Arsredovisning 1992

Arsredovisning 1992

:i:-

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma h ålls tisdagen den 20 april1993 kl10.30 i Aros Congress Center, Munkgatan 7 i Västerås.

Anmälan

Aktieägare, som önskar delta i bolagsstäm- man, skall senast torsdagen den 15 april1993 kl12.00 anmäla detta till styrelsen: skriftligen under adress ASEA AB, Box 7373, 103 91 Stockholm eller per telefon 08-613 65 60 eller per telefax 08-613 65 65.

Vid anmälan skall uppges namn, adress, telefonnummer, personnummer samt registre- rat aktieinnehav. Dessutom skall eventuellt deltagande i lunch och studiebesök anmälas.

Rätt att delta

Endast de aktieägare, som är införda i Värde- papperscentralen VPC ABs (VPC) aktiebok senast torsdagen den 8 apri11993 har rätt att delta i bolagsstämman.

Aktieägare, som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste, för att äga rätt att delta i bolagsstämman, begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC. Aktie- ägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 8 april1993.

EKONOMISK INFORMATION Bokslutskommunike mars Årsredovisning april

Kornmunike första kvartalet maj Rapport från bolagsstämman maj

Utdelning

Sista dag för handel med aktier inklusive utdelningsrättigheter är tisdagen den 20 april 1993. Styrelsen har föreslagit fredagen den 23 april1993 som avstämningsdag för fast- ställande av utdelning. Beslutar stämman enligt förslaget, beräknas utdelningen utsändas

VPCs försorg fredagen den 30 april1993. För att underlätta utbetalning av utdelningen bör aktieägaren ha ett bank- konto knutet till sitt VP-konto.

Adressändring

VPC hämtar automatiskt adressändringar för alla fysiska personer från folkbokförings- registret. Det innebär att särskild anmälan om adressändring inte behöver göras till VPC.

Den som önskar har möjlighet att genom sitt kontoförande institut registrera en affärs- adress istället för folkbokföringsadress.

Juridisk person bör anmäla adressänd- ring till sitt kontoförande institut för säkerstäl- lande av att utdelning, årsredovisning m m utsänds till rätt adress.

Lunch och studiebesök

Efter bolagsstämman arrangeras dels lunch i Aros Congress Center till ett pris av 70 kronor, dels, efter lunchen, studiebesök vid ABB Motors anläggningar på Örjansområdet i Väs- terås. Nätmare information och parkerings- anvisningar lämnas på de inträdeskort, som sänds till alla aktieägare, som anmält sitt deltagande i bolagsstämman. De aktieägare, som önskar delta i lunchen eller studie- besöket, ombeds meddela detta vid anmälan till bolagsstämman.

Kommurrike första halvåret augusti Halvårsrapport september

Kommurrike tre första kvartalen november

Dessa rapporter och annan ekonomisk information kan beställas från ASEA AB, Investor Relations,

Box 7373, 103 91 STOCKHOLM. Telefon 08-6136560. Telefax 08-6136565.

ASEA Arsredovisning 1992

ASEA i korthet 1992

I januari 1992 såldes Broströms Rederi AB till AB Shipinvest i Skär- hamn, som därmed utnyttjade den option om förvärv av aktierna i bolaget, som ASEA lämnade i början av december 1991. Därmed slut- fördes den renodling av ASEAs struktur, som påbörjades i och med delningen av ASEA i juli 1991.

Vid ASEAs bolagsstämma den 24 april1992 beslutades i enlighet med styrelsens förslag om ändring av gällande bolagsordning inne- bärande att utlänningsförbehållet i § 5 borttogs och att samtliga aktier därigenom blev fria.

ASEAs resultat efter finansiella poster minskade något i jämförel- se med föregående år. Resultatförsämringen kan i huvudsak förklaras av att ABBs resultat efter finansiella poster i USD minskade, men också av att genomsnittskursen för USD var lägre under 1992 jämfört med 1991.

ASEA idag

Efter försäljningen av Broströms Rederi AB består ASEA enbart av det 50o/o-iga aktieinnehavet i ABB Asea Brown Boveri Ltd (Ziirich).

Det innebär att ASEA idag inte utgör en koncern utan är ett förvaltan- d e bolag med ABB Asea Brown Boveri Ltd som intressebolag.

ASEAs aktieägare BBCs aktieägare

BBC Brown Boveri Ltd

ABB Asea Brown Boveri Ltd

ABBs årsredovisning

ABE-koncernen ägs av ASEA till 50%. En svensk översättning av ABBs engelskspråkiga årsredovisning är en integrerad del av ASEAs årsredovisning.

INNEHÅLL

VD-kommentar 2

ASEA -aktien 3

Förvaltningsberättelse 9

ASEA-intressebolagsredovisning,

resultaträkning 10

ASEA-intressebolagsredovisning,

balansräkning 11

ASEA AB,

12 ASEA AB, balansräkning 13

Nyckeltalsdefinitioner 14

Redovisningsprinciper 16

Noter till balansräkningarna 17

U.S. GAAP 18

Vinstdisposition 19

Revisionsberättelse 20

ASEAs styrelse & revisorer 21

ABBs årsredovisning 23

VD-KOMMENTAR

Intresset för ASEA-aktien har varit stort un- der 1992. Inte mindre än 66% av aktierna i ASEA har omsatts främst då på börserna i Stockholm och London. En starkt bidragande orsak till volymökningen på 57% är de ökade möjligheterna till förvärv av ASEA-aktier, som utländska investerare fick genom att 1992 års bolagsstämma beslöt att slopa den s k ut- länningsklausulen.

Efter fissionen 1991, då aktierna i Incen- tive utdelades till ASEAs,aktieägare, och för- säljningen av Broströms i början av 1992 är ASEA ett renodlat förvaltningsbolag. Att in- tresset för ASEA är stort på aktiemarknaden förklaras givetvis av att vi förvaltar halva ägar- andelen i ABE-gruppen. Det känns skönt att kunna konstatera dels att orderingången för ABB ökat med 7 o/o under 1992, dels att ABBs resultat hävdat sig väl trots det dåliga inter- nationella konjunkturläget. Och för ASEAs vidkommande kommer den sedan november 1992 flytande svenska kronan att ge positiva effekter. Det egna kapitalet i balansräkningen påverkas omedelbart medan resultatandelen i ABB ger påtagliga effekter för ASEA först under 1993. ABBs betydande internationella verksamhet redovisas som bekant i USD , en valuta som stigit med mer än 40 % under senaste halvåret.

Den ökade utdelning, som styrelsen föreslår årets bolagsstämma, skall ses mot bakgrund av de ändrade valutakurserna. ABB äges tilllika delar av BBC och ASEA. Den utdelning ägarbolagen får från ABB skall i princip gå vidare till aktieägarna i BBC och ASEA. För att ASEAs utdelning skallleva upp till denna målsättning och alltså fortfarande vara i paritet med utdelningen från ABB är det nödvändigt att ASEA höjer utdelningen motsvarande svenska kronans värdefall sedan november 1992. Den föreslagna höjningen bör kännas ytterst glädjande för de svenska aktieägarna men innebär ingen förbättring utan endast en naturlig anpassning till valuta- utvecklingen sett från internationell utgångs- punkt.

2

Många aktieägare frågar sig säkerligen vad som händer med ASEA på sikt. Genom ren- odlingen av ASEAs verksamhet till enbart förvaltningen av ABE-aktierna har ABE-pro- fileringen blivit betydligt mer markant. Detta understryks även av att BBC under 1992 tagit betydande steg mot liknande renodling av verksamheten. Men ur ABBs synvinkel skulle fördelarna bli ännu större om bolaget fick direktkontakt med de finansiella marknader- na för riskkapital. Om detta går att förverkliga är dock ännu för tidigt att uttala sig om.

Kjell Högfelt

ASEA-AKTIEN

ASEA i sammandrag

ASEA är idag ett föiValtningsbolag för ägar- andelen i ABB Asea Brown Boveri Ltd (ABB).

Det betyder att ASEA inte bedriver n ågon rörelse utan dess enda uppgift är att föiValta aktieinnehavet i ABB. För en aktieägare i ASEA innebär det att blickarna kan koncen- treras till ABB och dess fönnåga att i fram- tiden generera vinster.

Värdering av ASEA utifrån historiska uppgifter försvåras av de stora förändringar , som har skett inom företaget de senaste åren;

bildandet av ABB Asea Brown Soveri-koncer- nen 1988 genom kombinationen med BBC Brown Boveri, köpet av Incentive 1 990 samt delningen av ASEA 1991. Vi har därför valt att pr esentera ASEAs historiska utveckling utifrån två utgångspunkter; ASEA-koncernen under 1990-1992 baserat på ASEAs utseende efter delningen av bolaget i juli 1991, samt ASEAs utveckling sedan bildandet av ABB 1988 baserat på ASEAs 50%-iga ägarandel i ABB.

(MSEK)

Rörelsens intäkter

Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter finansie lla poster

Nettovinst exklusive extraordinära poster Nettovinst inklusive extraordinära poster Eget kapital

Balansomslutning Nyckeltal (%)

Räntabilitet på eget kapital soliditet

Data pe r ak tie (SEK)

Nettovinst exklu sive extraordinära poster Nettovinst inklusive extraordinära poster Eget kapital

Utdelning

Relationstal Utdelning i % av

- nettovinst, inklusive extraordinära poster - börsvärde, direktavkastning

- eget kapital

Börsvärde i relation till - eget kapital, %

-nettovinst, exklusive extraordinära poster - nettovinst, inklusive extraordinära poster

~se

"Nyckeltalsdefinitioner': sid 14-15.

3

Vid beräkning av nyckeltalen har den s k kapitalandelsmetoden använts. Kapital- andelsmetoden går i korthet ut på att före- taget (ASEA) redovisar sin andel av intresse- bolagets (ABB) resultat och eget kapital istället för en s k fullkonsolid ering där intressebolagets intäkter/kostnader och till- gångar/skulder räknas in i resultat- respektive balansräkningen (se "Redovisningsprinciper" s 1 6).

ASEA inklusive intressebolag 1990-1992 För att få ett relevant underlag för

och bedömningar har vi i vissa av nyckeltals- beräkningarna i nedanstående tabell använt 1990 års proforma siffror , dvs nyckeltalen för 1990 är justerade som om de lningen av ASEA hade ägt rum vid årsskiftet 1 989/ 1990 istället för vid den egentliga tidpunkten (juli 1991).

Siffrorna inom parentes utgör värden som ej är justerade för delningen av ASEA i juli 1991.

1992 1991

588 -24

3 065 3 341

l 728 2 009

1490 1821

1990 557 -1 5 3 098 1814 l 721

14 424 12 412 12 190

14 706 13190 14 406

14,3 17,8 15,8

98,1 94, 1 88,8

19,00 22,00 19,90

16,30 20,00 19,40

158 136 134

9,00 7,00 (13,00)

55,1 35 ,0 (45,0)

2,4 2,5 (2,7)

5,7 5, 1 ^(5,5)

240 208 (204)

20,1 12,9 (15,0)

23,3 14,2 (16,0)

*)2

*)3

*)l

•) l

*)4

*)5

* )7

*)

7

ASEA 198 8-1992

Efter försäljningen av Broströms Rederi AB utgörs ASEAs tillgångar uteslutande av det 50 o/o-iga aktieinnehavet

ABB Asea Brown Bov eri Ltd. För att försöka skapa en historisk överblick över utvecklingen av ägarandelen i ABB visas i tabellerna nedan ASEAs resultat- och kapitalandel i ABB under verksamhets- åren 1988-1992.

Härvid bör observeras att redovisning- en inom ABB-koncemen sker i USD. Resultat- andelen baseras på den genomsnittliga kur sen på USD under det aktuella året medan kapi- talandelen är beräknad på bokslutskursen (31 december) på USD.

ASEAs vinst per aktie respektive eget kapital per aktie är således en funktion av ASEAs resultat- och kapitalandel i ABB samt kursutvecklingen på USD under året och kursen på bokslutsdagen. För en aktieägare i ASEA innebär det att följa inte enbart ABBs förmåga att generera vinster utan även att bevaka utvecklingen av den amerikanska dollarn gentemot den svenska kronan.

1988 1989 1990 1991 1992

1988 1989 1990 1991 1992

Genomsnittskurs SEKIUSD 6,10 6,41 5,92 6,01 5,81 31 december SEK/USD 6,13 6,20 5,63 5,53 7,04

Resultatandel i ABB, MSEK 1516 2 767 3107 3 351 3 079

Kapitalandel i ABB, MSEK 9 569 12117 11948 12 437 14 414

4

Resultatandel i ABB 1988

1989 1990 1991 1992

1988 1989 1990 1991 1992

per ASEA- aktie•), SEK 12,70 20,90 19,40 22,20 18,80

Kapitalandel i ABB per ASEA-aktie•), SEK 105 133 131 136 158

~

Se "Nyckeltalsdefinitioner", punkt 6.

Utdelning och utdelningspolitik

ASEA ABs huvudsakliga intäktskälla är mot- tagen utdelning på aktieinnehavet i ABB.

Under 1992 mottog ASEA AB utdelning från ABB på sammanlagt 165 MCHF- en ökning, uttryckt i CHF, med tio procent i jämförelse med 1991. Med anledning av den svagare schweizerfrancen, relativt den svenska kro- nan, var ökningen av den mottagna utdel- ningen från ABB, uttryckt i SEK, endast tre procent. Den mottagna utdelningen drabbas inte av någon svensk beskattning.

Styrelsen avser att låta den från ABB mottagna utdelningen, efter avdrag för om- kostnader och med hänsyn till räntenettot, vidareutdelas till ASEAs aktieägare. AB B s utdelningspolitik framgår på sid 38 i ABBs årsredovisning.

Utdelningsbeloppet i SEK påverkas såväl av den aktuella utdelningen från ABB

i CHF som av kursrelationen SEK/CHF vid utdelningstillfället.

Kurs SEK/CHF

t

t

•

Utdelning från vid utdelnings- Mottagen utdelning ABB i MCHF tillfället från ABB i MSEK

1989 100,0 3,96 396,0

1990 145,0 4,09 593,0

1991 150,0 4,24 635,6

1992 165,0 3,99 657,6

1993 17o,o•) 5,04 857,1

.. ) Utdelning från ABE (där valutan sålts på termin) erhålles i

slutet av mars 1993.

Mottagen utdelning från ABB per ASEA-aktie*), SEK

1989 . 4,30

1990 6,50

1991 7,00

1992 7,20

1 m

*) Se "Nyckeltalsdefinitioner", punkt 6.

För verksamhetsåret 1992 har styrelsen i ASEA AB beslutat att föreslå en utdelning på 9 kr per aktie.

Handeln med ASEA -aktier

ASEAs aktier är sedan 1901 noterade på Stock- holms Fondbörs. Sedan mitten av 1970-talet har ASEA-aktien internationaliserats och handlas nu förutom på Stockholms Fondbörs (Serie A och B) även på Helsingfors Fondbörs (Serie B), Köpenhamns Fondbörs (Serie B), Londonbörsen (Serie B), SEAQ-International

London (Serie A och B), "Freiverkehr" (OTC- listan) i Munchen (Serie B) och i New York på NASDAQ i form av ADR (Depåbevis) för ASEAs B-aktier.

Under 1992 omsattes på Stockholms Fondbörs, inklusive efteranmälda affärer, totalt 29,1 miljoner ASEA-aktier till ett värde av 10,1 miljarder SEK, vilket är en ökning i antal omsatta aktier med 133 o/o jämfört med föregående år. Omsättningen av ASEAs aktier motsvarar 6,1 o/o av den totala börsomsätt- ningen på Stockholms Fondbörs, vilket be- tyder att ASEA-aktien är den fjärde mest om- satta aktien i Sverige.

På de utländska fondbörser, där ASEA- aktien handlas, omsattes under förra året totalt 30,9 miljoner aktier, dvs fortfarande

5

något mer än på Stockholms Fondbörs. Han- del med ASEA-aktier på de utländska bör- serna har under året ökat med 21 o/o. Omsätt- ningen utanför Sverige fördelade sig på London 25,5 miljoner aktier, NASDAQ 3,0 miljoner ADR samt övriga börser 2,4 milj o- ner aktier.

Utländska placerares köp av aktier i ASEA ökade starkt under 1992, vilket resulte - rade i att nettoexporten av ASEA-aktier under året var l 003 MSEK att jämföra m ed 1991 års nettoimport på 61 MSEK. ASEA ABs börsvärde 1992-12-31 var 34691 MSEK (25 832) .

