• No results found

Akademiska Hus remissvar, Fi2020/00475/BB DS 2020:4 ”Klimatdeklaration för byggnader”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Akademiska Hus remissvar, Fi2020/00475/BB DS 2020:4 ”Klimatdeklaration för byggnader”"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademiska Hus remissvar, Fi2020/00475/BB

DS 2020:4 ”Klimatdeklaration för byggnader”

Kunskapen om byggandets påverkan på klimatet behöver öka i bygg- och

fastighetsbranschen. Branschens samtliga aktörer behöver samverka i samma riktning och med målet att vårt byggande ska ha så liten klimatpåverkan som möjligt. Många större fastighetsägare, däribland vi på Akademiska Hus, har redan med klimatberäkningar som en del i beslutsfattandet när vi planerar och bygger hus.

Yttrande

Att införa en ny lag om klimatdeklaration, som syftar till att synliggöra klimatpåverkan från byggnation, ser vi på Akademiska Hus som positivt. Ett ökat fokus och en bredare kunskap inom området är avgörande för att klimatpåverkan ska kunna minskas i den takt som krävs för att möta vårt nationella och internationella klimatåtagande.

Vi tillstyrker

• Förslaget om att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas i en klimatdeklaration vid uppförandet av en ny byggnad.

Synpunkter

• Undantaget om att byggnader med mindre bruttoarea än 50 kvadratmeter inte behöver klimatdeklareras anser vi vara rimligt, om det gäller helt nya byggnader. Vår rekommendation är att öka denna limit till 500 m2 för att inte skapa en

administration som överstiger vinsterna.

Det bör även förtydligas hur tillbyggnader bedöms, samt vilka krav som gäller för dessa.

fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.sba.bb@regeringskansliet.se

(2)

• Vi vill påtala vikten av ett en nationell databas för klimatdata tillskapas och görs tillgänglig. Denna databas behövs för att branschens aktörer, stora som små, ska kunna utföra beräkningar utan allt för stor personell insats. Detta är viktigt för det allmänna kunskapshöjande inom området, och också en av grundpelarna i den föreslagna lagen.

• Vi förespråkar även införandet av incitament för att använda mer

produktspecifika data för klimatavtryck vid upprättandet av klimatdeklarationer. Detta skulle skapa stor efterfrågan av produktspecifika data vilket skulle utveckla materialbranschen samtidigt som det skulle ge ett mer korrekt underlag för utvecklaren så att denne kan göra bättre val i uppförandets olika skeden. • I kommande föreskrifter behöver det tydligt framgå vilka byggnadsdelar, och

byggnadsdelars ingående produkter som ska klimatberäknas. Det behöver till exempel förtydligas om isolering i innerväggar eller färg i klimatskärm ingår. Detta är en viktig förutsättning för att möjliggöra rättvis jämförelse mellan beräkningar.

Med vänlig hälsning, Mia Edofsson Hållbarhetschef Akademiska Hus

References

Related documents

Den huvudsakliga anledningen till detta är att lagförslaget inte innebär några krav på direkta åtgärder för att minska klimatpåverkan, syftet är indirekt påverkan genom

Länsstyrelsen anser att markarbeten bör kunna ingå i klimatdeklarationerna då det redan i dag finns etablerade metoder för att kvantifiera klimatpåverkan från dessa.. I

o Ska det till exempel finnas schabloner för mängd energianvändning för bodar i databasen eller ska detta mätas i produktion.. Hur ska det i så fall fördelas per byggnad i

Liksom tidigare remissvar, då ställt till Boverket, gällande införandet av klimatdeklarationer för byggnader, så är Plåt & Ventföretagen i grunden positiva

Det omfattar inte befintlig bebyggelse inte heller vid flyttning av tidigare uppförd byggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller vid ändring av byggnad.. Boverket föreslås vara

Godkänna förslag till remissvar och föreslå att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar miljö- och byggnadsnämndens yttrande och tillför det till övriga yttranden

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd (VGS) har, i egenskap av byggnadsnämnd för Sandvikens kommun, fått remiss från Regeringskansliet angående om klimatdeklaration

Det överordnade målet för Politiken för gestaltad livsmiljö, som antogs av Riksdagen 2018, är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre