Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7

Haveri

Pahtavaara

Knaften Fäboliden Stortjärnhobben Gubbträsk Tjålmträsk

Grafisk form: IdéoLuck AB #080211. Foto: Patrick Trägård, Umebild. Tryck: Nya Tryckeriet i Lycksele AB, Maj 2008.

skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen.

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 23 maj 2008 genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i bolagsstämman.

Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2007

Fjärde kvartalet:

• Bolaget offentliggjorde den 19 oktober uppgraderade och utökade guldtillgångar i Fäboliden.

• Förhandlingarna i Miljödomstolen för att få anlägga en ny gruva med processverk vid Lappland Goldminers AB´s fl aggskepp, Fäboli- den, avslutades den 25 oktober efter totalt fem dagars förhandling. Miljödomstolen meddelade dom den 21 december där man beviljade Bola- get tillstånd.

• I oktober-december påbörjade en australiensisk expertgrupp av geovetare arbetet, med att från befi ntliga data skapa en tredimensionell modell för guldprojektet Haveri.

• Den bearbetningskoncessionen för projektet vid Stortjärnhobben, som Bergmästaren beviljade i februari 2007, har nu vunnit laga kraft efter att regeringen den 6 december avvisat överklagan från Vapstens sameby.

• Bolaget träffade den 15 november en villkorad överenskommelse om att förvärva aktierna i Blaikengruvan AB och ScanMining OY från ScanMining AB. Villkoret har inte uppfyllts och någon bindande överenskommelse kom således inte till stånd.

Tredje kvartalet:

• Djupborrning på Fäbolidens guldfyndighet indikerade att guldzonen fortsätter under hela dagbrottspositionen till minst 550 m djup.

• Ett block, som vid analys höll över 30 % bly och 283 g/t silver, påträffades vid grävningsarbeten i Gubbträsk.

• Bolaget stärkte organisationen genom att anställa en projektledare för Fäboliden och en chefsgeolog, som nu ansvarar för den geolo- giska verksamheten i Sverige och Finland.

• Bolaget meddelade att man beslutat om notering på Oslobörsen. Målsättningen var att första dag för notering ska infalla i början av 2008.

Andra kvartalet:

• En riktad nyemission tillförde Bolaget 100 miljoner kronor före emissionskostnader.

• Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungjorde den 10 april Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för guldgruva och processverk i Fäboliden i Lycksele kommun. Miljödomstolen gjorde då bedömningen att ansökan var komplett och tillräcklig för behandling och beslut.

• ”Antagen mineraltillgång” för Gubbträsks guld-, zink-, bly- och silvermineralisering angavs i ett pressmeddelande den 13 juni till,

• Guldmineraliseringen: 700 000 ton med 1,6 Au g/t

• Zink-, bly- och silvermineraliseringen:

2 100 000 ton med 1,2 Zn %, 1,1 Pb % och 11 Ag g/t.

• Bolaget förvärvade samtliga guldprojekt i Finland

från det kanadensiska börsnoterade bolaget Northern Lion Gold Corporation, inklusive guldprojektet Haveri på Guldlinjens antagna förlängning i sydvästra Finland. Brytning bedrevs i Haveri under åren 1942–1962 för koppar, guld och kobolt. Projektet bedöms ha en stor guldpotential.

Första kvartalet:

• En första beräkning av malmreserverna i Fäboliden, som togs fram av den oberoende konsulten Thomas Lindholm, GeoVista AB (registrerad som kvalifi cerad person, QP av SveMin), utvisade

• en bevisad malmreserv på 20,75 miljoner ton med 1,43 gram guld per ton, motsvarande 29,6 ton guld och

• en sannolik malmreserv på 0,29 miljoner ton med 1,12 gram guld per ton, motsvarande 0,32 ton guld för det planerade dagbrottet till 200 m djup.

• Prospekteringsinsatsen utökades från 3 till 6

borraggregat, varav 4 stycken borrade i skift i Fäboliden. Den stora borrningsinsatsen var för djupborrningsprogrammet mellan 200 – 550 meters djup i Fäboliden.

• Under första kvartalet borrades 40 hål om 10 395 meter, varav 29 borrhål och 8 803 meter i Fäboliden.

• Bergmästarens beslut om att bevilja bearbetningskoncession för en guldgruva i Stortjärnhobben överklagades av Vapstens Sameby. Ärendet tillställdes regeringen för prövning.

Händelser efter rapportperiodens utgång

• Tre markägare och Naturvårdsverket överklaga- de miljödomstolens beslut om att bevilja Bolaget tillstånd att få anlägga en ny gruva med process- verk i Fäboliden. Miljööverdomstolen har i ett beslut avslagit Bolagets yrkande om verkställig- hetsförordnande i samma ärende. Detta trots att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen inte mot- satte sig ett verk ställighetsförordnande. Ärendet

Miljödomstolen besöker Fäboliden i oktober 2007

fördröjs som längst till den 27 - 28 maj 2008, då datum för förhandlingar har utsatts. Bolaget arbetar nu intensivt för att nå en lösning, som innebär att frågorna som förhindrar ett verkstäl- lighetsförordnande avgörs under våren.

• Framgångsrika borrningar på guldprojektet Knaften har genomförts. De bästa resultaten från 2007 års borrningar föreligger i borrhålen KNA200707 från sektionen 83,5-93,5 m, dvs. 10 m med 3,20 g/t Au, KNA200714 från sektionen 138,80-143,80 m, dvs. 5 m med 4,27 g/t Au, KNA200715 från sektionen 118,80- 123,80 m, dvs. 5 m med 2,89 g/t Au och KNA200719 från sektionen 14,50-17,50 m, dvs.

3 m med 3,42 g/t Au. Guldmineralisering på 1-10 m sektionslängd har påträffats i 11 av de hittills rapporterade 14 borrhålen från 2007.

• Kammarrätten i Sundsvall har i en dom den 14 februari 2008 fastställt Bergmästarens beslut om att bevilja ett antal undersökningstillstånd.

Därmed upphävdes den dom som Länsrätten i Norrbottens Län tidigare fattat, efter överkla- gande av Vapstens Sameby och en markägare.

Länsrättens beslut gällde 19 undersökningstill- stånd som beviljats för sju olika företag inom Vapstens samebys område. Lappland Goldmi- ners AB innehar 10 av dessa tillstånd.

• Bolaget träffade den 31 mars 2008 en över- enskommelse med konkursförvaltaren av ScanMining OY att förvärva guldgruvan Pahta- vaara i fi nska Lappland. Avtalet innebar att Lappland Goldminers förvärvade ScanMinings samtliga tillgångar i Finland inklusive gruva, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar för 3,1 miljoner Euro. Guldgruvan Pahtavaara har en historisk produktionsnivå på ca 30 000 uns, ca 1 000 kg guld per år, till en cash cost på 500 USD/uns.

Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag som genom förvärvet av guldgruvan och anrikningsverket Pahtavaara i Finland är ett producerande gruvföretag. Bolaget är listat på handelsplatsen First North med benämningen GOLD, med Mangold Fondkommission AB som Certifi ed Adviser, samt på OTC listan i Norge. Lappland Goldminers har säkrat ett antal guldfyndigheter längs Guldlinjen i Västerbotten. Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med centralt lokaliserade processanläggningar i Fäboliden i Sverige, Haveritrakten i södra Finland och i Pahtavaara i norra Finland.

Anläggningarna försörjs av malm från en eller fl era gruvor genom egen prospektering alternativt ackvisition av guldfyndigheter.

Lappland Goldminers är medlem i SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, och tillämpar dess rapporteringsregler för publika gruv- och prospekteringsbolag.

Guldlinjen i

Västerbotten

Innehåll

Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2007 2

Lappland Goldminers i korthet 4

Historik 6

VD har ordet 7

Beskrivning av företagets verksamhet 8

Guldets väg från prospektering till gruva 10 Guldmarknaden 14

”Guldlinjen” i Västerbotten 18

Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt 20

Bolagets prospekteringsprojekt 24

Pahtavaara guldgruva 29

Lappland Goldminers och miljön 30

Förvaltningsberättelse 32

Koncernens resultaträkning 39

Koncernens balansräkning 40

Moderbolagets resultaträkning 44

Moderbolagets balansräkning 45

Moderbolagets förändringar av eget kapital 47

Moderbolagets kassafl ödesanalys 48

Redovisnings- och värderingsprinciper 49

Noter 53 Revisionsberättelse 59 Styrelse, verkställande direktör och revisor 60 Ordlista 61 Adresser 65

Guld

Guld är extremt tänj- och smidbart.

Av ett gram guld kan man t.ex. dra en etthundra meter lång tråd. Guld är en utmärkt ledare av värme och elektricitet samt starkt refl ekterande. Det

korroderar inte när det utsätts för på- verkan av luft och vatten. Guld används främst till smycketillverkning (58 %) men också inom industrin, t ex till kretskort och mikrochips.

Fakta om guld

•

•

•

•

•

•

Ett uns guld väger 31,1 gram.

•

•

FOTO:RIKSBANKEN

Historik

1973 • Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet.

1988 • Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket.

• Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun.

1992 • Guldmineralisering påträffas i fast klyft vid Fäboliden.

1997 • Lappland Goldminers AB bildas.

2000 • Diamantborrningar 1993-2000 ger un- derlag för kvalfi cerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential.

• Stortjärnhobbens guldpotential utreds.

2001 • Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av

projekten mot produktion i egen regi.

2004 • Bearbetningskoncession beviljas för Fäboli- dens guldfyndighet (3/6).

• Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden (7/6).

• Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben.

2005 • Provbrytning av malmen i Fäboliden.

• En preliminär lönsamhetsstudie för Fäboli- dens guldfyndighet föreligger.

2006 • Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäbo- liden inlämnas till miljödomstolen.

• Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo.

• SRK’s (oberoende internationell konsult) rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger.

2007 • Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhob- bens guldfyndighet (13/2).

• Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt (23/2).

• Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lapp- land Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden (10/4).

• Bolaget fövärvar Northern Lion Gold Corporations fi nska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt (12/4).

• Omfattande kärnborrning pågår för underjordsgru- van från 200-550 m djup.

• Bolaget har 10-års jubileum.

• Första kategoriseringen av reserver i Fäboliden anges till 0,95 Mtr. uns reserv och 0,7 Mtr. uns som resurs.

• Förvärvar Haveriprojektet i Finland (0,7 Mtr. uns resurs).

• Resultat från djupborrning i Fäboliden.

• Resursuppdatering till 2,2 Mtr. uns.

• Lappland lämnar anbud på Blaikengruvan AB men villkoren uppfylls inte.

• Miljödomstolen i Umeå beviljar tillstånd för Fäboli- dens verksamheter.

2008 • Tre markägare och Naturvårdsverket överklagar Miljödomstolens beslut.

• Miljööverdomstolen fastställer datum för förhand- lingar till 27-28 maj med 29 maj som en extra dag.

• Bolaget tillkännager förvärv av guldgruvan Pahta- vaara, anrikningsverk, inmutningar och koncessio- ner till ett pris av 3,1 miljoner EUR.

Projektet Fäboliden

har fortsatt att utvecklas positivt efter att vi har be- drivit kärnborrning mot djupet, där vi kunnat påvisa att mineraltillgången fortsätter under dagbrottet, ner till ca 600 m djup. För närvarande pågår kärnborrning för att fylla i de områden där borrtätheten på djupet inte varit tillräcklig, för att klassifi cera tillgången som sannolik malmreserv, samt un- dersöka de områden under dagbrottet där mineraltillgången fortfarande är öppen mot norr och söder.

Efter ett intensivt arbete har Bola- get nu presenterat en lönsamhetsstu- die för Fäboliden, omfattande gruva och processverk, för att utvinna guld i form av dorétackor från ett dagbrott och därefter från underjordspositio- ner. Den planerade processanlägg- ningen och sandmagasinet ger förut- sättningar för en mycket långvarig drift och kommer att vara av stort värde för Bolaget. Lönsamhetsstudien kommer efterhand, vartefter den pågående borrningen indikerar nya mineraltill- gångar att uppdateras.

Borrningen mot djupet är dess- utom ett komplement till den tidigare presenterade underjordsstudien för Fäbolidens guldfyndighet. Studien är baserad på en storskalig LKAB-teknik med låga produktionskostnader. Fä- bolidens guldmineraliserings stora bredd och regelbundenhet gör den

Karl-Åke Johansson

lämplig för skivrasbrytning, enligt den

brytningsteknik som LKAB använder i Malmberget- och Kirunagruvorna.

Miljödomstolen beviljade den 21 december 2007 tillstånd enligt Miljö- balken, för att anlägga och driva en gruva med processverk samt nödvän- dig infrastruktur i Fäboliden. Tillstån- det gäller för en malmproduktion av 5 miljoner ton per år. Sandmagasinets tillstånd gäller för 15 år och 75 miljo- ner tom malm genom processverket.

Magasinet kan med små förändringar t.ex. genom att höja dammarna rym- ma betydligt mer. Miljötillståndet är överklagat av tre fritidboende och Naturvårdsverket. Förhandlingarna i miljööverdomstolen sker den 27-28 maj, med 29 maj som reservdag.

Genom förvärvet av guldgruvan Pahtavaara i norra Finland följer vi vår strategi att bli ett producerande gruvbolag.

Vi har också arbetat vidare på vårt förvärv förra året, det mycket intres- santa projektet Haveri i sydvästra Finland.

Våra övriga prospekteringsinsatser har resulterat i bland annat påvisade guld-, zink, och blymineraliseringar i både Gubbträsk och Tjålmträsk. I Knaftenprojektet har indikerats guld- mineraliseringar i anslutning till en stor guldanomali i bottenmoränen och geofysiska IP-anomalier i berg-

grunden. Detta ger oss förutsättningar att hitta moderklyften till en stor guld- mineralisering.

