• No results found

Studievägledares och rektorers tankar om prao i grundskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Studievägledares och rektorers tankar om prao i grundskolan"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Studievägledares och rektorers tankar om

prao i grundskolan

Student counsellors and principals thoughts about practical

working experience in secondary school

Irene Petersson

Sofie Sekki

(2)

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp. alternativ prao enligt studievägledare och

rektorer? Vad anser studievägledare och rektorer om praons betydelse för eleverna? För vår undersökning valde vi en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi gjorde åtta

intervjuer med en fördelning på fem studievägledare och tre rektorer. Skolorna valde vi ut efter lokal kännedom och är begränsade till Malmö stad. Resultatet har vi sammanställt i en resultatredovisning som visar på att det finns ett intresse både ifrån vägledare och rektorer av att bevara praoverksamheten i dess traditionella form. Studievägledarna var öppna för alternativa sätt att organiserar praon på men ser det mer som ett komplement än ett sätt att ersätta den traditionella praon. En av de största fördelar med den traditionella praon enligt både rektorer och studievägledare är den sociala utvecklingen och personliga mognaden som eleven uppnår genom att komma ut i arbetslivet.

Nyckelord

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning

1

1.1 Syfte och frågeställningar

2

1.2 Begreppsdefinitioner

3

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Historisk bakgrund

4

2.2 Vad säger styrdokumenten praon?

5

2.3 Arbetsmiljöverket

6

2.4 Skal-projektet

7

2.5 Alternativa sätt att organisera prao

8

2.5.1 Fadderföretag – nya modeller

9

2.5.2 Succé i Hudiksvall för utvecklad prao i grupp

9

2.5.3 Varberg

10

2.6 Olika aspekter av prao

12

3. Metod och genomförande

3.1 Metod

14

3.2 Undersökningsgrupp

15

3.3 Tillvägagångssätt

16

4. Resultat

4.1 Studievägledarnas arbetssituation

19

4.2 Beslut och ansvar

20

4.3 Upplägg av arbetslivskontakter

21

4.4 En välfungerande prao?

24

4.5 Omfattning av prao

26

4.6 Alternativa sätt att organisera prao

26

4.7 Betydelsen av prao för eleverna

28

4.8 Praons värde för eleverna enligt studievägledarna

29

4.9 Utvärdering av prao

30

4.10 Analys av resultatet

30

5. Diskussion

5.1 Diskussion

34

(4)

Litteraturförteckning

Bilaga 1 Intervjufrågor till studievägledare

Bilaga 2 Intervjufrågor till rektorer

(5)

1.Inledning

Vår utgångspunkt inför vår undersökning är att prao (praktisk arbetslivsorientering) är ett viktigt inslag i skolundervisningen. I och med att arbetsmarknaden är i ständig förändrig anser vi att det är viktigt att skolan håller sig ajour med utvecklingen inom arbetsmarkanden. I Lpo 94 skall skolan verka för att utveckla kontakter med arbetslivet för att berika elevernas lärandemiljö. Vi anser att praon är ett utomordentligt verktyg för att uppfylla ovanstående riktlinje. I gällande styrdokument finns det inte längre några regler för att elevernas kontakter med arbetslivet skall ske i form av prao. Vi tror detta kommer att leda till att fler och fler skolor väljer att ta bort praoverksamheten.

Vårt intresse för det ämne som vi valt att skriva om väcktes i samband med vår praktik. Ute på skolorna fick vi en uppfattning av att praon utgjorde en central del i studievägledarnas verksamhet. Vi upplevde att det fanns en del problematik i organiseringen av praon och en av de studievägledare som en av oss mötte tyckte det var så betungande att hon ville minska praons omfattning gällande antal veckor eleverna är ute. Som blivande studievägledare oroar detta oss då vi anser att praon är ett mycket betydelsefullt inslag för eleverna i grundskolan.

Enligt gällande styrdokument Lpo 94 skall skolan ”verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö”(Lpo 94 s.20). Utifrån detta är det sedan upp till varje skola hur de skall uppnå detta mål. Skolan är inte längre skyldig att anordna den form av prao där elever går ut en till två veckor och praktiserar på ett företag.

Vi har läst om hur en del skolor valt att ersätta den traditionella praon med t.ex. temaveckor. Med tanke på att praon är under utveckling och att det inte finns några styrdokument som reglerar praon så kändes det relevant att göra en undersökning angående praoverksamheten. Det vi vill med denna undersökning är att få en bild över hur praoverksamheten ser ut ute på skolor. Vi vill också få en uppfattning om studievägledares och rektorers åsikter om praoverksamheten. Personligen tycker vi den traditionella praon är ett viktigt inslag i elevernas utbildning. Men om den inte fungerar så är det kanske dags för

(6)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syfte

Vi vill med denna undersökning sätta grundskolans prao i fokus för att få fram huruvida den har någon betydelse för elevers framtida val och/eller insikt i arbetslivet. Att sätta prao i fokus anser vi är en nödvändighet med tanke på att fler och fler kommuner har valt att ta bort praon av olika anledningar. Vi tycker det är viktigt att belysa praons betydelse för eleverna och vi hoppas på att detta arbete leder till ökad förståelse för vikten av att behålla prao.

.

Frågeställningar

1. Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp. alternativ prao enligt studievägledare och rektorer?

(7)

1.2 Begreppsdefinitioner

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen (AML) är en lag vars ändamål är

att förebygga ohälsa och olycksfall i arbete samt att

även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket (AV) är en svensk myndighet som

bevakar arbetsmiljön och hälsorisker inom

arbetslivet

Lpo

Läroplanen för den obligatoriska grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet. I läroplanen

beskrivs mål och riktlinjer för arbetet inom skolan.

Praktikservice

En central enhet i Malmö Stad som ligger under

Utbildningsförvaltningen och tillhör

utvecklingsavdelningen. Praktikservice skaffar

praktikplatser till gymnasieskolans IV-program, det

kommunala ungdomsprogrammet och till ungdomar

inskrivna i ungdomsgarantin.

PRAO

Praktisk arbetslivsorientering. Avser att ge eleverna

allmänna erfarenheter av arbetslivet.

PRYO

Praktisk yrkesorientering. Avser att ge

eleverna specifika erfarenheter av ett särskilt yrke.

SKAL – projektet

(SKAL = skola och arbetsliv)

Syftet med projektet var att belysa elevers

inlärningssituation i arbetslivet.

Skolplan

Mål och riktlinjer för skolans arbete. Ska finnas i

varje kommun.

SYO

Samlad beteckning på studie- och yrkesorientering

(8)

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Historisk bakgrund

Praktisk yrkesorientering (PRYO) infördes enligt Undervisningsplanen 1955 i folkskolans högre årskurser och på enhetsskolans högstadium (Henrysson, 1994 s.18) Enligt den tidens läroplaner låg huvudpunkten på att eleverna skulle matchas med befintliga arbeten och de skulle även vara väl bekanta med hembygdens arbetsmarknad. Denna syn ändrades och enligt grundskolans första läroplan Lgr 62 så skall eleven inte begränsas i sitt val beroende på arbetsmarknadens behov. I Lgr 62 fastslogs principen om det fria valet vilket innebär att det i första hand skall vara elevernas intresse som styr deras val. Lgr 69 går efter samma principer men innehåller en del förändringar. En av dessa förändringar var målet att motverka traditionella könsrollsföreställningar (Henrysson, 1994 s.19). Detta resulterade i att man aktivt försökte motverka könsbundna yrkes- och studieval t.ex. genom att försöka få flickor att prova på mansdominerade yrke och pojkar att prova på kvinnodominerade yrken under sin prao. 1971 genomfördes en ny gemensam syoorganisation för grundskola och gymnasium. Detta innebar att det på varje högstadium och gymnasieskola skulle finnas en person med enbart syouppgifter. Syon fick en mer betydande roll och lärarna fick en mer passiv roll gällande deltagande i elevers yrkesorientering (Henrysson, 1994 s.20).

I nästkommande läroplan Lgr 80 blev direktiven tydligare och strängare. Formuleringar som ”skolan skall” präglar Lgr 80 i jämförelse med Lgr 69, där formuleringen ”läraren bör” dominerar. I Lgr 80 ges konkreta exempel på hur arbetslivsanknytningen skall genomföras, t.ex. anges antal veckor för elevernas praoperiod. Mellan sex till tio veckor skall eleverna garanteras prao under grundskolan. Mindre tydligt står det i Lgr 80 om vem som skall ansvara för genomförandet av målen (Henrysson, 1994 s.21).

