Verksamheten 1979

SPÄRR

För publicering

tidigast den 27 april 1980

13 Rullningslager 21 stålprodukter 25 Skärande verktyg 27 Andra produkter 31 Moderbolaget

31 Förslag till vinstdisposition 31 Revisionsberättelse

32 Koncernens organisation 33 Bokslut koncernen 33 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Finansieringsanalys 36 Utveckling 1973-79 37 Bokslut moderbolaget 37 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Finansieringsanalys

40 Kommentarer till boksluten

50 Styrelse, revisorer och koncernledning 51 Koncerndata

51 Företag inom koncernen

Omslagsbilden:

starktförbättrad bärförmåga och lägre driftstempe- ratur utmärker det nya sfäriska rullagret i CC-ut- förande. Ändringar i lagrets inre geometri och en patenterad rullstyrning gör skillnaden. I förstoring visar omslagsbilden styrrings- och löpbanorna efter enbart grovsvarvning.

Övriga bilder:

Sidan 2: Kemisk metallanalys vid SKF:sforsknings- centrum i Holland.

Sidan 12: Sfäriska rullager i växeln till ett gummi- valsverk.

Sidan 22: Reglerhytten i Stålverk 4 .

Sidan 24: En av de många bakom SKF:s verktygs- framgångar i Brasilien.

Sidan 28: Slipavdelningen i Singapore-fabriken/ör textilmaskinkomponenter.

Aktieägare som önskar deltaga i bolagsstäm- man skall anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl. 12.00 tis- dagen den 27 maj. Vid anmälan, som helst bör vara skriftlig men kan ske per tel. 031/37 18 52 eller 031/37 10 00, uppges namn, adress, tel. nr och personnummer samt registrerat aktieinne- hav.

Före bolagsstämman kommer stämmodetta- garna att beredas tillfälle att bese SKF:s anlägg- ningar. Anmälan till visningen som börjar kl.

14.00 kan ske per telefon enligt ovan.

För rätt till deltagande i bolagsstämman fordras förutom anmälan till styrelsen att aktie- ägaren är registrerad i den av Värdepappers- centralen VPC AB förda aktieboken senast tis- dagen den 20 maj.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregi- strerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga i bo- lagsstämman. Sådan omregistrering skall vara verkställd senast tisdagen den 20 maj.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 3 juni. Om bolagsstäm- man beslutar enligt detta förslag beräknas utdel- ning komma att utsändas av Värdepapperscent- ralen VPC AB den lO juni till dem som på av- stämningsdagen är införda i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m.fl. som förs i anslutning till denna.

Aktieägare som ändrat adress uppmanas

meddela förändringen till Värdepapperscentra-

len VPC AB, Box 7444, 103 91 Stockholm, i

god tid före avstämningsdagen för att underlätta

utdelningsredovisningen. Adressuppgifterna är

föråldrade eller på annat sätt bristfälliga för de

aktieägare som erhållit denna verksamhetsbe-

rättelse genom eftersändning.

Försäljning .... .. . ... .. . . . . . . ...•... . .. . .. . . . . . varav i Sverige . . . . ... .... . . . . . . ... . . . . . . ... . Rörelseresultat efter avskrivningar . . . . . . . i procent av forsäljningen . . . . . . . ... . Resultat fore kursdifferenser, extraordinära poster,

bokslutsdispositioner och skatter .. ... . . .... .. . .. .. . . . i procent av försäljningen . . . . . . .. .. . . . . . . . . . . . . .. . . N ettaresultat . . . . . . ... ..•... .. . Investeringar i anläggningar . .. . . . . . . _ .. .. ... ... . varav i Sverige . . . . . . . . ..•.. . ... ...

A v skrivningar enligt plan . .. ... ... . . ... . . . ... . Medelantal anställda .... . . . . . .. . . . . . . .. . . . .. . . . .. . . . . varav i Sverige . . . . . . . . Löner och lönebikostnader . . . . .. .. .. . . . .

varav i Sverige . . . . . ... . Försäljning per anställd , tkr . . . . . Räntabilitet, procent . . . . . ... . ... . ... ... . Omräknat resultat i kronor per aktie i moderbolaget ... .. . Moderbolaget

Utdelning totalt (for 1979 enligt förslag) ... . .... .. .. . . . . . Utdelning i kronor per aktie (för 1979 enligt fOrslag) .. .. . .

11.062 780 876 7,9 475 4,3 138 407 88 465 53.994 9.919 4.830 1.161 205 7,2 14:15

108 6:00

9.533 + 16

624 + 25

543 + 61 5,7

207 + 1 29 2 ,2

101 + 37

442 - ⁸

68 + 29

446 + ⁴

54.468 l

10.173 - ³

4.338 + ¹¹

1.098 + 6 175 + 17 4,7

4:90

81

4:50

SKF-koncemen uppnådde verksamhetsåret 1979 ett resultat före kursdifferenser av 475 miljoner kronor, mer än dubbelt mot före- gående år. Lönsamheten bötjade därmed lyftas mot en nivå som en bärkraftig utveckling av koncernen kräver.

Resultatförstärkningen grundlades med en 16-procentig ökning av faktureringen till 11.062 miljoner kronor. Högre kapacitetsutnytt- jande och fortsatt rationalisering gjorde att kostnaderna i tillverkning

och administration gick upp långsammare än försäljningen. Med hänsyn till uppgången i det internationella ränteläget var den relativa ökningen av finansieringskostnaderna obetydlig. Detta berodde i första hand på att varulagret kunde hållas vid nästan oförändrat värde.

Försäljningsökningen utgjordes till ungefår två tredjedelar av pris- justeringar. Volymökningen uppnåddes genom att SKF-bolagen

med intensiv marknadsbearbetning tog till vara sina möjligheter i en gynnsammare konjunktur. Inbrytningar gjordes på bred front på specialstålsmarknaden. Marknadsandel togs även för kul- och rull- lager. Leveransservicen höll fortsatt hög standard trots den för- siktiga varu1agerpolitiken.

Koncernens försäljning

Logaiitmisk skala Mkr

. 11000 10000

9000 8000 7000 6000

5000

3000

Resultat och utdelning

per aktie

_ _ _ _ _ _ _ 20

: Omräknat resultat

s

o

Organisation och p.::ofil

Aktiebolaget SKF är moderbolag i koncernen, som vid årsskiftet 1979-1980 inneslöt 177 bo- lag. Organisatoriskt är huvuddelen av verksam- heten fördelad på fyra divisioner: European Bearing Division och Overseas Bearing Divisio för tillverkning och försäljning av rullningsla- ger, lagertillbehör och vissa andra

produkter, Steel Division med koncentration på specialstål samt Cutting Tool Division med skä- rande verktyg som arbetsfal t. A v marknads- mässiga skäl har det amerikanska SKF-bolaget och tillverkningen av verktygsmaskiner hållits utanför divisionaliseringen.

I denna berättelse beskrivs koncernens ope- rativa verksamhet med utgångspunkt från en produktgruppsindelning som i ett avseende skil- jer sig från det organisatoriska mönstret. Inom European Bearing Division och vid SKF Indu- stries i USA finns specialiteter vid sidan av rull- ningslager, specialstål och skärande verktyg.

Dessa har förts samman i ett avslutande kapitel under rubriken "Andra produkter". Detta framställningssätt ger en klarare bild av de ut- vidgade diversifieringsansträngningarna inom koncernen. Dessa bedrivs decentraliserat av olika koncernenheter i deras egenskap av ''stra- tegiska produktcentra' '.

De koncernföretag som tillverkar och mark- nadsför kul- och rullager är i allmänhet tidigt etablerade och har en för SKF ledande roll i si- na värdländer. Detta förklarar att lagerbolagen antingen har eller efterhand antar namn som knyter dem till deras geografiska marknad. Som exempel kan anföras SKF do Brasil, SKF Hel- las, SKF of Japan, SKF Mexicana och SKF Nederland. Övriga bolag, antingen de tillhört koncernen länge eller tillkommit på senare tid, profilerar sig med stöd av det produktprogram och specialiserade kunnande som de har till uppgift att marknadsföra globalt. Internationellt gångbara namn som SKF Steel och SKF Tools har denna bakgrund.

I sin atTarsverksamhet och på arbetsmark- naden följer SKF de deklarationer som antagits av OECD och ILO och rekommenderats såsom rättesnöre för internationellt verksamma före- tags uppträdande och information. DECD-de- klarationen om internationella investeringar och multinationella företag innehåller detalje- rad vägledning beträffande företagens uppgifts-

4

lämning i rapporter av föreliggande slag. I enlig- het med sin strävan att så öppet som möjligt re- dovisa sin situation följer SKF · U13e.r.na,m utnyttja

Igheten på en punkt. A v

__ _..._,..,..urrensskäl finner bolaget det oförenligt

med sina intressen att uppge vinst per geogra-

Tillväxt under hot

Både politiskt och industriellt kom energiprob- lemen att sätta sin prägel på 1979. Farhågorna för oljeförsörjningen efter omvälvningarna i Iran utlöste de största prishöjningarna hittills.

Reaktorolyckan i Harrisburg ställde kärnkrafts- programmen under debatt i åtskilliga länder. I Sverige sökte man sig till folkomröstningsinsti- tutet för att innevarande år få svar på i vilket energisamhälle utvecklingen skall drivas vida- re.

Mellanöstern-frågorna satte stormaktsrela- tionerna på upprepade prov under året. Med Afghanistan i fokus inträdde i slutet av året en försämring av det politiska klimatet med svår- överskådliga ekonomiska konsekvenser.

I skuggan av världshändelserna gick det ekonomiska livet vidare med oförändrad till- växt för industrinationerna som grupp. Liksom 1978 hade OECD-länderna ett plus i sin indu- striproduktion på drygt 4 procent. I Europa och Japan var pulsen högre än ett år tidigare, medan USA fick se sin ökningstakt från 1978 nästan halverad.

Prisstegringarna på olja gav inflationen ny fart. Flertalet industriländer fick genom oljeim- porten sin bytesbalans allvarligt försämrad, vil- ket föranledde motdrag i form av kraftiga dis- kontohöjningar. Räntekostnader kring 15 % blev allt vanligare. I Förenta Staterna noterades en "all time high", och för första gången på år- tionden blev det svenska diskontot tvåsiffrigt.

Fördyringen i allmänhet dämpade endast långsamt den privata konsumtionen. De ökande kapitalkostnaderna gav emellertid snabbt utslag inom bostadsbyggandet, först i Nordamerika och senare också i Europa. Allteftersom driv- medelspriserna pressades upp drogs intresset ytterligare från stora personbilar till mindre och bensinsnålare modeller. På flera marknader in- trädde efterhand en avmattning i fordonsefter- frågan. Under hösten tvangs därför flera bilfö- retag att avisera produktionsinskränkningar.

\

l

Industrins investeringar, som hade kommit igång efter en längre period av stagnation, fort- satte att öka under 1979. Trots tecknen på en annalkande försvagning av efterfrågan fortsatte bilindustrin sina omfattande utvecklingspro- jekt. Siktet är mer inställt på driftsekonomiska

och miljövänliga förbättringar än egentlig kapa- citetsutbyggnad. För maskinbyggnadsindustrin och verktygsmaskintillverkarna i synnerhet medförde omställningarna ett betydande upp- svmg.

Snabb återhämtning för skogsindustrin inne- bar att betydande moderniseringsprojekt be- drevs och maskinbeställningar lades ut. Också inom gruvhanteringen skedde en upprustning, bland annat på grund av att tidigare inte bryt- värda mineralfyndigheter blev ekonomiskt att- raktiva genom uppgången på metallbörsen.

Energisituationen förde med sig fortsatt hög ak- tivitet inom off-shore-industrin samtidigt som en utvidgad kolbrytning krävde nya investe- nngar.

Inflytandet på SKF

SKF-koncernen kunde i stort sett absorbera prisstegringarna på insatsvaror, direkt eller in- direkt förorsakade av oljan, bland annat genom att den egna prisnivån förbättrades. Dessutom bidrog pågående rationaliseringsprojekt, bespa- ringsåtgärder som kunde fasas in och större produktionsvolymer till att neutralisera kost- nadspåslagen.

De marknadsmässiga effekterna på SKF av energisituationen är mer svårbedömda. Sanno- likt är de i det korta perspektivet snarare positi- va än negativa. Koncernen har stark ställning såsom underleverantör till den europeiska bilin- dustrin. Denna hade hög produktionstakt större delen av 1979 och uppnådde en betydande ök- ning av sin export icke minst till USA. Härige- nom uppvägdes den försvagade efterfrågan från amerikanska tillverkare, hos vilka SKF-ande- len är förhållandevis låg.

På längre sikt är påverkan från bilindustrins omorientering mera tveeggad. Kraven på lägre

känd s ring fi

sin andra ::atwn

en rad kontinentala tillverkare, och tredje gene- rationen har just nått konsumenterna i Fiats Panda-modell. Hub unit ger SKF goda möjlig- heter att stärka sin position på hjullagringar, som värdemässigt svarar för inemot hälften av lagerinnehål1et i en personbil.

Nya oljefält och ansträngningarna att bygga ut eller finna andra energikällor innebar vissa tillskott i koncernens affärsverksamhet. Off- shore-industrin bearbetades metodiskt av stål- divisionen, och vissa speciella behov där, ex- empelvis till förtöjningsanordningar för platt- formarna, gav ett par av kullagerbolagen tillfäl- le att demonstrera sitt tekniska kunnande.

Ökad gruvdrift medförde på sina hållleveranser både för nyinvesterings- och ersättningsända- måL Kärnkraften och alternativa lösningar med exempelvis vindkraft var däremot av perifer be- tydelse.

Tillämpningen av plasmateknologin i metal- lurgiska processer, som SKF Steel ägnar ett in- tensivt utvecklingsarbete och som beskrivs när- mare i avsnittet om ståldivisionen, komplette- rar bilden av bolagets anpassning till de ändrade energiförhållandena.

Oroligheterna i samband med politisk insta-

bilitet drabbade inte koncernen i nämnvärd ut-

sträckning eftersom SKF:s tillverkning o ch

kundkrets till inemot 90 procent finns i Europas

och N ordarnerikas industriländer. En eventuell

rustningskonjunktur frambesvuren av den kyli-

gare politiska atmosfären torde i sitt inledande

skede kräva maskininvesteringar. Sannolikhe-

ten talar för att förfrågningarna till SKF kom-

mer att gälla denna sektor snarare än kompo-

nenter för rent militära ändamål.

Koncernens försäljning per produktområde och marknad 1979

Rullningslager % Stålprodu.kter % Skärande verktyg % Andra produkter %

Västtyskland 22,1 16,3 . 4,6 14,8

Italien 114,5

l ^u

Frankrike . . 10,1

• ~.o l l.t

Storbritannien 4,.9

. u

Sverige

. u

ÖVriga Europa

- ~.6

Nordamerika 18,6 1},3 18,1 22,9

Latinarnerika 7,8

l

Asien . 3.9 1 3,8

. 4.4

Afrika 1 2,6

l

l

Australien

m

l

l

Rullningslager stålprodukter Skärande verktyg Andra produkter

Totalt 8.200 mkr 1.840 mkr SOO mkr 1.320 mkr

Försäljningssiffrorna inkluderar internleveranser mellan de redovisade produktområdena

Befäst marknadsställning

Den sammanlagda koncernförsäljningen upp- gick, sedan internleveranser eliminerats, till 11.062 miljoner kronor mot 9.533 miljoner kro- nor ett år tidigare. Rullningslagren svarade för 69,2 %, stål för 15,5 %och verktyg för 4,2 %.

Gruppen "Andra produkter" bidrog med 11, l %. En förskjutning i riktning mot högre an- delar för stål och specialprodukter inträffade.

Under 1979 torde rullningslagerkonsum- tionen i västvärlden har varit i storleksordning- en 35 miljarder kronor räknat i marknadspris.

De femton största tillverkarna tillgodosåg 85 % av detta behov. SKF ensamt beräknas ha täckt 20%.

För koncernen är den europeiska markna- den, som använder två femtedelar av världspro- duktionen, klart dominerande. Vart tredje lager som säljs här kommer från en SKF-fabrik mot ungefår ett på tio·i resten av världen.

De stora koncernföretagen i Tyskland, Itali- en, Frankrike och Sverige gynnades i varieran- de grad av förstärkt konjunktur och växande in- dustriell pr:oduktion. Det västtyska bolaget och SKF Norden-mötte dessutom en avsevärt stör- re investeringsvilja hos sin hemmaindustri. Det-

ta bidrog verksamt till att fylla upp tillverk-

6

ningskapaciteten på större rullager efter en pe- riod av ojämn beläggning. Den stabila situatio- nen för bilfabrikanterna ännu på hösten och god orderingång från en rad andra inbyggnadsområ- den gjorde att även smålagertillverkningen låg på hög nivå.

Efter en viss avmattning 1978 skärptes åter- igen konkurrensen pä storvolymtyperna i sorti- mentet. Försvagningen av yenen innebar att de japanska lagertillverkarna fick medvind i ut- landsförsäljningen. Pä liknande sätt gagnades den exportinriktade delen av amerikansk lager- industri av låga dollarkurser. EG-kommissio- nen undersöker om dumping förelåg från ja- panska och östeuropeiska lagerfabrikanter inom den Gemensamma Marknaden.

A v de sju koncernföretag som 1979 omsatte mer än en halv miljard kronor arbetade sex inom rullningslagerområdet (se diagram) . Det sjunde, SKF Steel, utgör den svenska delen av ståldivisionen .

t SKF Steel är Skandinaviens största produ- cent av specialstål och har för delar av sitt sorti- ment funnit nischer som fört företaget till täten även internationellt. Ett sådant område är träd till ventilfjädrar för vilka utmattningshållfasthe- ten är avgörande. Var tredje bil som rullar på vägarna runt världen idag har ventilfjädrar till- verkade av SKF-tråd.

fJ

Koncernens försäljning per användningsområde

0' .

1977 1978 1979

Bilindustri

Järnvägs- och övrig transportmedelsindustri Elektriska motorer och apparater

Pappers-, järn- och gruvindustri Jordbruks-, metall- och träbearbetnings- maskiner

Övrig maskinindustri

Distributörer

Utmärkande för ståldivisionens marknads- föring 1979 var prioriteringen av större markna- der och extern kundkrets. Tack vare investe- ringar under perioden 1974-77 hade divisionen i helt annan omfattning än tidigare tillgäng till produkter för en sådan nyinriktning. Starkt ökad export av stångstål hörde till resultaten.

Ansträngningarna att vinna ökade andelar i hydraulikindustrin, inom oljeborrningen och hos motorfordonstillverkarna fortsatte. Större glödgnings- och värmebehandlingskapacitet gjorde det möjligt att lägga kvalificerade verk- tygsstål i bulk till försäljningsprogrammmet.

Verktygsdivisionen är störst bland tillver- karna av skärande verktyg i snabbstål inom västvärlden, trots att marknadsandelen rör sig om föga mer än 5 %. Produkterna har förhållan- devis ringa tillväxt, men SKF:s skalfördelar i produktionen bör möjliggöra större marknads- andelar.

Divisionens försäljningsutveckling under året får mot denna bakgrund betraktas som po- sitiv. Tillverkningsbolagen stod sig väl på sina hemmamarknader i Sverige, Storbritannien och Brasilien. A v exportmarknaderna vägde Nord- amerika liksom tidigare tyngst.

Omsättningsökningen på 23 %för diversifi- eringsprodukterna påverkades till en del av fö- retagsförvärv. Volymförbättringen berodde

De sju största SKF -företagens försäljning 1979 i mkr

Storbritannien SKF(UK) Sverige SKF Göteborg Sverige SKF Steel Frankrike SKF-CAM USA SKF Industries Italien RIV-SKF Västtyskland SKF Schweinfurt

u

emellertid främst på äterhämtningen inom tex- tilindustrin som ledde till starkt ökad försäljning av komponenter till maskinbyggarna. Två franska koncernbolag, LTI och SARMA, red på vägen inom flygindustrin.

Hur koncernförsäljningen fördelades på in- dustrisektorer framgår av diagram ovan.

Kullagerrörelsens behov att ytterligare förfina sin planering av försörjningen till olika industri- grenar ledde under året till att Europa-divisio- nen kompletterade sin organisation genom ett särskilt "segmenteringsprojekt", som presen- teras längre fram i berättelsen.

Expansion men färre fabriker

I samband med att tillverkning och marknads- försörjning av rullningslager samordnades i Eu- ropa genom det s.k. GFSS-pn)jektet investera- de bolaget kraftigt i långt driven automatise- ring. Samtidigt förbättrades arbetsmiljön ge- nom nybyggnad eller renovering. Resultaten har anmält sig i form av stigande effektivitet.

Härigenom har det varit möjligt - i några fall

nödvändigt även av konkurrensskäl - att mins-

ka antalet fabriksenheter. Sexton SKF-fabriker

i Europa producerar dock nu 70 miljoner fler

kul- och rullager om året än 22 anläggningar

gjorde för tre är sedan.

I löpande priser var 1979 års investeringar 8 % lägre än föregående år. Minskningen i ny- installationer inom kullagerrörelsen avspeglas i diagram på sid. lO liksom det förhållandet att

ståldivisionen tog en större del av investerings- kakan.

Bland pågående eller fårdigplanerade projekt kan nämnas upprustning inom tillverkningen av stora lager vid Göteborgsfabriken, installation av tillverkningslinjer för den nya hjullagringen och för en järnvägslagerenhet med koniska rull- lager vid RIV-SKF i Italien, kapacitetsförstärk- ning vid Guarulhosfabriken i Brasilien samt in- förande av ny teknologi i anslutning till omflytt- ningar inom den amerikanska lagertill verkning- en.

Det största enskilda projektet på rullningsla- gersidan gäller expansion av tillverkningen vid Ibisa i Mexico, som ti1140% ägs av SKF. Det avser uppförandet av en helt ny fabrik för ko- niska rullager nordväst om Mexico City och en kapacitetsökning inom tillverkningen av spår- kullager i Puebla. Totalkostnaden är beräknad till140 miljoner kronor. Finansieringen sker dels med lån, dels genom kapitaltillskott från delägarna i proportion till aktieinnehaven.

En avsevärd utvidgning av Indien-fabriken har beslutats sedan erforderliga tillstånd

lämnats av myndigheterna. En första byggnads- etapp påbörjas under innevarande år.

SKF Steel inledde under verksamhetsåret en närmare 50-procentig ökning av kapaciteten i Stålverk 4.

Tillverkningen av skärande verktyg i Eng- land rationaliserades genom att splittrade pro- duktionsavsnitt sammanfördes. I Italien börja- de RIV -SKF avveckla sitt engagemang inom verktygs tillverkningen.

Utestående aktier i SARMA, som är en be- tydande leverantör av komponenter till flygin- dustrin, förvärvades under året av huvudbola- get i Frankrike. Komponenttillverkningen förstärktes med ny produktionskapacitet och produktprogrammet breddades.

I mars 1979 slutfördes transaktionerna i samband med övertagandet av Fiats minoritets- andel i det italienska RIV-SKF. Aktierna för- värvades av SKF Holding Maatschappij Hol- land B. V. och av RIV-SKF självt.

8

För att förstärka det franska bolagets finan- siella ställning, som urholkats under flera för- lustår, förbereder AB SKF att konvertera lång- fristiga fordringar på 48 miljoner kronor till ak- tiekapital i dotterbolaget. Denna omvandling beräknas bli genomförd under första halvåret 1980. Beslut om höjning av aktiekapitalet i SKF (U.K.) med 2 miljoner pund fattades i slutet av

1979. SKF-koncernens aktieinnehav i'Impe- rial-Trans-Europe N.V. avvecklades under verksamhetsåret.

Några mindre företagsförvärv gjordes under verksamhetsåret. SKF Steel övertog Mora Hårdkrom AB såsom ett led i utvecklingen av stångprogrammet bl.a. med tanke på hydraul- cylindertillverkarna. På hyresbasis kunde stål- rörelsen vidare inlemma Kilstaverken i Karl- skoga i organisationen varigenom sortimentet av högre legerat stål breddades. McQuay-Nor- ris, tillverkare och försäljningskedja för motor- fordonskomponenter inom den amerikanska SKF-organisationen, kompletterades genom ett företagsköp.

Samarbetsavtalet med detjugoslaviska före- taget Industrija KotrljajuCih Lezaja, IKL, häv- des 1979 sedan långt utdragna förhandlingar om verksamhetens framtida dimensionering stran- dat. SKF har begärt skiljedomsförfarande be- träffande sitt skadeståndskrav på IKL. Sam- verkan med ett annatjugoslaviskt företag, UTL, var fortsatt positiv och en utbyggnad av verksamheten förberedes.

Kullagerindustrin i Spanien, i vilken statsfö- retaget INI har avsevärda intressen, kämpar med svårigheter och behöver effektiviseras.

SKF Espaftola, där SKF är minoritetsdelägare, utgör inget undantag. INI utbad sig under året om SKF:s medverkan i en strukturomdaning och rationalisering av hela branschen inför ett framtida spanskt medlemskap i EG. Förhand- lingar pågår.

Förstärkningen av den internationella för-

säljningsorganisationen fortsatte. Bl.a. utöka-

des centrallagret i Singapore. Fortsatt expan-

sion av stålförsäljningen i Danmark, Finland

och Norge ledde till beslutet att fördela verk-

samheten i dessa länder på separata bolag för

rullningslager och stål under SKF Norden och

SKF Steel. Det finska huvudkontoret och

distributionscentret för stål såldes.

Nya produkter till fabrikerna

Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsar- betet beträffande produkter, processer och in- byggnadsteknik uppgick under verksamhets- året till 140,5 miljoner kronor (143) . Flera om- fattande dataprogram framtogs såsom hjälpme- del åt inbyggnadsingenjörerna i deras rådgiv- ning och service till kundkretsen. Exempel är ett program för beräkning av lagers belastning, nedböjningar och livslängd i växellådor till bilar och ett program för bestämning av temperatur hos lager och omkringliggande komponenter då hastigheter och belastningar ändras i inbyggna- der av olika konstruktion.

I produktionen påbörjades under året en övergång till det nya självinställande sfåriska axialrullagret, det s.k. E-utförandet. Konstruk- tionsändringarna - som utvecklats och testats under en tvåårsperiod - gör lagren starkare:

det dynamiska bärighetstalet är höjt med 15 - 20 procent. Samtidigt har friktionsmomentet min- skats med 50 procent, vilket innebär att lagret utvecklar mindre värme och kan köras med högre varvtal. Tillsammans ger dessa fördelar längre livslängd , nästan dubbelt mot föregånga- ren , eller att lagren kan belastas hårdare och därmed producera mera.

Linjetillverkning av den nya generationen hub unit igångsattes på hösten sedan konstruk- tionen anpassats för inbyggnad på samtliga hjul i en ny Fiat-modell. TBV-enheten för järnvägs- vagnar visade sig helt motsvara förväntningar- na först i laboratorieprov och därefter i praktisk drift. Sammanlagt såldes 12.000 exemplar, och ytterligare 24.000 enheter låg vid årsskiftet i or- der.

Den högre beläggningen i fabrikerna föran - ledde att en del tillverkningslinjer förstärktes med maskiner ur modulprogrammet eller för- sågs med tilläggsutrustning framförallt för kva- litetsstyrning , PC-80-projektet, som går ut på.

lagertillverkning med begränsad bemanning un- der viss del av dygnet, fördes vidare. De första tillverkningsenheterna beräknas stå klara för testkörning 1982.

Större volym, bättre resultat

Försäljningsökningen för koncernen var under verksamhetsåret 16 % mot 19 % ett är tidigare.

I realiteten hade 1979 den gynnsammare ut- vecklingen, eftersom under 1978 en fjärdedel av försäljningsökningen var ett resultat av den svenska kronans försvagning. Under 1979 sked- de ingen nämnvärd förändring jämfört med föregående år av den svenska kronans kurs i förhållande till kursutvecklingen på de femton marknader där koncernen bedriver 85 % av sin verksamhet.

Försäljningsförbättringen sträckte sig över hela äret och hade kvar sin fulla kraft även i fjärde kvartalet. Priserna på. koncernens pro- dukter steg närmare 2 % mer·än kostnaderna för deras framställning och försäljning, i brutto- marginal uttryckt en uppgång från 10,4 % till 12,1 %.

På grund av att koncernen på mänga håll förfogar över moderna tillverkningsanlägg- ningar, som medger ytterligare kapacitetsuttag, sjönk de planenliga avskrivningarnas relativa andel av försäljningen. A v skrivningarna upp- gick under året till465 miljoner kronor (446).

Nettot av de finansiella kostnaderna och intäk- terna belastade resultatet med 40 l miljoner kro- nor (336) .

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansiellt netto uppgick till 475 miljoner kronor (207). Inte heller i resultatutvecklingen inträffade någon försvagning mot slutet av året.

Kursdifferenserna utgjorde 152 miljoner kronor varav 15 miljoner (25) var orealiserade kursförluster på moderbolagets län i utländsk valuta. Återstoden av beloppet, 137 miljoner kronor (134), uppstod vid omräkningen av dot- terbolagens balansräkningar till svenska kronor på. grund av kursförändringar. Huvuddelen av des sa omräkningsdifferenser berodde på deval- veringar i Sydamerika. Som en följd av utbetal- da avgä11gsvederlag till anställda m .m . i sam- band med fabriksavveckling i E ngland, Frankri- ke och Italien uppstod extraordinära kostnader med 59 miljoner kronor (1978 intäkter 33 miljo- ner).

Före bokslutsdispositioner och skatter redo-

visades en vinst av 264 miljoner kronor (81).

l

Investeringar i anläggningar

Andra produkter stAlprodukter

1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79

Räntabilitet

Mkr

600

400

200

o

.

,

r - - - - r - - - - r - - - - r - - - , 1 0

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar plus utdelnings-och rän- teintäkter i procent av årsgenomsnittet av summa tillgångar enligt ba- lansräkningen.

lO

Självfinansiering och investeringar

Mkr _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ 1000

Tillförda medel _ _ _ .._

500

Investeringar ²⁵⁰

1\175 JO 77 78 l 'J

o

Med självfinansiering avses internt tillförda medel. Med investeringar avses investeringar i fastigheter, maskiner och aktier. Se vidare finan- sieringsanalys sid 35.

soliditet

Soliditet mätt som eget kapital plus egen del av särskilda avsättningar i procent av summa skulder och eget kapital.

Lägre och längre lån

Koncernen har under de senaste åren strävat efter att minska sin upplåning och att förlänga den genomsnittliga löptiden på lånen. Båda dessa mål uppnåddes under 1979. Att koncer- nens finansieringskostnader likväl blev större var en följd av det höjda internationella räntelä- get.

De internt tillförda medlen uppgick under året till 741 miljoner kronor (se finansierings- analys sid. 35). Totalt tillfördes 1.167 miljoner kronor, den externa delen huvudsakligen i form av långfristig upplåning. Motsvarande siffror föregående verksamhetsår var 441 respektive 595 miljoner kronor. Investeringarna i anlägg- ningar uppgick till 407 miljoner kronor, en minskning med 35 miljoner.

A v kastningen på heta det kapital som arbe- tar i koncernen förbättrades från 4,7 % 1978 till 7,2 %. Denna förbättring av räntabiliteten bromsade den gradvisa försvagning av koncer- nens soliditet som pågått de senaste åren. soli- diteten kvarstod oförändrad vid 37 % . .

Även om SKF:s nuvarande soliditet ligger över medeltalet för svensk verkstadsindustri, erfordras en förstärkning för att trygga koncer- nens fortsatta verksamhet. En nödvändig förut- sättning för bibehållen soliditet är att räntabili- teten överstiger inflationen med några procent- enheter.

För att under en period med svagare resultat vidmakthålla soliditeten har koncernen utnytt- jat sina tillgångar mera effektivt. Detta har dels

tagit sig uttryck i reducerad investeringsverk- samhet, dels och framförallt i en hårt styrd ra- tionalisering av materialflödet. För andra året i rad ökades omsättningshastigheten på varulag- ret. Lagrets storlek uppgick 1979 ti1149 % av årsförsäljningen mot 66 % två år tidigare. Detta betyder att koncernen idag med oförändrad el- ler till och med förbättrad service kan försörja en större marknad med ett relativt mindre varu- lager. Arbetet att ytterligare förbättra koncer- nens logistiska system för att optimera varula- gernivåer och service bedrivs med fortsatt kraft.

Utsikter for 1980

Den nuvarande konjunkturcykeln har passerat sin högsta punkt i Förenta Staterna. Mycket ty- der på att 1980 medfor en vändning även för Eu- ropa.

Försiktig lageruppbyggnad och en ännu för- siktigare kapacitetsutökning i industrin under uppfasen ger emellertid hopp om en mjukare övergång än för fem år sedan. Någon försvag- ning för sektorer som levererar produktionsma- skiner och utrustning för investeringsändamål torde inte var omedelbart förestående. Inom transportmedelsindustrin, som mäter sig med den maskinbyggande verkstadsindustrin i bety- delse för SKF-koncernen, väntas volymtillväx- ten visserligen upphöra, men, någon direkt till- bakagång bedöms på kort sikt som osannolik.

De största EG-marknaderna beräknas även , 1980 öka sin industriproduktion, om än mindre än året förut. Den svenska konjukturförstärk- ningen, som kom senare, väntas bära in på and- ra halvåret 1980 .

SKF tror sig av dessa skäl kunna öka för- säljningen med 10-15 %. Den växande effekti- viteten i organisationen, förstärkta marknads- ansträngningar och högre kapacitetsutnyttjande bör möjliggöra en betydande vinstförbättring.

Valutakurser

De utländska SKF-bolagens försäljning an- ges genomgående i lokal valuta. För omräk- ningen till svenska kronor har fOljande medel- kurser använts.

Argentina . . . ARP Australien . . . A UD Brasilien . . . BRC Frankrike ... FRF Indien ... .... . . INR Iran .. . .. . .. . IRR Italien ... .. ITL Jugosl~vien . .. .. YUD Kanada ... ... .. CAD Mexiko ... . ... . MXP Singapore . . . SGD Spanien .. . . . .. ESP Storbritannien . . GBP Sydafrika . . . ZAR USA ... .. USD Västtyskland . . . DEM

Kronor 1979 1978 100 0,32 0,53 l 4,72 5,10 1 0,16 0,25 100 100,70 100,60 100 51,29 53,28 100 ' 5,68 6,43 100 . 0,52 0,53 100 22,27 24,11 l 3,64 3,96 100 18,77 19,80

l 1,97 2,00

100 6,37 5,89

l 9,11 8,65

l 5,07 5,17

l 4,27 4,47

100 233,62 225,00

Bilindustrin, som köper en tredjedel av världsproduktionen av kul- och rullager, visade under större delen av 1979 hög aktivitet. De maskin- och utrustningsfabricerande industrisektorerna arbetade med jämnare och bättre beläggning än 1978. A v bland annat dessa skäl steg efterfrågan på rullningslager, i volym räknat med ungefår 4 %.

Inklusive smärre leveranser ti11 koncernföretag med annan verk- samhet nådde lagerrörelsen en omsättning av 8.200 miljoner kronor, en ökning med drygt 13 %. SKF försvarade därmed sin ledande stä11ning på marknaden och tog ytterligare andel .

Rullningslagetförsäljningen utgjorde 69,2 % av koncernens brutto- omsättning mot 70,8% föregående år. Lönsamheten förbättrades och resultatet före kursdifferenser steg ti11320 miljoner kronor (216).

EUROPEAN HEARING DIVISION

En central roll inom Europa-divisionen spelar Forecasting and Supply Office i Bryssel. I sam- arbete med ledning och bolag i divisionen upp- rättas här prognoser fOr marknadsutvecklingen.

På dessa baserar man beläggningen av kapacite- ten hos de fem tillverkningsföretagen i Frankri- ke, Italien, Storbritannien, Sverige och Tysk- land. På detta sätt styrs och samordnas effek- tivt vem som skall tillverka vad och i vilka kvantiteter, och när och vart inom och utom di- visionen leveranserna skall gå.

European Bearing Division omsatte 1979 drygt 7 miljarder kronor. Till 90 % utgjordes försäljningen av lagerprodukter i form av kon- ventionella kul- och rullager, lagringsenheter och speciallager samt glid-, magnet- och linjär- lager. Återstoden av f6rsäljningen härrörde från bearbetat gjutgods och en rad precisionsbetona- de verkstadsprodukter, som redovisas under rubriken ' 'Andra produkter'' .

Genom att en successiv utmönstring av mindre frekventa varianter genomförs och att lagertyperna koncentreras till ett tillverknings- ställe har automatiserade tillverkningslinjer kunnat installeras för större delen av produktio- nen. Detta tillsammans med det samordnande greppet över materialflödena har reducerat be- hovet av lagerhållning och förbättrat omsätt- ningen på varulagret. Under 1979 syntes resul- taten framförallt i varulagerutvecklingen, men övergången tilllinjeproduktion fortsatte samti- digt utan paus.

Radarskärm mot marknaden

Ju mindre buffert divisionen pinder i lagerhåll-

ning,

bättre måste prognosverksamhet,

tillverkning och distribution fungera för att en

hög service till marknaden skall kunna bibehål-

las. Det var mot denna bakgrund som Europa-

divisionen under verksamhetsåret förstärktes

med en stabsorganisation, konsekvent upplagd

efter industrisegment.

l l

Europadivisionens försäljning 1979 per segment i % av totala

försäljningsvärdet

Distributörer Personbilar

n% n%

Allmän maskin- industri

1 8 % - - -'

l

Tung industri 12 % Last- vagnar 15%

SKF arbetar inte under någon enhetlig kon- junktur. Ett stort antal, ofta från varandra avvi- kande delkonjunkturer bestämmer koncernens möjligheter. Delsiffrorna är byggstenar till en

huvudbudget, men de har stort värde också på annat sätt: De låter sig med datateknikens hjälp sorteras om till underlag för detaljerad mark- nadsplanering och möjliggör därmed att olika driftsavsnitt beläggs i linje med försäljningspla-

nerna.

De nytiiisatta segmentcheferna har till upp- gift att bedöma utsikter, utveckling och pro- duktbehov inom var sin industrigren. Tillsam- mans ger dessa bedömningar underlag att förde- la beläggningen på olika lagerslag och spalta

upp produktionen på storleksklasser inom pro- duktslagen. Härigenom underlättas också kapa- citetsplaneringen. Omdispositioner kan förbe- redas, investeringsbeslut underbyggas och al- ternativa rekommendationer lämnas till mark- naden i väntan på resurstillskott.

segmentering är ingen ny företeelse inom SKF. Förändringarna 1979 innebar en systema- tisering och att marknadsorienteringen från att ha varit teknisk mot olika inbyggnadsområden fick full kommersiell vidd. Den kännedom som segmentstaben tillägnar sig branschvis om pla- ner och utvecklingstendenser främjar prognos- och beläggningsarbetet inom FSO. Den under-

t ;;~m~en av silljplaner och

säljstöd över bolagsgränserna, främjar produkt- utvecklingen och förlänger de marknadsstrate- giska perspektiven.

segmentens benämningar och deras andel 1979 av divisionens omsättning visas i vid- stående cirkeldiagram.

Konjunkturförstärkning

Med undantag för några öststater hade de euro- peiska länderna överlag tillväxt i sin industri-

produktion. För SKF:s del var den fortsatt 9J

goda utvecklingen i Västtyskland och den snab- ba återhämtningen i Sverige av särskild bety- delse.

Inom personbilsegmentet höll den västtyska ""·l'\

industrin produktionen på hög nivå tilllångt VJ fram på hösten då förvarningar om produk-

tionsnedskärningar på 20 procent kom från två tillverkare. Volymmässigt var uppgången i den svenska bilfabrikationen till och med bättre, men även här slutade året med signaler om an- passning nedåt. I Frankrike var det till stor del biltillverkarnas förtjänst att industriproduktio- nen ökade . Den italienska biltillverkningen fort- satte med höga utieverans er, dock något under fjolårsnivån. I England sjönk produktionsvoly- men, delvis på grund av störningarna på arbets- marknaden.

SKF torde ha ökat sin marknadsandel inom segmentet. Detta berodde på att försäljningen

höjdes relativt mer till de större kunder hos vil- Q)

ka koncernens ställning är stark än till markna- den i övrigt. Nya urtrampningslager av fransk och tysk konstruktion skördade framgångar . Den tyska versionen vann exempelvis insteg

hos ytterligare ett ledande bilmärke. Ifråga om ~~)

vattenpumpslager försvarade divisionen sin 40-procenti o Sändel hos europe~k bil- indus .. nom det volymmässigt viktigaste av- snit et, hjullager, rustade sig SKF med en föt- \

du bling av tillverkningskapaciteten att tillg~­

dos det snabbt stigande intresset för hub uhit i

dess est utvecklade form.

För den svenska och västtyska lastbilsin- dustrin infriades förväntningarna på 1979 mer än väl. Tillverkarna av lastbilar, bussar och traktorer på övriga håll i Europa hade det mera trögt. Visserligen signalerades en del initiativ inom kollektivtrafiken, men en fortgående ne- gativ utveckling i byggnadsverksamheten ver- kade återhållande. Av dessa skäl blev fakture- ringsökningen på denna sektor begränsad trots att exempelvis SKF N orden noterade rekordle- veranser ifråga om lastbilslager.

Den förskjutning från landsvägstransporter till järnväg som förutspåtts följa med de högre oljepriserna uteblev i stort sett. Tillverkarna av järnvägsmateriel såg därför ingen nämnvärd

förbättringjämfört med 1978. Europa-markna- derna låg i stort sett kvar på tidigare nivå med oförändrad inbördes situation mellan rullagerle- verantörema. De expanderande delarna fick sö- kas utanför Europa.

För SKF:s del noterade det italienska bola- get ett plus, främst genom leveranser av den nyajärnvägslagerenheten TBU till Nordameri- ka och ett par utvecklingsländer. Europeiska beställningar på nyheten, bland annat till för- ortståg, inflöt emellertid under året. I Sverige kom projekt beträffande höghastighetståg, nya passagerarvagnar och rälsbussar igång, vilket gav utslag i SKF:s orderportfölj.

Investeringslusten större

SKF-leveranserna till den tunga industrin öka- de efterhand under 1979 och efterfrågeökningen gjorde att kapaciteten på större rullningslager var i huvudsak fullbelagd mot slutet av året.

Bakom denna förändring låg bland annat pappersindustrin, som återupptog sin modemi- sering efter den föregående lågkonjunkturen.

Starkt uppsving i efterfrågan på skogsprodukter gör nyinvesteringar aktuella i Sverige, Finland, USA och Kanada. Det sistnämnda landet gjor- de starka exportframsteg med stöd av sin för- delaktiga valutakurs.

Ä ven stålindustrin, som under sin djupa svacka tvingades till omstrukturering och kapa- citetsavställning, visade fortsatta tecken på återhämtning och intresse för åtminstone er- sättningsinvesteringar. Den ökande aktiviteten inom gruvhanteringen innebar lagerbeställning- ar från länder med mineral- och kolfyndigheter.

Med undantag för Italien hade anläggnings- industrin det motigt, vilket ledde till försiktighet med maskin- och utrustningsköp. Trots de för- sämrade lageraffårerna här var SKF: s försälj- ning på segmentet tung industri på klar upp- gång. Härtill bidrog aktiv marknadsföring gent- emot små och medelstora kunder med hjälp av internationellt kampanjmaterial.

segmentet allmän maskinindustri omfattar en rad maskinbyggnadsområden. Flygindustrin ingår vidare liksom tillverkare av kranar, pum- par och kompressorer. Konjunkturbilden var oenhetlig men det bättre investeringsklimatet slog igenom på flera håll. Verktygsmaskinin- dustrin hade den starkaste uppgången, beroen- de på bilindustrins omställnings program. Till de svagare sektorerna hörde lantbruksmaskinin- dustrin, som mötte svalt köpintresse i Europa.

Åtskilliga lagertyper och storlekar utnyttjas inom segmentet. Den genomsnittligt positiva utvecklingen hade därför gynnsam påverkan på flertalet divisionsbolag, på grund av marknads- strukturen dock mest på det västtyska.

'segmentet elektriska maskiner och motorer är i viss utsträckning beroende av industrins in- vesteringar men framförallt av det privata köp- intresset för varaktiga konsumtionsvaror av typ hushållsmaskiner. Marknaden, som länge varit stabil, höll i sig även under 1979. Ökad efterlrå- gan på industrimotorer noterades i Tyskland, och i medelhavsländerna steg konsumtionen av hushållsapparater till båtnad för RIV-SKF.

Eftermarknaden

Ersättningslagermarknaden försörjs av SKF

antingen direkt eller via distributörer. Samman-

lagt har Europa-divisionens bolag knutit bort-

emot l 500 distributörer till sig. Dessa levererar

en stor del av ersättningsbehovet och förser

dessutom en rad mindre företag inom tillverk-

ningsindustrin med SKF:s rullningslager. En

del av den s.k. eftermarknaden är emellertid

undandragen kullagerfabrikantema, eftersom

l

l l

l.

l l Il

.l

l i

Il

'

producenter av fårdigvaror gärna inkluderar rullningslager i sin reservdelsservice till kun- derna.

I Europa är SKF: s ställning på reservdels- marknaden svagare än i exempelvis Nordameri- ka. Ansträngningar har därför på senare år äg- nats åt att erövra en större andel. Under 1979 intensifierades detta arbete. Bland annat anord- nades "conventions" med seminarieprogram för distributörer. På sina håll förstärktes den eg- na försäljningsorganisationen med nya di- striktskontor för att bättre betjäna såväl direkt- kunder som distributörer. SKF (U.K.) öppnade sålunda ett regionalkontor för sydöstra England och organiserade om i andra distrikt.

God försäljningsutveckling

I löpande priser ökade divisionen sin försäljning av kul- och rullager med 16 %. Variationerna mellan de stora marknaderna var dock betydan- de. SKF Norden hade stark volymtillväxt och tog marknadsandel. Ä ven det västtyska SKF låg över koncerngenomsnittet, Italien och Frankrike däremot under. Enbart för det eng- elska bolaget var försäljningen i volym lägre än 1978, men SKF (U.K.) torde trots detta ha gjort en mindre marknadsandelsvinst.

Försäljningsbolagen på marknaderna utan egen SKF-tillverkning hade tillfredsställande försäljningsresultat 1979 och bidrog därmed till divisionens ökade lönsamhet. Arbetet i dessa länder kännetecknades av en mera selektiv marknadsföring i kombination med effektivise- ringsåtgärder. I flertalet bolag ökades försälj- ningsinsatserna på stål och specialprodukter. I Österrike betydde året ett genombrott för SKF Steels produkter på marknaden.

Försäljningen till öststaterna av kul- och rullager sjönk i volym men uppvägdes av starkt ökade stålleveranser och fortsatt utveckling för egentillverkade produkter i de ungerska och tjeckiska bolagen.

Försäljningen av lager utanför huvudsorti- mentet utvecklades gynnsamt. Detta gällde spe- ciellt miniatyr- och andra speciallager från Tho- rnery-fabriken i Frankrike, de sfäriska ledlagren från Etzenhofen-fabriken i Västtyskland och fransktillverkade ledlager för flygindustrin.

16

Ä ven leveranserna av svängkranslager steg, och de aktiva magnetlagren nådde sitt första faktureringsår 5 miljoner francs. Enbart lager i förenklat utförande för mindre krävande in- byggnadsområden hade sämre marknadsut- veckling än 1978.

Produkt- och kapacitetsanpassning

Arbetet att fortlöpande utveckla och marknads- anpassa divisionens produktprogram fortgick med oförändrad styrka. Ett mått på omfattning- en av dessa ansträngningar ger det västtyska SKF-bolaget. Det kunde 1979 härleda en tredje- del av sin rullningslagerförsäljning på över en miljard D-mark från produkter som under de se- naste tre åren tillkommit, vidareutvecklats eller gemensamt med kunderna modifierats för sin speciella uppgift. Flest marknadsmogna ut- vecklingsresultat redovisades 1979 av SKF N orden. Det på omslagets insida beskrivna sfä- riska rullagret i CC-utförande började lanseras, ett 15-tal typer av det omkonstruerade sfäriska axialrullagret kom i produktion, fordonslager- satser för eftermarknaden blev ett nytt, väsent- ligt inslag i exporten och konstruktionsändring- ar på det hydrostatiska blocklagret undergår fåltprov.

Kapacitetsutnyttjandet i fabrikerna steg med drygt 5 %. För de minsta storlekarna av spårkullager och större rullagertyper togs prak- tiskt taget allt tillgängligt utrymme i anspråk.

Produktiviteten utvecklades mest tillfredsstäl- lande vid de kontinentala fabrikerna för stan- dardlager.

På grund av tillgänglig kapacitet vid Euro- pa-bolagen var större investeringsprojekt där fåtaliga. En tillverkningslinje för 80 000 järn-

vägslagerenheter per år fårdigställdes i Villar Perosa i Italien. Behovet av kapacitetsförstärk- ning drev fram enstaka projekt, däribland ett med specialslipmaskiner för stora rullager vid Göteborgsfabriken. För att säkerställa material- försörjning och leveransberedskap satsades yt- terligare på de nationella centrallagren, främst i modernisering av installationerna i Clamart. I flertalet bolag var det emellertid investeringar

f))

Q)

för ersättnings- och sociala ändamäl som domi- nerade. I några fall medförde dessutom omflytt- ningar efter fabriksnedläggningar kostnader av denna art.

Lagerproduktionen vid Irvine-fabriken i Skottland upphörde i maj. Kapaciteten inom Sundon-anläggningen anpassades som en följd härav. I Frankrike stängdes Bois-Calombes- fabriken successivt mellan juli, då myndigheter- na gav sitt tillständ, och december. Fabriken i Borås för hällare och slipskivor stängdes och tillverkningen flyttades till Göteborgsfabriken.

Enligt en under året träffad överenskommel- se mellan företagsledning och företrädare för de anställda och berörda fackliga instanser skall en successiv överföring av lagerproduktionen frän Canostatt till andra SKF-verk i Förbundsrepub- liken genomföras. Skälen är att bristen på yr- kesarbetare och annan kvalificerad personal i stuttgart-området hämmar utvecklingen av tex- tilkomponentsektorn samtidigt som 1100 ar- betsplatser inom lagertillverkningen behöver tryggas på andra orter. För Etzenhofens del in- nebar 1979 att verksamheten fick en självstän- digare ställning i överensstämmelse med ver- kets roll som produkt- och utvecklingscenter för ledlager.

Stigande beläggning gjorde att personalav- gängen inom divisionen delvis kunde ersättas med nyrekrytering. Totalt minskades dock per- sonalen med knappt l 700 personer. I Sverige,

Västtyskland och Italien var sysselsättningen högre än 1978 eftersom permitteringar och kort- tidsarbete bortföll. Vid Göteborgsverken ska- pades ett större antal arbetstillfållen för ungdo- mar.

