• No results found

Finns det något samband mellan mobbning, KASAM och psykiskt välbefinnande?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Finns det något samband mellan mobbning, KASAM och psykiskt välbefinnande?"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi

Finns det något samband mellan mobbning,

KASAM och psykiskt välbefinnande?

En enkätstudie kring individers upplevelse av grundskolemobbning

Maria Åhrlin

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 30 hp Psykologi

Psykologiska metoder och examensarbete C, 30 hp, Distans, VT19 Handledare: Niklas Halin

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka om samband fanns mellan respondenters känsla av sammanhang (mätt genom KASAM-13) och psykiska välbefinnande (mätt genom General Health Questionnaire) beroende på om individerna upplevt att de utsatts för mobbning eller inte under grundskoleåren. En kvantitativ studie utfördes med hjälp av en enkät där de 121 deltagarna besvarade frågor gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. 74 respondenter rapporterade att de utsatts för mobbning och 47 respondenter att de inte upplevt sig utsatt för mobbning under grundskoleåren. Resultatet visade att KASAM kunde predicera psykiskt välbefinnande, vilket innebar att individer med högre KASAM även hade högre psykiskt välbefinnande. Medelvärdet för KASAM i gruppen med mobbade individer var signifikant lägre än medelvärdet i gruppen med respondenter som inte upplevt sig bli mobbade. Gällande psykiskt välbefinnande var medelvärdet något lägre för mobbad-gruppen än vad det var för icke mobbad-gruppen, men inte signifikant skild från icke mobbad-gruppen.

(3)

Title:

Is there a connection between bullying, Sense of Coherence and psychological wellbeing? A survey surrounding individuals experiences of elementary school bullying.

Abstract

The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between respondent’s Sense of Coherence (measured by SOC-13), and psychological well-being (measured by the General Health Questionnaire) depending on whether the individuals were bullied during the years they spent in elementary school or not. A quantitative study was conducted with the help of a questionnaire in which 121 participants answered questions about Sense of Coherence and psychological well-being. 74 respondents reported being bullied and 47 responded not being bullied during the elementary school years. The result showed that Sense of Coherence can predict psychological well-being which means that individuals with higher Sense of Coherence also had higher psychological well-being. The mean value of Sense of Coherence in the group of bullied individuals was significantly lower than the mean value in the group of respondents who did not have the same experience. Regarding psychological well-being, the mean was slightly lower for the bullied group than it was for the non-bullied group, but not significantly different from the non-bullied group.

(4)

Förord

Jag vill rikta ett tack alla personer som gjort det möjligt för mig att genomföra denna studie. Ett varmt tack till handledaren Niklas, som kommit med synpunkter och konstruktiv kritik under arbetet. Tack till alla vänner som delat enkäten vidare och alla respondenter som svarat på den. Till familj och vänner, stort tack för ert stöd.

Marmaverken, 7 maj 2020

(5)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Vad karaktäriserar mobbning? ... 2

Mobbningens följder ... 3

Känsla av sammanhang (KASAM) ... 4

General Health Questionnaire (GHQ) ... 5

Syfte ... 5

Frågeställning ... 6

Hypoteser ... 6

Metod ... 6

Deltagare och urval ... 6

Material och mätinstrument ... 7

KASAM-13. ... 7

GHQ-12. ... 8

Tillvägagångssätt ... 8

Design och dataanalys ... 9

Forskningsetiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Kan KASAM, ålder och mobbning tillsammans förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt välbefinnande? ... 10

Samband KASAM och psykiskt välbefinnande ... 10

Hypoteser kring KASAM, psykiskt välbefinnande och mobbning ... 10

Diskussion ... 11

Resultatdiskussion ... 12

Metoddiskussion ... 13

Resultatens praktiska relevans ... 14

Förslag på fortsatt forskning ... 14

Slutsats ... 15

Referenser ... 16

Bilaga 1 ... 20

(6)

1 Introduktion

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skrev Haglund (2019), att samtalen till Barnens rätt i samhället (BRIS) hade ökat med 48 procent på tre år (2016–2018). BRIS (2019) bekräftade uppgifterna samt uppgav att samtal från yngre barn (10–12 år) kring exempelvis mobbning hade ökat med 73 procent under samma period. Statistik från Folkmyndigheten (2019) visade att förekomsten av mobbning som skett flertalet gånger per månad ökade bland barn och ungdomar i åldrarna 11, 13 och 15 år, vilket det även skrivits om i nyhetsmedierna (Leander, Loftsson, & Bergqvist, 2019). Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) (2019) uppgav 19,4 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år i en studie från 2017/2018 att de blivit mobbade en eller flera gånger under den senaste tiden. I samma pressmeddelande från SCB (2019) meddelades det även, att antalet skolelever med psykosomatiska besvär ökar.

Statistik från Folkhälsomyndigheten (2018) gällande individers självrapporterade psykiska hälsa under 2018 visade, att 25 procent av individer i åldrarna 16–29 år hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Under samma tidsperiod noterades för 45–64-åringar att 14 procent upplevde detsamma. Ängslan, oro eller ångest för 16–29-åringar rapporterades av 52 procent av individerna, vilket kan jämföras med ålderskategorin 45–64-åringar där 34 procent av

individerna hade liknande psykiska symtom. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (2018) skrev i en rapport, att 17 procent av den svenska befolkningen

rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande och att det är vanligare bland yngre individer än äldre.

Det finns en hel del forskning kring mobbning och konsekvenser som den mobbade utstår. Annerbäck, Sahlqvist och Wingren (2014) menade, att mobbning under grundskoleåren gav många negativa konsekvenser för den utsatta individen både psykiskt och fysiskt. Carlisle och Rofes (2007) skrev, att det fanns många objektiva likheter mellan mobbning i skolan och barnmisshandel. Även Larsson (2019) skrev om vardagsvåld och mobbning i sin avhandling och menade då, att både vardagsvåld och mobbning är samhälleliga problem och därmed icke önskvärda företeelser. Carlisle och Rofes (2007) undersökte skolmobbningens påverkan på individer som slutat skolan. De menade, att de negativa konsekvenserna av mobbning följde med upp i vuxen ålder för flera respondenter i deras studie. Andra respondenter i deras studie beskrev undvikande beteenden, medan fåtalet ansåg sig stärkta av mobbningen (Carlisle & Rofes, 2007). Mobbning är därför ett mycket stort folkhälsoproblem, som borde prioriteras mer (Annerbäck et al., 2014; Wolke & Lereya, 2015).