Detta år, 2008, kommer att skilja sig en del från tidigare år, dels genom att guldproduktionen i Pahtavaara startas, dels genom att upphandling och projektarbete kommer att pågå för Fäbolidenprojektet. Vi kommer även i fortsättningen att göra stora insatser inom prospektering, för att utöka Bolagets guldtillgångar. Ett av de områden som vi prioriterar är frå- gan om Fäbolidenfyndighetens halt, eftersom provbrytningen visat på be- tydligt högre halter än vad som kunnat tolkas från närliggande systematiska kärnborrningar.

VD har ordet

Beskrivning av företagets verksamhet

Affärsidé och strategi: Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på ”Guldlinjen” i Västerbotten och i Haveri och Pahtavaara områdena i Finland, för att därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med fl era gruvor i produktion.

Bolaget skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med hög kompetens utveckla aktuella projekt i Sverige och Finland till gruvdistrikt med centralt liggande anrikningsverk, som försörjs med malm från fl era kringliggande gruvor.

Storuman Sorsele

Vilhelmina

Fäboliden Stortjärnhobben

Malå

Norsjö

Vindeln Skellefteå Lycksele

0 50 100 Km

Bolaget inriktar sig

i ett första skede på att utveckla guldprojektet Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en lång- siktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrikningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmalmer från närområdet.

Parallellt med arbetet på Fäboliden kommer prospekteringsverksamheten att fortsätta på övriga prospekterings- projekt, framförallt på ”Guldlinjen”, samt att få igång produktionen i den förvärvade guldgruvan Pahtavaara

Organisation

Bolagets strategi är att under uppbygg- nadsfasen ha en mycket liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuva- rande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom ett samarbete med andra gruvföretag, som Boliden, har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom fl era för Bolaget viktiga områden.

Tillstånd i Sverige

Lappland Goldminers AB och dotter- bolaget Lappland Guldprospektering AB har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och Finland. I Sverige beviljas undersök- ningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga un- dersökningsarbeten har genomförts och det fi nns skäl enligt lagen. Kost- naderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt. Där- för försöker de fl esta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områdenas arealer och kostnader. Genom detta förfarande

kommer portföljen av undersöknings- tillstånd att befi nna sig i ständig föränd- ring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering.

Bolaget hade i Sverige den 12 april 2008 totalt fyrtiotvå beviljade under- sökningstillstånd för guld omfattande 45 905 ha i huvudsak på ”Guldlinjen”

i Västerbotten och två bearbetnings- koncessioner, Fäboliden på 122 ha och Stortjärnhobben på 22 ha. Dessutom har bolaget fyra undersökningstillstånd för diamant omfattande 74 869 ha och en ansökan för undersökningstillstånd i Sorsele på 1 190 ha.

Tillstånd i Finland

Efter förvärvet av Northern Lion Gold Corporations guldprojekt i Finland har Bolaget 33 stycken undersöknings-

Bearbetningskoncessioner, Fäboliden K nr.1, Stortjärnhobben K nr. 1.

Undersökningstillstånd för guld Undersökningstillstånd för diamant

tillstånd i Tammerfors Skifferbälte.

Av undersökningstillstånden ligger 14 stycken (1 020 ha) i Haveri-om- rådet, 12 stycken (692 ha) i området från Längelmäki i öst till Ylöjärvi i väst samt 6 stycken (434 ha) i Kittilä Grönstensbälte i finska Lappland.

Bolaget har sökt 4 stycken (335 ha) undersökningstillstånd i Osara väster om Haveri.

Efter förvärvet av Pahtavaara guld-

gruva i fi nska Lappland har Bolaget

ytterligare följande undersöknings-

tillstånd i Finland. 17 st (1 493 ha)

undesökningstillstånd i Sodankylä

kommun och 11 st (918 ha) under-

sökningstillstånd i Kittilä kommun. I

Korpilahti i Västra Finlands län fi nns

5 stycken (496 ha) undersöknings-

tillstånd. Bolaget driver även vidare

3 stycken (298 ha) pågående ansök-

ningar i Sodankylä kommun.

Guldmineraliseringarna på ”Guldlinjen” bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats.

Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen.

Slutligen har Bolagets prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifi eras.

Guldets väg från prospektering till gruva

Prospektering efter malmuppslag Innan man kan starta en gruvverksam- het måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyn- dighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade.

Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver

Efter att intressanta målområden med potential att fi nna malm har identi- fi erats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bot- tenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifi erats i den tidiga prospekteringen gäller det att ut- veckla uppslaget till ”känd och indike- rad” mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbe- slut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen.

För att bestämma tillgångarnas storlek och klassifi cering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet.

Borrningarna leds och planeras av en s.k. kvalifi cerad person, som skall sä- kerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden.

Malmen identifi eras

Efter att en malm har identifi erats är det en lång väg till att ha framställt rent guld. Kostnadseffektivitet och

guldutbyte är de viktigaste framgångs- kriterierna. Det färdiga guldet har en marknad som investeringsobjekt, för smyckestillverkning och i industriell användning.

Utarbetande av gruvplaner

Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlay- out. Nästa steg blir att utarbeta pro- duktionsplaner och behov av utrust- ning för att uppfylla dessa planer.

Framtagande av processlösningar När malmen har brutits i gruvan och fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Bolagets planer är att i egen regi utvinna guld och silver från Fäbolidens gruva genom anrikning följt av lakning med natriumcyanid.

Uppbyggnad av gruva och anläggningar

Utifrån de olika specifi kationer som

framtagits för gruvan och processen

konstrueras och byggs anläggningar

för bl.a. gruva, anläggnings- och lak-

verk samt sandmagasin. Konstruktio-

nerna görs av erfarna konsulter under

ledning av Bolagets experter.

Process

Malmen från gruvan har en styckestor- lek där det mesta är mindre 300 mm.

För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0,1 mm.

Detta görs i fl era steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. En- ergikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning.

Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom lakning med cyanid, som har egenska- pen, tillsammans med luftens syre att lösa den ädla metallen i vatten. I takt med att guldet löses ut adsorberas det på aktivt kol, vilket tillsättes lösning- en. Detta kol, med dess guldinnehåll, avskiljes så för vidare behandling.

Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering. Under processen har tidigare gjorts en upp- delning, så att de ur miljösynpunkt farliga elementen som svavel och

Storuman Sorsele

Vilhelmina

Malå Norsjö

Vindeln Skellefteå Lycksele

Inlandsisens avsmältning visande is- massans rörelseriktning, som också är transportriktningen av morän.

