SVERIGES 1\.YRKOR
KONSTHISTORISKT IN'v'E~IUM MED3TÖDAVKYI1T.$1HIST! O.ANP.AKAD
UTGIVET AV~IGURD CUR'MAN OCH JOHNNYROOSVAL
UPPLAND
BAND I. HÄFTE 3.
VÄRMDÖ SKEPPSLAG
AV
SVEN BRANDEL, ERIKO.JOHANSON
OCH
JOHNNY ll.OOSVAL
M.FL.KYRKOR
I
VÄRMDÖ SKEPPSLAG
KONSTHISTORISKT INVENTARIUM
UTARBETAT AV
SVEN BRANDEL, ERIK O. JOHANSON
OCH
JOHNNY ROOSVAL
M. FLMED STOD AV
KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN
UTGIVET AV
SIG URD CURMAN
OCHJOHNNY ROOSVAL
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FORLAG STOCKHOLM
UTGIVET MED BIDRAG AV HUMANISTISKA FONDEN
Esselte aktiebolag Stockholm 1949
506679
Förord
l,Jtarbetandet av Värmdö skeppslags kyrkabeskrivningar uppdrogs redan år 1912 åt arkitekten, sedermera antikvarien Sven Brandel, som också vid sin år l 931 inträffade död hade slutfört huvudpar
ten av detta arbete. Efter Brandels bortgång inträdde en paus i beskrivningsarbetet, men 1937 uppdrogo utgivarna åt fil. lic. Erik O.
Johanson att på grundvalen av Brandels arbete fullborda manu
skriptet till detta häfte.
Olika omständigheter vållade emellertid ytterligare uppskov med utgivandet, och sedan lic. Johanson övergått till annan verk
samhet, överarbetades manuskriptet slutligt av undertecknad Roos
val samt av antikvarien Per-Olof Westlund och fil. lic. Ragnhild Boström, varvid Roosval ägnat sig i huvudsak åt Värmdö kyrkas byggnadshistoria. Antikvarien W estlund har ensam utfört beskriv
ningen av Boo nya kyrka, liksom fru Boström av Sandhamns ka
pell jämte Hårstens kapell.
Detta häftes tillkomst har sålunda varit mer än vanligt komp
licerad och utdragen. Då det nu framlägges färdigt, vilja utgivarna uttala ett varmt tack till samtliga medarbetare för deras tålmodiga arbete. Vi ha även anledning att tacka de experter som välvilligt bidragit med sina ingående specialkunskaper, främst dr Agnes Geijer rörande textilier, docenten Bengt Hildebrand rörande biografiska frågor, civilingenjören Alb. Löfgren rörande tennföremål, intenden
ten Göran Axel-Nilsson beträffande de skulpterade gravmonumenten.
Till prästerskap och kyrkabetjäning inom de här behandlade sock
narna framföres även ett vördsamt tack för allt visat intresse och tillmötesgående och all lämnad hjälp under arbetet.
Utgivarna äro glada kunna meddela, att detta häftes fortsättning, som skall omfatta Åkers skeppslags kyrkor och som utgör första Upplandsbandets sista häfte, redan föreligger i korrektur och torde utkomma vid årsskiftet.
Stockholm i juli 1949.
SIGURD CURMAN JoHNNY RoosvAL
IV
Innehåll
Värmdö kyrka .......... ....... ........... ..............·....... 403
Möja kyrka ... . . ... .... . ... .... . .. .. ... .. . . .... ... . . .. 488
Boo kyrkor 502 Gustafsbergs kyrl'a . . .. . . ... ... . ... . .. .. . ... . ... . .. . 524
Ingarö kyrka .. . ... . .. . . . ... . . . .. ... ... .. . ... , .. 529
Djurö kyrka ... .. . ... . ... . ... .. .. . . . .. . . ... 540
Sandhamns kapell ... .. . . ... 560
Hårstens l<apell . . . 565
Viktigare förkortningar använda i detta häfte
Övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsre
gistret till Nordisk Familjeboks tredje upplaga.
DIPL. SvEc. = Svenskt Diplomatarium.
ELGENSTIERNA = Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Stockholm 1925- 36.
Sv. K. = Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium.
UPMARI>: = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520- 1850, Stoc.k
holm 1925.
A.T.A. = Antikvariskt-topografiska arkivet, en soc.kenvis ordnad samling V .H.A.A., Stockholm.
B. ST. = Kungl. Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm.
K B. = Kungl. Biblioteket, Stockholm.