Arseneault (2017) menade, att man genom att arbeta aktivt mot mobbning kan minska barns och ungdomars psykiska hälsosymptom, men att det även förhindrade psykiatriska och

(7)

2 socioekonomiska svårigheter i vuxen ålder. Nilsson Lundmark, Nilsson och Wadeskog (2016) uppskattade, att om 6000 skolelever utsattes för mobbning under skoltiden, kunde dessa individer kosta samhället 17,5 miljarder kronor de följande trettio åren. Flertalet effekter orsakade av mobbning under skoltiden beskrevs, där en effekt rörde att den mobbade riskerade att prestera sämre under skoltiden (Nilsson Lundmark et al., 2016). Effekterna noterades även på den psykiska hälsan, där problemen följde den mobbade ända in i vuxenlivet, vilket innebar att samhället riskerade högre kostnader på grund av

skolmobbningen. Tre huvudsakliga komponenter beskrevs. Det rörde sig då om ett förlorat produktionsvärde orsakat av att individerna inte arbetade och bidrog till BNP-bidraget, preventionskostnader i form av vård och rehabilitering var ytterligare en effekt och den tredje rörde aspekter kring att individerna behövde försörjning från annat håll (Nilsson Lundmark et al., 2016).

I denna studie undersöktes det om KASAM, ålder och mobbning kunde predicera psykiskt välbefinnande. Det undersöktes även om ett samband fanns mellan KASAM och psykiskt välbefinnande beroende på om man hade blivit mobbade eller inte under grundskoleåren och hur ett eventuellt samband i så fall såg ut. Undersökningen skedde utifrån en svensk kontext i form av en enkätstudie.

Vad karaktäriserar mobbning?

Mobbning kan beskrivas och benämnas med många olika ord som exempelvis trakasserier eller kränkningar. I detta sammanhang kommer ordet mobbning användas fortsättningsvis som ett samlat begrepp. Olweus (1997) karaktäriserade mobbning utifrån tre kriterier: a) aggressivt beteende/syfte att skada, b) återkommande och över tid, c) maktobalans d.v.s. att den som mobbar är starkare (fysiskt eller psykiskt) än den som blir mobbad. Mobbning kan vara både fysisk (exempelvis med sparkar och slag) eller psykisk (utfrysning, prat bakom ryggen med mera) eller en kombination av båda. Mobbning kan beskrivas som verbala och fysiska övergrepp och systematisk social exkludering (Lereya, Copeland, Costello, & Wolke, 2015).

Under 2000-talet har även den så kallade nätmobbningen förenklat för mobbarna att nå fram till sitt ”offer”, men i denna studie kommer denna aspekt av mobbning inte få något större utrymme, då nätmobbning inkluderas i den mobbningsaspekt som är huvudkategori här. Fors (2007) menade, att skulden oftast läggs på den som blivit utsatt för mobbning. Primärt pekas det därmed på fel och brister hos den mobbade. Dessa rör exempelvis beteende, personliga egenskaper eller handlingar. Fors (2007) beskrev, att alla mobbningsfall handlade

(8)

3 om destruktiva maktrelationer, vilket innebar att plågaren har makten över offret. Hot,

förnedring och uteslutning kan innebära att offret förändrar sin självbild (Fors, 2007).

Mobbningens följder

Individer, som tidigare utsatts för mobbning, kan beroende på mobbningens längd och hur pass grov den varit uppleva negativa konsekvenser. Forskning pekade exempelvis på, att vuxna, som blivit mobbade under sin uppväxt, hade sämre generell hälsa, något högre risk för oro och depression, var sämre utbildade och hade svårare att behålla vänner (Wolke &

Lereya, 2015). Fors (2007) nämnde några symtom som följd av mobbning och det rörde sig då exempelvis om ångest, sociala fobier, depressioner och självmordstankar samt

psykosomatiska problem. De långvariga övergreppen och extrema hoten orsakade i första hand posttraumatiska reaktioner och som i ett andra led skador på självbilden (Fors, 2007).

Arseneault (2017) menade, att vissa individer som blivit utsatta för mobbning upplevde långtidseffekter långt efter det att barn- och tonårstiden var förbi. Lereya et al. (2015) beskrev, att det var mer sannolikt att vuxna tidigare mobbade individer hade psykiska hälsoproblem än individer som inte blivit mobbade. Takizawa, Maughan och Arseneault (2014) noterade i sin longitudinella studie, där de undersökte psykologisk ohälsa för exempelvis individer i åldrarna 23 och 50, att vuxna individer, som hade utsatts för frekvent mobbning under

barndomen, hade ökade nivåer av psykisk ohälsa. De mobbade individerna hade högre nivåer av depression, ångestsyndrom och var mer självmordsbenägna än icke-mobbade individer (Takizawa et al., 2014). En del individer, som tidigare varit utsatta för mobbning, upplevde fortsättningsvis posttraumatiska effekter som gav kronisk hyperarousal i det autonoma nervsystemet (det vill säga högre nivåer av rädsla, oro och irritation), vilket innebar att dessa individer levde som om de fortfarande vore mobbade (Carlisle & Rofes, 2007).

En undersökning gällande skillnader i hur vuxna individer upplever sitt psykiska

välbefinnande beroende på om mobbning upplevts eller inte upplevts under grundskoleåren skedde i denna studie. Detta gjordes med hjälp av två befintliga mätinstrument Känsla av sammanhang (KASAM) och General Health Questionnaire (GHQ).

(9)

4 Känsla av sammanhang (KASAM)

Antonovsky var den som skapade det salutogena perspektivet, vilken känsla av sammanhang (KASAM) är en del av (Luutonen, Sohlman, Salokangas, Lehtinen, & Dowrick, 2011). Antonovsky (1991) intresserade sig för hur människor såg på sina liv och undersökte detta med hjälp av begreppet KASAM. KASAM är ett mätinstrument, som undersöker tre olika aspekter kring hur en individ upplever sin tillvaro. Aspekterna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Hansson & Olsson, 2001). Begriplighetsaspekten var själva kärnan i KASAM och innefattade då i vilken utsträckning man upplevde stimuli som gripbara. Enligt Antonovsky (1991) kan stimuli antingen upplevas som ordnade och sammanhängande eller som brus, vilket innebär att de ses om kaotiska eller oväntade. Hanterbarhetsaspekten

handlade om i vilken grad man upplevde att man hade resurser till ens hjälp att möta alla krav från dessa stimuli. Den sista aspekten av KASAM rörde meningsfullhet, vilket betydde att kraven sågs som utmaningar som var värda investering och engagemang. I en studentuppsats förklarades begriplighetsaspekten med jag vet, hanterbarhet med jag kan, och meningsfullhet med jag vill (Stolt, 2015).

En individ med hög KASAM har förmåga att se stimuli som förutsägbara eller åtminstone som att de går att ordna och förklara, om det handlade om något oväntat som skett. Individen känner sig inte som ett offer för omständigheterna och har dessutom områden i livet som de ser som viktiga och som har betydelse för dem (Antonovsky, 1991).Johansson och Flygare (2013) skrev att 1,5 procent av eleverna i deras studie var individer som utsatts för långvarig mobbning och att dessa individer visade lägst värde för KASAM. Luutonen et al. (2011) undersökte i sin studie om lågt KASAM kunde predicera depression och fann att låg KASAM var en oberoende riskfaktor för depressiva symptom både ur ett korttids- och ett

långtidsperspektiv. Kulik (2015) beskrev i sin artikel, att KASAM förändras och då i synnerhet under tonårstiden när upplevelsen av världens oförutsägbarhet och oförenlighet med den är vanligt. Antonovsky (1991) menade att ett starkt KASAM innebar ett bra skydd längre fram i livet. Personer med låg KASAM, som hela tiden påverkas av stressorer som försvagar KASAM, riskerar att hamna i en ond cirkel där livet blir kaotiskt, ohanterbart och meningslöst (Antonovsky, 1991). Antonovskys (1991) definition av begreppet stressorer innebär, att stressorerna är krav utan automatiska och direkta responser.

Barn och ungdomar, som ännu inte har utvecklat KASAM till fullo, kan lättare bli

påverkade av mobbning. Resonemanget kan också föras kring, att hög KASAM kan tänkas ha en positiv inverkan för de individer som utsattes för mobbning och därmed generera i en högre motståndskraft mot negativa effekter. En låg KASAM skulle kunna ha en negativ

(10)

5 inverkan och därmed inte ha lika hög motståndskraft mot negativa effekter. Luutonen et al. (2011) påvisade exempelvis i sin studie att en låg KASAM var en oberoende riskfaktor för depressiva symtom. I denna studie kommer jämförelser mellan två olika grupper

(mobbade/icke mobbade) utföras för att undersöka om det finns någon skillnad mellan grupperna gällande KASAM.

General Health Questionnaire (GHQ)

Utöver KASAM användes General Health Questionnaire (GHQ), för att mäta hur de två olika grupperna (mobbade alternativt icke mobbade under grundskoleåren) upplevde psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Syftet med att använda två mätinstrument var att få en klarare bild över hur respondenterna upplevde sitt mående. Mätinstrumentet GHQ är ett

självskattningsformulär skapat för att mäta självskattad, generell psykologisk hälsa (Fbanken, 2019). Enligt Banks et al. (1980) mäter GHQ12 psykisk ohälsa och psykologisk hälsa eller välbefinnande. Sconfienza (1998) menar att GHQ-12 används för att mäta psykisk hälsa i populationsstudier och att skalan är beprövad gällande att mäta psykiskt välbefinnande i normalpopulationer. Detta går exempelvis att notera i rapporten från Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (2018), där statistiken kring befolkningens nedsatta psykiska välbefinnande har baserats på en femfrågeversion av GHQ. I denna studie kommer ett samlat begrepp fortsättningsvis användas i form av psykiskt välbefinnande. Det som tänkts här är alltså att utifrån en svensk kontext göra en jämförelse mellan två olika grupper, där grupp ett innehåller vuxna som upplevt sig blivit mobbade under uppväxten och grupp två innehåller vuxna som inte upplevt sig mobbad under uppväxten. I denna studie är det individens upplevelse av en händelse som avgör om mobbning har skett.

Syfte

Syftet med studien var att i en svensk kontext undersöka samband och göra jämförelser mellan grupperna med vuxna individer som tidigare utsatts för mobbning respektive inte utsatts för mobbning. Jämförelse utfördes genom att undersöka om samband fanns mellan upplevd KASAM och psykiskt välbefinnande samt hur det sambandet i så fall såg ut gällande de två grupperna (mobbad/icke mobbad). Dessutom undersöktes samband mellan psykiskt välbefinnande, ålder och KASAM för respektive grupp (mobbad/icke mobbad).

(11)

6 Frågeställning

⎯ Kan de tre prediktorerna KASAM, ålder och mobbning tillsammans förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt välbefinnande? Om så är fallet, vilken är den starkaste prediktorn?

⎯ Finns det ett samband mellan KASAM och psykiskt välbefinnande gällande de två grupperna (mobbad/icke mobbad) och hur ser det sambandet i så fall ut?

Hypoteser

Hypotes ett: Individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större grad än individer som inte blivit mobbade under

grundskoleåren.

Hypotes två: Individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren upplever en lägre grad av KASAM som vuxna än individer som inte blivit mobbade under grundskoleåren.

Metod Deltagare och urval

Ett bekvämlighetsurval användes, då en länk till en enkät delades via den privata profilsidan på Facebook. Då vänner delade enkäten vidare på sina privata profilssidor skapades en snöbollseffekt. Kriterierna som angavs för att delta i studien var, att respondenten skulle vara äldre än 18 år och någon gång under sitt liv varit elev i grundskolan.

I beskrivningen till frågan rörande om individen upplevt sig blivit mobbad alternativt inte mobbad redogjordes det kortfattat vad mobbning innebar samt att det är den enskilda

individens upplevelser som avgjorde om mobbning skett eller inte. Det innebar, att det sedan var upp till var och en av respondenterna att aktivt antingen klicka i ja eller nej beroende på upplevelsen.

I slutskedet hade totalt 123 respondenter fullföljt enkäten. Två respondenter ströks då ålderskriteriet inte uppfylldes. Utifrån enkätfrågan Upplever du att du under grundskoleåren blev utsatt för någon typ av mobbning? bildades två grupper. I mobbad-gruppen inkom 74 fullständiga svar och i icke mobbad-gruppen inkom 47 stycken. Samplet i mobbad-gruppen bestod av respondenter i åldrarna 21–75 där medelålder var M = 46.53 (SD = 13.83). Icke mobbad-gruppens sampel bestod av respondenter i åldrarna 20–75 där medelåldern var M = 44.60 (SD = 13.86).

(12)

7 Material och mätinstrument

I denna studie skapades en webbaserad enkät baserad på två befintliga enkäter; en för att mäta psykiskt välbefinnande (GHQ-12) och en för att mäta känsla av sammanhang (KASAM-13). Några frågor rörande kön, ålder och utbildningsgrad inklusive en fråga kring respondentens upplevelser av mobbning alternativt icke mobbning under grundskoleåren inledde

webbenkäten. Därefter följde de båda mätinstrumenten vilka båda redan tidigare var översatta till svenska. I denna studie användes de kortare versionerna. Dessa kortare versioner av GHQ-12 respektive KASAM-13 har båda visat på hög intern konsistens i tidigare undersökningar och båda mätinstrumenten klassas som delvis väletablerade bedömningsmetoder (Uppdrag Psykisk Hälsa, u. å.; Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018). I denna studie gav Cronbachs Alfa tester resultaten .93 gällande KASAM respektive .93 för GHQ.