Spridning Subduktion Kollision

Oceanisk skorpa Övre lager/

Mantel

Centraloceanisk rygg

Kontinent A Kontinent B

Astenosfär Litosfär

Kontinental skorpa Djuphavsgrav

Konvektionsström Tidigare oceanisk skorpa

Den schematiska fi guren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s. k. orogena guldfyndigheter kan ha bildats längs

”Guldlinjen” för omkring 1,8 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som fi nns längs ”Guldlinjen”, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har fl era kilometer av den överlig- gande berggrunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats.

Gruvbrytning

Gruvbrytning omfattar borrning,

laddning, sprängning, lastning och

transport till processverk. Vid brytning

måste en till tre gånger så mycket grå-

berg, svagt guldhaltigt eller helt ofyn-

digt, brytas för att malmen skall bli

tillgänglig. En del av detta gråberg kan

klassas som icke miljöfarligt och har

en kommersiell användning, t.ex. som

ballastmaterial. Övrigt berg deponeras

på ett miljömässigt säkert sätt.

tungmetaller har koncentrerats till en mindre del av restprodukten. Denna del ca 10 % deponeras på ett mycket kvalifi cerat sätt, medan den icke farliga får en enklare deponeringsform.

Det på guld laddade aktiva kolet ge- nomgår så en lakning med koncentre- rad cyanidlösning vid hög temperatur.

Kolet återanvändes härefter. Den guld- rika lösningen går nu till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull.

Produktion

Sista ledet i den planerade produk- tionen är gjutning av guldtackor, s.k doré-tackor, som skickas för extern raffi nering. Doré-tackorna från Fäboli- dens guldfyndighet bedöms innehålla omkring dubbelt så mycket silver som guld.

• Ett malmuppslag har identifi erats i den tidiga prospekteringen.

• En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profi lmodeller för vidare behandling.

• Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruv- layout.

• När gruvan har brutit malmen och den fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt.

• Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna.

Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning.

Berggrund Morän Inlandsisens

rörelseriktning

Mineralzon

Gruvbrytning Anrikning Lakning/

smältning

Raffi nering Guld

Guldets väg Guldets väg

Anrikning

Raffinering Guld

Lakning/

Smältning Gruvbrytning

Världens guldproduktion har under 2000-talet stagnerat och framför allt har Sydafrikas produktion sjunkit kraftigt. Kina har å andra sidan under 2007 seglat upp som världens största producent av guld, samtidigt som man också passerat Australien som världens ledande gruvnation.

Guldmarknaden

Konsumtionen av smycken

, redovisat i antal ton guld, ligger på i stort sett på samma nivå som världens gruv- produktion dvs c:a 2500 ton/år. Vi ska dock inte uppehålla oss vid dessa siffror allför mycket. När det gäller guld så har produktion och konsum- tion mycket litet med prisutvecklingen att göra.

När vi betraktar faktumet att den dagliga omsättningen av guld översti- ger ett års produktion, tillsammans med det andra faktumet att nästan allt guld som producerats fi nns i cir- kulation, så inser vi varför det är lätt att hamna fel i analysen av guldprisets utveckling, om vi granskar utbud och efterfrågan. Smyckeskonsumtionen, uttryckt i ton, tenderar att sjunka med högre guldpriser och stiga med lägre priser. Den är m a o mer en effekt av prisutvecklingen än motor bakom den. Centralbanksförsäljningar an- sågs av många ligga bakom guldets kräftgång på 90talet.Centralbanks- försäljningarna under 2000-talet har

dock fortsatt i oförmiskad takt, medan priset mer än tredubblats så uppenbar- ligen är det andra faktorer som har en mer avgörande prispåverkan.

Den grundläggande drivkraften för guldprisets utveckling är infla- tionsförväntningar och tilltron till olika valutors beständighet. Världens reservvaluta nr 1 är som bekant den amerikanska dollarn. Efter Bretton Woods systemets upphörande 1971 kan man inte längre växla dollar mot

guld hos en centralbank. Det innebär att om man är missnöjd med den förda ekonomiska politiken i USA får man sälja sina dollar och köpa andra valutor, eller guld. Guldpriset blir således lite av en värdemätare på hur världens sammanlagda ekonomi sköts. De gångna årens låga räntor och stora skulduppbyggnad, i framför allt USA, har lett till en förväntan att cen- tralbankerna ska prioritera ekonomisk tillväxt istället för kampen mot infl a- tion. Det är svårt att föra en restriktiv penningpolitik om en stor del av be- folkningen samtidigt är högt belånade.

Marknaden har varit missnöjd med denna utveckling och följaktligen har priset på guld handlats upp.

USAs Centralbank har i och med den fi nansiella kris som 2007 startade i landet tvingats göra denna förväntade omprioritering, vilket resulterat i en väldigt svag dollarutveckling och ett kraftigt stigande guldpris. Den akuta fasen av den fi nansiella krisen nådde sitt maximum i mars 2008 och en del av marknadens aktörer tog hem vinster, baserat på att det prognosti- cerade ekonomiska förloppet slog in.

Man kan också uttrycka det som att ge- nom räddningen av Bear Stearns togs

”rädslofaktorn” bort från marknaden och aktörerna växlade in en del guld

Guldnoteringarna är Londons FM notering USD/SEK är Riksbankens. Uppdaterat 11 april 2008.

200 300 400 500 600 700 800 900 1000

2001-01-012001-07-012002-01-012002-07-012003-01-012003-07-012004-01-012004-07-012005-01-012005-07-012006-01-012006-07-012007-01-012007-07-012008-01-01 USD/uns

60 80 100 120 140 160 180 200 kr/gram

Guldpris i kr/gram Guldpris i USD/uns

FOTO:RIKSBANKEN

Penningmängden ökar med tvåsiffriga tal i så gott som hela världen. I det

”restriktiva” Euroområdet med 11%, i Sverige 15 %, i Ryssland och Kina än mer. USA däremot har beslutat att inte offentliggöra några siffror över penningmängd. Administrativt för svårt säger man. Det är dock få som tror på den förklaringen.

Dessa pengar jagar efter att omsät- tas i varor, land, hus, råvaror etc.

Den rekylfas som guldet nu be- fi nner sig är hårt styrd av den kort- siktiga dollarutvecklingen. På längre sikt kommer dock infl ationen vara den avgörande faktorn. Om infl atio- nen inte håller sig på mattan som världens fi nansmarknader tycks tro, utifrån de obligationsräntor som vi ser idag, så kommer dollarns utveckling inte kunna förmå att hålla tillbaka guldprisets uppgång och de nivåer

vi nu ser kommer då att framstå som mycket låga.

Konsekvenserna för världens fi nansmarknader kan då bli mycket svåra och ”subprime” krisen kan i ett historiskt perspektiv komma att fram- stå som början på en betydligt större kris för världens skuldmarknader. Den medicin som skulle lösa problemet blev istället ytterligare lök på laxen.

Det är lätt att kritisera centralban- kerna, men samtidigt är det svårt att se vad de skulle gjort annorlunda.

Dagens finansiella system kommer att behöva stöpas om i grunden för att kunna leverera långsiktig fi nansiell sta- bilitet. På sikt skulle en världsvaluta, som på något sätt är kopplad till reella tillgångar, vara att föredra. Innan ett sådant system är på plats så kommer världen förmodligen gå igenom en större fi nansiell kris. Den krisen kan mycket väl vara en infl ationsperiod med betydligt högre räntor än vad vi ser idag.

Guldet kommer i ovan beskrivda scenario befinna sig i en uppåtgå- ende trend så länge som de av cen- tralbankerna satta räntorna inte ger en defi nitiv premie över infl ationen.

Uppgången för guldet kommer att vara över i det ögonblick som centralban- kerna på allvar stramar åt likviditeten i världen. Det är tveksamt om det kommer att ske inom ramarna för vårt befi ntliga fi nansiella system.

och obligationer mot aktier som fal- lit mycket. Skapande av en potentiell infl ationsbubbla bedöms vara mycket mindre skadlig för ekonomin än att bankerna faller som dominobrickor.

Den genomförda omläggningen av centralbankens politik är som ovan nämnts precis det som markna- den spekulerat i. Följaktligen så har råvarorna återupptagit sin marsch mot högre priser. Många analytiker träter om prisnivåerna och hävdar att priserna är felaktiga och att det är spekulanter som dragit upp priserna.

Frågan man bör ställa sig är istället

varför spekulanterna köper. Kinas

och Indiens utveckling säger många

och visst är det sant att vi skriver eko-

nomisk världshistoria i en stor del av

den tredje världen. Det är emellertid

också sant att vi har en monetär ex-

panison utan dess like i hela världen.

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä ^CKSELECK

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tallallååkkeeerreerrr Ersmarksberget

Svärtträsk

Barsele Svartliden

Under fl era år har Lappland Goldminers bedrivit prospektering och utvärdering av guldpotentialen på

”Guldlinjen” i Västerbotten. ”Guldlinjen” omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost.

Zonen kan representera en äldre svaghetszon med vulkanisk verksamhet vars ålder är nära två miljarder år.

”Guldlinjen” i Västerbotten

Guldmineraliseringarna

uppträder i huvudsak tillsammans med arsenik- kis, magnetkis och kvarts. Med ut- gångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, av olika företag, har ett antal guldminerali- seringar påträffats. Några av dessa är från nordväst till sydost, Blaiken (Ersmarksberget), Tjålmträsk, Bar- sele (Skirträsk), Stor tjärnhobben, Sandviksträsk, Svartliden, Fäboliden, Knaften, Klippen med fl era.

Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt

Ett urval av Lappland Goldminers undersökningstillstånd och guldprojekt

prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Ett nytt bety- dande guldfält, Guldlinjen, i Västerbot-

ten har tillkommit vid sidan av det tra- ditionella Skelleftefältet med komplexa sulfi dmalmer och guldmalmer.

Satellitbild från Google Earth.

Sverige

Finland

Haveri Tjålmträsk

Gubbträsk

Fäboliden Stortjärnhobben

Knaften

Pahtavaara

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä ^CKSELECK

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tallallååkkeeerreerrr

Fäboliden, som ligger 40 km väster om Lycksele, är Bolagets fl aggskepp och viktigaste fyndighet. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största i Fennoskandien, och en av de största i Europa. Bolaget planerar att etablera ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för att anrika malmer från Guldlinjen.

Bolaget har en bearbetningskoncession för Fäboliden, och miljötillstånd för att påbörja gruvbrytning i området är f.n.

under behandling i Miljööverdomstolen.

Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt

Prospektering

Kärnborrning har framskridit i faser i Fäboliden sedan 1993, och fram till 2008 omfattar borrningen 296 kärnborrhål på sammanlagt 55 700 m, fördelat mellan dagbrott, under- jordsläge, Norra och Södra Fäboliden och programmet för haltverifi ering.

Ytterligare borrning påbörjades i mitten på april 2008, och syftar till att fastställa malmtillgången och mineralreserven i Fäboliden, samt att utforska fortsättningen av guldmine- raliseringen mot djupet. Totalt kom- mer 13 kärnborrhål på sammanlagt 6 900 m att borras under det nuvarande programmet.

Under 2006 och 2007 utfördes en omfattande geofysisk strukturtolkning i området nära Fäboliden för att upp- täcka malmförande strukturer.

Mineraltillgångar och reserver Bolaget håller på att slutföra en lön- samhetsstudie vilken innehåller en aktuell rapport på tillgångarna daterad 16 mars 2008. Beräkningen har utar- betats av GeoVista AB i full enlighet med SveMins regler, med en lägsta guldhalt (cut-off) på 0,4 g/t Au.

I rapporten över mineraltillång- arna är den kända och påvisade mi-

neraltillången uppskattad till ungefär 60 miljoner ton med ett guldinnehåll på 2,4 miljoner tr.oz guld. Det fi nns dessutom en antagen tillgång på ca.

10 miljoner ton, se nedanstående tabell för uppskattning av mineral- tillgångarna daterad den 16 mars 2008.

Mineraltillgångar delas upp i un- derkategorier i stigande grad av geolo- gisk säkerhet från antagen till påvisad och till känd. En antagen tillgång är mindre säker än en påvisad. En påvi- sad mineraltillgång har en högre grad av säkerhet än en antagen, men lägre än en känd.

Med avseende på den antagna tillgången på 10 miljoner ton har den

genomborrats ett antal gånger, men ännu inte med ett tillräckligt antal borrhål för att kunna klassifi cera den som påvisad. Ytterligare borrning fortgår, och den antagna tillgången förväntas bli uppgraderad till påvisad under sommaren 2008.

Den 16 mars 2008 presenterade Bolaget en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt enligt SveMins regler. Den bevisade malmreserven uppgår till 22,9 miljoner ton, med en genom- snittlig halt på 1,2 g/t Au, motsvarande 27,5 ton guld (0,88 M tr. oz.). Av detta beräknas 84%, eller 22,8 ton guld att kunna utvinnas efter förluster i gruvan och anrikningsverket. Förutom den bevisade malmreserven har Bolaget en

Fäbolidens mineraltillgångar Tonnage Au Ag Innehåll

(t) g/t g/t Au (g) Ag (g) Au kOz Ag kOz +250 m Känd 24 961 000 1,26 3,27 31 409 000 81 688 000 1 010 2 626

Indikerad 1 435 000 0,97 1,95 1 398 000 2 798 000 45 90

250m till -5 m Indikerad 30 500 000 1,23 3,69 37 376 000 112 604 000 1 202 3 620 -5m till -150 m Indikerad 4 120 000 0,88 3,06 3 609 000 12 606 000 116 405 Antagen 7 057 000 1,42 4,19 9 991 000 29 576 000 321 951

Liggvägg/hängvägg Antagen 2 470 000 0,61 1,49 1 524 000 3 670 000 49 118 Totalt 70 543 000 85 307 000 242 942 000 2 743 7 810

sannolik malmreserv för underjords- produktion på 30,5 miljoner ton med en genomsnittlig halt på 1,07 g/t Au och 3,3 g/t Ag (silver) motsvarande 32,6 ton guld.

Beräknad mineraltillgång har omvandlats till malmreserv enligt nedanstående tabell.

Malmreserven baseras på kärn- borrning på ett avstånd av 50x 50-60 m i 24 profi ler med 250 kärnborrhål omfattande sammanlagt 49 500 m och >14 000 guldanalyser och prov- brytning av 1 000 ton, processtest i mindre skala, inklusive detaljerade anrikningstest och en lönsamhets- studie. Lönsamhetsstudien, som koordinerades av Outokumpu Tech- nology Oy, undertecknades den 3 april 2008, och publicerades 25 april 2008.

Lönsamhetsstudien omfattar gruva, anrikningsverk och infrastruktur för att producera dorétackor.

Beräkningen av malmreserven har följt SveMins regler enligt de kanaden- siska bestämmelserna NI 43-101 och omfattar alla aspekter, som är tillämp- liga för svenska förhållanden.

Provbrytning och haltverifi ering Provbrytningen under 2005 på 1 000 ton malm, av vilket 100 ton användes för processtest, utvisade avsevärt högre halter än förväntat från kärnborrnings- resultat. P.g.a. detta initierades ett omfattande program för att verifi era guldhalterna i Fäboliden, i samarbete med SRK Consulting Ltd., ett interna- tionellt konsultbolag. Arbetet fortsatte under 2005-2006 och i december 2006 bekräftades att de högre halter som funnits under provbrytning, som påvi- sade en högre halt än den som utvisats genom systematisk kärnborrning, var korrekta. Trots detta har Bolaget inte gjort någon uppåtkorrigering för malmreserven eller mineraltillgången, som publicerades i mars 2008. Halt- verifi eringsprogrammet har resulterat i en stor mängd värdefull information, vilken kommer att vara till stor hjälp vid gruvbrytning i Fäboliden. I det skedet kommer den verkliga distribu- tionen av halter i gruvan att bli känd.

Fäbolidens Tonnage Au Ag malmreserver (Mt) g/t g/t Dagbrott Bevisad 22,9 1,26 3,12 Underjord Sannolik 30,5 1,07 3,29

Totalt 53,4

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä ^CKSELECK

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tallallååkkeeerreerrr

För att garantera driften av ett centalt anrikningsverk i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet inom Sorsele, Storuman, Lycksele och Åsele kommuner.

Bolagets prospekteringsprojekt

Stortjärnhobbens guldgruveprojekt

Stortjärnhobben ligger

4 km sydost om byn Grundfors i Storumans kom- mun. Avståndet till Fäboliden är 65 km på tillgängliga vägar. Stortjärnhobben ägs av Lappland Guldprospektering AB, ett helägt dotterbolag till Lappland Goldminers AB.

Guldmineraliseringen i Stortjärn- hobben upptäcktes i häll under block- letning 1988. Efter detta genomfördes kärnborrning från 1997 till 2006 i fl era faser med totalt 52 borrhål på sammanlagt 5 950 m. Borrningen var delvis svår p.g.a. svårtillgänglig ter- räng och stränga miljökrav från Läns- styrelsens Naturvårdsenhet. Det var även svårt att uttolka resultaten från prospekteringen. Borrningen har på- visat en 750 m lång guldmineraliserad zon med stundtals höga guldhalter.

Synligt guld visar sig som små korn i breccierade vulkaniter med skarn, albit, karbonat och kvartsomvandling tillsammans med arsenikkis.

Processtester i laboratorium har genomförts på borrkärnor. Dessa in- dikerar 90% utvinning av guld till en kostnad av 30-35 SEK per ton malm.

Den 12 februari 2007 erhöll Lapp- land Guldprospektering AB en be- arbetningskoncession på 22 hektar för Stortjärnhobben. Koncessionen överklagades av Vapstens sameby, men överklagan avslogs av regeringen i ett beslut daterat den 6 december 2007.

Planerna för Stortjärnhobben in- kluderar fortsatt prospektering av den

guldmineraliserade zonen från under-

jordspositioner med kärnborrning, för

att bestämma guldets uppträdande

och för att presentera mineraltill-

gångar och en malmreserv.

Gubbträsk guld-, silver-, zink- och blyprospekteringsprojekt

Gubbträsk ligger ca. 100 km

nordväst om Lycksele i Storumans kommun. Bo- laget har 5 undersökningstillstånd för Gubbträsk och har genomfört borrning på det nordligaste av dessa tillstånd se- dan 2004, med 253 hammarborrhål för geokemisk bottenmoränprovtagning och 422 hål för bergkaxprovtagning.

Under undersökningen har ett stort antal guld-arsenikkis och zink-, bly-, silveranomalier påträffats. Många av dessa har identifi erats genom kärnborr- ning. Fram till 2008 har 68 kärnborrhål

borrats, omfattande sammanlagt 8 797 m. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrningen övertvärat flera parallella zoner med zink-bly- silvermineraliseringar i breccierad meta-gråvacka av Svärtträsktyp. Den bästa mineraliseringen fi nns i borrhål 200622 med 7 m med 3,2% zink, 0,2%

bly och 5 g/t silver. Den bästa guldmi- neraliseringen fi nns i borrhål 200723 med 6 m med 11,15 g/t Au.

Under hösten 2007 upptäcktes ett nytt fynd med bly-silvermineralisering

i granodiorit i block vid Lagbäcken, Gubbträsk tillstånd nr. 4. Genom geo- kemi och geofysik, uppföljt med kärn- borrning, har moderklyften kunnat påvisas i Lagbäcken. Analysresultat är ännu ej (mitten på april) tillgängliga.

Vartefter nya mineraliseringar upp- täcks i Gubbträsk kommer de att defi nieras genom kärnborrning. Kom- pletterande borrning kommer även att utföras för att uppgradera den antagna tillgången till påvisad i områden när- mare ytan. Under 2007 genomfördes ett intensivt prospekteringsarbete i Gubbträsk för att säkerställa områdets mineralpotential.

Antagen tillgång för guldminerali- seringen: 700 000 ton med 1,6 g/t Au och för basmetallerna och silvermine- raliseringen: 2,1 miljoner ton med 11 g/t Ag, 1,2% Zn och 1,1% Pb (Se press- meddelande daterat 13 juni 2007).

Processtester har utförts på borrkär- nor från Gubbträsk. Resultaten visar ett mycket gott utbyte av zink.

Knaftens guldprospekteringsprojekt

Knaften, som ligger 15 km

söder om Lycksele, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän.

Guldmineraliseringen ligger under avsevärda mängder grus och sand i Öråns dalgång, och har utvärderats genom kärnborrning från 1995 till 2001 av diverse prospekteringsföretag såsom Scanex / Barrick 1995-96 och

North Atlantic Natural Resources un- der 2001. Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål genomförts om sammanlagt 1 385 m inklusive 2 RC borrhål un- der perioden 2003-2005. Från 2006 till 2007 har ett nytt borrprogram genomförts med 6 borrhål på sam- manlagt 1 112 m. Totalt med 2007

års program har 59 borrhål omfat- tande sammanlagt 9 373 m borrats i Knaften. Programmet under 2007 genomfördes utifrån en omtolkning av geofysiska data och en ny geologisk modell för guldmineraliseringen.

Efter slutförandet av den senaste

borrningen kan nu modellen bekräf-

tas. Guldmineraliseringen fi nns i en

förkastningszon i kvartsdiorit med en nord-sydlig strykning och med en fl ack stupning mot öster. Guldmineralisering har påträffats dels som synligt guld, dels tillsammans med arsenikkis. Med den senaste borrningen har det horisontella området för den potentiella guldmine- raliseringen i fyra olika lägen avsevärt utökats och har bestämts till geofysiska IP-anomalier. Den potentiella guldzo- nen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna som hittills påträffats i borrningen är 11 m med 3,17 g/t Au i borrhål 96009 och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål 200601.

Fortsatt borrning i Knaften rekom- menderas nu för att klargöra utbred- ningen och intensiteten på guldmine- raliseringen inom ett 2 km långt och 500 m brett område. Målet är att påvisa mineraltillgångar som kan brytas i en underjordsgruva och transporteras till Fäboliden för att anrikas med en begrän- sad miljöpåverkan i Öråns dalgång.

Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt

Undersökningstillstånden

Tjålmträsk nr. 1-8 och Lillberget nr. 1, ligger syd, sydväst, öster och sydost om Sorsele.

Flera målområden har avgränsats inom området med arsenikkismine- raliserade block, som innehåller både höga och låga halter av guld.

Ett av dessa block analyserades och resultaten visade 350 g guld per ton och vann första priset i Mineraljakten år 2000. Moderklyften för detta har ännu inte hittats. Geofysiska undersökningar genomfördes i Tjålmträsk nr. 1 under hösten 2003, och följdes upp med bot- tenmorän- och bergkaxprovtagning i vitt spridda profi ler i 2004. Ett område

upptäcktes som tolkades som moder- klyften för ett antal guldmineraliserade block. Systematisk prospektering med blockletning, kartering, geofysisk mät- ning och geokemisk provtagning och grävningar utfördes under 2005, 2006 och 2007 i Tjålmträsk-Krutträskområ- det, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Namme- stjärn och Stridsmark. Hammarborr- ning utfördes vid Stensundsberget un- der 2005 och kärnborrning i Tjålmträsk under vintern 2005. Arsenikkis med låga guldhalter har upptäckts under prospekteringen, samt även zink- bly-, och kopparmineraliseringar.

Bottenmorän- och bergkaxprovtag- ning genomfördes i Tjålmträsk-Krutträ- skområdet under vintern och senvintern 2007, vilken gav arsenik-antimonanoma- lier i moränen och berggrunden. Uppfölj- ning med kärnborrning med 9 borrhål på sammanlagt 1 190 m inom två områden resulterade i låga guldvärden i silicifi erad meta-gråvacka och vulkaniter.

Ytterligare tolkningar har avgränsat en antiklinalstruktur med guld-, arse- nik- och antimonanomalier. I mitten av april 2008 påträffades synligt guld i borrhål 200803 av totalt 10 hål på sammanlagt 900 m, som skall borras.

Analysresultaten har ännu ej erhållits.

Haveri guld-, koppar- och koboltprojekt

Haveri ligger i Tammerfors

Skiffer- bälte på fortsättningen av Guldlinjen över Bottniska Viken till sydvästra Finland, och utgör därför en naturlig expansion på Lappland Goldminers aktiviteter. Omfattande prospekte- ringsarbete har genomförts under de senaste åren, inklusive 126 kärnborr- hål på sammanlagt 30 000 m, som klart visar Haveris potential att bli en betydande guldgruva med hög volym och låg enhetskostnad, med koppar och kobolt som biprodukter.

Ovanstående scenario grundas på flera parallella och subvertikala malmlinser i den gamla Haverigruvans omgivning, påvisade genom borrning inom ett 100 m brett och mer än 300 m långt område i en nordostlig till sydvästlig riktning. Malmlinserna är öppna mot djupet under 360 m djup, och uppvisar exceptionell bredd och höga guldhalter, vilket kan bli grunden till både storskalig brytning och till en traditionell underjordsgruva. Borrhål MW03 håller på en sektionslängd av

450 m en genomsnittshalt på 1,05 g/t Au och mer än 0,12% Cu och är ett exempel på en bred låghaltig guld- kopparmineralisering. Borrhål MD05 håller på 8,95 m längd en genomsnitt- lig halt på 5,92 g/t Au från 78,5-87,45 m och från 244-278.5 m har sektions- längden på 34,5 m en genomsnittlig guldhalt på 3,03 g/t. Det förekommer ofta synligt guld i borrkärnor från Haveri. Ett antal guldmineraliserade zoner med höga guldhalter har iden- tifi erats nära huvudzonen, vid Pelto- saari och Ansomäki, viket tillsammans med huvudzonen ligger på en mag- netisk anomali inom ett 1 500 x 250 m område tillsammans med andra guldmineraliserade zoner.

Det omedelbara målet är att - genom ingenjörsarbete och geologiskt arbete - utveckla en stor mineraltilllgång och att sedan etablera gruvdrift och utvinning av guldet med användning av storskaliga metoder, enligt samma koncept som för vårt guldprojekt i Fäboliden. Bolaget undersöker även möjligheten att skapa

ett kassafl öde snart genom att använda ett närbelaget anrikningsverk.

Historiskt har Haveri en guldtill- gång från 1999 (ej beräknad i enlighet med National Instrument 43-101) på 742 000 oz. Au. Längre fram i denna rapport fi nns några exempel på bor- resultat från Haveri, producerade av Northern Lion Gold sedan dess.

”Genombrottszonen” (the Break- through Zone) ligger väst och sydväst om Haveris dagbrott, och består av sili- cifi erad felsisk och mafi sk vulkanit och vulkanoklastiska bergarter, som ligger under en bergart med en distinkt geoke- misk signatur. Den inkluderar två zoner som tidigare kallats ”Tombstone” och

”Mine West”. Hål TS-06, som borrades för att testa den nya zonen (”Genom- brottszonen”) tillkännagavs av Bolaget 15 mars 2005, påträffade fyra separata zoner med guldmineralisering, varav den mest betydelsefulla uppvisade hal- ter på 27,20 g/t Au över 9,2 m. Kärnor från två av de fyra zonerna innehöll fi nkornigt och spritt synligt guld.

Sandviksträsk ligger ca. 30

km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontaktzonen mellan två graniter av olika ålder och starkt skjuvna vulka- niter och metasediment.

Bolaget har undersökningstillstånd för Sandviksträsk och har under 2007 borrat 11 kärnborrhål på sammanlagt 1 491 m. Borrning och provtagning av berggrunden påvisade en 400 m

Sandviksträsk guldprospekteringsprojekt

lång zon med delvis höga guldhalter.

En utvärdering av resultaten visade att borrning från den norra stranden av Sandviksträsket kunde ge vidare information om den guldmineralise- rade zonen, som delvis fortsätter un- der Sandviksträsket. Ett borrprogram utfördes under 2007 och kontaktzo- nen defi nierades. Under våren 2008 genomborrades den mineraliserade

strukturen med 6 kärnborrhål på sam-

manlagt 614 m. Resultaten från det

senaste borrprogrammet är under

utvärdering.

Historiskt har Pahtavaaragruvan

pro- ducerat 30 000 uns/år motsvarande 1 000 kg guld till en cash-cost på ca.

500 USD/uns.

Lappland Goldminers har för avsikt att återuppta driften i gruvan och anrikningsverket så snart en del prospekteringsarbete har slutförts.

Pahtavaaras geologi

Fyndigheten ligger i en bergartssek- vens, som kallas Lapplands grönstens- bälte, vilket främst består av komati-

Pahtavaara guldgruva

tiska lavor, vulkanoklastiska sediment och mafi ska metavulkaniter.

Malmen ligger i kontaktzonen mellan en komatitisk lava och vulka- noklastiter. Guldmineraliseringarna är linsformade och uppträder i en östväst- lig, nästan vertikal omvandlingszon.

Bredden varierar från några meter till tio meter. Förhöjda halter av guld i de omvandlade bergarterna kan spåras upp till 6 kilometer från gruvan.

Guldet i Pahtavaara uppträder nästan uteslutande som fritt guld mel-

lan silikatmineral, karbonat och baryt men lokalt kan guldet även finnas som inneslutningar i magnetit. Guld kan med blotta ögat ses i grovkornig amfibolbergart tillsammans med kvartsbarytådror.

Guldgruvan Pahtavaara med anrikningsverk förvärvades den 31 mars 2008, från konkursförvaltaren av ScanMining Oys konkursbo. Priset var 3,1 miljoner Euro, och inkluderade gruvan, anrikningsverket, inmutningar och koncessioner.

FOTO:RIKSBANKEN

Lappland Goldminers och miljön

Företagets mål och strategi är att bli ett producerande och lönsamt gruvföretag, som dessutom skall arbeta på ett miljömedvetet sätt och vara en lönsam motor för regionen genom att skapa arbetstillfällen och underlag för samhällsservice inom ett större glesbygdsområde i Västerbottens inland. I Finland skall fi nska guldprojekt utvecklas med en liknande målsättning.

Miljö

Företagets mål och strategi är att bli ett producerande och lönsamt gruvföre- tag, som dessutom skall arbeta på ett miljömedvetet sätt och vara en lönsam motor för regionen genom att skapa arbetstillfällen och underlag för sam- hällsservice inom ett större glesbygds- område i Västerbottens inland. I Fin- land skall fi nska guldprojekt utvecklas med en liknande målsättning.

Miljöpolicy

Lappland Goldminers har som mål- sättning att alltid minimera ingreppen i natur och miljön.

Metodik

Bolaget avser att använda bästa ekono- miskt rimliga teknik för att minimera påverkan på miljön och för slutlig efterbehandling.

Bolaget utvecklar teknik och lös- ningar tillsammans med välrenom- merade experter med kännedom om lokala förhållanden och i fortlöpande samråd med berörda intressenter och myndigheter.

Bolaget står givetvis enligt gällande lagstiftning för kostnaderna vid efter- behandling av den mark på vilken arbeten utförs.

Prövningsprocessen för gruvverksamhetens olika skeden avseende Mineral- lagen och Miljöbalken.

Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Undersöknings- tillstånd enligt

Minerallagen

Bergmästaren beslutar

Ev. samrådsplikt alt. tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Länsstyrelsen beslutar

Undersöknings- tillstånd enligt

Minerallagen

Bergmästaren beslutar

Tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Miljöprövnings- delegationen

beslutar

Bearbetnings- koncession enligt

Minerallagen

Tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Bergmästaren beslutar.

Länsstyrelsen är remissmyndighet

Miljödomstolen beslutar.

Länsstyrelsen är remissmyndighet

Provbrytning

Prospektering Gruvbrytning

Tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken

Innan Bolaget kan påbörja prospek- teringsaktiviteter och andra arbeten, som bedöms ha väsentlig påverkan på miljön måste Bolaget erhålla nödvän- diga tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken. Länsstyrelsen i Väster- botten har gjort följande schematiska bild över hur tillstånden hanteras och vilka myndigheter som är beslutande respektive är remissinstanser.

Varje beskrivet delmoment inne- håller också fl era delsteg bland annat omfattande samråd och ett fl ertal mil- jömässiga och tekniska utredningar.

Syftet med hela tillståndsprocessen är att Bolaget skall utarbeta lösningar

som möjliggör utvinning av mineral- produkterna, utan att orsaka onödiga skador på miljön. I arbetet ingår också att ta fram metoder för mätning av mil- jöeffekter och att föreslå tillåtna mäng- der som är acceptabla för miljön. Arbetet görs i samarbete med miljömyndigheter, framför allt Länsstyrelsen i Västerbotten och andra berörda myndigheter.

Tillståndet enligt miljöbalken be-

slutas av Miljödomstolen som fattar

sitt beslut efter remiss till ett fl ertal

berörda bland annat Länsstyrelsen och

Naturvårdsverket. Normal behand-

lingstid för tillståndsprocessen är ett

till ett och ett halvt år beroende på

hur genomarbetad ansökan är och på

domstolens arbetsbelastning.

Förvaltningsberättelse

Koncernen består av moderbolaget Lappland Goldminers AB (Publ.) 556544-3339, det helägda Lappland

Guldprospektering AB och det under räkenskapsåret 2007 förvärvade, helägda fi nska dotterbolaget, Lappland Goldminers Oy.

Lappland Goldminers AB 556544-3339

Lappland Guldprospektering AB 556487-3064

100%

Lappland Goldminers Oy FO-1907114-0

100%

Verksamhet

Affärsidé och strategi: Lappland Gold- miners affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på ”Guld- linjen” i Västerbotten och att därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med fl era gruvor i produktion. Bolaget skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med hög kompetens utveckla aktuella projekt i Sverige och Finland till stora gruvdistrikt med centralt liggande an- rikningsverk, som försörjs med malm från fl era kringliggande gruvor.

Bolaget inriktar sig i ett första skede på att utveckla guldprojektet

Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en långsiktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrik- ningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmal-

mer från närområdet.

Parallellt med arbetet på Fäboliden

kommer prospekteringsverksamheten

att fortsätta på övriga prospekterings-

projekt, framförallt på ”Guldlinjen”.