Vi har även använt oss utav Google Scholar i eftersöket av relevant tidigare forskning kring ämnet, samt böcker från Linneuniversitetets bibliotek och tidigare kurslitteratur. I efterforskningen har bland annat sökord

(29)

föräldrar, handlingsutrymme, samverkan, socialtjänsten, socialt arbete

använts.

5.4 Analysmetod

Utifrån det hermeneuistiska synsättet i studien fanns en medvetenhet om att den som tolkar text och tal ofta utgår från sig själv trots försök att vara opartisk (Røkenes & Hanssen, 2016). För att skapa struktur i det insamlade materialet användes analysmetoden tematisk analys. Den tematiska analysen genomfördes med försiktighet och med en medvetenhet om den egna

påverkan utefter Brymans (2011) anvisning om känslighet i att analysera text och tal, detta för att inte snedvrida studiens resultat.

Den tematiska analysen är en vanlig metod i kvalitativa studier då den kan vara behjälplig i att identifiera framväxande mönster och teman (Eriksson & Karlsson, 2016). När vi utefter de hermeneuistiska synsättet läste texterna upprepade gånger för att skapa en förståelse och tolka dess innehåll synliggjordes samtidigt teman vi beaktade som viktiga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Dessa teman är Begränsningar,

Relationsbyggande, Tvärprofessionellt arbete och Resurser.

5.5 Urval och övervägande av urval

I kvalitativ forskning görs ofta ett medvetet urval där målsättningen är att välja datainsamlingsenheter som har en talrik och relevant data för studien (Yin, 2013). Därav gjordes ett strategiskt urval där vi valde att intervjua socialsekreterare från BoU samt från vuxenavdelningen inom socialtjänsten. Dock valde vi inte vilka personer från avdelningarna att intervjua. Efter en utskickad inbjudan till en stor mängd socialsekreterare att delta i studien lät vi dem komma till oss. Detta kan göra att inga intervjuobjekt hittas, det var

(30)

dock en risk som togs för att inte påverka studien genom att leta upp intervjuobjekt eller använda känningar. Samtidigt kan tillvägagångssättet göra att fler socialsekreterare deltar då flera erbjuds. Genom att intervjua socialsekreterare från såväl BoU som vuxen åläggs vi en bred överblick kring hur de uppfattar sitt arbete med barn och familjer aktuella inom socialtjänsten i relation till missbruks- eller beroendeproblematik (Yin, 2013). Intervjuobjekten kommer från två olika kommuner i Sverige.

Studiens datainsamling kunde ha genomförts på andra vis. Exempelvis genom ett bekvämlighetsurval eller slumpmässigt urval. Dessa metoder hade kunnat tilldela studien intressanta resultat men metoderna innefattar höga risker då de kan leda till snedvridningar av resultatet (Yin, 2013). Metoderna hade i viss mån varit enklare att genomföra då uppsökandet av

intervjupersoner hade förenklats, men vår uppfattning är att de inte hade varit bättre för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

5.6 Validitet och Reliabilitet

Enligt Jönson (2010) kan inte en studie uppnå reliabilitet utan validitet. Yin (2010) skriver att för att skapa en användbar studie bör den bedömas ha hög validitet och reliabilitet således blir den även generaliserbar och tillförlitlig. Validitet handlar om att lyckas studera det som avsågs med studien medan reliabilitet handlar om tillförlitligheten i genomförandet av studien (Jönson, 2010). Yin (2013) menar att reliabiliteten i en studie ökar om det går att genomföra samma studie flera gånger och få samma resultat. Han menar dock att det är ett högt uppsatt mål i en kvalitativ studie. Eftersom inget intervjuobjekt är de andra likt eller kommer att uppfatta och besvara frågorna på samma sätt även om forskaren anstränger sig för en jämlik

(31)

minska risken för bristande validitet. Han nämner exempelvis validering från intervjuobjektet för att undvika missförstånd och triangulering vilket handlar om att samla data från olika källor, båda dessa metoder användes under intervjuerna. Yin (2013) skriver även att det handlar om en transparens i forskningsprocessen. Samt om att vara metodisk i arbetet och med det noggrann och fullt närvarande såväl fysiskt som mentalt. Vi har under studietiden arbetat för att medvetandegöra oss om vår konfirmeringsbias och vår påverkan av studiens validitet och reliabilitet genom de olika

tillvägagångssätt.

5.7 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2017) skriver om fyra viktiga begrepp inom forskning,

informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet, vilka studien har grundats på.

Enligt Vetenskapsrådet (2017) är ett grundvillkor för deltagande i studien att intervjuobjektet fått väsentlig information om studien och efter det gett ett godkännande om deltagande. Därför skickades ett informationsbrev till intervjuobjekten med kontaktuppgifter till skribenterna. I informationsbrevet framgick att deltagandet är frivilligt och att intervjuobjektet fick häva sin medverkan både innan och efter intervjun om de ville. De tilldelades även information om studiens syfte och hur den kommer delas och då uppnå nyttjandekravet. Vidare delades intervjufrågorna till intervjupersonerna i förväg. Att göra detta kan dels förbereda dem inför intervjun, dels göra att de inte vill delta. Nyttan av att förbereda dem ansågs större än risken att de inte ville delta. Om intervjupersonerna svarade, uppfattades det som ett första godkännande till möte och tid bokades. Vid mötet bads om godkännande att spela in intervjun på telefonerna och när det godtogs ansågs det finnas ett

(32)

samtycke till deltagande i studien. Tanken var att inhämta ett skriftligt godkännande, men eftersom intervjun skedde över internet blev ett muntligt godkännande resultatet. Yin (2013) skriver om vikten av tillstånd till

inspelning av intervjun. Även detta var tänkt att inhämtas skriftligen utifrån Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer, men även här fick ett muntligt

godkännande användas. Det inspelade materialet raderades efter transkribering och materialet har endast behandlats av skribenterna.

Under intervju samt under studien strävade vi för att arbeta utefter ett

förhållningssätt där de involverade intervjuobjekten kände sig säkra och inte upplevde några negativa konsekvenser av deltagandet nu eller i framtiden, vilket belyses starkt av Vetenskapsrådet (2017). Det försökte uppnås genom anonymt deltagande samt genom att fokusera på professionen

socialsekreterare och då utelämna det personliga. Då personuppgifter eller besvärande uppgifter inte insamlats genomfördes ingen etikprövning, men studien genomfördes med beaktning av lagen om etikprövning av forskning som avser människor §§ 3–4 (SFS: 2003:460). Då det är vårt ansvar som forskare att arbeta etiskt under forskningstiden samt innanför situationens kontext enligt Vetenskapsrådet (2017) har olika typer av effekter vägts mot varandra i studien exempelvis vikten av ny kunskap och risker av deltagarnas deltagande. En diskussion över de frågor som ställs har gjorts då syftet inte är att frågorna ska handla om intervjupersonen som individ, utan om

professionen socialsekreterare. Det gör förhoppningsvis att deltagandet i studien blir mindre prestationskrävande. Studie har arbetats utifrån

förhoppningen att försäkra en öppenhet om studien och att informationen ska ha framförts på ett vis som intervjuobjekten uppfattar som förståeligt och ärligt i enlighet med Vetenskapsrådet (2017).

(33)

Med vetskapen och insikten om att studien genomförs utan större tidigare erfarenheter av att intervjua eller möta människor i kritiska situationer i livet, gjordes det etiska övervägandet att inte använda barn och familjer som intervjuobjekt. Detta då samtal om kritiska perioder eller situationer med människor kan väcka obearbetade känslor vilket krävs en viss

professionalism och erfarenhet för att bemöta på ett gott vis.

5.8 Metoddiskussion

Att använda ett större antal datainsamlingsenheter kan vara stärkande för en kvalitativ studie då ett mer generaliserbart resultat kan produceras (Yin, 2013). Planeringen var att genomföra minst åtta intervjuer men då intervjuobjekt avböjde och studiens tidsram var begränsad blev bara sex intervjuer gjorda. Intervjuerna genomfördes av båda skribenterna för en delad kunskap, insyn och förståelse. Vår upplevelse är att delaktighet och samarbete i arbetet är av vikt för studiens genomförande. En svaghet med tillvägagångssättet är att det tar längre tid i förhållande till om vi genomfört intervjuer separat.

Alternativt passande datainsamlingsmetoder för studien är enkätstudier bland socialsekreterare eller en dokumentundersökning. Det skulle även kunna göras intervjuer med berörda aktörer av socialtjänstens insatser eller en granskning av texter såsom självbiografier. Dessa metoder hade kunnat tilldela studien såväl flera perspektiv som en bred kunskap om

socialsekreterarens arbete. Dock är vår uppfattning att dessa metoder inte säkert hade tilldelat studien ett bättre resultat än de tillvägagångssätt som vi har valt, intervjuer med socialsekreterare. Anledningen till bortfallet av dessa metoder är även att vissa av dem går emot universitetets riktlinjer när det gäller kontakt med intervjuobjekt. Men också eftersom de kan vara

(34)

svårgenomförbara då intervjuobjekten som var av intresse inte alltid vill medverka i liknande undersökningar. Dessa metoder kan även ha en negativ effekt på studiens reliabilitet då vissa av dem inte erbjuder fördjupade svar (Trost, 2016).

5.9 Arbetsfördelning

Studiens intervjuobjekt har separat sökts upp i de kommuner som valdes att undersöka. Intervjuerna har genomförts tillsammans, men den med minst kännedom till intervjuobjektet var samtalsledare. Vi har sedan transkriberat varannan intervju. För att hitta mönster och teman samt för att skapa

förståelse och tolka texten har vi separat läst transkriberingarna upprepade gånger för att sedan sammanställa våra resultat och fördjupande förklara tankegångarna för varandra. Vi har valt att ansvara för olika rubriker i texten men samtidigt arbetat tillsammans på dess innehåll för att få dem så bra som möjligt. Vi har såväl separat som tillsammans letat upp och granskat litterärt material att använda för vår studie.

Vi har enbart arbetat tillsammans över internet och vi har kommunicerat med varandra över meddelanden i olika sociala medier. Det har varit ett

fungerande tillvägagångssätt för oss samt den enda möjligheten under Covid-19.

(35)

6 Resultat och analys

Nedan presenteras resultatet av såväl empirin som den tidigare forskningen och övrig litteratur. Redovisningen av resultatet och analysen visar även återkommande tolkningar av materialet utifrån systemteorins perspektiv. För struktur samt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar skapas rubriker utifrån de återkommande teman som tydliggjordes under den

tematiska analysen i följande del.

För att behålla intervjuobjektens anonymitet men samtidigt skapa en mer lättläst och levande text tilldelas de fiktiva namn. Anna, Lena och Matilda arbetar på BoU. Petra och Sebastian arbetar på Vuxen.

6.1 Handlingsutrymme

Arbetet med missbruks- och beroendeproblematik har som flera andra delar inom socialtjänsten gjort ett skifte från att vara en “klient i fokus”- enhet till att vara en lag och budgetstyrd organisation (Strömberg, 2015). Det har inte bara en betydande effekt på socialsekreterarnas handlingsutrymme

(Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008) utan även på klienternas

möjligheter att få rätt hjälp. En socialsekreterares arbete kan uppfattas som simpelt och konkret på grund av organisationens uppbyggnad av lagar och regler. Men de kan vid flera tillfällen upplevas som hindrande i arbetet då de kan begränsa socialsekreterarens frihet om hen inte kan manövrera sig kring det (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

6.1.1 Föräldrars påverkan

De intervjuade socialsekreterarna berättar att socialtjänsten har ett begränsat antal insatser för barnen vars föräldrar har en missbruks- eller

(36)

påverkas beroende på ifall det finns grund för ett LVU (SFS 1990:52) eller inte. Vid insatser från socialtjänsten på BoU, där det inte finns grund för LVU, krävs ett godkännande från vårdnadshavare.