Börskurs för ASEA-aktien under 1992 Under 1992 har börskursen för ASEA-aktien stigit med 33% (Serie A) respektive 37 o/o (Serie B) på Stockholms Fondbörs, vilket kan jämföras med Affärsvärldens generalindex som har sjunkit med l %.

Börskursför ASEAs A- och B-ak tie 1988- 1992, Stockholms Fondbörs*)

Serie A (1988-1991:

A bunden) 1988 1989 1990

Årshögsta 259 458 544

Årslägsta 177 246 291

Per 30 dec. 254 454 310

Serie B 1988 1989 1990

Årshögsta 245 446 533

Årslägsta 177 229 279

Per 30 dec. 242 440 302

1991 438 274 285 1991 428 270 279

1992 398 279 380 1992 398 277 382

*)Börskurserna är justerade f ör deln ingen av ASEA i j uli 1991.

6

Kursdiagram ASEA-aktien, Stockholms Fond-

börs (juster at för delningen) Aktier på posten

ASEAs aktier kan genom ett samarbete med

... GeiiiNIIndn

Sveriges Aktiesparares Riksförbund handlas

.---.,...-- - - . - - ----..- - -.--- ---, via de svenska postkontoren. Handeln med

550 - A/lllt/Yr

---

500 450 400 350 3CO 250

200

150

aktier i detta system sker enligt ett förenklat förfarande, som bl a tillåter köp och försälj- ning av delar av aktier. Detta möjliggör ett regelbundet sparande i ASEA-aktier med ett fast månatligt belopp oavsett dagskurs.

\ ...

:

·... \ ! ASEAs aktieägare

~~-,_---~---+----~~,-,~.

Det totala antalet aktieägare i ASEA uppgår per 1993-02-19 till 92158 st (1991: 92 580 st).

Den största aktieägaren i ASEA är Incentive AB, som har 25 ,00 o/o av kapital och röster.

Därefter kommer Investor AB, som sanunan- lagt innehar 7,28% av kapitalet och 9,58% av rösterna. De tio största aktieägarna svarar för drygt 55 o/o av totala antalet aktier. Andelen utiandsägda aktier uppgår tillll% av aktie- kapitalet.

\.:

(c}Fbda11

1918 1989 1!19C 11!11 11!12

Betavärde

Betavärdet för ASEA-aktien under den senaste 48-månadersperioden (januari 1989-decem- ber 1992) var strax under l (0,94-0,97), vilket betyder att kursen på aktien steg något mind- re än börsgenomsnittet när börsen steg och sjönk något mindre än börsgenomsnittet när börsen föll.

De tio största aktieägarna i ASEA per 1993-02-19 Antal aktier

Incentive AB 22 791300

Investor AB 6 636 595

Fjärde AP-fonden 4 160 330

Sparbankens fonder 4 130 058

Försäkringsbolaget SPP 2 974 672

Skandia l 909 482

Arbetsmarknadens

pensionsfonder 1-3 l 823 816

Fond 92-94 2 301300

S-E Bankens fonder l 531 937

TryggHansa l 775 928

Totalt 50 564 468

Andel av Andel av kapital,% röster,%

25 ,00 25,00

7,28 9,58

4,56 5,58

4,53 4,70

3,26 3,35

2,09 2,32

2,00 2,18

2,52 2,15

1,68 2,06

1,95 1,85

55,46 59,30

•

•

•

ASEA ABs bolagsstämma

Västerås 1992

Aktieägare och aktiekapitalfördelade på aktieinnehavets storlek 1993-02-19 Aktiepost

1-500 501-1 000 l 001-10 000 10 001-100 000 100 001- Totalt

Aktieägare antal 84 629 4 532 2 709 211 77 92 158

Aktier totalt 9 020 084 3 282 081 6 384 323 6 103 427 66 375 241 91165 156

7

I % av kapital

9,89

3,60

7,00

6,69

72,82

100,0

Förändringar i ASEAs aktiekapita/1983-1992

År Antal aktier Aktiekapital

1983 Vid årets början 19 687 500 984 375 000

Fondemission 1: 1

4:5 A-aktier +15 750 000 +787 500 000

l: 5 B-aktier +3 937 500 +196 875 000

Konvettering +625 000 +31 250 000

1986 Fondemission 1:2 +20 000 000 +l 000 000 000

1989 Konvertering +2 741 +137 050

1990 Konvertering +184158 +9 207 900

Nyemission•) +5 374 989 +268 749 450

1991 Konvertering +2 811 979 +140 598 950

Konvertering +22 791 289 +l 139 564 450

Vid utgången av 1992 91165 156 4 558 257 800

*)I samband med företagiförväro

ASEAs aktiekapital ABBs delägarprogram

Aktiekapitalet i ASEA uppgår till 4 558 MSEK (1991: 4 558 MSEK) fördelat på 91165 156 aktier (1991: 91165156). Nominella beloppet per aktie i ASEA AB är 50 kr. En börspost i ASEA omfattar 50 aktier.

Hösten 1990 beslutades att de anställda l ABE-koncernen skulle ges möjlighet att in- direkt, via aktier i ägarbolagen (ASEA och BBC Brown Boveri), bli delägare

ABB.

l delägarprogrammet ges deltagaren möjlig- het att, under tiden 1992-12-11 till1995-12-18, via optionsrätt teckna B-aktier i ASEA till ett lösenpris av 507,90 kr per aktie. För det ASEAs aktiestruktur

i ASEA tecknade beloppet har ASEA i sin tur rätt att i ABB nyteckna motsvarande belopp.

8

Vid ASEAs bolagsstämma den 24 april1992 beslutades i enlighet med styrelsens förslag om ändring av gällande bolagsordning inne- bärande att utlänningsförbehållet i§ 5 bort- togs och att samtliga aktier därigenom blev fria. Den 21 maj 1992 var första dag för handel med endast fria ASEA-aktier och den l juni skickade VPC ut VP-avier till alla aktieägare, som berördes av bytet.

Antalet maximalt nytecknade B-aktier i ASEA blir 2 794 626 och efter fullt utnyttjande av optionsrätterna kommer därmed antalet ASEA-aktier totalt att uppgå till93 959 782.

Inga optionsrätter har utnyttjats t o m 1992-12-31.

Möjligheten för utländska investerare att förvärva aktier i ASEA ökade således från 25,5 miljoner aktier till91,2 miljoner aktier, dvs nästan en fyrdubbling. ASEAs aktier finns i två serier - serie A (en röst), serie B (en tiondels röst).

Serie A B Totalt

Aktier 66 819 757 24 345 399 91 165 156

Röster

66 819 757 2 434 540 69 254 297

Andel av kapital 73%

27%

100%

Andel av röster 97%

3%

100 %

ASEA -aktien

•

•

•

•

FÖRVALTNINGSBERÄTIELSE

Moderbolaget

I början av december 1991 ingick ASEA ett optionsavtal med AB Shipinvest, skärhamn rörande Broströms Rederi AB. Shipinvest erhöll därvid option att på vissa villkor för- värva samtliga aktier i Broströms. Optionen utnyttjades och den 7 januari 1992 övergick Broströms i Shipinvests ägo.

Genom försäljningen av Broströms upphörde ASEA att vara koncern enär bola- gets enda tillgång numera är det 50 %-iga aktieinnehavet i ABB Asea Brown Boveri Ltd, ZOrich.

Vid bolagsstämman den 24 april 1992 beslutades i enlighet med styrelsens förslag om ändring av gällande bolagsordning, inne- bärande att utlänningsförbehållet i§ 5 bort- togs och att samtliga aktier därigenom blev fria. Åtgärden nästan fyrdubblade möjlig- heterna för utländska investerare att förvärva aktier i ASEA. De fria aktierna ökade från 25,5 miljoBef-tilt 91,2 miljoner varav A-aktien 66,8 miljoner och B-aktien 24,3 miljoner.

Utdelningen på aktieinnehavet i ABB uppgick under 1992 till165 MCHF (mot 150 MCHF under 1991) motsvarande 657,6 MSEK (635,6). Räntenettot ökade från 2,7 MSEK under 1991 tillll,O MSEK under 1992 medan förvaltningskostnaderna samtidigt sjönk från 33,6 MSEK till 25,2 MSEK. De extraordinära posterna under 1992 utgjordes främst av reali- sationsvinsten vid försäljningen av aktierna i Broströms. Efter en upplösning av tidigare skattereserv redovisas årets vinst till680,5 MSEK (625,9). Styrelsen föreslår att ut- delningen till aktieägarna skall höjas till 9 kr/aktie (7 kr/aktie) motsvarande totalt 820,5 MSEK (638,2).

