AssiDomäns skogstillgångar -en strategisk resurs ...

(1)

(2)

Innehåll

VD-komme ntar

... 2

AssiDomän på börsen ....

...

4

AssiDomän idag . .. ..

.. .. . . .. .. .. .. .. 6

AssiDomäns skogstillgångar -en strategisk resurs ...

8

Verksamhetsflöden och integration .

. . . ..

. . ... . . .

.

.. .. . .

. . .

11

Koncernöversikt.... ... .. .. .. .. .. .. ...

12 Förändringar i koncernen .. .. 12

Försäljning och resultat ... 13

Investeringar, kassaflöde och finans iell ställning ... 14

Finansverksamhet - risker och ansvar .. .. ..

.

..

.. .. . 14

Riskhantering ... . . . ... 16

Femårsöversikt ....

.. .. ..

.. ....

.. .

..

.. . 17

Definitioner...

17

statistik per land ...

...

18 Personal .. .

..

.. .. .

.. .. ..

.. .. . .. .. .. .. .. ..

.

19 Forskning och Utveckling ... 20

Miljöredovisning..

.... ... . . .. .. . .

21

Affärsområde Skog &

Trä .

. . . ..

22

Affärsområde Packaging ... 26

Affärsområde

Kraft Products ...

30 Affärsområde Carton ...

34

Affärsområde B

arrier Coating ..

36 R

esultaträkning...

38 Balans räk

ning ... 40

Finansiering

sanalys ... 42

Moderbolaget..

... 44

Redovisnings principer ...

45

Noter ...

47

Förslag till vinstdisposition.... ... 52

Revisionsberättelse...

52 Ledande befattningshavare ... 53

styrelse och revisorer...

54 Produktionsanlä ggningar ...

56

Ordlista . .. .. .. . . . .

. . .

. . .. .. .. . .

.

. . . .. . . .. 59

Adresser ... 60

Sidorna 12-37 samt vinstdispositions- förslaget på sidan 52 utgör förvaltnings- berättelsen.

- 'IQlt AssiDomän Diagram och tabeller

AssiDomän på börsen Nyckeltal per aktie ... 4

Aktiekursutveckling ... . ... ... . . .. .. . ... 5

Aktieägarstruktur .. . ... ... ... 5

Tio största ägarna ... ... .... 5

Ägarfördeln i ng... 5

Aktiekapitalets utveckling ... . ... ... . 5

AssiDomän idag Koncernens finansiella mål... 6

AssiDomäns skogstillgångar Global industriell eftertrågan på vedfiber .. .. . ... . ... . . ... . . ... . . ... . 8

Andel returfiber i olika pappersslag . ... ... . . ... . . 9

Awerkning, egen skog ... 10

Koncernöversikt Avkastning... 12

Fakturering och resultat efter avskrivningar . . ... .. .... 13

Investeringar... 14

Känslighetsanalys ... 14

Kommersiell flödesexponering .. . . 15

Nettoinvesteringar i utländska dotterbolag . . ... . . 15

Personal Personalutbildning ... 19

Personalomsättning ... ... .. 19

Ålderssammansättning... 19

AssiDomän Skog & Trä Fakturering, geografisk fördelning... ... ... 2.2. Resultat . ... ... . . ... . ... ... . . .... ... 2.2 Leveranser/Produktion... 2.2 Europeiska producenter av sågade trävaror... 23

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar... 23

Fakturering Skog ... 24

Resultat Skog ... ... ... 24

Fakturerat pris, Skog ... 24

Fakturering Trä ... 25

Resultat Trä ... 25

Fakturerat pris, Trä ... 25

AssiDomän Packaging Fakturering, geografisk fördelning ... 26

Resultat . . ... ... ... ... . ... 2.6 Kassaflöde, i nvesteri nga r och avskrivningar... 27

51 utförbrukare av wellpapp 2.7 Baspapper för wellpapp - Europamarknaden .... . . ... .. 27

Fakturerat pris ... 28

Levererade volymer . . . ... . . . ... . . ... . ... 28

Europeiska producenter av baspapper för wellpapp .. ... ... 29

Europeiska producenter av wellpapp ... 29

AssiDomän Kraft Products Fakturering, geografisk fördelning ... 30

Resultat ... 30

Kundstruktur, säckar... 31

Europeiska producenter av säckpapper ... ... . . ... . . . ... . ... .... .. 31

Fakturerat pris... 32

Levererade volymer ... . . ... .... . ... . .. 32.

Europeiska säckproducenter ... .. 33

Kassaftöde, investeringar och avskrivningar... ... 33

AssiDomän Carton Fakturering, geografisk fördelning ... 34

Resultat .... . ... . . ... . .... ... .... .... . ... . 34

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar ... 35

Europeiska kartong- producenter... 35

Kundstruktur . ... ... ... ... .. 35

AssiDomän Barrier Coating Fakturering, geografisk fördelr1ing ... 36

Resultat . . . ... . . ... . ... . . .. .. . ... .. . . ... .... 36

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar . . ... .... . ... ... 37

Europeiska producenter av plastbelagt papper... 37

Kundstruktur .. . .. . . . ... . .... ... ... . . 37

Resultaträkning Fakturering kvartalsvis per affärsområde och för koncernen . . ... . . ... .... . . ... . ... .... .. 38

Resultat kvartalsvis per affärsomrade och för koncernen . . .. . . ... . ... . . ... ... ... . .. 38

Extern fakturering per affärsområde ... 39

Extern fakturering per produktgrupp ... 39

Resultat efter avskrivningar per affärsomåde ... 39

Balansräkning Operativt kapital per affärs- område och sysselsatt kapital för koncernen ... 41

Sysselsatt kapital och dess finansiering ... 41

Försäljning och inköp av mark ... 41

Finansieringsanalys Förändring av räntebärande nettoskuld . . .... . . ... . . ... . ... . .. .. ... 42

Räntebärande nettoskuld ... 42.

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar ... 43

(3)

Viktiga händelser

MoDo Packaging

l januari förvärvades MoDo Packaging med skärblacka bruk samt säckfabriker i England och Tyskland.

• SEPAP

Förvärvet av 39% i det tjeckiska massa- och pappersbruket SEPAP är ett viktigt steg mot den östeuropeiska marknaden.

• Ania

l augusti förvärvades det italienska fluting- och linerbruket Ania

i

Italien, vilket är AssiDomäns första anläggning med helt returfiber- baserad produktion.

• Hasselfors

Förvärvet av Hasselfors tillförde AssiDomän 28 700 ha produktiv skogsmark i ett av koncernens kärnom råden.

• PWA-Kunststoff

Vid årsskiftet 1995/96 förvCirvade AssiDomän Barrier Coating PWA-Kunststoff med fabriker i Tyskland och Belgien.

Inland Container

l januari 1996 tecknades ett samarbetsavtal mellan AssiDomän Packaging och Inland Container Corporation, ett av USAs största wellpappföretag.

Natro Cellulosa

AssiDomän Kraft Products har tecknat avtal om förvärv av 73%

det italienska säckföretaget Natro Cellulosa. Köpet gäller per den 2 april1996.

• Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelningen ska uppgå till 5,00 kronor per aktie.

(4)

-

AssiDenlän

VD-kommentar

1995 har varit ett mycket bra år för AssiDo män.

Resultatet efter finansnetto har fördubblats i för- hållande till 1994 års redan goda nivå. Under större delen av året har balansen mellan utbud och efter- frågan på massa och papper varit gynnsam, vilket skapat förutsättningar för hög produktionstakt och successiva prishöjningar. De senaste årens kostnads- minskningar och produktivitetsförbättringar, till- sammans med den relativt sett svaga svenska kronan, har medverkat till den goda resultatutvecklingen.

Kronkursen har dock inte kunnat förhindra den under 1995 negativa lönsamhetsutvecklingen för sågade trävaror. Priserna, främst för sågade gran- varor, har sjunkit till följd av ett alltför stort utbud.

Under slutet av 1995 skedde en påtaglig dämp- ning av efterfrågan på massa och papper. Orsaken står framför allt att finna i den försvagade industri- konjunkturen, som tog sin början i USA och Tyskland redan under det andra kvartalet. Den under 1994 och första halvåret av 1995 uppskruvade produk- tionstakten ledde till uppbyggnad av allt större lager hos kunderna, och under fjärde kvartalet kom priserna för de flesta produkter under stark press.