1991 infördes en genomgående decentralisering av skolan som innebar att kommunerna fick större frihet att organisera sin verksamhet. Genom skolreformen gick skolan ifrån detaljstyrning till målstyrning. Detta innebar i stora drag att de enskilda skolorna fick större frihet att utforma sina verksamheter utifrån centrala dokument (Åberg, 1999 s 25). Reformen resulterade i en ny läroplan, Lpo 94, där målen är tydligare och direktiven

(9)

vagare. I Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för skolans organisation. Det är rektorns uppgift att tillsammans med skolpersonal och elever ge skolarbetet struktur och innehåll. Verksamheten ska organiseras utifrån de förutsättningar och mål som ges av riksdagen och kommunen. Exempel på vad som avgörs i skolans verksamhetsplanering är timplan, lokala kurser och fortbildning för personal (Werner, 2001, s 60-61)

Vem beslutar om vad?

Dokument: Beslutande insats:

Skollagen Riksdagen

Läroplanen Regeringen

Kursplanen Regeringen

Kvalitetsredovisningen Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Arbetsplanen Rektor

2.2 Vad säger styrdokumenten om praon?

I den nya läroplanen Lpo 94 finns det ingen lag på att skolan måste anordna prao. Det är upp till varje enskild skola om och hur praon skall anordnas. Praon skall ses som ett moment i undervisningen vilket innebär att samma regler gäller som för övrig undervisning, t.ex. att eleverna är berättigade till ett gratis mål mat om dagen (Boquist & Johansson & Åborg. 2003 s.95).

(10)

Skillnader mellan Lgr 80 och Lpo 94

Det finns tydliga skillnader i direktiven mellan de olika läroplanerna. I Lgr 80 ges t.ex. följande direktiv angående prao:

”Skolan måste arbeta i samverkan med näringslivet och med arbetslivet i övrigt. Det innebär att skolan bedriver en del av sin verksamhet utanför skolbyggnaderna i form av studiebesök och exkursioner och som praktisk arbetslivsorientering……Under tiden i grundskolan skall eleverna genom skolans försorg få en praktisk arbetslivsorientering. Till den skall anslås upp till tio veckor. Den omfattningen kan emellertid inte uppnås omedelbart i varje kommun, bl a av det skälet att det kan vara svårt att få fram tillräckligt antal platser för verksamheten. Den praktiska arbetslivsorienteringen skall dock omfatta minst sex veckor för varje elev under grundskoletiden” (Svensk facklitteratur, 1989 s.22).

I Lgr 80 redogörs det tydligt för hur praon måste anordnas samt praons omfattning. Detta saknas i Lpo 94 där kraven på hur praon skall genomföras tagits bort. I stället styrs skolan av kravet på en samverkan med arbetslivet. Riktlinjerna på hur praon skall genomföras är mycket vagare i Lpo 94. Exempel ur Lpo 94:

”inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning”(Werner, 2005, s. 65)

”Alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande

miljö…” (Werner, 2005, s.72)

2.3 Arbetsmiljölagen

1977 antogs arbetsmiljölagen av riksdagen och 1978 trädde den i kraft. Lagen har därefter ändrats flera gånger. Arbetsmiljölagen ger ramen för Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som mer i detalj beskriver skyldigheter och krav gällande arbetsmiljön. Föreskrifterna gäller t.ex. psykiska och fysiska belastningar, risker och farliga maskiner och ämne. Från och med förskolan omfattas samtliga elever av arbetsmiljölagen. Lagen gäller allt som eleven utför, såväl praktiskt som teoretiskt (Arbetsmiljöverket, 2003 s.15).

(11)

Några av arbetsmiljöverkets föreskrifter angående prao

Det är både skolan och arbetsgivaren som har ansvar för elevens arbetsmiljö under prao. Innan eleven går ut på prao är det skolans ansvar att välja lämpliga praktikplatser åt eleverna så att de inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö. Det är även skolans ansvar att informera arbetsgivaren om elevens mognad och kunskapsnivå. När eleven befinner sig på sin arbetsplats är det arbetsgivarens ansvar att se till att eleven arbetar under tillsyn av en lämplig person och se till att eleven får tillräckligt med handledning. Det är även arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder så att arbetet blir säkert för eleven. Om det skulle ske en olycka som berör eleven är det arbetsgivarens ansvar att rapportera om detta till skolan. Skolan och arbetsplatsen har även ett gemensamt ansvar för eleven som t.ex. innefattar att bestämma elevens arbetstider och utifrån elevens förutsättningar bestämma elevens arbetsuppgifter (Arbetsmiljöverket, 2006)

Försäkringar

Vad det gäller försäkringar är det vanligast att varje elev är olycksfallförsäkrad genom kommunen. Försäkringen kan gälla antigen heltid eller skoltid. Vid en skoltidsförsäkring är eleven försäkrad under resor till och från skolan. Skoltidsförsäkringen gäller även under alla aktiviteter som anordnas genom skolan, t.ex. prao och studiebesök (Nilsson, 1994 s.54).

2.4 SKAL – projektet

Skal - projektet består av ett antal olika projekt vars syfte var att belysa elevers inlärningssituationer i arbetslivet (Lindholm, 1982 s.2). I rapporten ”Elevers upplevelser av praktisk arbetslivsorientering” undersöks ett antal elevers erfarenheter av den praktiska arbetslivsorienteringen (Lindholm, 1982 s.11).

Inför sin prao uttryckte eleverna inga specifika förväntningar utan de ville mest se hur det är ute på en arbetsplats. Att denna förväntan inte stämde överens med deras egentliga förväntan märktes när de kom tillbaks från prao och berättade att de var besvikna eller

(12)

nöjda. Detta tyder på att de i själva verket hade en bild av hur det skulle vara på deras praoplats. Eleverna uttryckte även en dold önskan att inte bara se utan även få uppleva och känna hur det är att arbeta (Lindholm, 1982 s.55).

För att eleverna skall få en bra inblick i vilka problem och glädjeämnen som finns på en arbetsplats så måste de få vara delaktiga i den sociala gemenskapen. Många av de elever som hade fått vara delaktiga i arbetsgemenskapen var nöjda med sin prao. Även de som inte varit delaktiga har ändå upplevt betydelsen av den sociala arbetsgemenskapen. De elever som starkast upplevde vikten av den sociala gemenskapen var de som känt sig utanför. Många elever växte med praon när de fick ansvar och blev behandlade som vuxna.

Citat från intervjuerna:

”Man känner sig stolt när man får göra grejer själv” ”Det kändes nästan som man var vuxen”

”Lära känna människor, vad de tycker om olika saker” ”Det var en så stor känsla så det går inte att förklara”

Viktiga aspekter som eleverna upplevt under sin prao period är att de känner sig vuxna och även blir behandlade som sådana, får uppleva arbetsgemenskap och ansvarstagande. Detta är viktiga emotionella erfarenheter som borde integreras i arbetslivsorienterade undervisningen (Lindholm, 1982 s.59).

2.5 Alternativa sätt att organisera prao

När man pratar om prao tänker de flesta på den prao som innebär att elever får vara ute på en arbetsplats under en viss tid, vanligtvis en vecka eller två, men det finns även ett flertal andra sätt att organisera prao. Följande är exempel på hur praon har organiserats i olika kommuner.

(13)

2.5.1 Fadderföretag - nya modeller

I Västerås har studievägledaren Eva Fahlbäck varit med och startat projektet Vis, Verkligheten i skolan. Syftet är att elevernas praktikerfarenheter skall kopplas mer till undervisningen. Projektet går ut på att eleverna i arbetslag tilldelas fadderföretag som skall följa dem från årskurs fem till nio. Eleverna besöker företagen och företagen kommer även till skolorna och föreläser. På så sätt får eleverna fortfarande komma ut på praktik och samtidigt får de även teoretisk kunskap om företagen.