L ST. = Kungl. Lantmäteristyrelsens arkiv, Stockholm.
N. M. = Nationalmuseum, Stockholm.
R. A. = Riksarkivet, Stockholm.
S. L. Lic = Stockholms Läns Lantmäterikontor, Stockholm.
ST.-PROT. = Sockenstämmoprotokoll.
ST. H. M. = Statens Historiska Museum. Stockholm.
U. F. T. = Upplands Fornminnesförenings Tidskrift.
U. L. A. = Landsarkivet, Uppsala.
V. H. A. A. = Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien, Stockholm.
V. S. F. Å = Värmdö Skeppslags Fornminnesförenings Tidskrift.
VIs. = Visitation.
ö. I. Ä. = Överintendents Ämbetet (efter 1918 Kungl. Byggnadsstyrelsen), Stockholm.
I förening med måt;tuppgifter
B. = bredd. Diam. = diameter. Dj. = djup. H. = höjd. L. = längd.
Samtliga mått, där ej annat angives, i cm.
Silverstämplar tydda enl. UPMARK. Tennstämplar t ydda enl. ALB. LöFGREN, Det svenska tenngjutarehantverkets historia I, Stockholm 1925- 33.
VÄRMDÖ SKEPPSLAG
AV
SVEN BRANDEL, ERIK O. JOHANSON
OCH
JOHNNY ROOSVAL
M. FL28- 5ono79 Sver i(le.< Kyrkor i Värmdö skepps/a(/.
Fig. 425. Värmdö kyrka från s.o. Foto N. Lagergren 1045.
Ausscres von SO gcschcn. Exlcrior fi'Oin S.E.
VÄRMDÖ KYRKA
UPPLAND, $TOCKHOLMS LÄN, VÄRMDÖ SKEPPSLAG,
$TOCKHOLMS STIFT, VÄRMDÖ KONTRAKT
Tryckta källor: DIPL. SVEC. II r, n:is 19,1G, 2332, 2:596, 2399 nämner Värmdö åren 1314, 22 och 23. ~ H. ALM, Värmdö kyrka i ord och bilder, V. S. F. Å. 1935. ~ F. DE BnuN, Värmdö skeppslags äldre historia, i U. F. T.
VIII, H. 35, Bil. 2, sid. D (huvudsak!. sockenbcskr.). - C. A. KLINGSPOH, Värmdö, i Bidrag till Upplanels beskrifning, U. F. T. II s. 254. - 1829 års INv., publicerat av G. HELLSTRÖM i V. S. F . A. 1930. - HEllBINDEns KYRKOBESKn.
i H. A. (jfr nedan), avtryckt i veckotidskriften Aftonbladet 1784, 19, 22, 23, 27 april, 4, 7, 13 maj och 1G aug. - G. HELLSTRÖM Värmdö prästerskap efter re
formationen, V. S. F. Å. 1935-36, bil., samt 1939, bil.
Handskrivna källor och avbildningssamlingar: H. A.: beskrivn.
över V. kyrka och dess adliga gravminnen av J. A. Hehbincler 1781. ~B. ST.:
div. hand!.; uppm. ritn. av S. Branclel 1915; rest. ritn. av S. Brandcl och E. Lund
berg 1931~33; ritn. till orgelfasad av L. Hedin 18GO. - A. T. A.: div. hand!., fotogr. - S. L. LK.: geografisk karta över en del av Värmdö socken fr. 1600
t:s slut.
Kyrkans arkivalier: HÄrc fr. 1612; PnoT. fr. 1727; KYnKonÅns-PnoT.
fr. 1821, INV. fr. 1638; VIS. PRO'!'. fr. 1708; BÄNKL., 1645.
Socknen, från vilken uneler nyare tid Boo, Gustavsberg, Ingarö, Djurö, Ljusterö och Möja församlingar avsöndrats (den sistnämnda ännu annex till Värmdö),
v.'\nl\mi_\ SJ(EPPSLAG
Fig. 426. Värmdö kyrka, Ungshus och klockstapel från s. Foto S. Urandel 1915.
Die Kirchc, das Gerichtsgcbiiude unr! der Church, counly hull und hell lowe•· from S.