Denna utveckling har fortsatt under början av 1996 och priserna har sjunkit för de flesta produkter.

Sjunkande världsmarknadspriser, i kombination med stärkt svensk krona och produktionsbegräns- ningar för att undvika ytterligare lageruppbyggnad, ledde till att den positiva lönsamhetsutvecklingen vände under fjärde kvartalet 1995. Den till detta kvartal aviserade prishöjningen för avsalumassa visade sig bli den sista i denna konjunkturcykel.

På samma sätt som branschen under 1994 under- skattade styrkan i uppgången, tyder idag allt på att vi underskattat styrkan i nedgången.

strategisk inriktning

Det långsiktiga målet är att AssiDomän ska vara Europas ledande företag beträffande förpacknings- papper, pappersförpackningar och sågade trävaror.

Detta gäller inte i första hand i volymhänseende utan framför allt beträffande kompetens, kvalitet och lönsamhet.

Det uppställda målet ska nås främst genom förvärv, men också genom investeringar i befintliga

enheter och marknads- och produktutveckling.

l den inledande fasen av den nya koncernens verksamhet är koncentrationen till Europa, inklusive Östeuropa, viktig.

Vårt investeringsprogram är inriktat på uppgrade- ring av befintliga maskiner och anläggningar. De omfattande investeringar som pågår vid samtliga enheter leder till ökad förädlingsgrad, förbättrad kvalitet, ökad produktivitet och eliminering av flaskhalsar i produktionen. Ingenstans i koncernen finns planer på att bygga nya pappersmaskiner.

Våra förvärvsambitioner är klart uttalade främst vad gäller Öst- och Sydeuropa. Avsikten är att öka den industriella verksamheten i förhållande till det skogliga innehavet för att uppnil en bättre balans mellan rilvaruförsörjning och förädlingsledet.

Den starka balansräkningen, det goda kassaflödet och upptagandet av ett syndikerat lån på USD 500 miljoner, ger oss stort finansiellt handlingsutrymme.

En ökning av skuldsättningsgraden kan till och med vara av godo.

Vår förvärvsstrategi tar främst sikte på verksamheter som kan öka såväl graden av vidareförädling som integrationsgraden. Aktivitetsnivån är hög och flera avgörande steg har tagits i såväl Syd- som Östeuropa. Säcktillverkningen har expanderat och förvärvet av Natro Cellulosa innebar en viktig inbrytning på den stora italienska säckmarknaden.

Barrier Coatings verksamhet har kraftigt utökats

(5)

genom förvärvet av PWA-Kunststoff med fabriker i Tyskland och Belgien. Förvärvet av Ania i Italien innebar ett viktigt strategiskt steg för AssiDomän.

Ania är koncernens första helt returfiberbaserade bruk och det första pappersbruket utanför Sverige.

Besluten att etablera wellpapptillverkning i Vilnius och S:t Petersburg är betydelsefulla för utvecklingen österut. Mycket avgörande i detta avseende var också förvärvet av knappt 40% i det tjeckiska bolaget SEPAP som innehåller en massa- och pappersverksamhet men också en stor säck- fabrik. AssiDomän är verksamhetens operativa samarbetspartner och viss samordning sker med AssiDomäns verksamheter.

Ett avtal har träffats med majoritetsägaren i SEPAP, Stratton lnvestments. Avtalet reglerar ägarnas sam- arbete i SEPAP liksom i eventuella övriga projekt i Öst- europa, vilka kommer att bedömas från fa

ll till fall.

skogsmarksinnehav och sågverksrörelse

Genom byten och köp av skogsmark förstärker vi kontinuerligt våra kärnomri'lden, i avsikt att lång- siktigt trygga försörjningen av högkvalitativt virke till vår industri.

Sett över de senaste fem åren har dock försälj- ningen av skogsmark vida överstigit köpen. 1995 är ett undantag med relativt omfattande köp, där förvärvet av Hasselfors skogar utgör det största.

Vi valde att lägga ett bud på hela Förvaltnings AB Hasselfors, för att försäkra oss om att kunna förvärva Hasselfors skogar till ett lägre pris än vad som skulle blivit fallet i en öppen anbudsgivning. övriga tillgångar i Hasselfors är under avyttring.

Hasselfors skogar ligger i direkt anslutning till AssiDomäns skogar och omger vårt största sågverk i Hasselfors. Närheten till vårt kartongbruk i Frövi är också ett motiv till förvärvet. Av grundläggande betydelse är emellertid att det strategiska värdet av högkvalitativa barrvedstillgångar kommer att öka.

AssiDomäns skogar innehåller mycket stora volymer av mestadels högkvalitativt sågtimmer, i synnerhet furutimmer. Helt avgörande för lönsam- heten inom skogsbruket och därmed också för skogsmarksvärdet är uttaget av sågtimmer. För en jämn och trygg avsättning av sågtimmer är det därför naturligt att AssiDomän driver en omfattande såg-

verksrörelse. Den ökade betydelsen av samordning mellan marknad, såg och skog stärker dessutom denna inriktning. AssiDomäns sågv erksrörelse är i mycket stor omfattning inriktad på tillverkning av högkvalitativa trävaror, som används till snickerier och möbler.

satsning på forskning och utveckling

De allra flesta företag som är långsi

k

tigt lönsamma satsar relativt sett mycket p å forskning och utveck- ling. För att nå det uppställda målet a

tt v

ara Euro

p

as ledande företag inom sina prioriterade produkt- områden, måste AssiDomän i avsevärd grad stärka FoU-verksam h eten.

Förstärkningen måste sk e såväl koncerngemen- samt som inom affärsområdena. Framförallt måste utvecklingsresurserna ökas vid vissa bruk. Den specialkompetens som finns vid n

ågra anläggningar

och som är av intresse för flera enh eter ska kom- pletteras med koncerngemensamma FoU-resurser.

Det tekniska centret i Piteå kommer att byggas ut och nya kommer att uppföras i F

rövi och Skärblacka.

satsningen innefattar också ökade re surser vid flera anläggningar utanför Sverige.

Rekrytering av tekniskt h ögt kv alificerade med- arbetare har påbörjats. Detta medför också att vi långsiktigt höjer kompetensnivån genom att på detta sätt slussa in många yngre välutbildade medarbetare i koncernen.

AssiDomän har existerat i drygt två år i sin nuvarande struktur. Under denna tid har en rad projekt bedrivits i syfte att samordna verksamheten och utnyttja våra resurser på bäst a sätt. Arbetet med att öka produktiviteten och stärka konkurrens- kraften pågår kontinuerligt. AssiDomän är idag ett effektivt och finansiellt mycket s tarkt företag. Det gör att vi är väl rustade a

t

t möta den konjunktur- nedgång vi befinner oss

i.

Stotkholm i mars 1996

Lennart Ahlgren

(6)

~ ~·~

AssiDomän

AssiDomän på ^börsen

Kursutveckling under året

De under 1995 allt tydligare signalerna om en svagare skogskonjunktur ledde till en successivt lägre värdering av samtliga skogsaktier på Stock- holmsbörsen. AssiDomän-aktiens kurs

sjönk från SEK

177 t i Il SEK 144 eller med 18,6% under året

Skogsindex, SX Skog, sjönk under samma

period med 13,1% medan SX Generalindex steg med 18,2%.

Högst betalt under 1995 noterades den

17 januari, SEK

181 , och lägst betalt den 19 december,

SEK

131. Inledningen av 1996 har präglats av den osäkerhet som råder avseende skogskonjunkturen.

Börskursen har under årets första två månader som högst varit SEK 154 och som lägst SEK 135. Börs- värdet var vid årets utgång 17 miljarder kronor, en minskning med 4 miljarder kronor sedan början av

1995.

Börshandel

En

börspost uppgår till 1 00 aktier. Nom in

elit värde

per aktie är SEK 20.

Under 1995 var genomsnittligt omsatt antal aktier

per handelsdag 85 047 aktier jämfört med 192 376 aktier per dag under de knappt 9 månader aktien var noterad under 1994. Den högre volymen under

1994 kan nästan helt tillskrivas de inledande

handelsdagarna

i april då AssiDomän noterades på börsen. Under 1995 har sammanlagt 21,3 miljoner aktier omsatts, vilket motsvarar 18% av totala

Nyckeltal per aktie

Beräknat på antalet utestående aktier den 31 december.