Även Falköping har utvecklat ett nytt projekt, Visa – Vägledning inför studier och arbetsliv. Tanken med detta projekt är att eleverna under 8:an och 9:an skall göra kvalificerade studiebesök under en till tre dagar på olika arbetsplatser. Innan studiebesöken förbereder eleverna sig med frågor till företagen. Studiebesöken bearbetas även efteråt och lärarna försöker förankra erfarenheterna i undervisningen. Denna modell innebär att de inte får gå ut på en traditionell prao men istället så ligger vikten på att integrera arbetslivskunskap i undervisningen (Westerman, 2006, s 8 )

2.5.2 Succé i Hudiksvall för utvecklad prao i grupp

I Hudiksvall har olika bolag, bl a skogsbolaget börjat samarbeta med skolan och tillsammans har de utvecklat en ny form av prao. Eleverna delas in i grupper och får under åtta dagar prova på olika arbetsuppgifter inom branschen. Exempel på olika arbetsuppgifter som eleverna får prova på inom skogsbranschen är allt ifrån att provköra avverkningsmaskinen till att bekanta sig med sofistikerad teknisk utrustning. På det här sättet blir det mer givande för eleverna som får en mer mångfasetterad bild av branschen. Eftersom gruppen endast spenderar en till två dagar hos varje handledare så är det mindre tröttsamt för dem. För att eleverna skall kunna knyta an prao till ämne i skolan så får de under praon göra olika övningar t.ex. i matematik och no. Eleverna är mycket positiva till den nya utvecklade praon. Verksamheten har utökats och även räddningstjänsten och vården ställer upp med liknande program (Lööv, 2004, s 8-9).

(14)

2.5.3 Varberg

I Varbergs kommun har man valt att helt ta bort den traditionella praon, där eleverna går ut till företag och får prova på olika arbetsuppgifter. Efter att arbetsmiljöverket gjort en inspektion beslutade Barn- och ungdomsförvaltningen att praon skulle upphöra i kommunen. Skolan upplever att de inte kan uppfylla de säkerhetskrav som ställs på dem och att de då inte kan garantera elevernas säkerhet när de är på prao. Enligt föreskrifter från arbetsmiljöverket så är skolan skyldig att se till att arbetsplatserna gör en riskbedömning av arbetsuppgifter som skall utföras av eleverna. Det krävs även av lärare och studievägledare att de skall inneha kunskaper för att kunna göra en riskbedömning av arbetsuppgifter, vilket inte alla har. Dessa är några av de bakomliggande faktorer som har lett till att Varberg har ersatt den traditionella praon (Hamrud, 2006).

Vi tog via mail kontakt med Katarina Eiderbrant som är avdelningschef på barn- och utbildningsförvaltningens kansli i Varberg kommun och bad henne kommentera deras beslut att ta bort praon. Hon gav följande kommentarer:

”Arbetsmiljöverket gjorde i våras (2006) en tillsyn i Varbergs kommun och den 4 maj fick vi ett inspektionsmeddelande där de ställde krav på barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg som skull varit uppfyllda senast 10 september 2006. Kraven gällde bl.a.

• Vi skull se till så att skolorna har tillräckliga kunskaper om de olika arbetsmiljöer som elever vistas i under sin prao.

• Vi skulle förvissa oss om att arbetsplatsen gör en riskbedömning av de arbetsuppgifter eleven utför.

Vi ansåg att vi inte skulle klara av att leva upp till de kraven. Vi har 1800 elever varje år som skulle vara ute på prao och vi har inte resurser (varken pengar eller personal) för att klara att göra det som förväntades av oss”

Eiderbrant fortsätter vidare med att förklara att en ytterligare bidragande orsak till beslutet var att Varbergs modell för prao gick ut på att eleverna fick skaffa platser själva. Varberg var inte nöjda med denna modell och ville hitta nya eller andra sätt att ge eleverna en bra arbetslivsorientering. Än så länge är det oklart på vilket sätt Varberg kommer att ersätta praon, men det har påbörjats ett arbete som heter Handslaget, vilket är ett samarbete med Västsvenska Industri- och handelskammaren. Syftet med detta är att utveckla samarbetet

(15)

mellan skola och näringslivet. Varbergs kommun har även börjat undersöka alternativa sätt som andra kommuner tillämpar vid organisering av prao. Vad lärarna, studievägledarna och eleverna tycker om beslutet att ta bort praon har inte kommit fram än förutom två brev från elever som är negativa. Eiderbrant tycker det är viktigt att framhålla att det i grund och botten handlar om att Varberg inte vill riskera att skicka sina elever till arbetsplatser med dålig eller till och med farlig arbetsmiljö. Slutligen så säger Eiderbrant att hon tror att det är en förändring som kommer att ske på fler skolor (Eiderbrant, 2006)

I och med att det är Arbetsmiljöverket som gör inspektioner för att kontrollera arbetsmiljön på arbetsplatser så ville vi få deras kommentarer om Varbergs beslut. Vi tog via mail kontakt med arbetsmiljöverket och hänvisades till Annie Runhammar som arbetar på arbetsmiljöverket i Göteborg. Hon gav oss följande förklaring på händelsen i Varberg. Varberg beslutade att ta bort praon i nuvarande form efter ett besök av Barn- och ungdomsförvaltningens inspektörer. Inspektörerna påminde förvaltningen om de krav som ställs på skolan gällande det ansvar de har för elevernas säkerhet vid utbildning utanför skolan, vilket inkluderar olika praoplatser. Runhammar förklarar svårigheten för skolorna att bedöma arbetsmiljön på praoplatserna på grund av att det har skett en förskjutning gällande ansvaret att ordna praoplatser. Tidigare så låg det på syokonsulenten helt och hållet att hitta rätt antal lämpliga platser för skolans elever och fördela dem. Som grund för att utföra denna arbetsuppgift så hade syokonsulenterna goda kunskaper om risker i arbetslivet och elevernas förutsättningar mognadsmässigt att hantera eventuella risker. Det har blivit allt vanligare att ansvarat läggs mer på eleven och de flesta skolor utgår från att eleverna själva söker platser vilket minskar skolans möjlighet att kontrollera arbetsmiljön. Detta i sin tur medför att skolan inte kan garantera elevens säkerhet utanför skolan. Det var enligt Runhammar dessa förhållande som ledde till att Varbergs kommun tog bort praon och beslutade att ersätta den med andra former (Runhammar, 2006)

(16)

2.6 Olika aspekter av prao

Rapporten ” Skolans arbetslivskontakter – slutsatser och framtidsaspekter” redogör för fyra olika aspekter av prao, kunskaper om arbetslivet, stöd för inlärning, personlig utveckling och socialisation och studie- och yrkesorientering (Skolöverstyrelsen, 1991s. 3).

• Kunskaper om arbetslivet

Dagens skolor är mycket avskärmade från arbetslivet vilket gör det svårt för eleverna att få en inblick i arbetslivets villkor. En viktig del av omvärldskunskapen är kunskapen om arbetets betydelse, ekonomi och produktionsprocesser.

Enligt rapporten är det svårt för skolledare och lärare att redogöra för vad eleverna skall kunna om arbetslivet när de har tagit examen. Arbetslivskunskap är en viktig del av elevernas omvärldskunskap. Genom kunskaper om arbetslivet kan eleverna bättre se sig själv som en del av samhället. En viktig del av arbetslivskunskapen är att eleverna får lära sig gällande normer och regler i arbetslivet. Men även hur de kan lära sig att påverka och förändra sina arbetsvillkor och arbetsplats (Skolöverstyrelsen, 1991 s.13).

Stöd för inlärning

Skolans undervisning är idag stort sett teoretiskt upplagd vilket har lett till att eleverna börjat visa svårigheter i att se sambandet mellan inlärd teori och hur den skall tillämpas i praktiken. Eleverna har också svårt att se vilken nytta de kan ha av de kunskaper de lär sig i skolan. Att inte kunna praktisera sina kunskaper utanför skolan visar på att eleverna inte förstår det de lär sig. Detta påverkar i sin tur motivationen för eleverna att lära sig och ger i längden ett sämre studieresultat. För att förbättra elevernas förståelse för teori och praktik behöver eleverna själva få tillämpa kunskaper och färdigheter på olika sätt. De behöver också uppleva sådant som de läser om i skolan i verkigheten och se hur teoretiska kunskaper används i arbetslivet. Genom arbetslivskontakter får eleven bättre insikt om kunskapernas värde i verkligheten. Det kan också bidra till att skolundervisningen känns mer verklighetstrogen. Som en följd av detta ökar elevernas motivation vilket gynnar inlärningsresultatet (Skolöverstyrelsen, 1991 s.11).

(17)

• Personlig utveckling och socialisation

Både lärare och elever anser att de viktigaste effekterna av arbetslivskontakterna är de som berör personlighetsutveckling och socialisation (Skolöverstyrelsen, 1991 s 11). Genom att gå ut på praon får eleven ta del av vuxengemenskapen och bli behandlad som en vuxen. De får även förtroende och förväntas ta ansvar vilket gynnar deras sociala utveckling. För de elever som har svårigheter i skolan har praon visat sig vara särskilt betydelsefull och på praon får de en chans att visa att de duger och detta innebär ett lyft för dem. Men även för de elever som har goda betyg har praon visat sig vara betydelsefull. På praon kommer de i kontakt med vuxna som de kan identifiera sig med och de får en chans att prova sina kunskaper mot vuxenvärldens krav. I arbetslivet gäller andra normer och regler än de som eleverna möter på i skolan och det är därför viktigt att de får praktisk erfarenhet av arbetslivet (Skolöverstyrelsen, 1991 s 28). I skolan umgås eleverna med andra i samma ålder och delas ofta in i olika grupper. De träffar ett fåtal vuxna och de bemöts mera som barn än vuxna. På grund av att skolans verksamhet är gruppbaserad och åldersegregerad så är det svårt att ersätta praon med något annat som gynnar elevernas socialisation in i arbetslivet (Skolöverstyrelsen, 1991 s 11).

● Studie- och yrkesval

Goda kunskaper om arbetslivet räcker inte för att eleverna skall kunna göra ett välgrundat studie- och yrkesval. En viktig förutsättning är att elever får en möjlighet att pröva sig själv och sina kunskaper. Ute på prao får eleven umgås med andra personligheter och prova på olika arbetsuppgifter. På detta sätt får eleven en insikt i vilken typ av arbetsuppgifter som tilltalar henne/honom och hur deras personlighet samverkar med andra personer. T.ex. kan en elev genom praon upptäcka om han/hon föredrar att arbeta ensam eller i grupp. För en elev som har ett drömyrke kan praon vara ett bra tillfälle för henne/honom att se om yrket motsvara dennes förväntningar. Desto mer erfarenhet eleven har av olika yrken desto lättare är det för eleven att veta vad hon/han vill. Detta är också ett sätt att motverka studie- och yrkesval baserade på traditionellt könsrollstänkande, statustänkande och kulturell bakgrund

(18)

3. Metod och genomförande

3.1 Metod

De undersökningsmetoder vi valde mellan var intervjuer och enkäter. En enkätundersökning går ofta ut på att man till ett flertal personer delar ut ett frågeformulär som de enskilt svarar på. Till skillnad från intervjuer så får undersökningspersonerna i en enkätundersökning mindre utrymme att svara fritt då enkätfrågor ofta är mer strukturerade. Strukturerade frågor i en enkät är utformade med fasta svarsalternativ (Trost, 1993 s.16). En enkätundersökning är till fördel då man ska göra en kvantitativ undersökning. ”Med en kvantitativ inriktad forskning menar man sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder” (Patel & Davidson, 2003 s.14). Till skillnad från en kvantitativ studie så erhåller man i en kvalitativ studie oftare en djupare kunskap om ett ämne. Syftet med vår undersökning är att identifiera studievägledares och rektorers förhållningssätt och attityd till praon. Vi valde bort enkät till fördel för intervju för vi anser att den senare metoden är mer lämplig med tanke på syftet med vår undersökning. För att få en så djup insikt som möjligt av de intervjuades tankar, känslor och åsikter om prao så valde vi att göra en kvalitativ studie med reflexiva intervjuer. En kvalitativ metod gav oss även möjligheten att kunna ställa följdfrågor och få veta hur intervjupersonerna tänker och funderar på ett djupnare plan (Patel & Davidson, 2003, s.78). I vår studie sökte vi även efter förståelse vilket var ytterligare en anledning till att vi valde att göra reflexiva intervjuer. Reflexiva intervjuer innebär att det skall vara en öppen dialog där eftertänksamhet och spontanitet är två viktiga inslag (Thomsson, 2002 s.7). Vi utförde en standardiserad intervju som innebär att man ställer samma eller likartade frågor i samma turordning till samtliga intervjupersoner. Detta är fördelaktigt i en undersökning där man vill jämföra människors olika uppfattningar. Däremot var intervjun inte strukturerad utan frågorna gav intervjupersonerna stort utrymme för olika och individuella svar (Patel & Davidson, 2003, s.72).

Det resultat som kom fram efter intervjuerna är inte representativt för hela yrkeskåren när det gäller studievägledare och rektorer utan de intervjuade kan endast representera sig själva. I en kvalitativ undersökning gäller begreppet validitet hela forskningsprocessen och

(19)

kan inte mätas på samma sätt som i en kvantitativ undersökning. I en kvalitativ studie så uppnås hög validitet i stället genom att forskaren har förmåga att kunna tillämpa sin förförståelse genom hela forskningsprocessen och att göra en trovärdig analys och tolkning av resultatet. Detta har vi eftersträvat i vårt arbete (Patel & Davidsson, 2003, s.103).

3.2 Undersökningsgrupp

Innan vi gjorde urvalet så resonerade vi kring vilka kriterier som skulle gälla vid val av intervjupersoner. Vi funderade kring huruvida vi skulle göra vårt urval med hänsyn till kön och ålder men kom fram till att vi inte tyckte det var relevant att ha ett genusperspektiv på vår undersökning. Vi försökte därför inte aktivt att få tag på lika många manliga som kvinnliga deltagare. Vi har inte heller gjort några avgränsningar vad det gäller ålder eller antalet tjänsteår utan utgick från att det inte hade någon betydelse för vår undersökning. Den faktor som vi däremot ansåg var av stor vikt var antalet deltagare i urvalet. Vår metod för urvalsgrupp definieras som bekvämlighetsurval, vilken är lämplig att använda sig av då man vill få ett strategiskt urval. Kriterierna för urvalet blir att man efterhand väljer ut personer som man får tag i och som passar för undersökningen (Trost, 1993, s.71).

För att få tag på deltagare så valde vi att både ringa och maila till olika skolor. Vi valde sedan ut de vägledare och rektorer som ville delta i vår undersökning. På grund av att vår undersökning baserar sig på ett begränsat antal deltagare så är vi medvetna om att deltagarna endast representerar sig själva och inte kan svara för vad större delen av yrkeskåren har för åsikter.

Vi valde att göra åtta intervjuer, varav fem med studievägledare och tre med rektorer. Motiveringen till denna fördelning mellan studievägledare och rektorer är att det i de flesta fall är studievägledare som har ansvaret för att organisera prao och därför har stor kunskap om prao. Eftersom det är rektorerna som har huvudansvaret för all verksamheten på skolan så tycker vi även att deras åsikter om prao är relevant.

Undersökningsgruppen består av åtta kvinnor åldrar mellan tjugosex och sextiotvå år. Samtliga arbetar på grundskolor i Malmö kommun. Samtliga studievägledare har en Studie- och yrkesvägledarutbildning. Antalet tjänsteår bland studievägledarna varierar mellan ett år och nio månader till nio år. Bland de tre rektorerna vi intervjuade är två av dem biträdande

(20)

Samtliga rektorer har lärarutbildning och tidigare arbetat som lärare. En av de biträdande rektorerna hade bara arbetat på sin nuvarande arbetsplats i fem månader. De övriga två hade jobbat på sin nuvarande arbetsplats i fem år och ett halvt år respektive sju år.

Avgränsningar

Anledningen till att vi valt bort att intervjua elever är att vår undersökning fokuserar på att undersöka praoverksamhetens organisation och utveckling och inte elevers förhållande till prao. På grund av tidsbrist har vi valt bort att intervjua lärare. Vi gjorde även geografiska avgränsningar och vår undersökning baseras enbart på intervjuer i Malmö. Vi anser att Malmö är en tillräckligt stor stad för att få en mångfasetterad bild av praoverksamheten.

3.3 Tillvägagångssätt

Vi kontaktade våra intervjupersoner via mail och telefon. Därefter bestämde vi tid och plats för intervjuerna. Trost poängterar att val av plats för intervju är viktigt och föreslår en plats där man kan prata ostört och där den intervjuade känner sig trygg (Trost, 1993 s.22). Vi valde att genomföra samtliga intervjuer på respektive arbetsplats, dels för att underlätta för intervjupersonerna att ta sig tid för intervjuerna men också för att vi antog att de hade ett kontor eller liknade där vi kunde prata ostört.

Vi valde att dela upp intervjuerna och utföra dem var för sig istället för att göra alla åtta intervjuer tillsammans. Detta gjorde vi dels för att spara tid men också för vi anser att man får en bättre kontakt och samspel med intervjupersonen om intervjun sker mellan två personer. Enligt Trost kan det i vissa fall vara en fördel att vara två intervjuare. Med två intervjuare så kan en större informationsmängd tas in och intervjuarna kan stötta och komplettera varandra. Förutsättningen för en bra intervju med två intervjuare är ett bra samspel dem emellan (Trost, 1993 s.23).

Tiden för varje samtal varierade mellan tjugo till fyrtio minuter. Vi valde att använda oss av en bandspelare vid intervjuerna. Vi spelade in varje samtal för att i efterhand kunna citera och analysera det. Det finns för- och nackdelar med att använda sig av bandspelare då man genomför en intervju. Exempel på fördelar är att den som intervjuar slipper anteckna och istället kan koncentrera sig på att ställa frågor och lyssna. En annan fördel är

(21)

att intervjuaren i efterhand kan lyssna på intervjun och då höra tonfall och ordval som inte uppmärksammats tidigare. Nackdelar med att använda en bandspelare är att efterarbetet är tidskrävande och att vissa personer blir besvärade och hämmande då de blir inspelade (Trost, 1993 s.28).

Efter att vi utfört intervjuerna gick vi tillsammans igenom dem. Därefter sammanställde vi resultatet och gjorde en sammanfattning och analys av samtliga intervjuer.

(22)

4. Resultat

Vi har intervjuat fem studievägledare på olika grundskolor i Malmö. För att skydda deras identitet har vi tilldelat dem fiktiva namn.

Studievägledare 1: Klara Ålder: 50 år

Utbildning: Studie- och yrkesvägledarprogrammet Antal tjänsteår: 9 år

Studievägledare 2: Stina Ålder: 26 år

Utbildning: Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Antal tjänsteår: 1.5 år

Studievägledare 3: Carola Ålder: 37 år

Utbildning: Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Antal tjänsteår: 1år och 9 mån

Studievägledare 4: Maria Ålder 41 år

Utbildning: Friskpedagog, Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Antal tjänsteår: 6 år

Studievägledare 5: Lena Ålder: 59 år

Utbildning: Studie- och yrkesvägledarprogrammet

(23)

Vi intervjuade tre rektorer och har tilldelat även dem fiktiva namn.

Btr. Rektor 1: Johanna Ålder: 38 år

Utbildning: Lärarutbildning

Antal tjänsteår: 5.5 år

Btr. Rektor 2: Malou Ålder: 49år

Utbildning: Lärarutbildning, Magisterexamen i utbildningsvetenskap

Antal tjänsteår: 5 mån

Rektor 3: Gerd Ålder: 62 år

Utbildning: Lärarutbildning

Antal tjänsteår: 7år

4.1 Studievägledarnas arbetssituation

För att få en inblick i hur studievägledarna upplever sin arbetssituation inleder vi med att redogöra för hur de beskrev den i stora drag.

De tre av fem studievägledarna som inte har en heltidstjänst upplevde att de har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. De kände att tiden inte räckte till och önskade sig en större tjänst. De uttryckt att de inte hann med så mycket annat än att organisera praon och vägledning inför gymnasievalet. Om de fick en heltidstjänst skulle de kunna och vilja utvidga verksamheten och arbeta mer med vägledning och vad det innebär. Stina uttryckte en besvikelse över att inte hinna tillämpa de kunskaper hon hade med sig ifrån sin utbildning.

Jag hinner inte ge eleverna den uppmärksamhet och tid och engagemang som de behöver. Jag känner att allt det vi lärde oss under utbildningen, jag känner att jag inte kan tillämpa det för det finns inte tid för det. Jag tänker tillbaka på allt vi har lärt oss, så som olika vägledningsmodeller, gruppvägledning och allt sånt och då bara skrattar jag för jag tänker att det är ju ingenting som jag ens hinner titta på, för jag får prioritera det stora och det stora i min tjänst är praon och det är gymnasievägledning”.

(24)

Carola beskrev sin arbetssituation som periodvis stressig. Värst är det på hösten i samband med information inför gymnasievalet. Carola menade på att hon skulle behöva ha en heltidstjänst men att skolans ekonomi inte tillåter det. Lena har två halvtidstjänster fördelade på två olika skolor. Hon upplevde att hon hann med sina arbetsuppgifter men tycker att två halvtjänster innebär mer jobb än en heltidstjänst på en och samma skola. Exempel på vad hon menar med mer jobb är att hon får delta på dubbla konferenser, sköta två kontor med allt vad det innebär.

De studievägledarna som hade en heltidstjänst utryckte inte att de var stressade men däremot tyckte även de att praoverksamheten upptog en stor del av arbetstiden. För övigt var majoriteten av studievägledarna nöjda med deras arbetsuppgifter.

4.2 Beslut och ansvar

I gällande styrdokument finns inga klara riktlinjer på hur praon skall organiseras eller i vilken omfattning den skall ske. Till bakgrund av detta så ville vi klargöra vem på skolan som tog beslut och ansvar för praoverksamheten.

På fyra av fem skolor uppgav studievägledaren att det var rektorn som hade det yttersta ansvaret för praon. Det var rektorn som beslutade om riktlinjer och angav ramarna för praons verksamhet t.ex. hur många veckor prao respektive årskurs skulle ha och vid vilken tidpunkt praon skulle infalla. Det var sedan studievägledarens ansvar att utifrån dessa beslut organisera praon. En majoritet av studievägledarna uppgav även ett samarbete med lärarna. Studievägledarnas förhållande till rektorn varierade. En del hade ett bra förhållande till rektorn och uppgav ett gott samarbete och engagemang ifrån rektorn. Lena berättar att om t.ex. rektorn lägger praon på en tidpunkt som inte passar henne så protesterar hon och tar inte sig an uppgiften. Övriga studievägledare uppgav ett sämre förhållande till sin rektor. Två av studievägledarna uppgav att de arbetade självständigt utan rektorns delaktighet. En av dessa studievägledare uppgav att rektorn hade lämnat över allt ansvar och beslutsfattande till henne. Detta hade resulterat i att rektorn var dåligt insatt i vad hon

(25)

gjorde och vad hennes arbete innebär. En av rektorerna bekräftar detta förhållande och säger att hon som rektor inte alls är delaktig i organisationen av praon. Hon säger att det helt är studievägledarens ansvar att organisera praon. Hon säger även att det är studievägledaren som tar besluten angående praoverksamheten.

De andra två rektorerna säger sig fatta besluten i samråd med studievägledaren. Johanna förklarar att det yttersta ansvaret har hon som rektorn men det praktiska genomförandet och diskussionen kring praon ligger på studievägledaren. Johanna säger även att det är studievägledaren som är specialisten. Malou ger ett exempel på hur hon samarbetar med studievägledaren. Studievägledaren kommer med förslag och för att dessa ska gå igenom måste rektor godkänna dem eftersom det är rektorn som har det yttersta ansvaret och beslutsfattande för skolan verksamhet. Malou förklarar vidare att studievägledaren har ganska så stor frihet att bestämma en hel del själv och varenda smådetalj i organiserandet av praon behöver inte gå via rektorn.

4.3 Upplägg av arbetslivskontakter

I och med att alla skolor själva får bestämma hur elevernas kontakt med arbetslivet skall genomföras så ville vi undersöka hur studievägledare på olika skolor i Malmö har valt att organisera elevernas arbetslivskontakter. Samtliga av de studievägledare vi pratade med hade traditionell prao vilket innebär att eleverna går ut under en tid på en arbetsplats. För att ge en mer nyanserad bild så har vi valt att presentera hur varje studievägledare organiserar sitt arbete med praon.

Klara

Klara börjar med att skicka ut förfrågningar till företag om de kan ta emot elever. Hon poängterade att det är viktigt att göra detta vid rätt tidpunkt. Gör man det för tidigt glömmer arbetsgivaren av det och gör man det för sent så har de redan tagit in elever från andra skolor, så med andra ord är tajmingen viktig. När företagen gett klartecken att ta emot elever så delas dessa platser ut till eleverna. Detta sker genom att eleverna får önska utifrån

(26)

en lista var de vill vara någonstans. Klara förklarar att det är en förutsättning att vissa elever själva hittar egna platser för att alla elever skall komma ut på prao. I de fall när studievägledaren inte får ihop platser till alla elever slutar det med att hon som sista åtgärd får ringa runt. Hon tycker att företagen ställer upp och de är nöjda med eleverna. Hon tror att i de fall där företagen tackar nej så är det på grund av tidsbrist.