Gloc]{enlurm von s. gcsehen.
nämnes tidigast 1314, kyrkan och därinvid belägen tingsplats 1323,1 biskops
visitation hölls 13:!9; i en av påven Donil'atius IX år 1390 utfärdad bulla2 kallas kyrkan de heliga martyrerna Eriks och O lovs (var tydligen invigd åt dessa helgon), varjämte avlat utlovas ~lt clem, som besö.ka kyrkan och läm.na bidrag till clcss underhåll eller till dess byggande bidraga med verksmn hjälp; 1466 utlovar l<ardinal
kollegiet i Hom 100 dagars avlat M den, som på trettonde-, kyndelsmässo-, pingst
dagen eller S. Olovs dag besöker S. Olovs kyrka på Värmdön och bidrar till kyrkans underhåll, utvidgning och prydnad." Den senare avlaten tillkom efter anhållan av Johannes Pedersson Stjernsköld (levde ännu 1497) på Norrnäs<, vilken skänkte frälsegården Ed till prästbol, och vilken, enl. vad sondotterdottersonen .Jöran Ulfs
son Snakenborg på Norrnäs hört sina föräldrar berätta, med socknemännens hjälp även skulle ha »Uppbyggt•> kyrkan (uppg. fr. 1618). 1445 gav kung Kristoffer går
den Ed, en del av nuv. prästgården, till kyrkoherden Jönis Fleming. En sägen om valet av äldsta kyrkans byggnadsplats samt dess byggande anföres av DE BRuN:
St. Olov skulle låtit jätten >>Skalle•> bygga !<yrkan och lovat honom sitt huvud i lön, vilket han dock räddar på samma sätt som S. Lars räddade sina ögon från jätten Finn efter hygget av Lunds domkyrka.• »En!. gammal muntlig tradition har kristen gudstjänst först hållits vid Siggesta, där folkfantasien vill se läm
ningar av ett kloster•> (ALM sid. 14, jfr not 2 sid. 29).
Ägarna av gården Norrnäs (medlemmar av släkterna Stiernskiöld, Lilje, Snaken
borg, Fleming) ha alltsedan medeltiden varit kyrkans främsta donatorer.
1 Dipl. Suec. n:ris 1946, 2396, 2399.
2 Återgiven av DE BnuN (efter avskr. av K. I-I. Karlsson ur Vatikanarkivet) och ALM.
3 Brevet i avskr. j K. ÖHNHIÄLMS Dullarium i H. A., samt i kyrkans äldsta PnoT.-bok, tryckt hos KLINGSPOH och ALM. I kyrkan fanns till 1700-t:s mitt ett pergamentsbrev >>angående påvens permission till att bygga kyrkan•>, tro!. originalet.
4 H. GILLINGSTAM i
v. s.
F. A. 1945- 46, s. 18 ff.G Jfr C. W. VON SYDOW, Studier i Finnsägnen och hesJäktade byggmästare
sägner, i Fataburen 1907.
405
V.\RMDÖ KYRKA
Fig. 427. Värmdö kyrka och prästgård. Detalj av karta från 1600-t:s slut. S. L. LI<.
Die l{irchc und das Pfarr Värmdö church and pm·son
huus. Nuch cincr Karte, En agc. Delail o[ map from the de des 17. Jhs. end of 17Lh ccntury.
Kyrkogården.
Kyrkogården (fig. 428) är i senare tid utvidgad åt n. och ö.; dess äldre del (fig. 427), jämte utvidgningen åt ö. av 1876, omges av kall
mur av gråsten; mursträckan A- B äger spår av kalkbruk mellan ste
narna och ligger möjligen i urspr. läge. V. muren och partiet D- E av s. muren äro vid ombyggnad något utflyttade. - Stenmur kring kyrkogården fanns troligen redan under medeltiden. Rör. murens
~... .~...!o 20 Jo 'i'I<J so 60
Fig. 428 situationsplan. Uppmätt av S. Brandcl 1915 Lagcplan. P lan o[ sitc.
V ÄHMDÖ SKEPPSLAG
406
Pig. 429. S. stigluckan från 1708(?). Poto l. Andersson 1938.
SUdlichc Kirchhofpfortc von 1708(?). S. lychgatc, 1708(?).
historia i övrigt är följande bekant. 1617 >>begynte socknemännen -arbeta på bogårdsmuren och gjorde elen färdig>>. 1686 och 1691 upp
murades delar av muren med gråsten i kalkbruk och täcktes med tjä
rad spån. I början av 1730-t. nyläggas av dalkarlar 111 famnar och täckas med spånat brädtak. 1778 omtalas muren täckt med jord och torv.1 I s. och v. ligga stigluckor (fig. 429) fr. 1708 (?)resp. 1732, den sistnämnda uppförd av murmästare Lilliander. Båda stigluckorna äro murade i tegel, vitputsade samt med tjä::ade spåntak. Invändigt täckas de med tunnvalv och ha rundbågiga sittnischer i väggarna.