Kronor per aktie där ej annat anges.

Vinst efter full skatt Börskurs 31 december Utdelning (för 1995 föreslagen) Fakturerad försäljning

Kassaflöde Eget kapital Nettoskuld

Börskurs/kassaflöde, ggr Börskurs/eget kapital, % Utdelning/eget kapital, % Direktavkastning, % Utdelning/vinst, %

1995 28,90 144,00 5,00 177,50 43,50 124,20 19,40 3,3 115,9 4,0 3,5 17,3

1994 16,50 177,00 3,25 141,60 24,50 98,70 11,80 7,2 179,3 3,3 1,8 19,7

antalet aktier per den 31/12 1995. Om

statens

innehav undantas omsattes 36% av resterande antal aktier. Fram till och med april 1995 handlades AssiDomän-aktien på stockholmsbörsens O-lista.

l början av maj flyttades aktien till A-listan och noteras sedan sommaren på börsens lista för mest omsatta aktier.

Agarbild

Ägarstrukturen

AssiDomän

har under

1995

varit stabil med få förändringar. Som ny stor ägare har

Försäkringsbolaget SPP kommit in bland de 1 O största ägarna och äger per årsskiftet 3,2 miljoner aktier motsvarande 2,7%

av aktiekapitalet.

Föreningsbankens fonder har reducerat sitt innehav.

övriga förändringar är av mindre omfattning.

Ägarandelen för innehavare av 1-500 aktier har minskat från drygt 25% av kapitalet till 22,4%.

Andelen

utländska ägare har ökat

n~got, fr~n

9,1% till 9,3%. Netto uppgick exporten av Assi- Domän-aktier under året till MSEK 72,9.

Utländska ägare utgörs främst av större ameri-

kanska och engelska placerare. l tabellen över större

ägare återfinns endast ägare som är direkt-

eller

förvaltarregistrerade i VPCs aktieböcker. Utländska

ägare registreras i aktieböckerna endast under sina

förvaltarnamn och syns därför inte i

ägarstatistiken

på samma sätt som svenska placerare. Ic ke svenska

institutionella placerare kan av detta skäl ~terfinnas

bland de tio största ägarna.

Banker och fondkommissionärer som regelbundet följer AssiDomän

ABB Aras Fondkommission Alfred Berg Fondkommission Barclays de Zoete Wedd Carnegie Fondkommission Deutsche Morgan Grentell Enskilda Securities

Erik Penser Fondkommission Gudme Raaschou

Hagströmer & Qviberg Fondkommission Handelsbanken Markets

James C apel Merrill Lynch Morgan Stanley

Myrberg & Wiklund Fondkommission Nordbanken

Nordiska Fondkommission Salomon Brothers Societe Generale

(7)

Airtiekursutveckling 1994-04-08- 1996-03-15 senast betalt

190 kronor Kalla: Delphi Economics

AssiDoman-aktien ·- SX-skogsindex • Rabatterat publikt erbjudande Veckavolym i antal miljoner aktier

Aktieägarstruktur 1995-12-31

Antal aktier Antal Andel av Antal Andel av aktie-

i storleksklasser åga re alla ägare,%· aktier kapitalet. o/o

1-500 381 226 98,92 26 469 329 22,36

501-10 000 3 878 1,01 6 347 558 5,36

1

o

001-100 000 227 0,06 6 814 034 5,76

100001- 43 0,01 78 742 113 66,52

Summa 385 374 100,00 118 373 034 100,00

Tio största ägarna 1995-12-31 Ägarfördelning 1995-12·31 Andel i (procent

av

aktiekapitalet)

Största Antal %aktier

ak.tie~gare alctier och röster

Svenska staten Nordamerikanska övriga utländska

59 630 948 50,38 ägare, 5,2%

L~,

ägare, 1,1%

Försäkringsbolaget SPP 3 168 758 2,68 Nordbanken/Gota fonder 1 731 700 1,46

Lantbrukarnas Riksförbund 1 378 086 1,16 ägare, 3,0 o/o

\

Brittiska~

Handelsbanken fonder 774124 0,65

"'''" ~""" ~- ^' +

^{Svenslca s}^t^a^ten,

Föreningsbanken fonder 674 500 0,57 ägare, 9,43% . 50,38%

Svenska Arbetsgivareföreningen 584 500 0,49

Sparbankerna fonder 508 655 0,43

Hagströmer & Qviberg fonder 490 450 0,41 skogsäga rföreni ng ar 482 021 0,41

Summa 69 423 742 58,64

Ovanstaende förteckning visar de 1 O största registrerade ägarna enligt Värdepapperscentralens (VPC) offentliga aktiebok per den 31 december 1995. Svenska och utländ- ska institutioners ägarandel uppgick till 76,2% vid samma tidpunkt.

Aktiekapitalets utveckling i AssiDomän AB

Svenska agare av 1-500 aktier, 22,36%

Antal aktier

Ar Ökning Summa

1988 160 000

1992 Apportemission 150 000 310 000

1993 Nyemission 1 272 509 1 582 509

1994 Split 1 :50 77 542 941 79 125 450 1994 Nyemission 29 999 493 109 124 943 1994 Apportemission, Ncb 9 188 091 118313034 1994 Apportemission 60 000 118 373 034

1 o största svenska exkl staten, 8. 53%

Aktiekaeital

ökning Summa

160 000 000 150 000 000 310 000 000 l 272 509 000 1 582 509 000 1 582 509 000 599 989 860 2 182 498 860 183 761 820 2 366 260 680 1 200 000 2 367 460 680

(8)

R

_'Ii

~·~ _Il"

AssiDomän

AssiDomän idag

AssiDomän är ett av Europas ledande skogsindustriföretag. Tillverkningen är koncentrerad till förpackningspapper och förpackningar samt sågade trävaror.

Koncernen är Europas största börsnoterade skogsägare med 3,35 miljoner hektar pro- duktiv skogsmark.

1995 var omsättningen 21,8 miljarder kronor och medelantalet anställda 13 119, varav 6 203 utanför Sverige. Koncern- kontoret ligger i Stockholm.

Affärside och mål

AssiDomän ska vara bästa alternativet för krävande kunders behov av effektiva förpackningslösningar och förstklassiga

trävaror.

Koncernens verksamhet utgår fri'm de krav

kunder och slutförbrukare ställer. Den svenska

skogen är basen och skogsråvaran ska, i enlighet med

marknadens krav, förädlas till trävaruprodukter,

förpackningspapper samt förpackningar av papper och kartong.

Verksamhetens mc'll är hög kvalitet,

högt föräd- lingsvärde och låga

kostnader, vilket sammantaget ska skapa förutsättningar för god lönsamhet och

långsiktigt hög avkastning.

Hänsynstagande till och ansvar för miljön och den biologiska mångfalden är en grundförutsätt- ning för att säkerställa en långsiktigt hållbar verk- samhet.

Avkastnings-, soliditets- och utdelningsmål

Koncernens övergripande mål är en avkastning som ska motsvara en riskfri lc'!ngsiktig placeringsränta plus

fem procentenheter. Över en konjunkturcykel är

avkastningskravet på eget kapital för närvarande

12%. Detta motsvarar vid 28% bolagsskatt och

nuvarande finansieringsstruktur ett krav på 14%

avkastning på sysselsatt kapital.

Koncernen ska ha en stark finansiell bas i syfte att bibehålla handlingsfriheten i konjunkturcykelns olika faser. soliditeten ska inte understiga 45%.

Målet är att lc'lngsiktigt dela ut minst 3% av utgående redovisat eget kapital under förutsättning att den finansiella

balansen

kan

bibehållas.

Koncernens Utfall Långsiktigt

finansiella mål 1995 mål

Avkastning på eget

kapital,% .,

26

12

Avkastning på sysselsatt

kapital,% 28 14

soliditet, % 59 45

Utdelning/eget kapital, % 4,0 3,0

Definrtioner, se sid 17.

strategi

Genom sammanslagningen 1994 av de tre företagen ASSI, Domän och Ncb skapades förutsättningarna för ett nytt slagkraftigt svenskt skogsföretag, AssiDomän.

strategin vilar på fyra grundpelare:

• kundbehovsstyrning

•

samstärkan

• nyfiber

•

koncentration

Genom att maximalt utnyttja de synergier som koncernens samlade p

r

oduktflöden ger, ska konkurrenskraften stärkas inom alla prioriterade produktområden, se'! att högsta möjliga nytta kan erbjudas kunden.

