• No results found

Flerspråkighet i förskolan: Hur flerspråkiga barns språkutveckling kan stöttas genom föräldrasamverkan. 

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Flerspråkighet i förskolan: Hur flerspråkiga barns språkutveckling kan stöttas genom föräldrasamverkan. "

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

Flerspråkighet i förskolan

Hur flerspråkiga barns språkutveckling kan stöttas genom föräldrasamverkan.

Författare: Hanna Carlsson &

Liselotte Hjertberg

Handledare: Britten Ekstrand Examinator: Gabriella Höstfält

(2)

Abstrakt

Multilingualism in preschool -How multilingual children's language development can be supported by parents collaboration

Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns

språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är

kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten.

Nyckelord

Flerspråkighet, föräldrasamverkan, språkutveckling, förskola

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 2.1 Begreppsförklaring ________________________________________________ 2 3 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 3 3.1 Syfte ___________________________________________________________ 3 3.2 Frågeställningar __________________________________________________ 3 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 4.1 Föräldrasamverkan ________________________________________________ 4 4.2 Förskollärarens roll ur ett samverkansperspektiv _________________________ 5 4.3 Flerspråkiga barns språkutveckling ___________________________________ 6 4.3.1 Böcker och sångsamling för att gynna språkutvecklingen ______________ 7 4.4 Språket som social och kommunikativ kompetens________________________ 8 4.5 Multikulturalism __________________________________________________ 9 5 Teorianknytning ____________________________________________________ 11 5.1 Sociokulturellt perspektiv __________________________________________ 11 6 Metod _____________________________________________________________ 12 6.1 Metodiskt perspektiv _____________________________________________ 12 6.2 Datainsamlingsmetodik ___________________________________________ 12 6.3 Urval __________________________________________________________ 12 6.4 Genomförande __________________________________________________ 13 6.5 Bearbetning av data ______________________________________________ 13 6.6 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet _________________________ 13 6.7 Etiska överväganden ______________________________________________ 14 7 Resultat ____________________________________________________________ 15 7.1 Olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar _____________________ 15 7.1.1 Föräldramöte och drop-in fika __________________________________ 15 7.1.2 Samtalen ___________________________________________________ 16 7.2 Förskollärarens förhållningssätt _____________________________________ 17 7.3 Kommunikationsvägar för samverkan mellan förskollärare och flerspråkiga föräldrar __________________________________________________________ 18 7.4 Allas språk – en betydelse för föräldrars involvering i verksamheten. _______ 19 7.5 Ordets betydelse i tal och skrift _____________________________________ 20 7.6 Sammanfattning av resultatet _______________________________________ 21 8 Analys _____________________________________________________________ 23 8.1 Delaktighet _____________________________________________________ 23 8.2 Språkliga uttrycksmedel ___________________________________________ 23 8.3 Flerspråkighet – en tillgång och en utmaning __________________________ 24 8.4 Involverande aktiviteter ___________________________________________ 25 9 Diskussion __________________________________________________________ 26

(4)

9.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 26 9.1.1 Fortsatt forskning ____________________________________________ 27 9.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 27 Referenser ___________________________________________________________ 28

Bilagor ______________________________________________________________ 30 Bilaga A – Intervjuguide _____________________________________________ 30 Bilaga B – Missivbrev _______________________________________________ 31

(5)

1 Inledning

I samband med att vi skulle välja område att skriva om läste vi ett blogginlägg av Johansson (2016), vilket inspirerade oss att ta reda på mer om flerspråkighet och hur föräldrar kan involveras i barns språkutveckling. Inlägget handlar om att fokusera på de resurser som finns i stället för det som inte finns när det gäller flerspråkiga barns

språkutveckling. I inlägget använder de sig av digitala verktyg och skapade eget material genom att samarbeta med och involvera föräldrarna. Exempel är att de skapar QR-koder med olika födelsedagssånger på olika språk och när barnet fyller år får de välja vilken sång som ska sjungas och på vilket språk.

I dagens samhälle finns det familjer som har olika kulturer och bakgrunder, vilket Lunneblad (2013) skriver om och menar att förskolans uppdrag får en betydande roll i samhället (a.a.). I Sverige finns det många barn som är flerspråkiga och det är vår uppgift som förskollärare att introducera de yngre barnen i samhället på ett bra och tryggt sätt. För att ge barnen en bra start i livet krävs det att vi tillsammans med föräldrarna hjälper barnen i deras utveckling med framförallt språket för att underlätta kommande skolgång och livet i samhället, då språket har en central roll. Språket har även en betydelsefull roll för barnets identitetsutveckling, då flera barn i samhället är flerspråkiga. I vår studie kommer vi att gå närmare in på hur och om förskollärarna tar hjälp och samspelar med flerspråkiga barns föräldrar för att utveckla barnens språk.

(6)

2 Bakgrund

Förskolan har i uppdrag att jobba med barns modersmål enligt skollagen. I kapitel 8 §10 står det följande, "Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än

svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål"

(Skollagen, 2010:800). Läroplanen för förskolan (98, rev.2016) belyser följande när det gäller barn med annat modersmål och hur förskolan kan arbeta för att skapa de bästa förutsättningarna för barnen:

Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö 98, rev.2016:11)

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö 98, rev.2016:13).

Statistik visar på att vart femte barn i Sverige är fött utomlands eller har föräldrar där båda är födda utomlands (Statiska centralbyrån, 2013). I Kulttis (2012) studie om Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande understyrker hon att det behövs fortsatt forskning om hur utvecklingen av barns modersmål kan stöttas. I studien framkommer det att förskolan inte ger tillräckliga förutsättningar

för flerspråkiga barn att utveckla sina språk. Skolverket (2013) skriver att flerspråkighet är en tillgång, både sett utifrån ett individuellt perspektiv och hur samhällets perspektiv.

Hur barns förutsättningar ser ut för att utveckla sina språk beror till stor del på förskollärarnas förhållningssätt och kunskaper. Förskollärarnas ansvar i detta

sammanhang handlar om föräldrasamverkan och föräldrars inflytande i verksamheten när det gäller barns språkutveckling. I samverkan mellan hem och förskola är det viktigt att förskollärare har ett reflekterande förhållninhssätt där de är lyhörda och aktivt

lyssnar. Andraspråksinlärning och stöttning av modersmålet har flera viktiga aspekter.

Dels kan det bidra till den kognitiva och sociala utveckling hos barnen. Barn som nyligen anlänt till Sverige behöver ha uppnått en viss språklig nivå för att kunna lära sig nya saker på sitt andraspråk (a.a.).

2.1 Begreppsförklaring

Flerspråkighet - I detta arbete har vi valt att använda oss av flerspråkighet.

Tvåspråkighet och flerspråkighet är två ord för samma benämning, vilket innebär att en person kan behärska mer än ett språk (Skans, 2011)

Samverkansformer - Det finns olika typer av samverkansformer, informella och formella former, som innefattar både vardagskontakt, föräldramöte, utvecklingssamtal, temafester med mera. Den vanligaste samverkansformen är den dagliga kontakten som sker vid hämtning och lämning (Sandberg & Vuorinen, 2007).

Föräldrasamverkan innebär i vår studie kontakten som finns mellan förskolan och hemmet. Det kan innefatta allt från den dagliga kontakten vid hämtning och lämning till föräldramöten, utvecklingssamtal eller annan föräldramedverkan.

Flerspråkig förskola - I vår studie använder vi begreppet flerspråkig förskola utifrån Skolverkets (2013) definition på individuell nivå där några eller alla barn är

flerspråkiga.

(7)

3 Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med vår studie är att bidra till kunskap om hur förskolebarns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan.

3.2 Frågeställningar

Hur ser några förskollärare på sitt arbete med olika former av samverkan med flerspråkiga föräldrar?

Hur uppfattar några förskollärare att de arbetar med att involvera föräldrar för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling?

(8)

4 Tidigare forskning

Kapitlet har en beskrivande och sammanfattande karaktär om hur forksning och litteratur på området behandlar samverkan med flerspråkiga föräldrar och flerspråkiga barns språkutveckling.

4.1 Föräldrasamverkan

Förskollärarna i Skans (2011) licentiatavhandling uttrycker att föräldrasamverkan handlar om att barnen ska känna sig trygga, att föräldrarna får en förståelse för verksamheten och att föräldrarna ska få känna delaktighet. Alla barn har olika behov och för att kunna möta barns behov behövs kunskaper om barnens familjesituation, intressen och kunskaper. De kunskaperna får man genom föräldrasamarbete och arbetet underlättar om det finns ett ömsesidigt förtroende och lyssnade. Skans (2011) och Sandberg och Vuorinen (2007) betonar för att föräldrarna ska känna sig delaktiga är det viktigt att förklara vad som händer på förskolan. För att kunna skapa en god samverkan krävs det enligt Sandberg och Vuorinen (2007) någon form av inblick i verksamheten för föräldrar, men även att föräldrar lämnar viktig information kring barnet till

förskollärare. Det är förskollärare och förskolans ansvar att informera föräldrar om hur de kan få en inblick i verksamheten och hur de arbetar med olika mål. En inblick i förskolan är till för att föräldrar ska kunna få möjlighet att kunna påverka verksamheten om de vill. Samverkan mellan hem och förskola är en viktig del i verksamheten, då båda parter är en del av barnets liv i olika sammanhang. Samverkan mellan förskola och hem handlar till största delen om det bästa för barnet. Det enskilda barnet ska gynnas av ett samarbete mellan förskollärare och föräldrar där barnets välbefinnande, lärande och utveckling ska framhållas och diskuteras. En god samverkan skapar trygghet och tillit hos föräldrarna, vilket speglar av sig på barnet (Sandberg & Vuorinen, 2007).

Sandberg & Vuorinen (2007) skriver i sin bok om samverkan mellan hem och förskola och hur svårt det kan vara att upprätthålla och främja detta. Det finns inte några direkta riktlinjer som fungerar i alla sammanhang när det handlar om samverkan. Förskollärare får själva avgöra vad som är viktigt nog att förmedla i de olika sammanhangen utifrån sina egna erfarenheter. Bristen på samverkan kan skada barnet i dess fortsatta

utveckling om inget förebyggande arbete sker. Enligt Skans (2011) kan det orsaka konflikter när hem och förskola har olika värderingar och uppfattningar om vad som är bäst för barnet. När det uppstår konfliktsituationer är det viktigt att det finns ett

ömsesidigt lyssnande och utrymme för förklaringar och förståelse för olika

utgångspunkter för att gynna relationen mellan hem och förskola. Det handlar inte om att förändra föräldrarnas val utan att få förståelse för dem.

Björk Willén (2014) bygger på en empirisk studie där föräldrasamverkan inte sker på lika villkor utan styrs av klass, etnicitet och kön. Det är de resursstarka föräldrarna som utövar föräldrainflytande samtidigt som det finns en osäkerhet, dels hos förskollärare men även hos föräldrarna hur samverkan ska genomföras. Bouakaz (2009) har sammanfattat sitt projekt i en bok där föräldrasamverkan med föräldrar med utländsk härkomst är i fokus. Huvudmännen inom skola och barnomsorg anser att det är svårt att få föräldrar med utländsk härkomst engagerade i sina barns skola. Det finns flera faktorer som gör det svårt att skapa en samverkan mellan hem och skola. Två starka faktorer är föräldrarnas kunskapsbrist hur skolan fungerar och att det svenska språket är en begränsning för föräldrar med utländsk härkomst. Andra faktorer som kan vara ett

(9)

hinder för att få en god samverkan kan vara att lärare inte tar sig an olika strategier och ger den tiden det tar för att få föräldrarna engagerade. En avsaknad om hur skolan fungerar i form av vägledning på föräldrarnas språk förstärker hindret för en god samverkan. De olikheter och spänningar som kan skilja mellan en lärare och föräldrar med utländsk härkomst kan vara allt från religion, värderingar och traditioner till normer. Detta kan hindra båda parter att ta ett steg i rätt riktning för att skapa en god samverkan, förståelse och ömsesidighet. Kocyigit (2015) skriver i sin artikel om problem som kan uppfattas i samband med föräldrasamverkan. Några faktorer som förskollärare tar upp är att tiden är begränsad, negativa reaktioner från föräldrarna, att inte hålla sig till ämnet och att det är svårt att få föräldrarna delaktiga. Föräldrarna upplevde också en problematik kring den begränsade tiden samt att förskollärare är ineffektiva. Det är viktigt med en god kommunikation för att skapa en bra relation och den verbala kommunikationen är att föredra. För att uppnå både kortsiktiga och

långsiktiga mål i verksamheten måste föräldrarna vara involverade i verksamheten.

Förskolorna i Sverige kan skilja sig en del från andra förskolor runt om i världen, vilket kan skapa en svårighet för vissa föräldrar och barn med annan kultur. I Sverige har vi demokrati (demokrati finns i många delar av världen men den svenska demokratin skiljer sig en del från andra länder) och i förskolan handlar det inte enbart om fostran utan mycket om utveckling och lärande, vilket kan vara något nytt för familjer med utländsk härkomst. I vissa länder får inte föräldrarna vara delaktiga och ha inflytande på samma sätt som föräldrar får i den svenska förskolan. Som förskollärare handlar det om att involvera barnet och familjen i verksamheten och sätta sig in i deras tankemönster.

Det handlar även om att se skillnaderna för att kunna förstå och lära sig att hantera hur man på bästa sätt kan möta familjen och hur man kan förmedla grundläggande delar ur verksamheten till föräldrarna. Ibland kan det vara svårt för både förskollärare och föräldrar med annan kultur att förstå varandra utan att det blir missförstånd. För att samspelet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vara lyhörd inför föräldern och att själv förklara så tydligt som möjligt för att undvika missförstånd (Sandberg &

Vuorinen, 2007).

4.2 Förskollärarens roll ur ett samverkansperspektiv

För föräldrar som saknar det svenska språket blir barnet en extra viktig del i samverkan mellan hem och förskola. En svårighet för att kunna skapa en god samverkan mellan förskollärare och föräldrar kan handla om kulturen och språket, men även vilka

värderingar båda parter lever efter. På förskolor där det finns många flerspråkiga barn är det extra viktigt för förskollärare att vara kreativa i hur samverkan mellan hem och förskola kan fungera när det verbala språket inte räcker till. Det handlar om att hitta olika lösningar för att ge och få information om barnet genom föräldrarna (Sandberg &

Vuorinen, 2007). Förskollärare försöker ta tillvara på den språkliga och kulturella mångfalden genom att vara nyfikna och visa öppenhet mot föräldrarna (Björk Willén, 2014). Det finns en strävan efter att involvera föräldrarna i verksamheten för att de ska känna sig välkomna. Det kan ske genom att förskollärare tar hjälp av föräldrarna för att respektive barn ska ha tillgång till skriftligt material på sitt modersmål (Skans, 2011).

Bildspråket är ett förmedlingsbart sätt som har fått en ökad betydelse i samverkan med föräldrar som inte har det svenska språket med sig i tal och skrift. Här kan förskollärare förmedla olika saker genom bild, film och fotografier, där de även kan ta hjälp av barnen för att skapa och förmedla detta till föräldrar (Sandberg & Vuorinen, 2007). Ett exempel kan vara att använda videomaterial för att visa föräldrarna att barnen har lekt

(10)

och varit tillfreds under dagen även om barnen var ledsna vid lämning. Det används som en förstärkning av den verbala informationen (Björk Willén, 2014).

Björk Willén (2014) beskriver att förskolan har ett kompletterande uppdrag enligt läroplanen, där förskolan ska komplettera hemmet vad det gäller barns utveckling och fostran. Förskolan betraktas enligt Björk Willén (a.a.) sedan en lång tid tillbaka som en plats för integration, vilket delvis kan förklaras med mötet som sker mellan

förskollärare och familjen. Mötet inträffar oftast i tamburen där hämtningar och

lämningar sker. I tamburens möten uppstår ett ömsesidigt informationsutbyte, samtidigt som det kan finnas en obalans i samtalen eftersom de flesta i förskolans personal talar svenska och därmed sätter den språkliga agendan. Det finns en strävan och stark vilja att nå samförstånd kring barnet. Björk Willén (a.a.) sammanfattar att språkvalen inte

ifrågasattes vid hämtning och lämning, det fanns en uttalad språkideologi som uppmuntrade föräldrarna att tala sitt modersmål med barnet. Förskolläraren kunde ibland hamna i en språklig minoritet i tamburen. Tolk används vid inskolning men sedan får föräldrarna klara sig själva i det vardagliga informationsutbytet.

4.3 Flerspråkiga barns språkutveckling

I förskolan är det ofta första gången som flerspråkiga barn möter det svenska språket, därför är det extra viktigt att stödja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Genom att ha en verksamhet som är inkluderande kan flerspråkiga barn i den dagliga verksamheten se att deras förstaspråk/modersmål kan vara en tillgång (Svensson, 2012.). I Skans (2011) studie anser förskollärare att det är viktigt att arbeta med alla barns språk oavsett om det handlar om barnets modersmål, andraspråk eller tecken som stöd. Ett av

förskolans pedagogiska uppdrag är att lära ut språk. Förskolorna i studien är

flerspråkiga förskolor, både vad det gäller barn och förskollärare. Det finns risker i en flerspråkig förskola där fokus blir på språkutveckling, vilket kan leda till att det innehållsmässiga lärandet hämmas. Det kan även bli ett fokus på de barn som kan svenska och de som ska lära sig svenska. Barnen kategoriseras utifrån sina kunskaper i svenska vilket kan leda till att flerspråkighet inte ses som en tillgång utan som ett problem som behöver åtgärdas. Skans (a.a.) visar däremot att förskollärare strävar efter en språklig utveckling på alla språk. Det viktigaste är att jämställa alla språk, inte på vilket språk barnen uttrycker sig utan att de har en kommunikation, den kan vara verbal eller icke verbal. I Ljunggrens (2013) forskning är syftet att belysa och förstå hur barn i en flerspråkig förskola kommunicerar med varandra i olika situationer. På många förskolor är flerspråkighet en naturlig del av vardagen då barnen har många olika modersmål och svenska som andraspråk. Flerspråkighet kan vara en stor tillgång för både barn och vuxna om det finns en medvetenhet om hur förskolan kan använda sig av de olika språken på ett lärande sätt. På förskolan får barn olika erbjudande att skapa erfarenheter genom gemensamma upplevelser. Det skapar en ingång för barnen till kommunikation, där barns kulturella bakgrund inte har någon inverkan.

Wedin (2010) belyser hur dominerande språket är för språkutvecklingen och att det är en utmaning för alla barn som inte har svenska som modersmål i förskolan. Barn som inte har svenska som modersmål måste redan i tidig ålder bli utsatta för ett mer

avancerat och utvecklat språk för att undvika svårigheter i skolan. Vid byggandet av ord och meningar i barns språkutveckling är det viktigt med en förskollärare som hjälper barnen att bygga upp orden till meningar för att skapa ett sammanhang som är förståeligt för både barn och vuxna. Svensson (2012) diskuterar i sin artikel hur

(11)

förskollärare kan stödja flerspråkiga barn i deras språkutveckling och samtidigt utveckla deras ordförråd. För ett flerspråkigt barn kan det vara svårare att utveckla sitt ordförråd än för ett enspråkigt barn. Flerspråkiga barn utsätts inte lika ofta för ett och samma språk i vardagen utan flera samtidigt, vilket kan vara en svårighet. Därför är det viktig att tidigt låta barnen möta ett varierat språk så de lättare kan formulera och uttrycka sig samt förstå sina medmänniskor i sociala sammanhang. För att kunna utforska sitt språk behöver barnen ta egna initiativ, vilket kan vara svårt för vissa barn att göra. Där krävs det att förskollärare visar en hjälpande hand genom att stimulera barn i olika aktiviteter och genom deras nyfikenhet. För att utveckla språket handlar det om att ge barnen stöd genom att uppmuntra, resonera och fråga om det barnen uttrycker. Ljunggren (2013) beskriver att förskolläraren synliggör det barnen säger och ser det som något värdefullt.

För barn med annat modersmål är det viktigt att tydligt förklara så att de förstår innebörden av det som sägs. En förståelse, fördjupning eller förklaring kan vara betydelsefull för utvecklingen av språket. Om det inte finns någon närvarande förskollärare är risken att samtalen och samspelen mellan barnen inte utvecklas eller fördjupas.

Axelsson (2005) skriver i sin studie att barns språk utvecklas och växer fram i

interaktionen tillsammans med andra. Barns tidigare kunskaper och språkerfarenheter är till stor hjälp för att kunna bygga vidare och utveckla de kunskaper de redan har. Det blir då ett effektivt lärande. En viktig aspekt som Skaremyr (2014) tar upp är att barn lär av varandra där mer erfarna barn visar de nyanlända hur barnen leker och samspelar på förskolan. Skaremyr (a.a.) menar att förskollärare arbetar utifrån ett medvetet sätt där barn lär av varandra och att lärandet får ta en större plats oavsett barns bakgrund eller språk. Ser förskollärarna barnen som meningsfulla och att de har ett ansvar kan det skapa möjligheter till respekt för olikheter och mångfald. Förskollärarens medvetna arbete är viktigt, för det är genom förskolläraren som barn med annan etnisk och kulturell bakgrund har möjlighet att bli inkluderade i den svenska förskolan.

4.3.1 Böcker och sångsamling för att gynna språkutvecklingen

Svensson (2012) skriver att läsning av böcker för barnen i förskolan kan vara ett sätt för barn att öka sitt ordförråd. Väljs böcker där barnens intresse väcks kan möjligheter till samtal om boken ske. Samtalen kan ha sin utgångspunkt i boken och barnen kan koppla det till sina egna erfarenheter. Vid val av böcker som inte väcker barns intresse kan i stället språkutveckling hos barnen hämmas genom just bokläsningen. En annan aspekt av bokläsning är i enlighet med Skans (2011) att uppmuntra föräldrarna att läsa böcker på sitt modersmål hemma. I Kulttis (2012) avhandling har sagostunden två uttalade syften, dels att främja språkutvecklingen då läsningen sker i smågrupper och är planerad, men även som övergångsaktivitet vilket då sker i helgrupp och ett sätt att samla gruppen inför nästa aktivitet. I avhandlingen framkommer det att läsning, sagor och berättande är en central del av verksamheten. Det blir en gemensam aktivitet för förskollärare och barn, men samtidigt en interaktion mellan barnen. I den planerade sagostunden finns det många lärtillfällen, den har en tydlig struktur och det finns flera olika sätt till deltagande för barnen. Barnen kan delta genom att svara på frågor som förskolläraren ställer, men det kan även vara att lyssna på sagan. I samtalen om sagan stöttas barnens deltagande genom pekande och frågande om bilderna och barnen svarar genom att peka och att formulera meningar. Wedin (2010) talar om berättandet och hur barn kan använda sig av det för att utveckla sitt språk. Genom att barnen får tillfällen och utrymme till att berätta en egen berättelse från sina erfarenheter, kulturer, traditioner och kunskaper så framkallar det tillsammans med andra barn ett nyskapande. För att

(12)

kunna bekräfta barnen i deras språkutveckling borde det finnas en medvetenhet hos förskollärare där de har förkunskap om de olika kulturerna som barnen berättar om. 

Sångsamlingen som aktivitet har i Kulttis (2012) avhandling syftet att skapa gemenskap för hela gruppen. I sångsamlingen används sångpåsar, som innehåller en leksak eller en bild på ett nyckelord i sången. Sångerna är på svenska och är oftast rörelsesånger där det förekommer gester. Sångsamlingen används även i kombination med samtal där fokus ligger på sångtexten som ett berättande, barnet får stöttning av förskolläraren.

Stöttningen sker genom att förskolläraren ställer frågor, ger förklaringar på ord och möjligheter för barnen att upprepa gester dels under sången men även efter. Stöttningen är ett sätt för barnen att få möjlighet till att utveckla det svenska språket. I

sångsamlingen finns det möjligheter till flera olika kommunikationssätt för att lära sig språket, men allt är beroende av vilken stöttning som sker av förskollärare. Ett

övergripande syfte med avhandlingen är att belysa vilka villkor förskolorna ger flerspråkiga barn i deras kommunikativa och språkliga utveckling och för deras

deltagande i olika aktiviteter. De olika aktiviteterna visar att det skapas sammanhang för barnens deltagande då de är återkommande.

4.4 Språket som social och kommunikativ kompetens

Skaremyr (2014) skriver i sin licentiatavhandling att nyanlända barn har med sig sociala och kommunikativa kompetenser till den svenska förskolan. De kommunikativa och sociala kunskaperna kommer till uttryck i samspelet mellan olika barn där de nyanlända barnen praktiserar kommunikativa redskap. Det blir viktigare att kunna använda sig av antingen materiella eller kroppsliga kommunikativa redskap för att kunna delta än att kunna tala svenska. Det är viktigt att som förskollärare vara medveten om att det finns alternativa sätt att kommunicera än genom det verbala språket. Ljunggren (2013) påtalar att i en kommunikation med en människa som har ett annat modersmål handlar det mycket om både det verbala och icke-verbala språket. Det är inte alltid att det verbala språket räcker till i en kommunikationssituation för att förmedla det man vill. I sådana situationer är kroppsspråket en viktig del och allt annat icke-verbalt som man kan ta hjälp av genom att peka eller visa.

I Cromdals (2002) artikel noteras att tvåspråkighet ofta ses utifrån en “enspråkig enögdhet”, vilket innebär att normen är att människor som talar ett språk ses som fullgoda talare. Följden blir att flerspråkighet bedöms utifrån normen, vilket innebär att växla mellan olika språk ses som en dålig språkbehärskning. Att växla mellan olika språk är en så kallad kodväxling. Det har skett en förändring när det gäller synen att se på kodväxling. Nu ses kodväxling som ett sätt att skapa mening i det sociala samspelet.

När en talare växlar mellan olika språk följer oftast de andra i samtalen med.

Kodväxling kan användas för att visa på en förändring i leken. En kodväxling kan förstärka budskapet i leken då ett barn säger det på ett språk men det andra barnet säger samma sak fast på ett annat språk. Det visar på att de är allierade. Kodväxling sker inte bara mellan lekande barn utan även i vardagliga social sammanhang.

Björk Willén (2008) har gjort en studie på en förskola där det pratas engelska, spanska och svenska. Personalen är flerspråkig och det finns moment som är på svenska, engelska och spanska. I en situation kan förskolläraren endast till viss del spanska, vilket gör att hon växlar till svenska. Barnen fortsätter att prata spanska samtidigt som de säger det rätta ordet på spanska. Barnen vet vilket språk som de förväntas prata även

(13)

om förskolläraren växlar till ett annat. Barn behöver höra felaktigheter i språket för att själva kunna göra en analys av vad som är korrekt eller inte. Det finns mycket kvar innan vi kan förstå flerspråkiga barn tillräckligt väl i den pedagogiska verksamheten och dess metoder för hur små barn lär sig två språk.

I Kulttis (2012) avhandling framkommer endast vid ett fåtal tillfällen att barnen får alternera två språk, det sker endast då både förskollärare och barn delar samma språk.

Vart femte barn befinner sig i en miljö där det i stort sett är endast svenska som talas.

Språkbyten mellan modersmål och svenska har ett inkluderande syfte och sker då förskollärare och barn eller två barn har samma modersmål. Alla barn blir delaktiga i de språkliga aktiviteterna på svenska oavsett hur deltagandet sker eller vad barnen har för språkkunskaper. Barnen socialiseras in i förskolans verksamhet genom att kommunicera på svenska. Redan från tidig ålder lär sig barnen att använda det språk som är gällande i kommunikationer. Ett sätt är att barnen lär sig att prata svenska i gemensamma

aktiviteter och att i endast de situationer som det förekommer flerspråkiga förskollärare eller barn som delar samma språk som det är accepterat att tala sitt modersmål. Barn lär sig även vilka sammanhang de olika språken kan användas i och håller isär det. I Kulttis (a.a.) studie kommer det fram att andra språk än svenska blir osynliga på grund av normer, sätt att tala, deltagarnas kunskaper, förväntningar och förutsättningar. För att ett annat språk än svenska kommer att uppfattas som funktionellt behövs det uppmuntras och uppmärksammas, ett sätt kan vara att det finns flera som pratar samma språk.

På förskolan i Skans (2011) avhandling arbetar förskollärarna med gemensamma upplevelser i kommunikationen. Det krävs då gemensamma utflykter och upplevelser för att kunna utmana barnen språkligt och för att barnen inte ska tillskrivas speciella kunskaper och egenskaper utifrån deras bakgrund. Genom att flerspråkiga förskollärare använder sig av sitt modersmål som stöd till barnen visar det på acceptansen av att tala olika språk. Förskollärare visar även en vilja att lära sig några ord på respektive barns språk för att verka för inkludering. När det arbetas med alla språken skapas en

flerspråkig miljö som i sin tur skapar delaktighet och tillhörighet för alla barn i gruppen.