Bättre men inte bra nog

Tre bolag stod väsentligen för resultatförstärk- ningen i divisionen. Kraftigast uppgång hade det västtyska bolaget, utan att dock nä tillfreds- ställande vinstnivå. RIV-SKF:s bidrag var i ab- soluta tal mindre men det innebar ändå en vä- sentlig höjning av marginalen. SKF Norden för- bättrade sitt resultat med drygt 50 miljoner kro- nor och kom på plussidan.

I förhållande till omsättningen hade de eng- elska och franska dotterbolagen förluster i un- gefår samma storleksordning som 1978. För SKF Frankrike innebar året likväl ett fall fram- åt. Förlusterna begränsades mot slutet av året trots att avgångsvederlag belastade.

starkast finansiellt bland bolagen står allt- jämt det västtyska SKF som halverade sin net-

toförskuldning och därmed stärkte soliditeten ytterligare.

/ European Hearing Division Rullningslager Försäljning Investeringar Antal anställda '

i lokal förändring i milj. kronor

regis tre rad e förändring valuta

SKF Norden (milj. kr) 1.208 23% ' ^{24,2 4.267 - 3 %}

SKF Tyskland (milj. DM) 1.115 9% 30,9 9.467 ^- 7%

RIV -SKF Italien (miljarder

lire) 348 24% 75,4 7.487 ^- 1 %

SKF Frankrike (milj. francs) 1.302 12% 31' l 5.049 ^- 6 %

SKF (U .K.) (milj. pund) 65,2 Il% 8,6 2.627 -21 %

Försäljningsbolag (milj. kr) 555 6% l' l 513 ^- 1 %

[.

i j·

! 'l

l

SKF INDUSTRIES

J Förenta Statema kulminerade konjunkturcy- keln under första halvåret 1979, och en långsam försvagning av ekonomin inträdde under senare delen av året. Tillväxten i industriproduktionen började sjunka kring halvårsskiftet då mante- ringsbanden inom bilindustrin fick lägre belägg- ning. Efterfrågan till övriga transportmedels- sektorer- flyg, tåg och tunga lastredskap - höll hög takt hela 1979. Industrins inköp av in- vesteringsvaror ökade med 12 % i löpande pri- ser trots snabb nedgång under fjärde kvartalet.

USA-marknaden visade svagt stigande ef- terfrågan på samtliga lagerslag. Importerade la- ger tillgodosåg 19 % av behovet, främst ifråga om kullager och koniska rullager. På sfåriska rullager märktes ökad importkonkurrens under året.

SKF Industries, Inc. med huvudkontor i King of Prussia, Pennsylvania, ökade sin faktu- rering av kul- och rullager med i det närmaste 13% till283 miljoner dollar. Ökningen fördela- de sigjämnt på tillverkningsindustrin och för- säljningen till eftermarknaden. Bolaget upprätt- höll sin ställning på ersättningsmarknaden tack vare fortsatt starkt stöd till distributörerna, och direktförsäljningen till industrin var liksom tidi- gare selektiv.

I konsolideringsprogrammet för tillverk- ningen genomfördes nya etapper. Sålunda av- slutades i december överföringen till Frank- ford-anläggningen av tillverkningen vid Phila- delphiafabriken, som stängdes. Förflyttningen av de stora sfåriska rullagren till Hanover blev också klar under året. Utbyggnaden av Hor- nell-fabriken pågick planenligt och avslutas un- der första hälften av innevarande år. Vidare på- gick transferering av medelstora kullager från Hanover till Altoona, och slipavdelningarna för koniska ringar vid Glasgow-fabriken genomgick en teknisk upprustning. I Allentown, norr om Philadelphia, etablerades den nya International Products Division i förhyrda lokaler.

Omstruktureringen i tillverkningen medför- de en del störningar och belastade bolaget fi- nansiellt. Avvecklingen av Philadelphia-fabri- ken var härvid särskilt betungande. En viss re- sultatförsvagning registrerades därigenom jäm- fört med 1978.

18

Det till SKF Industries associerade bolaget Bremen Hearing Company, In c., som tillverkar och säljer nålrullager, ökade försäljningen till 9,5 miljoner dollar, 19 % mer än 1978.

/ SKF lndustries, Inc.

Rullningslager

Försäljning i milj. US-dollar 283,0 Förändring i förhållande tilll978 12,7 % Investeringar i milj. US-dollar 12,0 '- Antal anställda den 31 december 4.506

Verksamhe ten inom dotterbolagen

McQuay-Norris och SKF Textile Products re- Q )

dovisas under "Andra produkter"

OVERSEAS REARING DIVISION

Bruttoförsäljningen frå n Ovearseas Bearing Di- vision uppgick. l979 till i det allra närmaste 1500 miljoner kronor och ökade med 18 %. Vinst- marginalen var högre än 1978.

Divisionen har ansvar för SKF:s försälj ning i omkring hundra länder. Marknadsbearbet-

ningen sker genom 27 egna försäljnings bolag A ) och med stöd av ett tusental distributörer.

Verksamheten är fördelad på tre geografi ska areor med tyngdpunkter i Sydamerika, Afrika och Asien. Ett brett sortiment SKF-produkter

lagerhälls vid ett centrallager för varje area,

varifrän bolag och distributörer snabbt kan

komplettera sin lokala stock av rullningslager ./1

och specialprodukter. /

A v de länder som betjänas av na mark- / "

nadsföringsorganisation är el hög utveck- L/

lade industrinationer så m Kanada h Japan.

En annan grupp med M ico och ökarea som l

typiska exponenter representerar marknader

med stor växtkraft och stark industriell utbygg-

nad. En tredje grupp omfattar länder som ännu

har kvar sin agrara karaktär och mödosamt tar

steget från enbart råvaruutvinning till produkt- förädling. Ingen annan kullagertillverkare har för denna mångfacetterade och heterogena mil- jö en marknadsföringsorganisation som i om- fattning, kontinuerlig närvaro och marknadser- farenhet kanjämställas med SKF:s. Säljarkåren kompletterar regelbundet sitt eget

och inbyggnadstekniska kunnande med expertutlå- tanden från applikationsingenjörerna vid kon- cernbolagen i Europa och USA.

Omsättningen 1979 baserades till ungefår två tredjedelar på varor som importerades från koncernens stora produktionscentra. Återsto- den tillverkades vid divisionens egna fabriker i Kanada, Brasilien, Argentina, Sydafrika och In- dien. Divisionen förmedlar också produktions- teknologi och annan teknisk

till utomstående partners. Sådan samverkan

kommer med rullningslagerföretag i Spanien, Jugoslavien, Mexico och Iran, i vilka SKF är minoritetsdelägare.

SKF:s marknadsandel för rullningslager lig- ger runt 25 % i Latinamerika och Afrika. Den japanska kullagerindustrin håller sin hemma- marknad i ett järngrepp och har närfördelar i exporten. Ändå försörjer SKF-koncernen prak~

tiskt taget 20 % av marknaderna i Asien/Ocea- nien om Japan undantas. Några förskjutningar i styrkeförhållandena inträffade inte under 1979 med undantag för att SKF-bolagen i ett par nyc- kelländer förstärkte positionerna.

Växande egenproduktion

De marknader där divisionen har tillverkning hade samtliga tillväxt i ekonomin, och koncern- bolagen ökade försäljningen av både rullnings- lager och andra produkter.

Understödd av en livlig investeringsverk- samhet inom de tyngre industrisektorerna och fortsatt stark utveckling inom flygplansproduk- tionen steg försäljningen i Kanada med 33 % . Det tillverkande SKF-bolaget i Argentina, sud- americana BTB , ökade försäljningsvolymen med 61 % . Bolaget utnyttjade väl de möjligheter som återhämtningen från recessionen 1978 er- bjöd - den lokala tillverkningen av bilar steg med 42 % , antalet framställda traktorer med 79 % och industriproduktionen i sin helhet med 10 %. SKF do Brasil ökade sin försäljning med 18 % i volym räknat.

Försäljningen av Indien-tillverkade kul- och rullager från Poona-fabriken ökade med 35% i faktureringsvärde. I Sydafrika fortsatte den ekonomiska återhämtningen, och huvudbolaget i Johannesburg kunde höja omsättningen med 14 %. Produktionsvärdet vid rullningslagerfab- riken i Vitenhage steg 18 %i rand räknat.

Byggnadsarbetet inom det pågående utvidg- ningsprogrammet för Guarulhos-fabriken i Bra- silien avslutades. Hopsättningsavdelningen flyttade in med modern utrustning i nya, miljö- vänliga lokaler. I den indiska fabriken förelåg liksom tidigare svårigheter med kraftförsörj- ningen. Egen diesel-genererad kraft medförde en förbättring av situationen från mitten av au- gusti. Efter produktionsrekord i slutet av året blev årsproduktionen 8,3 miljoner lager. Både vid lagerfabriken i Vitenhage och den mekanis- ka verkstaden i Johannesburg skedde en kraftig förstärkning av utbildningsverksamheten, och i Vitenhage träffades ett nytt löneavtal med de svarta anställdas fackförening.

Punktinsatser och breddat program

På kullagerområdet kännetecknades divisio- nens marknadsföring av intensifierade kontak- ter med distributörer och kunder i tillverknings- industrin. I allt fler länder genomfördes utbild- ningsseminarier för distributörerna och grund- läggande kurser i lagringsteknik för tekniker i kundföretagen. Det japanska SKF ägnade sär- skild uppmärksamhet åt maskinindustrin i lan- det. Som ett resultat av nära samarbete med teknisk expertis från de europeiska SKF-fabri- kerna kunde försäljningen av precisionslager, slipspindlar och tillbehör till verktygsmaskiner fördubblas.

Insatserna att föra ut övriga SKF-produkter på dessa marknader hade oförminskad intensi- tet. Särskilt framgångsrik var marknadsföring- en av specialstål i Mexico och Japan. I det sist- nämnda landet steg efterfrågan dramatiskt på textilmaskinkomponenter , som svarar för halva omsättningen vid Tokyo-bolaget. Rekordnivån från 1974 tangerades .

På flera håll inom divisionen arbetar man på

att skaffa sig egna tilläggsprogram till

l

l

l

!

l 'l

Il l

l

l

l

1

l '

' l

l '

l ·

Il Il

! l

l

timentet. Mexiko arbetade till exempel fram- gångsrikt med importerade plåtbearbetnings- maskiner och svetsutrustning, medan SKF i Malaysia under året förvärvade en exklusiv agentur för lokalt tillverkade olje- och luftfilter och dessutom tog upp försäljning av telefon- system i verksamheten.

Afrikansk gruvindustri försågs med alltfler skräddarsydda produkter för gruvdriften. Pro- duktion i egen regi av exempelvis delar till upp- fordringsanordningar och vagnshjul bedrivs i Sydafrika och Zambia. Försäljningsbolaget i Bombay började under året tillverka SKF Nor- mas monteringsverktyg på licens.

Konkurrenssituationen skärptes under året speciellt i Ostasien och Oceanien eftersom den sjunkande yen-kursen underlättade japansk ex- port. Även i Syrlamerika noterades allt livligare aktivitet från koncernens konkurrenter. För att stödja bolagen i försäljningsansträngningarna och hjälpa till med finansieringsproblemen un- der den höga inflationen lämnade arealedning- arna bistånd i form av rådgivning och låneför- medling.

Försäljningsutvecklingen var för SKF: s del mest lyckosam i Argentina, Mexiko, Singapore och Japan där uppgången översteg 25%. Bra uppgång noterades också i Peru, Chile, Uru- guay, Malaysia, Nya Zeeland och Australien.

Det krigsliknande tillståndet i Nicaragua föran- ledde nedläggning av det lokala bolaget. Lägre ekonomisk aktivitet i Folkrepubliken Kina mat- tade SKF: s lagerförsäljning dit. Däremot såldes större kvantiteter komponenter till den växande textilindustrin och stora order på specialstål togs genom SKF-bolaget i Hongkong.

Bland de länder, i vilka SKF helt förlitar sig på distributörer för sin marknadsföring, var re- sultaten klart mer positiva än ett år tidigare i Taiwan, Libyen, Angola och flertalet av länder- na i Mellanöstern. Trögare gick det däremot i Nigeria på grund av dröjsmål i licensieringen, i Sudan och Tanzania som hade betalningssvå- righeter samt i Thailand och Sydkorea på grund av försämrat ekonomiskt klimat.

Det ekonomiska utfallet av verksamheten varierade. Den starkaste uppgången redovisade bolagen i Argentina, Mexiko, Indien och Singa- pore. Det australiensiska bolaget gick med god marginal ur förlustzonen. Resultatet vid SKF do Brasil försämrades på grund av problem i samband med fabrikens utbyggnad och oför- månlig prisutveckling.

Utbyggnad i Jugoslavien

SKF har samarbetsavtal med kullagerfabrikan- ter i Spanien, Jugoslavien, Mexico och Iran.

Det mexikanska lbisa och UTL i Jugoslavien fortsatte att utvecklas i fördelaktig riktning, medan SKF Espaftola hade fortsatta lönsam- hetsproblem. Den iranska kullagerfabriken i Tabriz bedrev endast sporadisk verksamhet un- der året.

Med UTL har SKF överenskommit att ex- pandera verksamheten huvudsakligen med i fö- retaget genererat kapital. En ny hållarefabrik skall byggas i Jablanica, och beträffande en eventuell kapacitetsökning för koniska rullager pågår utredningsarbete .

/ Overseas Bearing Division Rullningslager Försäljning Investeringar Antal anställda '

i milj. förändring i milj. kronor

registrerade förändring kronor

Area Mellanöstern/Afrika 103 11% 1,3 241 -7%

Area Asien/Oceanien 284 13% 0,5 422 8 %

Area Latinamerika 546 19% 20,3 2.224 1%

Tillverkning utanför

'- Latinamerika 534 20% 14,2 2.778 3 %

20

l l

l _l l

l

l _i

t

stålefterfrågan fortsatte att öka i de flesta länder under 1979.

Västvärldens stålproduktion steg med 6 %. I Västeuropa ökade produktionen med inemot 5 %, medan den sjönk i USA särskilt under andra halvåret. Den största uppgången med 14% förekom i utvecklingsländerna, som nu gör en dryg tiondel av västvärldens stål. Trots ökad produktion och stegrad efterfrågan råder det alltjämt stor överkapacitet inom världens stålindustri.

Koncernens fakturering av stålprodukter ökade med 25 % till 1.840 miljoner kronor, 15,5 % av koncernens bruttoomsättning (14,3).

Före kursdifferenser var resultatet 65 miljoner kronor gentemot en förlust av 35 miljoner kronor 1978.

För ståldivisionen präglades 1979 a v fortsatta och fördjupade marknadsaktiviteter på samt- liga huvudmarknader. Den kundsegmenterade marknadsbearbetning som inleddes 1978 vida- reutvecklades och började ge positiva resultat inom motorfordons-, hydraulik- och oljeindu- strierna. Leveranserna av kullagerstål till före- tag utanför SKF-koncernen ökade betydligt un- der verksamhetsåret.

Förstärkt distribution

De fyra nordiska länderna utgör SKF Steels viktigaste marknad och svarade 1979 för 33 % av dess totala försäljning, en ökning med 31 %.

Uppgången åstadkoms med intensifierad mark- nadsföring och mot bakgrund av god sysselsätt- ning i den stålanvändande industrin.

I Sverige förvärvades under året en stålrö- relse för distribution av automatståL Produkt- programmet kompletterar väl SKF Steels. Tre av fyra specialstålanvändare har nämligen ock- så behov av automatstål, varför denna produkt- breddning innebär ökande servicegrad och stör- re konkurrenskraft.

För att ytterligare befåsta sin marknadsställ- ning beslöt företaget att flytta sitt svenska för- säljningsbolags huvudkontor och centrallager till Eskilstuna. Försäljningsbolaget öppnade un- der året ett nytt "steel service center" i Ljung- by och fick därmed en god geografisk täckning av hela landet.

SKF Steels försäljningsverksamhet känne- tecknades både i Norden och internationellt av en alltmer medveten marknadsorientering och större marknadskunnande. Detta manifestera- des i form av säljkonferenser, produktsemina- rier, säljarträning och annan utbildning. Erfa- renheter från marknadsundersökningar omsat- tes i åtgärdsprogram , och säljstödjande reklam- och PR-åtgärder genomfördes på samtliga hu- vudmarknader. Mässprogrammet omfattade in- te mindre än 16 internationella utställningar.

Marknadsinsatserna och den utåtriktade kom- munikationen bidrog under året till att placera SKF Steel i det allmänna medvetandet som

"Specialstålspecialisten" på i första hand hem- mamarknaden.

Nya utiandskanaler

Efterfrågan pä SKF:s stälprodukter var god i Västeuropa med en försäljningsökning på 26 %.

På den västtyska marknaden gjordes intressan-

ta inbrytningar på bilindustrin, och i England

steg faktureringen efter en förstärkning av re-

surserna hos stå lbolaget där. Under äret ombil-

dades en avdelning inom SKF Frankrike till ett

separat stälföretag. Det nybildade försäljnings-

bolaget, SKF Acier S .A., påbörjade sin aktivi-