Med bolagets stora skogstillgångar som bas ska nyfiberns fördelar på alla sätt tas till vara genom hela föräd

lingskedjan. Returfiber ska utnyttjas där

den bäst möter marknadens krav och därmed kom- plettera nyfibern.

Koncernens verksamhet ska koncentreras till

förpackningspapper,

pappersförpackningar och

högkvalitativa trävaror. Inom dessa områden ska

AssiDomän

kontinuerligt st

ärka sin position och sitt kunnande.

Det långsiktiga strategiska målet är att AssiDomän ska vara

Europas ledande företag inom sina pro-

duktom råden. Det gäller framför allt beträffande kompetens, kvalitet och lönsamhet.

Verksamhetens inriktning och organisation

Verksamhetens organisation bygger på decentrali-

serat affärsansvar, men

med väl sammanhållen

central styrning.

En

platt organisation med tydliga

roller och ansvarsom

r

åden

eftersträvas.

(9)

Andel av extern fakturering

i- - ---iUiiöiA",- Ail----· ---- - i

sti0Jr~G4\:""a.r"~(l~~Juncl*·-'11 KIJ'II.Itwut : ·'"-l·t.~-.1;Mi',6·~...J.t.Wodp.n...,._, '

L---~ ---~···-·-·---..-J

r-~-·- ···--~-··1

. ,..._.,_ .,;!

ir:- :

: . . . aw :

:··----r·---·,

l :slog:

l -

^l

l

^Wlldllng^'

'---·-··-- J

r·-· . - -- ----·-

..::,.,~ .

~-~·-:

l

l'lostbelogt paOJl"f : L_ _ _ _ ________ _j

Verksamheten är organiserad i fem affärsområden.

Skog & Trä

Packaging

bedriver skogsbruk där produkterna är sågtimmer och massaved, samt producerar sågade trävaror.

producerar baspapper för wellpapp, samt tillverkar och konverterar wellpapp till färdiga förpackningar.

Kraft Products tillverkar sulfatmassa och säckikraft- papper för flexibla förpackningar, samt konverterar säckpapper till

earton

säckar.

tillverkar vätske- och förpacknings- kartong samt oblekt pappersmassa.

Barrier Coating plastbelägger papper och kartong.

Inom affärsområdena finns totalt tio affärsenheter, vilka utgör koncernens kärnverksamheter. Varje affärsenhet är formerad runt en distinkt och homo- gen produktgrupp, som betjänar en specificerad marknad och konkurrerar med väl definierade produkter.

En viktig del i koncernens fokusering på kärn- verksamheterna är att identifiera och tillvarata de möjligheter till stärkt konkurrenskraft som ligger i integrationen mellan de olika affärsenheterna.

Produktionsanläggningar finns i Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Tyskland samt delägd produktion 1 Tjeckien.

Afflu'samrJ~ Skog & Trä

AIF.irYJmrårk Carton AHärsområdl! BarriiY" Coatlng

(10)

~

...

• AssiDotnän

AssiDo äns skogstillgångar - en strategisk resurs

AssiDomans skogstillgångar utgör en strategisk resurs i en värld med allt knappare tillgång på högkvalitativa fiberråvaror som producerats på ett kostnadseffektivt och miljömässigt acceptabelt sätt.

AssiDomän är en av få aktörer på en global marknad som arbetar med hela kedjan från skogsbruk till tillverkning och konvertering av pappersprodukter, där nyfiberns speciella egenskaper på ett ända- mAlsenligt sätt tas till vara.

Ökande efterfrågan på vedråvara Av världens samlade skogstillgångar används för närvarande

1 350

Mm³/år för industriändamåL

58%

går till sågade trävaror och plywood och 42% till pappersprodukter och spån- och träfiberskivor.

Därutöver används årligen 1 700 Mm³^,främst löv- ved, som brännved. Merparten av brännveden är inte· användbar för industriellt bruk.

Den framtida globala konsumtionen av sågade

Global industriell efterfrågan på vedfiber

Vedkategori, Mm³ 1993 2010

Timmer till sågning och plywood 1)

Rundved till massa och skivor Industrived totalt

1) Härav biprodukter till massa och sk1vor

. 895 1080 460 645 1355 1725 115 205

trävaror och skivor beräknas öka 1 snabbare takt än vad som varit fallet under de senaste decennierna.

Detta beror på en snabbt ökande efterfrågan främst i östra Europa och Sydostasien.

Den samlade papperskonsumtionen har hittills ökat snabbare än konsumtionen av andra skogs- industriella produkter. Ökningen väntas bestå, främst beroende på starkt ökad efterfrågan i Asien.

Stor variation finns mellan olika produkter. Störst till- växt förutses för tryck- och tidningspapper och lägst tillväxt för säckpapper.

Den ökande efterfrågan på skogsbaserade industriprodukter bedöms ge en ökad förbrukning av industrived fram till år 201 O på

370

Mm3, 27%

över nuvarande nivå. Även behovet av brännved ökar.

Framtida tillgång

till

nytiber osäker Den årliga tillväxten

i

awerkningsbara skogar beräknas försiktigt till mer än

5 000

Mm3, varav barrved 1

650

Mm³^.Efterfrågan på industri-och brännved beräknas år 201 O till 3 900-4 000 Mm³^. Volymmässigt bör därför världens skogar räcka till under de närmaste åren.

Den tillgängliga skogsarealen har emellertid minskat under senare år i samtliga världsdelar utom Europa. Globalt ökande miljökrav, och i vissa om- råden bristfällig infrastruktur, innebär ytterligare

Världens virkestillgångar

!

l

_i

l l

llast-vcll Centrd1e•Ji"Vt)2 ^V1SS n10Jh9he1 oKa VII leesuttaget

Miljohansyn och lagar skyddar ~kogen och minska r awerkmngarna

.,

..

\

Stc-ra wkesr!'SuMr.

men •JI<.a~ uttag krll"er

mt~iv<trP skugsvarJ

'-.

'

latindmenlca varklens

~ ~

stOi"!>tJ lowed~tnlgangar,

r

frå11 ptantenn,;w

men

o~at

t•ttag endast ' •

N•.>rden val utvecklat s l c;gsbru le medgpr su,c..asscvt okande Virkesuttag

., l'

/

~

Okat uttag på 80-talet

begransai tillgången under 90-talet

•

Ryssland l-tar 50% av JC>rd~s

barrvellsresurser, stl.lra områdeu kan dod:: I!J utnvttJdS •dag

/'

~- Bort• e Asien k·rtsatter att va1 a v3rldet"ls storsta unck>r;kottsomr åde

. ~

t'lan~enngar rned!Jel ok-at vnke!outt..g'på'

,.Å

2000-talet ~

· --)

or

(11)

begränsningar i skogsbruket. Awerkningen av värl- dens största vedöverskott (löwed i Amazonas och barrved i Sibirien) påverkas av detta.

Expanderande och snabbväxande plantager på södra halvklotet utgör en väsentlig bas för att till- godose ett ökande nyfiberbehov, speciellt av löv- ved. Tillgången på barrved är mer osäker och för högkvalitativt timmer uppstår sannolikt en ökande brist.

Osäkerheten avseende framtida global tillgång till barrved är främst knuten till frågorna när och i vilken omfattning infrastrukturella, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar föreligger att öka awerkningarna framför allt i de ryska skogarna.

Varierad prisutveckling

Priset på nytiberråvara har varierat mycket mellan olika regioner i världen, med högst priser i de nordliga regionerna där den årliga tillväxten är låg.

skillnaderna har successivt minskat och detta vän- tas fortsätta, bl a beroende på en hög allmän kost- nadsutveckling i regioner med goda växtbetingelser samt ökade krav på miljöåtgärder och skogsvårds- insatser i flera eftersatta regioner. Ökande interna- tionell handel bidrar också till en prisutjämning.

Ökad awerkning av mindre välbelägen skog leder till ökade vedpriser i Kanada och Ryssland.