Stina

Först och främst så uppmanar hon eleverna att hitta egna platser och uppskattar att ca 20 % av eleverna klarar att genomföra detta. Till att börja med har hon som mål att tilldela praoplatser efter elevernas intresse men det slutar med att de får de platser hon kan få tag i. Hon får själv ringa runt till arbetsgivare för att hitta platser åt resterande elever och upplever detta som en tidskrävande uppgift. Hon tycker det är svårt att hitta praoplatser till eleverna och uppger att av 500 samtal så säger 20 ja. På en av de skolor hon arbetar på så är 98 % av eleverna invandrare. Eleverna har enligt Stina ett delvis oförtjänat rykte som gör att arbetsgivarna tackar nej så fort de hör att eleverna kommer från denna skola. När det är dags för prao blir både studievägledaren och eleverna stressade för att det är så svårt att hitta praoplatser.

Carola

I den stadsdel som studievägledaren arbetar i finns det en praktiksamordnare som har ett antal timmar tilldelade i sin tjänst för att ringa runt och skicka brev till företag. Hon skickar sedan ut platser till skolan och studievägledaren får ca 40-45 platser. Eleverna skall lämna en blankett till arbetsgivarna som sedan skall tillbaks till studievägledaren för ett godkännande. Carola uppmanar eleverna att hitta egna platser och hon säger att eleverna på skolan är duktiga på det. För det mesta fungerar prao bra men ibland händer det att någon elev inte trivs med platsen eller någon vill byta. Praon tar enligt henne en månad att administrera och alla lärare skall bli informerade var eleverna är inför deras besök på arbetsplatserna. Carola är mycket positiv till prao.

(27)

Maria

Maria uppmanar eleverna själva att hitta praoplatser. Men hon skickar även själv ut en förfrågan till 150 företag som skall ge besked inom en vecka om de är intresserade eller inte. Dessa platser är till för de elever som själva inte hittar någon plats och som en sista åtgärd har studievägledaren en pärm med telefonnummer till företag som har ställt upp flera år i rad. Maria gör upp en lista på var alla elever är för att garantera att alla elever skall få ett besök. Hon hinner inte ringa upp varje arbetsplats om säkerheten utan det ligger på arbetsgivaren att ta ansvar och meddela om de inte kan garantera elevens säkerhet. Maria anser att det borde ligga på någon annan att ringa upp arbetsplatser men poängterar att själva fördelningen av platser är en viktig uppgift som hon vill ta hand om.

Lena

Lena säger att praon bygger på att eleverna själva hittar platser och innan de går ut så har hon ett samtal med varje elev angående vad de har för önskemål. Det är viktigt att känna av eleven och självklart får de som tycker det är väldigt jobbigt att ta kontakt med arbetsgivaren hjälp med det. Hjälpen kan bestå i att studievägledaren ringer första samtalet eller så följer mentorn med eleven till arbetsplatsen. Hur mycket de kan stödja eleven beror på hur mycket tid det finns att ta av. De får en ”ordna eget blankett” som skall lämnas till arbetsgivaren för godkännande för att sedan lämnas till studievägledaren. Hon har under åren byggt upp ett bra kontaktnät med arbetsgivare i Malmö stad och har god kännedom om hur arbetslivet ser ut, vilket hon tycker är en viktig del av arbetet för att som studievägledare kunna beskriva en arbetsplats för en elev. Denna kunskap finns det enligt henne ingen tid för att läsa in utan det gäller att ta till sig vad eleverna skriver i utvärderingen och lyssna på vad de har att säga när de kommer tillbaka från praon. Till de elever som inte hittar någon plats har hon arbetsgivare som ställer upp år från år och behöver nästan aldrig hitta helt ”nya” platser. Av hennes arbetstid som är heltid går 40 % åt till att ordna prao och ser den som något positivt med tanke på att eleverna inte får någon annan praktisk arbetslivserfarenhet under grundskoletiden.

(28)

Sammanfattning

En av studievägledarna får hjälp av en praktiksamordnare att leta upp praoplatser. Resterande studievägledare får själva organiserar sin prao genom att antingen utnyttja gamla arbetsplatskontakter eller skicka ut förfrågningar till arbetsgivare. Samtliga studievägledare uppmanar sina elever att själva försöka ordna en praoplats. De flesta studievägledare försöker matcha elevernas intresse med praoplats men på grund tidsbrist och svårigheter i att ordna tillräckligt med platser så är det svårt att tillgodose alla elevers behov. Svårigheterna att ordna praoplatser variera mellan olika skolor. En del studievägledare uppger att de varje år får ringa runt till flera hundra företag medan andra har byggt upp ett kontaktnätt med arbetsgivare som ställer upp varje år. Majoriteten av studievägledare uppger att arbetsgivarna överlag är positiva till att ta emot elever.

4.4 En välfungerande prao?

Alla studievägledare är positiva till prao men uttrycker olika anledningar till vad som gör att det kan kännas som en betungande uppgift. Det kommer fram att det kan vara stressigt att hinna få fram platser på grund av tidsbrist och att det administrativa inte alltid känns så roligt. Tre av fem studievägledare tycker att arbetet med prao skulle underlättas om det fanns en gemensam praktikservice som hjälpte grundskolor med att ordna praktikplatser. En av studievägledarna uppger att hon tycker det är roligt att ordna prao och att det bara är i undantagsfall som den inte fungerar. Däremot menar hon att det ibland är dålig kvalité på den. Hon anser att 8:orna borde förberedas mer för arbetslivsfrågor och tycker att hela skolan skall arbeta mer med dessa elever. Exempel på vad de skulle kunna arbeta med är att lära sig söka arbete. Prao kan sedan vara som en avslutande del av en kurs i arbetslivskunskap och för elever i 9:an menar hon på att det kan ingå i elevens val. Hon tycker det är fel att tvinga ut elever och anser att det borde finnas alternativ. Hon fortsätter vidare med att hon skulle vilja utveckla praon men upplever att lärarna inte är av samma åsikt då de är rädda för att det innebär mer arbete för dem.

Tre av fem studievägledare uppger att prao ger speciellt mycket för de elever som har problem i skolan. De fortsätter vidare med att de elever som inte sköter sig i skolan brukar

(29)

det fungera utmärkt för på praon. Det är också bra för dem att få visa andra sidor av sig själva och de växer när de får beröm från vuxna. Ett av skälen som en studievägledare tar upp för att behålla prao är just att de elever som inte upplever skolan som en positiv miljö för det mesta får stor uppskattning när de kommer ut på arbetsplatserna. Maria berättar om en elev vars praoplats innebar en positiv upplevelse för eleven:

”Han gick bara i skola en dag i veckan, han hade varit med om massa krigsupplevelser och mådde inte bra. Då tänkte jag att jag måste hjälpa honom att hitta en plats där det finns en stabil handledare. Då har vi en plats på en elfirma som jag känner till där de tar väl hand om eleverna. Han fick en plats där och han gick dit varje dag och de tyckte han var väldigt duktig. Så sen sökte han till IV - teknik, en föreberedelse för elprogrammet. Ja, och jag tror han har blivit elektriker idag. Sånt är kul”.

Till skillnad från de andra studievägledarna så anser Maria att det är bra att börja så tidigt som möjligt med att arbeta med arbetslivsfrågor och vill arbeta mer med 7:orna. Hon kan tänka sig att införa gruppvägledning med 7:orna för att starta en tankeprocess hos dem och efterfrågar mer tid för temaveckor.

Rektorernas uppfattning om praoverksamhetens organisation varierar. En del rektorer är inte alls insatta i studievägledarens arbete och kan inte redogöra för hur/om de tycker praoverksamheten fungerar. Johanna har däremot en god insikt i studievägledarens organisation av prao. Hon tycker att praon fungerar över förväntan och har stor tilltro till studievägledaren och säger följande:

”Nu har vi en rutinerad studie- och yrkesvägledare som har jobbat länge här.………Hon har sin egen platsbank som hon är väldigt mån om hon vill inte dela med sig, tror jag. Hon är strukturerad så att hon går ut med tydlig information till eleverna om vad prao är för någonting och vad de skall göra ……… På något sätt förmår hon att få ut alla”.