Grindarna ha smidda järnringar av typ fr. 1600-t:s senare del. Å s.
luckans gångjärnsbeslag bomärke. - stiglucka av trä uppfördes i v.
1633, även i s. fanns en lucka, tro!. av trä, före den nuv., båda upp
fördes i sten 1686. Uppgiften om nybyggnad av en lucka i tegel 1708 gäller tro!. den s. Lucka av sten i ö. fanns 1686 med klivstätta vid sidan, nymurad 1755, riven 1784, då ö. ingången igensattes. 1755 om
talas, att luckorna av ålder underhällos av >>herrskapcrna på öm, bogårclsmuren av allmogen. - Dc från luckorna till kyrkan förande gångarna lades 1784 med sten..
Jordfästningskapell fr. 1892 av oputsad
.
gråsten .1 Jfr. Kgl. cirkulärbrev av 28 aug. 1764, mo m. 4, åtcrg. i Sv. K. Uppland Bd IV, s. 207 f.
V )~HMDÖ KYRKA 407
Fig. 4:!0. l<Iockslapcl från 1807. Foto= S. Bramlcl Hl l 5.
Der Gloclwnlurm Yon 1807. Bell lower, 1807.
N v. om kyrkogården ligger den brädinklädcla k l o ck s ta p e l n (fig. 430), byggd 1806-1809, rödfärgad med vita luckor och spånad huv. Den har haft flera föregångare. Sålunda begynte >>Stapelbyggas>>
1624, ombyggdes 1656. En stapel uppföreles av slottsbyggmästaren P. Gercles fr. Stockholm 1738.
E n timsten på stock uppsattes 1728 på kyrkogården.
Kyrkan
Kyrkan (fig. 434), byggd av gråsten i oregelbundna skift med tegel i omfattningar och valv, består av en ursprunglig, rektangulär bygg
nadskropp (= nuv. långhus och kor), troligen från 1390-t. Åt n.
och s. skjuta från denna byggnadskropp siclokor ut, liknande kors
armar, vilka uneler sina sadeltak även innesluta i n. sakristia och i s. vapenhus. Den urspr., salfonniga kyrkan har genom dessa, dels på 1400-t., dels på 1600-t. slutförda tillägg, fått karaktären av en korskyrka, även om korsarmarna i exteriören icke stå i jämn
breeld med varandra. Den s. >>korsarmem med sina enorma snedställda strävpelare, som likna utbredda, välkomnande armar, accentuerar på ett ovanligt kraftigt sätt den traditionella >>syclvändningem> i
KLOCK~
STAPEL
KYHI(ANS DELAR OCH
FASAD
BEIIANDLING
408 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
l'ig. 431. I<Iockstapcl, uppmätt av S. Brandcl 1!)15.
Der Glocl<cntmm. Bell towcr.
Fig. 432. Stigluckor. Uppmälta av S. Brandel1915.
Die IGrchhofpforlc. Lychgates.
VÄHMDÖ KYHKA
Fig. 433. Exteriör av kyrkan från n.v. med stiglucka. Folo N. Lagergren 1945.
Ausseres von NvV gcsehen. Exterior from N.\'V.
svenska kyrkoanläggningar. - I hörnet mellan kyrka och vapenhus ligger slutligen ett benhus (fig. 437) från 1687, ombyggt 1757, av sandsten.
Ytterväggarna, med tjärade hammarband, äro sedan 1689 överdragna med tunn, i vitt avfärgad puts; undantag utgöra mur
ytorna i n., som äro oputsade. Den ursprung!. fasadbehandlingen med dess breda fogstrykning framträder bäst på de fasaddelar, som äro synliga fr. s. )>korsarmarnas)> vindar.
- -
,_.
""'"
o
R r
- 2®]3% rr
lliN
<
>'
v
~::::
o o'
(/l
;;;;
r-1
"O
>u
(/l
t"'
>
Cl
o
5,
10 15 2o 25 JoJt., ,..
' '
Fig. 434. Plan.~uppmätt av S. Erandel 1915. l'ompl. av B. Djurström 1947.
Grundriss. Plan.
F ig. 435. Längdsektion. "Cppmätt av S. Erandel 1915. Komp!. av B. Bjurström 1947.
L1ngsschnitt. Longitudiual section.
412 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
r==r="============,~ -------------, --
0
' ' '
Fig. 436. Tvärsektion. Uppmätt av S. Branclel 1!Jl5. Komp!. av l3. Djurström 19n.