De reala barrmassavedpriserna har under senare år sjunkit i Europa, medan priset för virke från plantageskogar i sydliga länder ökar. Utvecklingen i Nordamerika varierar mellan olika regioner.

Sammantaget har dessa förändringar gynnat de nordiska papperstillverkarna och detta kan i viss mån förväntas fortsätta.

För sågtimmer är prisbilden varierad och kvali- tetsrelaterad. Ökad global brist på högkvalitativa sortiment bedöms leda till kraftiga prisökningar.

Lägre kvaliteter bedöms få en prisutveckling som liknar massavedens.

Ökad användning av returfiber ger nytiber en viktigare roll

Användningen av returfiberbaserad massa har ökat under senare år och detta antas fortsätta. Till år 201 O beräknas returfiberandelen av allt tillverkat papper öka till 45% från 38% år 1993.

Andel returfiber i olika pappersslag, %

-

₁₉₉₃ ₂₀₁₀

Tidningspapper 26 45

Trähaltigt tryckpapper 6 13

Träfritt tryckpapper 9 17

Tissue, mjukpapper 50 66

Säckpapper <5 <10

Wellpappråvaror 54 67

Förpackn1 ng ska rtong 55 73

övrigt papper och kartong 37 47

Totalt 37,5 44,5

Avgörande för utvecklingen har hittills varit returfiberns lägre kostnad. Miljörelaterade faktorer har tillkommit med krav på återvinning samt på returfiberanvändning för att minska skogsawerk- ningen.

Returfiber istället för nyfiber innebär normalt sämre kvalitet, framförallt avseende styrka och renhet. Varje gång fibern används försämras den genom slitage, såväl mekaniskt som genom för- oreningar.

Returfiberns sämre egenskaper kompenseras till en del genom inblandning av nyfibrer eller t ex ökning av slutproduktens ytvikt. Det senare ger även en fördel i form av ökad böjstyvhet

l wellpappråvara och förpackningskartong används större andel returfiber än i andra pappersprodukter. Bl a är hög böjstyvhet väsentlig i dessa produkter. För vissa delar av förpackningssortimen- tet är nyfiberns egenskaper dock väsentliga och medför krav på sådan råvara. Ett exempel är kraftliner, där returfiberandelen är mycket begränsad.

För säck- och kraftpapper samt vätskekartong med höga kvalitetskrav avseende styrka och renhet är returfiberanvändningen låg.

För papperstillverkare i regioner med liten till- gång till nyfiber och högt utnyttjande av returfiber, t ex västra Europa (exkl Norden), blir effekterna av returfiberslitaget successivt alltmer besvärande med ökande krav på kompenserande nyfiberin- blandning. En ökad returfiberanvändning innebär därför att det strategiska värdet av högkvalitativa barrvedtillgångar stiger.

(12)

till ~ AssiDomän

AssiDomäns skogstillgångar - en strategisk resurs

AssiDomäns skogsinnehav

AssiDoman äger 3,35 milj ha produktiv skogsmark, motsvarande knappt 15% av arealen produktiv skogsmark i Sverige. AssiDomän är den största skogsägaren

i landet och hör till de största skogs-

ägarna i varlden. skogsinnehavet är spritt över Sverige med en koncentration till tre kärnomrilden (se karta pil sid 61 ).

Under 1995 avverkades 5,6 Mm

³på AssiDomän-

ägd skog, vilket motsvarar 75% av den ilrliga tillväxten. Hela tillväxtvolymen kan idag inte utnytt- jas av miljömässiga och

ekonomiska skäl. Fram till

år 2015 beräknas AssiDomäns ilrliga avverkning öka till 7,5 Mm

3 •

Andelen sågtimmer beräknas vara oförändrad (55-60%).

AssiDomän använder för närvarande

40% av silgtimret i den egna verksamheten. Möjlig själv- försörjningsgrad för massaved och flis är 55%.

Avverkning.. egen skog Mm3fublår

8

Grantimmer

Integration industri/skogsråvara allt mer väsentlig

Massaved

Ökad kundorientering i trävaru-och pappersindustrin

ställer successivt hilrdare krav på kontroll över och möjligheter att styra råvaruflödet, nilgot som under- lättas av en ägarmässig

integration mellan industri och

rilvara.

AssiDomäns skogar är en del av det nordliga barrskogsbältet, vars träd ger ett långsamt växande

rakstammigt virke med hög hållfasthet. Sågtimrets kvalitet är hög. Virkets fibrer är långa och slanka,

vilket medger produktion av starka papperskvaliteter med

god tryckbarhet

AssiDomäns kärnområdesstrategi innebär en successivt ökad koncentration av skogsmark med

högkvalitativ råvara nära koncernens sågverk.

Till- sammans med hÖg timmeravverkning i förhållande till den egna förbrukningen ger detta en betydande potential för ökad sjäMörsö~ning och råvarustyrning

till de egna sågverken.

För massaved har kraven på det kvalitativa ur- valet, och därmed på råvarustyrningen, tidigare

varit lägre. Ökad kvalitetsstyrning av nytiber för

pappersproduktion blir emellertid av allt större

värde.

De karakte

ristiska egenskaperna hos träd i det

norra barrskogsbältet gör massaveden speciellt

lämplig

i produkter med krav på hög bindningsstyrka, kombinerad med släthet och andra egenskaper,

som

befrämjar tryckkvalitet Bl a

säckpapper och

liner förutsätter sådana kva

liteter.

Många pappersprodukter kräver andra kvaliteter,

t ex hög bulk, böjstyvhet och

rivstyrka.

Detta gäller

bl

a

förpackningskartong och liner.

Dessa krav till-

godoses inte alltid av den svenska

barrmassavedens egenskaper.

l

varje

träd finns

emellertid variationer hos fiberegemskaperna. stammens inre del inne-

håller slanka och tunnväggiga fibrer, och dess yttre del andra

fibrer som just

medför hög bulk, böjstyv- het och rivstyrka. sågverksflis innehåller i hög grad den senare typen av fibrer.

Genom ändamålsenlig hantering av massaved och flis, samt optimering av dessa råvaror i olika skikt i t ex liner och kartong, ges stora möjligheter att skräddarsy produkter efter olika marknadskrav.

Detta innebär även ökade möjligheter att optimera

utbytet från

sågverksproduktionen.

Uppfyllandet av framt ida krav pil

kvalitetssäkring

och miljöcertifiering

kommer starkt att underlättas av

den höga andelen råvara från egen skog. Assi-

Domäns starka kontroll över virkesflödet,

till följd

av det stora skogsinnehavet, medför även möjlig-

het till ändamilisenliga logistiska lösningar .

Innehållet på sidorna 8-1 O grundar sig på en utredning gjord av Jaakko Pöyry.

(13)

Verks amhetsflöden och integration

Virkesflöde

-

Flöde totalt,) Enhet Volym Andel

Leveranser/försäljning egen skog •) . _····_···_·· kmlfub 5 890 54%

Inköp av timmer .. ... ... km³fub 1 220 11%

Inköp av massaved och flis kmlfub 3 896 35% Nettoinköp massaved är 3 127 kmlfub

Totalt .. ... ... 11 006 100%

Leveranser egen skog

Försäljning av rotposter och övrigt, externt. kmlfub 187 3%

Leveranser av timmer till egna sågverk .. kmlfub 1 295 22%

Leveranser av timmer, externt. km³fub 2 129 36% Nettoleveranser timmer är 1 175 kmlfub Leveranser av massaved till egna bruk .. ... km³fub 1 510 26%

Leveranser av massaved. externt .... ... km³fub 769 13%

Totalt. ... . ... ... ... 5 890 100%

F.örädlingsfl_öde 1

~

Förbrukning: 1) Enhet Volym Integration•) Volym Integration Volym Integration Volym Integration Totalt

Massaved inkl flis km'fub 1 684 61% 3 659 23% 832 53% 6 175

Massa kton 57 100% 106 45% 163

Returfiber (ink l nywell) kton 154 21% 24 45% 178

Timmer km³fub 2 1703) 60% 2 170

Trävaror km 'sv 18 0% 18

Packaging Kraft Products earton Skog &Trä

Kraftliner Karlsborg Frövi sågverk

Ania (4mån) Dyn ä s (12 st)