”...där kom svårigheter med det, för jag vet att barnen fick ju liksom inte vara med i dom här grupperna om inte

vårdnadshavarna gav tillåtelse till det, vilket kunde sätta käppar i hjulet för det var inte alla föräldrar som tyckte liksom att … nej men vad ska ni vara med där för. Och ville inte att de skulle sitta och prata om problemen hemma." (Petra)

Socialsekreterarna berättar att när föräldrarna inte godkänner insatser åt barnet, hamnar dessa barn ofta i kläm och blir utan stöd. Vilket även Gümüscü, Nygren och Khoo (2015) nämner i sin forskning där det framgår att det ofta skadar barnen när vårdnadshavare inte godkänner insatsen. På grund av att de flesta av socialtjänstens insatser kräver en frivillighet, är det många barn som lämnas utan hjälp. Flera av socialsekreterarna vittnar om att de upplever det som att de i dessa fall "väntar på nästa orosanmälan" för att då försöka hjälpa barnet igen. Med barnen i åtanke läggs därför mycket fokus på att försöka motivera föräldrarna till att ta emot den hjälp som erbjuds. Vidare har det upplevts av flera socialsekreterare att föräldrarna är mer accepterade för hjälp när insatserna kommer från skolan, vilket antas bero på tabun som finns kring socialtjänsten. Anledningar till att föräldrarna inte godkänner att socialtjänsten upprättar en insats för familjen eller barnet kan vara på grund av att de inte erkänner sitt missbruk. Men även för att de, som både de intervjuade socialsekreterarna och Socialstyrelsen (2009) nämner, inte vill att barnen ska prata om familjens problematik bland utomstående. Att föräldrar tackar nej till insatser, påverkar andra i familjen och familjens system (Öquist, 2018) När föräldrarna inte godkänner insatserna påverkas inte bara deras egna barn, utan ibland även de barn vars föräldrar godkänner

(37)

insatserna. Det eftersom det i små kommuner inte finns resurser nog att upprätthålla grupperna för barnen om deltagarantalet är lågt.

”...svårt att nå dom här barnen eller att få barnen att komma till de här grupperna och det är kanske lite därför, att det inte finns några, det är ju nedlagt eller det ligger på is."(Anna)

Istället får platser köpas in från de större grannkommunerna om det är möjligt utifrån socialsekreterarens befogenheter och socialtjänstens

ekonomiska möjligheter. Det kan även skapa problem då barnet behöver ta sig långa sträckor, vilket blir kostsamt.

"Har man tur har man det i en liten kommun annars är det insatser man får köpa in vilket kan göra att det blir svårare att ta del av". (Matilda)

Trots att barnkonventionen (SFS 2018:1197), har blivit lag menar Petra, Vera och Matilda att föräldrabalken (SFS 1949:381) har en så stor inverkan att den gör att barnkonventionen blir sekundär vid insatser för barnen. Det

överensstämmer med Hultmans (2013) forskning som nämner att föräldrabalken tillsammans med andra lagar hindrar barnen från sin självbestämmanderätt och möjlighet till hjälp då föräldrarnas

bestämmanderätt “trumfar” deras. Godkänner inte föräldrarna en insats, är barnets rättigheter inte alltid lätta att främja.

(38)

"Oavsett vad föräldrarna bråkar om, att någon av dem missbrukar eller att det är en separation så tittar man ju till exempel på hur en konflikt påverkar barnen. Barnen blir ofta bortglömda i detta för att föräldrabalken är så stark. Så även om barnkonventionen är lag nu så har den inte i praktiken ännu betytt väldigt mycket för barnet i vår kommun."(Matilda)

6.1.2 Socialsekreterarnas syn på handlingsutrymmet.

Att föräldrabalken (SFS 1949:381) är starkare än barnkonventionen (SFS 2018:1197), skapar även en problematik för socialsekreterarnas

handlingsutrymme.

"Och tyvärr är föräldrabalken fortfarande så pass stark att den äter upp barnkonventionen." (Petra)

Finns det ingen grund för LVU (SFS 1990:52) är föräldrabalken och

föräldrarnas bestämmanderätt över barnen för stark för att socialtjänsten ska kunna tillsätta en insats hos familjen utan föräldrarnas samtycke. Detta belyser även Hultman (2013) i sin tidigare forskning. De intervjuade socialsekreterarna berättar att de har ett stort handlingsutrymme när vårdnadshavarna godkänner en insats, men att glappet som finns mellan socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och LVU är för stort.