(30)

4.5 Omfattning av prao

På två skolor har eleverna två veckor prao i respektive årskurs. En av studievägledarna på dessa skolor tycker praon är bra som den är men tycker att även 7:orna skulle få en möjlighet att komma ut till en arbetsplats en till två dagar för att redan då få en inblick i arbetslivet. Den andra studievägledaren anser att det bör satsas mer på åttorna och att eleverna borde vara mer förberedda och praon mer genomarbetad. Däremot tycker hon att praon kunde vara frivillig i 9:an

Stina uppger att det varierar från år till år. Det vanligaste är två veckor i respektive årskurs. Detta tycker hon är en lagom lång tid för eleverna att vara ute.

Lena säger att antal veckor varierar från år till år och att hon bestämmer i samråd med rektorn i vilken omfattning praon skall vara. Lena tycker att längden på prao är bra men vill utöka den teoretiska arbetslivskunskapen t.ex. genom en arbetslivsvecka.

Rektorerna tyckte överlag att två veckors prao per årskurs var bra. En av rektorerna ville öka praon ifrån en vecka per årskurs till två veckor.

På en annan skola där eleverna har två veckor prao per årskurs tyckte rektorn att det var en lagom omfattning på praon. Däremot trodde hon att praon i framtiden skulle komma att minskas ner på av svårigheterna i att hitta givande praoplatser till eleverna. Hon ansåg att det idag var svårt att ge eleverna givande praoplats. De flesta företag som tar emot elever är butiker, restauranter och dagis. Hon tyckte inte att dessa företag är speciellt representativa för dagens samhälle vilket gjorde dessa praoplatser mindre givande för eleverna.

4.6 Alternativa sätt att organisera prao

Med tanke på att det inte finns några riktlinjer i styrdokumenten på hur och i vilken omfattning prao skall utformas så har skolan stora valmöjligheter att själva bestämma hur de vill ordna prao. Framtiden för praons ställning i skolan känns oviss och i Varberg har de beslutat att ersätta den traditionella praon med andra metoder, t.ex. studiebesök. Under

(31)

arbetets gång har vi läst fler artiklar om alternativa sätt att ordna prao och ville därför få reda på hur det ser ut på skolorna i Malmö.

Flertalet av studievägledarna ville behålla den traditionella praon men anser att det skulle finnas mer utrymme för t.ex. studiebesök och ordna temaveckor. T.ex. vill Carola att

lärarna skall ta ett större ansvar och menar på att utökade studiebesök skall ligga på dem. Lena tycker att t.ex. alternativa praon där eleverna går i grupp inte ger någonting för då

umgås de med varandra och kommer inte i vuxengemenskapen på samma sätt. De vuxna tar inte heller på sig uppgiften att ta hand om eleverna då de ser att de har varandra. Därför skall eleverna vara en och en på praoplatserna för då tar de vuxna ansvar för att få eleven att delta i arbetsgemenskapen och de blir mer delaktiga. Hon efterfrågar mer teoretisk arbetslivskunskap och skulle vilja anordna en arbetslivsvecka men menar på att detta förutsätter mer tid och engagemang från lärarna. Exempel på aktiviteter som den veckan skulle kunna innehålla är besök från ett fackförbund där de går igenom vad som gäller vid anställningsintervjuer, klädsel och kroppsspråk.

Klara är positiv till alternativa sätt att ordna prao under förutsättningen att det fungerade bra. En annan lösning som hon tar upp är att om den ena praoperioden är traditionell så skulle den andra kunna vara alternativ. Svårigheter med att genomföra en alternativ prao ligger i att Malmö är en stor stad och har inte det nära samarbetet med företagen som skulle behövas.

Stina anser att det är en bra idé om praon är seriös. Prao skall fylla ett syfte och bör vara mer kopplad till gymnasievalet. Eleverna skall inte bli tilldelad en plats utan att det finns ett intresse från elevens sida och det är viktigt att praoperioderna följs upp. För att koppla elevernas prao till deras intresse så skulle de kunna delas in i grupper inom olika branscher efter önskemål. Om prao tas bort så föredrar hon studiebesök framför inget alls.

Två av rektorerna uttalade sig inte närmare om vad de ansåg om alternativa sätt men båda trodde på att praon kommer att förändras. De tar bägge upp den senaste diskussionen angående miljöverkets krav på prao och förklarar svårigheterna för skolorna att i förväg kolla upp varje praoplats. Malou säger också att hon tror att ett flertal skolor kommer att se detta som en anledning att lägga ner den traditionella praon.

Johanna har en annan syn på alternativa sätt att organisera prao. Hon berättar om ett alternativt sätt att organisera prao som hon vet att en närliggande kommun använder sig av.

(32)

Hon säger att hon tycker det verkar spännande och intressant. Däremot tycker hon inte att det är ett bra sätt att ersätta praon utan snarare ett bra sätt att komplettera den. Om diskussionen om att ta bort praon blir aktuell säger hon att hon kommer att strida för att ha den kvar. Det finns ett värde i att eleverna kommer ut på prao där de får vara på samma ställe under en sammanhängande tid. Kopplingen till vardagen är viktig och går inte att åstadkomma på något annat sätt än att eleverna kommer ut på praktik. Även Johanna tar upp diskussionen om arbetsmiljölagen och säger:

”Jag hoppas verkligen inte att det leder till att vi tar bort praon. Det tycker jag är konstigt för den här arbetsmiljölagen har vi haft länge, det är ingen ny lag. Vad konstigt att den diskussionen kommer upp helt plötsligt upp nu för att det är någonting som är bra för eleverna att komma ut., tycker jag . Men det är möjligt att den diskussionen kommer upp här, men den har inte kommit än.”

4.7 Betydelsen av prao för eleverna

Betydelsen av prao inför gymnasievalet varierar enligt studievägledarna mellan att inte

betyda ett ”smack” för eleverna till att vissa får insikt i vad som är precis rätt för dem. Två av fem studievägledare menar på att prao blir mer givande om eleven väljer en

arbetsplats efter intresse och att det i större grad kan hjälpa eleven att veta vad de skall välja inför gymnasiet.

Majoriteten av studievägledarna menar på att prao är mycket betydelsefull när det gäller insikt i arbetslivet. De tycker att det är viktigt att eleverna får komma ut och se hur det är på en arbetsplats, arbeta åtta timmar om dagen, passa tider och bli bemötta som vuxna. Att ingå i en arbetsgemenskap med vuxna och vara delaktig i pratet på fikarasterna är en annan viktig erfarenhet som de senare kan ta med sig i arbetslivet. Klara tycker också det är bra att eleverna får träffa andra vuxna än sina föräldrar. Hon menar också på att prao kan motivera dem att studera bättre när de kommer tillbaka.

(33)

Maria tycker att det är helt sjukt att ta bort prao och säger att eleverna mognar med prao. Lena motiverar praon bland annat genom att påvisa att praon är en erfarenhet ifrån skoltiden som de allra flesta elever minns och pratar om när de blir äldre.

Rektorerna tycker liksom studievägledarna att praon är betydelsefull för eleverna av olika anledningar. Johanna menar att eleverna behöver ett break och att de behöver komma ut i verkligheten. Hon tror också att det kan ha betydelse för gymnasievalet. Hon säger att hon försöker få eleverna att välja platser med tanke på gymnasievalet och säger att vissa elever har detta i åtanke när de väljer praktikplats. Johanna pratar också om hur viktig praon kan vara för att ge eleverna en bättre självkänsla. Även Malou och Gerd pratar om hur betydelsen av praon ligger i elevens personliga utveckling. Att eleverna får komma ut och känna på hur det är att själv vara ute på en arbetsplats är det som är betydelsefullt för eleven säger Malou. Gerd berättar om hur vissa elever får en chans att visa andra sidor när de kommer ut på prao. Hon fortsätter med att säga att eleverna växer med praon och på detta sätt är praon något positivt. Däremot tror varken Malou eller Gerd att praon har någon större betydelse för elevernas framtida gymnasieval.

4.8 Praons värde för eleverna enligt studievägledarna

Alla studievägledare uppger att eleverna överlag är positiva till prao. De flesta elever upplever prao som givande och de elever som är mindre nöjda är det oftast på grund av att de inte tagit praon på allvar. En del har inte förstått vad prao innebär och Stina menar på att vissa elever får en chock när de skall vara på en arbetsplats åtta timmar. Det kan också hända att några elever hamnar på platser där de inte trivs vilket påverkar deras omdömen om arbetsplatsen.