Skärblacka

--- ^- ^-

Leveranser: Enhet Volym Integration Volym Integration Volym Integration Volym Integration Totalt

Oblekt kraftliner k ton 443 37% 443

Vit topp liner k ton 55 46% 55

Marmorerad liner k ton 50 19% 50

Royal2000 k ton 5 42% 5

C o te kton 5 49%

s

Testliner kton 6 0% 6

Returfluting k ton 34 19% 34

Avsalumassa, blekt kton 240 42% 240

Avsalumassa, oblekt k ton 12 0% 65 0% 77

Säck- och kraftpapper kton 371 26% 371

MG-papper klon 47 12% 47

Tissue klon 22 0% 22

Fl uti ng kton 82 35% 82

Kartong kton 226 0% 226

Sågade trävaror km'sv 1 021 20% 1 021

-

^~

^-

Förädlingsflöde 2

-- ^·- ^-

Förbrukning: 2) _E_nhet Volym Integration Volym Integration Volym Integration Volym Integration Totalt

Kraftliner kton 233 87% 30 83% 263

Testliner kton 154 0% 154

Fluting kton 82 29% 82

Returfluting kton 167 0% 167

övrig pappersråvara kton 37 6% 7 0% 44

Säck-och kraftpapper kton 111 67% 36 62% 147

Sågade trävaror km 'sv 2334) 85% 233

Packaging Kraft Products Barrier Skog &Trä

Weil Siick Coating _Förädling

Leveranser: Enhet Volym Volym Volym Integration Volym

Wellpapp Mm' 1154 1154

Säckar milj st 544 544

Barriärbelagt papper Mm' 680 9% 680

Föradlade trävaror km'sv 2334) 233

- - - -

1) Av angivet virkesflöde har leveranser skett såval internt som externt. ') Förbrukning definieras som leveranser till respektive enhet.

3) Justerad med hansyn till under ~ret avyttrade enheter. 4) Avser nominellt in~nde volym i km•sv. Utieve r anser efter förädling anges i samma måttenhet.

5) Integration definieras i samtliga fall som den interna andelen av in-respektive utleveranser. •) Egen skog definieras som egen och disponerad skog.

(14)

Koncernöversikt

Förändringar

i

koncernen

Aret 1995 har karakteriserats av en fortsatt intensiv omstrukturering av AssiDomän-koncernen.

AssiDomän Skog & Trä s~lde per januari

1995

s~gverken Algo Timber AB och Wedde o C o AB.

Vilhelmina-Sågen AB såldes per maj 1995 och E.A.

Sandströms Trä AB (hyvleriverksamhet) per halvårs- skiftet 1995.

AssiDomän Packaging och det nederländska före- taget KNP BT delade under ~ret upp det nederländ- ska wellpappföretaget Empee, som AssiDomän

Packagin

g ägt till 40%. Detta innebär bl a att Assi- Domän Packaging övertagit Empee Eindhoven

BV

fr o m maj 1995. Under tredje kvartalet förvärvades det italienska pappersföretaget Cartiera dell' Ania (returfiberbaserat f

luting-

och linerbruk).

Från

och

med 1995

ing~r

i AssiDomän

Kraft Products den fr~n MoDo förvärvade förpacknings- pappersrörelsen med pappersbruk i skärblacka samt säckfabriker i Tyskland och Storbritannien.

AssiDomän Kraft Products har i januari förvärvat

ett säcktillverkande företag i Storbritannien och ett

i Sverige samt övertagit STORAs försäljning av oblekt säckpapper. STORA upphör att tillverka detta papper under 1996. AssiDomän Kraft Products och det

tyska

företaget Bischof & Klein

har under året kommit

överens om en delning av rörelserna det gemen- Avkastning

MSEK

AssiDomän Skog & Trä* ... . AssiDomän Packaging ... . AssiDomän Kraft Products . AssiDomän Carton

AssiDomän Barrier Coating ...

Internlever anser, elimineringar och övrigt ... . Resultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter

Resultat efter avskrivningar

plus finansiella intäkter..... .. ... . Finansiella kostnader ... ... ..

Resultat efter finansnetto ... ... . Eliminering av Ncbs resultat jan-mars ... . Skatt

Minoritetsintresse . .. .. .. .. . .. .. . .. . . ..

Årets resultat.... .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ..

*varav AssiDomän Trä ..

samägda säckföretaget S&M i Belgien från och med

1996. AssiDomän

Kraft Products massabruk Vallvik har s~lts per Januari 1995.

AssiDomän har förvärvat 39% av aktierna i det tjeckiska massa- och pappersföretaget SEPAP, a.s.

Genom AssiDomän K

raft Products har ett industri-

ellt samarbete etablerats.

AssiDomän

Barrier Coating har per utgången av 1995 förvärvat PWA-Kunststoff med fabriker i Tyskland och Belgien från tyska PWA.

Per mars

1995 sålde AssiDomän 51% av aktierna

i Swerock AB. Därigenom upphörde AssiDomäns grus- och betongverksamhet Resterande aktieinne- hav i bolaget ska avyttras.

AssiDomän AB lämnade i oktober ett offentligt erbjudande till aktieägarna i det börsnoterade

Förvaltnings AB Hasselfors om att förvärva samtliga

aktier i bolaget. Vid årets slut ägde AssiDomän ca 95% av kapitalet och 94% av rösterna och har påkallat tvångsinlösen av utestående aktier

. Hasselfors

enskilt största tillgång är ca 28 700

ha skogsmark.

Därutöver hade Hasselfors en stor likvid värdepap- persportfölj samt viss industriverksamhet. Dessa till-

g~ngar har i huvudsak avyttrats i början av 1996.

Under februari 1996 har AssiDomän Kraft Pro- ducts förvärvat 73% i det italienska säcktillverkande företaget Natro Cellulosa.

-

Resultat Föränd- Avkastning på

operativt kapital, %

1995 1994 ring,% 1995 1994

1 581 1 354 17 28 27

1124 481 134 24 11

1179 249 373 35 11

188 73 158 16 6

57 38 50 11 14

344 70

4473 2 265 97 28 17

Avkastning på

227 142 60 sysselsatt kapital, %

4 700 2 407 95 28 16

-354 -335 6

4346 2072 110 -24

-927 -98 Avkastning på

-1 eget kapital, %

3 418 1 950 75 26 18

- - - - -- -

177 261 -32 14 28

(15)

Försäljning och resultat

Efterfrågan på papper och kartong fortsatte att öka under första halvåret. Därefter skedde en tydlig marknadsförsvagning. Sammantaget ökade dock genomsnittliga priser, och för flertalet produkter även levererade volymer, under året. För sågade trävaror försvagades marknaden redan under första

halvåret till följd av kraftiga produktionsökningar.

Såväl genomsnittlig prisnivå som leveransvolym låg dock något över föregående års nivåer.

Efterfrågan på massaved och timmer har samman- taget varit hög men sjönk i slutet av året.

l förhål-

lande till

1994 var prisnivån högre medan levererade volymer massaved sjönk.

AssiDomäns omsättning

1995 uppgick till MSEK

21 836 (17 232), en

ökning med MSEK 4 604 eller

27%. Faktureringen var MSEK 21 016 (1

6 762).

Av den sammanlagda faktureringen utgjorde 77%

(73) leveranser till kunder utanför Sverige. Samtliga

affärsområden ökade sin fakturering under året.

Ökningarna berodde främst på ökade leveransvoly- mer, delvis till följd av förvärv, samt ökade priser.

Av koncernens externa fakturering

svarade skog för 9%, sågade trävaror för 11%, baspapper för wellpapp för 11 %, wellpapp för 31 %,

massa

för 6%, förpackningspapper för 11%, säckar för 8%, kartong för 8%, plastbelagda produkter för 4%

och övrigt för 1

%.

Årets rörelseresultat efter avskrivningar blev MSEK 4 473 (2 265), en förbättring med

MSEK 2 208 jämfört med

1994 eller 97%. Resultat-

förbättringar har nåtts inom alla affärsområden.

