Kurskod: 2RKÄ06
Lärarnas svar på fortbildning
En analys av innehållet på Lektion.se
Författare: Jonathan Winding Handledare: Torsten Löfstedt
Examinator: Johan Adetorp
Termin: VT 21
Ämne: Religionsvetenskap Kurs: 2RKÄ2E
Nivå: Grundnivå
2 Abstract
3
Innehållsförteckning
Abstract ... 2 1. Inledning ... 4 2. Bakgrund ... 5 2.2 Lektion.se ... 5 3. Problemformulering ... 54. Syfte och frågeställningar ... 7
5. Material och metod ... 8
5.1 Disposition ... 8 5.2 Material ... 9 5.3 Kvantitativ metod ... 9 5.4 Kvalitativ metod ... 10 5.6 Metoddiskussion ... 13 6. Tidigare forskning ... 15
7. Teori och centrala begrepp ... 18
7.1 Begreppsförklaring ... 19 7.2 Teori ... 21 8. Resultat ... 23 8.1 Kvantitativ framställning ... 23 8.2.1 Kunskapskraven i materialet ... 28 8.2.2 Nivån på materialet ... 30 9. Analys ... 31
9.1 Hinduism och buddhism på Lektion.se ... 32
4 1. Inledning
Vi lever i en tid där internet tar allt större plats i vardagen. Detta blir väldigt påtagligt då jag i skrivande stund befinner mig i en rådande pandemi där distansundervisning, från högstadiet till universitetet, numera är en del av vardagen. Lärare utbyter idéer och tankar via nätet och många nyexaminerade lärare är gärna med i olika forum för att samla på sig kunskap och ta emot tips. Ett forum, som även brukades långt innan pandemin bröt ut, är lektionssajten Lektion.se.
Bristen på fortbildning för lärare och stöd för nyexaminerade lärare samt internets allt större betydelse för samhället är bara några faktorer som motiverar relevansen till denna uppsats. Under mina perioder på VFU samt min erfarenhet som vikarie på högstadiet har jag många gånger kommit i kontakt med lektionssajten Lektion.se och oftast blivit hänvisad dit när det råder en brist på inspiration och idéer. Istället för att snabbt leta reda på relevant material, oftast i stressade situationer, är det på sin plats att göra en noggrann undersökning om vad som faktiskt erbjuds på lektionssajten.
I den här studien kommer jag att analyser det innehåll som går att ladda ner från Lektion.se. Materialet som kommer att inhämtas fokuserar på årskurs 7–9 med inriktning mot
religionskunskapsämnet. Syftet med studien är att undersöka varför utbudet ser ut som det gör med fokus på det material som publicerats sedan den nya läroplanen, Läroplan för
grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, trädde i kraft höstterminen 2011. Det
5 2. Bakgrund
2.2 Lektion.se
Det är rätt att anta att det är långt ifrån alla som känner till lektionssajten Lektion.se men man kan också anta att många som är verksamma inom skolan har någon typ av kännedom om sajten. Oavsett så anser jag att det finns ett behov av att ge läsaren en kort sammanfattning om Lektion.se.
Sajten fungerar som en mötesplats för lärare där ”lektionstips av lärare för lärare”1
förekommer antingen via forumen eller lektionsunderlag som finns att ladda ner på hemsida. I forumen diskuteras allt från konflikthantering till allmänna diskussioner gällande
lektionsupplägg. De har idag över 200 000 medlemmar och nästa lika många nya besökare varje månad. Detta gör dem, precis som de skriver, till den största mötesplatsen för personer som befinner sig inom skolväsendets värld.2 Material finns att hämta till alla årskurser och samtliga ämnen finns att välja mellan. Medlemskapet är gratis och du kan välja att ladda upp material och ta del av andras eller enbart ladda ner andras material. Det finns med andra ord inget krav på att man själv måste bidra med något. Användarna kan även kommentera varandras underlag och komma med feedback.
3. Problemformulering
I den här delen kommer jag att belysa varför denna uppsats är relevant att göra. Jag kommer även visa hur målen i läroplanen inte alltid stämmer överens med verkligheten och hur det kommer sig att många lärare tvingas att söka efter relevant material på egen hand, trots att de enligt skollagen har rätt att få stöd.
I Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet kan vi läsa att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga” samt ”upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.”3 I
1 Lektion.se. Om lektion.se. (Hämtat 2021-01-12). 2 Lektions.se. Annonsinfo. (Hämtat 2021-01-12).
6 en rapport som utfärdades av Skolverket kan vi dock läsa att stimulansen för de
högpresterande eleverna inte alltid är som den ska. Det finns en tendens att de kommer i skymundan av de elever som behöver extra stöd för att nå upp till ett godkänt. Mätningarna som presenteras i rapporten visar till och med att resultaten för de högpresterande eleverna sjunker.4 Hur går lärarna tillväga för att motverka detta så att undervisningen blir i enlighet med läroplanen?
Ett samarbete som sker mellan lärare brukar ibland benämnas som kollegialt lärande. Detta innebär i praktiken att lärarna inte enbart utvecklar den egna kompetensen ”utan även i gemensamma handlingsmönster eller ambitioner att skapa ett gemensamma sätt att arbeta.”5 Detta går i linje med läroplanens mål med att undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.6 Man kan med andra ord konstatera att här sker ett utbyte av lärdomar för att komma underfund med diverse problem, exempelvis problematiken gällande de högpresterande eleverna. Detta kan tyckas se bra ut på papper men hur ser det ut i verkligheten? Enligt skollagens andra kapitel, paragraf 22, har behöriga lärare rätt till en
introduktionsperiod.7 I praktiken innebär det att nyexaminerade lärare har rätt till en mentor som är med och stöttar där det behövs i början av sin yrkeskarriär. Dock så vittnar
Lärarförbundets rapport om något annat. Enligt rapporten uteblir mentorskapet för mer än hälften av de nyexaminerade lärarna och många upplever detta som problematiskt gällande den professionella utvecklingen.8 Detta innebär att lärarna mer eller mindre får klara sig själva och jakten på relevant material och tillvägagångssätt tar vid. Tidsbrist och brist på relevant material är ett ökänt problem de första åren som lärare brukar ha. I delen som behandlar tidigare forskning kommer jag att belysa hur oerfarna lärare söker sig till bland annat Lektion.se för att få stöd i sin lärarroll.
Uppsatsens relevans grundar sig mycket i det behov, som ovan nämnt, av relevant material som tycks finnas samt den likvärdiga utbildning som eleverna har rätt till. Ett fåtal djupare analyser har tidigare gjorts gällande innehållet på Lektion.se, då med fokus på svenskämnet. Inga analyser gällande det material som berör religionskunskapsämnet har tidigare gjort. Är då framtida användare medvetna om vilka kunskapskrav som materialet behandlar? Behandlar det några alls? Är materialet de hämtar hem verkligen till för alla? Kan man förvänta sig att
4 Skolverket. Rapport 379: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisning. 2012. S. 23. 5 Skolverket. Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling? 2020.
6 Skolverket. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Hämtad 2021-01-07). 7 Skollagen. 2:a kapitlet, paragraf 22.
7
samtliga religioner har likvärdigt innehåll? Som lärare lär man eleverna vikten av källkritik
men är lärarna lika källkritiska mot Lektion.se? Det är just därför jag menar på att denna studie är av stor betydelse.
Jag anser därför att det finns ett behov av att se över materialet som finns att hämta hem på lektionssajten Lektion.se. Även om det finns en problematik att bedöma en undervisning i sin helhet utifrån ett enskilt material så är inte heller det mitt syfte med detta arbete. Lärare, vikarier samt VFU-studenter ska skapa sig en medvetenhet om vad som finns att tillgå på lektionssajten samt vilken nivå materialet har. Detta för att skapa en medvetenhet gällande det material man brukar i sin undervisningen.
4. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersök varför utbudet ser ut som det gör gällande det innehåll som man kan hämta hem från Lektion.se, då med fokus på religionskunskap för årskurs 7–9. Det finns, som jag tidigare nämnt, ett behov av att se över det material som finns att tillgå på lektionssajten. Ett annat syfte med studien är även att väcka en medvetenhet hos framtida användare som i sin tur kan leda till att liknande studier kan göras på de resterande ämnena. Bara för att sajten erhåller material som många gånger producerats utav lärare, eller andra aktörer inom skolväsendet, behöver man inte ta av sig sina källkritiska glasögon. Det är här värt att poängtera att syftet inte är att kritisera eller på något sätt döma ut eller upphöja diverse material. Som tidigare nämnt är det svårt att göra en bedömning gällande vilket sammanhang och intention brukaren har med materialet. Fokus kommer istället ligga på att söka svar på varför utbudet ser ut som det gör för religionskunskapsämnet som fokuserar på årskurs 7–9.
För att uppnå syftet med uppsatsen kommer följande frågor att besvaras:
- Vilket typ av material kan man förvänta sig att hitta i ämnet religionskunskap, med fokus på världsreligionerna, och vilket typ av innehåll dominerar på lektionssajten?
8 - Vilken nivå, med fokus på kunskapskraven, kan man uppnå med hjälp av varje enskilt
material och vilka kunskapskrav är det som dominerar?
5. Material och metod
Under denna rubrik kommer läsaren att få en överblick över arbetsgången för denna studie. Vilket material och hur detta material kommer att behandlas kommer att redogöras samt hur upplägget kommer att se ut och varför det ser ut som det gör.
5.1 Disposition
Läsaren kommer här att få en insikt i vilket material denna studie bygger på samt vilka metoder som brukats för att hantera materialet. Förutom hur arbetssättet gått till kommer läsaren även få ta del av metodernas för- respektive nackdelar och vilka problem som kan uppstå när man analysera det utvalda materialet.
För att läsaren ska bli införstådd i själva ämnet kommer tidigare forskning att presenteras i nästkommande rubrik. Allt från etablerade forskares artiklar och avhandlingar till rapporter och studenters kandidatuppsatser kommer att presenteras för att bredda perspektivet på ämnet för den här studien. Därefter följer ett teoriavsnitt där läsaren ges möjlighet att bli införstådd i diverse begrepp som kommer brukas i uppsatsen. Förutom begreppsförklaringen behandlas några teorier för att skapa en djupare förståelse för det material som senare kommer att behandlas.
9
5.2 Material
Uppsatsens huvudsakliga material består till stora delar av det material som finns att ladda ner från Lektion.se. Jag valde att avgränsa mig vid det material som publicerats från höstterminen 2011, då den nya läroplanen togs i bruk för första gången, till höstterminen 2020 då jag slutade inhämta material. Denna avgränsning gjordes dels på grund av den begränsade omfattningen arbetet har, dels på grund av den bedömning gällande materialets nivå som kommer att göras. Om jag ska undersöka vilka kunskapskrav som innehållet jobbar efter är det relevant att jämföra med nu gällande styrdokument. Materialet som går att finna på Lektion.se är allt från pedagogiska planeringar till examinerade uppgifter men jag valde att endast ta med sådant som på något sätt bidrar till elevernas kunskapsutveckling i
undervisningen. En planering blir exempelvis svår att bedöma utifrån kunskapskraven. Förutom det huvudsakliga materialet kommer pedagogisk forskning samt olika rapporter att användas. Detta görs först och främst i syfte att kunna besvara hur och varför statistiken, som jag själv kommer strukturera, ser ut som den gör. Ett annat viktigt material som kommer brukas är läroplanen samt kursplanen med det tillhörande kommentarmaterialet som
behandlar religionskunskapsämnet. Detta kommer vara av största vikt när det kommer till att avgöra vilka kunskapskrav samt vilken nivå materialet har.
För att få ordning på materialet så att det i sin tur kan svara på uppsatsens frågeställningar har jag valt att bruka mig av en kvantitativ men också en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har två funktioner i detta arbete. Den ska dels hjälpa till att strukturera materialet på ett givande sätt, dels så ska den förhoppningsvis ge svar på varför uppställningen ser ut som den gör. Den kvalitativa metoden syftar framförallt till att undersöka det innehåll som vi kan hitta i materialet för att på så sätt göra en bedömning om vilka kunskapskrav som eleverna ges möjlighet att jobba efter.
5.3 Kvantitativ metod
Till den kvantitativa metoden har jag tagit mycket inspiration från Christer Thranes bok
Kvantitativ metod: En praktisk introduktion. Kort om den kvantitativa metoden är att den
syftar till att inhämta mätbar data, strukturera denna data för att sedan ”statistiskt analyserar, tolkar och presentera denna information.”9
10 För att ge läsaren en så tydlig bild som möjligt över vilken typ av material som förekommer på lektionssajten kommer olika tabeller att presenteras. Uppställningen är inspirerad från Thrane där en av analyserna han presenterar syftar till en bredare jämförelse mellan olika grupper och som har många olika variabler.10 Kort förklarat handlar det om att göra en
uppställning för att sedan utläsa hur de olika variablerna, kategorier, förhåller sig till varandra samt för att lättare se hur det skiljer sig åt. Detta för att lättare kunna utläsa eventuella
samband, avvikelser med mera.
Variablerna som kommer att brukas kommer skifta en del men ett exempel kommer vara:
Variabel 1: Religionen, Variabel 2: Typ av material (Föreläsning, examination med mera…).
Thrane beskriver även variablerna som samband eller samvariation och om det leder till en
beroende eller oberoende variabel.11 Om det till exempel skulle visa sig att religionen islam innehar mest material att tillgå skulle man kunna säga att islam blir den oberoende variabeln medan ”Typ av material” blir den beroende. Enkelt förklarat kan man alltså säga att
religionen, i det här fallet islam, kommer att påverka materialet som finns att tillgå. Detta tillvägagångsätt kommer underlätta för eventuella tolkningar av den statistik som kommer förekomma i uppsatsen.
5.4 Kvalitativ metod
Till den kvalitativa metoden har jag tagit mycket inspiration från Kristina Boréus och Sebastian Kohls kapitel om innehållsanalys i boken Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys samt Jens Rennstams och David Wästerfors bok Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning.
Boréus och Kohl redogör för att den distinktion som finns mellan kvalitativa och kvantitativa metoder inte ska ses som absoluta och det många gånger sker att man kombinerar dessa två. Istället pratar de om en innehållsanalys som kort och gott syftar till att man ”systematiskt bryter ner och kategoriserar delar av textinnehåll för att besvara bestämda forskningsfrågor.”12 Denna metod lämpar sig väl till detta arbete då det finns ett behov av att bryta ned innehållet i
10 Thrane, 2019. S. 61. 11 Thrane, 2019. S. 31.
12 Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian. ”Innehållsanalys”, i Textens mening och makt: Metodbok i
11 diverse beståndsdelar för på så sätt möjliggöra en kartläggning över vilka kunskapskrav som kan bockas av.
Precis som Jens Rennstam och David Wästerfors menar på så kan den kvalitativa forskningen beskrivas med följande frågor: ”Vad är det som pågår här? Vad betyder det?”13 När jag läst
igenom och sammanställt samtligt material kommer man till slut att fundera över de nyss ställda frågorna och jakten på ett givande svar kommer ta sin början. Innan ett sådant svar kan utläsas måste man börja från början. Rennstam och Wästerfors bidrar med särskilt en viktigt poäng när det kommer till att strukturera sitt material: Man söker efter olika beståndsdelar och egenheter hos materialet.14 Exakt vilka beståndsdelar jag kommer söka efter kommer
styrdokumenten, eller mer specifikt kunskapskraven, att hjälpa mig med. Med hjälp av den kvalitativa metoden kommer jag förhoppningsvis få en struktur i läsandet av samtligt material. Många gånger består materialet av olika delar och mycket tillhörande text. Rennstam och Wästerfors belyser också vikten av att teoretisera sitt material vilket denna uppsats förhoppningsvis kommer att bidra med.15
13 Rennstam, Jens & Wästerfors, David. Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur AB. 2015. S. 15.
12 5.5 Insamling av data
Då förekomsten av arbeten som syftar till att studera Lektion.se är begränsade samt att det kan finnas några framtida läsare som aldrig hört talas om sajten så anser jag att det finns ett behov av att kort presentera hur sökmotorn ser ut samt hur jag själv kommer använda den när jag samlar in materialet.
Bild 1: Bild över hur sökmotorn ser ut på lektionssajten Lektion.se
Som vi kan se på Bild 1 så finner man olika alternativ för hur man vill specificera sin sökning. Jag kommer att fylla i enligt följande:
- Alla ämnen: Religionskunskap - Årskurs: 7 till 9
- Skriver inget i Fritextsökning.
- Väljer alla filtyper samt alla lektioner från tidernas begynnelse. Lämnade tomt i Sök
författare.
- Sortera efter valde jag ”Datum”.
Därefter börjar jag ladda hem de lektionsfiler som anses vara relevanta för denna studie. Under rubriken metoddiskussion motiveras det mer ingående om hur urvalet ser ut. När jag fått en överblick gällande materialets omfattning samt vilket typ av material som finns att tillgå kommer sorteringsarbetet att börja. Det är materialet som kommer att styra vilka de givna variablerna, kategorierna, kommer att bli. Om det till exempel finns en andel prov, läxor eller dylikt kommer de få variabeln examinationer då syftet med materialet är att testa av elevernas kunskaper.
13 kommer till kategoriserandet. Om det exempelvis står klart och tydligt att eleven ska jobba med materialet under lektionstiden så kommer den inte hamna under variabeln examinationer, utan får då variabeln arbetsuppgifter.
5.6 Metoddiskussion
Det finns en medvetenhet om att det kan uppfattas som problematiskt att jag som student ska sitta och bedöma varje enskilt material. Dock så är det värt att poängtera att min avsikt inte är att bedöma om materialet är bra eller dåligt. Med hjälp av läroplanen, kunskapskraven samt kommentarmaterialet kommer jag förhoppningsvis kunna framställa en rättvis bild över materialet.
Innan själva studien påbörjades fanns en förhoppningen om att Lektion.se skulle erbjuda ett brett urval av samtliga religioner samt att detta material skulle variera i utformning och beröringsområden inom diverse religion. Samtidigt fanns det en viss skepticism gentemot denna förhoppning då tidigare forskning många gånger belyser
religionskunskapsundervisningen som alldeles för generell samt att denna många gånger fokuserar på tro och lära. Detta tillsammans med en allt för faktaorienterad inriktning.16 Som resultatet visar längre ner i uppsatsen verkar det som att mina förhoppningar samt min misstro mot dessa förhoppningar både överensstämmer och är något felaktiga.
Inom den kvantitativa forskningen brukar man begrepp som validitet och reliabilitet.17 När
det kommer till validitet, eller giltighet, kan man ifrågasätta om denna uppsats kommer kunna representera allt material som läggs ut i någon form av lärgemenskaper. Svaret är såklart nej. Validiteten kommer snarare enbart gälla det material som jag valt att begränsa mig till. Detta för att återigen skapa en bild över vad man kan förvänta sig av Lektion.se, med fokus på religionskunskapsämnet för årskurserna 7–9. Däremot så kommer reliabiliteten, hur pålitlig min undersökning är, vara relativt stor. Det finns tillräckligt med verktyg för att kunna göra en så bra kartläggning som möjligt över materialet på Lektion.se.
Man kan likna förhållandet mellan validitet och reliabilitet med Thranes exempel om
skjutbanan. Ju fler skott man träffar mitt i centrum på tavlan desto högre validitet och ju fler
16 Berglund, Jenny. ”Swedish Religion Education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?”, i
Temenos Vol. 49 No 2. 2013. S. 166.
14 skott man samlar tätt intill varandra desto högre reliabilitet.18 Träffbilden för denna uppsats kommer förmodligen att ligga en bit från centrum men skotten kommer vara samlade på ett och samma ställe.
Det finns givetvis problematiska aspekter av de valde metoderna. Då jag valt att föra statistiken själv samt att hålla isär innehållet i materialet manuellt finns det här några fallgropar som kan uppstå. Boréus och Kohl diskuterar hur en datoriserad kodning blir mer konsekvent jämfört med den manuella som jag som människa gör. Detta skulle såklart ge upphov till mer exakta siffror. Man hade exempelvis kunnat föra statistik över hur många gånger en helig skrift eller aktör benämns och så vidare. Dock så skriver de även att den manuella kodningen många gånger ger upphov till mer avancerade tolkningar av materialet.19 Det finns såklart fördelar med båda en datoriserad och en manuell kodning men med tanke på omfattningen och tidsåtgången som denna uppsats omfattas av, samt mina bristande
kunskaper om datoriserad kodning, är den manuella kodningen att föredra i det här fallet. Det finns även skäl att problematisera det material som finns att hämta från Lektion.se sett utifrån studiens syfte. Till att börja med nämnde jag tidigare att jag valde att lämna
fritextsökning tom. Anledningen till att jag inte specifikt sökte efter ”kristendom”,
”judendom” och så vidare är på grund av att sökmotorn ibland sorterar bort relevant material. Ett exempel: Om du söker på judendom så försvann material som behandlade antisemitism och detta material berörde centrala tankegångar för judendomen. Det var alltså tvunget att gå igenom samtligt material som fanns inom ämnet religionskunskap och sortera därefter. En annan felkälla är när upphovsmakaren till materialet ska fylla i vilken årskurs materialet är anpassat för. Exempelvis kan det stå att uppgiften eller föreläsningen är till för årskurserna mellan fyran och nian (Se Bild 2). Då det står att materialet kan brukas för grundskolans högre åldrar har jag varit tvungen att inkludera dessa i min studie. Dock så står det några gånger i beskrivningen, där upphovsmakaren kan tillägga ytterligare information, att lektionsmaterialet är mer anpassat för årskurs 6. Då har materialet uteslutits från denna studie.
15
Bild 2: Informationen som ges om materialet.
6. Tidigare forskning
För att läsaren ska få en fördjupad insikt i uppsatsens ämne kommer jag här att presentera vad tidigare forskare, studenter och rapporter har redovisat för resultat.
Forskning som lägger fokus på lektionssajten Lektion.se är begränsad och en överhängande majoritet består av andra kandidatuppsatser. Det har därför varit relevant att inhämta
forskning som berör ett likartat tema som man kan finns i detta arbete. Till exempel så fokuserar jag mycket på det material som kan hämtas från Lektion.se. Det har därför varit högst relevant att ta del av forskning som berör skolmaterialet i den svenska skolan. Dock så finns det en del vetenskapliga arbeten som berör lektionssajten.
Anders D. Olofsson har i en artikel gjort en intervjustudie gällande användandet av
Lektion.se. Totalt deltog 170 personer där samtliga var anonyma. Viktigt är att poängtera att det inte enbart är verksamma och legitimerade lärare som deltagit i studien. Studenter och även universitetslärare är exempel på andra grupper som man kan hitta bland deltagarna.20 Det Olofsson bland annat kommer fram till är att de som främst brukar sajten är personer som varit verksamma som lärare mellan 0–4 år.21 En annan slutsats han kommer fram till är att det främst är oerfarna lärare, som med hjälp av diskussionsforumet som finns på Lektion.se, söker efter stöd och hjälp för att hantera diverse konflikter.22 Fokus har alltså inte varit att
20 Olofsson, Anders D. ” Lektion.se – an Informal Swedish Online Learning Community for Shared Teacher Professional Development: a Study with Focus on Frequent Users of the Discussion Forums.”, i Tidskrift för
lärarutbildning och forskning. Umeå Universitet. 2008. S. 137–138.
16 undersöka det material som finns att ladda ner på sajten. Den här artikeln har främst syftat på att undersöka det diskussionsforum som finns att nyttja för webbsidans medlemmar.
I en licentiatavhandling gjord av Ingalill Gustavsson kan vi läsa om hur hon problematiserar innehållet på Lektion.se, då med fokus på ämnet svenska med inriktning på skrivande. Hon kommer fram till både didaktiska möjligheter och utmaningar med att bruka det material som finns att tillgå inom ramen för hennes studie. En problematisering som görs är att ett
materialet kan vara både bra och dåligt. Det handlar om när, hur och varför det används.23 Det blir alltså svårt att bedöma materialets duglighet eftersom vi inte vet i vilket sammanhang det används. Det ställer med andra ord krav på personen som brukar materialet om detta kommer stå i goda dager eller inte.
De sociala medierna har idag blivit en del av vardagen och många brukar sig dagligen av dem. Så är även fallet för många lärare. I en nyligen publicerad studie av Mona Lundin och Annika Lantz-Andersson visar det sig att lärarna, på egna initiativ, utbyter idéer och tankar genom sociala medier för på så sätt bygga vidare på sin professionsutveckling.24 Lundin och
Lantz-Andersson nämner olika faktorer till denna växande trend. En av dem är den brist på fortbildning som är en verklighet för många lärare och man väljer därför att ta saken i egna händer.25 Författarna belyser även hur viktig denna gemenskap är och hur den faktiskt bidrar till utvecklingen för lärarprofessionen.26
Vikten av att kommunicera och samverka över internet lägger även Ove Jobring och Urban Carlén fokus på. Värt att nämna här är att deras verk kom ut i samtid med att Lektion.se startades. Det finns dock några intressanta delar att belysa som är relevant för detta arbete. Till att börja med lyfter de fördelar, men också nackdelar med att samarbeta över nätet. En av fördelar som tas upp är den kunskapsdelning som sker lärare mellan som i sin tur bidrar till ett ökat engagemang. En del kommer med förbättringspunkter eller lösningar som en annan är i behov av. Samarbetet leder alltså bland annat till en utveckling gällande lärarnas kompetens.27 Problemet med samarbetet över nätet är att finns tendenser att vissa personer bidrar mer än andra. I vilken mån kan man i så fall prata om ett samarbete?28 Detta kan kopplas samman 23 Gustafsson, Ingalill. www.lektions.se - din kollega på nätet: En studie av lektionsförslag för skrivundervisning
i skolämnet svenska. Licentiatuppsats. Umeå Universitet. 2013. S. 90.
24 Lundin, Mona & Lantz-Andersson, Annika. Lärare tar ansvar själva för sin professionsutveckling på sociala
medier. På uppdrag av Skolverket. 2020.
25 Lundin & Lantz-Andersson, 2020. Under rubriken ”Lärarna styr själv över innehållet”.
26 Lundin & Lantz-Andersson, 2020. Under rubriken ”En viktig arena för lärares professionella utveckling”. 27 Jobring, Ove & Carlén, Urban. Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Lund: Studentlitteratur AB. 2005. S. 195–196.
17 med de medlemmar som Lektion.se har. Ann-Louise Olausson kan i sitt examensarbete
konstatera att endast 1 % av medlemmarna på Lektion.se har bidragit med att ladda upp någon form av material. En mycket stor del bidrar alltså inte med något.29
År 2012 presenterade Skolverket en rapport som syftade till att belysa de högpresterande eleverna i skolan. Studien ska ge en bild över bland annat vad som påverkar dessa elevers nedåtgång gällande deras resultat. Rapporten redogör för hur den svenska skolan många gånger inte förmår att ge det stöd som krävs för att hjälpa de högpresterande eleverna att komma vidare i sin utveckling. Eleverna blir med andra ord rastlösa och motivationen för skolan tenderar att minska.30 En annan slutsats man kan utläsa från rapporten är att skolan bör förse de högpresterande eleverna ”med ett innehåll på en lämplig nivå; ett innehåll som utmanar eleven och ger henne/honom erkänsla för tidigare ansträngningar och goda prestationer, liksom möjlighet att nå längre i sitt lärande.”31
2013 kom även Skolinspektionen ut med en rapport som förklarar hur skolorna runtom i Sverige varierar i kvalité med avseende på de förmågor som eleverna ska utveckla i So-ämnena. Många gånger fokuserar eleverna på faktakunskaper där det inte ges så mycket utrymme att utveckla förmågor som analysera och tolka.32 Det finns med andra ord en hämmande effekt av att enbart fokusera på renodlade kunskaper då So-ämnena bland annat ska utveckla det källkritiska tänkandet hos eleverna.33
Förutom de rapporter som tidigare nämnt under rubriken ”Problemformulering” så har även andra arbeten gjorts gällande de nyexaminerade lärarnas situation. I en kandidatuppsats av Ulf Lundström, där han intervjuar nyexaminerade lärare om deras första period som verksamma lärare, så framgår det tydligt av resultatet att det är en tuff period. De intervjuade upplever bland annat en hög arbetsbelastning.34 Likadant kan vi läsa i en uppsats skriven av Maria Arvidsson och Eva Österholm att nyexaminerade lärare upplever ett bristande stöd från kollegor gällande att hitta lämpligt material till sin undervisning.35 Dessa uppsatser går alltså
29 Olausson, Ann-Louise. En studie av användarbeteendet på lektion.se – hur lärare delar kunskap genom
lektion.se. Kungliga Tekniska Högskolan. 2008. S. 43.
30 Skolverket. Rapport 379: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisning. Stockholm 2012. S. 49–50.
31 Skolverket, 2012. S. 54.
32 Skolinspektionen. Undervisning i So-ämnen år 7–9: Mycket kunskap men för lite kritiskt kunskapande. 2013. S. 27–28.
33 Skolinspektionen, 2013. S. 28.
34 Lundström, Ulf. Nyutbildade lärares erfarenheter av den första tiden i yrket. Utvecklingen av professionell
identitet i en ny tid. C-uppsats. Umeå Universitet. 2019. S. 57.
35 Arvidsson, Maria & Österholm, Eva. Lärares första år i yrket: The first year as a teacher. En studie av åtta
18 hand i hand med Skolverkets rapport gällande den introduktionen som de nya lärare
egentligen har rätt till.
När det kommer till tidigare arbeten som behandlar lektionssajten Lektion.se är utbudet väldigt begränsat. Andra C-uppsatser har gjorts men då har fokus oftast varit på svenskämnet, vilket även var fallet i Gustafssons licentiatuppsats. Det finns ändå en viss relevans med att redogöra för några slutsatser som gjorts. Kornelia Pettersson kommer bland annat fram till att det finns specifikt material som dominerar inom lässtrategier anpassade för årskurs F-3. Det finns givetvis en variation men några strategier tycks vara än mer populära än andra att ladda upp på lektionssajten.36 Veronika Jakobsson analyserar istället det material som fokuserar på läsförståelse och om detta kan vara en resurs i undervisningen samt om innehållet stämmer överens med styrdokumenten.37 Resultatet visar att materialet kan kopplas samman med styrdokumenten men att det finns en viss nivåskillnad på materialet. Precis som Jakobsson beskriver, och som Gustafsson redovisar för, så är det svårt att veta exakt hur materialet kommer att brukas.38
Av tidigare forskning att döma verkar det finnas en del kunskapsluckor att fylla. Som jag presenterat så finns det ett fokus på att analysera svenskämnet på Lektion.se medan
religionskunskapen ekar tom gällande en djupare analys av dess innehåll på sajten. Kvalitén på undervisningen skiftar samt att materialet inte alltid är anpassat för alla. Jag har därför för avsikt att undersöka vilken nivå, med avseende på kunskapskraven, materialet erhåller. Om det nu skiftar i kvalité och anpassning i undervisningen finns det en relevans att se över materialet på Lektion.se, som förmodligen kommer att brukas i undervisningen. Detta grundar sig vad Skolinspektionen och andra rapporter kommit fram till. Även här tycks det finnas en lucka att fylla.
7. Teori och centrala begrepp
Uppsatsens resultatdel struktureras utifrån hur empirin ser ut. Efter att ha strukturerat empirin har jag valt att kategorisera materialet i olika fack. I denna del kommer läsaren få en djupare
36 Pettersson, Kornelia. Lässtrategier på lektion.se: En studie av förekomster. Pedagogiskt arbete på avancerad nivå. Högskolan i Borås. 2017. S. 26.
37 Jakobsson, Veronika. Din kollega på nätet - pedagogisk resurs eller nödlösning? En kvalitativ studie av
lektioner på sajten Lektion.se. Examensarbete. Göteborgs Universitet. 2011. S. 7.
19 förståelse över varför kategorierna ser ut som de gör samt vad de konkret innehåller. Läsaren kommer även få ta del av en teori som kommer bredda perspektivet på det material som går att inhämta från Lektion.se.
7.1 Begreppsförklaring
Det finns ett behov av att kort redovisa de olika begrepp som främst förekommer i de kommande tabellerna. Detta för att läsaren ska få en så tydlig bild som möjligt över det material som förekommer på Lektion.se. Det är först och främst materialet som avgjort vilka kategorier som jag kunnat skapa. Jag har valt att kategorisera samtligt material enligt följande:
Föreläsningar, examinationer, stödmaterial och arbetsuppgifter:
Föreläsningar: Avser lektionsmaterial där PowerPoints eller annat presentationsmaterial som
pedagogen kan bruka sig av när det kommer till att hen ska framföra ett muntligt framförande för eleverna.
Examinationer: Material där det uttryckligt beskrivits som ett tänkt examinationsunderlag. Stödmaterial: Den bredaste kategorin. Innehåller bland annat textutdrag från exempelvis en
religiös text, bilder som ska ge eleverna en mer konkret upplevelse och ordlistor över olika begrepp som förekommer inom varje religion med mera. Materialet som kategoriseras inom denna kategori är tänkt som ett tillägg i undervisningen.
Arbetsuppgifter: Material som är avsett för att aktivera eleverna. Finns exempel på både
individ- och gruppuppgifter. Viktigt att poängtera är att materialet inte är avsett som en examination utan är tänkt som repetition eller övning under pågående undervisning.
I tabell 4 presenteras vilket typ av innehåll som dominerar i respektive material. Majoriteten av kategorierna är inspirerade av kunskapskraven men även andra kategorier har lagts till. Detta är på grund av att den empirin som jag fått fram inte alltid gick att kategorisera utefter enbart kunskapskravens benämningar. Syftet är inte enbart att redogöra för en djupare
förståelse för vad diverse kategori innehåller, utan det kommer även blir tydligare för hur jag resonerar kring kunskapskraven och empirin i den kvalitativa delen. Jag har valt att definiera kategorierna enligt följande:
Begrepp: Ett material som enbart syftar till renodlad begreppsträning. Fylla i luckor i
20 behandla en rad andra kategorier ansågs det här vara relevant att placera dem i en egen
kolumn på grund av omfattningen av detta typ av material. Begreppen kan exempelvis syfta till att förklara centrala tankegångar men om uppgiften enbart är utformat för
begreppsförståelse kommer dessa att placeras i begrepp-kategorin.
Historia: I kommentarmaterialet för kursplanen i religionskunskap kan vi läsa om dels vad
historien om religionerna kan ha för syfte, dels varför jag valt att ge historia en egen kolumn: ”Det kan till exempel handla om händelser som bidrar till att förklara hur religionernas centrala tankegångar, urkunder och olika riktningar har uppkommit, eller hur religionerna har spritts geografiskt.”39 Syftet med att undervisa om religionernas historia blir här relativt brett
och jag ansåg att det här var relevant att skapa en egen kategori för denna.
Centrala tankegångar: Denna kategori kan uppfattas som väldigt bred men för att återigen
knyta an till kommentarmaterialet som förklarar att bland annat ”trosföreställningar, världsbilder och moraluppfattningar”40 kan inkluderas i denna kategori.
Urkunder: När materialet fokuserar på heliga texter eller centrala skrifter för religionerna
kommer det att placeras under denna kategori. Först och främst handlar det om utdrag från en helig skrift.
Religiösa uttryck: Här placeras först och främst de religiösa högtiderna. Det kan finnas
inslag av så kallad levd religion i denna kategori men om detta skulle ske så kommer jag att påpeka detta.
Likheter & Skillnader: Om syftet med materialet är att belysa de skillnader och likheter som
finns inom eller mellan andra religioner kommer det att placeras här. Dock är det här värt att nämna att materialet kan belysa exempelvis olika högtider med mera. Men om syftet är att belysa vad som skiljer religionerna åt eller i vilket avseende de liknar varandra kommer materialet att hamn under denna kategori.
Religion – Samhälle: Hur religionen bidrar till att påverka samhället eller vice versa. Hur
exempelvis konflikter, fördomar med mera ska förstås.
Livsfrågor: Material som behandlar ”meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet,
skildras i populärkulturen.”41 Även material som behandlar frågor om livet efter döden.
21
Identitet: Där det blir tydligt att materialet syftar till att förklara hur religionen spelar roll när
det kommer till att skapa identiteter. Ett exempel skulle kunna vara hur de olika levnadsregler påverkar anhängarnas vardag.
Generellt om religionen: Denna kategori innehåller material som valt att inkludera lite ”gott
och blandat” från religionen. Det kan exempelvis röra sig om någon form av examination som syftar till att testa eleverna på urkunder, centrala tankegångar, likheter och skillnader och så vidare. Det blir därför svårt att sätta en etikett på sådant material. Inget tydligt fokus finns alltså inom denna kategori.
7.2 Teori
Empirin som kommer att presenteras tenderar många gånger att presentera en generell bild över religionerna (se tabell 4). Religionernas historia, urkunder och generella drag gällande deras tro presenteras oftast medan den levda religionen, hur varje individ ger uttryck för sin religion,42 uteblir oftast från den svenska religionskunskapsundervisningen. Jenny Berglunds teori om att den svenska religionskunskapsundervisningen är ”marinerad i Lutheransk protestantism”43 kan hjälpa oss att få en djupare förståelse över den empiri som presenteras i
denna studie.
Jenny Berglund förklarar hur religionskunskapsundervisningen ”from an inside-Sweden perspective is presented as neutral and objective may be understood from an outside
perspective as deeply Lutheran.”44 Är man uppvuxen med den här formen av undervisningen
är det kanske inte konstigt att denna anses vara, precis som Berglund förklarar, neutral och objektiv. Men precis som Carina Holmqvist Lidh menar på anser många elever, som har någon form av religionstillhörighet, att undervisningen många gånger ger en felaktig bild över religionerna då denna många gånger blir allt för faktainriktad.45 Men vad innebär den här marinaden?
Berglund betonar olika faktorer som gett upphov till denna form av religionsundervisning. Den lutherska protestantismen som länge präglade religionskunskapsundervisning under stora 42 McGuire, Meredith. Lived Religion: Faith and Practice in Everyday Life. Oxford University Press. 2008. S. 12.
43 Berglund 2013. S. 165. 44 Berglund 2013. S. 181.
45 Holmqvist Lidh, Carina. Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om
22 delar av 1900-talet kan man finna spår av än idag. I det centrala innehållet för årskurs 7–9, första och andra punkten, kan vi se att kristendomen står separerat ifrån de övriga
världsreligionerna.46 Detta förklarar Berglund som ett problem då det skapar ett ”vi” och ”dem” tänk samt att det redan här går att ifrågasätta objektiviteten i undervisningen.47 Man
kan alltså prata, till vis mån, om ett arv från den gamla kristendomsundervisningen. En annan viktig faktor hon belyser är lärarutbildningen. Det finns ett behov av att öka
lärarstudenternas självreflektion när det kommer till att undervisa icke-konfessionellt och vad det innebär i ett samhälle som länge präglats av Lutheransk protestantism.48 Berglund menar på att likadant som människan präglas av bland annat historia och kultur så gör även
religionskunskapen det. ”…marinades may be washed away, but the taste remains.49
Det kan här vara värt att tillägga att materialet inte enbart består av tro och lära. En djupare analys kommer göras längre ner i uppsatsen men ett annat begrepp som många gånger dyker upp i samband med Berglunds teori är Meredith McGuires definition av levd religion. Therese Britton och Carina Lidh Holmqvist menar både på att inslag av levd religion många gånger saknas i den svenska religionskunskapsundervisningen och lyfter bland annat Berglunds och McGuires ståndpunkter.50 McGuire förklarar att med levd religion avses de religiösa uttryck som varje enskild individ visar.51 Genom att man tillskriver varje religiös anhängare generella och allmänna uppfattningar om vad det innebär att leva efter en specifik religion riskerar man att gå miste om de individuella uttrycken.52
Det är värt att poängtera att fokuset på den levda religionen görs mellan årskurs 1–6.53 Dock så visar både Britton och Holmqvist att det finns ett behov av att behandla detta även på högstadiet.
Den här uppsatsen syftar inte till att problematisera eller uppmärksamma levd religion i undervisningen. För att läsaren inte ska få en allt för ensidig bild över den empiri som presenteras anser jag att det här var relevant att lyfta två resonemang som på något sätt visar
46 Skolverket. ”Centralt innehåll”. Religionskunskap. 47 Berglund 2013. S 172–173.
48 Berglund 2013. S. 181. 49 Berglund 2013. S. 175.
50 Britton H, Therese. Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en
studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning. Stockholms universitet. 2019. S. 6.
51 McGuire, 2008. S. 12. 52 McGuire, 2008. S. 10–11.
23 två sidor av religionsundervisningen. Detta för att bredda läsarens förståelse för empirin ytterligare.
8. Resultat
8.1 Kvantitativ framställning
I denna del presenteras resultatet från den kvantitativa metoden. Totalt rör det sig om 66 olika lektionsunderlag. Filerna som jag laddat hem var från höstterminen 2011 till och med
höstterminen 2020. Varför detta slutdatum är på grund av att det var då jag gjorde en slutgiltig koll över lektionssajtens material som skulle brukas för denna studie. För att läsaren ska få en så tydlig bild som möjligt över innehållet som finns att tillgå på Lektion.se kommer jag presentera olika tabeller som kommer följas upp av förtydligande förklaring över vad vi faktiskt kan utläsa.
8.1.2 Typ av material
Religion
Material
Kristendom Judendom Islam
Judendom & Kristendom Abrahamitiska religioner Föreläsningar 1 2 5 x 1 Examinationer 3 1 x 1 2 Stödmaterial 4 3 3 x 1 Arbetsuppgifter 7 2 10 x 2
24 Religioner Material Hinduism Buddhism Hinduism & Buddhism Föreläsningar 1 1 x Examinationer x x 1 Stödmaterial 1 1 x Arbetsuppgifter 2 1 1
Tabell 2: Översikt över det material som förekommer fördelat på hinduismen och buddhismen.
Religion Material Världsreligionerna Föreläsningar x Examinationer 2 Stödmaterial 3 Arbetsuppgifter 6
Tabell 3: Översikt över det material som förekommer och som behandlar samtliga världsreligioner i ett och samma material.
För att sammanfatta tabellerna så finns det några siffror som sticker ut. Det allra vanligaste materialet att publicera på Lektion.se tycks vara arbetsuppgifter. Inte minst märks det för religionerna kristendom och islam. Det är även viktigt att här poängtera den brist på material som tycks finnas för religionerna buddhism och hinduism. Förutom att det finns väldigt begränsat material för dessa religioner finns det inget tydligt fokus på vilket typ av material som är vanligast förekommande.
I tabell 1 får vi en överblick gällande vilket typ av material som förekommer för varje
25 hittar vi totalt 18 olika lektionsunderlag där det verkar vara stort fokus på arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna syftar många gånger till att eleverna ska få en ökad förståelse för de begrepp som är vanligt förekommande inom islam.
Värt att poängtera är att upphovsmakaren i vissa fall valt kombinera antingen kristendom och judendom eller buddhism och hinduism (eller som vi kan se i tabell 3, samtliga
världsreligioner). För att göra materialet så rättvist som möjligt har de i dessa fall fått en egen kolumn istället för att man bryter ner materialet och identifierar varje religion för sig.
8.2 Kvalitativ framställning Religion Innehåll i materialet SAMTLIGA RELIGIONER BEGREPP 11 HISTORIA 4 CENTRALA TANKEGÅNGAR 3 URKUNDER 5 RELIGIÖSA UTTRYCK 7
LIKHETER & SKILLNADER 6
RELIGION - SAMHÄLLE 4
LIVSFRÅGOR -
IDENTITET 4
GENRELLT OM RELIGIONEN 22
Tabell 4: Översikt för vilket typ av innehåll som materialet lägger fokus på.
26
generellt om religionen som inte står med i kunskapskraven. För en djupare förklaring
gällande kategorierna se rubriken Teori och centrala begrepp.
Ett och samma material kan behandla fler ämnen än bara urkunder eller historia för att ta några exempel. Det är det ämne som materialet fokuserar allra mest på som redovisas här. Om materialet belyser de abrahamitiska religionernas historia men fokuset på materialet har varit att jämföra dessa religioner kommer detta material att placeras under kategorin likheter &
skillnader i tabellen. Genom detta tillvägagångsätt skapas en tydligare bild över materialets
innehåll jämfört med om man skulle bocka för varje ämne som materialet berör.
Tabellen ger ett tydligt svar gällande vilket typ av innehåll som materialen behandlar men det tål att kommenteras ytterligare. Materialen fokuserar först och främst på att ge eleverna generell information om religionerna (Historia, centrala tankegångar, regler med mera). Det är här viktigt att tillägga är det verkligen är generell fakta. Det saknas många gånger djupgående utläggningar och fördjupningar i centrala tankegångar, identiteter och så vidare.
Upphovsmakarna har kombinerat några eller samtliga variabler i den vänstra kolumnen. Eleverna får en överblick av vad som karakteriserar vardera religion. Dock så är viss material, som eleverna själva kan jobba med, relativt öppna. Eleven kan, om det vill och har
motivationen till det, uppvisa mer avancerade förmågor.
Ett exempel på en mer öppen fråga är: ”Finns det några speciella levnadsregler för de som följer denna religion? Försök gärna beskriva en vanlig dag för någon som utövar din religionen.”54 Denna frågeställning kan eleverna få ut mycket mer av om man jämför med exempelvis: ”Vilka är de viktigaste levnadsreglerna?”55 Skillnaden mellan ett mer öppet respektive slutet material blir med andra utformningen på materialet. I det första exemplet uppmuntras eleven till att ge ett mer utförligt svar medan i andra exemplet blir svaret mer begränsat. Värt att tillägga är att ingen av upphovsmakarna specificerar vilken nivå eller vilka kunskapskrav som eleverna jobbar efter. Det blir alltså svårt att veta intentionen med
materialen.
När det kommer till religiösa uttryck så är det främst religiösa högtider som står i fokus. Inslag av levd religion finns, som vi kan se i stycket ovan, i diverse uppgifter men det finns inget tydligt fokus på detta ämne. Material som fokuserar mer på urkunder innehåller många
54 Kinell, Caroline. Upphovsmakare till lektionsunderlaget ”Paruppgift: Religion”.
https://www.lektion.se/lessons/lesson/21760 (Hämtad 2021-02-09).
55 Hult, Edith. Upphovsmakaren till lektionsunderlaget ”Världsreligionerna”.
27 gånger textutdrag från en helig text. Värt att poängtera här är att materialet många gånger syftar till att leta reda på svar i de citerade skrifterna. Inga egna tolkningar eller fördjupningar görs i urkunds-materialet.
Ett annat resultat som sticker ut är bristen på material som behandlar Livsfrågor. Värt att påpeka är att det finns inslag av livsfrågor i några få lektionsunderlag men det finns inget tydligt fokus på detta samt att dessa är väldigt begränsade. Det material som kort tar upp livsfrågor ger inte heller några fördjupade kunskaper om dessa.
28
8.2.1 Kunskapskraven i materialet
Tabell 5: Översikt av de kunskapskrav som samtligt material ger eleverna chansen att jobba efter.
För tabell 5 finns det behov av ett förtydligande så att denna förstås rätt. Kunskapskraven, som är numrerade 1–6, följer den ordning av de kunskapskrav som presenteras på
skolverket.se. Exempelvis: 1: ”Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.”56 2: ”Dessutom för eleven enkla
56 Skolverket. Kunskapskraven. Religionskunskap. Religion
Kunskapskrav
Kristendom Judendom Islam
Abrahamitiska
29 resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra
livsåskådningar.”57 Och så vidare.
Den här tabellen syftar inte till att redovisa nivån på kunskapskraven som eleverna ges chansen att visa (grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper exempelvis). Syftet i
tabell 5 är att ge läsaren en förståelse för vilka områden som materialet på Lektion.se tenderar
att behandla. Viktigt är också att nämna är att summan av alla siffror överstiger antalet lektionsmaterial. Detta är på grund av att ett och samma material kan jobba efter fler än ett kunskapskrav. Till skillnad från tabell 1–4 finns det här sällan ett tydligt fokus på enbart ett kunskapskrav.
Punkt 5 och 6 ekar tomma. Detta har att göra med att ämnena etik och moral oftast behandlas separat och det material som fokuserar på dessa har uteslutits i denna studie. Detta på grund av att materialet som behandlar etik och moral sällan, eller aldrig, hänvisar till religionerna samt att jag i denna uppsats valt att lägga fokus på hur utbudet på Lektions.se behandlar världsreligionerna.
Några siffror sticker ut. Det blir ganska tydligt att det kunskapskrav som är allra populärast att jobba efter är just faktakunskaperna. Detta blir inte minst tydligt för religionerna kristendom och islam. Allt från de centrala tankegångarna till hur religionen kommer till uttryck men också en hel del historia om religionerna går att finna inom detta kunskapskrav.
Kunskapskrav 4 (”Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.”58) behandlar först och främst identiteter. Det är få exempel på livsfrågor.
Inom religionerna hinduism och buddhism kan vi se en hyffsat jämn fördelningen kunskapskraven emellan
30
8.2.2 Nivån på materialet
Nivå
Religion
Grundläggande kunskaper
(Eleven kan ej nå högre än E)
Avancerade kunskaper
(Eleven kan nå över E)
KRISTENDOM 8 6 JUDENDOM 7 1 ISLAM 15 3 BUDDHISM 2 2 HINDUISM 3 2 ABRAHAMTISKA RELIGIONER 3 4 VÄRLDSRELIGIONER 4 6
Tabell 6: Översikt över vilken nivå i kunskapskraven materialet har och som eleven ges chansen att uppvisa.
31 avancerade förmågor. Är frågorna däremot uppbyggda på ett sätt som begränsar elevernas svar, exempelvis genom att kryssa i rätt svar eller begränsa deras omfattning på svaren, kan eleven inte uppvisa förmågor på mer avancerad nivå.
När det kommer till det material som behandlar islam är det, precis som kan utläsas från tabellen, oftast mest grundläggande material. Eleverna ges sällan chansen att uppvisa några fördjupade kunskaper eller resonemang om religionen. Det kan exempelvis vara
begreppsträningar eller korta sammanfattningar om islams centrala tankegångar. Ett exempel på begreppsträning kunde se ut enligt följande:
En förklaring: ”Det är viktigt med att be mot Mecka och då finns en inbuktning i väggen i moskén som visar just den riktningen.”59 Varje begrepp var försedd med en bokstav (A till S) och eleven skulle fylla i rätt bokstav till rätt förklaring.
Likadant ser det ut för judendomen. Endast ett material kunde ge eleven chansen att uppvisa förmågor för de högre kunskapskraven. Då handlade det om ett material som berörde både judendomen och kristendomen där fokus var att belysa religionernas centrala tankegångar. Dock så är det, precis som för islam, mest grundläggande kunskaper som eleverna erhåller samt kan visa prov på.
För de övriga religionerna finns det en relativt jämn balansgång mellan å ena sidan grundläggande material, å andra sidan material som syftar till att fördjupa och utveckla
elevernas förmågor och kunskaper om respektive religion. De allra flesta gånger som eleverna kan uppvisa en högre nivå, och speciellt när det kommer till examinationerna, så medföljer det tydliga kopplingar till vilka kunskapskrav eleven jobbar efter.
9. Analys
Resultatet som presenterats har visat att materialet skiljer sig åt både gällande omfattning per religionen och vilken nivå på kunskapskraven som eleverna ges chansen att visa prov på. Det man också kan konstatera är de kontrasterna som finns mellan och inom religionerna.
Exempelvis så skiljer det sig religionerna mellan vilken typ och hur mycket material som finns att tillgå men också vilken nivå materialet uppnår inom en och samma religion.
59 Smajic, Elvin. Upphovsmakare till lektionsunderlaget ”Islam para ihop viktiga begrepp”.
32 För att återigen knyta ann till Boréus och Kohls resonemang gällande innehållsanalysen så kommer det kvantitativa och kvalitativa resultatet inte åtskiljas så mycket i den analytiska delen.60 Förutom de teorier som presenterats i denna studie kommer andra pedagogiska och didaktiska arbeten bidra med att försöka bena ut de frågeställningar som uppsatsen söker svar på samt söka svar på varför resultatet ser ut som det gör.
9.1 Hinduism och buddhism på Lektion.se
Till att börja med så kan man ställa sig fråga varför det finns så mycket material om de abrahamitiska religionerna jämfört med hinduismen och buddhismen. I kommentarmaterialet för religionskunskap så kan vi läsa om att det anses ”betydelsefullt att inte enbart lyfta fram västerländska kulturella uttryck och referenser till den kristna traditionen.”61 Ändå pekar
forskningen i en annan riktning.
Otaliga kandidatuppsatser finns som behandlar läroböcker inom religionskunskap. I exempelvis Sofia Weimers uppsats kan vi läsa om hur läroböckerna många gånger generaliserar bland annat hinduismen och eleverna får, precis som Weimer förklarar, ”en förenklad bild av komplexa religioner.”62 Likadant skriver Kjell Härenstam, professor vid
Karlstads Universitet, att läroböckerna drar många gånger enkla kopplingar mellan
hinduismens lära och samhälspåverkan.63 Dock så analyserar Härenstam läroböcker som inte är inom ramen för den nya läroplanen. Han lyfter å andra sidan en annan viktig poäng. Hinduismen syns sällan i massmedians debatter och anhängarna till hinduismen gör inte mycket väsen av sig när det kommer till att kommentera läroböckernas innehåll. Detta har resulterat i, menar Härenstam på, att författarna till läroböckerna blir mindre vaksamma när de skriver om hinduismen.64
Kort sammanfattat. Risken att någon skulle kommentera och kritisera innehållet som rör hinduismen tycks vara väldigt liten. Detta betyder att ingen kommer kommentera vare sig omfattningen eller kvalitén på det som presenteras om just hinduismen. Om religionen
60 Boréus & Kohl, 2018. S. 51.
61 Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. 2017. S. 7.
62 Weimer, Sofia. Den stereotypa religionsutövaren: En granskning av judendom och hinduism i
grundskolans läromedel i religionskunskap. Kandidatuppsats. 2018. S. 28.
63 Härenstam, Kjell. En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker:
Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”. Karlstads Universitet. 2006.
33 dessutom inte lyfts i olika debatter eller på något sätt uppmärksammas, vilken relevans finns det då för upphovsmakarna till det material som laddas upp på Lektion.se att fokusera på hinduismen?
En annan teori kan förklara dels varför det finns en brist på material som behandlar buddhism och hinduism, dels varför det finns ett så stort fokus på faktakunskaper generellt om diverse världsreligion (se tabell 5). Forskningen om ett allt för västerländskt fokus gällande
religionskunskapsämnet visar att undervisningen går emot det som kommentarmaterialet lyfter fram, att eleverna inte enbart ska få ta del västerländska uttryck.65 Kerstin von
Brömssen skriver i sin avhandling att den västerländska definitionen kan uppfattas som ”ett intellektuellt fenomen”66 och det praktiska inom varje religionen kommer inte fram på samma sätt. Enkelt förklarat så innebär det att religion som begrepp ur ett västerländskt perspektiv uppfattas som att tro är det centrala. Detta går i linje med Jenny Berglunds teori, som tidigare nämnt, och det förekommer exempel i hennes artikel där man i
religionskunskapsundervisning behandlar religioner enbart som tro.67
9.2 Livsfrågor i religionsundervisningen
I tabell 4 blir det klart för oss att de finns en brist på material som fokuserar på livsfrågor. Kursplanen utvecklar begreppet och beskriver det som en förklaring till hur ”meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.”68 Varför det inte
förekommer mer material som fokuserar på livsfrågor blir svårt att dra en slutsats av. Kanske är intresset från upphovsmakarnas sida minimalt eller så finns det annat som behöver
prioriteras. Det kan dock vara av intresse att jämföra resultatet med vad tidigare forskning säger.
Björn Falkevall har i sin omfattande studie försökt förstå hur livsfrågor yttrar sig i
religionsundervisningen och har bland annat undersökt hur dessa frågor behandlats och vilket
65 Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. 2017. S. 7.
66 Von Brömssen, Kerstin. Tolkningar, förhandlingar och tystnader: Elevers tal om religion i det mångkulturella
och postkoloniala rummet. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. 2003. S. 41.
67 Berglund, 2013. S. 166.
34 typ av innehåll de har.69 Då med fokus på den tidigare läroplanen. Trots att den gamla
läroplanen inte behandlas i denna studie finns det annan relevant fakta som Falkevall bidrar med. Till att börja med finns det en rädsla för att uppfattas som en missionerande lärare, antingen för sin egen religionen eller till och med emot någon annan religion. Detta gäller även om läraren har religiös tillhörighet eller inte.70 Det ställs krav på att lärarna presenterar religionerna ur ett objektivt perspektiv för att likställa religionerna gentemot varandra.
En annan faktor som kan vara bidragande till den brist av material som fokuserar på livsfrågor är lärarutbildningen. Några av de intervjuade i Falkevalls studie pekar på att om
lärarstudenterna inte får jobba med dessa typer av frågor kommer de inte skapa sig den kompetens som finns för att undervisa om detta ämne.71 Lärarna måste med andra ord i framtiden söka svar på egen hand om hur livsfrågor och allt som hör därtill ska behandlas i undervisningen.
9.3 Islam på Lektion.se
Av både det kvantitativa och kvalitativa resultatet kan vi utläsa att religionen islam sticker ut i samtliga tabeller. För att knyta ann till Thranes diskussion gällande hur de olika variablerna förhåller sig till varandra blir det i den här studien, och med den empirin som brukats, att islam fungerar som oberoende variabel medan ”Material”, ”Kunskapskrav” och ”Nivå” blir de beroende variablerna.72 Det som dock blir svårt att avgöra, i alla fall i den här uppsatsen,
är om det finns en kausal påverkan mellan de olika variablerna. Kort förklarat så skulle en kausal påverkan innebära att det finns ett statiskt samband mellan å ena sidan Islam, å andra sidan ”Material”.73 Varför detta blir svårt att avgöra är på grund av den begränsade empirin
samt att endast en lektionssajt har brukats. Man kan alltså inte dra slutsatsen att islam alltid kommer att påverka de ovan nämnda variablerna. Det vi dock kan utläsa är att det finns tydliga tendenser när det kommer till materialet båda gällande omfattning per religionen men också vilken typ av material.
69 Falkevall, Björn. Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk
religionsdidaktik. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. 2010. S.10.
35 Materialet som finns att tillgå är som sagt av enklare karaktär. Materialet ger sällan eleven chansen att tolka, resonera eller dylikt för att nå upp till de högre kunskapskraven. Man kan säga att det finns två sidor av detta resultat. Till att börja med så innebär grundläggande uppgifter inte något negativt. John Hattie och Gregory Yates belyser vikten av att lära sig olika begrepp effektivt får att i sin tur effektivisera lärandet. Hattie och Yates pratar då om att minska på de ”kortvariga belastningarna”74, vilket innebär att om en människa ser ett ord som hen inte känner igen kommer det gå åt mer energi för individen. Detta kan resultera i att ”en rad obekanta ord försvårar förståelsen enormt.”75 Har man inte grunderna med sig kommer
den energi som går åt att klura ut de allra mest grundläggande begreppen inom religionen tas ifrån den energi som krävs för att förstå religionen mer på djupet. Grundläggande
begreppsträning, lättlästa texter med mera är utifrån det här perspektivet nödvändigt för att komma vidare i sin utveckling.
För att kontrastera Hattie och Yates argumentation kan man ställa Skolverkets rapport
gällande de högpresterande elevernas situation i motsats. Rapporten vittnar om hur elever som befinner sig på en högre nivå många gånger inte stimuleras eller uppmuntras tillräckligt i klassrummen samt att deras lärande inte utmanas tillräckligt. Detta resulterar i, enligt rapporten, en understimulans för dessa elever.76 Med andra ord behöver de högpresterande eleverna ständigt utmanas för att komma vidare i sin utveckling och det tål att ställa frågan om ett grundläggande material, som jag tidigare diskuterat, gynnar dessa elevers
lärandeutveckling. Vidare lyfter rapporten om att ”en kontinuerlig anpassning”77 bör göras för de högpresterande eleverna. Detta går i linje med den formativa bedömningen där bland annat Dylan Wiliam figurerar en hel del. Formativ bedömning går kort förklarat ut på att eleverna få ständig återkoppling på det de gör i undervisning.78 Varje uppgift, allt eleverna säger med mera ska bedömas och återkopplas direkt.
Wiliam argumenterar för att lärarna många gånger planerar för hur undervisningen ska se ut och mer sällan undersöka vart eleverna befinner sig i sitt lärande.79 Om man förutsätter att en lärare ger ut ett material, som är av grundläggande karaktär, till samtliga elever, i vilken grad har man tagit hänsyn till elevernas individuella lärprocess? Syftet i min studie är återigen att
74 Hattie, John & Yates, Gregory. Hur vi lär: Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur. 2014. S. 75.
75 Hattie & Yates, 2014. S. 75.
76 Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. 2012. S. 49–50. 77 Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. 2012. S. 50.
36
inte kritisera det material som finns att tillgå på Lektion.se. Jag vill istället uppmärksamma
framtida lärare, studenter med mera på att ta hänsyn till elevernas förmågor, och var de befinner sig prestationsmässigt, innan man söker och delar ut material som eleverna skall jobba med. Pedagogen ska alltid ha ett syfte med det man gör.
9.4 Didaktisk analys
Denna uppsats har studerat materialet som går att hämta från Lektion.se utan att ha tagit hänsyn till i vilka sammanhang eller eventuella intentioner upphovsmakarna kan ha haft med respektive material. Examinationerna, arbetsuppgifterna, med mera har studerats utifrån hur de ser ut utan några andra omkringliggande faktorer. Detta går givetvis att diskutera hur rättvist materialet behandlats. Dock så kan man konstatera att det många gånger inte
medföljer givande och tydliga instruktioner för hur materialet ska brukas. Det är alltså oklart hur framtida brukare kommer att nyttja diverse lektionsmaterial.
För att återigen knyta ann till Dylan Wiliam och hans formativa bedömning så kommer allt som eleverna gör i klassrummet att utvärderas och betygsättas. Utifrån den formativa bedömningen så kommer även materialet från Lektion.se att komma med i lärarens bedömning, oavsett vilken typ av material. Dock så argumenterar Wiliam vikten av att informera eleverna vad exakt det är de ska lära sig.80 Jag har i denna uppsats lagt mycket fokus på de högpresterande eleverna men här är det relevant att lyfta in samtliga elever. Wiliam menar på att om eleverna får klart för sig om vad det är de ska lära sig så kommer, främst de lågpresterande eleverna, att förbättra sina prestationer.81
Det kan därför uppstå en problematik med att hämta hem material från Lektions.se, eller andra lektionssajter, där inga tydliga instruktioner eller beskrivningar av materialet finns med. Värt att nämna är att det finns upphovsmakare som skickat med givande instruktioner men de är väldigt få. Slutsatsen blir här att det blir svårt att inkludera material från Lektion.se inom ramen för den formativa bedömningen. Bristen på utförliga instruktioner och, som jag tidigare diskuterat, svårigheten med att ge ut ett material som är anpassat för samtliga elever går inte i linje med Wiliams formativa bedömning.