En studievägledare uppger att 9:orna tycker att prao är bra men upplever att den ligger fel i tiden och blir därför stressade av den. Stina upplever att vissa elever känner sig stressade inför praon då de har ett visst ansvar för att ordna platser själva. Men när de väl har avslutat sin prao och kommer tillbaka så är de nöjda.

Rektorerna tycker att det är svårt att uttala sig om elevernas åsikter om praon. Johanna säger att hon inte får några signaler på att eleverna inte trivs. Malou poängterar andra

(34)

”Jag tror att de allra flesta tycker att det är riktigt bra veckor. Kanske framförallt för att det är roligt att göra någonting annat och sedan komma samman igen och träffas när man har varit på olika håll. Det finns andra vinster i det än att man ha fått information och kunskap om vad man själv ska bli när man blir stor”.

4.9 Utvärdering av prao

Enligt fyra av fem studievägledare så tar lärarna hand om utvärderingen och den går oftast till så att de får skriva en uppsats om sin arbetsplats där olika områden tas upp. Exempel på det kan vara antal anställda, arbetsuppgifter, befattningar, och arbetsmiljöfrågor. Eleverna får i vissa fall redovisa muntligt och prata om det i klassen. Studievägledarna uppgav överlag att de inte tar så stor del av informationen till sig utan att de i en del fall tar upp praon när de har samtal inför gymnasievalet.

Vad det gäller utvärderingen av prao är två av rektorerna osäkra om det sker en utvärdering och i sådana fall hur den går till. Den tredje rektorn redogör för hur utvärderingen sker. Hon säger att eleverna får skriva en rapport om sin prao när de kommer tillbaka och att även arbetsplatserna får skicka en utvärdering till skolan om hur praon har fungerat.

4.10 Analys av resultatet

Majoriteten av studievägledarna uppger att det är rektorn som beslutar om riktlinjer och anger ramarna för studievägledarnas verksamhet. Utifrån rektorns beslut är det sedan upp till studievägledaren hur de vill organisera sin verksamhet. Samarbetet mellan rektor och studievägledare varierar ifrån skola till skola liksom deras möjlighet att påverka rektorns beslut angående studievägledarens verksamhet. Studievägledarna har ofta en stor frihet i sitt arbete vilket de upplever som en positiv aspekt av deras arbetssituation. Samtidigt uttrycker vissa studievägledare en frustration över lärare och rektorers brist på kunskap om deras

(35)

verksamhet. Detta tror vi delvis beror på bristande direktiv i styrkdokument gällande studievägledarens verksamhet. Då det inte finns tydliga ramar för vad studievägledarens arbete skall innehålla så är det lättare för rektorer och annan personal att förbise vikten av studievägledarens verksamhet. Tydligare direktiv i styrdokumenten skulle dels underlätta arbetet för studievägledaren och det skulle bli mer synligt för övrig personal på skolan. Vi anser att det behövs en förändrig i styrdokumenten för att studievägledarna skall få en starkare yrkesidentitet.

Samtliga studievägledare redogör för en likartad uppfattning om deras arbetsuppgifter och arbetssituation i stort. Största delen av deras arbetstid går åt till att ordna prao och förbereda eleverna inför gymnasievalet. Studievägledarna upplever stress i samband med förberedelserna inför praon, särskilt stressade är de som inte har en heltidstjänst. De som inte har en heltidstjänst önskar en utökad tjänst, dels för att de känner att de inte kan ge eleverna tillräckligt med tid och engagemang och dels för att de önskar kunna utöka sin verksamhet. Trots att studievägledare tycker att arbetet med prao är tidskrävande så menar de att prao är mycket givande för eleverna så att ”det är det värt”. Samtliga av studievägledarna ordnar prao på det ”traditionella sättet”, vilket går ut på att studievägledarna hjälper eleverna att få en praoplats på ett företag där de vistas mellan en till två veckor. Samtliga studievägledare uppmanar eleverna att själva ordna platser. Att eleverna själva ordnar en viss andel av platserna anser samtliga studie- och yrkesvägledarna som en förutsättning för att de skulle lyckas få ut samtliga elever på prao. Trots att eleverna själva ordnar en del av praoplatserna så känner sig majoriteten av studievägledarna stressade i samband med organisationen av praon. Som vi ser det så ligger inte problemet i praons organisation utan brist på tid eller ett förlegat arbetssätt att hantera praon.

Överlag så uttrycker studievägledare att en stor del av problemet med organiseringen av att ordna prao är att jaga platser. Samtliga studievägledare ägnar en stor del av tiden till att ringa runt till arbetsgivare vilket de upplever tar onödigt mycket tid. Ett flertal studievägledare nämner att de tycker att arbetet med att ordna praktikplatser skulle underlättas om det fanns en praktikservice att ta hjälp av. Studievägledarna anser att de med en praktikservice skulle kunna lägga mer tid på att placera eleverna på lämpliga platser som är av intresse för eleven. Överlag tycker studievägledarna att praon fungerar bra och vill absolut att den skall finnas kvar. Däremot önskar ett flertal av studievägledarna en

(36)

modifiering av praoverksamheten. De förändringar som studievägledarna föreslår är att utöka praon med t.ex. studiebesök och temaveckor. Däremot tycker studievägledarna att tiden som eleverna är ute på arbetsplatsen är tillräcklig. Studievägledarnas önskemål om att modifiera och komplettera praoverksamheten visar på att de snarare vill utveckla praon än avveckla den.

Majoriteten av studievägledarna vill behålla den traditionella praon. De ser fler fördelar med den traditionella praon än med andra alternativa sätt att organisera praon. T.ex. påpekar en av studievägledare att vissa positiva aspekter skulle gå förlorade om eleverna inte fick komma ut på prao. De positiva aspekterna studievägledaren syftar på är de lärdomar eleverna erhåller när de som självständiga individer får prova på att vistas i en vuxenmiljö med andra normer och värderingar än de som gäller i skolan. Ingen studievägledare tyckte att alternativa sätt var ett bra sätt att ersätta praon fullt ut. De flesta anser att alternativa sätt snarare skulle vara ett bra komplement till den traditionella praon. Vad studievägledarna anser om betydelsen praon har för eleverna inför gymnasievalet och för elevernas insikt i arbetslivet varierar. En del studievägledare uppger att praon inte betyder ett ”smack” inför gymnasievalet medan andra berättar om exempel där praon varit avgörande för en elevs val inför gymnasiet. Alla tycker mer eller mindre att praon är betydelsefull för att ge eleverna insikt i arbetslivet men det är inte enligt någon studievägledare den viktigaste aspekten av praon. Det alla studievägledare är överens om är vikten för eleverna att få komma ut och ta del av ”vuxenvärlden”. På praon blir eleverna bemötta som vuxna och de får läras sig att t.ex. ta ansvar och passa tider. Eleverna får under praon även ta del av arbetsgemenskapen genom att de får sitta med de vuxna på fikarasterna. Många studievägledare poängterar också hur viktigt det är för skoltrötta elever att komma ut på prao. De menar att dessa elever brukar fungera utmärkt på prao och de genom praon får en chans att visa att de ”duger”. När de får uppskattning från arbetsgivarna stärks eleverna. Detta är en annan aspekt av praon som studievägledarna tycker det är viktigt att man inte glömmer.

Enligt studievägledarna så är eleverna överlag positiva till prao. Anledningen till att en del elever inte är nöjda med prao beror på yttre omständigheter t.ex. att en del elever känner sig stressade inför att själva ordna praoplats. Trots den oro som eleverna känner inför att

References

Related documents

Detta är respondenterna inne på då de menar att företaget befinner sig i en ständig förändring och de gör själva en koppling mellan den ständiga förändringen och med en

En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras

Personalinformanterna redovisade positiva erfarenheter av att arbeta i träff- punktverksamheter, i de mer självständiga boendeformerna samt i daglig verksamhet i

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Vi har gjort en hermeneutisk kvalitativ undersökning i form av intervjuer för att ta reda på hur rekryteringsprocessen fungerar för programledare som arbetar med underhållning

Utifrån studiens syfte och frågeställningar, så kommer jag undersöka hur den konsumtionslösa perioden påverkar mig som individ i förhållande till min identitet samt vad

Ett halvårs utbildning skulle sannolikt räcka för att kunna verka som närvarande, uniformerade poliser.. Jämför gärna med polisen i

Det var ett elände, tyckte Enock, att det skulle vara fel på traktorn just den här dagen, när han skulle ner till sam ­ hället för att möta henne — Violen