om STRÄTT F
u O
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rosträtt.
MOTTO: Vi trtnna ai&ig@a ad nrpcket f& en stor sak som en h r sak luan g6ra f& o s .
II
VIII. ARG. 11
Efter valen.
Taleii iiro i i i i avdiitade - (le iiiiirk- liga val, tia svciisi;a folket för första gangeii satt till såvtil de kommunala represeiitatioiieriiü som laiidstiiigeii på (leii allriiiiiiiia ocli lika röstriitteiis griind. Resiiltateii :i\- \:aleii i vad tlet giiller iiui.tifiirtlcliiiiifi.eii ha så siiiå-
iiiiigoni iiifiiitit i pressen iiiider de gtiiigiia \.cci<oi.~ia, iiieii eii m e r iii& paeii- de statistik iivei. tleiii fåi. iiiaii iiiiiiri viiiita på.
Sålunda ii i tlet iiiiiiii icke bekant, i
*. il!;cvi 1 1 t si vii ~ k q i !'p Ii\-iii ~ O ~ I I W tlel i :iri t i raleii. A t t tleltagaiitlet varit gaiislia livligt åtiiiiiistoiic i stiiclrima iir dock tämligeii siilwrt. l i e i i naturligtvis ä r det icke ti.oligt, a t t (le i regel tleltapit till lika liiip pi'oc'eiii soiii iiiiiniieii.
Maii slriillg. iiiistaii ocksci \silja siiga, a t t något såtlaiit 1iiiap1)ast \-arit att iiii- s k a . Ty \-i ffi iiit<. gliiitima, a t t de iiya
\."I. ;i jaima i ii\-ei~viipaii(lc grac! iit- gjorts a\- I i \ - i i i i i o i . . ileii u / / v t ~ ~ u ) t u rikt- ilitteii iii(vlfiii(le jii a t t v i i Iiel iiiliiigtl persoiiei., soiii fiiiwt c j \.arit i%stberiit- tigade, sdsoiii (le flesta liust riir, l i e i i i -
madiittrai* och Iieiiibitriitleii i ett slag f a t t r i i s t r i i t t . Det iir tlå icke a t t be- giira att alla liviniioi', soiii fiir n å g r a måriatlei. setlaii icke haft eii taiilie på a t t (le sliiille fci i*iistriitt, iiied ett slag skola lia alltleles k1ai.t för sig, Iiiir de vilja rikta. Och det iii. tlå trots allt iiiera viiidigt om ('ii p e i w i i siiger: Jag Iiiiiiiiet. c j t i l l fiirli~dlaiitleiia och \-il1 cliirfiir iclw iiista, iiii oni lioii iiimiiar sin f ~ l l i i i a l i t d t fiirsta biinta agciit, soni vill n a r r a lieiiiie tiiirtill.
'A aiitlra sitlaii Iiai- blaiitl (le iiya
Jaiide iiitresse fijr a t t siitta sig iii i s i n a iiya i.iittiglieiei* ocli skaffa sig till- riiclilip iiisikt för a t t riitt kuiiiia iitiiva deii.. I~iistrtittsfiireiiiiigariia så\-iil soin fiireliisiiiiigsfiireriirigür ocli e11 tlel an- dra kulturellt intres,serade fiireiiingar ha också fiirsijkt a t t tillniiitesgå detta i ii t res se ge ii om ai io rd ii a n de a v k u rser
j liomiiiiiiiaIkiinslial>. Naturligt\-is lia också de olika partierna g j o r t sitt hii- s t a f ö r att - var efter s i n art - iipp- lysa de n y a viiljarna ocli anordnat val- möten för kvinnor, vilka iiven tyckas ha varit talrikt besökta. Det liar såle- 1- _. iiiiiliga viiljarna fiirnitirkts ett gliid-
STOCKHOLM, 15 APRIL 1919
t1c.s visat sig, att I i i i L' k \ ~ i i i i i o r i i a viil fått eii riitlighet, s å kiiiiiia (le o c i l r s ~ tlet aiisvai' den iiicdfiii. ocli vilja upp- fylla siiia iiya pliktci* pii biista siitt.