KASAM-13. För att använda den svenska webbaserade versionen av KASAM-13 införskaffades ett godkännande av Society for Theory and Research on Salutogenesis

(STARS) (2017-2019). En förhållningsregel STARS (2017-2019) hade, var att inte distribuera enkäten vidare. Därmed finns den inte med som bilaga. Den svenska versionen av

mätinstrumentet KASAM-13 ställde frågor kring individens upplevelser kring begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Var och en av de tretton frågorna besvaras enligt en

sjugradig Likertskala, där exempelvis 1 kunde motsvara mycket ofta och sju kunde motsvara mycket sällan/aldrig. De beskrivande etiketterna på svarsalternativ 1 och 7 definierade skalstegen med specifika ord eller uttryck exempelvis beroende på hur frekvent något skett eller hur ofta något upplevts. Till exempel löd en av frågorna: ”känner du dig orättvist behandlad”? Svarsalternativen sträckte sig i det fallet från 1 = mycket ofta och följande steg fram till 7 = mycket sällan/aldrig. Därmed kunde respondenten skatta det alternativ som ansågs passa bäst in på dess upplevelser eller hur frekvent något skett.

KASAM-13 innehöll totalt fem stycken reverserade frågeställningar (1, 2, 3, 7 och 10). Poängen vändes på dessa frågor så att en tidigare sjua blev en etta och så vidare. Gällande KASAM kunde den totala poängsumman för samtliga frågor hamna någonstans mellan 13–91 poäng. Luutonen et al. (2011) delade in poängen i fyra kvartiler. Poäng mellan 21–59

hamnade i den lägsta kvartilen, vilket innebär låg KASAM. Poäng mellan 60–74 låg i de två mellersta kvartilerna, där poängen innebär måttlig KASAM och i den högsta kvartilen noteras poäng mellan 75–91 vilket innebär hög KASAM. Det innebär alltså att ju högre poängsumma respondenten får, desto starkare KASAM eller tvärt om det vill säga ju lägre poäng, desto lägre KASAM. Medelvärdet räknades ut genom att addera den sammanlagda poängen för varje respondent på varje fråga och sedan dividerades totalsumma med antalet frågor.

(13)

8 Medelvärdet hamnade för låg KASAM mellan 1.62-4.54, för måttlig KASAM mellan 4.62-6.15 och för stark KASAM 5.85–6.69.

GHQ-12. GHQ (se bilaga 3) rörde aspekter kring hur individen känt sig de senaste veckorna exempelvis gällande koncentration, glädje och lycka/olycka. GHQ-12 innehåller fyra fasta svarsalternativ enligt en Likertskala för samtliga tolv frågor. I GHQ-12 har svarsalternativen givits samma alternativ för samtliga frågor: 1 = Aldrig, 2 = Ibland, 3 = Ganska ofta och 4 = Alltid. Varje fråga inleds med frasen: ”har du under de senaste två veckorna…”, vilket sedan fortsatte med något slags påstående. Till exempel ställdes frågan om respondenten: ”känt dig kapabel att fatta beslut”?

Det fanns fler sätt att utföra poängberäkning gällande GHQ. I denna studie valdes Likert-metoden. Likertmetoden är att föredra exempelvis vid jämförelser mellan grupper, eftersom den ger en bredare och mindre skev distribution (Banks, et al., 1980; Sconfienza, 1998; Uppdrag Psykisk Hälsa, u. å.). Enligt Sconfienza (1998) innebär Likert-metoden att alla respondenter ges värden mellan noll och tre. Poängen ändrades från en etta till nolla och så vidare. Maximalt kunde därmed var fråga ge tre poäng. Hälften av påståendena som mätte GHQ var positivt formulerade och poängen på dessa reverserades före analyserna. Det totala antalet poäng för GHQ-12 var 36. Medelvärdet räknades ut genom att resultatet för varje fråga adderades ihop för var enskild respondent och sedan dividerades den summan med antalet frågor.

I GHQ-12 anses en lägre poängsumma indikera högre psykiskt välbefinnande för individen i motsats till KASAM, där en hög poängsumma är en fördel. GHQ ser poäng runt 11-12 som typiska, poäng över 15 ses som tecken på lidande och poäng över 20 kan vara tecken på allvarligt lidande (Livskompass, 2014). Medelvärdet för GHQ gällande de tre olika

kategorierna allvarligt lidande fanns mellan 1.67-2.58, lidande var mellan 1.25 och 1.67 och normal mellan 0 och 1.25.

Tillvägagångssätt

En webbaserad enkät skapades och länken dit delades via den egna Facebook-sidan. Till länken gavs information kring studien och vilka den riktade sig emot. I det medföljande inlägget fanns även en önskan om att dela inlägget vidare, för att om möjligt nå ut till ett större antal respondenter.

Ett informationsbrev skrevs i ordning, vilket både förklarade syftet med enkäten samt tog upp aspekter kring de forskningsetiska övervägandena, och lades som ingress till enkäten (bilaga 1). Därefter startade enkäten där bakgrundsfrågorna, som handlade om respondenterna

(14)

9 upplevt sig mobbade eller icke mobbade under grundskoleåren, könstillhörighet, ålder,

studienivå, besvarades först. Slutligen följde de tjugofem frågor, som mätinstrumenten GHQ-12 och KASAM-13 sammanlagt innehöll. Totalt antal frågor i webbenkäten var 29 stycken och dessa tog ungefär tio minuter att besvara. Enkäten fanns tillgänglig under cirka två veckor.

Design och dataanalys

I denna studie användes en mellanpersonsdesign. Den oberoende variabeln var mobbning i två lägen, det vill säga mobbad eller icke mobbad. De beroende variablerna var medelpoängen som mätte KASAM respektive psykiskt välbefinnande. Medelvärdesskillnader mellan de två grupperna mobbade och icke-mobbade analyserades med hjälp av t-test för oberoende mätning. Övriga frågor analyserades med hjälp av Pearsons produktmoment korrelationer samt med multipel regressionsanalys. De tre prediktorerna i regressionsanalysen var mobbning, ålder och KASAM och den beroende variabeln var GHQ. Alla analyser genomfördes i SPSS där signifikansnivån var satt till .05.

Forskningsetiska överväganden

De forskningsetiska principerna övervägdes innan undersökningen inleddes. Det fanns fyra huvudkrav att ta i beaktan med syfte att skydda respondenterna och vägleda forskaren. Enligt samtyckeskravet ska respondenterna tillfrågas om de vill medverka eller inte, samt att de enligt informationskravet ska informeras exempelvis om syftet med enkäten (Hartman, 2003; Vetenskapsrådet, u. å.). Det skedde i och med att individerna själva var tvungna att ta beslut om de skulle följa länken till enkäten eller inte.

Respondenterna hade även rätt att aktivt välja om de ville delta i undersökningen eller inte. Det aktiva valet hade respondenterna i och med att enkäten nåddes via en klickbar länk. I det inledande informationsbrevet meddelades även att respondenterna hade möjlighet att avbryta när som helst, om de så önskade. Det innebar att frivillighet rådde samt att respondenterna var anonyma och eftersom det inte frågades efter namn var materialet även konfidentiellt

(Hartman, 2003; Vetenskapsrådet, u. å.).

Kravet på konfidentialitet reglerades därför i och med att inga namn eller andra

personuppgifter efterfrågades. Inget annat sätt fanns att koppla svaren i enkäten till enskild individ. I det inledande informationsbrevet (bilaga 1) meddelades det även, att allt material som inkommit i enkäten kommer att raderas när uppsatsen är godkänd; allt enligt

(15)

10 Resultat

Syftet med studien var att undersöka samband och göra jämförelser mellan grupperna med vuxna individer som tidigare utsatts för mobbning respektive inte utsatts för mobbning. Kommande stycken är indelade utifrån undersökningens frågeställningar och hypoteser. Resultaten, som framkommit av respondenternas enkätsvar, kommer att redovisas genom beskrivande statistik under respektive rubrik.

Kan KASAM, ålder och mobbning tillsammans förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt välbefinnande?

Den första frågan som ställdes i denna studie var om de tre prediktorerna KASAM, ålder och mobbning tillsammans kunde förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt välbefinnande och vilken prediktor som i så fall är starkast. Analysen visade att de tre prediktorerna tillsammans kunde förklara 63% av variansen (adjusted R2) i upplevd psykiskt

välbefinnande, och att denna modell var signifikant, (F (1, 117) = 67,834, p <.001). Analysen visade att av de tre prediktorerna var det endast KASAM (beta = -0.81, t = 13.42, p <,001), CI 95% [-.44,-.32]., som var en signifikant prediktor av GHQ, medan ålder (beta = 0.05, t = 0.77, p = .438), CI 95% [-.00, -.01], och mobbning (beta = 0.05, t = 0.09, p = .930), CI 95% [-.14, .13], inte var det.

Samband KASAM och psykiskt välbefinnande

För att undersöka om samband fanns mellan upplevt KASAM och psykiskt välbefinnande och hur det i så fall såg ut gällande de två grupperna (mobbade och icke-mobbade) genomfördes två stycken Pearsons produktmomentkorrelationstester. Analyserna visade, att det var en stark negativ korrelation mellan KASAM och psykiskt välbefinnande både för gruppen mobbade (r(74) = -.80, p< .001) och för gruppen icke-mobbade (r(47) = -.76, p< .001). Detta innebär att ett högre KASAM var associerat med ett högre psykiskt välbefinnande för deltagarna i båda grupperna (observera att ett lägre värde på GHQ indikerar ett högre psykiskt

välbefinnande).

Hypoteser kring KASAM, psykiskt välbefinnande och mobbning

Hypotes ett i denna undersökning påstod, att individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större grad än individer som inte blivit mobbade under grundskoleåren. Resultatet visade på, att respondenterna i gruppen med mobbade hade en lägre grad av självskattat psykiskt välbefinnande (M = 1.12, SD = 0.64) än

(16)

11 respondenterna i gruppen med icke mobbade (M = .91, SD = 0.50). Ett oberoende t-test visade att denna skillnad inte var signifikant, t (119) = 1.89, p = .061, 95% CI [-.01, .42].

Hypotes två påstod, att individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren upplever en lägre grad av KASAM som vuxna än individer som inte blivit mobbade under

grundskoleåren. Resultatet visade, att respondenterna i gruppen med mobbade ett lägre

KASAM (M=4.43, SD = 1.38) än respondenterna i gruppen med icke mobbade (M = 4.94, SD = 0.99). Ett oberoende t-test visade att denna skillnad var signifikant, t (117.21) = 2.41, p =.018). 95% CI [-.94, -.09]. Ett Levene’s test visade, att variansen i respektive grupp inte var homogen (F = 6.25, p = .014) vilket innebär att frihetsgraderna som rapporteras är korrigerad från 119 till 117,21.

Diskussion

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext undersöka, hur vuxna individer upplevde KASAM och psykiskt välbefinnande efter att ha blivit utsatt för mobbning alternativt icke utsatts för mobbning under grundskoleåren. En frågeställning ställdes kring KASAM, ålder och mobbning och om dessa tillsammans kunde predicera individens psykiska välbefinnande. Resultatet visade, att av de tre prediktorerna (KASAM, ålder och mobbning) var det enbart KASAM som kunde förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt välbefinnande.

Den andra frågeställningen gällde om det fanns ett samband mellan KASAM och psykiskt välbefinnande för de två grupperna (mobbad/icke mobbad) och hur det sambandet i så fall såg ut. Resultaten visade på, att det i båda grupperna (mobbade/icke mobbade) fanns en

signifikant korrelation mellan KASAM och psykiskt välbefinnande, vilket innebar att ett högre värde på KASAM var associerat med ett högre upplevt psykiskt välbefinnande.

Studien innefattade även två hypoteser. Den ena handlade om individer som upplevt sig bli mobbad under grundskoleåren upplevde en lägre grad av KASAM som vuxna än individer som inte blivit mobbade under grundskoleåren. Den andra hypotesen handlade om individer som blivit mobbade under grundskoleåren upplevde ett lägre psykiskt välbefinnande som vuxna än icke-mobbade individen. Deltagarna i gruppen med mobbade hade signifikant lägre KASAM än deltagarna i gruppen med icke mobbade, dock skilde sig de båda grupperna inte signifikant åt vad gällde deras psykiska välbefinnande.

(17)

12 Resultatdiskussion

I denna studie påvisade resultatet gällande den multipla regressionsanalysen, att KASAM kan predicera psykiskt välbefinnande men inte de två andra prediktorerna ålder och mobbning. Ålder kunde därmed inte förklara en signifikant del av variansen gällande psykiskt

välbefinnande. Statistik från Folkhälsomyndigheten (2018) visade på, att 25 procent av individerna i åldrarna 16–29 självrapporterade ett nedsatt psykiskt välbefinnande. För

individer i åldrarna 45–64 rapporterade 14 procent ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Denna studie kan inte påvisa att ålder har signifikant inverkan på deltagarnas psykiska

välbefinnande. Detta kan bero på ett ojämnt antal respondenter i de båda grupperna samt att det var för få deltagare i studien totalt för att kunna dela in dem i några specifika

ålderskategorier.

Både gruppen med mobbade respondenter och gruppen med icke-mobbade respondenter visade på liknande mönster, det vill säga resultatet tyder på att KASAM har betydelse för det psykiska välbefinnandet, då ett högre värde gällande KASAM associerades med ett högre psykologiskt välbefinnande. Antonovsky (1991) menade, att ett starkt KASAM innebar ett bra skydd eftersom individer med hög KASAM exempelvis kan se stimuli som förutsägbara. Gruppen med icke-mobbade respondenter hade en signifikant högre skattning gällande KASAM, vilket vid en undersökning av medelvärdena visade sig då gruppen med individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren hamnade i kategorin för låg KASAM, det vill säga att gruppens medelvärde motsvarade en poäng som kategoriserade dem att ha en låg KASAM. Medelvärdet för gruppen med icke-mobbade individer kategorin motsvarade en poäng som kategoriserade dem att ha en måttlig KASAM.

Enligt Annerbäck et al. (2014) kan grundskolemobbning ge både psykiska och fysiska negativa konsekvenser för den mobbade individen. Långtidseffekter av mobbning kan exempelvis vara psykisk och fysisk ohälsa, oro, ångest, depression och sämre utbildning (Arseneault, 2017; Fors, 2007; Lereya et al., 2015; Wolke & Lereya, 2015). Luutonen et al. (2011) menar att låg KASAM är en oberoende riskfaktor för depressiva symptom medan ett starkt KASAM kan skydda mot sådant enligt Antonovsky (1991). Det innebär att individer med starkt KASAM har bra motståndskraft mot stressorer, en positiv inställning och bra copingstrategier för att handskas med negativa händelser. Individer med låg KASAM har inte liknande förutsättningar utan tenderar att se negativa händelser som kaotiska och oordnade. Carlisle och Rofes (2007) menade att de vuxna respondenterna hade olika sätt att handskas med konsekvenserna efter att ha blivit utsatt för mobbning i unga år. Copingstrategierna

(18)

13 skilde sig mellan individer, då många respondenter upplevde negativa konsekvenser, andra hade utvecklat undvikande beteende, medan några få kände sig stärkta av mobbningen.

Gällande självskattad psykiskt välmående placerades både respondenterna i gruppen för mobbade och respondenterna gruppen för icke-mobbade i kategorien för det som enligt poängberäkningar för GHQ-12 ses som normal värden. Respondenterna i mobbad-gruppen skattade sig betydligt närmare kategorin för lidande än deltagarna icke-mobbad gruppen. Detta kan bland annat bero på att spännvidden gällande hur allvarlig mobbningen deltagarna i mobbad gruppen utsatts för under grundskoleåren. En annan förklaring till att de två

grupperna inte skilde sig åt vad gäller psykiskt välbefinnande kan vara att gruppen med mobbade respondenter skattade sitt psykiska välbefinnande högre som vuxna än de hade gjort under tiden de blev utsatta för mobbning. I denna studie hade KASAM ett signifikant

samband gällande respondenternas psykiska välbefinnande, dock gav resultaten inga signifikanta resultat gällande om mobbning påverkade det psykiska välbefinnandet.

Standardavvikelserna gällande KASAM och psykiskt välbefinnande i båda grupperna visar på högre siffror för gruppen mobbade, något som indikerar att spridningen är större inom den gruppen. Orsaken till detta kan vara, att respondenterna har upplevt mobbning under olika långa tidsperioder och i olika grader. Möjligtvis kan detta förklara varför de båda grupperna inte nämnvärt skiljer sig åt gällande psykiskt välbefinnande, det vill säga att det enbart var ett fåtal individer i gruppen mobbade som utsatts för grav mobbning. Forskning har påvisat att individer som utsattes för långvarig mobbning under uppväxten visade lågt värde för KASAM och att låg KASAM var en oberoende riskfaktor för depressiva symptom (Johansson &

Flygare, 2013; Luutonen et al., 2011).

Metoddiskussion

GHQ och KASAM valdes till mätinstrument, båda två finns i andra versioner med fler frågor, men en tanke kring användandet av de kortare versionerna var, att minimera risken för

bortfall. Ett större antal respondenter hade möjligtvis avbrutit enkäten om frågorna varit för många och svarstiden varit längre. Sjutton respondenter valde att avbryta enkäten i förväg. Orsaker till att dessa respondenter valde att avbryta går enbart att spekulera i. En anledning kan dock vara att enkäten tog upp ett ämne, som respondenten inte ville bli påmind om, som upplevdes negativt och som därmed undveks (Statistiska centralbyrån, 2016). Det kan också handla om att respondenten klickat på länken, men inte upplevt sig ha tid att fylla i enkäten vid det tillfället. Respondenten kan ha haft tanken att återkomma och fortsätta, men att det då har glömts bort.

(19)

14 Alla frågor utom den gällande respondentens ålder gjordes till slutna frågor. Slutna frågor innebär förutbestämda svarsalternativ, vilket resulterar i ett enklare material att arbeta med och som dessutom innebär mindre ansträngning för respondenterna (Statistiska centralbyrån, 2016). Utöver detta lades enkäten upp på så vis, att om respondenten inte svarade på alla frågor så gick det heller inte att avsluta enkäten, utan den blev avbruten. Förhoppningen var, att dessa slutna frågor skulle öka chansen att få in fullständigt material från respondenterna.

Grad av mobbning, det vill säga hur pass allvarlig mobbning respondenten upplevt, har inte tagits upp i denna studie. Det undersöktes inte heller under hur lång tid eller hur ofta mobbningen skett. En mer detaljrik undersökning utifrån dessa båda perspektiv hade tydligare kunnat påvisat skillnader inom gruppen med mobbade respondenter. Deltagarmässigt jämnare grupper och fler respondenter att indela i olika ålderskategorier hade kunnat ge mer tydliga resultat över de olika åldrarnas självrapporterade mående. Då hade exempelvis statistiken från Folkhälsomyndigheten (2018), som visade på att unga individer mår sämre, varit en mer central del i denna studie.

Resultatens praktiska relevans

Undersökningsresultatet från denna studie kan ge en inblick i individers självskattade KASAM och psykiska välbefinnande i förhållande till om individerna blivit utsatt till

mobbning under grundskoleåren eller inte. Resultatet från denna studie påvisade att KASAM har en signifikant inverkan på individers psykiska välmående. Den praktiska relevansen i studien är att den kan ge beslutsfattare i skolans värld information kring konsekvenser av mobbning. Utöver detta finns det en nytta av resultatet i det fortsatta, mycket viktiga

förebyggande arbetet mot mobbning i grundskolan. Resultatet poängterar även vikten av att hjälpa och stötta de individer som utsätts för mobbning, vilket exempelvis kan ske genom att arbeta förebyggande med att stärka individernas KASAM och psykiska välbefinnande.

Förslag på fortsatt forskning

Inledningsvis var idén att undersöka KASAM och psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Då det krävs många tillstånd och ännu fler etiska förhållningssätt övergavs tanken och studien riktades i stället mot vuxna. Dock hade en longitudinell studie varit intressant gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. Tanken hade då varit att undersöka KASAM och psykiskt välbefinnande bland mobbade grundskoleelever för att sedan under längre tid utföra liknande studier med samma grupp respondenter och då ungefär vart tionde år. Tanken

(20)

15 hade då varit att undersöka om individer som upplevt sig bli mobbade under grundskoleåren upplever någon skillnad gällande KASAM och psykiskt välbefinnande jämfört med tidigare.

Ytterligare ett forskningsförslag hade varit, att utföra en studie gällande individer som blivit mobbad under grundskoleåren, för att undersöka om dessa fortsättningsvis blir utsatt för mobbning som vuxna exempelvis på en arbetsplats. Funderingen hade då varit om mobbade individer har någon slags benägenhet, något avvikande beteende eller om tiden som mobbad gjort att individen även senare i livet riskerat att bli utsatt. Utöver detta vore det intressant att jämföra respondenters KASAM och psykiska välbefinnande utifrån hur lång tid som förflutit sedan mobbningen skett. Alternativt vore det av intresse att studera likheter i KASAM och psykiskt välbefinnande utifrån vilken typ av mobbning individen utsatts för, utifrån de tre kriterier Olweus (1997) noterat: a) aggressivt beteende/syfte att skada, b) återkommande och över tid, c) maktobalans d.v.s. att den som mobbar är starkare (fysiskt eller psykiskt) än den som blir mobbad.

Det hade även varit intressant att undersöka fler aspekter gällande de tidigare mobbade respondenternas utbildningsgrad och sysselsättning i förhållande till deras självrapporterade KASAM och psykiska välbefinnande. Tidigare studier har visat, att mobbade individer ofta har en lägre utbildningsnivå än icke-mobbade samt en ökad risk att misslyckas med sina akademiska studier (Arseneault, 2017; Wolke & Lereya, 2015). En fundering är om individer som utsatts för mobbning i relation till KASAM kan förklara en del i hur väl individer lyckas både akademiskt och karriärsmässigt.

Slutsats

Sammanfattningsvis noteras det att KASAM har inverkan på individers psykiska

välbefinnande. Ett starkt KASAM innebär ett bra skydd mot de stressorer individer möter under livet medan individer med lågt KASAM däremot inte har lika stor motståndskraft. Detta innebär att mobbning under grundskoleåren påverkar barn och ungdomar som ännu inte har en fullt utvecklad KASAM. Grundskolemobbning kan orsaka många negativa

konsekvenserna som den utsatte individen riskerar att leva med resten av livet. Med detta i åtanke kan vikten av förebyggande arbete mot mobbning inte nog poängteras. Det behövs resurser och verktyg för att stärka de individer som utsätts för mobbning så att de har möjlighet att bygga upp ett bra skydd mot de stressorer individerna kommer möta genom livet.

(21)

16 Referenser

Annerbäck, E.-M., Sahlqvist, L., & Wingren, G. (2014). A cross-sectional study of

victimisation of bullying among schoolchildren in Sweden: Background factors and self-reported health complaints. Scandinavian Journal of Public Health, 42, 270-277. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arseneault, L. (2017). The long-term impact of bullying victimization on mental health. World Psychiatry, 16(1), 27-28. Hämtat från

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/wps.20399 den 18 11 2019

Banks, M., Clegg, C., Jackson, P., Kemp, N., Stafford, E., & Wall, T. (1980). The use of the general health questionnaire as an indicator of mental health in occupational studies. Journal of Occupational Psychology, 53, 187-194.

Barnens rätt i samhället. (2019). Hur har barn det? Om barns livssituation - trender, utmaningar och möjligheter BRIS rapport 2019:1. BRIS. Hämtat från

https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport-2019/bris_arsrapport2018_2019_1.pdf den 19 11 2019

Carlisle, N., & Rofes, E. (2007). School Bullying: Do Adult Survivors Perceive Long-Term Effects. Traumatology, 13(1), 16-26.

Fbanken. (2019). The General Health Questionnaire 12 (GHQ-12). Hämtat från

https://www.fbanken.se/form/227/the-general-health-questionnaire-12 den 01 01 2020 Folkhälsomyndigheten. (2018). Nationella folkhälsoenkäten. Hämtat från Folkhälsodata:

http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__dPsykhals/H LV_Psykisk_halsa_alder.px/?rxid=19215807-23cd-44cf-8f63-b1eed980d297 den 01 01 2020

Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 Grundrapport. Hämtat från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b4 9728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf den 19 11 2019

Folkhälsomyndigheten; Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Öppna jämförelser folkhälsa. Hämtat från

(22)

17 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d792451155 0a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf den 01 01 2020

Fors, Z. (2007). Destruktiva maktrelationer i C. Thors (red.), Utstött - en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Haglund, A. (2019). Unga i kris saknar stöd. Hämtat från Svd.se: https://www.svd.se/unga-i-kris-saknar-stod den 19 09 2019

Hansson, K., & Olsson, M. (2001). Känsla av sammanhang - ett mänskligt strävande. Nordisk psykologi, 53(3), 238-255. Hämtat från Nordis:

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2018/02/KASAM.pdf

Hartman, S. (2003). Skrivarhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, B., & Flygare, E. (2013). ’Långvarig utsatthet drabbar hårt’ i Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket .

Kulik, A. (2015). Sense of coherence and the style of interpersonal functioning and coping in adolescence. Health Psychology Report, 3(4), 292-299.

Larsson, P. (2019). Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext. Hämtat från doria.fi: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3860-4 den 18 11 2019

Leander, M., Loftsson, P., & Bergqvist, L. (2019). Larmet- Nu blir allt fler barn mobbade. Hämtat från Aftonbladet.se: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/y3lVXa/larmet--nu-blir-allt-fler-barn-mobbade den 24 09 2019

Lereya, S. T., Copeland, W. E., Costello, E. J., & Wolke, D. (2015). Adult mental health cosequences of peer bullying and maltreatment in childhood: two cohorts in two countries. Lancet Psychiatry, 2, 524-531.

Livskompass. (2014). GHQ-12 - Livskompass. Hämtat från www.livskompass.se: http://www.livskompass.se/wp-content/uploads/2014/09/GHQ-12-fragor-o-scoring.docx den 15 10 2019

Luutonen, S., Sohlman, B., Salokangas, R. K., Lehtinen, V., & Dowrick, C. (2011). Weak sense of coherence predicts depression: 1-year and 9-year follow-ups of the Finnish

(23)

18 Outcomes of Depression International Network (ODIN) sample. Journal of Mental Health, 20(1), 43-51. Hämtat från https://doi.org/10.3109/09638237.2010.537401 den 12 12 2019

Nilsson Lundmark, E., Nilsson, I., & Wadeskog, A. (2016). Se till mig som liten är Socioekonomisk analys av mobbningens effekter. Hämtat från

https://www.dropbox.com/sh/w9pd82tqelkb4o2/AAB6U5Y048SHyLmaKHjFin33a/M obbningens%20kostnader?dl=0&preview=Mobbningens+kostnader+huvudrapport+Fr iends.pdf&subfolder_nav_tracking=1 den 21 11 2019

Olweus, D. (1997). Bully/victim problems in school: Facts and intervention. European Journal of Psychology of Education, 12(4), 495-510.

Sconfienza, C. (1998). Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige. Använding av GHQ-12. Hämtat från Mätning av psykiskt välbefinnande bland

ungdomar i Sverige: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4181/1/ah1998_22.pdf den 13 12 2019

Society for Theory and Research on Salutogenesis. (2017-2019). A transdisciplinary platform for science on SALUTOGENESIS. Hämtat från STARS: Society for Theory And Research on Salutogenesis: https://www.stars-society.org/ den 20 11 2019 Statistiska centralbyrån. (2016). Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och

intervjuundersökningar. (A. Persson, Red.) Hämtat från SCB:

https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016 a01_br_x08br1601.pdf den 23 11 2019

Statistiska centralbyrån. (2019). Mobbningen ökar och fler mår dåligt i skolan. Hämtat från SCB: https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/mobbningen-okar-och-fler-mar-daligt-i-skolan/ den 21 11 2019

Stolt, P. (2015). Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm (Examensuppsats på avancerad nivå, Ersta Sköndal Högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut). Stockholm. Hämtat från diva-portal.se:

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:814900/FULLTEXT01.pdf den 06 01 2020

Takizawa, R., Maughan, B., & Arseneault, L. (2014). Adult Health outcomes of Childhood Bullying Victimization: Evidence From a Fice-Decade Longitudinal British Birth Cohort. American Journal of Psychiatry; 171(7), 777-784.

(24)

19 Uppdrag Psykisk Hälsa. (2018). KASAM - Känsla av sammanhang. Hämtat från

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2018/02/KASAM.pdf den 28 12 2019

Uppdrag Psykisk Hälsa. (u. å.). General Health Questionnaire-12. Hämtat från

https://docplayer.se/110078292-Ghq-12-general-health-questionnaire-12.html den 17 12 2019

Vetenskapsrådet. (u. å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från Humsam.p65: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 25 11 2019

Wolke, D., & Lereya, S. (2015). Long-term effects of bullying. Archives of disease in childhood, 100(9), 879-885.

(25)

20 Bilaga 1

Till dig som klickat dig hit till denna enkät.

Jag heter Maria Åhrlin läser kursen Psykologiska metoder och examensarbete på Högskolan i Gävle och denna enkät är en del av mitt examensarbete.

Syftet med denna c-uppsats är att jag vill undersöka skillnader i hur man upplever sitt psykiska välbefinnande och känsla av sammanhang idag beroende på om man upplever sig blivit utsatt för mobbning i grundskolan eller inte.

För att få en större förståelse för ämnet behöver jag svar från individer som någon gång i livet har gått i grundskolan och är över 18 år. Enkäten innehåller totalt 29 frågor och det tar ca 5-10 minuter att fylla i den. Alla frågor utom en är flervalsfrågor där man får välja det alternativ som bäst stämmer in på en själv eller på situationen. Datainsamlingen från enkäten utgör den kvantitativa basen som mitt examensarbete bygger på.

Svaren kommer behandlas konfidentiellt - du är alltså anonym. Du har även rätt att avbryta om du så önskar. Genom att skicka in dina svar har du godkänt att dina svar kommer kunna användas i denna studie. Allt material som inkommit här kommer raderas när uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer när den är godkänd att publiceras i en databas via Högskolan i Gävle.

Stort tack för din medverkan!

Maria Åhrlin xxxxxxx@xxxxxxxxx

(26)

21 Bilaga 2

GHQ

Vi vill veta hur du känt dig de senaste veckorna. Vänligen kryssa för det alternativ som bäst passar dig.

Har du under de senaste två veckorna … Aldrig Ibland Ganska ofta

Alltid

1. Kunnat koncentrera dig på vad du gör? 1 2 3 4

2. Haft svårt att sova på grund av oro? 1 2 3 4

3. Känt att du har en betydelsefull roll i vad som händer?

1 2 3 4

4. Känt dig kapabel att fatta beslut? 1 2 3 4

5. Känt dig väldigt pressad? 1 2 3 4

6. Kunnat klara av de dagliga problemen 1 2 3 4

7. Känt dig rätt så lycklig med tanke på omständigheterna?

1 2 3 4

8. Känt att du inte kan komma över svårigheter?

1 2 3 4

9. Känt dig olycklig och nedstämd? 1 2 3 4

10. Börjat förlora ditt självförtroende? 1 2 3 4

11. Börjat tänka på dig själv som en värdelös person?

1 2 3 4

12. Kunnat ha glädje av vardagslivets aktiviteter

References

Related documents

Variabeln ålder i sin helhet är ej signifikant, men det bör noteras att kategorin 19-30år är signifikant på 5-procentsnivå och indikerar att yngre personer löper högre risk

Om arbetsgivaren förebygger psykisk ohälsa så finns det en större chans för att anställda inte drabbas av psykisk ohälsa, de känner även mer motivation och mindre stress

R2 tror att det skulle märkas om hon inte kom till jobbet eftersom det skulle bli svårt för de andra.. ”Jag tror att de saknar mig om jag är hemma,

Det är normalt att som människa inte alltid känna sig tillfreds med sig själv och att inte alltid ha allting under kontroll men det är också en förutsättning för människan att

Genom att fler kan se kvinnans perspektiv av livet efter avslutad bröstcancerbehandling möjliggörs ökad förståelse från omgivningen vilket kan stödja kvinnan till

Effekterna vid övergång från arbete till arbetslöshet för den ena gruppen jämförs med den motsatta övergången, från arbetslöshet till arbete, för den andra gruppen..

undersöker även samband mellan KASAM, kön, ålder samt stress. Forskning kring samband i psykosocial arbetsmiljö och KASAM är begränsad vilket gör området ännu mer av

Det skulle dock vara önskvärt att genomföra större studier i Sverige om relationen mellan skador och psykiskt välbefinnande, då mycket tidigare forskning ändå pekar på