Fakturering och resultat efter avskrivningar

Fakturering

MSEK 1995 1994

AssiDomän Skog & Trä* ... 6174 5 402

AssiDomän Packaging 8 658 6 846

AssiDomän Kraft Products ... 6 007 3 442

AssiDomän Carton 2 038 1 705

AssiDomän Barrier Coating. 993 680 lnternleveranser, elimineringar

och övrigt '· -2 854 - 1 313

Summa koncernen 21 016 16 762

*

varav AssiDomän Trä 2 389 2 289

-

Bakom förbättringarna låg

i

första hand ökade priser

samt höjda leveransvolymer

för merparten av koncernens

huvudprodukter samt produktivitets-

ökningar och samordningsvinster. Av årets resultat- ökning på MSEK 2 208 utgör ca

MSEK 2 000 netto-

effekt av försäljningsprisökningar och prisökningar på

insatsvaror.

l rörelseresultatet ingick realisationsvinster från fastighetsförsäljningar med MSEK 498 (300) och realisationsvinster från företags- och aktieförsälj- ningar samt omstruktureringskostnader m m med netto MSEK 34 (O).

AssiDomäns resultat efter f

inansnetto uppgick till

MSEK 4 346 (2 072),

vilket innebär en förbättring med MSEK 2 274 eller 110%. Finansnettot

har för- bättrats från

MSEK -193 till MSEK -127, en förbätt-

ring med MSEK 66, främst beroende på

lägre

genomsnittlig räntebärande nettoskuld.

skattekostnaden 1995, MSEK -927 (-98), utgjordes av betald skatt på MSEK -178 (-98) samt latent skatt på MSEK -749 (0).

Detta motsvarar drygt 21% av

resultatet före skatt Den låga skattebelastningen beror på

ianspråktagande av tidigare ej utnyttjade

förluster. Koncernen avräknar förlustavdrag maxi- malt motsvarande latenta skatteskulder.

Avkastningen

på sysselsatt kapital uppgick 1995 till 28% (16) och avkastningen på eget kapital till 26% (18). Av tabell (på sid 12) framgår avkastning-

en på det operativa kapitalet för de olika affärsom- rådena.

Resultat efter avskrivningar Rörelsemarginal, %

% 1995 1994 % 1995 1994

14 1 581 1 354 17 26 25

26 1124 481 134 13 7

75 ^,¹⁷⁹ 249 373 20 7

20 188 73 158 ^g 4

46 57 38 50 6 6

344 70

25 4 473 2 265 97 21 13

4 177 261 -32 7 11

(16)

tq, !W!

AssiDomän

Koncernöversikt

Investeringar

MSEK

AssiDomän Skog & Trä* .... . AssiDomän Packaging.

AssiDomän Kr ah Products ....... . AssiDomän (arton ... .

1995

375 1 089 1 968 200

AssiDomän Barrier Coating.. 540

övrigt . . . . . . 1 850 Summa koncernen

* varav AssiDomän Trä ... .

Investeringar. kassaflöde och finansiell ställning

6022 278

Investeringar i anläggningstillgångar under 1995 uppgick till MSEK 6 022 (1 453), varav genom före- tagsförvärv MSEK 3 762 (416). Investeringarnas fördelning per affärsområde framgår av tabell.

Rörelsens kassaflöde före investeringar uppgick under 1995 till MSEK 3 615. Operativt kassaflöde uppgick till MSEK -438. Nettokassaflödet efter bl a skatter och utdelning uppgick till MSEK -906.

Räntebärande skulder inklusive pensionsskulder uppgick vid utgången av 1995 till MSEK 3 774, en ökning med MSEK 514 under året. Exklusive pen- sionsskulden uppgick de räntebärande skulderna till MSEK 2 197 (1 712). Den räntebärande netto- skulden uppgick till MSEK 2 298 (1 392). soliditeten var vid årets utgång 59% (58).

Utdelning

Föreslagen utdelning avseende 1995 uppgår till SEK 5,00 per aktie eller MSEK 592. l förhållande till 1994 års utdelning om SEK 3,25 per aktie eller MSEK 385 är utdelningsökningen 54%.

Känslighetsanalys

Resultatpåverkan i dagsläget av en prisändring för koncernens olika huvudprodukter samt inköp

av

råvara visas av följande tabell.

Analysen anger förväntad resultatförändring som effekt av en prisökning på 5% under förutsättning av oförändrad produktmix och oförändrade valuta- relationer.

1994 630 383 197 94 55 94 1 453 559

Känslighetsanalys MSEK

Produkt Timmer.

SAgade trävaror Massa ..

Kraftliner/testliner ... . Förpackningspapper.

Wellpapp ...

Papperssäckar ... . Kartong ... . Plastbelagt papper ....

Inköpt massaved/flis ..

Inköpt returfiber ... . Inköpt pappersrävar a ... .

Varav företagsförvärv

1995 1994

258 1 559

493 1452 3 762

409 7

416 409

Resultateffekt 5% prisökning 20 90 40 90 115 330 90 75 50

-55 -10 -125

Analysen baseras på AssiDomäns nettoexponering inom respektive produktområde. Extern försäljning och köp har kvittats mot varandra.

Personal

Medelantalet anställda uppgick under 1995 till 13 119 (11 924). Av dessa var 47% (41) eller 6 203 (4 899) anställda utanför Sverige.

Finansverksamhet - risker och ansvar skogsindustrin är kapitalintensiv och konjunktur- beroende. skogsbolagens marknadspositioner påverkas ständigt av förändringar i olika länders relativa konkurrenskraft p g a förändringar i valutakurserna. Sammantaget innebär detta att rörelse- risken är relativt hög, vilket bör kompenseras av ett ltlgt finansiellt risktagande.

AssiDomäns mål är att så långt möjligt reducera de finansiella risker som uppstår i den operativa

(17)

verksamheten enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy. Utöver denna policy för koncernen f1nns även separata policies för dotterbolagen och i n tern b a n k en.

l finanspolicyn definieras acceptabla riskniv!ler, vilka utvärderas och omprövas kontinuerligt i takt med koncernens och omvärldens förändring.

Finansverksamheten bygger pil ett decentraliserat ansvar med en central hantering via moderbolagets finansavdelning. Exponeringen mot de finansiella marknaderna är definierad till den tidsperiod som krävs för att anpassa sig till förändringar på dessa marknader. De faktiska förutsättningarna för denna anpassning skiljer sig mellan olika affärsområden och marknader. Det är därför av högsta vikt att åtgär- der vidtas på basis av ett nära och kontinuerligt samarbete mellan dotterbolag och finansavdelning.

Finansavdelningen är organiserad i en intern- bank och en finansstab. Internbanken ansvarar för hanteringen av de valuta- och ränterisker som uppkommer hos bolagen samt verkställer koncer- nens finansiella transaktioner gentemot omvärlden.

Finansstabens huvudsakliga ansvarsområden är den övergripande kontrollen av koncernens finansiella exponering, cash management samt kontinuerlig uppföljning och utveckling av samtliga finanspol ides.

Med denna rollfördelning mellan dotterbolag och finansavdelning skapas både stordriftsfördelar och en samlad bild av koncernens finansiella exponering.

Valutarisker

AssiDomäns huvudsakliga produktion sker i Sverige.

Ca

65% av faktureringen sker i andra valutor än

SEK. Detta ger upphov till betydande valutarisker när betalningsflöden i utländska valutor växlas till SEK. Denna typ av valutaexponering benämns

flödesexponering.

Det faktum att AssiDomän verkar i en industri med stora cykliska svängningar begränsar möjlig- heten till långsiktiga prognoser avseende pris och volym för de flesta av koncernens produkter. Den faktiska risken definieras därför hos respektive bolag som nettot av kundfordringar och leveran- törsskulder samt vad som därutöver vid varje tid- punkt kan betraktas som stabila framtida flöden.

l allt väsentligt innebär detta för koncernen att mellan två och sex månaders flöden säkras löpande.

Industribolagen kurssäkrar sig mot internbanken

som sin tur säkrar koncernens nett oexponering externt. Kurssäkringen s

ker genom användande

av derivatinstrument, främst terminskontrakt Konsekvensen av detta

blir att trend

mässiga för- ändringar i valutakurserna får effekter på resultatet med en fördröjning som motsvarar den tidsperiod inom vilken koncernens va

lutaflöden är säkrade.

Koncernens sammanlagda

kommersiella flödes-

exponering uttryckt i SEK uppgick till drygt MSEK 6 000 under 1995. De viktigaste valutorna framgår av diagram. Per 1995-12-31 hade framtida flöden motsvarande drygt MSE K 1 000 kurssäkrats.

