Lönar det sig att göra gröna investeringar?: En kvantitativ undersökning på 570 miljöinnovativa företag för att undersöka sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för ekonomi

Lönar det sig att göra gröna investeringar?

En kvantitativ undersökning på 570 miljöinnovativa företag för att

undersöka sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet

Josefin Berglund och Anna Carlsson

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi

Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C

Handledare: Jan Svanberg Examinator: Arne Fagerström

Förord

Vi vill inleda med att tacka våra närstående och de som har givit oss stöd under denna tid. Vidare vill vi tacka alla som bidragit med feedback samt opponenter som bidragit med värdefulla råd och konstruktiv kritik. Vi vill slutligen rikta ett stort tack till vår handledare Jan Svanberg och vår examinator Arne Fagerström för deras engagemang under examensarbetets gång.

Gävle, juni 2020

Sammanfattning

Titel: Lönar det sig att göra gröna investeringar?

Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi

Författare: Josefin Berglund och Anna Carlsson

Handledare: Jan Svanberg

Datum: 2020 – juni

Syfte: Syftet är att undersöka om ökad miljöprestanda leder till finansiell lönsamhet inom

miljöinnovativa företag samt om det råder någon skillnad utifrån olika branscher. Jordens resurser överkonsumeras och klimatförändringarna blir ett allt mer omdiskuterat ämne hos såväl organisationer som dess intressenter. Det är därför av betydelse att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat vidare undersöks.

Metod: Studien bygger på en positivistisk kvantitativ metod med en deduktiv ansats utifrån

ställda hypoteser. Sekundärdata från 570 miljöinnovativa företag har hämtats från Thomson Reuters Datastream. För att avgränsa studien till företag som är miljöinnovativa har enbart företag med A- och B-betyg utifrån Thomson Reuters innovationsskala inkluderats. Datamaterialet har analyserats med hjälp av IBM SPSS. Tidsperioden utgörs av åren 2015– 2019.

Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och

finansiell lönsamhet för samtliga branscher. Resultatet för respektive bransch visar hur sambandet skiljer sig åt mellan olika branscher. Slutsatsen för denna studie är att det utifrån samtliga branscher lönar sig för företag att göra gröna investeringar. Studiens resultat ger även stöd för att branschspecifika egenskaper och förutsättningar påverkar vilka effekter på lönsamheten som företag kan förvänta sig av gröna investeringar.

Examensarbetets bidrag: Studien har för avsikt att bidra till det företagsekonomiska ämnet

och det forskningsgap som finns beträffande sambandet mellan ökad miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Ytterligare ett bidrag till litteraturen är avgränsningen mot

miljöinnovativa företag. Studien ämnar även att klargöra om det råder skillnad i sambandet mellan olika branscher.

Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att djupare studera sambandet inom

miljöinnovativa företag i de olika branscherna för att komma fram till specifika egenskaper som leder till lönsamhet. Det vore även intressant att genomföra en liknande studie i framtiden då intressenternas påtryckningar ökar för att undersöka om kopplingen till lönsamhet blir starkare. En djupare analys av skillnader mellan länder skulle kunna visa om landspecifika faktorer påverkar sambandet.

Nyckelord: ESG, finansiell lönsamhet, miljöinnovativa företag, miljöprestanda, ROA, ROE

Abstract

Title: Does it pay to make green investments?

Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration

Author: Josefin Berglund and Anna Carlsson

Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – June

Aim: The purpose is to examine whether increased environmental performance leads to

increased profitability in environmentally innovative companies and whether there is any difference based on different industries. The resources of the world are over-consumed and climate change is becoming an increasingly debated topic for both organizations and stakeholders. It is therefore important that the relationship is further investigated.

Method: The study is based on a positivist quantitative strategy with a deductive approach

based on hypotheses. Secondary data from 570 environmentally innovative companies have been obtained from Thomson Reuters Datastream. Only companies with A- and B-grades based on Thomson Reuters' innovation scale have been included in the study. The data has been analyzed using IBM SPSS. The time period consists of the years 2015–2019.

Result & Conclusions: The study's results show a positive relationship between environmental

performance and financial performance for all industries. The result for each industry shows how the relationship differs between different industries. The conclusion of this study is that it is profitable for companies to make green investments from all industries. The study's results also provide support for industry-specific characteristics and conditions affecting the profitability that companies can expect from green investments.

Contribution of the thesis: The study intends to contribute to the business economics topic

regarding the relationship between increased environmental performance and financial profitability. Another contribution is the demarcation of environmentally innovative companies. The study also aims to clarify if there is a difference in the connection between different industries.

Suggestions for future research: It would be interesting to study the relationship within the

various industries to find specific characteristics that lead to profitability. It would also be interesting to conduct a similar study in the future as stakeholders' pressure increases to investigate if the link to profitability becomes stronger. A deeper analysis of differences between countries could show whether country affect the relationship.

Key words: ESG, financial profitability, environmentally innovative companies, environmental

Innehållsförteckning

2.2 Hållbarhet och Environmental, Social och Governance ... 12

2.3 Teorier ... 13

2.3.1 Legitimitetsteorin ... 14

2.3.2 Intressentteorin ... 14

2.3.3 Resursbaserad teori ... 16

2.4 Sambandet mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet ... 17

2.5 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet ... 18

2.6 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för respektive bransch ... 21

3. Metod ... 24 3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 24 3.1.1 Forskningsfilosofi ... 24 3.1.2 Forskningsansats ... 25 3.1.3 Forskningsmetod ... 25 3.1.4 Forskningsdesign ... 25 3.2 Empirisk metod ... 26 3.2.1 Datainsamlingsmetod ... 26

3.2.2 Urval, population och bortfall ... 27

3.3 Operationalisering ... 29

3.3.1 De beroende variablerna inom finansiell lönsamhet ... 29

3.3.2 Den oberoende variabeln miljöprestanda ... 30

3.4 Kontrollvariabler ... 30 3.4.1 Storlek ... 31 3.4.2 Risk ... 31 3.4.3 Tillväxttakt ... 31 3.4.4 Miljö R&D ... 32 3.4.5 Land ... 32 3.4.6 Bransch... 32 3.5 Analysmetoder ... 34 3.5.1 Univariat analys ... 35 3.5.2 Bivariat analys... 35 3.5.3 Multivariat regressionsanalys ... 36 3.5.4 Felkällor ... 37 3.6 Kvalitetskriterier ... 38 3.6.1 Validitet ... 38 3.6.2 Reliabilitet ... 39 3.6.3 Replikerbarhet ... 40 3.7 Källkritik ... 40 3.8 Metodkritik... 41 4. Empiriskt resultat ... 43 4.1 Finansiell prestation ... 43 4.2 Univariat analys ... 43

4.2.1 ROE ... 44 4.2.2 ROA ... 44 4.2.3 Miljöprestanda ... 44 4.2.4 Storlek ... 45 4.2.5 Risk ... 45 4.2.6 Tillväxttakt ... 45

4.3 Bivariat analys för samtliga branscher ... 45

4.3.1 Kontroll av felkällor ... 47

4.4 Multivariat regressionsanalys för samtliga branscher ... 48

4.5 Deskriptiv statistik för respektive bransch ... 50

4.5.1 ROE ... 52 4.5.2 ROA ... 52 4.5.3 Miljöprestanda ... 52 4.5.4 Storlek ... 53 4.5.5 Risk ... 53 4.5.6 Tillväxt ... 53

4.6 Bivariat analys för respektive bransch ... 54

4.6.1 Kontroll av felkällor ... 57

4.7 Multivariat regressionsanalys för respektive bransch ... 58

5. Resultatdiskussion ... 63

5.1 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för samtliga branscher ... 63

5.2 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för respektive bransch ... 67

5.3 Sammanfattande diskussion ... 72

6. Slutsats ...75

6.1 Studiens slutsats ... 75

6.2 Studiens bidrag ... 76

6.3 Studiens trovärdighet och giltighet ... 77

6.4 Studiens begränsning ... 77

6.5 Förslag till vidare forskning ... 78

Källförteckning ... 80

Bilagor...87

Figurförteckning

Figur 2: Kategorisering av hållbarhet. ... 10

Figur 3: ESG-betyg ... 12

Figur 4: Konceptuellt ramverk ... 16

Figur 5: Bortfallsanalys ... 28

Figur 6: Fördelning av företag inom respektive bransch. ... 33

Figur 7: Summan av total miljöprestanda inom respektive bransch. ... 34

Tabellförteckning

Tabell 2: Bivariat analys för samtliga branscher ... 46

Tabell 3: VIF-test för samtliga branscher ... 47

Tabell 4: Multivariat regressionsanalys av ROE för samtliga branscher ... 48

Tabell 5: Multivariat regressionsanalys av ROA för samtliga branscher ... 49

Tabell 6: Deskriptiv statistik för respektive bransch ... 51

Tabell 7: Bivariat analys för respektive bransch ... 55

Tabell 8: VIF-test för respektive bransch ... 58

Begreppsförklaringar

ESG - Environmental Social Governance, ett aggregerat mått för företags hållbarhetsarbete

Finansiell lönsamhet –mått för hur väl företag använder sina tillgångar för att generera intäkter

Miljöinnovation - införande av ny eller väsentligt förbättrad teknik inom miljöområdet

Miljöinnovativa företag - företag med miljöinnovationer som skapar marknadsmöjligheter genom nya miljövänliga processer och produkter

Miljöprestanda - mätbara resultat relaterade till företags miljöpolicy

ROA - avkastning på totalt kapital

1

1. Inledning

I det inledande kapitlet presenteras ämnet hållbarhet och dess bakgrund. Det följs av studiens problemdiskussion där problem och olika syn på företags hållbarhetsarbete i relation till lönsamhet presenteras och diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens syfte, avgränsning och disposition.

1.1 Bakgrund

Mänskligheten förbrukar idag naturresurser som om det finns 1,7 jordklot att leva av visar en årlig undersökning av Global Footprint Network (2019). Siffran blir allt högre och

överkonsumtionen av naturresurserna leder till negativa konsekvenser som bland annat

vattenbrist och en ökad halt av koldioxid i luften enligt en rapport från WWF (2018). Naturen ger mat, rent vatten och den luft som behövs för ekosystemens och mänsklighetens överlevnad samtidigt som dessa resurser fortsätter att överkonsumeras som om det inte finns någon

morgondag. Under de senaste 50 åren har det ekologiska fotavtrycket, ett mått på konsumtionen av naturresurser, ökat med cirka 190 %. Att skapa ett mer hållbart system kräver stora

förändringar vad gäller produktions-, leverans- och konsumtionsaktiviteter. Internationella organisationer som FN har tagit fram riktlinjer för att begränsa mänskliga aktiviteter på miljön. Av de 17 globala målen för en hållbar utveckling handlar mål nummer 13 om att bekämpa klimatförändringarna. Klimatavtalet som benämns Parisavtalet börjar gälla år 2020 och syftar till att världen ska hålla en global temperaturökning under 2 grader (FN, 2018). Utsläpp av

växthusgaser är ett resultat av mänsklig aktivitet och är grundorsaken till den globala uppvärmningen.

Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att kompromissa med kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (World Commission on Environment and Development, 1987). Begreppet hållbar utveckling fick spridning efter att Brundtlandrapporten publicerades av FN år 1987 med mål om att utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor. Hållbarhet delas upp i de fyra dimensionerna finansiell, social, miljömässig och teknologisk hållbarhet menar Fagerström et al. (2016). Dessa fyra dimensioner samverkar och stödjer varandra. Vidare förklaras att företags hållbarhetsarbete kan analyseras med redovisningspostulatet

fortlevnadsprincipen som utgångspunkt, där fortlevnadsprincipen innebär att företag ska anses fortsätta sin verksamhet inom en obegränsad framtid. Det finns även olika utgångspunkter för att analysera de fyra dimensionerna inom hållbarhet. Finansiell hållbarhet kan bedömas utifrån företags finansiella redovisning. Den sociala dimensionen kan jämföras genom analyser av personal- samt skattekostnader och miljömässig hållbarhet som kopplas samman med konkreta

2 utgifter för miljö samt avskrivningar på hållbara investeringar. Den teknologiska dimensionen kopplas samman med jämförelser av teknologiska hållbara investeringar och kostnader

tillhörande dessa.

Den miljömässiga och den teknologiska dimensionen av hållbarhet innefattar investeringar avseende miljö och teknologi beskriver Fagerström et al. (2016). Företag kan välja att investera i innovationer inom dessa dimensioner, där innovation avser nya upptäckter eller utveckling och kombinationer av redan etablerade produkter (Johnson et al., 2008). Innovationsprocessen utvecklas i snabb takt där bland annat De Smedt et al. (2013) förklarar att den har gått ifrån att vara en relativt nyupptäckt process till att numera vara ett system som innefattar ett brett nätverk av olika aktörer och institutioner. Dessa aktörer och institutioner utvecklar, använder och sprider i sin tur dessa innovationer. Sariannidis et al. (2013) och Aldieri et al. (2019) skriver att eftersom naturresurser är begränsade krävs nya policyinstrument som miljöinnovationer för att upprätthålla effektiva processer för återvinning av avfall i alla länder. Det är därför avgörande för detta

ändamål att utveckla teknik som kan möjliggöra detta. De företag som arbetar med

miljöinnovationer är enligt Johnstone et al. (2010) en viktig del inom förbättringsprocessen för att minska människans påverkan på miljön. Det beror på att de tillhandahåller ny teknik för att minska miljöpåverkan vilket behövs inom innovationsprocessen mot ett mer hållbart samhälle.

Higgins (1947) beskriver att människan har en egoistisk strävan efter tillfredsställelse och ur företagens synvinkel innebär detta en strävan efter vinstmaximering och finansiell lönsamhet. Intressenter vill investera i de mest lönsamma företagen för att uppnå maximal avkastning vilket får företagen att vilja sträva efter hög lönsamhet. Finansiell lönsamhet definieras som hur väl företag använder sina tillgångar för att generera intäkter (Fatihudin, 2018). Drejeris och Ozeliene (2019) belyser att ökande globala miljöföroreningar är den största signalen som indikerar att ekonomisk utveckling kan få allvarliga konsekvenser för framtida generationer. Hög lönsamhet kan kopplas till negativa konsekvenser för företagens hållbarhetsarbete när allt för stort fokus läggs på vinstmaximering (Grankvist, 2012). För att uppnå maximal lönsamhet bör hänsyn tas till de negativa konsekvenserna för miljön och samhället som denna vinstmaximering kan leda till.

Miljöprestanda är mätbara resultat från företagens miljöledningssystem och kan relateras till miljöaspekter som miljöpolicys och övergripande miljömål för verksamheten menar Semenova och Hassel (2015). Moura-Leite och Padget (2011) beskriver att hållbarhetsarbete och finansiella resultat är en viktig fråga för företagsledningar samtidigt som kvantitativa mått utvecklas för att mäta detta samband. Företag bör fokusera på åtgärder som minskar dess påverkan på miljön

3 vilket kan förstärkas genom investeringar i miljövänliga produkter, förnybar energi,

förebyggande av föroreningar, återvinning och olika miljöprogram och policys (Semenova och Hassel, 2015). Det kan ha en positiv inverkan på miljön som exempelvis mindre

växthusgasutsläpp, vattenanvändning och avfall. Semenova och Hassel redogör även för att investeringar i olika miljöprogram och miljövänliga produktionsprocesser kan leda till externa konsekvenser som minskat tryck från intressenter, färre miljösanktioner och mer krävande standarder för miljöskydd. Vidare ställer intressenter allt högre krav på att företags

hållbarhetsinformation rapporteras på ett jämförbart och transparent sätt (Fernandez-Feijoo et al., 2014).

1.2 Problemdiskussion

Företag har idag ett stort inflytande över ekonomi och miljö och bör därför hållas ansvariga för sina handlingar genom att förmedla en rättvis bild av deras hållbarhetsarbete. Nidumolu et al. (2009) hävdar att det inte kommer att finnas någon framtid för företag som inte satsar på

hållbarhetsarbete då hållbar utveckling numera är en förutsättning för konkurrenskraft. Schwartz och Saiia (2012) hävdar att användandet av hållbarhetsrapportering kan missbrukas av företag som vill vinna ekonomiska fördelar. Företag kan utåt sett ge sken av att arbeta hållbart när de i själva verket är ute efter vinstmaximering. I och med de klimatförändringar som pågår och som i allt högre grad uppmärksammas blir öppenheten kring arbetet med miljöfrågor ett allt viktigare inslag i dess rapporteringar. Trots att det har skett stora ansträngningar från miljöorganisationer för att främja medvetenheten kring global uppvärmning och klimatförändringar har det inte skett stora förändringar hos företag med större inflytande beskriver Turin (2014).

Mätningen av företags hållbarhetsarbete sker ofta genom ett aggregerat ESG-mått med en rad olika komponenter där det samlade måttet inkluderar samtliga dimensioner inom hållbarhet förklarar Semenova och Hassel (2015). Chakrabarty och Wang (2013) och Schultze och Trommer (2012) hävdar dock att varje enskild indikators effekt försvinner i helheten vid mätningar genom dessa aggregerade mått. Det kan vilseleda företags intressenter att tro att specifika hållbarhetsfrågor som exempelvis miljömässig hållbarhet är högt prioriterade, när de i själva verket inte är det. Fernandez-Feijoo et al. (2014) beskriver att företagens olika intressenter trycker på en högre grad av öppenhet vad gäller hållbarhetsrapportering och miljöarbete och att intressenterna har makt över företags agerande.

Hållbarhetsbegreppet som helhet i relation till finansiell lönsamhet är ett aktuellt ämne inom forskningen, där forskare som bland annat Starcević et al. (2016) och Friede et al. (2015) visar att

4 det finns ett positivt samband mellan företags hållbarhetsarbete och ekonomiska resultat. Det

finns även studier som visar ett negativt samband mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet (Nollet et al., 2016). Även ett fåtal studier som mäter förhållandet mellan enbart

miljödimensionen inom hållbarhet och finansiell lönsamhet visar varierande resultat. De flesta av dessa studier visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet (Song et al., 2017; Semenova och Hassel, 2015; Marti-Ballester, 2017; Fan et al., 2017; Albertini, 2013), där framförallt faktorer som miljöföreskrifter, utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energiförbättringsprocesser står i fokus. Det finns även studier som visar ett negativt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet (Ruggiero och Lehkonen, 2017) där sambandet mellan förnybar energi inom miljöarbete och finansiell lönsamhet studeras. De varierande resultaten kan framförallt förklaras av variationen på de olika indikatorerna som mäter miljöprestanda.

Förhållandet mellan miljöprestanda och ekonomiska resultat hos företag kan förklaras av både intäktssidan och kostnadssidan menar Klassen och McLaughlin (1996). Intäktssidan speglar vilka fördelar som miljöprestanda kan tillföra och kostnadssidan att det är kostsamt att utveckla

processer inom miljöhantering. Miljöprestanda kan ge fördelar i form av effektivare produktionsprocesser genom att avfallsmängden minskar och därmed kan även

produktionskostnaderna minska eftersom det uppstår en mer cirkulär produktion då resurser återanvänds (Geissdoerfer et al., 2017). Boiral et al. (2012) förklarar att skillnader bland olika studiers resultat kan bero på faktorer som hur väl företaget allokerar sina resurser. Feng et al. (2017) talar för att företags miljöarbete kan ge olika effekt på lönsamheten beroende på hur miljökänslig branschen är. Det beror på att miljökänsliga branscher utsätts för offentlig

granskning i högre grad och ökat tryck från intressenter. Ett flertal studier visar att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat varierar beroende på vilka branscher som

undersöks (Feng et al., 2017; Ruggiero och Lehkonen, 2017; Fan et al., 2017; Pätäri et al., 2014; Drejeris och Ozeliene, 2019; Weng et al., 2015; Shahzad et al., 2020; Geissdoerfer et al., 2017). Feng et al. (2017) menar att alla företag inte kan förväntas erhålla finansiell lönsamhet i samband med miljöprestanda eftersom vissa branscher, beroende på dess natur, inte kommer erhålla konkurrensfördelar eller lönsamhet vid miljömässiga investeringar. Kostnadssidan för dessa investeringar kan snarare ta över vilket leder till negativa ekonomiska konsekvenser för företag inom icke-miljökänsliga branscher.

Som ett steg i att långsiktigt förbättra produktionsprocessen kan miljömässigt hållbarhetsarbete och miljöprestanda leda till att fler företag i högre grad väljer att följa innovationstrenden i tron

5 om att det på sikt kommer att leda till finansiell lönsamhet menar Zhu et al. (2012). Vidare

beskrivs det ökade trycket från intressenter som en bidragande orsak till varför många företag väljer att förbättra miljöprestanda trots att det ofta är en kostsam investering. Horbach (2015) menar att det även finns landsspecifika faktorer för miljöinnovationer. Olika länder upplever olika grad av pushfaktorer och efterfrågefaktorer från intressenter vad gäller miljöinnovationer. Även att länderna kan ha olika lagkrav, miljöpolitik och kulturella skillnader spelar en viktig roll vid implementering av innovationsaktiviteter förklarar Horbach (2015) och Cecere et al. (2014). Buhl et al. (2016) menar att innovativa miljölösningar utgör en viktig drivkraft för företag som vill förbättra miljöprestanda och att det ger dessa företag möjlighet att utveckla

konkurrensfördelar. Bénabou och Tirole (2010) hävdar istället att kostnaden för en högre grad av miljömässig prestanda innebär stora investeringar för företag vilket inte alltid kompenseras med högre intäkter i samma utsträckning. Johnstone et al. (2010) menar att företag som arbetar med miljöinnovationer tillhandahåller ny teknik som minskar människans påverkan på miljön och som av den anledningen spelar en viktig roll i samhället. Aldieri et al. (2019) är av samma åsikt och lyfter fram att eftersom naturresurser är begränsade behöver miljöinnovationer utvecklas för att upprätthålla de mest effektiva processerna. Denna innovationsutveckling minskar klimatpåverkan som är en av de största globala utmaningarna. Det medför att diskussionen kring teknologisk hållbarhet blir både viktigt och intressant. Boiral et al. (2012) hävdar istället att det kan vara kostsamt för företaget att investera i miljöinnovationer och att det antingen kan leda till en win-lose situation som innebär lägre miljöpåverkan men alltför stora kostnader eller en win-win situation med lägre miljöpåverkan och ökad konkurrenskraft.

Med tanke på den betydelse som miljöinnovativa företag har på utvecklingen av miljömässig hållbarhet uppkommer frågan om huruvida företags miljöprestanda påverkar dess ekonomiska resultat. Att investera i miljömässig hållbarhet och hållbara innovationer innebär stora kostnader för företag, samtidigt som det kan innebära en potentiell lösning på sociala och miljömässiga frågor menar Boiral et al. (2012). Enligt Weng et al. (2015) medför investeringar i

miljöinnovationer positiva effekter som minskad påverkan på miljön i form av minskat avfall och utsläpp. Miljöinnovationer kan även bidra till ökad lönsamhet som kan förklaras av ökad

kundtillfredsställelse när det finns en ökad efterfrågan på gröna produkter. Detta bidrar även till att varumärket stärks vilket i sin tur ökar företagens immateriella tillgångar. Drejeris och Ozeliene (2019) argumenterar för att hållbara innovationer behöver implementeras i företag för att modifiera produktionsteknologier som kan minska föroreningar och medföra andra

miljövänliga förbättringar. Vidare menar Drejeris och Ozeliene att förbättrad miljöprestanda kan leda till minskade kostnader för företag i samband med produktionsprocessen utan att en produkts

6 kvalitet försämras. Att arbeta med miljöinnovationer är ett sätt för företagen att erhålla långsiktig lönsamhet trots att det till en början innebär höga kostnader vilket även bidrar till en drivkraft som gör att företag vågar investera i miljöinnovationer (Martinez-Conesa et al., 2017). Ramesh et al. (2019) menar att företag med miljöinnovationer har en positiv inverkan på konsumenterna vilket medför ökad lojalitet för produkterna tack vare att det förmedlar en grön bild av företaget. Även Sariannidis et al. (2013) är av samma åsikt och anser att företag bör bibehålla en relation till dess intressenter eftersom det skapar konkurrensfördelar.

Få studier har fokuserat på sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom företag med miljöinnovationer. Trots att miljöinnovationer är en avgörande faktor för företags miljöpåverkan får dessa företag inte tillräckligt med uppmärksamhet inom forskningen menar Shahzad et al. (2020). I några av de allra senaste studierna finns en avgränsning mot

miljöinnovativa företag där bland annat Hoang et al. (2020) undersöker lönsamheten hos företag med gröna patent vilket visar ett varierat resultat beroende på vilken variabel som undersöks. Shahzad et al. (2020) studerar miljöinnovativa företag och dess lönsamhet bland företag i

Pakistan. Denna studies slutsats visar att miljöinnovativa företag bör förmedla hållbarhetsarbete. Johnstone et al. (2010) menar att miljöinnovativa företag är intressanta att studera i och med att de redan har ett väl utvecklat miljöarbete vilket kan kopplas samman med hög miljöprestanda. Genom att tillhandahålla ny teknik kan företag med miljöinnovationer minska människans påverkan på miljön och därför har dessa företag en viktig roll i samhället. Då enbart ett fåtal studier fokuserar på sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom

miljöinnovativa företag går det inte att avgöra hur enbart miljödimensionen inom hållbarhet påverkar långsiktig ekonomisk prestanda bland dessa företag. Avsikten med denna studie är därför att studera sambandet mellan miljöprestanda och ekonomiska resultat hos miljöinnovativa företag för att se om det finns en relation däremellan samt om det råder en skillnad mellan olika branscher.

Nedan presenteras de bidrag till forskningsområdet som denna studie förväntas uppfylla:

● Studien bidrar till det teoretiska perspektivet genom att vidga de få tidigare studier som har genomförts kring sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet med avgränsning mot miljöinnovativa företag. Vidare bidrar studien till det teoretiska perspektivet genom att jämföra skillnader mellan olika branscher.

7 ● Utifrån avgränsningen mot miljöinnovativa företag läggs även ytterligare fokus på den

teknologiska dimensionen inom hållbarhet.

● Det praktiska bidraget syftar till att bidra med kunskap om miljömässiga investeringar kan anses vara lönsamma inom miljöinnovativa företag och om dessa investeringar är

lönsamma inom olika branscher.

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka om miljöprestanda leder till ökad lönsamhet inom miljöinnovativa företag samt om det råder någon skillnad mellan branscher.

1.4 Avgränsning

Studien avgränsas till att studera de noterade företag som finns tillgängliga via Thomson Reuters databas, Datastream. Då avsikten är att undersöka företag som arbetar med miljöinnovationer avgränsas därför urvalet till miljöinnovativa företag. Studien avgränsas även till att omfatta tidsperioden mellan åren 2015–2019. Valet av denna tidsperiod beror på att miljöinnovationer är under en ständig utvecklingsprocess (De Smedt et al., 2013) där synen på vad en miljöinnovation är har ändrats över tid (Aldieri et al., 2019). Variablerna bör därmed undersökas under en så nutida tidsperiod som möjligt för att få fram aktuella mätvärden.

1.5 Disposition

Nedan presenteras dispositionen för studiens följande delar, kapitel 2-6 som illustreras i figur 1.

8 Kapitel 2 - Teoretisk referensram:

Studiens teoretiska referensram kommer att belysa de teoretiska utgångspunkterna för studien. Kapitlet inleds med en redogörelse av hållbarhet och ESG-betyget för att sedan beskriva utgångspunkten för ämnet i legitimitetsteorin, intressentteorin och den resursbaserade teorin. Därefter presenteras tidigare forskning kring miljöprestanda i förhållande till finansiell lönsamhet. Utifrån dessa diskussioner formuleras studiens fyra hypoteser.

Kapitel 3 - Metod:

Metodkapitlet inleds med en beskrivning av studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt och består av forskningsfilosofi, forskningsansats, forskningsmetod samt forskningsdesign. Kapitlet följs upp med operationalisering som möjliggör mätning av begreppen miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Avslutningsvis presenteras studiens analysmetoder och de kvalitetskriterier som används för att bedöma studiens kvalitet samt käll- och metodkritik.

Kapitel 4 - Empiriskt resultat:

Det empiriska resultatet delas upp i två delar i kapitlet. I den första delen presenteras resultatet för studiens samtliga branscher baserat på deskriptiv statistik, bivariat analys samt multipel

regressionsanalys. I den andra delen av resultatkapitlet framförs dessa analyser för respektive bransch som analyseras var för sig.

Kapitel 5 - Resultatdiskussion:

I kapitlet analyseras och diskuteras studiens resultat. Utgångspunkterna baseras på studiens hypoteser H1a-b och H2a-b som används för att kunna besvara studiens syfte. Analysen kommer därför att göras utifrån samtliga branscher och för respektive enskild bransch. Diskussionen länkas även samman med tidigare forskning från problemdiskussionen och den teoretiska referensramen.

Kapitel 6 - Slutsats:

I det avslutande kapitlet presenteras studiens slutsats kopplad till studiens syfte, dess bidrag, giltighet och begränsningar inom det företagsekonomiska ämnet. Även förslag till vidare forskning framställs.

9

2. Teoretisk referensram

Studiens teoretiska referensram kommer att belysa de teoretiska utgångspunkterna för studien. Kapitlet inleds med en redogörelse av hållbarhet och ESG-betyget för att sedan beskriva utgångspunkten för ämnet i legitimitetsteorin, intressentteorin och den resursbaserade teorin. Därefter presenteras tidigare forskning kring miljöprestanda i förhållande till finansiell lönsamhet. Utifrån dessa diskussioner formuleras studiens fyra hypoteser.

2.1 Hållbarhet

Begreppet hållbarhet kan spåras tillbaka ända till 1930-talet då de första artiklarna kring ämnet publicerades beskriver Chang et al. (2017). År 1987 fick begreppet spridning efter att FN:s världskommission för miljö och utveckling publicerade Brundtlandrapporten med mål om långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling. I samband med rapporten spreds även en av de idag mest kända definitionerna för hållbar utveckling ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. En annan definition av hållbar utveckling lyfts fram av Elkington (1997) “hållbar utveckling innebär en samtidig strävan efter ekonomiskt välstånd, miljökvalitet och socialt rättvisa". Chang et al. (2017) beskriver att det idag finns cirka trehundra definitioner av hållbar utveckling vilket gör begreppet vagt och komplext samtidigt som konceptet växer allt större i samband med både nationell och internationell politik. Samtliga definitioner innehåller och betonar däremot att frågor inom hållbarhet ska främja mänsklig aktivitet på obestämd tid.

Chang et al. (2017) beskriver att företags hållbarhetsarbete är ett viktigt forskningsområde eftersom företagen står för de produktiva resurserna inom företagsekonomin. Företag har idag en avgörande roll för den hållbara utvecklingen och bör göra vad de kan för miljön. Det spelar även en betydande roll eftersom det skapar möjligheter för företag att visa att de agerar utifrån de normer som förväntas av samhället. Ju större företagen är desto högre grad av granskning utsätts de för beskriver Chih et al. (2010) vilket kan förklara varför större företag hållbarhetsrapporterar i en allt högre grad. Chih et al. förklarar vidare att företag som är etablerade i länder med hårdare reglering hållbarhetsrapporterar i en allt högre grad trots att det inte nödvändigtvis innebär finansiell lönsamhet.

2.1.1 Dimensioner av hållbarhet

Den klassiska uppdelningen av ämnet hållbarhet knyter an till begreppet “Tripple Bottom Line” och innefattar den ekonomiska, sociala samt den miljömässiga dimensionen inom hållbarhet (Isaksson et al., 2015). Fagerström et al. (2016) och Drejeris och Ozeliene (2019) lägger till

10 ytterligare en dimension inom hållbarhet, den teknologiska, då den anses vara ett viktigt

komplement till övriga dimensioner. Teknologisk hållbarhet innebär att företag behöver göra investeringar i ny teknik eftersom de annars inte kommer att överleva på sikt (Fagerström et al., 2016). Choi och Ng (2011) beskriver att historiskt sett har tidigare forskning fokuserat på varje dimension separat, där miljödimensionen inom hållbarhet och klimatförändringar har fått större uppmärksamhet sedan 1980-talet på både lokal och global nivå. Isaksson et al. (2015) och Fagerström et al. (2016) är överens om att samtliga dimensioner bör kombineras för att uppnå långsiktig hållbarhet. I figuren nedan presenteras hållbarhetens fyra dimensioner, den

miljömässiga, den teknologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen.

Figur 2: Egen tolkning av Fagerström et al. (2016) kategorisering av hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet

Den ekonomiska hållbarheten innebär att företag behöver erhålla positiva ekonomiska resultat för att överleva på lång sikt. Enligt Isaksson et al. (2015) uppnås ekonomisk hållbarhet när

dimensionerna social hållbarhet och miljömässig hållbarhet är i balans. Fagerström et al. (2016) menar att ägarna och långivarna kräver ett visst överskott från verksamheten på lång sikt och utan detta överskott kommer företaget få svårt med kapitalförsörjningen. Detta kopplas även samman

11 med redovisningspostulatet fortlevnadsprincipen som innebär att ett företag ska antas fortsätta bedriva sin verksamhet.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen inom hållbarhet fokuserar på människan och företagets samhällsansvar (Isaksson et al., 2015). Denna form av hållbarhet handlar om välbefinnande och levnadsstandard samt dess motsatser: arbetslöshet, osäkerhet och ekonomisk risk beskriver Choi och Ng (2011). Dimensionen har utvidgats från att enbart innefatta de externa intressenterna till att även

inkludera en av de interna intressenterna, de anställda. Detta skapar såväl en organisatorisk samt individuell relevans för dimensionen.

Miljömässig hållbarhet

Den miljömässiga dimensionen inom hållbarhet handlar enligt Tullberg (2012) om att företag bör hålla sin klimatpåverkan på en nivå som är hållbar för framtiden och inte överkonsumera jordens resurser. Detta kan exempelvis innebära att användning av vatten och andra naturresurser inte överkonsumeras samt att miljöavfall hanteras på ett hållbart sätt menar Lozano och Huisingh (2011). Även ökad återvinning och minskat utsläpp av växthusgaser har en inverkan på klimatet. Företag som effektiviserar produktionsprocesser ur ett miljömässigt perspektiv minskar

avfallsmängden och produktionskostnaderna på lång sikt vilket även bidrar till hållbarhet ur ett ekonomiskt perspektiv (Geissdoerfer et al., 2017). Choi och Ng (2011) belyser vikten av den miljömässiga hållbarheten och skildrar den nuvarande generationens skyldighet att säkerställa kommande generationers framtida behov. Det är anledningen till att den miljömässiga

dimensionen lyfts fram som en viktig del av företags hållbarhetsarbete. Choi och Ng beskriver även att intressenter ställer allt högre krav just vad gäller den miljömässiga dimensionen hos företag vilket innebär ytterligare en koppling mellan den miljömässiga och ekonomiska dimensionen inom hållbarhet.

Teknologisk hållbarhet

Att investera i hållbara teknologiska produkter är en av de fyra dimensionerna som är viktiga för att upprätthålla ett hållbart företagande menar Fagerström et al. (2016). Martinez-Conesa et al. (2017) beskriver att teknologiska innovationer i form av miljöinnovationer kan underlätta produktionsprocessen och är ett sätt för företag att arbeta med hållbarhet samtidigt som de kan uppnå ekonomiska fördelar. Företag blir mer drivna till att satsa på hållbar teknologi och innovationer när den långsiktiga lönsamheten ökar. Att investera i hållbar teknologi för att minska koldioxidutsläpp är ett sätt för företag att locka fler intressenter och därmed öka

12 lönsamheten förklarar Sariannidis et al. (2013). Enligt Nidumolu et al. (2009) och Drejeris och Ozeliene (2019) kommer det inte att finnas något alternativ till att arbeta med hållbar teknologi i framtiden då endast hållbara företag kommer erhålla konkurrensfördelar. Dagens företag bör därför satsa på teknologiska innovationer, trots de höga kostnaderna, för att kunna fortsätta konkurrera på den framtida marknaden.

2.2 Hållbarhet och Environmental, Social och Governance

Det finns ett flertal mått som används för att mäta företags aktiviteter inom hållbarhet. ESG-betyget är det mått som används som utgångspunkt i denna studie. ESG-ESG-betyget inkluderar de tre faktorerna Environmental, Social och Governance (Refinitiv, 2020), som handlar om hur ett företag agerar med hänsyn till miljövänlighet, social hållbarhet och bolagsstyrning. ESG-betyget presenteras i figur 3 nedan.

Figur 3: ESG-betyg (Refinitiv, 2019)

Det aggregerade ESG-betyget består av företags engagemang och effektivitet och delas upp i tio olika huvudteman som exempelvis utsläpp och miljöinnovationer inom parametern

Environmental och mänskliga rättigheter inom parametern Social (Refinitiv, 2019).

Informationen hämtas från offentliga handlingar som årsredovisningar och hållbarhetsrapporter och är noggrant kvalitetskontrollerade. Vidare skildras att ESG-betyget är utformat för att jämförbara mätningar av företags prestanda ska kunna genomföras vilket anses vara en förutsättning för att skapa ett positivt ekonomiskt utfall (Refinitiv, 2019).

Inom parametern Environmental finns miljöskyddspoäng inom kategorierna resursanvändning, utsläpp och innovation (Refinitiv, 2019). Varje mått har en polaritet som indikerar om ett högre

13 värde är positivt eller negativt. Till exempel är mindre vattenanvändning positivt medan ökad mängd utsläpp är negativt för det sammanvägda betyget. Miljöinnovationer avser alla former av innovationer som gynnar miljön och skapar affärsmöjligheter genom att förhindra eller minska deras påverkan, eller genom att optimera resursanvändningen (European Commission, 2011). Miljöinnovationer är nära kopplade till användandet av naturresurser, produktion och konsumtion av dessa samt även till begreppen miljö och miljöindustri. Det mått som mäter miljöinnovation avspeglar ett företags kapacitet att minska miljökostnader och bördor för dess kunder och därmed skapas nya marknadsmöjligheter och konkurrensfördelar genom ny miljöteknik,

produktionsprocesser eller miljövänliga produkter (Refinitiv, 2019).

Informationen i hållbarhetsrapporter utgör värdefulla källor för forskningsdata vilket möjliggör analyser relaterade till hållbarhet (Refinitiv, 2020). Mått som mäter företags aktiviteter inom hållbarhet har även fått en del kritik av bland annat Semenova och Hassel (2015) och Schultze och Trommer (2012). Schultze och Trommer beskriver att intressenter idag litar på externa analyser framför analyser med poäng eftersom de flesta företag inte har kompletta analyser. Det kan ligga en svårighet i att bedöma varifrån avkastningen kommer ifrån när ESG-poäng används. Chakrabarty och Wang (2013) hävdar att ESG-betyget består av många olika indikatorer som påverkar det aggregerade betyget vilket medför en risk att varje enskild

indikators effekt försvinner när helheten studeras. Det kan medföra att intressenter leds in på fel spår där en tro om att miljöfrågor som utsläpp av växthusgaser är högt prioriterade då företag har ett högre ESG-betyg samtidigt som utsläpp av växthusgaser förekommer. Det kan även vilseleda företagsledningar att ta beslut baserade på felaktiga grunder vilket i sin tur kan leda till negativa konsekvenser för företags ekonomiska resultat. Ett exempel som beskrivs av Chakrabarty och Wang (2013) är att växthusgasutsläpp är en av många parametrar inom det totala ESG-betyget vilket gör att de aggregerade ESG-poängen inte kan användas för att mäta sambandet med ekonomiska resultat. Därför behöver en enskild indikator brytas ut från det totala betyget och analyseras. Schultze och Trommer (2012) förklarar att det även förenklar mätningar kopplade till företags avkastning.

2.3 Teorier

Chang et al. (2017) beskriver att då hållbarhetstänk inom företag ökar, behöver teorier utvecklas för att kunna förklara och utforska den komplexa relationen mellan företag och hållbar

utveckling. För att förklara variablernas bakomliggande faktorer och sambanden mellan miljöprestanda och lönsamhet inom miljöinnovativa företag används tre perspektiv i denna studie, legitimitetsteorin, intressentteorin och den resursbaserade teorin.

14

2.3.1 Legitimitetsteorin

Legitimitetsteorins utgångspunkt är att det finns ett socialt kontrakt mellan företag och omvärlden beskriver Deegan och Unerman (2011). För att företag ska anses vara legitima behöver de handla utefter de normer och förväntningar som finns i samhället. Eftersom det sociala kontraktet är under ständig förändring ställs högre krav på företag att vara uppdaterade på de normer och förväntningar som samhället ställer för att inte mista legitimiteten. Företag måste genom

innovation, engagemang och öppenhet visa att de uppnår omvärldens krav och föreställningar om legitimitet för att kunna attrahera intressenter och överleva på lång sikt (Jutterström och Norberg, 2011).

Kilic och Kuzey (2019) förklarar att legitimitetsteorin används i stor omfattning för att öka förståelsen för företags miljömässiga och sociala upplysningar. Det sociala kontraktet grundas på uppfattningen om att organisationer har ett miljöansvar som bör vara i linje med intressenternas förväntningar. Företagen vill ge en bild av att de är legitima för att bibehålla det sociala

kontraktet. Legitimitetstrycket medför att företag öppet vill lämna miljöupplysningar i

hållbarhetsrapporter förklarar Li et al. (2019). Ett sätt för företagen att visa intressenterna att det är legitima är att publicera miljöpraxis genom olika kanaler som finansiella- och

hållbarhetsrapporter menar Babiak och Trendafilova (2010). Miljölegitimitet innebär ett antagande om att miljöprestanda bland företag är önskvärt menar Li et al. (2019). Denna legitimitet är en resurs som företag är beroende av för överlevnad. Vidare beskriver Li et al. att för att utveckla miljölegitimitet kommer företag att behöva öka sina investeringar i

miljöinnovationer. Det kan innebära investering i nya idéer, varor eller processer som minskar miljöföroreningar och som bidrar till hållbar utveckling. Även Boiral et al. (2012) menar att miljöinnovativa företag med tekniska innovationer som är inriktade på miljöprocesser har en bra förutsättning att behålla legitimitet i samhället. Möjligheten finns då att företag ser till att deras aktiviteter är i linje med intressenternas förväntningar vad gäller växthusgasutsläpp,

avfallshantering och vattenanvändning (Kilic och Kuzey, 2019). Li et al. (2019) förklarar även att företag med högre miljöprestanda kan öka det ekonomiska resultat då kvaliteten på företagets produkter ökar vilket även bidrar till ökad konkurrenskraft.

2.3.2 Intressentteorin

Ett viktigt perspektiv inom teoriutvecklingen kring hållbarhet är intressentteorin enligt Chang et al. (2017). Enligt Deegan och Unerman (2011) handlar intressentteorin om olika grupper av intressenter som finns i samhället och hur deras förväntningar har en inverkan på

15 om att företag måste beakta effekterna av sina handlingar även mot andra intressenter än dess

ägare eftersom de har ett inflytande över företagen. År 1984 togs ett stort steg inom ämnet då Edward Freemans bok ”Strategic Management – A Stakeholder Approach” publicerades som var bland de första att koppla intressentteorin till hållbarhetsrapportering. Denna bok är numera flitigt refererad och anses utifrån Borglunds (2017) skildring vara den bok som introducerade vikten av ett intressentperspektiv inom företags samhällsansvar. Även synen på företagsekonomi har skiftats från fokus på vinstmaximering till att istället beröra vikten av att tillfredsställa intressenternas behov.

Kilic och Kuzey (2019) beskriver att externt tryck från olika intressentgrupper tenderar att öka stadigt vad gäller miljöfrågor. Enligt Chang et al. (2017) behöver företag inte bara ha förståelse för och erkänna relationer med traditionella intressenter som leverantörer, anställda och kunder. Även icke-traditionella intressentgrupper som regeringen, miljöaktivister och andra

organisationer med intresse för miljöfrågor anses vara betydelsefulla eftersom de kan påverka företagets miljömässiga och ekonomiska mål. En utveckling har därmed skett inom

intressentteorin där intressenter med fokus på hållbarhet och miljöfrågor tar allt större plats. Det ökade trycket från intressenter tvingar företagsledningar att avslöja information angående

miljömässiga upplysningar (Kilic och Kuzey, 2019). Det skapar möjligheter att bevara relationen med intressenter och utveckla konkurrensfördelar (Sariannidis et al., 2013; Nidumolu et al., 2009). Zhu et al. (2012) förklarar att det ökade miljötrycket leder till att fler företag väljer att investera i miljöinnovationer för att förbättra miljöprestanda och att det i sin tur även ger ekonomiska fördelar då intäkterna för hållbarhetsarbete och miljöfrågor ofta överstiger kostnaderna i det långa loppet.

Att investera grönt är en fråga som växer över hela världen och driver företag att förbättra den gröna kapaciteten och implementera innovativa gröna metoder i syfte att skydda miljön och förbättra det ekonomiska resultatet menar Weng et al. (2015). Viktiga drivkrafter till att dagens företag utvecklar miljöinnovationer är företagens intressenter. Denna drivkraft baseras på kunders, aktieägares, leverantörers, myndigheters och miljöaktivisters oro för klimatet. För att företag ska få en helhetssyn behöver varje enskild intressents påtryckningar inkluderas i

innovationsprocessen vad gäller nya eller modifierade produkter och processer med tillhörande teknik som hjälper till att minska människans påverkan på miljön. Kunder kan exempelvis vägra att köpa produkter som inte är miljövänliga och leverantörer kan välja att inte leverera produkter till företag som de tror har en negativ påverkan på miljön. Företag reagerar även på dess

16 (2012) kan företag känna press att utöka dess miljöpraxis eller utveckla miljöinnovationer för att behålla konkurrenskraft. Weng et al. (2015) menar även att förbättringar i exempelvis

tillverkningsprocesser ökar möjligheterna för att förbättra miljöprestanda. Genom att öka

produktiviteten genom miljöinnovationer kan företag täcka miljökostnader och på så sätt förbättra det ekonomiska resultatet. Det medför enligt Weng et al. att det finns ett förhållande mellan intressenter, miljöinnovationer och miljöprestanda vilket presenteras nedan i figur 4.

Figur 4: Konceptuellt ramverk över förhållandet mellan intressenter, miljöinnovationer och miljöprestanda (Weng et al., 2015)

Trycket från företagens interna och externa intressenter medför betydande positiva effekter på miljömässig innovationspraxis beskriver Weng et al. (2015). Förutom förbättrad miljöprestanda ökar även företagens finansiella prestanda vilket förbättrar det ekonomiska resultatet.

Investeringar i miljömässig innovation är nyckeln till företagens överlevnad där fler innovativa produkter och processer behöver utvecklas och implementeras.

2.3.3 Resursbaserad teori

Den resursbaserade teorin fokuserar på hur företag kan använda sina resurser i form av strategier och tillgångar för att nå finansiell framgång (Grant, 1991). När organisationer lyckas hitta ett samspel mellan dessa strategier och tillgångar leder det till att konkurrensfördelar skapas. Enligt Barney (1991) består företags resurser av alla finansiella, fysiska, mänskliga och organisatoriska tillgångar som används under utveckling, tillverkning och leverans av produkter eller tjänster till konsumenter. De finansiella resurserna utgörs av skulder och eget kapital och de fysiska

resurserna är maskiner och andra faciliteter som används under tillverkningsprocessen. De mänskliga resurserna innefattar den erfarenhet och kompetens som finns bland de anställda inom organisationen. Barney menar även att företagskultur, relationer till omvärlden samt

organisatorisk historia utgör tillgångar hos företaget. Samtliga av dessa resurser kan användas för att ta tillvara på möjligheter eller för att undvika hot från marknaden. Vidare förklarar Barney att företagets resurser inte ska gå att imitera samt att dess konkurrensfördelar ska vara sällsynta för att en lyckad resursbaserad strategi ska uppnås. Den tekniska dimensionen inom hållbarhet påverkar enligt Drejeris och Ozeliene (2019) de övriga dimensionerna och är en viktig del för att

17 upprätthålla en välfungerande strategi. De företag som investerar i miljöinnovationer agerar

utifrån denna strategi genom att innovationer kan vara svåra att imitera och framkallar även långsiktiga konkurrensfördelar vilket leder till finansiell lönsamhet (Martinez-Conesa et al., 2017; Nidumolu et al., 2009; Sariannidis et al., 2013).

Weng et al. (2015) förklarar att företag som arbetar med miljöinnovationer har möjlighet att öka marknadsandelar när nya produkter utvecklas och lanseras. De företag som är först ut på

marknaden med en ny produkt kommer att erhålla högre produktpriser, stärkt varumärke, nya marknadsmöjligheter och konkurrenskraftiga fördelar. Företags drivkraft bakom miljömässiga innovationer är att de utökar resursbasen i form av strategiutveckling och teknologi samtidigt som innovationsprocessen förbättras (Kamasak, 2015). De företag som lyckas uppnå ett samspel mellan strategier och resurser har större möjlighet att uppnå fördelar i form av exempelvis effektivare produktionsprocesser.

2.4 Sambandet mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet

Samhällsintresset för hållbar utveckling ökar stadigt. Kilic och Kuzey (2019) menar att externa påtryckningar från företagens olika intressentgrupper ökar alltmer vad gäller hållbarhetsfrågor vilket kan relateras till intressentteorin om vilka förväntningar intressenter har på

företagsstrategier. Företagen har ett stort inflytande över såväl ekonomi och miljö och bör därför hållas ansvariga för deras hållbarhetsarbete och förmedla denna information till dess intressenter. Sambandet mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet kan även kopplas samman med den resursbaserade teorin. Enligt Grant (1991) fokuserar den resursbaserade teorin på hur företag använder sina resurser i form av exempelvis mänskliga, fysiska och organisatoriska tillgångar för en ökad finansiell lönsamhet. När företag finner ett samspel mellan strategier inom

hållbarhetsarbete och tillgångar kan de skapa konkurrensfördelar. De företag som inte investerar i hållbarhetsarbete kommer inte att ha någon framtid då hållbarhetsarbete är en förutsättning för konkurrenskraft vilket påverkar den finansiella lönsamheten förklarar Nidumolu et al. (2009). Samtidigt innebär investeringar i hållbarhetsarbete en kostnad för företagen (Friede et al., 2015). Det medför att det finns ett behov av att tydliggöra sambandet mellan hållbar utveckling och finansiell lönsamhet.

Historiskt sett har tidigare forskning fokuserat på hela hållbarhetsbegreppet eller främst den sociala dimensionen inom hållbarhet i förhållande till finansiell lönsamhet beskriver Moura-Leite et al. (2011). På grund av de ökade klimatförändringarna är ämnet fortfarande högst aktuellt där forskare som till exempel Friede et al. (2015) och Starcević et al. (2016) visar att det finns ett

18 samband mellan företags hållbarhetsarbete och ekonomiska resultat. Friede et al. (2015) finner en positiv relation mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet. Det positiva sambandet gäller för de flesta branscher utom finansbranschen som visar en svag negativ korrelation. Starcević et al. (2016) uppvisar en positiv korrelation mellan effekterna av den sociala dimensionen inom hållbarhet och finansiell prestanda utifrån avkastning på totalt kapital, ROA, hos börsnoterade bolag i Kroatien. Resultatet visar däremot inte på ett signifikant samband vad gäller

lönsamhetsmåttet avkastning på eget kapital, ROE. Det finns även studier som visar ett negativt samband mellan hållbarhet och finansiell lönsamhet. Nollet et al. (2016) visar en negativ

korrelation mellan den sociala dimensionen inom hållbarhet och finansiell lönsamhet utifrån ROA. Samtidigt visar studiens resultat att sambandet mellan social hållbarhet och ROE på ett positivt resultat på lång sikt.

Den miljömässiga dimensionen inom hållbarhet innebär att företag behöver begränsa dess klimatpåverkan och inte överkonsumera jordens resurser för att bidra till en hållbar framtid (Tullberg, 2012). Enligt Chang et al. (2017) behöver företag ha en förståelse för och erkänna relationer med både traditionella intressenter som kunder, leverantörer och anställda och icke-traditionella intressentgrupper som regeringen och andra organisationer med intresse för miljöfrågor. Samtliga intressentgrupper anses vara inflytelserika då de har en inverkan på företags miljömässiga och ekonomiska utveckling. För att behålla det sociala kontraktet med omvärlden vill företag ge en bild av att de är legitima (Li et al., 2019) och publicerar därför

miljöpraxis i både finansiella- och hållbarhetsrapporter förklarar Babiak och Trendafilova (2010).

2.5 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet

Innovativa lösningar anses idag utgöra en viktig drivkraft för att förbättra företags miljöprestanda som i sin tur skapar konkurrensfördelar menar Buhl et al. (2016). Vidare menar Buhl et al. att miljöinnovationer även kan ses som en nyckelfaktor för företag att komma närmare målet om miljömässig hållbarhet. Oron bakom de globala klimatförändringarna skapar påtryckningar från intressenter som exempelvis anställda, leverantörer och kunder samt icke-traditionella

intressenter i form av organisationer som är engagerade i miljöfrågor (Chang et al., 2017). Då jordens naturresurser är begränsade medför det att nya policyinstrument och effektivare

produktionsprocesser krävs för att minska klimatpåverkan (Sariannidis et al., 2013; Aldieri et al., 2019). För att möjliggöra en utveckling av produktionsprocessen krävs ny teknik. Johnstone et al. (2010) menar att företag med miljöinnovationer arbetar effektivt för att förbättra miljöprestanda eftersom de är engagerade i miljöförbättringsprocesser. Genom att tillhandahålla ny teknik kan de minska miljöpåverkan i större utsträckning gentemot företag som inte är miljöinnovativa i samma

19 grad. Enligt Buhl et al. (2016) och Ramesh et al. (2019) leder det till konkurrensfördelar som

skapar lönsamhet eftersom den gröna bilden lockar fler kunder.

Klassen och McLaughlin (1996) beskriver att sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet speglas av både en intäktssida och en kostnadssida. Intäktssidan speglar de fördelar som miljöprestanda medför och kostnadssidan innebär att det är kostsamt att investera i

miljöinnovationer. Boiral et al. (2012) menar att det är kostsamt att investera i miljöinnovationer och att det antingen leder till en win-win-situation med både mindre miljöpåverkan och större konkurrenskraft alternativt en win-lose situation med mindre miljöpåverkan där kostnaderna tar överhand. En av de större kostnadsposterna kring investering i miljöinnovationer är enligt Buhl et al. (2016) utgifter för miljömässig forskning och utveckling. Samtidigt kan dessa företag till skillnad från traditionella företag minska miljökostnader genom effektivare produktionsprocesser (Buhl et al., 2016; Drejeris och Ozeliene, 2019). De kan även genom att minska avfallsmängden minska produktionskostnaderna i samband med att en cirkulär produktion uppstår (Geissdoerfer et al., 2017). Det leder både till ökad lönsamhet och positiva externaliteter för miljön. Enligt Weng et al. (2015) upplever företag med miljöinnovationer positiva effekter i samband med utvecklad miljöprestanda i form av exempelvis minskade utsläpp och minskat avfall. Detta inflytande påverkar företagens ekonomiska resultat positivt genom utveckling av immateriella tillgångar i form av stärkt varumärke. Miljöprestanda leder även till ökad kundtillfredsställelse som lockar fler kunder då efterfrågan på gröna produkter ökar.

Företag som investerar i miljöinnovationer får möjlighet att först lansera sina produkter på marknaden vilket enligt den resursbaserade teorin ger företagen ökade resurser i form av nya marknadsmöjligheter (Weng et al., 2015). Dessa investeringar leder till att företagen erhåller ökad grad av miljölegitimitet menar Li et al. (2019). Den ökade miljölegitimiteten är en resurs som företagen är beroende av för att erhålla fortsatt lönsamhet. Att investeringar i

miljöinnovationer leder till konkurrensfördelar kopplas även samman med intressentteorin utifrån den skildring som Weng et al. (2015) redogör för. Företags intressenter blir mer intresserade av att stödja företag som har en hållbarhetspolicy och arbetar med miljöprestanda på ett sätt som sammanfaller med deras egna förväntningar. Företagen själva är intresserade av att förmedla information kring miljöprestanda för att ge en bild av att de är legitima hos intressenterna vilket även kan länkas samman med ökade konkurrensfördelar som leder till lönsamhet Kilic och Kuzey (2019).

20 Även om förhållandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet har fått allt större

uppmärksamhet inom forskningen på senare tid är resultaten fortfarande motstridiga. De flesta studier indikerar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet (Song et al., 2017; Semenova och Hassel, 2015; Marti-Ballester, 2017; Fan et al., 2017; Albertini, 2013). Ruggiero och Lehkonens (2017) studie visar en negativ korrelation mellan förnybar energi och finansiell lönsamhet. Resultatet beror på branschspecifika utmaningar inom energibranschen som handlar om svårigheter i att balansera investeringar som leder till mer förnybar energi med de kostnader som det medför. Song et al. (2017) undersöker noterade företag i Kina där variablerna för miljömässig prestanda utgörs av styrning för att motverka förorenad miljö, återvunnet miljöfarligt material och tillverkning av miljövänliga produkter. Dessa variabler ställs mot ekonomiska mått där styrning för att motverka förorenad miljö har en betydande positiv effekt på finansiell prestanda på lång sikt.

Horbach (2015) förklarar att det går att härleda landspecifika faktorer för miljöinnovationer. Olika länder upplever olika grad av teknologiska pushfaktorer och efterfrågefaktorer från intressenter på marknaden vad gäller miljömässiga innovationsaktiviteter. Även lagkrav och miljöpolitik beskrivs som faktorer som spelar en viktig roll i förverkligandet av

miljöinnovationer. Det kan styrkas av hur långt i den teknologiska och miljömässiga utvecklingen som de olika länderna har kommit. Regleringsåtgärder kan omdirigera innovationssystemet mot en mer hållbar utveckling. Enligt Cecere et al. (2014) beror det även på ett lands kapital,

kompetens och infrastruktur. Det kan därför finnas skillnader i miljöinnovationsaktiviteter och miljöprestanda i olika länder beroende på olika nivåer av FoU-insatser, tillgänglighet av kunskapsinfrastruktur, samarbetsnätverk, förekomsten av regionala hållbara leverantörer och olika kulturer relaterade till förverkligandet av organisatoriska förändringar som påverkar i vilken grad olika länder implementerar miljöinnovationer.

Få studier fokuserar enbart på företag som arbetar med miljöinnovationer, och dess koppling mellan miljöprestanda med lönsamhet. Hoang et al. (2020) fokuserar på lönsamhet och miljöprestanda bland amerikanska företag med miljöpatent. Denna studie visar att resultatet varierar beroende på vilken parameter inom miljöprestanda i förhållande till lönsamhet som mäts. Lägre växthusgasutsläpp och vattenanvändning visar ökad finansiell lönsamhet medan förbättrad avfallshantering visar det motsatta. Shahzad et al. (2020) undersöker lönsamheten kopplat till miljöprestanda hos 282 miljöinnovativa företag vilket visar ett positivt samband. Vidare menar Shahzad et al. att investeringar i miljöprestanda leder till effektivare produktionsprocesser genom exempelvis att avfallsmängden och vattenanvändningen minskar.

21 Företag som investerar i miljöinnovationer har idag en viktig roll i samhället då de tillhandahåller ny teknik som minskar människans påverkan på miljön menar Johnstone et al. (2010). Det råder däremot en viss osäkerhet huruvida företags miljöprestanda leder till ökade finansiella resultat. Utifrån diskussionen om att intäktssidan borde dominera kostnadssidan genom ökade

konkurrensfördelar, immateriella tillgångar och kundtillfredsställelse som lockar fler kunder borde denna intäktsökning kompensera de kostnader som investeringar i miljöinnovationer medför. Det leder fram till studiens hypoteser H1a-b:

H1a: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROE är positivt. H1b: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROA är positivt.

2.6 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för respektive bransch

Semenova och Hassel (2015) redogör för att det kan finnas skillnader i hur mycket företag arbetar med miljöprestanda inom olika branscher och hur detta mäts. Det kan förklara tidigare studiers olikheter vad gäller utförande och resultat. Forskare som bland annat Song et al. (2017) och Feng et al. (2017) visar genom deras studie att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat kan variera mellan olika branscher. Vidare redogör Feng et al. för en uppdelning av branscher som baseras på hur miljökänsliga de kan anses vara. Denna uppdelning av

miljökänsliga och icke-miljökänsliga branscher baseras på hur stort intressenttryck branscherna utsätts för.

Miljökänsliga branscher De branscher som Feng et al. (2017) klassificerar som miljökänsliga är energi, material, industrivaror och tjänster, dagligvaror, sällanköpsvaror och tjänster samt kraftförsörjning. Miljökänsliga branscher förväntas erhålla högre lönsamhet i takt med ökad miljöprestanda på grund av att dessa branscher utsätts för offentlig granskning i högre utsträckning än icke-miljökänsliga branscher. Branscherna energi och kraftförsörjning är enligt Feng et al. ofta reglerade och möter i allmänhet ett antal stora utmaningar. Samtidigt måste företagen i dessa branscher möta växande krav från kunder och tillsynsmyndigheter och behöver därför även arbeta effektivt för att förbättra miljöprestanda genom att begränsa avfall och utsläpp. Tidigare studier som fokuserar på dessa branscher visar varierande resultat mellan miljöprestanda och lönsamhet. Ruggiero och Lehkonen (2017) undersöker 66 stora företag i 26 olika länder inom

22 kraftförsörjningsbranschen mellan åren 2005–2014 där ökning av förnybar energi har en negativ effekt på långsiktig finansiell prestanda. Fan et al. (2017) undersöker hur energieffektivitet påverkar finansiell lönsamhet bland 17 företag inom energibranschen i Kina under åren 2000– 2014. Resultatet beror inte på energieffektiviteten utan på företags tillväxttakt som påverkar både miljömässiga prestanda inom energieffektivitet och finansiell prestanda. Pätäri et al. (2014) förklarar att hållbarhetsfrågor driver företag inom energibranschen till en mer effektiv produktionsprocess. De svårigheter som upplevs kring implementeringen av miljömässig

hållbarhet inom energibranschen är många och handlar bland annat om brist på personalresurser, otillräckligt samarbete med intressenter och att fokus ofta läggs på att finna tekniska och

effektiva lösningar. Hållbarhet inom energibranschen handlar därmed om att hitta hållbara energikällor med minimal miljöpåverkan.

Dagens företag står inför ett allt högre miljötryck från intressenter. Zhu et al. (2012) visar att särskilt tillverkande företag använder miljöprestanda som strategi för att erhålla

konkurrensfördelar och för att bibehålla intressenter. Inom tillverkande företag menar Drejeris och Ozeliene (2019) och Weng et al. (2015) att produktionskostnaderna tenderar att minska i takt med att miljöprestanda ökar vilket motiverar företag inom tillverkande branscher att investera i miljöprestanda. Även Shahzad et al. (2020) redogör för ett positivt samband mellan

miljöprestanda och finansiella resultat bland tillverkande företag i Pakistan. De branscher som enligt Feng et al. (2017) inkluderar i tillverkande företag är energi, material, industri,

sällanköpsvaror och dagligvaror, där samtliga branscher anses vara miljökänsliga. De erhåller stor lönsamhetseffekt på grund av ökad miljöprestanda (Feng et al. 2017). Geissdoerfer et al. (2017) redogör för att produktionsprocessen effektiviseras i och med att cirkulära

produktionsmönster uppstår under en mer hållbar process vilket kan kopplas samman med att tillverkande branscher kan erhålla högre lönsamhet i takt med att miljöprestanda förbättras.

Icke-miljökänsliga branscher

Branscher som hälsovård, finans, teleoperatörer och informationsteknik utsätts enligt Feng et al. (2017) för mindre tryck från intressenter eftersom de inte exponeras för offentliga granskningar och kontroller i samma utsträckning som miljökänsliga branscher. Feng et al. förklarar vidare att företagen inom dessa branscher inte borde erhålla ekonomiska fördelar utifrån miljömässiga investeringar med tanke på dess art. Dessa företag borde snarare uppleva negativa konsekvenser i och med de stora kostnaderna som dessa investeringar kan innebära. Sambandet mellan

miljöprestanda och finansiell lönsamhet studeras inom icke-miljökänsliga branscher som hälsovård av bland annat Russo (2016) som menar att företag verksamma inom

23 hälsovårdssektorn präglas av en stor medvetenhet kring hållbarhet samtidigt som de har ett starkt samarbete med sina kunder. Den starka kundinteraktionen som byggs upp inom dessa branscher kan enligt Feng et al. (2017) påverka relationen mellan miljöprestanda och lönsamhet. Det beror på att företagen inom icke-miljökänsliga branscher befinner sig nära dess kunder vilket innebär att kunderna har ett större inflytande över verksamheten och märker tydligt hur företagens miljömässiga arbete utvecklas. Feng et al. redogör för att branscher som är klassificerade som icke-miljökänsliga ändå erhåller positiv relation mellan miljöprestanda och finansiella resultat. Branschen informationsteknik visar till exempel ett positivt samband vilket enligt Feng et al. kan förklaras av att företag inom informationsteknik arbetar med miljörelaterade åtgärder som att minska koldioxidutsläpp för en minskad påverkan på miljön. Denna utveckling kan vanligtvis genomföras utan att påtryckningar från intressenter och externa granskare är särskilt höga inom de icke-miljökänsliga branscherna.

Tidigare studier som undersöker miljöinnovativa företag fokuserar främst på enskilda branscher vilket är anledningen till att en studie baserad på miljöinnovativa företag utifrån olika branscher behövs (Weng et al., 2015). Feng et al. (2017) klassificerar olika branscher som mer eller mindre miljökänsliga vilket påverkar relationen till dess lönsamhetseffekt. Utifrån de olikheter som framkommit i tidigare studier vad gäller sambandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat inom olika branscher, kommer denna studie att undersöka om detta även kan appliceras på

miljöinnovativa företag. Ovan diskussion leder därför fram till utformningen av studiens hypoteser:

H2a: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROE skiljer sig åt mellan branscher.