För att kunna använda modersmålet systematiskt och som ett komplement i förskolans dagliga arbete krävs flerspråkiga förskollärare och avhandlingen belyser betydelsen av förskollärares språkkompetens.

4.5 Multikulturalism

Multikulturalism eller mångkulturalism innebär att många kulturer möts på ett och samma ställe i samhället. Ekstrand och Nadarevic (2010) skriver för att kunna förstå och kommunicera med människor från många olika kulturer behöver man som lärare

utveckla olika kunskaper om det kulturella och ha en medvetenhet om det. Det handlar om att visa respekt för de skillnader som finns omkring oss och att förstå värdet av alla våra olikheter. Flerspråkighet i skolan blir mer vanligt och lärare borde se dessa elever som en stor resurs och tillgång. Elever ses istället som en belastning för skolan, då kompetensen att möta multikulturalism hos lärarna är bristfällig enligt Ekstrand och Nadarevic (a.a.). Det finns brister i utbildningen för lärare när det kommer till

multikulturalism. Det är inte många utbildade lärare som klarar av de krav som finns i ett samhälle med multikulturalism, då utbildningen inte förser lärarna med teori och praktik om hur det kan vara. Författarna menar att lärarutbildning saknar viktiga och relevanta ämnen som multikulturalism i sin utbildning. Lärarens roll i dagens samhälle har en betydande roll för de prestationer som eleverna gör, men med avsaknad av

(14)

grundläggande kunskap från utbildningen är det upp till varje enskild lärare att själva skapa sig ett arbetssätt utifrån egna värderingar. Runt om i världen bemöts frågor om multikultur på olika sätt. Det kan ses som problematiskt, då människor med annan härkomst kan bli behandlade på ett annorlunda sätt. Därför inleddes ett arbete i Europa mot att skydda dessa människor när multikulturalismen ökade kraftigt. Alla människor ska skyddas från diskriminering oavsett anledning till att de har kommit till Europa.

Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att se skillnader i begrepp som kulturell mångfald och multikulturalism och att stärka det (Ekstrand och Nadarevic, 2010).

(15)

5 Teorianknytning

Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv, vilket kommer att beskrivas här nedan.

5.1 Sociokulturellt perspektiv

Den sociokulturella traditionen har sitt ursprung i Vygotskijs kulturhistoriska teori. Ett sociokulturellt perspektiv innebär att lärande och utveckling sker i ett socialt samspel mellan människor. Det är i interaktionen och kommunikationen mellan andra människor som lärandet sker (Säljö, 2014). En av utgångspunkterna i det sociokulturella

perspektivet handlar om hur både individer och grupper tillägnar sig fysiska och kognitiva resurser i sitt lärande och tänkande (Säljö, 2000).

I ett sociokulturellt perspektiv används termerna redskap eller verktyg, vilket menas de tillgångar som vi använder för att förstå och kunna agera i vår omvärld. Redskapen kan vara språkliga eller fysiska. Det är genom språket, antingen det skrivna eller det talade, som människor kan kommunicera med varandra för att kunna skapa gemensamma kunskaper. I ett sociokulturellt perspektiv blir kommunikativa processer en central del för lärande och utveckling. ”Det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter” (Säljö, 2000:37). Det mänskliga språket blir ett sätt att lagra kunskaper, insikter och förståelser både hos individer och kollektiv. Genom tolkningar som blir begripliga för var och en kan även jämförelser och lärande av andras

erfarenheter ske. Med språket finns det möjligheter att dela med sig av sina erfarenheter till andra människor. Lärandet blir inte styrt av instinkter eller att upplevelser och erfarenhet behöver vara självupplevda. Med språket som tillgång kan människan fråga andra, utbyta erfarenheter och kunskaper i ett samspel med andra individer (Säljö, 2000).

I enlighet med Vygotskij utgår en individs utveckling från biologiska faktorer till att ske alltmer utifrån de sociokulturella ramarna. Enligt Vygotskij befinner sig människan ständigt i utveckling och förändring. I alla situationer finns det möjlighet till att appropriera olika kunskaper i samspelet med andra människor. Appropriering innebär att personen i fråga tillägnar sig ett intellektuellt redskap eller att lära sig att behärska ett fysiskt redskap för att kunna använda redskapen i vissa syften och situationer.

Appropriering av begrepp eller färdigheter behöver inte vara en avslutad

kunskapsinhämtning utan kan vara en pågående process under en längre tid (Säljö, 2000). En annan tanke som det sociokulturella perspektivet utgår från är den proximala utvecklingszonen, vilket innebär i stort att den mer kompetente lär den mindre

kompetente (Vygotskij, 2001). Säljö (2000) skriver om Vygotskijs tankar kring den proximala utvecklingszonen som om att det finns ett avstånd mellan vad en individ kan klara av på egen hand utan stöd från någon annan till vad en person kan klara av med hjälp av en mer kompetent. När en mer kompetent ska lära en mindre kompetent struktureras och delas problemet upp i mindre delar för att kunna lösa problemet. Den mindre kompetente lånar kognitiva kunskaper från den mer kompetente som förmedlar sina kunskaper genom språkliga eller icke- verbala redskap. I ett sociokulturellt

perspektiv innebär det att en person kan följa med i ett resonemang eller handling men har inte tillräckliga kunskaper för att själv genomföra det. Med tiden lär sig personen genom handledning, vilket gör att personen kan ta till sig kunskapen som sin egen.

Personen kan till slut kanske lära sig att genomföra handlingen från början till slut på egen hand (a.a.).

(16)

6 Metod

Här kommer vi att presentera våra metodval. Hur vi har gått tillväga, hur vi har valt, genomfört, gjort urval av undersökningsdata och bearbetat data. Vi kommer även att presentera etiska övervägande som vi har gjort.

6.1 Metodiskt perspektiv

Studien bygger på en kvalitativ undersökning, vilket innebär att forskaren utifrån sin undersökning vill få fördjupade insikter om ett visst fenomen och dess natur (Allwood

& Eriksson, 2010). Anledningen till att vi valt en kvalitativ ansats är för att få en fördjupad förståelse om hur föräldrar kan involveras och samverka i förskolans kontext gällande barns språkutveckling utifrån förskollärarnas syn. Vi valde att göra personliga intervjuer för att i enlighet med Denscombe (2016) är det lätt att arrangera, att

uppgifterna som framkommer i intervjun kommer från en källa samt att det är bara en persons idéer att sätta sig in i. Det är även lättare att transkribera en intervju med en person än när flera deltar i samma intervju.

6.2 Datainsamlingsmetodik

I vår studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer (bilaga A) i syfte att samla in vårt datainsamlingsmaterial. Att vi inte använt oss av observationer eller enkäter beror på att vi ville få en mer fördjupad förståelse för förskollärares synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling. Denscombe (2016) beskriver semistrukturerad intervju som en metod där intervjufrågorna är grundade i förutbestämda ämnen där öppna frågor ställs som är flexibla och följsamma. Vi valde att ha semistrukturerade intervjuer för att inte få en förutbestämd mall utan vara öppna för det som

respondenterna har att säga i intervjun. Enligt Kvale och Brinkman (2014) är intervjun ett samtal som har en struktur och ett specifikt syfte. I intervjun ställs omsorgsfullt ställda frågor och det krävs ett lyhört lyssnande av intervjuaren för att skaffa sig kunskaper. Det kan aldrig bli ett likställt samtal i en intervju då parterna har olika positioner. Det är intervjuaren som definierar och kontrollerar situationen.

6.3 Urval

Vi har intervjuat fem förskollärare utifrån ett subjektivt urval, vilket enligt Denscombe (2016) innebär att respondenterna medvetet handplockas av forskaren utifrån erfarenhet och kunskap inom ämnet för att få meningsfull data. Vårt urval grundar sig i att

respondenterna har erfarenhet av flerspråkiga barn och arbetar i en flerspråkig förskola.

De intervjuade är utbildade kvinnliga förskollärare där alla arbetar i södra Sverige i mellanstora städer. En tanke vi hade från början var att intervjua både flerspråkiga föräldrar och förskollärare, men insåg att det skulle bli för svårt. Vi valde därför att endast intervjua förskollärare för att få kunskaper om förskollärares syn på området. Att det endast blev kvinnliga respondenter beror på att det är ett kvinnodominerat yrke. Tre av de intervjuade förskollärarna arbetar på förskolor där i stort sätt alla barn är

flerspråkiga medan två av förskollärarna arbetar på förskolor där ungefär hälften av barnen är flerspråkiga.

(17)

6.4 Genomförande

Vi tog kontakt med förskollärare eller förskolechefer som vi visste hade flerspråkiga barn i verksamheten, för att se vilka som kunde tänkas ställa upp på en intervju. Vi fick fler svar än respondenter vi behövde till vårt arbete och valde därför ut de som arbetade mer specifikt med barns språkutveckling eller de som hade flest barn med

flerspråkighet. När vi valt ut våra respondenter till intervjuerna skickade vi ut ett missivbrev (bilaga B) för mer information och samtycke till att delta i studien. Vi var båda två med under samtliga intervjuer för att lättare kunna förstå sammanhanget i den transkriberade texten.

Intervjuerna ägde rum i ett enskilt rum där varje intervju tog mellan 30-45 minuter.

Under intervjun använde vi oss av två olika ljudinspelningar och papper och penna för att kunna anteckna följdfrågor. Vi valde att utgå från öppna frågor där respondenterna fick utveckla sina idéer och tala om förutbestämda teman. Utifrån respondenternas svar ställde vi följdfrågor för att få en djupare förståelse.

6.5 Bearbetning av data

I bearbetningen av vår data blir det en tolkning av det transkriberade materialet.

Tolkning innebär enlig Denscombe (2016) att inrikta sig på bakomliggande mönster i sociala fenomen. Dock kan inte tolkningar ske helt objektivt utan är beroende av uttolkarens kulturella och historiska kontext. Vi bearbetade vår data genom

transkribering av vårt intervjumaterial. Vi valde transkribering för att lättare kunna göra jämförelser mellan datainsamlingen från de olika respondenterna. Transkriberingen består av cirka 30 sidor och det inspelade materialet är nästan tre timmar. Dovermark (2007) skriver att transkribering är ett skriftligt material av ett samtal som skett muntligt. Det gäller att uppmärksamma de dilemman som finns med transkriberat material. Ett dilemma är att det inte går att få ner interaktionen som sker mellan intervjuaren och respondenten (a.a.). När intervjusvaren var transkriberade gjordes en sammanställning av svaren i de olika intervjuerna för att kunna kategorisera och analysera. Efter granskning och analys av materialet kategoriseras materialet utifrån relevanta teman. Genom att vi använt oss av kvalitativ undersökning kan vi se likheter och skillnader i respondenternas svar.

6.6 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet

För att studien ska uppfylla god forskningsetisk kvalitet förutsätter det att de grundläggande forskningsetiska principerna följs (Hermerén, 2011). Trovärdighet innebär att uppsatsförfattarna undersöker det som avses att undersökas (Denscombe, 2016). I vår undersökning är urvalet litet vilket gör det svårt att fastställa trovärdigheten.

I en kvalitativ undersökning beskriver Denscombe, (2016) tillförlitlighet som att alla delar (som till exempel ”rätta” tolkningar, ”rätt” genomförd undersökning eller att man berättar utförligt om hela processen) är redovisade på ett korrekt sätt, så att någon annan kan granska studien och kanske upprepa den och få samma resultat. I vår studie har vi en tydlig struktur, vilket visar på att någon annan skulle kunna komma fram till ett liknande resultat där fler respondenter ingår, samtidigt som tillförlitligheten hänger nära

(18)

ihop med överförbarheten. Enligt Denscombe (2016) innebär överförbarhet hur stor sannolikheten är att resultatet som framkommer kan återfinnas i andra kontexter. För att kunna använda sig av överförbarhet behövs det relevanta uppgifter för att kunna göra en bedömning om empirin är överfarbar till en större population. I studien har vi få

respondenter, vilket kan innebära att det inte är säkert att resultatet går att överföra till en större population för att respondenternas åsikter är personliga.

6.7 Etiska överväganden

I vår studie har vi gjort etiska val utifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav. Ett av huvudkraven är informationskravet som innebär att vi informerar respondenterna om studiens syfte och vilka villkor som gäller. Respondenterna har även rätt till att själva bestämma om sitt deltagande och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan.

I samband med intervjun informeras respondenterna om samtyckeskravet där de ger sitt samtycke till att medverka i studien. Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas uppgifter förvaras så att obehöriga inte kommer åt dem samt att utomstående inte kan identifiera de medverkande. Nyttjandekravet betyder att insamland data från våra respondenter endast får användas i denna specifika studie.

Innan intervjuerna ägde rum skickade vi ut ett brev till respektive respondent för att informera om de fyra huvudkraven och deras rättigheter. Inför varje intervju

informerades respondenten ännu en gång samt att vi lyssnade in och kände av

situationen. Vi förvarade materialet på ett sätt där obehöriga inte hade tillgång till det samt använde oss av fiktiva namn.

(19)

7 Resultat

I resultatet kommer vi att besvara vårt syfte som är att bidra med kunskap om hur förskolebarns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Vi har sammanställt resultatet i olika teman utifrån vår insamlade data. Våra olika teman bygger dels på studiens frågeställningar, men även dels på respondenternas svar i intervjuerna. Vi kommer belysa likheter, skillnader och mönster som uppkommit.

7.1 Olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar

I den insamlade empirin framkommer hur förskollärarna arbetar med olika

samverkansformer för av involvera flerspråkiga föräldrar. Det finns både likheter och skillnader i vilka samverkansformer respondenterna använder och hur de är utformade.

7.1.1 Föräldramöte och drop-in fika

En form av samverkan är föräldramöte. Några av respondenterna anser att föräldramöte är en bra form av samverkan för att det skapar en gemenskap när föräldrarna ser att barnen ingår i verksamheten.

Det sista föräldramötet hade vi flera föräldrar som kom från olika kulturer om man ser till hela huset här och att det var positivt (Anna).

En skillnad är att några av respondenterna förklarar att de har slutat med föräldramöte då de sällan är några föräldrar som kommer. Förklaringen till det beror bland annat på att de har svårt att hitta barnomsorg på kvällarna. En annan orsak är att det är svårt att förstå när förskollärare bara står och pratar om verksamheten.

Sen så upptäckte vi att det var många som inte tycker om att komma på föräldramöten, när man står där och bla bla bla. När de inte förstår varken allt eller hälften (Greta).

Något annat som framkommer är att en förskola dels har föräldramöten, dels drop-in föräldramöten med förskolechefen. Drop-in mötena sker flera gånger under samma dag med samma information för att det ska passa alla att komma någon gång under dagen.

Då kanske hon [förskolechefen] har ett drop-in föräldramöte vid klockan 9, något vid 12.30, något vid 15 och något kanske vid 16.30, för att det ska passa och då drar hon sådana där allmänna saker som taxor [avgifter], att skriva in på webben och allt sådant här (Pia).

En likhet som framträder hos flera respondenter är drop-in fika. Respondenterna upplever drop-in fika som en positiv samverkansform. Aktiviteten sker oftast när föräldrar hämtar eller lämnar sina barn, det blir ett naturligt tillfälle att stanna kvar en stund.

Vi började med drop-in kaffe på eftermiddagen när de skulle hämta barnen och då informerade vi samtidigt som vi satt och pratade och då kom alla, för alla skulle hämta sina barn (Greta).

Gemensamt för drop-in fika är också att förskollärarna bjuder in föräldrarna att sitta ner och då får en inblick i verksamheten av vad som görs och hur arbetet sker. En skillnad är att en förskola använder drop-in fika istället för föräldramöte och då anpassas

(20)

informationen till olika föräldrar. Respondenten upplever då att det är lättare att fråga om föräldrarna har förstått informationen.

Sen visste ju inte jag om riktigt alla förstod alla gånger men jag kunde säga, förstod du vad jag menade? För då hade du närheten och det var trevligt (Greta).

Även om respondenter upplever drop-in fika som en positiv samverkansform så har förskolan svårt att få föräldrar delaktiga i verksamheten.

En del föräldrarnappar ju på det och kommer hit, tycker det är roligt att vara med och en del vill absolut inte (Pia).

Förskollärarna upplever att de flesta föräldrar tycker det är roligt och trevligt, men att vissa föräldrar inte tycker att de har tid att stanna.

Vi kallar det drop-in, alltså på eftermiddagarna eller förmiddagen när föräldrarna hämtar eller lämnar få de stanna en stund. […] De får även vara med barnet och leka, då är det lite fler föräldrar som stannar men det är fortfarande många som säger att de inte har tid, de har bråttom hem och de har annat att göra (Johanna).

Föräldramöte och drop-in fika är två samverkansformer som framkommer och vidare berättas det om samtal med föräldrarna i olika former.

7.1.2 Samtalen

I den dagliga kontakten är det främst en likhet som framkommer. Alla respondenter ser språket som en stor utmaning då de bristande språkkunskaperna ofta hämmar samtalen.

I samtalen mellan förskollärare och flerspråkiga föräldrar blir det mycket kroppsspråk och gester. Det som kan vara svårt när språket hämmar är framförallt, tider och datum. I det dagliga samtalet finns två aspekter som är viktiga, att vara tydlig och att vara rak i det som sägs för att undvika missförstånd.

Alla föräldrar och alla barn skulle ju ha samma förutsättningar på förskolan. Hämmar det då med informationen eller kommunikationen blir det ju inte samma samverkan med alla (Anna).

En form av samtal som samtliga respondenter har är enskilda utvecklingssamtal. I vissa fall använder sig förskolorna av den flerspråkiga personalen för att få hjälp att tolka.

Dock anser respondenterna i de flesta fall ändå att det är värt att lägga pengar på en tolk vid samtal för att det inte ska bli missförstånd. I resultatet synliggörs en skillnad i hur utvecklingssamtalen genomförs. En respondent har både enskilda och gruppsamtal, där flera föräldrar samlas för att diskutera ett bestämt ämne.

Vi pratar inte om ett specifikt barn utan pratar om barn i grupp, så de får lite stöd och hjälp av varandra i det. Det är rätt häftigt, det blir lättare att öppna sig när det inte är mitt barn utan vi pratar om barnen här, inte om ditt specifika barn (Pia).

Inskolningssamtal och inskolningsstöd är två former som flera respondenter beskriver att de använder i samverkan med flerspråkiga föräldrar. Vid inskolningssamtal anser några respondenter att tolk är viktigt för att få en förståelse för varandra.

Inskolningsstöd innebär att en tolk är med under hela inskolningsperioden för att skapa en god kontakt och för att förklara för barnet vad som händer.

(21)

Deras [inskolningsstödets] uppgift är att förklara så att barnet förstår. […] allt som vi säger översätter de för att barnet ska få förståelse och så använder vi ju de andra barnen som hjälp (Pia).

I förskolan förekommer det olika former av samtal. Samtalen bidrar till att välkomna föräldrar in i verksamheten.

7.2 Förskollärarens förhållningssätt

Ett mönster som framkommer är att förskollärarna välkomnar flerspråkiga föräldrar och barn in i verksamheten. Samtliga respondenter betonar vikten av att välkomna föräldrar och barn till förskolan och att ha en öppen kommunikation med andra människor.

Att man inte ska stå där med knutna armar utan ner med kroppsspråket och öppna och säg att du är välkommen här även om jag inte alltid förstår vad du säger så är du jättevälkommen här (Greta).

Det som skiljer sig i respondenternas svar är tillvägagångssätten. Några av

respondenterna riktar sig mot föräldrarna medan andra riktar sig mer mot barnen.

Att de ska känna sig välkomna, det blir ju framför allt mot barnen.  Är barnen nöjda så är ju de flesta föräldrar nöjda, det går ju ihop (Johanna).

Öppenhet handlar om att försöka få en bra relation med föräldrarna, kunna lyssna och försöka att förstå föräldrarnas bakgrund.

Det krävs mycket av en som pedagog för du måste vara säker på var du står, vad du har med i din ryggsäck och så ska du också vara öppen, förstå och lyssna (Pia).

Att genom dialogen kunna se att det finns en person bakom föräldern där sociala samtal kan ske. I samtalet med föräldrar får förskolläraren kunskaper om hur de kan göra föräldrar delaktiga i verksamheten.

Att man försöker få en bra relation. Att man inte bara pratar om barnet och förskolan utan lite personligt med (Anna).

Det framkommer olika utmaningar i samverkan med flerspråkiga föräldrar. Alla respondenter betonar utmaningen i att få föräldrarna delaktiga. Samtidigt betonar respondenterna vikten av att alla föräldrar ska få veta att de har rätt att vara delaktiga i den svenska förskolan. Det är inte vanligt för föräldrar att få vara delaktiga i

förskolekulturen. Förskollärarna upplever att föräldrarna tycker att förskollärarna gör ett bra arbete med barnen på förskolan och att föräldrarna sköter lärandet och uppfostran hemma.

Men det vet ni bäst, du sköter det här, jag sköter det här hemma, det är du som är läraren. […] du sköter lärandet i skolan och jag sköter mitt lärande med barnen hemma (Greta).

De flesta föräldrar är nöjda med att barnen är glada och leker säger en respondent.

Föräldrar och förskolan ska samverka tillsammans för att komplettera varandra och för att det ska bli så bra som möjlig för alla.

(22)

Vi är ju här och ska samverka här tillsammans så det blir det bästa. Komplettera varandra, att få alla bitar med sig. Att man hela tiden får med de på tåget (Pia).

Förskollärares förhållningssätt skapar förutsättningar för att göra föräldrar delaktiga och grunden för delaktighet är kommunikation på olika sätt.

7.3 Kommunikationsvägar för samverkan mellan förskollärare och flerspråkiga föräldrar

Alla respondenter ser kommunikationen med flerspråkiga föräldrar som en utmaning.

Språket blir på en enkel nivå, det blir lätt språkförbristningar och missförstånd i kommunikationen.

Man kan vara helt glasklar, man har pratat i tio minuter och så ska man bara kontrollera en sista [gång] att man har förstått varandra och då förstår man att föräldern inte har förstått någonting och så får vi börja om. Ibland säger de ja för de vill inte att vi ska tro att de inte kan och det är som när vi är utomlands ibland. Man fattar inte utan säger bara ja för att det ska ta slut (Pia).

Förskollärarna berättar hur de arbetar för att underlätta kommunikationen med flerspråkiga föräldrar. De påpekar vikten av att prata sakta och att vara tydliga i

kommunikationen. En annan aspekt är att förskollärarna tar sig tid till att kommunicera med föräldrarna. Respondenterna berättar att de använder sig av Ipad som ett

kommunikationsmedel för att underlätta och förtydliga kommunikationen med flerspråkiga föräldrar. Ipaden används för att visa bilder och filmer på vad barnen har gjort under dagen. På det sättet blir det en mer berättande och beskrivande dialog. Det kan även handla om att googla vissa ord eller saker för att visa en bild av ordet/saken.

Man hade ju önskat att man kunnat haft mer dialog med de som hämtar som inte har språket. Där har vi ju använt Ipaden till exempel, om de inte förstår (Anna).

En likhet är att respondenterna använder sig av bilder som ett kommunikationssätt.

Dock skiljer det sig åt hur respondenterna använder sig av bilder i verksamheten. Några respondenter arbetar med bilder med barnen för att förstärka deras språk, som till exempel i berättandet av sagor. Det framkommer även att några respondenter arbetar med bilder för att förstärka kommunikationen med föräldrarna. Förskollärarna sätter upp bilder för att visa förskolans verksamhet för att förstärka det skrivna ordet och skapa förståelse.

Vi hade en sådan fotoram som växlar där de kan se vad som hänt under veckan, där barnen förekommer och där vår verksamhet förekommer. Vi skrev vad som händer. Det är svårt att läsa men vi satte upp bilder också (Greta).

Tecken som stöd är ett kommunikationssätt som respondenterna använder sig av. Det är lätt att förstå tecken och ett sätt att kommunicera med föräldrarna på. Tecken som stöd blir en dubbel förstärkning. Barnen kan använda sig av tecken som stöd som de sedan kan visa för föräldrarna som i sin tur kan lära sig olika tecken.

Vi jobbar ju med tecken som stöd, att läsa av kroppsspråket gör det lättare att komma ihåg tecken (Pia).

(23)

En likhet som framkommer i resultatet är att tolk används hos alla respondenter, framförallt i olika samtal och möten på förskolan. Respondenterna ser det som en självklarhet att lägga pengar på en tolk. Informationen blir på ett korrekt sätt i samtalen då det ibland kan handla om mer invecklade saker. Tolk används i samtalen med förskollärare och föräldrar så att de kan förstå varandra och det gynnar relationen.

Tolken är endast tillgänglig vid vissa tillfällen så beskriver respondenterna att den flerspråkiga personalen används i de dagliga situationerna. Det framkommer även att föräldrarna kan komma till hjälp med att översätta.

De är väldigt hjälpsamma föräldrarna. De kan bara höra att vi står och pratar och så kan de säga något på arabiska och så sa jag, sa du på arabiska det jag precis sa nu? Ja, jag hjälper dig lite (Pia).

Förskollärarna använder sig av olika kommunikationsvägar för att underlätta samtalen med flerspråkiga föräldrar, vilket även bidrar till att visa att alla språk är av lika stort värde.

7.4 Allas språk – en betydelse för föräldrars involvering i verksamheten.

Vikten av att det är accepterat att prata ett annat språk synliggörs, men det finns även skillnader i hur respondenterna svarar. Respondenterna påpekar att föräldrarna ska förstå att det har ett värde i sig att prata deras språk. En respondent upplever dock att barnen inte tror att det är accepterat att prata deras modersmål på förskolan. En annan respondent säger att alla ska få mötas av ”hej” på sitt eget språk. I hallen finns

hälsningsfraser på alla barnens språk. Flera respondenter säger att det är dubbel kunskap att kunna flera språk och att det är viktigt att bekräfta barnen i det.

Barn behöver bli bekräftade på något sätt och säga det är okej att kunna ett språk till (Helena).

Respondenterna säger att det är viktigt att försöka lära sig några ord och sånger/ramsor på barnens språk. Det kan handla om att snappa upp det barnen säger för att berika språket och även ta hjälp av föräldrarna med vissa ord och sångtexter.

Sen kunde man säga både ordet på svenska och sen på deras språk för att barnen skulle gynnas av det, för då lärde sig föräldrarna också ordet på svenska till exempel (Greta).

Respondenterna pratar om att det är viktigt med en bra relation till föräldrarna för att lättare kunna involvera dem och bjuda in och välkomna dem in i verksamheten. Hur föräldrarna bjuds in skiljer sig åt i respondenternas svar. En respondent beskriver att förskolan arbetar väldigt konkret med saker för att kunna involvera föräldrarna. Ett exempel är att de gjorde en julkalender, där varje barn fick ta med sig en sak hemifrån som hade med föräldrarnas hemland att göra. Sakerna som barnen tog med sig

fotograferades och hängdes upp. Om föräldern ville fick hon/han komma till förskolan och berätta om saken annars fick barnet berätta. Ett annat sätt att bjuda in föräldrar är att säga till föräldrarna att de kan komma in en stund för att se vad som händer.

Man måste ändå vara välkomnande och inkluderande och be dem att sätta sig på en stol istället för att bara stå i hallen och inte våga gå in (Greta).

References

Related documents

After samples, that contained Scania standard oil acidified with 14.3M H 2 SO 4 or 14.3M HNO 3 , were subjected to weak cation exchangers, ASTM D4739 indicated the amount of bases

Since a supernova type Ia with a redshift larger than 0.5, in a normally expanding universe, seems dimmer and farther away than it should be according to magnitude measurements, may

Vi ville med vår studie undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med flerspråkighet i språkutvecklingen samt undersöka vilket material som pedagogerna använde sig utav

Wittgenstein jämför en sådan situation med lik- heterna i en familj (Wittgenstein, 1999, s. I en familj ser man att olika med- lemmar liknar varandra och att de på det viset hör

I den här uppgiften kommer du att behöva använda böcker men ansträng dig också för att hitta vetenskapliga artiklar?. Här listas några knep som kan hjälpa till med den

barrskog och hur den påverkar artsammansättningen - Vad som orsakar försurning och vilka problem som kan uppkomma till följd av försurning - Urlakning. 281-287 + 290-296 Sjö-

Medianhastigheterna för personbilar är i genomsnitt 30 km/h högre på motorvägen i jämförelse med vägar med Vägbredden 6,5 m och hastighetsgränsen 70 km/h, medan

[r]