Kommersiell flödesexponering (uttryckt i MSEK) 1500

D

¹⁹⁹⁴

-

¹⁹⁹⁵

1250

1000

750

500

250

o

GBP DEM FRF USD NLG DKK BEF ITL Ovrigt

AssiDomäns konkurrens position påverkas dess- utom indirekt av valutakursföränd

ringar främst

p g a US-dollarns centrala roll vid prissättning av massa och kraftliner.

Den valutaexponering som sammanhänger med koncernens nettoinvesteringar utomlands benämns

balansexponering. Genom upplåning samt genom

utnyttjande av derivatinstrument minimeras balans- exponeringens effekter på koncernens egna kapital.

Värdet av koncernens nettoinves

teringar i ut-

ländska dotterbolag inklus ive goodwill uppgick

1995-12-31

till MSEK 2 054, va

rav ca 90% var säkrade.

Nettoinvesteringar i utländska dotterbolag per 1995-12-31

GBP 26,6%

NLG 1,7%

DEM 19.4%

(18)

•

~,

AssiDomän

Finansiering

En grundförutsättning för AssiDomäns fortsatta

expansion är en långsiktig finansiell stabilitet. Stor vikt läggs därför vid god soliditet och likviditet, att ej bli beroende av enstaka finansieringskällor samt

att minimera såväl finansieringsrisken som ränte-

risken i upplåningen. Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Ränterisken mot-

svaras

av den resultateffekt som en ränteförändring

orsakar. Hur snabbt en trendmåssig ränteföränd-

ring får effekter på resultatet beror på lånens ränte- bindningstid.

l juni tecknades avtal avseende ett femårigt

syndikerat kreditlöfte om MUSD 500. Med denna

kreditfacilitet har AssiDomän ytterligare stärkt kon- cernens tillgång till kapital.

Koncernens policy är att likvida medel och bin- dande kreditlöften skall

uppgå till minst 5% av

koncernens omsättning. Per 1995-12-31 uppgick likvida medel till MSEK 1 308 och bindande låne-

löften till MSEK 3 808. Den omedelbart tillgängliga

likviditeten uppgick därmed till MSEK 5 116 vilket motsvarar 23% av omsättningen.

AssiDomän strävar efter att ha en förfalloprofil på sin upplåning som innebär att förfallen sprids

så

jämnt som möjligt över en rullande femårsperiod

. Vid årsskiftet 1995/96 var snittlöptiden 2,0 år. Där-

utöver existerade bindande fånelöften uppgående

till MSEK 3 336 med en löptid överstigande fyra år.

Lånens förfallostruktur vid 1995 års utgång redo-

visas i Not 12.

AssiDomäns norm för lånens genomsnittliga räntebindning är sex månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden var vid 1995 års utgång tio månader.

Likviditetsförvaltning

Förutom arbetet med den operativa verksamhetens

finansiella risker ansvarar internbanken för förvalt-

ningen av koncernens likviditet. l syfte att generera

en ökad avkastning tar internbanken kalkylerade

risker påränte-och valutamarknaden. Instruktionen för internbanken innehåller för detta ändamål nog-

granna regler och

definierade risklimiter avseende ränte- och valutarisk samt ett placeringsreglemente

avseende likviditetsrisk och kreditrisk. Placeringar sker endast i instrument med hög likviditet och kre- ditvärdighet och inom fastställda limiter per mot- part. Under 1995 förekom inga kreditförluster.

Annan riskhantering

Il-säkerhet

Vid sidan av kommersiella och finansiella risker

utsätts AssiDomän för s k statiska risker. Dessa hanteras av avdelningen för Risk Management som ansvarar för koncernens försäkringsskydd och riskförebyggande verksamhet.

Ett viktigt område är !T-säkerhet. Koncernens riktlinjer för IT-frågor finns samlade i en !T-handbok.

l handboken är koncernens IT-säkerhetspolicy ett centralt dokument.

IT-säkerhetsbesiktningar genomförs på alla

enheter. Protokoll upprättas över hur väl säkerhets-

kraven är uppfyllda. Speciell

vikt läggs på åter-

startsrutiner, behörighetskontroll och katastrof- planering. Protokollen ligger till grund för åtgärds- program som ska förbättra säkerheten och sam- tidigt öka kompetensen och säkerhetsmedvetandet

hos medarbetarna.

Information klassificeras, och faxar för krypterad sändning har anskaffats. l samarbete med Telia har en

s

k brandvägg installerats för ökad nätsäkerhet vid extern kommunikation.

Interna försäkringsbolag - Captive

Under året har direktförsäkringsverksamheten star- tat i AssiDomän Försäkring AB som egendomsför-

säkrar hela den svenska verksamheten. Bolaget

återförsäkrar genom AssiDomän Reinsurance S.A., Luxemburg

.

Direktförsäkringsverksamheten kommer under

1996 att utvidgas till övriga delar av koncernen ,

Europa.

(19)

F mårsöversikt

Nyckeltal under fem år*

Proforma

1991 1992 1993 1994 1995

Fakturering, MSEK

... .... 16 148 14624 14 424 16 762 21 016

Bruttomarginal, % ..

9 10 14 19 26

Resultat efter avskrivningar, MSEK .

467 512 1 156 2 265 4473

Rörelsemarginal, % .

3 4 8 13 21

Resultat efter finansiella poster, MSEK ..

876 2072 4346

Extraordinärt netto, MSEK ..

-590 203 -991

Eget kapital, MSEK .

9 082 9 907 11 688 14 707

Avkastning eget kapital, % **) ...

... 7 18 26

Sysselsatt kapital, MSEK.

16 527 14 215 14 985 14 973 18 565

Avkastning sysselsatt kapital, % .

3 4 9 16

28 Balansomslutning, MSEK

. . . . . 20 346 19 857 20 059 24994

soliditet, % ..

45 50 58 59

Räntebärande nettoskuld, MSEK.

2 448 l 392 2 298

Skuldsättningsgrad, ggr

0,25 O, 12 0,16

Räntetäckningsgrad, g gr ..

2,9 7,2 13,3

Kassaflöde före investeringar, MSEK

l 569 3 615

Investeringar, MSEK.

2 437 1 412 737 1 453 6022

Medelantal anställda .

16 998 13 273 12 156 11 924 13 119

*) Nyckeltal relaterade till eget kapital för ~ren 1991-1992 har ej beräknats mot bakgrund av att Domänverket bolagiserades först den 1 juli 1992. Av samma skäl har avkastning p~ sysselsatt kapital för 1991 beräknats som resultat efter avskrivningar i o/o av genomsnittligt sysselsatt kapital med avdrag för likvida medel.

**)För 1993 har avkastningen beräknats efter schablonskatt

Avkastning på eget kapital, R e Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnitti igt justerat eget kap i ta l Avkastning på sysselsatt kapital, R syss

Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital

Avkastning på operativt kapital, R oc

Resultat efter avskrivningar dividerat med genomsnittligt operativt kapital Bruttomarginal

Resultat före avskrivningar i procent av årets fakturering

Justerat eget kapital

Eget kapital plus minoritetsintressen Kassaflöde per aktie

Resultat före avskrivningar +1- finansiella poster - beta Id skatt dividerat med a n tal aktier vid årets si ut

Operativt kapital

Balansomslutningen minus räntebäran- de tillgångar och skattefordringar minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder; allt beräknat vid periodens slut P/E tal

Aktiekurs vid arets slut dividerad med vinst per aktie efter full skatt Price/EBIT

Börsvärde plus räntebärande nettoskuld plus minoritetsintresse dividerat med resultat efter avskrivningar (EBIT

=

Earnings Before Interests and Taxes) Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder minus räntebä- rande tillgångar; allt beräknat vid årets slut

Räntetäckn i ngsg rad

Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader

Rörelsernargin al

Resultat efter avskrivningar i procent av årets fakturering

skuldsättningsgrad

Räntebärande nettosku Id dividerad med justerat eget kapital soliditet

Justerat eget kapital dividerat med balansomslutning; allt beräknat vid årets slut

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minus eJ räntebä- rande skulder; allt beräknat vid ~rets slut

Vinst per aktie efter full skatt Redovisat resultat efter skatt dividerat med antal aktier vid ~ rets slut