I samband med utskiftningen av me- del ur förutvarande löntagarfonderna erhöll ASEA i december erbjudanden om tilldelning av aktier i Atle Förvaltnings AB samt Ven Cap AB. I enlighet med avtalen och förpliktelser i samband med ABBs bildande 1988 och fissionen av ASEA sommaren 1991 har ifråga- varande aktier överlåtits på berörda parter.

ASEAs anställda och löner, se "Nyckel- talsdefinitioner", Punkt 8, sid 15. Finansie- ringsanalys redovisas ej då den bedömes sakna informationsvärde.

9

ASEA inklusive intressebolag

För att ge en så god jämförelse som mö jligt mellan åren har ASEA valt att presentera dels en proformaredovisning för 1991. l denna redovisning ingår Broströms i resultaträk- ningen med ASEAs resultandel och i balans- räkningen med moderbolagets b okförda värde på aktierna

dels en intressebolagsredovisning för 1992 upprättad enligt samma principer som bola- get redovisade intressebolag för 1 991 (kapital- andelsmetoden).

Kursen på USD har varierat kraftigt under 1992 inte minst efter beslu tet i novem- ber om flytande svensk kron a. Den genom- snittliga USD-kursen, som påverkar resultat- andelen från ABB, har sjunkit med drygt 3%

från 6,01 SEK/USD unde r 199 1 till5,81 SEK/

USD under 1992. Bokslutskursen däremot har ökat med 27% från 5,53 SEK/USD per utgången av 1991 till 7,04 SEK/USD per 1992-12-31.

Dessa valutakursförändringar har medverkat till att resultatandele n (rörelse- resultat efter finansnetto) från ABB minskat från 3 350,6 MSEK under 199 1 till 3 079,3 MSEK under 1992. ASEAs resultat efter finans- netto inklusive intressebolag uppgick därmed under 1992 till3 065,1 MSEK (3 340,7), en minskning med 8 %. Efter extraordinära po s- ter om netto -427,3 MSEK (-313,4) och total skattebelastning om 1147,8 MSEK (1 205,9) redovisas en nettovinst p å 1 490,0 MSEK (1821,4).

ABE Asea Brown Boveri Ltd

ABB är världsledande inom den elektrotek- niska branschen. ABBs verksamhet är organi- serad under sju

Kraftgenerering • Kraftöverföring

• Kraftdistribution • Industri

• Transportmedel • Financial Services

• Övriga verksamheter

ABE-koncernen ägs av AS EA till 50%. En svensk översättning av ABBs engelskspråkiga årsredovisning är en integrerad del av ASEAs årsredovisning (sid 23).

berättelse

ASEA-INTRESSEBOLAGSREDOVJSNING, RESULTATRÄKNING, MSEK (enligt kapitalandelsmetoden)

Proforma

1992 1991

Resultatandel i ABB 3 079,3 3 350,6

Resultatandel i Broströms 21,0

Ränteintäkter 4 1,5 32,3

Räntekostnader -30,5 -29,6

Kursdifferenser 0,0

Resultatandelar och finansiella poste r 3 090,3 3 374,3 Rörelsens intäkter

Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader - 25,2 - 33,6

Avskrivningar enligt plan -(),0 -25,2 -o,o -33 ,6 Resultat efter finansiella poste r 3 065,1 3 340,7

Extraordinära poster -427,3 -313,4

Resultat före skatter 2 637,8 3 027 ,3

Betalda skatter - 994,0 -1 211 ,5

Latenta skatter -153,8 5,6

Nettovinst 1 490,0 1821,4

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN, MSEK

Not l Extraordinära poster

ASEAAB 14,2 0,8

Broströms 1,4

AB B-koncernen -441,5 -315,6

Totalt -427,3 -313,4

Not2 Betalda skatter

ASEAAB --0,5

Broströms -0,5

ABE-koncernen -993,5 -1211,0

Totalt -994,0 -1 211,5

Not3 L atenta skatter

ASEAAB 23,4

Broströms -0,4

ABE-koncernen -177,2 6,0

Totalt -153,8 5,6

l O

Officiell koncern- redovisning

1991 3 350,6 60,8 -47,1 0,7 3 365,0 588,3

-603,6

-9,0 - 24,3 3 340,7 - 313,4 3 027,3 -1 211,5 5,6 l 821,4

Officiell koncern- redovisning

1991 0,8 1,4 -315,6 -313,4

-0,5 -1 211,0 -1 211,5

-0,4 6,0 5,6

bolagsredovisning, resultaträkning Notertill resultaträkningen

Not l

Not2 Not 3

•

•

•

ASEA-INTRESSEBOLAGSREDOVISNING, BALANSRÄKNING, MSEK (enligt kapitalandelsmetoden)

Proforma

TILLGÅNG AR 1992-12-31 1991-12-31

Omsättningstillgångar

Kassa och kortfristiga placeringar 56,9 20,5 Kundfordringar

Övriga kortfristiga fordringar 213,9 49,7

Varulager

Sununa omsättningstillgångar 270,8 70,2

Anläggningstillgångar

Finansiella fordringar 20,1 224,3

Aktier och andelar 14 415,1 12 587,0

Goodw ill

Maskiner och inventarier inkl fartyg 0,1 0,1 Fastigheter

Summa anläggningstillgångar 14 435,3 12 811,4

SUMMA TILLGÅNGAR 14 706,1 12 881,6

Ställda panter

SKUWER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 0,3 11,1

Övriga rörelseskulder 20,1 172,2

Kortfristiga lån 199,7 33,5

Summa kortfristiga skulder 220,1 216,8

Långfristiga skulder

Långfristiga lån 20,1 221,2

Avsatt till pen sioner 42,0 40,5

Latent skatteskuld

Sununa långfristiga skulder 62,1 261,7

EGET KAPITAL Bundet eget kapital

Aktiekapital 4 558,3 4 558,3

Bundna reserver 7 946,2 5 582,8

Fritt eget kapital

Fria reserver 429,4 440,6

Nettovinst l 490,0 l 821,4

Summa eget kap ital 14 423,9 12 403,1

l

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 14 706, 1 12 881,6

Ansvarsfö rbindelser 0,1 0,7

11

Officiell koncern- redovisning

1991-12-31 304,7 25,5 88,0 4,7 422,9

232,7 12 443,1 5,6 85,5 0,7 12 767,6 13 190,5 13,0

43,5 277,6 33,5 354,6

267,3 147,8 8,3 423,4

4 558,3 5 589,7 443, 1 1 821,4 12 412,5 13 190,5 397,2

redovisning, balansräkning

ASEA AB , RESULTATRÄKNING, MSEK

Utdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Finansiella poster

Verksamhetens kostnader Avs krivningar enligt plan Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster

R esultat före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner

Koncernbidrag

Övriga bokslutsdispositioner Resultat före skatter

Betalda skatter

Upplösning av skattereserv Årets vinst

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN, MSEK

Not l Utdelningar och räntor

Utdelningar

Från ABB Asea Brown Boveri Ltd Totalt

Ränteintäkter Frän intressebolag Från andra bolag Totalt

Räntekostnader För lån

J::

Totalt

Not2 Extraordinära post er

Extraordinära intäkter

Realisationsvinst vid försälJning av anläggningstillgångar Frigjorda spärrmedel i samband med tvångsinlösen 1982 Summa extraordinära intäkter

Extraordinär kostnad

Beskattad kompensation till intressebolag Totalt

Not 3 Koncernbidrag

Mottagna koncernbidrag

Obeskattat (från Broströms Rederi AB) Totalt

1992 657,6 41,5 - 30,5 668,6 - 25,2 -0,0 643,4 14,2 657,6

657,6 -0,5 23,4 680,5

1992 657,6 657,6 39,4 2,1 41,5

-20,5 -3,4 -6,6 -30,5

1992 14,0 0,5 14,5

-0,3 14,2

1992

12

1 991 635,6 32,3 -29,6 638,3 - 33,6 -0,0 604,7 0,8 605,5 20,0 0,4 625,9

625,9

1991 635,6 635,6 21,9 10,4 32,3

-24,0 -4,9 -0,7 -29,6

1991 0,8 0,8

0,8

1991 20,0 20,0

resultaträkning Noter till resultat- räkningen

Not l Not l Not l

Not 2

Not 3

•

•

t

t

ASEA AB, BALANSRÄKNING, MSEK 13 ASEAAB,

T1LLGÅNGAR 1992-12-31 1991-12-31

Omsättningstillgångar

Kassa och kortfristiga placeringar 56,9 20,5

Kortfristiga fordringar 213,9 49,7

Summa omsättningstillgångar 270,8 70,2

Anläggningstillgångar

Finansiella fordringar 20,1 224,3

Aktier och andelar 7 654,4 7 803,7 Not l

Maskiner och inventarier 0,1 0,1

Summa anläggningstillgångar 7 674,6 8 028,1

SUMMA TILLGÅNGAR 7 945,4 8 098,3

Ställa panter

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17,4 20,5

skatteskuld 2,2 25,3

Övriga rörelseskulder 0,8 137,5

Kortfristiga lån 199,7 33,5 Not 2

Summa kortfristiga skulder 220,1 216,8

Långfristiga skulder

Långfristiga lån 20,1 221,2 Not 2

Avsatt till pensioner, FPG/PRI 5,0 3,9

Avsatt till pensioner, övriga 37,0 36,6

Summa långfristiga skulder 62,1 261,7

EGET KAPITAL Not 3 och 4

Bundet eget kapital

Aktiekapital (91 165 156 aktier a nom 50 kr) 4 558,3 4 558,3

Reservfond 1 956,7 l 956,7

Uppskrivningsfond 38,3 38,3

Fritt eget kapital

Fria reserver 429,4 440,6

Årets vinst 680,5 625,9

Summa eget kapital 7 663,2 7 619,8

SUMMA SKillDER OCH EGET KAPITAL 7 945,4 8 098,3

Ansvarsförbindelser 0,1 0,7

J

NYCKELTALSDEFINITIONER

De nedan redovisade nyckeltalen ansluter i förekommande fall till Näringslivets Börs- kanunittes (NBK) rekommendationer.

l. Vinst per aktie

Vinst per aktie beräknas med utgångspunkt i ASEA jämte intressebolags nettovinst efter avdrag för såväl betald som latent skatt enligt punkt 5 i "Redovisningsprinciper". I netto- vinsten ingår resultatandel i ABB (enligt kapi- talandelsmetoden). ASEAs vinst per aktie före och efter extraordinära poster är beräknad p å antal utestående aktier vid årsskiftet 1992/

1993 (91165 156).

Optionsrätter utgivna i samband med ABBs delägarprogram har, med hänsyn till den stora skillnaden mellan teckningskurs (507,90) och börskurs (ca 380 kr vid utgången av 1992), ej beaktats.

(MSEK) 1992 1991

Redovisad nettovinst 1490,0 l 821,4 Extraordinära poster +237,6 +187,6 Nettovinst exklusive

extraordinära poster l 727,6 2 009,0 Vinst per aktie exklusive

extraordinära poster, kr 19,00 22,00 Vinst per aktie inklusive

extraordinära poster, kr 16,30 20,00

14

2. Räntabilitet på eget kapital

Nettovinst - efter återläggning av extraordi- nära poster - i % av genomsnittligt eget kapi- tal med avdrag för de aktiekapitalökningar (fondemissioner) som skett genom uppskriv- ning av anläggningstillgångar.

(MSEK) 1992 1991

Justerad nettovinst, enligt

punkt l l 727,6 2 009,0

Eget kapital 14 423,9 12 412,5 Fondemission -1 340,0 -1 340,0 Totalt eget kapital, 31 dec 13 083,9 11 072,5 Genomsnittligt eget kapital 12 078,2 11261,2 Räntabilitet på eget kapital 14,3 o/o 17,8 o/o

3. soliditet

Eget kapital i % av balansomslutning.

(MSEK) Eget kapital Balansomslutning soliditet

1992 1991 14 423,9 12 412,5 14 706,0 13 190,5 98,1% 94,1 o/o

defmitioner

•

NYCKELTALSDEFINITIONER

4. Eget kapital per aktie

Eget kapital per aktie är beräknat på synligt eget kapital i balansräkningen för ASEA jämte intressebolag dividerat med antalet uteståen- de aktier vid årsskiftet 1992/1993 (91165 156).

Optionsrätter utgivna i samband med ABBs delägarprogram har ej beaktats.

5. Utdelning

Utdelning för 1992 enligt förslag från styrelsen.

6. ASEAs resultat- och kapitalandel i ABE ASEAs resultat- och kapitalandel i ABB per ASEA-aktie samt erhållen utdelning från ABB per ASEA-aktie är baserad på det vid årsskiftet 1992/1993 utestående antal aktier (91165 156).

ASEAs resultatandel i ABB per ASEA-aktie beräknas med utgångspunkt i ASEAs andel av ABBs resultat efter finansiella poster och efter minoritet samt efter avdrag för såväl betald som latent skatt enligt aktuell skattesats hos ABB.

15

7. ASEAs börsvärde

Börsvärdet för ASEA är beräknat på antalet aktier utestående vid årsskiftet 1992/1993 (91165 156).

8. Anställda och löner, MSEK Sverige

Totalt

Medeltalet anställda Härav kvinnor Löner

Härav styrelse och verkställande direktör Löner inkllönebikostnader

ASEAAB 1992 1991

4 5

50 % 60%

4,8 9

4,2 8

6,3 12

Uppgifterna ovan omfattar de personer, som efter delningen i ju li 1991 kvarstår i ASEAs tjänst.

definitioner

REDOVISNINGSPRINCIPER

1. Allmänt

I intressebolagsredovisningen för ASEA till- lämpas principer som i allt väsentligt överens- stämmer med International Accounting stan- dards (IAS) .

2. Principer för intressebolagsredovisning Kapitalandelsmetoden används vid redovis- ningen av aktieinnehavet i ABB Asea Brown Boveri Ltd (ABB) . Metoden tillämpas på det sätt som anges i FARs rekommendation (ut- kast): Redovisning för andel i intresseföretag.

3. Presentation av redovisningen Delningen (fissionen) av ASEA i juli 1991 nödvändiggjorde en modifierad version av redovisningen för 1991. Den i januari 1992 genomförda försäljningen av aktieinnehavet i Broströms Rederi AB motiverar en motsvaran- de presentation även för 1992.

Resultat- och balansräkningarna i in- tressebolagsredovisningen för ASEA presente- ras med såväl officiella som proforma jäm- förelsevärden för 1991. Nettovinst och eget kapital enligt amerikanska redovisnings- principer (US GAAP) framgår av sid 18.

16

4. Valutaomräkning

ABE-koncernens redovisningsvaluta är USD (U.S. dollar).

5. Beskattning

Intressebolagsredovisningen

Avsättning sker för all skatt som beräknas belöpa på redovisad vinst, kapital och fastig- heter. Dessa skatter beräknas i enlighet med i varje land gällande skatteregler.

Utöver nämnda s k betalda skatter sker avsättning för latenta skatter avseende sådana intäkts- och kostnadsposter som berör både bokslutet och inkomsttaxeringen men under olika tidsperioder (periodiseringsskillnader).

Intressebolagsredovisningen innehåller sålun- da inga s k bokslutsdispositioner i resultat- räkningen eller obeskattade reserver i balans- räkningen.

ASEAAB

I moderbolagets bokslut redovisas boksluts- dispositioner och betald skatt.

principer

(

(

NOTER TILL BALANsRÄKNINGARNA, MSEK

Not l Aktier och andelar

ABB Asea Brown Boveri Ltd Stockholrns Fondbörs AB Summa

Antal aktier 1190 000 5 469

N o t 2 Lån (kort- och långfristig del)

I o/o av aktiekapitalet 50 2,2

Nominellt värde MCHF 1190 SEK 546 900

17

balansräkningarna

Bokfört värde 7 653,7 0,7 7 654,4

Lånen utgöres av obligationslån där ASEA AB är den formelle låntagaren medan lånen reellt är hänförliga till vissa ABB- och Incentivebolag. Lån i utländsk valuta har värderats i enlighet med Bokföringsnämndens anvisning nr 7.

Ursprunglig låneskuld MCHF 100

MSEK 100 MSEK 18 MSEK 18 MSEK 40 Summa

Avgår påföljande års amortering Totalt

Not 3 Förlagslån med optionsrätter

Räntesats 3,75 10,0/11,625 7,25 7,25 7,25

Löptid 1978/93 1979/94 1974/99 1973/98 1972/92

Aktuelllåneskuld 1992 1991 191,0 213,7 12,9 19,6

8,4 9,4

7,5 8,4 '3,6 219,8 254,7 -199,7 -33,5 20,1 221,2

I december 1990 emitterade ASEA AB ett 5o/o förlagslån på MCHF 325,7 med förfallodag 1995-12-11. Till varje förlags-

bevis var knutet en avskiljbar optionsrätt (warrant). Optionsrätterna kan utnyttjas under tiden 1992-12-11 till 1995-12-18. Vid fullt utnyttjande ökar antalet aktier med 2 794 626 aktier (justerat under 1991 på grund av delningen av ASEA). Under hösten 1991 har förlagslånedelen, med retroaktiv verkan från 1991-01-01, avvecklats medan options- rättema kvarstår oförändrade. Per utgången av 1992 hade ingen optionsrätt utnyttjats.

Not4 Eget kapital

Intressebolagsredovisningen Aktiekapital reserver reserver vinst Totalt

Värde per 1992-01-01 4 558,3 5 589,7 2 264,5 12 412,5

Utdelning -638,2 -638,2

Ej utdelad vinstandel i ABB 1172,4 -1172,4

Omräkningsdifferenser i

kapitalandelar m m 1184,1 -24,5 1159,6

Nettovinst 1992 l 490,0 l 490,0

Värde per 1992-12-31 4 558,3 7 946,2 429,4 l 490,0 14 423,9

Bundna Fria Netto-

ASEAAB Aktiekapital reserver reserver vinst Totalt

Värde per 1992-01-01 4 558,3 l 995,0 l 066,5 7 619,8

Utdelning -638,2 -638,2

Återvunnen utdelning 1,1 1,1

Nettovinst 1992 680,5 680,5

Värde per 1992-12-31 4 558,3 l 995,0 429,4 680,5 7 663,2

REDOVISNINGSPRINCIPER ENLIGT U.S. GAAP, MSEK 18

Amerikanska redovisningsprinciper

Generally Accepted Accounting Principles in the United States, U.S . GAAP.

Redovisning av ABB Asea Brown Boveri Ltd Vid bildandet av ABB samordnades redovis- ningsprinciperna i de enheter som tillfördes ABB från ASEA respektive BBC. skillnaden i det bokförda värdet på ASEAs respektive BBCs enheter har tillförts eget kapital i intressebolagsredovisningen för ASEA.

Nettovinst enligt resultaträkningen

Andel av ABBs justeringar enligt not 21 , sid 58 Övriga justeringar

Latent skatt

Approximativ vinst enligt U.S. GAAP

Approximativ vinst per aktie, U.S. GAAP (SEK) Eget kapital enligt balansräkningen

Andel av ABBs justeringar enligt not 21, sid 58 Övriga justeringar

Latent skatt

Approximativt eget kapital enligt U.S. GAAP

Enligt amerikanska redovisningsprinciper redovisas sammanslagningen av ASEAs och BBCs enheter som en utväxling av likvärdiga verksamheter och skillnaden i värdet mellan respektive nettotillgångar redovisas inte di- rekt i eget kapital. Skillnaden i värdet på överförda nettotillgångar återföres till eget kapital över en tidsperiod, som å terspeglar genomsnittligt bedömd ekonomisk livslängd för BBCs anläggningstillgångar vid tidpunkten för sammanslagningen.

1992 1 490,0 -119 94 o

1 465 16,07 14 424 2063 - 1 448

o

15 039

1991 l 821 -66 94 o

1849 20,30 12 412 705 -1542

o

11 575

Ovanstående justeringar till U.S. GAAP får ingen väsentlig påverkan på balansräkningen

enligt intressebolagsredovisningen för ASEA.

VINSTDISPOSITION

Förslag till vinstdisposition, MSEK

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets vinst

jämte balanserade vinstmedel Summa

disponeras så

att till aktieägarna utdelas kr 9 per aktie, vartill åtgår och i ny räkning balanseras

Summa

Claes Dahlbäck Sven Söderberg

Stockholm i mars 1993 Peter Wallenberg

styrelsens ordförande

J an Karlsson Thord Wedin

19

680,5 429,4 1109,9

820,5 289,4 1 109,9

Björn Svedberg Kjell Högfelt

Verkställande direktör

disposition

REVISIONSBERÄ TIELSE

Vi har granskat årsredovisningen, intressebolagsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1992.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

ASEAAB

Årsredovisningen har upprättats enligt a ktiebolagslagen.

Vi tillstyrker

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs

att vinsten disponeras enligt styrelsens och verkställande direktörens förslag samt

20

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

ASEA jämte intressebolag

Intressebolagsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed.

Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen enligt intressebolagsredovisningen fastställs.

Stockholm den17 mars 1 993

Sven-Erik J o hans son

Gunnar Widhagen

(

(

ASEAs STYRELSE

Hedersordförande Curt Nieo/in (f 1921).

VD i ASEA 1961-1976

styrelseordförande i ASEA 1976-1991.

Ordinarie l edamöter, valda av bolagsstämman Ordförande

Peter Wallenberg ({1926). Invald 1974.

styrelseordförande i Atlas Copco, Investor samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Förste vice ordförande i skandinaviska Enskilda Banken. Co-chairman i ABB Asea Brown Boveri Ltd. Vice ordförande i Ericsson. Aktier: 15 000 st.

Vice ordförande

Claes Dahlbäck ([1947). Invald 1985.

VD i Investor. styrelseledamot i Astra, Electrolux, Incentive, Saab-Scania, SKF, STORA samt Vin och Sprit. Aktier: 1 500 st.

Björn Svedberg ([1937). Invald 1991.

VD i skandinaviska Enskilda Banken.

styrelseordförande i Ericsson. styrelse- ledamot i ABB Asea Brown Boveri Ltd, ABA och SILA. Aktier: -

Sven Söderberg (f 1928). Invald 1976.

styrelseordförande i Skandia. Vice ordför- ande i Ratos. styrelseledamot i Incentive, Industrivärden, Esselte och STORA. Norges generalkonsul i Stockholm. Aktier: 3 702 st.

ASEAs REVISORER

Sven-Erikjohanssan (f 1924). Vald 1986.

Professor em eritus.

Gunnar Widhagen ([1938). Vald 1985 (suppleant 1973). Auktoriserad revisor.

Kjell Högfe/t (j 1929). Invald 1988.

VD i ASEA 1988-. styrelseordförande i försäkringsbolagen AMF-k och FPG samt i United Tankers. Styrelseledamot i ESAB, Incentive, FRI och Svenska Arbetsgivare- föreningen. Aktier: 11 087 st.

Arbetsfagarrepresentanter Ordinarie ledamöter

jan Karlsson (j 1942). Invald 1983.

Ordförande i Verkstadsklubben vid ABB STAL i Finspång. Aktier: 225 st.

Thord Wedin (f 1942). Invald 1988.

Ordförande i SIF-klubben vid ABB i Västerås. Aktier: 391 st.

Suppleanter

Mats-Åke Selfors (f 1950). Invald 1988.

Vice ordförande i Verkstadsklubben vid ABB i Västerås. Aktier: -

Aleksander Wilk-Wilczynski (f 1935).

Invald 1991.

Styrelsemedlem i CP-kretsen vid ABB i Västerås. Aktier: 416 st.

Revisorssuppleanter

Carl-Gustaf Gutberg (f 1946). Vald 1988.

Auktoriserad revisor.

Torbjörn Hanson (f 1943). Vald 1985.

Auktoriserad revisor.

21

revisorer

(

(

(

o

Arsredovisning 1992

AB är starkare och mer konkurrenskraftigt i dag än tör ett ar sedan

en följd av effektiv anpassning av koncernens ver sam et till recessionen och aggressi tillväxt på nya marknader. Ök ingen i beställningsingång och intäkter och endast obetydlig resultat-

mins ning under ett krävande ar vittnar om framgang för ABBs decen ratiserade organisation. globala strategi och tekniska ledarskap.

ASEA BROWN BOVERI

~.

:·

~.. ~

.

. , ·:r .. ··-:

<:• ~:.

··' .

. ,

..

...

.

Asea Brown Boveri är en världs- omspännande koncern som om- sätter 30 miljarder USD och betjänar marknader inom elektrisk kraftgene- rering, kraftöverföring och kraft- distribution liksom industri och spår- buren trafik. Mer än hälften av ABBs!

försäljning sker i Europa, omkring en femtedel i vardera Nordamerika och Asien och resten i Latinamerika och Afrika.

( Omslagsfoto överst) Supraledning öppnar möjligheterna till dramatisk minskning av energiförlus- terna i framtida kraftöver- föringssystem. Här visas en supraledande transformator under montering.

(Omslagsfoto nederst) Datoriserad modellering används för att effektivare studera temperatur- variationer i förbrännings- processer. Målet för denna forskning är fortsatt utveckling av renare och effektivare metoder att producera elenergi.

(

(

Arsredovisning

I'SEAAB Stockholm Sverige

50%

_l

BBC s aktieägare

l

BBC Brown Boveri Ltd

Baden Schweiz

50%

l ABB Asea Brown Boveri Ltd

Zurich, Schweiz

l

ABB Asea Brown Boveri-konc.

1 300 bolag 65 affärsområden

organiserade i 7 affärssegment

2 Viktiga händelser 3 ABE i siffror

4 Brev från Ordförandena

5 VDs kommentar 10 KortornABB

12 Teknik- en avgörande konkurrensfördel 34 Diskussion och analys

av koncernen

49 Finansiell redovisning

ABB Asea Brown Boveri Ltd ägs tilllika delar av .ASEA AB, Stockholm, och BBC Brown Boveri Ltd, Baden, Schweiz. ABB Asea Brown Boveri Ltd, ZOrich, är holdingbolag för ABB Asea Brown Boveri-koncernen, som består av omkring 1 300 bolag runt om i världen.

Aktierna i ABB är inte börsnoterade. Däremot är aktierna i de två moder- bolagen noterade på flera börser i Europa och USA.

Denna årsredovisning omfattar koncernen ABB Asea Brown Bovsris konso-

liderade verksamhet 1992.

Den överensstämmer med OECDs riktlinjer och rekom- mendationer.

ABB-koncernens årsredo- visning utges på engelska, tyska och svenska. Den engelska utgåvan är bin- dande originalversion. Alla angivna siffror avser UsA- dollar (USD). En förteckning över d~ större koncern- bolagen utgör en del av ABBs årsredovisning och publiceras separat. Hol- dingbolaget ABB Asea Brown Boveri Ltd, ZOrich, utger i enlighet med schwei- zisk lag en egen årsredovis-

ning. Båda redovisningarna översänds på begäran.

Dessutom publiceras års- rapporter av vissa natio- nella ABB-bolag och affärs- enheter.

l

Viktiga händelser 1992

Beställningsingången ökade med sju procent trots fortgående recession i västekonomiema. Denna förbättring

uppnåddes till följd av mer konkur- renskraftiga produkter, nöjdare kun- der på etablerade marknader och ytterligare expansion i nya regioner.

Affärssegmenten Kraftgenerering och Financial Services uppvisade starka resultatförbättringar, medan segmenten Kraftöverföring och Kraftdistribution upprätthöll före- gående års tillfredsställande resultat- nivåer under svåra marknadsbeting- elseL

Åtgärder vidtogs för att möta reces- sionen, bl a genom neddragningar av det totala antalet anställda med ca 14 000 eller sex procent, fötvärv och avyttringar undantagna.

ABB utvidgade ytterligare sina åtag- anden och sin närvaro i Central- och Östeuropa. Antalet anställda i denna region ökade till 20 000 i 30 själv- ständiga bolag med de största in- vesteringarna hittills gjorda i Polen och Tjeckien.

En ny organisation infördes i asiatis- ka stillahavsregionen för att effekti- vare främja och styra investeringar, överföra teknik och utvidga ABBs lokala nätvaro. Beslut togs under året om inv esteringar i samriskbolag, förvärv och nya anläggningar för att

2

skapa över 20 nya tillverknings- och serviceenheter.

Det största enskilda kontraktet se- dan ABB bildades -värt 800 MUSD - erhölls från Abu Dhabi på ett ång- . kraftverk kombinerat med en av- ~ saltningsanläggning. ABB har en unik styrka i sin förmåga att erbjuda tekniskt kunnande och lednings- . kompetens jämsides med komplettaQ systemlösningar för stora komplexa infrastrukturprojekt

Över 800 program för kundfokuse- ring pågår för närvarande världen över för att skapa bättre tilläggs- värden för kunderna genom kortare genomloppstider, högre kvalitet och förbättrad service.

(

ABB i siffror

Intäkter per region

8%

EuropalEG

• Europa/EFTA Nordamerika/NAFTA Asien/Australasien Sydamerika/Afrika/

Östeuropa

Anställda 1er region

'

14%

28%

Belopp i MUSD Beställ ni ng si n gång Intäkter

Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Nettovinst

Eget kapital Totalt kapital

Investeringar i materiella anläggningstillgångar l nvesteringar i aktier m m

Kostnader för forskning och utveckling Rörelseresultat/intäkter, %

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Räntabilitet på eget kapital, % Antal anställda

Beställningsingång*

1992 ,.,, ^j·':"""---··-~----

1992 1991 1990

31 634 29621 29281

29 615 28883 26 688

1 810 1 908 1 790

1 11

o

505 609 590

4095 4498 4 247

25949 28056 28109

957 1 035 961

253 612 677

2386 2342 1 931

6,1 6,6 6,7

17,9 17,1 19,7

11,8 13,9 14,5

213 407 214 399 215 154

1991

~ ~---~ ~~--~ .. ^~~=====~ ... ... ..

1990 ^d~ .. r---~·

1992 1991 1990

1992 1991 1990

Intäkter*

Rörelseresultat efter avskrivningar*

- Kraftgenerering Kraftöverföring

• Kraftdistribution Industri

· .

• T ransportmedel Financial Services

• Övriga verksamheter

*Procenttal beräknade före eliminering av interna transaktioner och koncerngemensamma poster.

3

Brev från Ordförandena

David de Pury (t v) Peter Wallenberg

Under de fem senaste åren har ABB utvecklats till en verkligt global kon- cern. Att dra fördel av världsom- fattande skalfördelar och samtidigt etablera och fördjupa lokal närvaro i över 100 länder har visat sig vara den rätta strategin i en internationell miljö med alltmer ömsesidigt be- roende. Det är vår fasta föresats att fullfölja denna strategiska kurs.

Vi är övertygade om att ABB kan göra en betydande insats i en värld som snabbt förändras. Med sina kärnverksamheter kan ABB göra våra kunders energisystem mer flexibla, miljövänligare och mer eko- nomiska. Samtliga resurser inriktas på att tillgodose dessa växande be- hov.

ABB påverkades 1992 av internatio- nella förhållanden som känneteck- nades av både stagnation och ökan- de hård konkurrens. Tack vare tidig och effektiv anpassning av kancer- nens verksamhet till recessionen samt fortgående omstrukturerings- program kompenserades i stor ut-

4

sträckning effekterna av recessio- nen, samtidigt som ABBs långsiktiga konkurrenskraft väsentligt förbättra- des.

Till de viktiga strategiska målen 19921 hörde den fortsatta utvecklingen av vårt långsiktiga åtagande i Central- och Östeuropa liksom betydande

framsteg i uppbyggandet av ABBs ~

"tredje ben" i den starkt expansiva asiatiska Stillahavsregionen. Inbryt- ning på de stora marknaderna i ut- vecklingsvärlden kommer inte bara att ge oss nya kunder utan även ny, skapande personal som är vårt före- tags viktigaste tillgång.

ABBs mest avgörande konkurrens- tillgång är de anställdas nyskapande anda, skicklighet och personliga motivation. I en koncern som är så global och mångsidig som vår, bero(

vår kort- och långsiktiga framgång väsentligen på deras gemensamma känsla att de tillhör samma familj . Styrelsen vill uppriktigt tacka alla Q

våra anställda för deras utomordent- liga insatser i dessa krävande tider.

David de Pury Ordförande

ABB Asea Brown Boveri Ltd Ordförande

BBC Brown Boveri Ltd

Peter Wallenberg Ordförande

ABB Asea Brown Boveri Ltd Ordförande

ftSEAAB

VDs kommentar

1992 var femte året efter bildandet av ABE-koncernen. Under dessa fem år har koncernens beställnings- ingång ökat 78 procent. Till stor d el beroende av Västeuropa vid bildan- det, blev ABB transatlantiskt genom avsevärda förvärv och investeringar i Nordamerika. I en tredje expan- sionsfas har snabb tillväxt erhållits i Östeuropa och i Asien. Resultatet är en världsomspännande, mångnatio- nell koncern med tre betydande centra i Europa, Amerika och Asien.

Koncernens till synes motsägelse- fulla struktur att på samma gång vara stor och liten, global och lokal, är nu väl etablerad och har visat sig framgångsrik i en mycket konkur- rensutsatt marknad. Konsten att vara

"lokal och global" och viljan att bli sant kundorienterad har blivit en grundval för ABBs koncemkultur.

1992 års resultat

1992 var ett sanningens år för ABB då vi ställdes inför den längsta och djupaste recessionen på 45 år. Den var speciellt svår i Skandinavien, där ABB har nästan 30 procent av sitt förädlingsvärde, och påverkade ock- så de anglosaxiska länderna. Så ti- digt som våren 1990 hade företaget redan startat att anpassa sin kapaci- tet och öka omstruktureringspro- grammen för att motverka den för- väntade nedgången i efterfrågan.

Sedan dess har antalet anställda minskat med ca 35 000 eller 16 pro-

cent, frånräknat förvärv och des- investeringar. Med endast en svag minskning av produktionsvolymen innebär detta en produktivitets-.

ökning i närheten av vårt mål på 5 procent per år, vilket normalt är svårt att nå under en recession. Des- sa tidiga åtgärder gjorde det möjligt att tämligen väl bibehålla resultat- nivåerna både 1991 och 1992. Sam- tidigt fortsatte ABB att investera i Östeuropa och expandera i utveck- lingsländerna, speciellt i Asien.

Beställningsingången 1992 ökade 7 procent till31,6 miljarder USD, främst tack vare våra framgångar att erhålla större projekt, medan intäk- terna ökade 3 procent till29,6 miljar- der USD. Resultatet efter fmansiella poster minskade 4 procent till 1110 miljoner USD. struktureringspro- gram i Västeuropa och Nordameri- ka, inklusive personalminskningar med 14000 anställda under 1992, medförde extraordinära kostnader.

Färre desinvesteringar och vidföljan- de kapitalvinster under 1992, gav extraordinära kostnader på netto minus 164 miljoner USD. Detta, till- sammans med en något högre skattesats, minskade nettovinsten med 17 procent till505 miljoner USD. Räntabiliteten på eget kapital var 12 procent.

De fortgående ansträngningarna att minska det sysselsatta kapitalet har varit framgångsrika. Nettoskulden

5

Percy Barnevik Koncernchef och verkställande direktör

11

:1

!

'. i

l i

l i

l

Qån minus likvida medel) förbättra- des 1992, i likhet med 1991, med omkring en miljard USD, och är nu i det närmaste noll. Detta är huvud- sakligen resultatet av minskade ge- nomloppstider och åtgärder att förbättra kassaflödet Vi väntar ytter- ligare förbättringar under 1993, hjälpta av fler desinvesteringar. Rän- tabiliteten på sysselsatt kapital blev nästan 18 procent.

Bland affärssegmenten ökade Kraft- generering sitt rörelseresultat med 21 procent trots en fortsatt hög nivå på FoU-utgifterna. Med en stor del av omstruktureringen redan genom- förd, är detta segment nu väl positio- nerat att nå både kontinuerlig tillväxt och högre lönsamhet under kom- mande år. Affärssegmentet Financial Services ökade också substantiellt sin resultatnivå i en turbulent och svår fmansiell omgivning samtidigt som det gav betydelsefullt säljstöd till de industriella verksamheterna.

Affärssegmenten Kraftöveiföring och Kraftdistribution lyckades motverka svaga marknadsbetingelser genom interna förbättringsprogram så att resultaten bibehölls på föregående års nivåer. Industrisegmentet mins- kade sitt resultat till följd av svag efterfrågan på investeringsvaror i

västvärlden. Affärssegmentet Trans- portmedel uppvisade negativt resul- tat till följd av vissa äldre förlustorder och omstruktureringskostnader i Västeuropa. Transportmedel torde

6

visa acceptabla resultat om några år då en ny organisationsstruktur nu har införts och en större andel av försäljningen kommer från standar- diserade produkter inriktade på världsmarknaden.

De nio affärsområdena inom det tidigare affärssegmentet Environ- mental Control fördelades på andra segment för att bättre utnyttja och uppmuntra synergier i gemensam teknologi och i gemensamma kund- grupper. Med ständigt ökande miljö- krav, ser vi goda tillväxtmöjligheter inom t ex Yttre miljövård. Inomhus- klimat, det affärsområde som är star- kast relaterat till byggnadsindustrin, uppvisade en avsevärd resultatför- sämring.

Forskning och utveckling

Utgifterna för forskning och utveck-

ling steg 20 procent till 2,3 miljarder (

USD under 1991 och fortsatte under

1992 på denna höga nivå med näs-

tan 2, 4 miljarder USD, eller 8 pro-

cent av intäkterna. Viktigare än de

ökade utgifterna är den avsevärt för-

bättrade effektiviteten i FoU-pro-

grammen. Det har tagit oss några år

att erhålla väsentliga FoU-fördelar

genom eliminering av tekniköver-

lappning samt bli av med inställ-

ningen "inte uppfunnen här" från

både det ursprungliga samgåendet

och efterföljande förvärv. Forsk-

ningsprogram över gränserna, glo-

bal standardisering, kortare genom-

loppstider i utvecklingsprogram och ökad användning av bench-mark- ing, förbättrar produktiviteten och ökar upp flödet av nya produkter till marknaden. Nya generationer av gasturbiner, ren ko !teknik, energi- besparande system inom överföring, distribution och användning av elektrisk energi samt nya automa- tionsprodukter, är alla exempel på vad som väntas från våra FoU-pro- gram. Miljökrav driver en stor del av denna produktutveckling. Under senare år har vi också ökat andelen F o U inriktad på att förbättra process- tekniker. Detta är viktigt då uthålligt konkurrenskraftiga fördelar i ökad utsträckning kommer från överläg- sen processteknik. Det ökande an- talet innovationer och förbättrad produktivitet inom F o U är väsentliga för ABBs ambition att förbli en leda- re inom våra kämverksamheter.

Regionala strategier

Ett "gränslöst" Västeuropa framträ- der sakta, och framöver måste län- derna i Central- och Östeuropa in- ordnas i ett större Europa med 800 miljoner människor. Vi förutser vä- sentliga produktivitetsökningar och därför ökad konkurrens med lägre priser i Västeuropa, speciellt inom offentlig upphandling. Behovet av infrastrukturinvesteringar i Central- och Östeuropa är enormt, speciellt inom områdena energi, transporter, basindustrier och återställandet av miljön.

Då ABB i Europa är resultatet av samgåenden mellan ett antal natio- nella bolag, är vi redan väl positio- nerade i de flesta västeuropeiska länder. Vi fortsätter vår strategi med omstruktureringar till färre och mer specialiserade anläggningar med avsevärt högre produktivitet. Vinnar- na bland konkurrenter i denna his- toriska omformningsprocess kom- · mer att bli de med de lägsta kostna- derna, den bästa kvaliteten och de högsta kundservicenivåema.

I Central- och Östeuropa, inklusive oss-republikerna, fortsätter vi vår strategi att förvärva majoritetsandelar i befmtliga bolag. ABB har nu, östra Tyskland frånräknat, över 30 rörel- sedrivande bolag och ca 20 000 an- ställda inom denna region. Utöver ny utrustning och teknik investeras åtskilligt i utbildning när dessa före- tag omorganiseras för att verka i en marknadsekonomi. Vi har erhållit dramatiska ökningar i kvalitet och produktivitet och vissa av våra bolag har redan en betydande export.

Efter förvärv och investeringar under de senaste tre åren i Nordamerika har ABB nu här en stark position med ett brett produktprogram att bygga vidare på. De senaste åren har karaktäriserats av omstrukture- ring som förberedelse för NAFfA, anpassning av kapaciteten till en cykliskt lägre efterfrågan, förbättring- ar av kundservice och ytterligare

7