1511 f'ifiga s o i i i iiiaii iiütiirligtvis koni- nier att sl>eliiilera iiver lir, liiir livin- iioriian iiliatle iiistriitt liar inverkat på gartisttilliiiiigeii. Som riistiiiiigeri iir
Iiciiilig, !<an iiigeii statistik g e ett till- i'iirlitligt s v a r pii rleii fragaii - och iiigeii aiiiiari liellci.. Ty det iir icke Iirinnoriias iiliatle inflytande som iir det eiitla iiya iiiomeiitet vid de iiii fiir- rättade raleii, iitaii tlet. iir också den graderade skalans borttagande och deii alliniiiina iöstriitteiis iiifiiraiide liveii f i i r iriiiiineii. A t t dessa fiiriiiitlriiigar skulle meclfiira stora vinster fiir det
a partiet \-ar fiirut- sett, inen om kviiinoriia Iia iikat eller iiiiiiskat dessa, kar1 aldi.ig nied siilier- het avgöras.
Deii omstäiidiglieteii att k\-iiinorna
nii haft. l i l a stort inflytande på valen som iiiiinneri, h a r liven medfört, att val- ledningarna blivit mera tilliiiötesgåeii- (le med iippsättaiide aT kvinnliga kan- didatei.. Äiiiiii förellgger inte någon soiii helst statistik över Iiiir m å n g a kvinnor som komniit in i de lrommu- nala korporationerna, nien säkerligen ha kvinnornas antal diir ökats. Lika- ledes komma viil en del kvinnor a t t
h1i niedleiiiiiiar a\y landstiiigeH, till \ i l - Iiet (le först iiii blivit \Talbara.
Dessa föiltållaiideii iiro Iiellei. icke
iitxii vikt, i i i i i . tlct giiller Lvinrioriias
fiii. allrriiiiiiia aiigcliigeiihcter.
Ty blii)te\ e n institution iiteslutaiitle a\- intiii, s a f?t h-innoriia gliriia den i i p p fattiiiiigen, a l t det iir cii aiigeliiqenliet,
soiii inte angår dem, »VII soin de tliir- fbi. iiite heliijva Iiålla reda på. Xen l-cta de, a t t tliii. iiveii sitta liviniiliga representaiitei, titta de giiiaa efter i tidniiigariia, vad dessa Iia sagt, och 55
lioiiiiiiei* i i i t i ~ s s e t fiir sjiilva Erågoriia så miåniiigoni a v sig sjiilv.
Kiiiellei~tid LIT det tydligt, att iiiiiiu i t å r tlrt stora flertalet l r ~ i i i n o r ganska i'i.ainrnüiicie fiir de iiya uppgifter, soiii iiii koinniit (lem till del, on1 iiii deras intresse redaii tir viickt. Det iir diirför riislriittsföicrijiigariias moraliska skyl- dighet a t t göra sitt biista fiir a t t vid- niakthålla detta iiitresse och hjiilpa 1- : iiiiiorna att fijrvärva de kunskaper de behöva. Och det iir deii lugnare pe- rioden mellan valen, soiii röstriittsför- eningarria böra u t n y t t j a f ö r sitt neu- trala upplysningsarbete. S t r a x t före valen niåste ,i, om vi vilja göra v å r t inflytande gällande, verka inom parti- erna, och valagitationen blir s"l1 a an en fullt 'opartisk upplysning. Men dess- einellaii känna vi ändå med förnyad
1) N:r 8.
Kvinnorna och freden.
Kz.iti?,0li01nIiiitt~ri !ör c~cirn1~ii.g j r cd l<«llnr t i l l koligress.
Deii iiiternatioiielia Iiviiiiiol~oiiiiiiit- i611 f ö r varaktig fred (I. C. W. P. P.), soni bildades \-i(l k\-iiiiio!ionffressei~ i Haag 1915 och boni liar haft till e11 av s i n a friinista iippgiflcr a t t fiirbeietla
eii kongress i saiiibaiitl med fredssliitet,
h i - geiioni sin oidfiiraiitle Jane Ad-
danis i Chicago iitsgiit kallel5e fil1 kongress i Berii deii 5 inaj. Geiioni "De svenska liviiinoriias fredsliedja", hil- (lad på iiiitiatil- a v sreiislia sektioiieii, Iini- p ? ~ fredskroiielistor insaiiilat5 ],i..