Qucrschnitt. Transvcrsc scclion.
DEN sAL- Fönstren på s. och ö. fasaderna (det senare igensatt vid rest.
FomuGA 1933) befinna sig antagligen på sina ursprung!. platser, ehuru utvid-
KYHKAN f
D Ess YNGRE, gadc under 1600-t. och senare (1864 nedhuggas såluuda 2 fönster i
vALvnA koret, hl. a. ö. fönstret). Från s. )>korsarmens)> vind synes i långhus-
T[ LLSTÅND
väggen den igenmurade övre delen av ett urspr. rundhågsfönster, beläget mitt över den mellan korsarmen och kyrkan ledande mindre genomgången, vilken tydligen åstadkommits genom att nedre delen av fönstret utvidgats och försänkts. På n. sidan, där fönster fr. hörjan saknades, upptogos tre st. 1703. 1754 nygjordes alla kyrkfönstren. V. gavelns rundfönster (synligt å fig. 433) är det enda, som bevarats i urspr. skick.
Långhusets två portaler i v. och s. äro båda urspr. (fig. 439).
På insidan av den v. finns dörranslag med bomhåL Benhuset har en ändrad, upptill avtagen ekdörr, å vilken tidigare (fig. 438), sutto de järnheslag av medeltidstyp, som nu pryda kyrkans 1933 förfärdi
gade s. dörr. Benhusdörren har från hörjan tro!. hört till s. portalen.
- Pi'! vapenhusets ekdörr heslag av samma typ.
Yttertaken äro spånade samt ha vid ö. och v. gavlarna järnkors, å vilkas flöjlar årtalet 1703 läses.
Golvet består i koret av lmlksten och gravhällar (golv av Olands
V.'\Hi~-IDi) KYHKA
Fig. 437. Denhus från 1757 samt strävpelare vid vapenhusets s.v. hörn. Foto N. Lager
gren 1945.
J(nochcnhaus von 1757 Charnel-honsc from und Strebe an dr r· sUd 1757, showing;buttress.
lichen .Eclw der V or
hallc.
Fig. 43S. Gamla !Jenhusdörren. (Beslagen flyttade vid rest. 1933). Foto S. Erandel 1915.
Die alle TUr des Knochen The old charnel-house door·.
hauscs. Die eiserncn Be (The iron bands rrmovrd schlägc wurden 193:-l weggc- at the restoration of 1933).
nonlnlen.
414 VÄRMDÖ SJ{EPPSLAG
Fig. 439. Långhusels s. portal (från va
penhuset), dörren med järnbeslag av me
deltida typ. Foto N. Lagergren 1945.
Slidportal des Lang- S. portal of the nave, hanses mit Eisenbe- the door with iron schlägen von mittel- bands of medieval
alterlichem Typus. typc.
sten inlades 1769), i övrigt (med nedannämnda undantag) av te
gel. Teglet är delvis gammalt (29 x 14), största deleu dock från restaureringen 1933. sakristian, som hade tegelgolv till 1753, har numera liksom n. siclokoret trä
golv. Mittgången är lagd med gravhällar. - Gamla långhus
golvet överbyggdes 1870 med ett golv av trä, lagt i nivå med korgol vet; det äldre, lägre golvet framtogs och restaurerades 1933, då även de nuv. trappstegen fr.
långhuset till koret inlades.1 Det enhetliga, salformade kyrkorummet täckes med fem stjärnvalv av ovanlig, lång
smal typ, burna av murpelare och sköldbågar. Ribborna äro en halvsten breda och av rektangu
lär genomskärning, med undan
tag av anfangen, där den är triangulär. Sköld- och gördel
bågarna äro rundbågiga, vägg
pelarna 4-språngiga, utom i s. v.
hörnet, där strålarna stanna mot ett trapphus av tegel (ö. väggen nedtill med två strömskift), vari en tegelmurad spiraltrappa för upp till vinden (trappans nedre öppning nu igenmurad; ny öppning upptagen över läktaren). I trappans ö.
vägg, strax under valvet, en nu igenmurad glugg mot kyrkan.
På murar och murpelare ses sju st. i svart oc11 rödbrunt målade invigningskors, alla ringkors utom det å valvpelaren nr två i n., som är latinskt och av större format än de övriga (märk läget ung.
mitt för huvudingången i s.). De måste tyda på en invigning efter
1 Tidigare fanns i gränslinjen mellan långhus och kor blott en tegelmur (en!.
uppgift av restaureringens arkitekt, professor Erik Lundberg, lagd i renässans
förband). Måhända utgjorde denna mur en förnyelse från år 1588 av en medeltida anordning (jfr sid. 434). Kommunikationen mellan länghus och kor torde urspr. ha förmedlats av trätrappor.