"Jag skulle säga att om man har ett samtycke och man har förmåga att nå de vuxna på olika sätt så har man ganska stort handlingsutrymme och man kan komma ganska långt. Men det är inte då handlingsutrymmet behövs som bäst heller kanske." (Matilda)

Glappet påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme då socialtjänstlagen kräver ett godkännande från vårdnadshavare, medan ett LVU kräver att det

(39)

finns en tydlig risk för att skada barnets utveckling och hälsa. Vissa av socialsekreterarna tror att ett syfte med att barnkonventionen blivit lag var att detta glapp skulle minska. Men för att det ska fungera i praktiken kan inte föräldrabalken vara så stark som den är idag. Precis som nämnt ovan så blir det, på grund av föräldrabalken och frivilligheten av insatserna, föräldrarna som påverkar handlingsutrymmet. Näsman (2019) skriver att många barn upplever att socialsekreterare inte uppmärksammar hur stora problemen är. I många fall kan denna uppfattning grundas i att socialsekreterarna inte har hunnit träffa barnen tillräckligt mycket. Matilda berättar att

socialsekreterarna har fyra månader på sig att göra en utredning och många gånger kommer inte föräldrar eller barn på inbokade möten. Vilket gör att utredningen drar ut på tiden och att man eventuellt får avsluta utan insats.

"Har man då ett ärende där man avbokar många tider eller man behöver boka om då är 4 mån inte speciellt länge och då kan man känna att man går runt i samma hjulspår hela tiden i vissa familjer." "Det kommer nya orosanmälningar, det finns inget samtycke, det är inte så illa att det går på LVU och då får man avsluta det." (Matilda)

Trots att föräldrarnas samtycke krävs för att tillsätta en insats, och det på så vis påverkar handlingsutrymmet, kan åldern hos barnen influera positivt. Barn över femton år har ur ett juridiskt perspektiv en egen talan, vilket betyder att barnen kan ansöka om stöd från socialtjänsten på egen hand (Socialstyrelsen, 2015). Den juridiska rätten hjälper barnen och påverkar även deras system genom en yttre påverkan (Öquist, 2018). Trots att vissa begränsningar finns, både via juridiken och föräldrars motstånd, berättar Matilda att handlingsutrymmet är brett om ett godkännande finns.

(40)

"Finns det ett samtycke och man når föräldrarna så kan man i stort sett nå hur långt som helst." (Matilda)

Vidare finns det andra aspekter som påverkar handlingsutrymmet. Lena berättar att ekonomin kan vara en faktor och i många kommuner kan det vara en begränsning att det inte finns en tillräckligt stor budget. När kommunernas ekonomiska situation påverkar handlingsutrymmet påverkar det insatserna som barnen ges. Socialsekreterarna får ha ekonomin i beaktning vid

exempelvis placering eller boendestöd och försöker då i så stor mån det går att använda sig av kommunens egna resurser, vilket ofta är det billigare alternativet. I linje med vad Lena berättat nämner Sebastian att

handlingsutrymmet påverkas av bristande tillgänglighet av resurser.

"Jag kan skriva i mitt beslut att jag beviljar insatser för barnet, men på grund av resursbrist finns det en risk att det inte kommer kunna tillgodoses." (Sebastian)

Samtidigt ska barnens behov och vad som är nödvändig vård prioriteras. Näsman (2019) skriver att barn behöver professionella som alltid lyssnar på deras upplevelser och arrangerar stöd och hjälp därefter vilket även är i linje med systemteorins beskrivelse av att socialsekreteraren bör ha den

ömsesidiga påverkan mellan individer i åtanke för att kunna göra en bedömning av problemen (Parrish, 2012). Det kan ibland bli svårt om det finns ekonomiska begränsningar. Dock poängterar både Sebastian och Lena att det inte hör till vanligheterna att ekonomin stoppar insatserna.

(41)

”...man försöker hitta något annat som kan matcha och hjälpa personen på det sätt som de behöver." (Sebastian)

"Det ska ju inte vara det viktigaste, självklart inte. Det är ju att vi ska se till vad som är nödvändig vård." (Lena)

Någon som nämnts tidigare i texten är att insatser inte alltid finns tillgängliga. Detta är något som Ekström (2016) menar påverkar handlingsutrymmet för socialsekreterare, vilket även stärks av de socialsekreterare som intervjuades.

"Men det är väl mer fel på resurser i så fall. Alltså verkställandet av insatser. Jag kan skriva i mitt beslut att jag beviljar insatser för barnet, men på grund av resursbrist finns det en risk att det inte kommer kunna tillgodoses." (Sebastian)

6.2 Socialsekreterarnas lyhördhet vid möten ger stöttning

Som socialsekreterare är en av de stora arbetsuppgifterna att lyssna och att tolka individers handlingar, för att sedan kunna hjälpa. Socialsekreterare arbetar med människor i utsatta situationer och många människor upplever att de inte vill eller kan dela med sig av sina svårigheter i livet. Att samtala med en myndighetsperson kan ofta kännas skrämmande. Det är således viktigt att socialsekreteraren har de förmågor som behövs för att kunna bemöta individen på den nivån hen befinner sig. Att vara lyhörd till personen du bemöter handlar inte enbart om att lyssna på det som sägs utan även på det som icke sägs, då den icke verbala kommunikationen är minst lika viktig (Nilsson & Waldemarson, 2016).

(42)

Genom att som socialsekreterare kunna lyssna, kommunicera och interagera med de olika delarna av familjesystemet kan hela familjens behov samt de olika individernas behov komma till ytan. På så vis kan förhoppningsvis behoven sedermera tillgodoses. Genom systemteorins användande utifrån Parrish (2012) beskrivning kan socialsekreteraren uppfatta systemets olika delar, dess verkan och orsak vilket kan vara bra för att kunna se och arbeta ur ett helhetsperspektiv. Socialsekreteraren kan då inledningsvis dela upp de olika individerna efter de system de berör och tillhör, det kan exempelvis vara vänner, sjukvård, religion eller problematik. Vissa kallar även detta för en klientidentifiering (Gümüscü, Nygren & Khoo, 2015). Socialsekreteraren kan förhoppnings sedan se mönster och teman som individerna följer utifrån de olika systemen och hur dessa påverkar varandra. Efter en liknande

uppdelning och identifikation kan sedan ett angreppssätt förhoppningsvis beslutas (Parrish, 2012). Genom att arbeta med familjen och beakta dem som flera system som påverkar ett gemensamt system kan det tydliggöras vad som är fungerande i systemet och vad som är bristande.

6.2.1 Lyssna på barnet

Barn är unika i sina erfarenheter och sina uppfattningar. Som

socialsekreterare är det viktigt att lyssna in barnets perspektiv och vara medveten om att barnets uppfattning även är barnets verklighet

(Socialstyrelsen 2018). Under intervjuerna framkommer det från flera socialsekreterare att det är ytterst viktigt att lyssna in och uppmärksamma barnen i arbetet med familjer som har missbruks- eller beroendeproblematik. Detta då flera barn upplever att deras röster inte hörs hemma och att

socialsekreterarna inte lyssnar eller förstår dem (Näsmans, 2019). Genom att som socialsekreterare aktivt lyssna på barnen skapas förhoppningsvis ett förtroende där de kan öppna upp sig vilket förhoppningsvis leder till att

(43)

barnets perspektiv och roll i familjesystemet tydliggörs (Røkenes & Hanssen, 2016). Därefter kan förhoppningsvis insatser börja planeras.

"Vi tänker alltid på barnets bästa och kollar vad behovet är och lyssnar in på vad barnet har att säga och vill." (Lena)

"Nu när barnkonventionen blivit lag vill vi ju lyssna in på vad barnen säger och möta upp behoven." (Lena)

Under intervjuerna framkom det att flera socialsekreterare arbetar utefter BBIC modellen för att säkerställa att de utrett och fångat upp alla delar i barnets livsvärld. BBIC modellen kan även beaktas som en karta där barnet är i centrum av sitt eget system.

"... bra att ha det som en manual och gå igenom arbetet så att man inte missar någonting." (Anna)

Hur barnets system sedan byggs upp stärks och påverkas av omkringliggande faktorer kommer att ha positiva eller negativa effekter på barnets

(44)

Att lyssna på barnen och att uppfatta alla deras behov är av vikt då det frekvent förekommer mer problematik än den som blottas eller den som socialtjänsten inledningsvis uppfattade. Detta då flera barn skyddar sina föräldrars problematik (Näsman, 2019). Vikten av att lyssna på barnen och se dem som egna individer med egna behov och förmågor bekräftas av

socialsekreterarna under intervjuerna, men även av den tidigare forskningen av såväl Hultman (2013), Näsman (2019) och Gümüscü, Nygren och Khoo (2015). Att lyssna på barnen och att låta dem komma till tals i frågor som berör dem går även i linje med barnkonventionens grundläggande principer som till stor del handlar om att sätta barnen i första rummet. Att lyssna kan även innefattas som ett stöd till barnen från socialsekreteraren.

"... att man lyssnar till det barnet säger och att man är nyfiken på barnet och hur den har det… Intresserar sig för barnet man möter, det tänker jag är viktigt." (Anna)

Att få barnen att prata med socialsekreterarna är något som genom intervjuerna har uppfattas som komplext eftersom flera av de barn som socialsekreterarna kommer i kontakt med är i yngre åldrar och ibland saknar förmågan att berätta vad de upplevt eller hur de känner om situationen i hemmet eller i sin närmiljö. Det kan även vara så att barnen väljer att inte prata under mötet. Enligt Socialstyrelsen (2018) och Näsman (2019) kan tystnaden innebära att barnet funderar eller att det kan finnas en osäkerhet eller en brist på förtroende för socialsekreteraren. Det kan även handla om en osäkerhet på hur socialsekreteraren kommer att reagera på det barnet säger. Enligt Öqvist (2018) kan tystnaden även peka på att det finns en problematik i familjesystemet som barnet är rädd för att råka påvisa genom att

(45)

Näsman (2017) är det tydligt att flera barn känner en lojalitet till sina föräldrar trots deras problematik. Det innebär att barnen inte vill berätta om sin hemsituation utifrån osäkerheten kring föräldrarnas påverkan av deras tillvaro. Det går i linje med vad Røkenes och Hanssen (2016) skriver om föräldrarnas betydande roll i familjesystemet.

"De kanske blir tillsagda att inte säga vissa saker till oss, det kan vara ganska svårt att prata med dem." (Matilda)

Dessa barn kan behöva mer tid att fundera och känna efter, således är det viktigt att socialsekreteraren tar sig tiden och låter barnen känna in situationen (Socialstyrelsen, 2018). Socialsekreterarna berättar att det är viktigt att de försöker bygga upp ett förtroende mellan sig och baren för att kunna ge dem stöd, även om det är en större svårighet nu under Covid-19 då de inte kan träffas lika ofta i person. De berättar att ett tillvägagångssätt för att få barnen att lita mer på dem och för att få dem att samtala är genom att ibland samtala om det mer alldagliga istället för det svåra.

"Vanligtvis när man har en pågående utredning försöker vi träffa barnen ganska mycket för att försöka bygga upp en relation med dem." (Matilda)

En socialsekreterare berättar även att det handlar om att lyssna på syskon och att koppla det till samma ärende då de tillhör samma familjesystem.

"Jag har haft ärenden där ett syskon har pratat. Äldre syskon 13 år som har pratat om hur föräldrarna beter sig mot småsyskon och att det inte är okej." (Matilda)

References

Related documents

The wetland map (Figure 7) illustrates that all larger areas with organic soil (peat) has an existing land draining system through the area, except where we have existing

utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska

Magsaftsekretionen sker i tre faser: den cefala (utlöses av syn, lukt, smak, tanke av föda. Medieras via vagusnerven), den gastriska (2/3 av sekretionen. Varar när det finns mat i

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Syftet med uppdraget var att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter

Viktig signal till kommunerna att ta detta arbete på allvar; att det krävs nya kompetenser inom socialtjänsten för att socialtjänsten ska vara kunskapsbaserad och också utgå

15 kursdeltagare från lärosätet deltog i fem undervisningsdagar där det avslutande kurstillfäl- let präglades av examinationsuppgiftens muntliga redovisningar.