Lärares uppfattningar och arbetssätt kring läxor i årskurs 1

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Lärares uppfattningar och arbetssätt kring

läxor i årskurs 1

Martina Westling

2020

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Svenska språket

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3

Examensarbete för grundlärare F–3: Svenska med didaktisk inriktning 30 hp Handledare: Ingrid Björk

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares syn på läxor och synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Avsikten är att skapa förståelse för varia-tioner i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten. Denna undersökning baseras på både kvalitativ och kvantitativ metod genom sju semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter. Som analysmodell har kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar att lärarna har ett överlag posi-tivt förhållningssätt gentemot läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av läxor och i hög utsträckning individualiserade sådana. Enligt lärarna i undersökningen är det huvudsakliga syftet med läxor i årskurs 1 att befästa och repetera kunskaper och färdig-heter som det arbetats med i skolan. Andra syften med läxor som uppgavs var att invol-vera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande samt att läxor bidrar till elevernas personliga utveckling genom att skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring sitt eget lärande.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2. Bakgrund ... 3

2.1 Definition av läxa ... 3

2.2 Styrdokument, lagar och riktlinjer kring läxor ... 3

2.3 Läxhjälp ... 4

3. Teoretiska utgångspunkter... 6

3.1 Val av teoretisk utgångspunkt ... 6

3.2 Det sociokulturella perspektivet ... 6

4.Tidigare forskning ... 8

4.1 Forskning om läxors effekt på lärandet ... 8

4.2 Forskning om lärares uppfattningar om läxor ... 9

4.3 Läxan och likvärdigheten ... 9

4.4 Barn under stress och press ... 10

4.5 Forskning om läxhjälp ... 10 4.6 Sammanfattning ... 11 5. Metod ... 12 5.1 Val av metod ... 12 5.2 Intervjuer ... 12 5.3 Enkätundersökning ... 13 5.4 Urval ... 13 5.5 Etiska överväganden ... 13 5.6 Analysmetod ... 14 5.7 Tillvägagångssätt ... 15 5.8 Metodkritik ... 16 6. Resultat ... 17 6.1 Respondenterna ... 17

6.2 Vilken typ av läxa ger lärarna? ... 17

6.3 Syfte och mål med läxor ... 18

6.4 Läxors effekt på elevernas lärande ... 19

6.5 Individanpassade läxor ... 19

6.6 Läxpolicy och läxhjälp på skolorna ... 20

6.8 Sammanfattning ... 23

7. Diskussion ... 24

7.1 Resultatdiskussion ... 24

7.2 Diskussion – läxor utifrån ett sociokulturellt perspektiv ... 27

7.3 Metoddiskussion ... 27

7.4 Förslag på vidare forskning ... 29

Referenser ... 30

1

1. Inledning

Läxornas vara eller icke vara har diskuterats och debatterats under en längre tid. Ämnet berör inte bara skolpersonal, elever och vårdnadshavare, det är också ett omdebatterat ämne i media och i politiken. Läxor är onekligen ett ämne som engagerar många. Åsikterna är många och skiljer sig ofta stort, liksom aspekterna på ämnet, då även de är många och ofta motsägelsefulla. Med jämna mellanrum lyfts politiska idéer och förslag fram gällande läxor och skapar debatt. År 2006 kom Vänsterpartiet med förslaget att avskaffa läxorna i grundskolan. Huvudargumen-tet var att detta skulle kompensera eleverna för deras olika bakgrund och därmed olika förutsätt-ningar att få hjälp med läxläsningen. Förslaget mötte dock hård kritik från övriga partier där de flesta hänvisade sin kritik till att förslaget var kunskapsfientligt och att skolorna mister en viktig kontaktyta med hemmen om läxor avskaffas (Höjer 2010). Ytterligare en av de kritiska till Vänsterpartiets förslag var Lärarförbundets dåvarande ordförande Eva-Lis Preisz. I ett uttalande till SvD påpekar hon att vi har en målstyrd skola och att ansvaret för läxorna därmed ligger hos lärarna och skolledningen, inte hos politikerna (Carron 2006). På Sveriges Radio gjordes nyli-gen ett inslag om läxor. Inslaget tog upp frågan huruvida det är skolan som ska besluta om elever ska få läxor eller inte. Sara Ridderstedt från Miljöpartiet stödjer förslaget om en läxfri skola och menar att det är en likvärdighetsfråga, medan Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad svarar med att det inte är politikernas beslut att fatta av flera olika skäl, men att det framförallt är en viktig del i arbetet med att upprätthålla och upphöja läraryrkets status (Helmerson 2020). Vidare tar inslaget upp att regeringen tillsatt en utredning om hur fler ska bli behöriga till gymnasiet och att utredaren även kommer att se över om skolförfattningarna behöver bli tydligare när det gäller skrivningarna om läxor. Utredaren ska också i enlighet med januariavtalet1 komma med förslag om i vilka årskurser obligatorisk läxhjälp ska införas (Helmerson 2020). Att planera, ge och följa upp läxor tar en väsentlig del av skolarbetstiden i anspråk varje vecka. Trots detta är läxor inget som ges något utrymme i lärarutbildningen. I utbildningen ges inga verktyg eller vägledning huruvida läxor kan användas, hur de kan utfor-mas eller hur lärare kan förhålla sig till dem. Lärare saknar därmed formell utbildning gällande läxor. Den svenska skolforskningen verkar inte heller intressera sig för forskningen kring läxor då det sällan presenteras aktuell och ny forskning i ämnet. En av få svenskar som forskat i ämnet är Ingrid Westlund. I sin rapport Läxberättelser: läxor som tid och uppgift skriver hon följande:

Det är märkligt att skolforskare inte intresserat sig för en aktivitet som antas ta/tar mer tid per vecka än flera av våra skolämnen. (Westlund 2004 s. 31)

Skolan har genomgått stora förändringar det senaste decenniet och ändock står läxor kvar mer eller mindre oförändrade. Läxor tycks vara en djupt förankrad undervisningsmetod och veder-tagen i lärarkollegiet. Trots det politiska intresset för läxorna och läxornas relativt fasta position i skolorna omnämns inte läxor i skolans läroplan (Skolverket 2011). Diffusa riktlinjer och denna motstridighet gällande såväl forskning som åsikter skapade ett intresse hos mig att undersöka

1 _{I januari 2019 slöts en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet}

2

lärares uppfattningar om läxor samt om och i sådana fall hur de arbetar med läxor i undervis-ningen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att skapa kunskap om lärares syn på läxor samt synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Undersökningen kan bidra till större förståelse varför lärare i de yngre årskurserna ger ut läxor samt skapa förståelse för variationer i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten.

De forskningsfrågor som ligger till grund för undersökningen är följande: 1. Vilken inställning har lärarna i undersökningen till läxor i årskurs 1? 2. Använder lärarna i undersökningen läxor i årskurs 1?

3

2. Bakgrund

Detta kapitel redogör för olika definitioner av begreppet läxa samt läxans plats i skolans styrdokument och lagar. Avslutningsvis redovisas en kortfattad bild samt definition av läxhjälp.

2.1 Definition av läxa

Trots att läxa är ett vedertaget begrepp varierar definitionerna och det är svårt att hitta en entydig definition som får med alla aspekter av vad begreppet läxa innefattar. Bonniers svenska ordbok (2002) definierar läxa som en ”hemuppgift; tankeställare, minnesbeta”. I Nationalencyklo-pedins nätupplaga (2020) beskrivs läxan som en ”avgränsad skoluppgift för hemarbete”. Jan-Olof Hellsten är en svensk forskare som ägnat sig åt att studera och forska om läxor. Han skriver att eftersom läxan är så mångfacetterad är det svårt att hitta en enkel definition, men låter sin egen definition av termen läxa innefatta allt skolarbete som utförs utöver lektionstid (Hellsten 1997). Ingrid Westlund, docent i pedagogik vid Linköpings universitet, som forskat om läxor och ofta förekommer i mediedebatten har beskrivit hur läxan kan ses ur ett elevperspektiv: ”Läxor är en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, hem och skola, individ och kollektiv” (Westlund 2004 s. 78). För denna under-sökning har begreppet läxa valts att definieras i liknande termer som Hellsten: skolarbete som ska genomföras utöver lektionstid.

2.2 Styrdokument, lagar och riktlinjer kring läxor

I detta avsnitt redovisas vad som står skrivet i skolans styrdokument och skollag gällande läxor. För att ge en bild av detta presenteras här hur läxor behandlats i skolans styrdokument över tid och utgångspunkten för detta är Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1962, Lpo62. 1962 genomfördes stora förändringar i den svenska skolan. Skolan skiftade från folkskola till grundskola som delades in i tre stadier samt antog en läroplan som skulle innefatta hela skol-väsendet. Riksdagen beslutade även om en ny skollag och en skolstadga (Riksarkivet 2020). Lpo62 var den första som Skolöverstyrelsen (nu Skolverket) gav ut med namnet Läroplan. Enligt Hellsten (1997) står det inte mycket om läxor i de första läroplanerna. Det som bland annat kan läsas är att läxor benämns som hemuppgifter och att dessa beskrivs som ett väsentligt inslag i elevernas ”arbetsfostran” och ett tillfälle för eleverna att befästa sina kunskaper och färdigheter (Hellsten 1997 s. 206). Det står dock skrivet att hemarbetet bör ske under skoltiden. I den efterföljande läroplanen, Lgr69 ändras några ord i samband med hemuppgifter, till exem-pel från bör till skall i meningen nedanför:

Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall eleven utföra på skoltid (Skolöver-styrelsen 1969 s. 69)

Lgr69 präglas av en starkt elevcentrerad syn, där samarbete och samverkan mellan hem och skola är både en förutsättning och ett krav. Under mål och riktlinjer står följande:

4

intresse i dessa för deras egna barn så viktiga frågor bör initieras och stimuleras genom lämpliga åtgärder från skolans sida. (Skolöverstyrelsen 1969 s. 11)

Den starka elevcentrerade synen och vikten av att eleverna ska utvecklas på alla plan, såväl kunskapsmässigt som socialt, både i och utanför skolan, är central och genomsyrar hela läro-planen. Elevernas fritidssysselsättning skattas högt i läroläro-planen. Detta år utökas även timplanen för eleverna. Detta medför en ny syn på hemuppgifter och att skolarbetet ska utföras i skolan och övrig tid bör användas till rekreation och fritidssysselsättningar, vilket kan ses i citatet nedan:

Skolarbetet kan kompletteras och berikas genom fritidssysselsättningar av olika slag. Med en sådan inriktning av arbetet i skolan blir traditionella hemuppgifter för eleverna av underordnad betydelse. Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga för elever-na. (Skolöverstyrelsen 1969 s. 70–71)

I Läroplanen för grundskolan 1980 får läxan en viktigare roll, vilket påvisas i detta utdrag från läroplanen Lgr80:

Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. Hemuppgifter bör också utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter. (Skol-överstyrelsen 1980 s. 27)

I läroplanen Lpo94 försvinner läxan helt ur styrdokumenten och finns inte heller med i den efterföljande och nu aktuella Lgr11. Det står heller ingenting om läxor eller hemuppgifter i nuvarande skollagen (2010:800) eller i skolförordningen (2011:185) (SFS 2011:185). Enligt Hellsten (1997 s. 207) fanns det en föreskrift i skolförordningen (kapitel 4 § 15) som föreskrev att elevernas arbete huvudsakligen skulle ske under skoldagen och att läxor inte fick ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag. Dock togs föreskriften bort 1995 utan att ersättas.

2.3 Läxhjälp

5

6

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redovisas det teoretiska perspektiv som legat till grund för undersökningen. Av-snitt 3.1 tar upp syn på lärande och beskriver vad som ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk för denna undersökning. Avsnitt 3.2 beskriver det sociokulturella perspektivet samt begreppsförklaringar.

3.1 Val av teoretisk utgångspunkt

Synen på lärande och kunskap som vuxit fram ur teoretiska perspektiv har påverkat hur under-visningen och utbildning organiserats. Läxor har en lång tradition inom skolan som en del av undervisningen. Karaktären på läxor och deras huvudsyfte har förändrats genom tiderna. Detta beror på synen på lärande och kunskap i den samtid som råder. Behaviorismen var det teoretiska perspektivet som dominerade från 1900-talets början och fram till 60–70-talet, för att sedan successivt övergå till det kognitiva perspektivet. Nästa förändring skedde i mitten på 90-talet då man lämnade Piagets pedagogik för det sociokulturella perspektivet (Håkansson & Sundberg 2012 s. 143). Skiftet mellan dessa perspektiv kunde tydligt ses i den nya läroplanen 1994 då radikala förändringar genomfördes ifråga om synen på lärande och undervisning. Framförallt gällde den förändringen att fokus gick från inlärning till lärande (Håkansson & Sundberg 2012 s. 125). Läxor är ett svårfångat begrepp, och beroende på utgångspunkten och synen på lärande och kunskap får också den teoretiska utgångspunkten kopplat till läxan olika innebörd. Till denna undersökning har det sociokulturella perspektivet valts som teoretisk utgångspunkt då detta perspektiv anses prägla vår tids styrdokument och syn på lärande.

3.2 Det sociokulturella perspektivet

7

8

4.Tidigare forskning

Följande kapitel ämnar ge en bild av hur läxor avhandlas i forskningen. Kapitlet är indelat i sex avsnitt. Första avsnittet behandlar forskning om läxors effekt på lärandet medan efterföljande avsnitt lyfter fram forskning om lärares uppfattningar om läxor. Avsnitt 4.3 redogör för forsk-ning kring läxan och likvärdigheten och det efterföljande avsnittet går igenom forskforsk-ning om barn under stress och press. Avsnitt 4.5 redogör för forskning kring läxhjälp. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Även om läxor är ett fenomen som finns i skolor över hela världen, framstår traditioner och syn på lärande och kunskap spela en stor roll i dess utformning och syfte. Dessa traditioner avspeglas i vad som forskningen anser är viktigt att forska om. Läxor betygsätts i många länder såsom till exempel i USA. Därför kan man se att en stor del av den internationella forskningen handlar om betygsättningens existens samt läxans effektivitet, snarare än läxans existens, vilket är ett av svensk forsknings huvudfokus gällande läxor. Svensk forskning har framförallt koncentrerat sig på att undersöka sociala konsekvenser av läxor. Därför intar huvuddelen av den forskning från Sverige som tas upp i det här kapitlet det perspek-tivet.

4.1 Forskning om läxors effekt på lärandet

John Hatties (2012) metaanalys räknas som världens största forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat. I analysen konstateras det att sambandet mellan användandet av läxor och elevprestationer indikerar att användandet av läxor påskyndar inlärningen med en effektstorlek på d=0,29, vilket motsvarar att läxor ger en cirka ”15-procentig förbättring av studietakten”. Hattie är dock tydlig med att poängtera att i princip alla insatser i skolan medför ett ökat lärande. Därför bör inte de olika insatserna i skolan relateras till värdet noll. För att en insats ska anses vara god är d=0,40 ett rimligare värde att relatera till och är följaktligen medel-effekten på samtliga insatser som behandlas i Hatties metastudie (Hattie 2012 s. 19). Om man ser till medeleffektvärdet d=0,40 i Hatties metastudie kan det konstateras att den genomsnittliga effekten av läxor därmed är relativt låg. Hattie har sammanställt en lista över påverkansfaktorer som påverkar elevers inlärning och enligt denna lista hamnade läxor på 88:e plats. Grunden till resultatet på läxornas effektstorlek d=0,29 fick Hattie genom att göra en sammanställning av fem stora metaanalyser om läxor och ta ut medelvärdet på dessa. De fem metaanalyserna om-fattade över 100 000 elever och 161 000 studier (Hattie 2012 s. 28).

Harris Cooper ses som den store auktoriteten inom läxforskning. I en av hans tidigare meta-analyser visade han liknande resultat som Hattie, att läxor har mindre effekter i de lägre års-kurserna (Cooper 2006; Hattie 2012). Trots det rekommenderar Cooper fortfarande läxor för de yngre åldrarna då han anser att det kan hjälpa dem att utveckla goda studievanor. I The Battle

over Homework (2007) skrev Cooper att läxor bör ha olika syften i de olika klassnivåerna. För

9

en artikel i Pedagogiska magasinet 2013 uttalade sig Westlund och påpekade att det ”veten-skapliga stödet för läxor är svagt, framförallt när det gäller yngre barn” (Svensén 2013).

4.2 Forskning om lärares uppfattningar om läxor

I en studie av Tam och Chan (2016) undersöks kinesiska grundskollärares uppfattningar om läxor, vilka behandlar olika typer av läxor, läxors syfte, läxors omfång och belastning. I studien beskriver lärarna läxor som en nödvändig del av lärandet. De beskriver även läxan som ett pedagogiskt verktyg för att möta externa krav samt möjlighet att skapa en plattform för kommu-nikation mellan hem och skola. Läxor anses bidra till kunskapsinlärningen men också till personliga vinster såsom utvecklande av självständighet och ansvar. Resultaten visar också att lärarna i studien anser att det är avgörande att eleverna får en positiv inställning till läxor och att de förstår att läxorna är en del av en lärprocess. Alla lärare i studien uppgav att de förväntar sig att eleverna lägger minst en timme per dag på läxor (Tam & Chan 2016). I en liknande studie av Medwell och Wray (2019) undersöks lärares åsikter och arbetssätt gällande läxor i grundskolorna i England. Studien baseras på frågeformulärsdata från sammanlagt 235 grund-skollärare och 19 djupintervjuer. Resultaten visar att 81,8 % av respondenterna hävdar att deras skola har en skriftlig policy för läxor men att ansvaret för läxornas utformning är klass- eller ämneslärarnas. 27 (17 %) av skolorna hade en specifik anställd för att se över läxor. Lärarna anser att syftet med läxor är att öva och konsolidera färdigheter som lärts i skolan, stärka kunskaper och personlig organisation samt skapa partnerskap med föräldrar. Lärarna i studien ansåg att tiden för att kontrollera och följa upp var mycket begränsad. De kände även att de hade förväntningar på sig från föräldrarna att ge barnen läxor. Trots detta visade lärarna på att de även visste att inte alla föräldrar uppskattar läxor eller hjälper sina barn med läxor. Detta var något som oroade lärarna då läxor kan utgöra ett hot mot jämställdhet för barn (Medwell & Wray 2019).

4.3 Läxan och likvärdigheten

En svensk forskare som ofta förekommer i debatten om läxor är Max Strandberg som är univer-sitetslektor i didaktik vid Stockholms universitet. Förutom sin avhandling Läxor om och för

kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs – några kritiska aspekter

(Strandberg 2013) står han även bakom Skolverkets Läxor i praktiken – ett stödmaterial om

läxor i skolan (Skolverket 2014a). I detta stödmaterial belyses det att en forskningstradition om

10

förstått och lärt sig genom undervisningen. Det är också viktigt att eleverna har förstått vad de förväntas göra samt hur läxan ska följas upp i klassrummet. Får eleverna läxor de inte förstår kan det slå hårt mot elever med vårdnadshavare som inte har möjlighet att stödja sina barn (Westlund 2004; Skolverket 2014a). Forskarna Peter Wall och Anna Karlefjärd har tillsammans arbetat med att sammanställa forskning och utveckla ett stöd för lärare och skolor som är osäkra på hur de ska handskas med läxor. I likhet med Strandberg (2013) och Westlund (2004) visar deras forskning att lärare behöver följa upp läxor och ge eleverna återkoppling om de ska ha önskad effekt. De menar också att svenska studier visar att läxor ofta är upphov till gräl och konflikter i hemmet, men att läxor ändå är bra – om läxan utformas på rätt sätt ökar den elever-nas kunskap (Wall & Karlefjärd 2013).

4.4 Barn under stress och press

Vart tredje år genomför Skolverket en urvalsundersökning som heter Attityder till skolan. Undersökningen behandlar frågor om trivsel, stöd, motivation, lärande, krav och stress (Skol-verket 2018). Undersökningen gäller elever från grundskolans årskurs 4–9 och gymnasiet. Den senaste rapporten visar att eleverna känner en ökad stress i skolan. En tredjedel av eleverna i årskurs 4–6 känner sig stressade en gång i veckan eller mer. Andelen elever som känner sig stressade har ökat, då fyra av tio elever känner sig oftast eller alltid stressade i skolan. Läxor och prov är det som både de yngre och de äldre eleverna i största utsträckning känner sig stressade över (Skolverket 2018). Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar stadigt (Bris 2018 s. 12). Årsrapporten från Bris 2017 visar att det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris är psykisk ohälsa. I rapporten kan man läsa om barn som upplever hög press och ångest då de upplever att de måste lyckas på livets alla arenor samtidigt. Drygt 20 % av samtalen till Bris handlar om skolan (Bris 2018 s. 12). I en undersökning från SCB (2018) uppgav 54 % av flickorna och 21 % av pojkarna att de ofta är stressade över läxor eller prov (studien gällde elever som är 12–15 år). Ingrid Westlund (2004) skriver i sin rapport Läxberättelser: läxor som

tid och uppgift. Om läxorna ur ett tidsperspektiv att eleverna i studien som då gick i årskurserna

6 och 8 upplevde att läxorna tog väldigt mycket av deras fritid i anspråk, och att läxor kan påverka elevers attityd gentemot skolan på ett negativt sätt, om de utsätts för skoluppgifter i allt för stor omfattning. Liknande resultat har Jan-Olof Hellsten (2000) kommit fram till i sin dok-torsavhandling Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt, där han forskat om grundskole-elevers arbetsbelastning. Resultaten från Hellstens forskning visar att många elever anser att de har för mycket läxor och känner sig pressade och stressade samt att läxan kan vara en bidra-gande faktor till konflikter mellan barn och förälder i samband med läxläsning i hemmet.

4.5 Forskning om läxhjälp

I syfte att ge Skolverket underlag för framtida stödinsatser samt kunskapsspridning överlag till skolpersonal genomfördes ett projekt och en studie som resulterade i en rapport, Mer än bara

läxor. En utvärdering av läxhjälp på tio skolor (Skolverket 2014b). Utvärderingen genomfördes

11

visade att läxhjälp på olika sätt och i olika utsträckning kan bidra till elevers kunskapsutveck-ling. I vissa fall kan läxhjälpen till exempel ge förbättrade praktiska förutsättningar för studier genom att erbjuda en god studiemiljö och goda möjligheter till individuell hjälp. Utvärderingen visar även att läxhjälpen kan bidra till såväl ökade ämneskunskaper som stärkt självförtroende och ökad motivation hos elever. Samtidigt har utvärderingen identifierat vissa problem, exem-pelvis att deltagandet i läxhjälpsverksamheter i många fall var begränsat till relativt få elever trots att läxhjälpen riktats till alla elever. Oftast nådde den inte de elever som står längst ifrån ett godkänt betyg. I likhet med detta resultat kunde man i Svenska Dagbladets artikelserie ”Läx-hjälpen” läsa att skolforskaren Martin Karlberg säger samma sak: ”Forskningen pekar på att läxhjälp inte når de elever som behöver den mest” (Thurfjell 2016).

4.6 Sammanfattning

12

5. Metod

I följande kapitel presenteras undersökningens metod och material. I undersökningen används kvalitativ och kvantitativ metod genom semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter, vilket redovisas i kapitlets tre första avsnitt. I efterföljande avsnitt redogörs för det urval som gjordes samt de etiska överväganden som låg till grund för undersök-ningen. Som analysmodell har kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys använts, vilka redo-visas i avsnitt 5.6. I avsnitt 5.7 beskrivs tillvägagångssättet för undersökningen. Kapitlet av-slutas med ett avsnitt om metodkritik.

5.1 Val av metod

Forskning kan delas in i två huvudkategorier: kvantitativ forskning och kvalitativ forskning. Kvantitativ metod använder sig av statistik, siffror och faktorer som enkelt kan kvantifieras, medan kvalitativ metod är mer inriktad på ord, går mer på djupet och vill ta reda på varför saker är som de är (Bryman 2011 s. 371). Dock kan detta sägas vara en grovt förenklad förklaring av metoderna då de båda rymmer flera olika angreppssätt och riktningar (Ryen 2004 s. 14). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning valdes både en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod. Materialinsamlingen som ligger till grund för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning med frågor av både kvalitativ och kvantitativ natur. Att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod innebär fördelen att materialet kan analyseras på ett djupare sätt genom det kvalitativa materialet samt ger tillgång till ett bredare analysmaterial med hjälp av det kvantitativa materialet.

5.2 Intervjuer

13

(2011 s. 428) menar att inspelning och transkribering förbättrar vårt minne och underlättar analysen av materialet, eftersom intervjun kan spelas upp flera gånger.

5.3 Enkätundersökning

Enkäten till denna undersökning är skapad i Google Drive Formulär (se bilaga 3). I Google Drive Formulär kan man skapa online-undersökningar och quiz och skicka dem till andra. I Google Drive Formulär kan flera typer av svar samlas i ett och samma formulär vilket gjordes till denna enkät.De fyra stängda alternativsvarsfrågorna är kvantitativa och syftar till att under-söka om läxor ges och i så fall vilka typer av läxor som används. De tre öppna frågorna är kvalitativa och syftar till att undersöka lärares syfte och mål med läxor samt upplevda för- och nackdelar med läxor. Syftet med att använda enkät i denna undersökning var att komplettera den huvudsakliga metoden intervjuer. Genom enkätsvaren utprövades även vissa frågor inför intervjuerna. Eftersom enkäterna bidrar med fler svar kan de även stödja resultaten.

5.4 Urval

Urvalet av deltagare till denna studie skedde utifrån några strategiska överväganden samt genom ett målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Med målstyrt urval menas att respondenterna är utvalda för att möjliggöra att forskningsfrågorna kan besvaras (Bryman 2011 s. 392). Bekvämlighetsurval innebär att hänsyn tas till vilken typ av deltagare som finns tillgängliga (Alveus 2013 s. 66). Urvalet till intervjuerna har i detta fall styrts genom att tillfråga lärare som undervisar i årskurs 1 och som finns inom samma geografiska närhet. Urvalet till intervjuerna har också styrts till att förfrågan om intervju gjorts till redan etablerade kontakter. I största möjliga mån har lärare med olika lång erfarenhet av läraryrket valts till undersökningen. De sju lärare som intervjuades arbetar även på olika skolor. Detta kan bidra till att svaren kan skilja sig åt och därmed återspegla en variation och mångfald som kan gynna undersökningen. Urvalet till enkäterna skedde genom målstyrt urval. Enkäten har som syfte att komplettera intervjuerna. En fördel med enkäter är att det geografiska avståndet inte har någon betydelse, varför det var intressant att försöka sprida enkäten även utanför kommunen för att eventuellt upptäcka geogra-fiska skillnader.

5.5 Etiska överväganden

Att ta hänsyn till etiska aspekter är viktigt i alla undersökningar för att resultaten ska uppnå hög kvalitet och för att skydda både forskare och dem som medverkar i undersökningar. Som forskare är det viktigt att ha kännedom om lagstiftningen och vilka forskningsetiska kodexar som krävs för forskning. För svensk forskning finns fyra etiska principer att förhålla sig till och vägledas av: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2011).

14

av hur undersökningen i stora drag ska genomföras och hur det insamlade materialet kommer att hanteras/användas. (Vetenskapsrådet 2011 s. 7)

• Samtyckeskravet innebär att aktiva deltagare i en undersökning ska samtycka till under-sökningen och har rätten att själva bestämma över sin medverkan och på vilka villkor de vill medverka. Detta får inte ske under påverkan eller påtryckning. För barn under 15 år ska samtycke inhämtas av både deltagare och vårdnadshavare. (Vetenskapsrådet 2011 s. 9–10)

• Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om deltagarna ska hanteras med största konfidentialitet. Uppgifter ska rapporteras så att enskilda människor inte kan identifi-eras. (Vetenskapsrådet 2011 s. 12)

• Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in till undersökningen endast får användas för forskningsändamål. (Vetenskapsrådet 2011 s. 14)

Som ett led i att förhålla sig till dessa etiska principer har deltagarna i den aktuella undersök-ningen informerats genom ett informationsbrev (se bilaga 1). Det som angavs i informations-brevet efterlevdes sedan i genomförandet av denna undersökning. I informationsinformations-brevet angavs syftet med undersökningen och dess genomförande. Vidare informerades deltagarna om att svaren från intervjuerna och enkäten inte kommer att röja deltagarnas identiteter eller skolor och att undersökningen är både anonym och frivillig samt att deras medverkan närsomhelst kunde avbrytas. Informationen i brevet uppfyller därmed informationskravet. För att skydda deltagarnas identiteter i denna undersökning har de fått fingerade namn i redovisningen av resultatet vilket uppfyller konfidentialitetskravet. För att uppfylla nyttjandekravet kommer allt material och alla personuppgifter enbart användas till denna undersökning och kommer att raderas direkt efter godkänt arbete. Detta för att inte utomstående ska kunna ta del av det obear-betade materialet. Deltagarna har även upplysts om detta i informationsbrevet (Vetenskapsrådet 2011).

5.6 Analysmetod

15

första steget i analysprocessen är att få en förståelse och en helhetsbild av det insamlade mate-rialet. Varje intervju lyssnades igenom direkt efter intervjutillfället och transkriberades därefter. För att enklare kunna analysera, strukturera och organisera de data som intervjuerna genererade genomfördes en kodning av den transkriberade texten. Detta innebär att texten bearbetades och sedan valdes viktiga nyckelord och meningar som märkte ut den viktigaste informationen. Genom denna information kunde vissa teman urskiljas. De teman som då framträdde och som sedan färgkodats visas i figur 1 nedan.

Tema Färg

Vilken typ av läxa ges? Lila Läxors effekt på lärande Grön Syfte och mål med läxor Gul

Individanpassning Röd

Läxpolicy och läxhjälp Turkos

Fördelar med läxor Mörkblå

Nackdelar med läxor Ljusblå

Figur1. Teman i det insamlade materialet som färgkodats.

Genom att färgkoda kunde jag på ett enklare sätt identifiera, urskilja och sortera det bearbetade innehållet från intervjuerna in i dessa teman för att sedan sammanställa resultatet (Bryman 2011 s. 290). De stängda flervalsfrågorna i enkäten sammanställdes i diagram. De tre frågorna med öppna svar gav möjlighet till en kvalitativ analys liknande den som genomfördes på intervju-materialet.

5.7 Tillvägagångssätt

Inför intervjuerna togs personlig kontakt med de sju intervjupersonerna. Vid det tillfället informerades de även om undersökningens syfte, tillvägagångssätt, anonymitet och frivillighet samt att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan. Intervjuerna genomfördes individuellt vid olika tillfällen under en fyraveckorsperiod enligt respondenternas önskemål och möjlig-heter. Fem av de sju intervjuerna genomfördes i klassrum och grupprum. Tyvärr uppstod problem med de två sista inbokade intervjuerna i form av restriktioner på grund av covid-19-pandemin. Skolorna införde besöksförbud och istället fick de två sista intervjuerna genomföras via Zoom, som är en e-mötestjänst som fungerar bra för möten. Det är enkelt att boka ett mötes-rum och bjuda in till detta via en länk. Huvuddelen av intervjuerna genomfördes på cirka 30 minuter.

16

även vissa anteckningar under intervjuerna som sedan sattes samman med transkribering och analys. Vidare rekommenderar Bryman (2011 s. 428) att det insamlade intervjumaterialet sedan transkriberas. Även den rekommendationen efterföljdes i denna undersökning. Bryman (ibid.) menar att inspelning och transkribering förbättrar vårt minne och underlättar analysen av materialet, då intervjun kan spelas upp flera gånger om det behövs. Genom att transkribera och analysera intervjuerna fortlöpande i hela processen kan även ny information och nya upptäckter göras som eventuellt kan användas till återstående intervjuer. Den första intervjun transkribera-des ordagrant vilket visade sig ta mycket tid. Till de resterande intervjuerna beslutatranskribera-des därför att endast transkribera de mest relevanta delarna. De citat som sedan valdes ut till resultatet efter analysen har skriftspråksanpassats till viss del för att underlätta förståelsen. När enkäten var färdigställd, skickades den tillsammans med en kort information till redan knutna kontakter via sociala medier samt via e-post. Av 25 utskickade enkäter svarade 12 lärare. Bortfallet kan förklaras med att lärarna inte undervisar i årskurs 1 längre eller att de valde att inte medverka i undersökningen.

5.8 Metodkritik

17

6. Resultat

I detta kapitel presenteras undersökningens resultat. För att frambringa ett tydligare samman-hang presenteras resultatet i avsnitt uppdelade utefter de teman som framkom i analysen. Avsnitt 6.1 presenterar respondenterna. I avsnitt 6.2 redovisas vilka typer av läxor lärarna i undersökningen ger. I avsnitt 6.3 redovisas de olika syften och mål med läxor som uppgetts av lärarna i undersökningen. I det efterföljande avsnittet redovisas vilka uppfattningar lärarna i undersökningen har om läxors effekt på lärandet. Avsnitt 6.5 ämnar redovisa de resultat som visar i vilken grad lärarna individanpassar de läxor som ges. Avsnitt 6.6 tar upp huruvida lärarna och skolorna de arbetar på använder någon läxpolicy samt om och hur de använder sig av läxhjälp. I det sista avsnittet redovisas resultatet som gäller lärarnas uppfattningar om läxors fördelar och nackdelar. När resultatet av intervjuerna och enkäterna redovisas i de kommande avsnitten och det hänvisas till alla lärare menas alla 19 lärare i undersökningen, med andra ord både de lärare som intervjuades och de lärare som svarade på enkäten.

6.1 Respondenterna

Till denna undersökning har sju lärare intervjuats och ytterligare tolv lärare har svarat på en enkät. Alla lärare i undersökningen undervisar i årskurs 1. För att skydda respondenternas iden-titeter har namnen på lärarna fingerats vid direkta citat. De intervjuade lärarna har fått namnen Anna, Barbro, Cilla, Diana, Erika, Frida och Gunilla. Lärarna som intervjuades samt svarade på enkäten har varierande erfarenhet av att undervisa, vilket visas i diagrammen nedan.

Figur 2. Respondenternas verksamma tid som lärare.

6.2 Vilken typ av läxa ger lärarna?

Alla medverkande lärare i undersökningen såväl de intervjuade som de som svarade på enkäten uppger att de ger läxor i årskurs 1. Alla lärare uppgav även att de ger läsläxor i årskurs 1. Två av lärarna som deltog i enkätundersökningen och tre av lärarna som intervjuades uppgav att de även ger andra läxor utöver läsläxor. Dessa fem lärare uppgav liknande svar att de varierar utformningen av läxor utifrån den andra undervisningen beroende på vilket ämne som behöver

0–5 år: 28,6 % 5–10 år: 28,6 % Över 10 år: 42,9 %

VERKSAM TID SOM

LÄRARE: INTERVJUER

VERKSAM TID SOM

LÄRARE: ENKÄTER

18

extra övning och fokus för tillfället. Fem av de sju intervjuade lärarna visar sig använda samma sorts läsläxa vilken är ABC-klubben. ABC-klubben är ett läromedel i svenska för F–3 från Natur & Kultur. De två lärare i undersökningen som inte använder sig av den läsläxan har upp-gett att de använder andra typer av läseböcker och/eller olika typer av uppkopierade material. Alla lärare i undersökningen fastslår att de endast ger läxor som är väl förberedda i skolan, då de menar att det är viktigt att skicka hem läxor som är bekanta för eleverna.

6.3 Syfte och mål med läxor

På frågan vad lärarna har för syfte och mål med att ge läxor visade svaren på stor sam-stämmighet bland lärarna. Alla, både de som intervjuades och de som svarade på enkäten, uppgav att huvudsyftet med läxor är att befästa och repetera kunskaper och färdigheter som det arbetats med i skolan. Enligt lärarna gäller det framförallt att utveckla och befästa elevernas läs- och skrivkunnighet i de yngre årskurserna. Gunilla betonar vikten av att läsa ofta och mycket för att befästa läskunskaperna och menar att hemmen har en viktig roll i detta: ”Det är viktigt att eleverna får lästräning även hemma. Läsning är en färskvara som alltid behöver tränas, genom att ge läxa kan jag försäkra mig om att de får den där extra träningen som så väl behövs.”

Ett annat viktigt syfte och mål med läxor enligt alla lärarna i undersökningen, är att vårdnads-havarna kan få insyn i skolverksamheten och sitt barns lärande genom läxor. Två av lärarna påpekade att syften och mål kring läxor upplevs något snävare i de yngre årskurserna och att det tillkommer fler syften med stigande ålder. Till exempel är det enligt de lärarna vanligare att skicka hem skolarbete om eleverna till exempel inte hunnit med det som förväntats i under-visningen när eleverna blir lite äldre.

19

lite tuffare också”. De svar på frågan om läxors syfte och mål som uppgavs av lärarna i inter-vjuerna och enkäterna redovisas i punktform nedan.

• Befästa kunskaper

• Involvera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande • Öka läskunnigheten, läsförståelsen, ordförråd

• Färdighetsträning

• Personlig utveckling, skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring eget lärande.

6.4 Läxors effekt på elevernas lärande

Samtliga lärare i undersökningen har en uppfattning om att läxorna bidrar med en positiv lärandeeffekt. Alla poängterar att eleverna behöver all träning som är möjlig för att utveckla framförallt läs- och skrivinlärningen och menar att detta går fortare för de elever som läser hemma. De menar att till exempel läsläxor ökar läskunnigheten. Mer än hälften av lärarna uttryckte en liknande uppfattning som Gunilla: ”Läsning är en färskvara som alltid behöver tränas”. Vidare uppger lärarna andra lärandevinster med läxor, till exempel läxor som anses bidra med personliga lärandevinster såsom utvecklande av självständighet och ansvar. Vid närmare analys visar dock frågan om elevernas lärande på en komplexitet. Lärarna uppger att för att läxan ska ha effekt på lärandet är det flera faktorer som har betydelse och som det behöver tas hänsyn till. Lärarna uppger faktorer som att läxor bör vara välplanerade, väl förberedda och väl uppföljda. Flera av lärarna berättar att de ser både förberedelserna och uppföljningen av läxan som ytterligare lärtillfällen för eleverna. Lärarna beskriver olika sätt att förbereda dem på läsläxan, exempelvis att förbereda dem genom att de får höra läxtexten uppläst av läraren, att eleverna får diskutera svåra ord och få dem förklarade. Lärarna talar ofta om vikten av uppfölj-ning i intervjuerna och ser även den som ett lärtillfälle men även som ett viktigt tillfälle för lärarna att utvärdera hur läxorna fungerat för eleverna. Uppföljningen eller redovisningen av läxan som några av lärarna kallar det är ett tillfälle för respons och feedback för både lärarna och eleverna. Lärarna får möjlighet att kontrollera samt ge eleverna feedback och eleverna får tillfälle att yttra sina åsikter och upplevelser kring läxan. Vidare tar lärarna upp individualise-rade läxor samt fungerande hemförhållanden alternativt fungerande läxhjälp på skolan som andra viktiga faktorer för att uppnå störst lärandeeffekt med läxor. Flera av lärarna nämnde läxor som är motiverande och har ett sammanhang för eleverna som lyckosamma faktorer för att uppnå lärande.

6.5 Individanpassade läxor

20

med läsförståelsematerialet till läsningen när eleverna kommit lite längre i sin läsutveckling. Lärarna har även svarat att individanpassade läxor kan innebära att eleverna får mer eller mindre i läxa. Flera av lärarna beskriver att redovisningen av läxan kan individualiseras och göras på olika sätt. Flera av lärarna uppgav att det är nödvändigt att göra anpassningar till eleverna i all undervisning så även läxorna. Barbro beskriver några sätt att anpassa:

Ifall elever har vissa svårigheter med skrivning behöver de nödvändigtvis inte förhöras skriftligt på läxan utan att den kan göras muntligt istället om det är en sådan typ av läxa. Det blir något enklare att individanpassa läxorna ju äldre eleverna blir och läxorna varierar i större utsträckning när eleverna kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling.

Gunilla påpekar att behovet av anpassning varierar från klass till klass. Hon menar att graden av anpassning kan bero på elevgruppen och att hon behövt anpassa mer i vissa klasser än i andra. Enligt några av lärarna kan det dock vara en nackdel om läxorna är alltför individualise-rade. Två anledningar till det som uppgavs var att lärares arbetsbelastning ökar och att för-beredelsen och uppföljningen av läxorna kan bli svårare.

På frågan om vad lärarna anser är en rimlig tid att lägga på läxorna var lärarna överens om att det är svårt att uppskatta läxan i tid då det handlar om ambitionsnivån och att det tar längre tid för vissa elever än andra och att det finns olika individuella faktorer som är avgörande när det gäller tiden. Det kan bero på hur många gånger läsläxan upprepas under läxtiden eller om det uppstår konflikter eller inte. Erika beskriver hur hon upplever det:

Om eleven är samarbetsvillig och tycker det är roligt med läxor går förstås läxläsningen mycket smidigare och snabbare, man får försöka ha en grundtanke och att detta hör samman med indivi-dualiseringen av läxorna. Vi lärare behöver vara uppmärksamma på hur det går för eleverna och anpassa läxorna så att de är utmanande men inte för svåra och inte heller för lätta, det är viktigt att det ligger på rätt nivå för eleven då ökar självförtroendet och förhoppningsvis även motiva-tionen för läxorna.

6.6 Läxpolicy och läxhjälp på skolorna

21

kunskapsvinster. Eleverna som kommer till deras läxhjälp är inte bara elever som har svårig-heter i att få stöttning hemma, det är minst lika vanligt att de hjälper elever som behöver extra stöttning och hjälp i sin kunskapsutveckling överlag vid dessa tillfällen. Diana som är en av dem som håller i läxhjälpen själv sa: ”Att hjälpa elever som behöver extra stöttning vid dessa läxhjälpsdagar är guld värt. Det tar tid men det är så pass stora vinster i längden för både mig som lärare och för eleverna.”

6.7 Fördelar och nackdelar med läxor

Alla lärarna gav uttryck för positiva värderingar av läxor. Fördelarna med läxorna visade sig sammanfalla med lärarnas syften och mål med läxorna. Flera av lärarna nämner till exempel vikten av att befästa kunskaper och att läxor är ett bra redskap för detta. Alla menar att det behöver läggas mycket tid på framförallt elevernas läs- och skrivinlärning och att skapa läsflyt i de tidiga årskurserna och att det har flera fördelar om eleverna kan få träna på detta även hemma. Nedan följer några utdrag från enkätsvaren:

Läsutvecklingen går mycket fortare för de elever som läser hemma. De får en förståelse när de diskuterar texterna hemma.

Läsinlärningen går snabbare om man läser mycket och annars är till exempel tabellträning och den typen av ”nöta in” uppgifter perfekta som hemläxor.

Ibland kan eleverna komma på och förstå något när de arbetar med det hemma i lugn och ro och fått lite distans till det från skoldagen.

Att läxor är ett redskap för att skapa en relation med hemmet visade sig när frågan om lärarnas syfte och mål med läxor avhandlades liksom frågan om fördelar med läxor. Lärarna uppger att läxor kan ge hemmen en inblick i hur skolan arbetar och ge vårdnadshavarna insyn i sitt barns lärande, och att det även har andra positiva effekter. Enligt Erika ges föräldrarna en möjlighet att se barnets utveckling och även se eventuella svårigheter barnet har och kan vara med och stötta barnet. Några av lärarna berättar att de tillsammans med läxan sänder med en lapp för vårdnadshavarna och barnen att fylla i hur läxan fungerat därhemma. Anna beskriver detta närmare: ”Den här utvärderingslappen hjälper oss lärare att få en bättre uppfattning om läxan ligger på lagom nivå eller om någonting inte fungerar så bra och vi ser även vilka barn som fått hjälp med läxan och inte och kan stötta utefter det.”

Ur elevperspektiv nämner flera av lärarna att många elever tycker att det är roligt att ta med sig läxor hem för att visa sina föräldrar vad de lärt sig i skolan. Om eleverna får visa någon vuxen hemma vad man lärt sig i skolan, så växer de. Frida berättar följande: ”Läxan ger eleverna chansen till eftertanke och reflektion. Att få med föräldrar som eleverna kan diskutera med skapar ännu fler infallsvinklar och djupare förståelse och man märker att diskussionerna i klass-rummet blir bättre.”

22

att skillnader i elevernas hemmiljö kan påverka utfallet av läxor på ett orättvist sätt. Cilla beskriver det enligt följande: ”Tyvärr är det många föräldrar som inte kan hjälpa sina barn med läxor. Det kan bero på många saker till exempel att det finns språkliga svårigheter, de barnen får sämre förutsättningar och därför är jag egentligen lite kluven till läxor. Därför är det oerhört viktigt att fånga upp dessa elever under skoltid istället.” Även Anna uttryckte oro för detta och hon sa att det är viktigt att aldrig lägga någon skuld på eleverna ifall inte läxan blivit gjord och menar att det är upp till lärarna att känna in situationen och försöka förstå anledningar bakom varför inte läxorna blivit gjorda. Vidare menar hon att när eleverna är små är det vårdnads-havarnas ansvar att barnen gör sina läxor.

Enligt lärarna upplever en del vårdnadshavare och elever att läxorna är en källa till konflikter och stress. Enligt Barbro vet hon att en del elever upplever stress och konflikter med läxor och de gör allt för att undvika dem och det blir kontraproduktivt med läxor. Frida beskriver samma problematik: ”Barnen är ofta trötta när de kommer hem från skola och fritids, och då kan det lätt uppstå konflikter när de ska sätta sig med läxorna, föräldrarna är väl säkert trötta efter jobbet de med många gånger, så kanske barnen känner av detta och det blir lätt en dålig kombo.” Diana beskrev även hon problematiken kring konflikterna och påpekade föräldrarnas ansvar och menar att ”det är viktigt att föräldrarna är positiva till läxorna för att eleverna ska vara det också, det märks direkt om föräldrarna tycker det är jobbigt med läxor då kommer garanterat deras barn göra det också”.

Lärarna rapporterade arbetsbelastning som en nackdel ur tre olika perspektiv: lärar-, elev- och vårdnadshavarperspektiv. För elever och vårdnadshavare kan läxor ta mycket tid i anspråk speciellt om läxorna är en källa till konflikter och bråk. I övrigt har de flesta lärare uppfattningen att stressen över arbetsbelastning och mycket läxor inte är så vanligt förekommande i de lägre årskurserna utan att det är något som blir vanligare ju äldre eleverna blir och ju fler läxorna blir. Utifrån lärarnas perspektiv rapporterar flera av dem en upplevd svårighet att på ett konstruktivt sätt individanpassa läxorna utifrån elevernas kunskapsutveckling och att det kan ta mycket tid att planera läxorna. Flera av lärarna uppger även att de känner en stress över att de inte hinner följa upp läxorna i den utsträckning de önskar. Anna säger att de alltid strävar efter att försöka följa upp läxorna. Hon säger att det är viktigt att följa upp läxorna eftersom det bekräftar elevernas ansträngningar men uppger att det inte alltid är möjligt fullt ut på grund av tidsbrist. Detta stressar många av lärarna då flera av dem nämner feedback, återkoppling och respons som viktigt när de talar om bra läxor som leder till lärande, och att det är oerhört viktigt i all undervisning. När lärarna pratar om stress, arbetsbelastning och tid till reflektion nämner flera av dem att åsikter och erfarenheter kring läxor sällan lyfts upp till diskussion lärare emellan. Flera av dem säger att tidsbristen gör att de inte reflekterar över läxornas effektivitet och utfall i den utsträckning som är önskvärt. Tidsbristen gör också att läxorna många gånger inte följs upp på önskvärt sätt. På följdfrågor om varför de tror att det är på det viset svarar Erika:

23

frånvaro tycker jag … eller så är det bara jag som inte sett det? Men mycket har ju med denna eviga tidspress att göra tråkigt nog.

6.8 Sammanfattning

24

7. Diskussion

I denna del av arbetet diskuteras resultaten samt de slutsatser som kan dras utifrån dessa kopplat till den forskning och de teorier som presenterats tidigare i texten. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning inom det aktuella området.

7.1 Resultatdiskussion

Både Hattie (2012) och Cooper (2006) har i sin forskning konstaterat att det inte kan påvisas några större lärandeeffekter av att ge läxor i de lägre årskurserna men att effekten blir något högre på elever i de högre årskurserna. Den forskningen ifrågasätter därmed läxornas långa och i viss mån heliga tradition i skolan om läxornas syfte enbart skulle varit lärande effekter. I motsats till dessa resultat visar samtliga lärare i undersökningen att de har en uppfattning om att läxor bidrar med en positiv lärandeeffekt. Trots att lärarnas uppfattning inte har ett entydigt stöd i den ovan redovisade forskningen som undersökt effekter på elevers lärande går de där-emot helt i linje med vad forskning kring lärares uppfattningar och åsikter säger. Resultatet i denna undersökning visade att lärarna trots sitt första svar att läxor bidrar till lärandet egentligen ansåg att frågan var komplicerad då alla lärare uppgav att det finns många faktorer att ta hänsyn till för att en effekt på lärandet ska uppnås. Lärarna uppgav att om läxan utformas på rätt sätt och om eleverna får rätt stöd hemifrån och från skolan, har läxorna stora möjligheter att bidra till positiva effekter på lärandet. Förutom att läxor bidrar till kunskapsvinster uppgav en majo-ritet av lärarna ett flertal andra viktiga syften och mål med läxor. Detta gällde framförallt att läxor ger möjlighet att skapa en plattform och kommunikation mellan hem och skola. Ett annat exempel på mer långsiktiga mål som lärarna uppgav var vikten av att skapa rutiner kring läxor och att lära eleverna studieteknik. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare studier påvisat gällande lärares åsikter och uppfattningar om läxor (Tam & Chan 2016; Medwell & Wray 2019) samt styrker Coopers (2007) forskningsresultat att läxor främjar positiva vanor, attityder och karaktärsdrag hos eleverna.

25

miljö där samspel med andra är grunden för lärandet (Säljö 2014 s. 300). Huruvida läxor upp-fyller detta eller inte har därmed även det att göra med elevernas möjlighet till stöd och hjälp hemifrån.

Som en del i att försöka motverka ojämlikheter i hemmen erbjuder alla skolor som de intervju-ade lärarna arbetar vid läxhjälp. Forskningen visar att läxhjälpsverksamhet inte enbart har ett kompensatoriskt syfte gällande ej engagerade hem. En utvärdering av läxhjälp (Skolverket 2014b) visar att hjälpen på olika sätt och i olika utsträckning även kan bidra till elevers kun-skapsutveckling. Läxhjälpen kan till exempel ge förbättrade praktiska förutsättningar för studier genom att erbjuda en god studiemiljö och goda möjligheter till individuell hjälp. Detta går helt i linje med vad de intervjuade lärarna som ansvarar för sin egen läxhjälp har uppgett i under-sökningen. Samtidigt har forskning även identifierat olika problem med läxhjälp, ett exempel är att trots att erbjudandet om läxhjälp riktas till alla elever är deltagandet i läxhjälpsverksam-heter i många fall begränsat till relativt få elever (Skolverket 2014b; Thurfjell 2016). Resultaten från min undersökning styrker dessa forskningsresultat inom området då flera av lärarna i undersökningen uppmärksammat samma problematik. Ett annat möjligt problem som uppgavs i utvärderingen är att läxhjälpsledaren inte behöver ha pedagogisk utbildning vilket kan inne-bära en risk att inlärningen inte sker korrekt. Detta problem var dock inget som någon av lärarna i undersökningen reflekterade över som ett problem. De lärare som själva arrangerar sin läx-hjälp upplever inget av dessa problem, snarare motsatsen att det enligt dem finns många lärandevinster med läxhjälp.

Att läxor är något som kan orsaka stress har forskare som Westlund (2004) och Hellsten (2000) påvisat, men även årliga rapporter från SCB, Bris och Skolverket rapporterar om detta. Lärarna i denna undersökning uttrycker inte samma oro för stressen och arbetsbelastningen för barnen utan menar att detta antagligen är ett bekymmer som är vanligare i de högre årskurserna. Där-emot uttrycker lärarna en upplevd stress för dem själva i form av tidspress att individualisera, planera samt följa upp läxorna på ett konstruktivt sätt. Flera av lärarna känner att de inte tar sig tiden eller att de inte har tiden till att reflektera över hur det egentligen går för eleverna med läxorna – hur det känns och hur det fungerar. Reflektionen ligger mest i om läxan gjorts eller inte, hur det egentligen fungerar tycks utebli från reflektionen.

26

med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskaps-utveckling”, ”alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet” (Skolverket2011 s. 14). I skolans värdegrund och uppdrag står att ”eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra” (Skolverket 2011 s. 7). I övergripande mål och riktlinjer står: ”skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier” (Skolverket 2011 s. 13). Dessa utdrag ur läroplanen kopplar samman läxans syfte om samarbete med vårdnadshavare samt utvecklande av studieteknik. Huruvida läxor kan kopplas till centralt innehåll och kunskapskrav i de olika ämnena beror på läxans utformning, genomförande och innehåll.

Gemensamt för allt forskningsmaterial som redovisats i detta arbete är att alla forskare pekar på att det finns luckor i forskningen om läxor. Behovet av mer forskning på området är stort. Skollagen anger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Detta innebär att det är av största vikt att lärare kontinuerligt tar del av nya veten-skapliga rön. Detta kan dock bli problematiskt om det inte finns aktuell och relevant forskning att ta del av.

27

att eftersom forskningen visar att effekten på lärandet i de yngre årskurserna är väldigt låg, bör vi fundera på vad detta beror på och hur vi kan ändra på detta. Han skriver att läxor inte ska tas bort men att lärare bör fundera på hur läxorna kan förändras och hur skolan även bör prova nya tillvägagångssätt för läxor för att öka elevernas motivation och lärande.

7.2 Diskussion – läxor utifrån ett sociokulturellt perspektiv

Ur ett sociokulturellt perspektiv kan läxor antas vara ett verktyg för lärande. Dock motsäger en central del av det sociokulturella perspektivet syftet med läxor, då den sociala mötesplatsen och miljön som skolan erbjuder inte finns att tillgå när eleven förväntas göra sina läxor själv hemma. I de tidigare årskurserna uppfylls kriteriet om den sociala kontexten i lärandet eftersom vård-nadshavarna i stor utsträckning förväntas hjälpa sina barn med läxorna. Om eleverna får läxor som uppmuntrar till interaktion och samspel med någon annan passar således läxan in i socio-kulturella perspektivets centrala tankar. Även om den sociala kontexten uppfylls är det dock inte givet att vårdnadshavarna är kapabla att hjälpa och stödja sina barn. Förutsättningen för lärandet sitter även i vårdnadshavarnas kunskaper och möjligheter att kunna hjälpa och stötta på rätt sätt. Om läxan är en fortsättning på sådant som redan förarbetats i skolan och som endast behöver repeteras är förutsättningen för lärandet mer jämlikt. Detta resonemang kan även kopp-las till begreppet scaffolding, där det sociokulturella perspektivet säger att läraren är den som ska stödja eleven för att sedan minska på stödet. Ur detta perspektiv är det även viktigt med uppföljning och feedback på läxor. Om läxan kopplas till begreppet den proximala utvecklings-zonen är det liksom för de andra begreppen inom det sociokulturella perspektivet viktigt att läxan som utdelas är noga planerad och förarbetad i skolan. En viktig aspekt gällande den proxi-mala utvecklingszonen är att läxan bör vara individualiserad enligt elevernas olika kunskaps-nivåer och utarbetad på ett sätt som stimulerar deras lärandeutveckling. Var befinner sig eleven och vart är den på väg? Detta gäller då främst förberedelse och uppföljning av läxan och det är viktigt att läraren planerar noggrant för att eleverna ska få störst kunskapsvinning. Det är viktigt att läxan följs upp ordentligt så att läraren kan följa upp kunskapsutvecklingen och planera den nya läxan med fokus på elevernas potentiella utveckling. Individualisering i allt för hög grad kan dock minska utrymmet för diskussioner och samverkan mellan eleverna, vilket har betydel-se för lärandet ur sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet säger att lärande är en del av människors vardag och inte enbart en konsekvens av undervisning, vilket medför att läxan bortsett från den sociala kontexten även har en annan innebörd. Tam & Chans studie visar att lärare anser att läxor inte enbart har syftet att öka kunskapsinlärningen utan även syftet att bidra till elevers personliga vinster då lärarna ansåg att läxor till exempel bidrar till utveck-lande av självständighet och ansvar (Tam & Chan 2016). För att uppfylla att de vetenskapliga och vardaglig begreppen möts bör läxan utgå ifrån sådant som finns i elevernas närhet och förståelse, och handla om sådant som blir relevant i båda världar, men det kan också inbegripa att någon (läraren eller vårdnadshavaren) introducerar eller förklarar något för eleven/barnet.

7.3 Metoddiskussion

28

till datainsamlingen, men utan samma djup. Valet att intervjua lärare genom semistrukturerade intervjuer gav mig och studien en fördjupad inblick i intervjupersonernas uppfattningar och arbetssätt kring läxor, framförallt eftersom semistrukturerade intervjuer erbjuder möjligheter i form av tillfällen att ställa följdfrågor och fördjupade frågor. Ett av problemen som kan uppstå genom intervjuer som spelas in enligt Bryman (2011 s. 428) är att intervjuerna kan bli stela och inte lika intressanta och avslappnade som de eventuellt hade kunnat bli utan inspelning. Detta problem var inget jag upplevde i de intervjuer som genomfördes i denna undersökning. De intervjuade upplevdes vara avslappnade och samtalade fritt kring de frågor som gavs. Inspel-ningarna till denna undersökning fungerade problemfritt och det upplevdes inte som att lärarna var besvärade av att intervjuerna spelades in. En fördel med att vara en som intervjuar är att det kan vara enklare att få ett flyt i intervjun och att följdfrågor kommer mer naturligt. För respon-denten upplevs det eventuellt inte lika pressande som det kunde ha gjort ifall två personer inter-vjuat. Dock hade det varit en fördel att vara två personer vid intervjuerna samt vid den efter-följande analysen för att få större möjlighet att synliggöra olika uppfattningar.

Enligt Ryen (2004 s. 85) är urvalets storlek en omdömesfråga och beror på problemställningen. ”Kvalitativa studier bygger oftast på några få eller en del men aldrig väldigt många undersök-ningspersoner” (Ryen 2004 s. 86). I denna undersökning intervjuades sju lärare vilket kan betraktas som ett tillräckligt stort underlag för att kunna besvara studiens undersökningsfrågor. Enkäterna däremot, vilka endast hade ett kompletterande syfte i denna undersökning, bistod med ett mycket litet underlag och kunde med fördel ha sänts till fler lärare för ett fylligare och mer tillförlitligt resultat. Urvalet till denna undersökning grundar sig på målstyrt urval samt bekvämlighetsurval och inte slumpmässigt urval som Bryman (2011 s. 369) menar kan stödja ett mer generaliserbart resultat. En annan svaghet med urvalet av lärare till undersökningen är att det fattas manliga respondenter i såväl enkäterna som intervjuerna. De lärare som intervjuats i denna undersökning utgör endast en liten del av lärarkåren och kan därför inte generaliseras på alla lärares uppfattningar om läxor. Dataanalysen i denna studie utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Eftersom kvalitativa intervjuer och olika texter anses lämpliga att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys, anser jag att denna teknik var ett bra val för denna studie och dess resultat. Den kvalitativa (och till viss del kvantitativa) innehållsanalysmetoden underlätta-de analysarbetet och gjorunderlätta-de underlätta-det enklare att hitta likheter och skillnaunderlätta-der samt sammanfatta till ett resultat.

29

inte hade gett läxor. I denna undersökning svarade alla 19 medverkande lärare att de ger läxor

i årskurs 1.

7.4 Förslag på vidare forskning

30

Referenser

Alveus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod:en handbok. Stockholm: Liber.

Bonniers svenska ordbok (2002). Stockholm: Bonnier.

Bris (2018). Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan. Bris rapport 2018:1. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Liber.

Carron, Mia (2006). Avskaffa läxor i grundskolan. Aftonbladet, 31 maj.

Cooper, Harris (2007). The Battle over homework: common ground for administrators,

teachers, and parents. Thousand oaks, Corwin Press.

Cooper, Harris, Robinson, Jorgianne Civey & Patall, Erika A. (2006). Does homework improve academic achievement? A synthesis of research, 1987–2003. Review of Educational

Research, 76(1), s. 1–62.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, 3(2), s. 205–220. Tillgänglig: http://docplayer.se/424789-Laxor-ar-inget-att-orda-om-laxan-som-fenomen-i-aktuell-pedagogisklitteratur.html. [Använd 20 02 2020].

Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av hur

grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Diss. Uppsala:

Uppsala universitet

Helmerson, Katarina (2020). Sveriges Radio.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7427653 [Använd 19 03 20].

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i

svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Höjer, Henrik (2010). Läxor – för livet eller i onödan? Forskning & Framsteg, 8 februari. Medwell, Jane & Wray, David J. (2019). Primary Homework in England: The Beliefs and Practices of Teachers in Primary Schools. Education 3–13, vol. 47, no. 2, s. 191–204. NE, Nationalencyklopedin (2020) https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läxa [Använd 20 02 20].

Regeringskansliet (2019). Delar av regeringens politik bygger på sakpolitisk

31

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-politik-bygger-pa-sakpolitisk-overenskommelse/. [Använd 14 03 2020].

Riksarkivet (2020). Grundskolan införs. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/grundskolan-infors [Använd 14 03 2020].

Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju. Stockholm: Liber. SCB, Statistiska centralbyrån SCB. (2018). https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-utbildning/trivsel-och-stress-i-skolan/barn-12-18-ar-som-ofta-ar-stressade-pa-grund-av-laxor-eller-prov/ [Använd 03 03 2020]. SFS 2011:185. Skolförordning (2011:185). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185. [Använd 04 04 2020].

SFS 2014:144. Förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat

skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2014144-om-statsbidrag-for-hjalp_sfs-2014-144. [Använd 04 04 2020].

Skollagen (2010:800). Svensk författningssamling (SFS) Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Stockholm.

Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, (Lpo 94). Västerås: Regeringskansliet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014a). Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Mer än bara läxor. En utvärdering av läxhjälp på tio skolor. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Attityder till skolan, Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2019. Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/statsbidrag-for-laxhjalp-till-huvudman-2019#h-Hurstortarstatsbidraget. [Använd 23 06 2020].

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbild-ningsdepartementet

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbild-ningsdepartementet

32

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbild-ningsdepartementet

Strandberg, Max (2013). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter

som resurs – några kritiska aspekter. Diss. Stockholms universitet: Institutionen för

pedago-gik och didaktik.

Svensén, Gertrud (2013). Läxor – för föräldrarnas, lärarnas eller elevernas skull? Pedagogiska

magasinet.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/30/laxor-foraldrarnas-lararnas-eller-elevernas-skull. [Använd 16 02 2020]

Säljö, Roger (2013). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, Roger (2014). Den lärande människan. I: U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg, red.

Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur, s. 251–309.

Thurfjell, Karin (2016). Läxhjälp går till ”fel” elever – de som behöver blir utan. Svenska

Dagbladet, 4 december.

Tam, Vicky C. & Chan, Raymond M. C. (2016). What is homework for? Hong Kong primary school teachers’ homework conceptions. The School Community Journal, 26(1), s. 25–44. Wall, Peter & Karlefjärd, Anna (2013). Läxor – en forskningsöversikt. Pedagog Värmland. https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/laxor_-_en_forskningsoversikt.pdf [Använd 16 03 2020].

Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet.

Westlund, Ingrid (2007). Läxan en svårfångad företeelse. I: K. Granström, red. Forskning om

lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, s. 81–94.