7,183: 66. Diirifi.511 avgår fiir orriLo\t- iiatlei. 0c.h propagaiitla k r . 1.281: 85, hterstår sålede5 lir. 5,901: 79, e n h i i i i i i i i a
soni e j fiirslår till effekt iv1 bidrag A t
iiiåiiga. Alla, som iiiiielia fredslarone- listor, t o i d e siiarast möjligt ii~siiiitla dessa till friilieii N. Widegren, Si1)yIle- gatan 59.
.
Ännu en seger för kvinnosaken i England.
E l i tclegraiii fi*åii L o i i d o i ~ ii:etltlelar att uiiderliiisct \ id andra liisiiiiigeii eii- liiilligt aiitagit e n a\ Laboiii. Party viickt iiintioii, soiii a \ a t t i i p p l i i ~ \ ii
liiiidi*cii fiir Iiviiiiitit's aiistiilliiiiig i ci- vila ocli jiiriiliska :imbctsvcrk, a t i flii.- liiiia dem ralriitt pa samnia 1 illkor honi niiiii saiiit att g c ii\ iiiiiliga tittlinpar a\- deii eiigelslia IiOgatlelii r a t t att sitta i iiverliiiset. i2tltlisoii aiitytldc, att re- geri iigeii e j s bii 11 e gotlki i I i i i a fiii.hl age t om iiridriiig al7 (le be3tkeiide illkoren f ö r Iiviiiiilig \allaiitt ocli tliii-för skulle föreslå tleiiiia paragrafs uppliii\ aiitle
\ id l)illeris beliaii~lliiig i i i f i h iiiitlei.liii- hets komrnitti.. De i)vi.iga j hilleii fii- reslagiia ref ori i i e r i i a t ort lc tl ii r ~ i i i o t i princip koiiiiiia a t t g o t l l , i i i i i i a h .
styrha, I i i i i x vi alla k\ iiiiioi., o b e ~ o e i i - de a r partier och sanili~illslilassei~, i i n -
iiii måste Iiålla sammaii och lijiilpa
\ araiidra att viirdigt iipi~fylla de aii- språk, soiii \ år iiya sttilliiiiig i sani- liiillet åliigger os\.
Kli är det \isserligeii \ ; i l låiigt lidet på våren f ö r a t t aiiortliia iiya kurser, men röstriittsfiiieni iigariia böra åtiuiii- stone börja tiiiika på, liiirii de \ a r i h i i i stad skola till Iiösteii 115 biista satt fylla deii uppgift soni n u särskilt på- vilar os:, - kvinnoriias iipplysning.
Gulli Pefrini.
6
2
ROST-TT F Ö B KVIHNOB
utkommer den 1 och 15 i var m b a d med nn- dantag av juii och augusti månader.
Redaktionskommitte :
A X N MABGRET HOLMGEEN, EBBA PALMSTIERNA,
ESTER BRISMAK, SIGSE JACOBSOK.
Redaktion cch Exp. : 24 Brunkebergstorg 1
Rdaktionstid: onsdag och lördag kl. 1/s3-1/s4.
Expeditionen oppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 14729.
Telegramadress : Rösträtt, Stockholm, Prenumeration genom posten :
Pris f6r 1919 Kr. 2:50.
Uwummer 15 öre.
FBr utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postarivisning tiii tidniigene exped.
Annonspris: 10 öre per mm. å sista sidan, 15 6re B de övriga. Vid längre tids annonsering rabatt.
.-
R U SI T R Ä T T e~ B Y R Å N
24 Brunkebergstorg *, Stockholm Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.
Öppen vardagar kl. 1-4.30 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare trrffas personligen kl. 1-3 e. m.
Kvinnlighet soni merit.
T'id återbeslittande av den lediga rektorstjänsten vid Stockholms folk- skoleseminarium h a r skolöverstyrelsen givit sitt Eörord å t seminarielektorn i Falun, Anna Sörensen. Hiirom har be- svär anförts a v en annan sökande till platsen, ledamoten a v första kamma- ren, seniinarielektorn i Linköping, OS- ear Olsson, som anser a t t överstyrel- sens förord strider mot de av riksda- gen 1917 fastställda grunderna för fri och öppen tävlan mellan män och kvin- nor till ämneslärare och rektorsbefatt- ningar r i d folkskoleseminarier. Han anser sig niimiigen beträffande meri- ter jiimnbördig och i några avseenden överlägsen lektor Sörensen, som en- ligt lians uppfattning endast h a r en förtjänst framför honom - den uti vara kvinrca!