415
Vi\nMDÖ KYnKA
Fig. 440. Interiör mot ö. Före rest. Foto S. Brandcl1915.
JnnC'rcs gcgcn O. Vor del' Ile- Inlcrior tow:.1rds _E. Hefore th e
st~luricrung. rcstornlion.
Fig. 44 1. Interiör mot v. Före rest. Foto S. Erandel 1915.
Inneres gegen W. Vor der Re- Interior towards vV. Before the
stauricrung. restoration.
valvslagningen, vilken vi tro stå i samband med 1466 års avlatsbrev, varom mera nedan på tal om >>korsarmarna>>.
Takstolarna över långhuset (fig. 436) äro äldre än valven. Nedre hanbjälkarna ha nämligen vid valvens inslagning kapats av. Å fler
talet av de övre hanbjälkarna synas märken, vilka kunna tyda på att de urspr. använts som sparrar eller också på att med dem sam
VÄRMDÖ SKEPPSLAG
DEN SAL
FOR~UGA
KYHKAN l DESS ÄLDHE
TILLSTÅND UTAN VALV
SAKRISTIAN
NOHHA KORSARMEN
Fig. 442. Interiör mot ö. Efter rest. Foto I. Andersson 1938.
Jnnci'CS gcgen O. Nach der Rcslauricrung. Interior towards E. Arter the rcstornlion.
manhuggna sparrar borttagits; möjligen ha dessa hanbjälkar tjänat som sparrar i en äldre kyrka.
Detta visar på ett äldre tillstånd, då man lät kyrkan provisoriskt täckas endast av yttertaket, så att den öppna takstolens nakna bjäl
kar syntes. Vi förmoda, att detta stora, men enkla kyrkobygge står i samband med 1390 års påvliga bulla, som direkt talar om fabri ca, ett vanligt latinskt uttryck för >>bygge>>.
S a k r i s t i a n öppnar sig med en stickbågig muröppning mot kyrko
rummet. Dörren är helt klädd med svart järnplåt. Av dess fönster är det ö. möjligen urspr., det n. synes ha upptagits 1835. Dess kryss
valv utgår direkt fr. väggarna, utom i s., där sköldbåge finnes, vil
ket tyder på att sakristian tillkommit senare än kyrkans huvuddel, och att valvet byggts samtidigt med dess murar.
N. siclokoret öppnar sig mot långhuset med en spetsbågig genom
brytning. Golvet är träbelagt och 5 tegeltrappsteg högre än lång
husets golv. Rummet täckes av ett samtidigt stjärnvalv (fig. 434),
417
VÄRMDÖ KYRKA
Fig. 443. Interiör mot v. Efter rest. Foto Sv. K.
Inneres gegen W. Nnch der 1\estnurierung. Interior towards vV. After the resloration.
vars ribbor visa samma genomskärning som ribborna i långhuset.
Genom ringarna i ribbornas skärningspunkter påminner det om valv från tiden omkr. 1480 i Stockholms storkyrkas långhus, varigenom koret kan förmodas vara utbyggt ungefär vid den tid, då valvslag
ningen i långhuset skedde, d. v. s. på 1470-t. eller möjl. något senare.
Detta bestyrkes även av en epitafiernålning med vapensköld av sen 1400-talstyp å n. väggen (därom mera nedan s. 469). Nu beskrivna valv ha på översidan slarvigt avjämnade fogar, tegelformatet är 29- 30
x
14,5-15x
7,5- 8, l>skvallerhåb> finnas. Hela n. utbyggnadskomplexet - sakristia och kor -- kan möjligen ha tillkommit på en gång i slutet av 1400-t.
Till s. koret föra två i långhusets sydmur uppbrutna bågöpp- söoRA
ningar. I den ö., större, ses en rektangulär nisch i vardera vederlaget, KoRsAnME:-~
MED UHSPR.
kanske tydande på grannskap till altare under katolsk tid. Fönstret är vAPENHusET 2fl- too8079 Sveriges .Kurkor. VärmcW skepps/a(/.
Fig. 444 A. Altarskåp (med båda paren flygeldörrar uppslagna) från slutet av 1400-talet med skulptur av Mäster Bertils verkstad och med målningar av en av Bernt Notkes gesäller. Foto N. Lagergren 1945.
c\ltarschrcin, Ende des 15. Jhs. mit Skulpturen aus der \Verkstatt des l\Ieisters Triptych from the end of 15th century with earvings from lilaster Bertil's work
Bertil und Gcmtilden von einem Gesellen Bcrnt Notkes. shop and with paintings by one of Bernt Notke's journeymcn.
Fig. 444 B. Altarskåpet fig. 444 A med inre flygeldörrar stängda, de yttre uppslagna. Foto N. Lagergren 1945.
Altarschrein Fig. ·144 A mit Innenfltigeln geschlossen, Ausscnfltigeln aufgeschlngen. Triptych fig. 4·14 A with interior doors shut and cxterior doors opcncd.
420 V:\RMOÖ SKEPPSLAG
Fig. 445. Detalj av altarskåp fig. 444 A. Vänstra flygeln: 1. Natt
varden. 2. Getsemane. 3. Judaskyssen. 4. Kristus inför Kaifas.
Foto N. Lagergren 1945.
DetaildesAII:arschreincsA!Jb.444A. Detail of fig. 444 A. ' l. The Last Der Jinke Fl Ugel: l. Der Ahen d- Suppcr.:1. Gcthsemane. 3. The.Tudas mahl. 2. Getsemane. 3. Der .Judas- J<iss. 1. Christ before Caiphas,
kuss. 4. Christus vor Caiphns.
421
VÄRMDÖ KYHKA
Fig. 446. Högra flygeln: l. Gravläggningen. 2. Nedstigandel i dödsriket. 3. Uppståndelsen. 4. Himmelsfärden. Foto N. Lager
gren 1945.
Der Rcchle Fli:1gel: Die Grableg- The door to the right: 1. The nng. 2. Christus im Totenreich. 3. Entombement. 2. Christ in the Die Aul'erstelmng. 4. Die !lim- Kingc!om o[ Death. :l. The Hc
nlelsfahrt. surreclion. el, The Ascension.
422 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 447. Vänstra inre dörren. 1. Marias och Elisabeths möte.
2. Frambärandel i templet. Foto N. Lagergren 1945.
Die inncrc linke '1\ir: l. Maria und Lcft interior door: l. Mary and Elisabeth. 2. Darbringung itu Eliwbcth. 2. Christ presenled in
Tempel. the templc.
423
VÄRMDÖ I< YRKA
Fig. 448. Högra inre dörren. l. Jesu födelse. 2. M.arie död.
Foto N. Lagergren 1945.
Die inncrc rcchlc THr: 1. Die Hight interior door:.l. The Nal:ivily.
Gcburt. 2. Marial Tod. 2. Death ol Mary.
424 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 449. Vänstra ytterdörren: 1. Bebådelsen. 2. Konungarnas tillbedjan. Foto N. Lagergren 1945.
Die :1ussere linl"c T lir: ·J. :Marh'C Lcrt cxterior door: 1. The Annun
Vcrld1ndigung. 2. AnlJc tung der cia lion. 2. The Acloralion ol t he
J{önigc. Magi.
425
V.:\HMDÖ KYRKA
Fig. 450. Högra yttre dörren: 1. Omskärelsen. 2. Marie kröning.
Foto N. Lagergren 194 5.
Die rechte äusscrc 'l'i:1r: l. Die Right extcrior door: 1. The Cir- Bcschneidignng. 2. l{rönnng cnmcision. 2. The Coronation of
l\1nrhc. the Virgin.
426 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 151. Viinslra dörrens Laksida: Nedtagandel fn\n korset.
Foto N. Lagergren 1945.
Rikkscil.e der finken 'l'lir: Krcuz- Back side of lcfl: door: 'l'hc Dcs
al>nahmc Christi. cent.
427
VÄRMDÖ KYRKA
Fig. 452. Högra dörrens l>aksicla: Grcgorii mässa.
Foto N. Lagergren 1945.
Ri"lckseile der rcchtcn Tlir: Die Back side o[ right door: The ?vlass
lVIesse des hcil. Grcgor. of S. Grcgory.
428 v;\HMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 453.· Salomos dom. Altarprydnad av alnbastcr. Trol. italienskt arbclc fr.
1600-t:s mitt. Foto St. H. NI.
Das SalOJ'nonsurleil. Altaraulsalz aus Ala The .Jud~ement of Satornon. Prolmblv baster. \Vahrschcinlich italicnische Arbeit Halian workmnnship from the middlc of
von 17. Jh. 17th ccntury.
möjl. utvidgat 1703. Koret täckes av ett stjärn- och ett kryssvalv, stödjande direkt på yttermurarna och den med vapenhuset gemen
samma muren. Synliga sköldbågar saknas, i det att samtliga väggar ända fr. golvet äro klädda med tegel, vilken beklädnad under valv
anfanget ersätter sköldbågar. Ribborna, som i genomskärning visa vulst på lågt och brett, rektangulärt underlag, stanna mot konsoler och gå på valvens översida
J4
sten ovan de putsade kapporna. Gavelmuren ovan valven visar flera avtrappningar, i motsats till kyrkans övriga gavelröstcn. Då valvtypen tillhör 1600-t:s förra hälft! och då valven äro så fullkomligt och från början sammanbyggda med murarna, förefaller alltså koret att ha byggts under förra delen av 1600-t, såsom gravkor för dc äldsta här bisatta makarna Fleming (se s. 472), avlidna 1637 och 1644. Man skulle då ha rivit det medeltida vapenhusets röste, rest en gemensam stor gavel och byggt gemensamt sadeltak över hela det på detta sätt förenade södra utsprånget. Först härigenom skulle kyrkan sålunda fått sin ovan (sid. 407) omtalade korsform. Vissa omständigheter tala dock för, att bygget mö j l. tillkommit redan i katolsk tid, nämligen dc båda ovan omtalade nischerna i den större genom
gången till kyrkorummet, vilka tyda på att allaren funnits i när
1 Jfr L ex. Jakobs kyrka i Stockholm, S\·. K., Stockholm, Bd. IV, h. 2.
429
VÄRMDÖ KYRKA
hetcn, som LehövL skåpuLrym
men för sina kärl. Man skulle på 1600-t. sålunda blott ha byggt om en befintlig, medeltida ut
byggnad, sannolikt tillkommen samtidigt med vapenhuset i slu
tet på 1400-t. För denna epok, den äldre Sturetiden, vore en korsformig kyrkaplan f. ö. fullt tidsenlig. På detta sätt vidgades t. ex. Uppsala Trefaldighets
kyrka och Vaksala kyrka.
H c s ta u r eri ng 1933 under ledning av professor Erik Lund
berg, delvis efter avlidne ark. Fig. 454. Mattens' symbol. Detalj av
Sven Brandels förslag av 1920. triumfkrucifix fig. 455. Foto A.T.A.
Symbol des heil. Mat S.Matthews' svmbol.
Elektrisk uppvärmning är införd i kyrkan sedan 1933. 1778
tcus. Detail des Triumph-l{ruzi[ixes
Ahb. 455.
Dctail of r<iod fig. 4·55. in
byggdes en kakelugn i sakristian (nu borttagen). 1R70 värmcanläggning för lågtrycksånga med pannrum under sakristian.
Inredning och lösa inventarier
Inredningen (fig. 440~443) är sedan 1933 hållen i brunt (altar
ring, läktarbröst, orgelfasad) och blått (bänkar).
Högaltarets bredd minskades på 1760-t. Om medeltida altaren i s. kapellet och möjligen även i vapenhuset vittna väggnischer för förvaring av altarkärlen: två i den större öppningen mellan kyrka och kapell (i ö. 70x50, Dj. 41, i v. 72x41, Dj. 35, H. övergolvetc:a 90), en i vapenhusets ö. vägg (72 x 115, Dj. 66). 1689 :mskaffas tegel att igenmura stora onyttiga hål i väggarna (nischer?). I ettdera ka
pellet hade helt visst S. Olov sitt altare, prytt av det 1514 anskaf
fade helgonskåpet (se nedan s. 435).
Korskrank synes ha funnits ännu på 1700-t.: 1753 IYlcddelas, att portar saknas framme i koret, men att 2 dylika nu skola förfärdigas för att ungdomen måtte hållas ifrån oanständigt löpande under gudstjänsten. Jfr. s. 414, not l, samt s. 434.
Bänkarna i koret, varibland >>munkbänkem, en gammal bänk med 7 särskilda inskurna sitsar, borttogas 1835. Biskopsstol fanns vid 1600-t:s slut.
Altarskåp (fig. 4411- 452) från 1400-t:s slut, med skulptur av Mäster
HESTAUTIE·
Till'\ G
UPPV.~R!\l
NING
ALTAREN, KORSKRANK
OCH KOH
HÄNKAR
ALTAnsKÅP
vi\nMI>Ö S!.;EPI'SI.Al~
Fig. 455. Triumfkrucifix från början av 1300-t. