Tid Torsdagen den 18 december 2014, kl. 9:00
Plats Hallunda Folkets hus, Bragesal
Ärenden
Justering
Klockan 13 sker kungörande av årets mottagare av K P Arnoldsonpriset mot främlingsfientlighet och rasism.
045 Ettårsplan 2015
046 Arvodesbestämmelser
047 Avsteg från kommunens finanspolicy
048 Ändring av kommunens föreskrifter för schakt- och ledningsarbeten
049 Ramavtal för Synemannen i Alby
050 Ramavtal för Slättmalm i Vårsta
051 Försäljning av fastigheten Ringblomman 1 i Tullinge
052 Detaljplaneuppdrag och ramavtal för Tingstorget i Alby
053 Slutrapport för Rikstens friluftsstad etapp 2
054 Omställningsstöd och nya pensionsregler för förtroendevalda
055 Ägardirektiv AB Botkyrkabyggen
056 Val av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd
057 Val av kultur- och fritidsnämnd
058 Val av miljö- och hälsoskyddsnämnd
059 Val av samhällsbyggnadsnämnd
060 Val av socialnämnd
061 Val av teknisk nämnd
062 Val av utbildningsnämnd
063 Val av vård- och omsorgsnämnd
064 Val av valnämnd
065 Val av dialogforum Alby
066 Val av dialogforum Fittja
067 Val av dialogforum Grödinge
068 Val av dialogforum Hallunda-Norsborg
069 Val av dialogforum Tullinge
070 Val av dialogforum Tumba-Storvreten
071 Val till AB Botkyrkabyggen
072 Val till AB Alfågeln
073 Val till Botkyrkabyggen Holding AB
074 Val till Förbandet 2 AB
075 Val till Botkyrka Stadsnät AB
076 Val till SRV återvinning AB
077 Val till Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - MKC
078 Val till Sydvästra Stockholmsregionen VA-verksamhet - SYVAB
079 Val till Söderenergi AB
080 Val till Södertörns brandförsvarsförbund
081 Val till Södertörns Energi AB
082 Val till Södertörns Fjärrvärme AB
083 Val till Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem
084 Val till Södertörns överförmyndarnämnd
085 Val till Tyresåns vattenvårdsförbund
086 Val av kommunala pensionärsrådet (KPR)
087 Val till Botkyrka Kommunalanställdas Personalförening - BOKA
088 Val till föreningen Folkets Hus Hallunda
089 Val av gode män jordbruks- eller skogsbruksfrågor
090 Val av gode män tätortsförhållanden
091 Val till kommunförbundet Stockholms län
092 Val till Mälardalsrådet
093 Ordning för inkallande av ersättare i nämnder m.m. 1 januari 2015 - 31 december 2018
094 Anmälningsärenden
095 Avsägelser och fyllnadsval
096 Nya motioner
097 Nya medborgarförslag
Välkomna!
Inger Ros (S)
Kommunfullmäktiges
ordförande Håkan Hultgren
Sekreterare 08-53061384
Planering och ordning för kommunfullmäktiges budgetsamman- träde den 18 december 2014
Sammanträdet inleds 09:00 och ambitionen är att det ska avslutas senast 19.00.
Vi ajournerar sammanträdet 12.00 -13.00, då lunch serveras. Efter lunch sker kun- görelse av KP Arnoldssons pris.
Planering
09.00 – 12.00 Ettårsplan 2015 12.00 – 13.00 Lunch
13:00 – 19.00 Ettårsplan 2015 forts. Därefter övriga ärenden (Kaffe och smörgås vid 15:00)
Talartid
Debatten inleds med gruppledarnas inledningsanföranden. Här ges då tillfälle för övriga gruppledare att ge 2 repliker vardera på varandras anföranden. Under inled- ningsrundan avräknas inte partitiden, utan tiderna 3 och 1 minut tillämpas.
Samtliga partier får en bastid om 15 minuter. Dessutom får varje parti 3 minuter per mandat och 3 avslutande minuter för varje gruppledare.
Partierna disponerar fritt över sin tid. Avslutningsanföranden 3 minuter utan repli- ker.
Nämnderna behandlas i följande ordning:
- Gruppledarna inledningsanförande - Kommunstyrelsen
- Vård och omsorgsnämnden - Socialnämnden
- Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden - Utbildningsnämnden
- Samhällsbyggnadsnämnden - Kultur och fritidsnämnden - Miljö och hälsoskyddsnämnden - Tekniska nämnden
- Valnämnden - Revisionen
- Avslutningsanföranden Vänliga hälsningar
Inger Ros (S)
Kommunfullmäktiges ordförande
Kommunledningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Telefon vxl 08-530 610 00 Direkt 08-530 613 84 Mobil·0708-86 54 37· E-post hakan.hultgren@botkyrka.se
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Voteringssystem
Handenheterna är markerade med namn samt ett nummer som motsvarar le- damotens och ersättarens ordningsnummer enligt särskild lista som finns på platsen där handenheterna hämtas. Nummer 1-61 avser ordinarie ledamöter och resterande avser ersättare.
För alla
När du kommer till sammanträdet hämtas handenheten på anvisad plats.
Tryck på knapp 5 för att registrera din närvaro.
Sen ankomst ledamöter
Inta din plats först när det ärende som pågår när du kommer är avslutat och ändring i tjänstgöringsordningen sker. Presidiet registrerar din när- varo. Vi ändrar inte i tjänstgöringen under pågående ärende.
Undantag: Om din plats dittills varit vakant eller om fullmäktige behandlar ettårs-, flerårsplan eller liknande som bedöms ta lång tid får du efter godkän- nande från presidiet inta din plats under ett pågående ärende.
Sen ankomst ersättare
Tryck på knapp 5 för att registrera din närvaro.
Tidig hemgång alla
Om du går innan sammanträdet är slut lämnar du handenheten till presi- diet som avregistrerar dig. Den som tjänstgör får inte lämna sammanträdet mitt i ett pågående ärende utan måste vänta tills det är avslutat. Förbered gärna genom att gå fram till presidiet strax innan det pågående ärendet är av- slutat.
Tänk på att ledamöter och tjänstgörande ersättare inte tillfälligt får avbryta sin tjänstgöring för annan orsak än jäv.
För ersättare
Presidiet meddelar om du ska tjänstgöra. (Det sker direkt efter att ordföran- den genomfört närvarokontroll eller under mötet - om en ledamot eller tjänst- görande ersättare är jävig eller går innan mötet är slut).
Om du ska tjänstgöra intar du den frånvarande ledamotens plats se namn- skylt.
Om den ledamot som du tjänstgör för kommer och ska inta sin plats: Byte d.v.s. ändring i tjänstgöringsordning sker mellan behandlingen av två ären- den. Vänta på att ordföranden ger klartecken innan du lämnar plats för ordi- narie ledamot.
En ersättare som har påbörjat tjänstgöring har alltid företräde före ersättare som t.ex. kommer senare (oberoende av turordning enligt valresultatet).
Ersättare som inte tjänstgör har yttranderätt men inte förslags- eller besluts- rätt.
Så använder du handenheten
Debatt
För att begära ordet: tryck 1 För att begära replik: tryck 2 För att ångra begäran: tryck 3 Votering
För att rösta Ja: tryck 1
För att rösta Nej: tryck 2 För att Avstå: tryck 3
Ordföranden meddelar från och med när rösterna kan avges. Vid respektive voteringstillfälle lagras din senast avgivna röst (d.v.s. din senaste knappt- ryckning). Du kan ändra din röst till dess att ordföranden meddelar att vote- ringen är avslutad.
När mötet är slut
Lämna in din handenhet till presidiet.
§ 30
Ettårsplan 2015 (KS/2014:450)
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige fastställer kommunstyrelsens förslag till ettårsplan för 2015.
Nämnderna har möjlighet att själva fatta beslut om omfördelningar inom den egna budgetramen.
Kommunstyrelsen får under 2015 inom en total låneram på 4 312 miljoner kronor uppta nya och omsätta befintliga lån. Detta inkluderar upplåning för AB Botkyrkabyggen, Söderenergi AB, Upplev Botkyrka AB, Hågelby- parken AB och Botkyrka stadsnät AB inom ramen för kommunens intern- bank.
Den totala kreditramen inklusive både borgen och upplåning för bolagen som ingår i kommunens internbank ska under 2015 vara:
• AB Botkyrkabyggen; 2 000 miljoner kronor.
• Söderenergi AB; 1 102 miljoner kronor.
• Upplev Botkyrka AB; 15 miljoner kronor.
• Hågelbyparken AB; 10 miljoner kronor
• Botkyrka stadsnät AB; 185 miljoner kronor
• Låneramen för kommunens eget upplåningsbehov (exklusive upplå- ningen till kommunens bolag) föreslås uppgå till 1 000 miljoner kro- nor.
Att fastställa borgensramen för 2015 för Södertörns Energi AB:s låneför- pliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 290 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader.
Att fastställa ramen för kommunens övriga borgensåtaganden till SYVAB, Södertörns Fjärrvärme AB, SRV Återvinning AB, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar för 2015 till 318 miljoner kronor.
Reservationer
Samtliga ledamöter för (M) och (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.
Sammanfattning
Kommunledningsförvaltningen och den politiska majoriteten har överläm- nat förslag till ettårsplan för 2015 till kommunstyrelsen. Förslaget redovisar ett resultat på 58 miljoner kronor vilket motsvarar 1,3 procent av kommu- nens skatteintäkter inklusive utjämningsbidrag. Investeringarna uppgår till 950 miljoner kronor vilket medför ett behov av ökad upplåning med om- kring 650 miljoner kronor. På grund av tidsförskjutningar räknar vi med att ökningen av det faktiska upplåningsbehovet begränsas till 500 miljoner kro- nor.
Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att den 27 november besluta att utdebiteringen 2015 ska vara oförändrat 20 kronor och 13 öre.
Förslaget till ettårsplan följer i huvudsak de ekonomiska ramar för 2015 som lades fast av kommunfullmäktige i beslutet om flerårsplan för perioden 2015-2018.
Som en del av beslutet om ettårsplan ingår fastställande av låne- och bor- gensramar för 2015. Den totala låneramen inklusive upplåning för kommu- nens bolag föreslås bli 4 312 miljoner kronor för 2015, vilket är 265 miljo- ner kronor lägre än 2014.
Borgens- och låneram för kommunens helägda bolag AB Botkyrkabyggen föreslås uppgå till 2 000 miljoner kronor och för Upplev Botkyrka AB och Hågelbyparken AB till 15 respektive 10 miljoner kronor för 2015. För Bot- kyrka stadsnät AB föreslås en ram på 185 miljoner kronor.
Kommunens nettoåtagande för Söderenergi AB uppgår oförändrat till 1 102 miljoner kronor. Det inkluderar även kommunens utlåning till Handelsban- ken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi AB.
Från årsskiftet kommer cirka 730 miljoner kronor att övergå från utlåning till borgensåtagande i samband med att Handelsbanken Finans säger upp nuvarande lån.
För Södertörns Energi AB föreslås en borgensram på 1 290 miljoner kronor (netto 645 miljoner kronor). Borgensramen för kommunens övriga borgens- åtaganden föreslås för 2015 fastställas till 318 miljoner kronor vilket är oförändrat jämfört med innevarande år.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2014-11-21.
Yrkanden
Jimmy Baker (M) yrkar bifall till (M):s ettårsplan, bilaga.
Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till (KD):s ettårsplan, bilaga.
Propositionsordning
Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra.
Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförande- förslaget.
Yttranden
Lars Johansson (FP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.
Robert Steffens (C) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.
_____
Expedieras till:
Kommunfullmäktige
YRKANDE
Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige
Kristdemokraterna i Botkyrka 141101-yrk(kd) budget 2015.doc
Postadress Besöksadress Telefon 08-53061484 Plusgiro 637 3609-4 Organisationsnummer 815601-0780 Box 251 Munkhättevägen 45 Telefax 08-53061487 Bankgiro 246-9039 webbadress: www.botkyrka.kristdemokraterna.se 147 01 Tumba Tumba E-mail botkyrka@kristdemokraterna.se
Ettårsplan 2015 (ks/2014:450)
Vi kristdemokrater presenterar en ettårsplan för 2015 i balans samtidigt som vi föreslår att skattesatsen fastställs till 19,90 öre per skattekrona.
Av Stockholms läns kommuner har Solna med sina 17,12 procent den lägsta skattesatsen medan de högsta kommunala skattesatserna finns i Botkyrka och Södertälje med 20,13 procent. Samtidigt har Botkyrka under de 18 senaste åren redovisat positivt resultat på tiotals miljoner varje år. Det tycker vi i och för sig är glädjande, men samtidigt anser vi att det ger oss utrymme för en skattesänkning.
För de allra flesta människor har skatten stor betydelse för vardagsekonomin. En lägre kommunalskatt är
särskilt viktig för låginkomsttagare. Dessutom gör en lägre skattesats att kommunen blir mer attraktiv för både nya invånare och investerare att leva och verka i. Vi föreslår därför en skattesänkning på 23 öre, vilket
motsvarar ca 34 miljoner kronor, för att öka människors valfrihet och makt över sin egen plånbok.
Detta är genomförbart bl.a. genom framgångsrika upphandlingar, decentralisering och mindre och effektivare central administration.
Vår skattesänkning kommer att finansieras genom en minskning från KS/KF förfogande med 10 miljoner kronor och en effektivisering på total driften med 0,3 procent, vilket motsvarar ca 10 miljoner kronor samt en ökning av exploateringen med ca 14 miljoner kronor. Med en skattesats på 19,90 procent kommer Botkyrka att klättra upp 5-6 placeringar i ”skatteligan” bland Stockholms läns kommuner och hamna på samma nivå som grannkommunen Salem.
Beträffande investeringar omfördelar vi 88 miljoner kronor totalt medel som står till byggnaden av Tullinge idéhus från Kultur- och fritids investeringar för att förstärka arbetet med dagvattenhantering i Tullinge och investera i kommunens lokaler som ska ligga till grund för de underhållsinsatser och renoveringar som behövs i skolor och förskolor. Av det som kallas eftersläpande underhåll är till en del reinvestering då byggnadsdelar måste bytas istället för att underhållas men att funktionen ska finnas kvar. Vi måste möta de stora och växande underhållsbehoven inom framför allt miljonprograms- byggnaderna som har ökat istället för att prioretera ett idéhus.
Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige beslutar 1) att fastställa det kristdemokratiska förslaget till ettårsplan för år 2015.
2) att fastställa skattesatsen för år 2015 till 19,90 per skattekrona.
3) Att nämnderna har möjlighet att själva fatta beslut om omfördelningar inom den egna budgetramen.
4) att beloppsramen för upplåning under 2015 fastställs till 4 312 miljarder kronor, inklusive den upplåningen för Botkyrkabyggen, Söderenergi, Upplev Botkyrka AB, Hågelbyparken AB och Botkyrka stadsnät AB inom ramen för kommunens internbank.
5) att den totala kreditramen inklusive både borgen och upplåning för bolagen som ingår i kommunens internbank ska under 2015 vara:
1. Botkyrkabyggen 2 000 miljoner kronor.
2. Söderenergi 1 102 miljoner kronor.
3. Upplev Botkyrka AB 15 miljoner kronor.
4. Hågelbyparken AB 10 miljononer kronor 5. Botkyrka stadsnät AB 185 miljoner kronor
6) att Låneramen för kommunens eget upplåningsbehov exklusive upplåningen till kommunens bolag föreslås uppgå till 1 000 miljoner kronor.
7) att fastställa borgensramen för 2015 för Södertörns Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 1 290 miljoner jämte därpå löpande ränta och kostnader.
8) att ramen för kommunens övriga borgensåtaganden fastställs för 2015 till 380 miljoner kronor.
9) att kommunfullmäktige beslutar om att upprätta en plan för att långsiktigt minska kommunens låneskuld.
10) att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att initiera en utvärdering av internbanken
Stefan Dayne (kd)
Botkyrka 2014-12-01
SÄRSKILT YTTRANDE
Ettårsplan 2015
Om jag hade haft yrkanderätt hade jag yrkat bifall till Folkpartiets förslag till ettårsplan.
Lars Johansson (FP)
Yttrande
Kommunstyrelse 1 december 2014
Yttrande angående Ettårsplan 2015
Botkyrkas invånare behöver mer personlig frihet, mer pengar i plånboken, mer tillväxt. Centerpartiet ser inget negativt med en hållbar tillväxt, för att vi ska få en ökad ekonomisk tillväxt behöver Botkyrka ett bättre företagarklimat, detta måste genomsyra hela kommunens verksamhet.
Centerpartiet vill se en minskad skattesats som är fullt finansierad och som inte betalas med en ökad upplåning. Det är också viktigt att invertera och förvalta skattebetalarnas pengar på rätt sätt.
Vi ser väldigt positivt på att Botkyrka har ett
levande idrottsliv. Idrotten för människor samman och kommunen behöver göra mer för att stötta dessa
föreningar, ett första steg skulle vara införa ett nolltaxesystem för barn och unga.
IT i skolan är en väldigt viktigt del av utbildningen och underlättar livet både för elever och lärare, fler elever borde få tillgång till En-till-En programmet, därför tycker vi att även åk 6 ska få en dator per elev och på längre sikt även åk 5.
För Centerpartiet är det självklart att man ska så stort inflytande som möjligt över sin egen mark, kommunen måste ha en mer positiv syn på
bygglovsansökningar och den enskilde markägarens intressen ska få en högre prioritet.
Centerpartiet ställer sig bakom större delen av Moderaternas Ettårsplan och återkommer med yrkande till Kommunfullmäktige.
Söndagen den 30 november 2014 Robert Steffens (C)
Referens Mottagare
Niclas Johansson Kommunstyrelsen
Ettårsplan 2015
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige fastställer kommunstyrelsens förslag till ettårsplan för 2015.
Nämnderna har möjlighet att själva fatta beslut om omfördelningar inom den egna budgetramen.
Kommunstyrelsen får under 2015 inom en total låneram på 4 312 miljoner kronor uppta nya och omsätta befintliga lån. Detta inkluderar upplåning för Botkyrkabyggen, Söderenergi, Upplev Botkyrka AB, Hågelbyparken AB och Botkyrka stadsnät AB inom ramen för kommunens internbank.
Den totala kreditramen inklusive både borgen och upplåning för bolagen som ingår i kommunens internbank ska under 2015 vara:
• Botkyrkabyggen; 2 000 miljoner kronor.
• Söderenergi; 1 102 miljoner kronor.
• Upplev Botkyrka AB; 15 miljoner kronor.
• Hågelbyparken AB; 10 miljoner
• Botkyrka stadsnät AB; 185 miljoner
• Låneramen för kommunens eget upplåningsbehov (exklusive upplå- ningen till kommunens bolag) föreslås uppgå till 1 000 miljoner kro- nor.
Att fastställa borgensramen för 2015 för Södertörns Energi AB:s låneför- pliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 290 miljoner jämte därpå löpande ränta och kostnader.
Att fastställa ramen för kommunens övriga borgensåtaganden till SYVAB, SFAB, SRV Återvinning AB, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar för 2015 till 318 miljoner kronor.
Sammanfattning
Kommunledningsförvaltningen och den politiska majoriteten har överläm- nat förslag till ettårsplan för 2015 till kommunstyrelsen. Förslaget redovisar ett resultat på 58 miljoner kronor vilket motsvarar 1,3 procent av kommu- nens skatteintäkter inklusive utjämningsbidrag. Investeringarna uppgår till 950 miljoner kronor vilket medför ett behov av ökad upplåning med om- kring 650 miljoner kronor. På grund av tidsförskjutningar räknar vi med att ökningen av det faktiska upplåningsbehovet begränsas till 500 miljoner.
Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att den 27 november besluta att utdebiteringen 2015 ska vara oförändrat 20 kronor och 13 öre.
Förslaget till ettårsplan följer i huvudsak de ekonomiska ramar för 2015 som lades fast av kommunfullmäktige i beslutet om flerårsplan för perioden 2015-2018.
Som en del av beslutet om ettårsplan ingår fastställande av låne- och bor- gensramar för 2015. Den totala låneramen inklusive upplåning för kommu- nens bolag föreslås bli 4 312 miljoner för 2015, vilket är 265 miljoner lägre än 2014.
Borgens- och låneram för kommunens helägda bolag AB Botkyrkabyggen föreslås uppgå till 2 000 miljoner och för Upplev Botkyrka AB och Hå- gelbyparken AB till 15 respektive 10 miljoner för 2015. För Botkyrka stadsnät föreslås en ram på 185 miljoner.
Kommunens nettoåtagande för Söderenergi uppgår oförändrat till 1 102 mil- joner kronor. Det inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Från års- skiftet kommer cirka 730 miljoner att övergå från utlåning till borgensåta- gande i samband med att Handelsbanken Finans säger upp nuvarande lån.
För Södertörns Energi AB föreslås en borgensram på 1 290 miljoner (netto 645 miljoner). Borgensramen för kommunens övriga borgensåtaganden fö- reslås för 2015 fastställas till 318 miljoner vilket är oförändrat jämfört med innevarande år.
Mattias Jansson
Kommundirektör Niclas Johansson
Ekonomichef ________
Expedieras till
Text
Ettårsplan 2015 Botkyrka kommun
Mål och budget
Innehållsförteckning
Framtidens Botkyrka – Majoritetens budgetskri- velse
3
Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2015
7
Resultaträkning 20
Skatteintäkter 20
Driftsammandrag 21
Investeringssammandrag 22
Interna och gemensamma poster 23
Finansiella poster 23
Så styrs Botkyrka kommun 24
”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter”
25
Nämndernas mål och åtaganden – en överblick 27
Kommunstyrelsen 44
Samhällsbyggnadsnämnden 62
Tekniska nämnden 73
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 85
Kultur- och fritidsnämnden 92
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 104
Utbildningsnämnden 117
Socialnämnden 131
Vård- och omsorgsnämnden 144
Kommunens revisorer 157
2014-12-01
Framtidens Botkyrka
Med denna inledning vill vi i den politiska majoriteten i Botkyrka – Socialde- mokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna – redogöra för vår över- gripande inriktning för ettårsplan 2015.
Ettårsplan 2015 innehåller en modern, framtidsinriktad politik med tydligt fo- kus på jobb, skola, omsorg och bostäder. Vi ser till att finansiera viktiga sats- ningar för att få människor i arbete, säkra välfärden, höja kvaliteten i skolan och öka takten i bostadsbyggandet.
Politik för fler jobb och företag
I ettårsplanen investerar vi för att skapa nya jobb. Arbetslösheten är alldeles för hög i Sverige och ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast. Vi vill ha en ny arbetslinje för Botkyrka som kombinerar ett tydligt fokus på näringsliv med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Att fler människor arbetar möjliggör också en välfärd av högsta kvalitet och skapar förutsättningar för ökad jämlikhet – för ett samhälle som håller ihop.
Botkyrka ska vara en kommun där det är lätt att vara företagare och vi behöver bli bättre på att göra det möjligt för företag att etablera sig i Botkyrka. Därför förstärker vi i budgeten kommunens exploateringsenhet, så att vi hela tiden kan matcha företag med mark i Botkyrka.
Budgeten tar även höjd för stora exploateringsprojekt som till exempel Södra porten, som kommer att bidra med 3000 nya jobb, nya Tumba Centrum och nya Fittja Centrum. Dessa exploateringar är en viktig del av Botkyrkas ut- veckling och de genererar både bostäder och jobb.
Genom att aktivt arbeta med kommunens relation till näringslivet och genom att underlätta kontakten genom att erbjuda ”en väg in” bidrar vi till att förverk- liga ambitionen att Botkyrka ska tillhöra topp 30 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas näringslivsklimat. I ettårsplan 2015 fortsätter vi därför att satsa på en stark näringslivsenhet, som ger service och stöd till nuvarande och blivande företagare i Botkyrka.
Budgeten innebär också en fortsatt finansiering av Kommijobb-satsningen som innebär att 100 personer årligen kan gå från försörjningsstöd eller andra ersätt-
ningar till arbete. Detta är tillsammans med löftet om vår ungdomsgaranti – ingen mellan 16 och 25 ska behöva gå utan sysselsättning – och sommarjobbs- garantin för alla 16–18 åringar några av våra satsningar för att nå målet om en halverad arbetslöshet 2020.
En framtidsinriktad skola
Alla barn ska få bästa möjliga förutsättningar att förverkliga sina drömmar.
Därför säkerställer vi att det i Botkyrka finns en modern skola som erbjuder utbildning med hög kvalitet. Skolframgång är den viktigaste investeringen för att individen ska få ett gott liv och för att samhället ska utvecklas.
Goda skolresultat och pedagogisk utveckling förutsätter bra lokaler. Ettårspla- nen 2015 är därför startskottet för det största upprustningspaketet för Botkyr- kas skolor någonsin. Under nästa år avsätts närmare en halv miljard kronor till upprustning av våra förskolor och skolor.
I 2015 års budget satsar vi också 92 miljoner kronor ytterligare på skolan för att säkerställa en högkvalitativ skola för Botkyrkas alla barn och unga. Det innebär att vi kan fortsätta finansiera satsningar som: förstalärartjänster i för- skolan och fritidshemmen, Sommarskola för de som behöver komplettera sina betyg, läxhjälpsgarantin, digitaliseringsarbetet i skolan och förskolan. Vi sat- sar även 2 miljoner kronor extra på att förstärka elevhälsan.
Välfärd med kvalitet och en omsorg att lita på
Alla förtjänar en trygg och kvalitativ omsorg när man behöver det. Vi gör framtidsinvesteringar i omsorgen för att öka livskvaliteten för alla. I ettårspla- nen ökar vi därför vård- och omsorgsnämndens budget med 39 miljoner och använder resurserna till utveckla omsorgen istället för att bekosta nya skatte- sänkningar. Vi vill ha en omsorg med verklig valfrihet och som utgår från medborgaren och där medborgaren själv får bestämma över sin egen omsorgs innehåll och upplägg, till exempel genom att själv bestämma vilka av sina in- satser man vill ha hjälp med en viss dag.
I budgeten ser vi till att alla personer som har LSS-insatser och bor kvar i för- äldrahemmet ska ha möjlighet att åka på sommarkollo eller annan motsvarande fritidsaktivitet.
Vi fortsätter också med vårt påbörjade kunskapslyft för att höja kompetensni- vån för omvårdnadspersonelen.
Under 2015 investerar vi 40 miljoner kronor för att bygga två nya gruppboen- den och vi lägger också 6 miljoner för att köpa in nya lägenheter till servicebo- städer. Arbetet med att förverkliga ett nytt vård- och omsorgsboende i Vårsta fortsätter under 2015. Det är viktiga investeringar för att säkerställa bra bo- ende för våra medborgare.
Fler bostäder för en grön stad i rörelse
Bostadsbristen är stor i hela Stockholmsregionen och särskilt allvarlig är bris- ten på hyreslägenheter. Vi vill med denna budget bidra till ett kraftigt ökat bo- stadsbyggande i regionen och säkerställa en ny bostadspolitik som erbjuder boende för livets alla lägen.
Botkyrka växer och behovet av nya bostäder ökar. Genom en aktiv och klimat- smart exploateringspolitik ser vi till att förtäta och bygga fler energieffektiva bostäder. Vi vill under 2015 fördubbla takten så att Botkyrka kan garantera 550 byggstartklara bostäder årligen. Målet är dock att nå 3000 bostäder redan till 2018.
Listan av projekt är lång. På Tingstorget i Alby planeras 450 bostäder, Prästvi- ken blir ett nytt bostadsområde med 400 nya bostäder, utvecklingen av centrala Tumba innebär 300 nya bostäder det samma gäller ny- och ombyggnaden av Fittja Centrum. Flera andra stora projekt följer. Bostadsbristen måste byggas bort.
Stadsutveckling är en ständigt pågående process och vårt mål är att Botkyrka ska vara en grön stad i rörelse med blandad bostadsbebyggelse. Det förutsätter framtidsinriktade bostadspolitiska riktlinjer och en samhällbyggnadspolitik för ett sammanhållet Botkyrka. Miljonprogrammens förnyelse är en viktig kom- ponent i arbetet. Förnyelsearbetet ger möjlighet till stadsutveckling och energi- effektivisering.
Botkyrka har tydliga mål för miljö- och klimatområdet. 2015 kommer vi, så långt som det är praktiskt möjligt, att nå målet om en fossilbränslefri kommu- nal organisation. Med det tas ytterligare steg för inriktningen på att nå klimat- strategins övriga mål, klimatneutral kommunal organisation 2020, fossilbräns- lefritt geografiskt område 2030 och klimatneutralt geografiskt område 2040.
Genom fortsatt samarbete med privata aktörer har vi målsättningen att under 2015 bygga ut infrastrukturen för fossilfria bränslen i kommunen vilket är en av flera förutsättningar för att klara klimatmålen.
2015 rullar vi igång samordnade kommunala varutransporter på Södertörn. Det är ett samarbete mellan de åtta Södertörnskommunerna som leder till stor eko- nomisk och miljömässig nytta. Samordnade transporter blir ett mycket viktigt bidrag för att klara målet om klimatneutralitet 2020.
Ordning och reda i ekonomin
I Botkyrka har vi ordning på ekonomin. I 21 år har vi presenterat en budget i balans och ett positivt resultat i 18 år. För oss i den politiska majoriteten hand- lar det om ansvar. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa har många år varit svag, men vi har med bibehållen skattesats ändå säkerställt ett ekonomiskt utrymme för viktiga satsningar. Det tänker vi fortsätta med.
Vår ambition är att Botkyrka under perioden 2015 ska fortsätta vara en kom- mun som arbetar framtidsinriktat och möjliggör för jobb, hållbar ekologisk tillväxt och utbildning. Vi ska fortsätta att leverera nya investeringar och sats- ningar som kommer våra kommuninvånare till del. Det handlar om allt från modern skolundervisning och företagsetableringar som skapar nya jobb till miljösmartare byggande och en kvalitativ omsorg.
Framtiden finns i Botkyrka!
Katarina Berggren Mats Einarsson Dan Gahnström Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna
Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2015
Inledning
Förslaget till ettårsplan 2015 innebär att det så kallade balanskravsresultatet uppgår till 58 miljoner kronor, motsvarande 1,3 procent av kommunens skat- teintäkter och generella statsbidrag. Kommunens skattesats föreslås vara oför- ändrad 20 kronor och 13 öre. Investeringsbudgeten uppgår till 950 miljoner kronor.
Det budgeterade resultatet är väsentligt sämre än under perioden 2010-2013, men ändå något bättre än prognosen i senaste delårsrapporten för resultatet 2014. Behovet av att kompensera nämnderna för fler brukare och ökade hyres- eller kapitalkostnader är fortsatt stort. Intäkterna ökar relativt måttligt mot bakgrund av att tillväxten väntas öka. Minskade intäkter från det kommunala utjämningssystemet till följd av de förändringar som genomfördes 2014 är en viktig förklaring. Under 2012 och 2013 erhöll kommunen cirka 60 miljoner per år i återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring, vilket var en viktig orsak till de goda resultaten dessa år.
Investeringsbudgeten för 2015 är mycket hög. De senaste åren har investering- arna gradvis ökat, men ändå inte uppgått till mer än 4-500 miljoner kronor per år, vilket alltså bara motsvarar hälften av 2015 års investeringsbudget. Samti- digt som befolkningen och därmed behoven av verksamhetslokaler ökar görs stora upprustningar av kommunens äldre lokaler och anläggningar.
God ekonomisk hushållning och finansiella mål för 2015 Bakgrund
Det har sedan lång tid tillbaka funnits regler som innebär att kommuner ska hushålla med sina resurser. I kommunallagen uttrycks det numera som att
”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verk- samhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer”. God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska finansiera den verksamhet som de beslutar om och tar del av. Finansieringen ska således inte skjutas på framtiden.
Balanskravet är ett minimikrav som innebär att intäkterna varje år måste balan- sera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. God ekonomisk hushållning innebär dock att det ekonomiska resultatet normalt ska vara positivt på en nivå som innebär att förmögenheten inte urholkas av infla- tion eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning kan därför också innebära olika resultatnivåer i olika kommuner.
En resultatnivå på 2 procent av skatter och statsbidrag brukar användas som ett riktmärke för god ekonomisk hushållning.
Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i Botkyrka som beslutades av kommunfullmäktige i samband med ettårsplanen för 2014 innebär att kommu- nen i ett längre perspektiv, t.ex. under en femårsperiod, bör uppnå följande:
Ett genomsnittligt balanskravsresultat på mellan 2 till 3 procent av skat- teintäkter och generella statsbidrag.
En genomsnittlig självfinansieringsgrad av investeringar på minst 75 procent.
Finansiella mål för 2015
Som konstaterades i årets flerårsplan är det ekonomiska läget besvärligt de närmaste åren. Det skulle krävas mycket stora besparingar och effektivise- ringskrav på nämnderna för att nå mer långsiktigt hållbara resultatnivåer. De ekonomiska förutsättningarna har inte heller förändrats i någon betydande ut- sträckning inför ettårsplanen. Mot den bakgrunden föreslås följande finansiella mål för 2015:
Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,3 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska minst uppgå till 40 procent.
De ekonomiska förutsättningarna för ettårsplanen
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) presenterade sin senaste bedöm- ning av kommunernas ekonomi i augusti 2014. Av denna framgår att SKL räk- nar med att resultatet för kommunerna sammantaget kommer att uppgå till cirka 6 miljarder kronor både år 2014 och 2015, motsvarande 1,3 procent av skatter och bidrag. Om prognosen blir verklighet skulle det bli de sämsta resul- taten för kommunsektorn sedan 2004.
Under några år har kommunernas resultat hållits uppe av betydande premie- återbetalningar från AFA Försäkring. Det ”underliggande” resultatet har egent- ligen försämrats de senaste åren. En orsak är självfallet att den samhällseko- nomiska utvecklingen inte har tagit fart. En annan är att de generella statsbi- dragen inte har höjts på flera år. Oförändrade generella statsbidrag innebär en real urholkning av kommunernas intäkter när löner och priser stiger.
Samhällsekonomiska förutsättningar
Europa befinner sig fortfarande i en långt utdragen lågkonjunktur. Svensk eko- nomi har därför ännu inte fått någon större draghjälp från exportindustrin. Till- växten i vår omvärld bedöms bli starkare i år än de senaste åren och öka ytter- ligare något 2015. Men tillväxten är ändå måttlig och internationell oro har ökat risken för att återhämtningen fördröjs ytterligare. Utöver en trots allt star- kare internationell tillväxt talar dock försvagningen av den svenska kronan för en bättre utveckling av exporten under 2015.
Det är ändå den inhemska efterfrågan som är det främsta skälet till att svensk tillväxt återgår till mer normal takt i år och att ekonomin väntas växa med en bit över 3 procent både 2015 och 2016. Såväl hushållens konsumtion som in-
vesteringarna har vuxit i relativt snabb takt 2014 och väntas öka ytterligare 2015. Hushållen sparande är det högsta på flera decennier. Det finns därför bra förutsättningar för att den privata konsumtionen ska ta fart. I SKLs prognos sjunker arbetslösheten påtagligt och skatteunderlaget ökar i snabb takt under 2015 och 2016.
Ekonomiska nyckeltal 2014-2017, SKL oktober (procentuell förändring) 2014 2015 2016 2017
BNP, kalenderkorrigerat 2,1 3,3 3,4 2,7
Sysselsättning, timmar 1,2 1,3 1,4 0,8
Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 7,4 6,8 6,6
Timlöner 2,8 3,1 3,4 3,7
Konsumentpriser, KPIX 0,3 1,4 1,7 1,8
Skatteunderlag, exkl regelförändringar 3,9 4,7 4,9 4,8
Skatteunderlag, flerårsplan 3,8 4,7 5,3 4,9
Den aktuella skatteunderlagsprognosen är marginellt högre än i flerårsplanen.
Det ger 2,5 miljoner högre intäkter från skatt och inkomstutjämning än i flerårsplanen.
Kommunens ekonomiska ställning
Botkyrka har redovisat positiva ekonomiska resultat de senaste 18 åren. Jäm- fört med många andra kommuner har Botkyrka också ett relativt stort eget ka- pital och en låg skuldsättning. Även om jämförelser av soliditet och skuldsätt- ning försvåras av att kommunerna är olika organiserade vad gäller bolag, in- ternbanker etc. så har kommunen en relativt stabil ekonomisk grund. Det framgår främst av den än så länge relativt begränsade upplåningen, om man exkluderar vidareutlåningen till de kommunala bolagen.
Den stora ekonomiska utmaningen framöver är att vidmakthålla den ekono- miska ställningen. Flerårsplanens investeringsramar för åren 2015-2018 uppgår till nästan 2,4 miljarder kronor. Det är investeringsnivåer som vi inte varit i närheten av tidigare, och kommer att få stor påverkan på kommunens ekonomi.
I flerårsplanen uppskattades att upplåningen för kommunens egna behov kommer att öka med cirka 1,4 miljarder under perioden. Upplåningen blir mindre om inte alla projekt hinner genomföras under perioden. Det innebär ändå kraftigt ökade ränte- och avskrivningskostnader som minskar utrymmet för andra angelägna verksamhetsbehov.
Kombinationen av att vara en relativt snabbt växande kommun och en historik där en stor del av kommunens verksamhetslokaler byggdes under miljonpro- gramsåren ger ett stort investeringstryck. Det finns andra kommuner som delar denna utmaning, men Botkyrkas utbyggnadstakt i början av 70-talet var ex- ceptionell. Även om det finns anledning att prioritera mellan olika investe- ringsbehov och försöka hitta effektiva upprustningslösningar så kommer inve-
steringstrycket att vara fortsatt starkt. Det ställer långsiktiga krav på resultatni- våer som bidrar väsentligt till finansieringen av investeringarna.
Oförändrad utdebitering
Kommunens utdebitering är hög i ett länsperspektiv, men relativt låg i ett nat- ionellt perspektiv. Botkyrka har tillsammans med Södertälje länets högsta ut- debitering, vilket innebär ungefär en krona mer än länsgenomsnittet. Utdebite- ringen för kommunen är dock betydligt lägre än riksgenomsnittet, även om detta till en del förklaras av olika verksamhetsansvar mellan kommuner och landsting i olika län. Sammantaget har invånarna i Botkyrka en skattesats som är 40 öre lägre än riksgenomsnittet.
Utdebiteringen för 2015 föreslås vara oförändrad 20:13. Det finns ännu inga beslut om landstingets utdebitering 2015 eller den obligatoriska begravnings- avgiften till församlingarna. Om det inte blir några förändringar av dessa blir skattesatserna för invånarna i Botkyrka 2015 följande:
Botkyrka Församling
Grödinge församling
Botkyrka kommun 20:13 20:13
Landstinget 12:10 12:10
Summa 32:23 32:23
Begravningsavgift 0:12 0:18
Summa 32:35 32:41
Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fast- ställs av respektive församling.
Den kommunala utjämningen
I ettårsplanen beräknas kommunens intäkter från inkomstutjämning, kostnads- utjämning och LSS-utjämning uppgå till sammantaget drygt 1,2 miljarder kro- nor. Det motsvarar cirka 8 kronor i kommunal utdebitering. Kommunen är således mycket beroende av den kommunala utjämningen för att finansiera verksamheternas kostnader.
Det beror främst på den relativt låga skattekraften (skatteunderlag per invå- nare) som uppgår till cirka 87 procent av riksgenomsnittet. I inkomstutjäm- ningen garanteras alla kommuner ett skatteunderlag på 115 procent av riksge- nomsnittet. Mellanskillnaden ersätts något förenklat till 95 procent. Kommu- nens bidrag från inkomstutjämningen beräknas uppgå till 1 030 miljoner 2015.
Kommunen kompenseras också för en, jämfört med genomsnittskommunen, ogynnsam struktur i såväl kostnadsutjämningen som i den särskilda utjämning- en för LSS-verksamheten. Bidraget från LSS-utjämningen beräknas uppgå till 32 miljoner kronor 2015. I kostnadsutjämningen är det främst den stora ande- len barn- och unga samt den sociala strukturen som förklarar kommunens bi-
drag. I kostnadsutjämningen beräknas kommunen få ett bidrag på 177 miljoner 2015.
Förändringar från 2014
Från och med 2014 genomfördes vissa förändringar i det kommunala utjäm- ningssystemet. Kommunens intäkter minskar till följd av förändringarna; 22,5 miljoner 2014, ytterligare 22,5 miljoner 2015 och ytterligare 14 miljoner 2016.
Det innebär således att när förändringarna är helt införda så förlorar kommu- nen årligen närmare 60 miljoner jämfört med tidigare system.
Förlusten förklaras helt av den stora försämring kommunen drabbas av i ut- jämningen för individ- och familjeomsorg. Förklaringen är införandet av vari- abeln ”Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex måna- der”. Denna variabel missgynnar uppenbart kommuner som bedrivit ett fram- gångsrikt arbete med att begränsa det långvariga ekonomiska biståndet.
Något högre intäkter än i flerårsplanen
Förändringarna i utjämningssystemet håller tillbaka intäktsutvecklingen under 2015. Även de oförändrade generella statsbidragen motverkar den relativt starka utvecklingen av skatteunderlaget. Intäktsutvecklingen är ändå i stort sett tillräcklig för att hantera ökade behov av verksamhet till följd av befolknings- utvecklingen m.m.
Exklusive regleringar i budgetpropositionen ökar intäkterna 2015 med 12 mil- joner mer än i samband med flerårsplanen. De viktigaste förklaringarna är föl- jande:
Högre skatteunderlag/medelskattekraft, 2,5 miljoner.
Uppdateringseffekter utjämningssystemet, -2,4 miljoner.
Fler invånare, 12 miljoner.
Kommunens intäkter nästkommande år bestäms av antalet invånare 1 novem- ber året före. I flerårsplanen beräknades antalet invånare öka med 1 350 perso- ner mellan 1 november 2013 och 2014. Den nuvarande bedömningen som bygger på senast kända befolkningstal innebär en ökning med 130 personer jämfört med flerårsplanen. Mellanskillnaden innebär 12 miljoner kronor i högre intäkter.
Budgetpropositionen
När kommunstyrelsen behandlar förslaget till ettårsplan kommer budgetpropo- sitionen ännu inte ha varit behandlat av riksdagen, vare sig som helhet eller för de olika utgiftsområdena. Det innebär att det fortfarande finns en stor osäker- het kring statens budget för 2015.
Budgetpropositionen innehåller endast mindre förändringar av kommunernas generella ekonomiska förutsättningar. Förslagen som rör arbetsgivaravgifterna för yngre och särskild löneskatt för äldre ökar kommunernas kostnader, vilket
till stor del kompenseras i propositionen. För Botkyrka innebär det dock en nettokostnad på cirka 3 miljoner kronor.
Budgetpropositionen innehåller ett stort antal förslag med riktade statsbidrag till kommunerna och som i normalfallet villkoras med en motprestation från kommunerna. Huvuddelen av satsningarna rör skolområdet, men även äldre- omsorg och vuxenutbildning med flera områden berörs av förslagen.
Att staten riktar bidrag till specifika verksamheter innebär att kommunerna inte själva kan prioritera utan bidragen ska användas till avsett ändamål. Om till- skotten istället sker via det generella bidraget avgör den enskilda kommunen själv användningen. Däremot innebär statens satsningar givetvis möjligheter till förbättrad kvalitet inom flera angelägna områden som i många fall också sammanfaller med kommunernas egna prioriteringar.
Förslagen till riktade bidrag i budgetpropositionen uppgår sammantaget till mycket stora belopp. Det innebär också att för enskilda nämnder kan förslagen få stor betydelse för nämndens ekonomiska resurser och verksamhet 2015. Ett exempel är utbildningsnämnden där förslagen i budgetpropositionen summerar till 3,4 miljarder kronor. Som ett räkneexempel är Botkyrkas andel av landets befolkning en knapp procent, vilket motsvarar drygt 30 miljoner av de 3,4 mil- jarderna ovan. Inom komvux/yrkesvux föreslås ett nytt kunskapslyft med 10 000 platser samt 3 675 platser riktade till ungdomar. Baserat på kommunens tidigare tilldelning av statliga satsningar motsvarar det 177 statligt finansierade platser i kommunen. För äldreomsorgen föreslås att 2 miljarder satsas på stärkt bemanning. Samtidigt föreslås att nuvarande riktade bidrag omfattande 1,3 miljarder tas bort.
Regeringen avser att återkomma till formerna för hur de riktade bidragen ska fördelas och vilka kriterier som gäller för att erhålla bidrag. Tillsammans med det oklara parlamentariska läget medför detta att det i dagsläget inte är helt klart vilka de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av försla- gen blir. Det innebär att förutsättningarna för Botkyrka att ta del av satsningar- na och i vilken omfattning för närvarande också är oklara. Mot den bakgrun- den behöver ettårsplanen innehålla en större möjlighet att hantera det faktiska utfallet av statens budget. Det görs genom en större avsättning än normalt till kommunstyrelsens förfogande för 2015.
Nämndernas ramar
Sammantaget uppgår nämndernas nettoramar till 4 592 miljoner kronor i för- slaget till ettårsplan. Det är 197 miljoner mer än i 2014 års budget. Det främsta skälet till ramökningen är kompensationen för pris- och löneökningar som sammantaget uppgår till 115 miljoner kronor.
Utöver kompensationen för pris- och löneökningar höjs ramarna med 82 mil- joner kronor. Det främsta skälet är verksamheternas förväntade volymökning-
ar. Dessa ramökningar tillfaller främst utbildningsnämnden och vård- och om- sorgsnämnden. Dessutom har 5 miljoner avsatts i volymreserv till kommunsty- relsens förfogande. I förhållande till flerårsplanen har volymuppräkningen minskats med 14 miljoner för utbildningsnämnden till följd av en lägre vo- lymökning än förväntat under 2014, och med 0,8 miljoner för arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden till följd av en lägre ökning än förväntat av an- talet deltagare i daglig verksamhet.
I ettårsplanen har en del av utrymmet ovan använts till att öka avsättningen till kommunstyrelsens förfogande. Utöver volymreserven ovan avsätts ytterligare 20 miljoner till kommunstyrelsen. Anledningen är den osäkerhet kring försla- gen i budgetpropositionen som beskrivits ovan.
Det finns således en större flexibilitet att hantera osäkra förutsättningar under året. Det är dock respektive nämnd som ansvarar för de riktade satsningar som man väljer att ta del av. Utgångspunkten är att eventuella nettokostnader som uppstår för specifika riktade bidrag ska hanteras inom nämndens ram.
Ettårsplanen innehåller också ett krav på nämnderna att effektivisera verksam- heten. Sammantaget uppgår effektiviseringskravet till 10 miljoner kronor. Det motsvarar 0,3 procent av nämndernas ramar, förutom för utbildningsnämnden där kravet mildrats och uppgår till 0,15 procent av nämndens ram. Effektivise- ringskravet är väsentligt mindre än år 2014 där det uppgick till 34 miljoner.
Följande generella förutsättningar ingår i beräkningen av nämndernas ramar i ettårsplanen:
Lönerna räknas upp med 3,1 procent.
Andra kostnader som domineras av personalinsatser, framförallt köp av verksamhet, räknas upp med 2,6 procent. Uppräkningen är fram- räknad utifrån 70 procent av löneutvecklingen och 30 procent av pris- utvecklingen.
Kompensationen för prisökningar uppgår till 1,4 procent.
Hyrorna höjs med 0,8 procent. Nämnderna kompenseras med motsva- rande uppräkning av sina hyreskostnader.
Verksamhetens intäkter räknas upp med 2 procent.
Internräntan och den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften uppgår oförändrat till 3,0 respektive 38,46 procent.
I förhållande till flerårsplanen har pris- och löneuppräkningen av nämndernas ramar justerats ned på grund av att ökningstakten nu förväntas bli något lägre.
Dessutom görs en reglering av den kostnadseffekt som uppstår mellan nämn- derna till följd av ny prismodell inom it-området. Utöver regleringarna ovan sker några mindre omfördelningar mellan nämnderna till följd av ändrade verksamhetsansvar. Dessa framgår av respektive nämndavsnitt.
Befolkningsutvecklingen ger fortsatt ökade verksamhetsbehov
Befolkningsprognosen från i maj i år visar på en fortsatt snabb ökning av anta- let invånare i Botkyrka. I år och de närmaste åren väntas befolkningen öka med 1400-1600 invånare per år. Utvecklingen hittills i år ligger relativt väl i linje med prognosen.
Befolkningsutveckling 2015
0-5 6-15 16-18 19-64 65-79 80-w Summa 2014-12-31 7 710 11 520 3 340 54 470 9 710 2 410 89 150 2015-12-31 7 850 11 890 3 290 55 320 9 930 2 470 90 770
Förändring 140 370 -50 850 220 60 1 620
Förändring, % 1,8 3,2 -1,5 1,6 2,3 2,5 1,8
Framåt sensommaren väntas antalet invånare passera 90 000 och vid utgången av 2015 väntas befolkningen uppgå till närmare 90 800 personer. Även under 2015 förväntas befolkningen öka inom alla åldersgrupper, förutom gruppen 16- 18 år där det sker en mindre minskning. Även om mer än hälften av den sam- mantagna befolkningsökningen sker i yrkesverksamma åldrar är den procentu- ella ökningen störst i grundskoleåldrarna och för de allra äldsta.
Befolkningsutvecklingen innebär fortsatt växande verksamhetsbehov för näst- an alla kommunala verksamheter. Men behoven av verksamhet väntas också öka mer än vad som följer av befolkningsutvecklingen inom flera områden.
Det gäller t.ex. utvecklingen av verksamheterna för funktionsnedsatta.
Balanskravsresultatet 2015 uppgår till 1,3 procent
Årets resultat i förslaget till ettårsplan uppgår till 33 miljoner kronor 2015, vilket motsvarar 0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 58 miljoner, motsvarande 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skillnaden förklaras av att 25 miljoner kronor föreslås disponeras av kommunens särskilda pensionsav- sättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 4 miljoner högre än i flerårs- planen och 15 miljoner högre än budgeten för 2014.
I förhållande till de resultatnivåer som långsiktigt kan bedömas vara förenliga med god ekonomisk hushållning i Botkyrka är resultatet för lågt 2015. Som framgår nedan innebär resultatet i kombination med den höga investeringsni- vån ett kraftigt ökat upplåningsbehov för kommunen. I en kommuns såväl fleråriga som kortsiktiga planering är det dock rimligt att försöka undvika allt för stora kast i nämndernas ramar och ekonomiska förutsättningar. Men kom- munens resultat behöver stärkas kommande år. De ekonomiska förutsättning- arna ser dock inte så mycket bättre ut framöver. Även om skatteunderlaget förväntas utvecklas bra finns för närvarande inget som pekar mot allmänna förstärkningar till sektorn i form av höjda generella statsbidrag. Dessutom tap- par Botkyrka ytterligare 14 miljoner år 2016 till följd av förändringarna i ut- jämningssystemet.
Pensionsavsättningen stärker resultatet
I samband med försäljningen av kommunens eldistributionsbolag 1999 gjordes en särskild avsättning med 400 miljoner kronor till framtida pensionskostna- der. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Vid senaste årsskiftet uppgick värdet på avsättningen till 647 miljoner kronor.
Bakgrunden till avsättningen är att Botkyrka, precis som andra kommuner, under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. Dels har kommunerna kostnader för nuvarande anställdas intjänade pensionsrättigheter, dels kostnader för pensionsutbetalningar till tidigare anställda. För att mildra effekten av denna pensionskostnadsökning kommer medel från och med 2014 att disponeras från pensionsavsättningen. I förslaget till ettårsplan disponeras 25 miljoner år 2015.
I redovisningen belastar hela pensionskostnaden årets resultat. Men i avstäm- ningen mot balanskravet kan kommunen tillgodogöra sig det belopp som dis- poneras från avsättningen. Därför redovisas i ettårsplanen även en beräkning av balanskravsresultatet, som också är det resultat som används i beräkningen av utrymmet för årets investeringar.
Gemensamma och interna poster
Internräntan för 2015 är oförändrat 3 procent. Nya investeringar ökar fortlö- pande ränte- och avskrivningskostnaderna. De kalkylerade kapitalkostnaderna beräknas 2015 uppgå till 347 miljoner. Avskrivningarna belastar resultatet och beräknas till 239 miljoner.
De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under 2014, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före 1998. Eftersom intjänade pensionsrättigheter inte redovisades som en kostnad före 1998 är dessa inte heller redovisade som en skuld i ba- lansräkningen. Kostnaden uppstår istället det år som pensionen betalas ut. För 2015 beräknas denna kostnad till 75 miljoner. Av denna kostnad täcks 25 mil- joner av den avsättning kommunen tidigare gjort.
Den del av årets pensionskostnader som avser 2015 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 137 miljoner. Beloppet är 14 miljoner högre än i flerårs- planen vilket beror på att kommunen tidigare lämnat ett ofullständigt beräk- ningsunderlag till KPA:s prognoser. Vi har nu åtgärdat dessa brister. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen av pensionen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommu- nen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som beräknas uppstå under 2015.
I beräkningarna har vi tagit hänsyn till de förslag i regeringens budgetproposi- tion som rör arbetsgivaravgifter för ungdomar och särskild löneskatt för äldre.
Förändringen påverkar inte nämnderna, men har medfört en belastning på de gemensamma posterna. Kommunerna kompenseras för huvuddelen av kost- nadsökningen i det generella statsbidraget. Totalt har förslaget beräknats inne- bär en nettoeffekt med 3 miljoner.
Investeringar och kommunens låneskuld
Förslaget till investeringsbudget för 2015 uppgår till 950 miljoner, vilket är 589 miljoner kronor mer än i budgeten för 2014, och troligen den största inve- steringsbudgeten i kommunens historia. Några av de största investeringspro- jekten avser Rikstens skola, Tullinge idéhus samt upprustningar av ett antal skolor och förskolor. I jämförelse med flerårsplanen har framförallt konstgräs på Brantbrinks IP tillkommit.
Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 240 miljoner kronor av- sätts till kommunfullmäktiges förfogande utöver de objekt som är specifice- rade i investeringsplanen. Det finns flera upprustningar/ombyggnationer inom framförallt utbildningsnämnden område som för närvarande är under bered- ning och där det för tidigt att fastställa exakta belopp.
Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme för att finansiera investe- ringar på knappt 300 miljoner. Det betyder att den föreslagna investeringsbud- geten för 2015 medför ett ökat upplåningsbehov på cirka 650 miljoner. En del av investeringsprojekten är dock fleråriga och kommer inte att slutföras under 2015. Å andra sidan finns det tidigare beslutade investeringar som ännu inte genomförts. Den exakta storleken på investeringarna under 2015 och därmed upplåningen är därför svårbedömd. Vi uppskattar att upplåningen kommer att öka med cirka 500 miljoner under året.
Positivt finansnetto trots ökad låneskuld
Finansnettot uppgår i förslaget till plus 11,5 miljoner. Det bygger på ett anta- gande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på cirka 550 miljoner kronor under året och att räntan på låneskulden i genomsnitt uppgår till 2,1 procent. Att finansnettot är positivt hänger samman med att kommunens egen upplåning i utgångsläget är relativt låg och att kommunens räntekostnader uppvägs av de borgens/låneavgifter samt utdelningar från bola- gen som vi budgeterar.
Kommunens egen låneskuld uppgick vid utgången av oktober månad till 270 miljoner, exklusive de lån kommunen vidareutlånat till egna bolag och till Handelsbanken Finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden kommer att hamna kring 300 miljoner vid årets slut. Bedömningen av det ökade upplåningsbehovet ovan innebär att kommunens egen låneskuld vid utgången av 2015 skulle uppgå till cirka 800 miljoner.
Till detta kommer upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för
närvarande till knappt 2,3 miljarder kronor. Handelsbanken finans har dock under sommaren sagt upp sitt lån för finansieringen av Söderenergis kraftvär- meprojekt till årsskiftet. Det innebär att kommunen kommer att tvingas av- veckla den underliggande finansieringen som löper fram till augusti 2015.
Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 731
Söderenergi 421
Botkyrkabyggen 995
Stadsnät 132
Övriga 3
Summa 2 282
Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till cirka 60 mil- joner kronor och innebär ingen kostnadsbelastning för kommunen då bolagen faktureras den aktuella räntekostnaden.
Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensions-
åtaganden. Resultatet påverkas av utfallet av avkastningen, men dras bort vid beräkningen av balanskravsresultatet.
Låne- och borgensram för 2015
I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året.
Som beskrivits ovan uppskattar vi att låneskulden för kommunens egna inve- steringar kommer att uppgå till cirka 800 miljoner kronor vid utgången av år 2015. Denna utveckling är dock svårbedömd. Mot den bakgrunden föreslår vi att upplåningsramen för kommunens egna behov sätts till 1 000 miljoner kro- nor för 2015.
Totalt uppgår ägarnas åtaganden gentemot Söderenergi (inkl. utlåningen till Handelsbanken Finans) till 3 800 miljoner. Av detta utgör Botkyrkas andel 1 102 miljoner kronor. Borgens/låneramen för 2015 föreslås därför till 1 102 miljoner kronor. Det inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Från års- skiftet kommer cirka 730 miljoner att övergå från utlåning till borgensåtagande i samband med att Handelsbanken Finans säger upp nuvarande lån.
Låne- och borgensramen för Botkyrkabyggen uppgår 2014 till 2 500 miljoner kronor. Genom försäljningen i Alby har lånebehovet dock minskat och lånen uppgår för närvarande till cirka 1 000 miljoner. Under 2015 kommer lånebe- hovet att öka till följd av relativt stora investeringar i nyproduktion och i upp- rustning av befintliga bostäder. Dessutom förs diskussioner om relativt omfat- tande markförvärv. Mot denna bakgrund föreslås en låne- och borgensram på 2 000 miljoner kronor för 2015.
Vid årsskiftet förvärvades Botkyrka stadsnät från Botkyrkabyggen. Under året har därför kommunen övertagit utlåningen till bolaget från Botkyrkabyggen.
För närvarande uppgår utlåningen till 132 miljoner kronor. Bolaget befinner sig i en investeringsfas som innebär att upplåningen kommer att öka. Mot den bakgrunden föreslås att Botkyrka stadsnät får en låne- och borgensram på 185 miljoner kronor för 2015.
Sammantaget föreslår kommunledningsförvaltningen en låneram på 4 312 mil- joner kronor vilket är 265 miljoner lägre än för 2014. I den föreslagna lånera- men ingår även lån till Upplev Botkyrka AB med 15 miljoner kronor och Hå- gelbyparken AB med 10 miljoner kronor.
Borgensram och riskbedömning för 2015
Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer ska kommunen i samband med ettårspla- nen fastställa borgensram samt göra en riskbedömning av befintliga borgenså- taganden.
Vid höstens delårsbokslut uppgick kommunens borgensåtagande till 1 590 miljoner kronor. Av beloppet avser 1 526 miljoner olika kommunala bolag, 22 miljoner bostadsrättsföreningar för industriändamål och 42 miljoner ideella föreningar. Det ingår också ett borgensåtagande på 645 miljoner gentemot Sö- dertörns Energi AB där vi har ett solidariskt borgensåtagande för hela lånebe- loppet på 1 290 miljoner kronor tillsammans med Huddinge kommun. Dessu- tom har kommunen en solidarisk borgen avseende Kommuninvests utlåning till andra kommuner.
För Södertörns Energi föreslås en borgensram på brutto 1 290 miljoner kronor (netto 645 miljoner). För Syvab, Sfab och SRV Återvinning AB föreslår vi att borgensramen sätts till totalt 250 miljoner kronor. För bostadsrättsföreningar och ideella föreningar föreslås en borgensram på 23 miljoner respektive 45 miljoner kronor för 2015.
För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av det totala bor- gensåtagandet är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. De största riskerna finns liksom tidigare i kommunens borgensåtaganden gentemot de ideella föreningarna. Många av dessa har en svag ekonomi och är beroende av förhållandevis osäkra inkomstkällor.
Uppdrag till nämnderna
Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden senast un- der september 2015 återkomma med en analys av kommunens ersätt- ning till privata utförare avseende lokalkostnader och andra aspekter i förhållande till skollagens bestämmelser.
Kultur- och fritidsnämnden ska senast under april 2015 utreda förut- sättningarna för att starta en fritidsklubbsverksamhet i Kass-
myra/Broängsområdet.
Avsättningar till kommunstyrelsens förfogande
I ettårsplanen avsätts sammantaget 25 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogande för 2015:
Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader avsätts 20 miljoner kronor. Dessa medel är inför året inte destinerade till något specifikt ändamål.
5 miljoner kronor avsätts som volymreserv. Det finns alltid en osäker- het om utvecklingen av antalet barn och elever inom utbildningsnämn- dens ansvarsområde, men även osäkerheten om t.ex. antalet brukare inom daglig verksamhet är stor. Av detta skäl görs en avsättning för att kunna kompensera nämnderna vid oförutsedda volymökningar.
Mattias Jansson
Kommundirektör Niclas Johansson
Ekonomichef