O , I sena tiders kvinnor! Rannsaken edra hjärtan! Kännen I tillbörlig vre.
de vid tanken att möjligen egenslrapen a\- a t t Tara kvinna skulle kunna räk- nas som merit vid besättandet a v rek- torsbefattning r i d seminarium med kvinnliga elever? Ären I riktigt liviti alla gainla, atavistiska föreställningal om betydelzcii a v kvinnlig ledning 1
fråga om unga kvinnor och ären I full1 redo att acceptera den OlssonskL:
ståndpunkten med alla dess konsekven ser?
!Fy naturligtvis kunna vi med sna raste vänta en förstakammarmotior om undanrödjande a v de formella hin der, som alltjämt ligga i vägen föl kvinnors besättande a v rektorsbefatt ningar vid läroverk med manliga ele ver. Och naturligtvis kommer våi riksdag, i full och hel tillämpning a 7
principen att statstjänster böra tillsät tas på grund a v "förtjänst och skick lighet allena", a t t bifalla motionen Det gäller för kvinnorna att vararedc f & den nya tidens - och den nge man nens - krav!
Fallet Olsson kontra Sörensen ha sitt stora intresse u r principiell syn punkt. De bägge kandidaternas pro fesionella förutsättningar för befatt ningen undandrager sig givetvis bedö mande från deras sida, som icke ärt sakkunniga.
Anna Kleman.
B Ö S T R Ä T T F Ö B KYIIPHOR
Propositionen om kvinnor öst rät ten.
Avlämnad inför riksdagen den 22 mars i år.
U r den kungliga propositionen om poli- isk rösträtt för kvinnor på samma villkor om för män, framlagd inför riksdagen den i2 mars i år, meddela vi härmed de v i - entligaste punkterna. Det förtjinar att Gipekas att denna gång, €ör första gången den kvinnliga rösträttens historia, ingen notion väckts mot förslaget. (RubrYker och iursiveringar äro R. f. K:s.)
Fn historilz över den kvinnliga röst- rättsfrcigans läge.
Kvinnornas rösträttsfråga står bland andra olösta spörsmål på författnings- ivets område i ett alldeles särskilt äge. Övriga inskränkningar i den all- n ä n n a rösträtten, sådan denna genom 1907-1909 års författningsrevision ge- staltades, kunde betraktas såsom betin- :elser för sagda författningsförslags Intagande a v regering och riksdag, låt vara att vidsträckta meningsgmp- per inom folket icke därmed ställdes till freds. Vad åter angår kvinnorost- rätten, har dess berättigande soin en given följd av, att männen erhölle röst- rätt, på det mest auktoritativa sätt vid skilda tillfällen erkänts utan a t t rät- ten ännu bragts till förverkligande.
Att, därest allmän rösträtt införts för män, röstriitt för kvinnor bör följa så- som en oavvislig konselrvens, h a r re- Jan uttalats av den främste grund- läggaren a v 1866 å r s riksdagsskick Louis de Geer - själv visserligen icke anhängare av den allmänna rösträtten.
Till de Geers mening härom anslöl sig därefter 1899 års konstitutionsiit- skott vid dess avstyrkande yttrande över de framstallningar, som nämnda a r gjorts till riksdagen angående en omläggning av grunderna för män- nens rösträtt. Och d å K. M:t år 1902 förelade riksdagen förslag on1 en po- litisk rösträttsreform p& den lrommu- nala rösträttens grund, förklarade då- rarande statsministern frih. v. Otter, att, därest frågan om införande om all- män rösträtt måhiinda j n o m den när- maste framticlen komme att framträ- Ja, densamma otvivelaktigt måste för- bindas med förslag om rösträtt även Pör kvinnorna.
Alldeles samma ståndpunkt i fråga om den allmänna rösträttens inverkan på ett ståndpunktstagande till livinn- lig rösträtt intogs av 1906 års riksdag.
Med hänsyn till det förslag till allmän rösträtt, som då förelåg, och dess sam- band med kvinnornas rösträttsfråga beslöt nämnda riksdag att i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan hos K. M:t anhålla om allsidig utred- ning a v den motionsvis väckta frågan om beredande av politisk rösträtt för kvinnor. Riksdagen motiverade sitt be- slut bl. a. därmed, att det näppeligen kunde vara förenligt med införande av en så vidsträckt valrätt för män, som ifrågasatts, att från direkt politiskt in- flytande utestänga kvinnorna, vilka hade l i k a stora intressen att tillvara- taga i samhället som männen och där- för borde sättas i tillfälle a t t genom deltagande i de politiska valen göra dessa intressen tillbörligt beaktade.
Detta riksdagens principuttalande till förmån för kvinnlig rösträtt såsom en logisk konsekvens a v den allmänna rristrättens erkännande föranleddc emellertid icke frågans upptagande j 1907 års författningsproposition. Så- som skäl härför anfördes, dels att den.
na vittutseende fråga kunde befarar fördröja lösningen a v männens röst.
rättsfråga - en farhåga, som f ö r a n lett sakens undanskjutande jiimväl den år 1906 avgivna rösträttsproposi.
.ioneii - och dels a t t spörsmiilet om rösträtt för kvinnor så nyligen hän- skjutits till en utredning, vars resul- Lat ännu icke förelåge. Men i 1907 å r s proposition gavs tillika ett oförbehåll- samt erkännande av det berättigade i l e n pågående rörelsen för att kvinnan, den gifta såväl som den ogifta, måtte kunna sjiilv bevaka sina egna intres- sen och ä g a a t t lika med mannen del- taga i det offentliga livet; och uttala- des i propositionen den övertygelsen, att politisk rösträtt för Sveriges kvin- nor i en n ä r a liggande framtid 1- Lom- me att bliva verklighet.
Motioner i fr&gan.
Den rörelse, som ställt Irrar p å röst- rätt för kvinnor och vars verksamhet i 1907 års författningsproposition med ett så varmt uttryck a v erkännande omförmäldes, h a r under de år, som gått efter det 1907-1909 års författ- ningsändringar trätt i verket, fortsatt a t t vaxa med ölrad anslutning inom alla partier och samhlillsklassei. Till riksdagen h a r kvinnornas rösträtts- krav, sedan den a v K. M:t p å riks- dagens hemställan föranstaltade iitred- ningen blivit slutförd, framförts ge- nom K. M:ts år 1912 avgivna propo- sition (n:r 110). Därjämte h a r frågan upprepade gånger gjorts till föremål för motioner i riksdagen. Så h a r efter tiden för den allmänna rösträttens in- förande fallet varit vid 1909, 1911, 1912, 1914 och 1917 års riksdagar. Hiirvid har lir Branting m. fl. medlemmar av det socialdemol~ratislra partiet väckt vissa särskilda yrkanden, vilka väsent- ligeii ägt samband med motion" tirer- nas tidigare omnämnda k r a v på de allmänna rösträttsstreckens revide- ring. I propositionen a v år 1912 och i de från liberalt håll framkomna mo- tionerna h a r man däremot i forsta hand ansett det angeläget att få kvin- nornas röstriitt erkänd på nu gällande röstrüttsgrunder utan sammanförande med spörsmålet om de allmänna röst- rättsinskränkningarnas lämplighet. I 1912 års proposition liksom i samtliga därefter väckta motioner, från vilket hå11 de iin kommit, h a r man emellertid i princip utgått ifrån, att kvinnorna borde erhålla rösträtt under samma betingelser som män, silledes vid lika ålder etc.
Frågan om röstriitt för kvinnor har vid samtliga h ä r särskilt omnämnda tillfällen, d å den rarit föremål för riksdagens behandling, bifallits a v an- d r a kammaren, men avslagits a v för- s ta kammaren.
Frågans lösning rucker närmare.
Propositionen redogör för h u r i no- vember 1917, då de nyss förut förrätta- de valen till riksdagens andra kamma- re visade en majoritet för kraven på författningsreformer, sakkunniga a v civil- och justitiedepartementen till- kallades för att utreda och lämna för- slag till de önskade reformerna. För klarläggande a v frågan om kvinnans rösträtt behövdes ingen siirskild utred- ning, då sådan redan förefanns.
Vid 1918 års lagtima riksdag förnya- de E. M:t sin framställning om infö- rande a v rösträtt för kvinnor på sam- m a villkor som för män. Aven denna gång föll förslaget härom på grund av första kammarens ställning till frågaa.
Andra kammaren antog E. M:ts för- slag efter konstitutionsutskottets hem- stgllan med ett tillägg, avseende att bereda äkta makar möjlighet att under vissa betingelser rösta genom endera maken.
Sveriges äidsta, största o. bäst
A.-B, JOHN Vm LÖFGREN & G:O renommerade specialaffär j
Siden- & Pile-Kläaningstyger
Kungl. Hofleverantör
B w t . 429 Fredsgatan 3, Stockholm, A+ T. 5848 Provert 1sndsortensändasgratfso.ianco
N:R 8
Vid tiden för a\-l&ninandet a v ovan- nämnda utredning stod det klart för statsrådet, a t t skyndsamma åtgärder från statsmalrteriias sida borde vidta- ras för a t t tillmötesgå de reformkrav G författningslivets område, vilka med växande styrka och obestridligt berättigande länge gjort sig gällande inom v å r t folk. Mitt under världskri- get hade det ena landet efter det andra sökt vinna ökad samling omkring de krävande yttre och i n r a uppgifter, som kristiden medfört, genom att bereda folken största möjliga delaktigheter i ansvaret för sina öden. Ett krigföran- le land soni England, ett neutralt land i h å r t utsatt ställning som Hol- land, hade funnit det utgöra en ange- lägenhet a v största vikt a t t i ett jäm- Förelsevis tidigt skede av kriget taga vittgående steg f ö r ytterligare demo- kratisering av sina författningar. Ef- ter det mellan de krigförande träffade stilleståndet hade därefter inom de de- lar a v Centraleuropa, varest styrelsen förut \-arit mer eller mindre autokra- tisk, det gamla regeringssättet störtat samman och lämnat rum för regerin- gar, vilka i en radikalt genomförd de- molrrali sågo ett oeftergivligt villkor för framgårig i sin striivan att upp- rätthålla en ordnad samhöllsutveck- ling. Siirskilt dessa sistnämnda tilldra- gelser under hösten 1918 måste givet- r i s återverka på follrstämningen även i v å r t land till skärpande och påskyn- dande av de ouppfyllda kraren på en omfattande och djupgående författ- ningsrevision.
Under sådana omstiindigheter fann sig statsrådet böra tillstyrka K.
M:t att i den utst räckning, som grundlagsenligt liite sig göra, redan vid den för annat ändamål saniman- kallade urtima riksdagen framrägga författningsfrågan till behandling. Till slutligt avgörande kunde visserligen allenast då företagas en revision a r kommunalrösträtten och därmed sam- manhängande spörsmål. Men regerin- gen ansåg det angeläget att samtidigt tjllkännagiva grundlinjerna till hela sitt program för en författiiingsrevi- cion f ö r a t t därmedelst klargöra, att frågan i själva verket borde betraktas såsom ett helt och ofördröjligen brin- gas till sin lösning, så snart de for- mella betingelserna hiirför kunde upp- fyllas.
Förslags framluggande vid tirtima riksdagen.
Enligt Iiär förut angivna linjer och under framhållande av frågans sam- band med en allmän författningsre- form avgavs därefter förslag om en revision av kommunalrösträtten ar K. M:t till 1918 års urtima riksdag.
Bland andra nyheter i förslaget var den, a t t kvinna skulle bliva valbar även till landsingen.
Förslaget innehåller vidare bestiim- ruelsei, som avse att i grundlag giva kvinnor valrätt och valbarhet till riks- dagens båda kamrar p å samma villkor som män. Vad angår val till första kammaren, hava j u kvinnorna icke va- rit utestängda från indirekt ralrätt, varjämte de såsom stadsfullmäktige i vissa större städer ä r e n kunnat äga direkt valrätt. Genom tidigare om- nämnd ändring i landstingsförordnin- gen erhöllo de nyligen också möjlighet att såsom ledamöter i landsting vara elektorer vid förstakammarval. Nu föreslås sådana ändringar i riksdags- ordningen, a t t kvinna skall v a r a val- bar till första kammaren (par. 9) samt valbar och valberättigad till andra kammaren (par. 16 o. 19). Emellertid har, liksom i tidigare förslag, ansetts lämpligt a t t medgiva kvinna r ä t t att utan särskilda skäl avsäga sig riks- dagsmannauppdrag.
Vid behandling a v frågan om kvin- nas rösträtt har från olika håll, sär- skilt inom riksdagen, framhållits an- gelägenheten av, att de gifta kvinnor- na icke allenast genom lagbestämmel-
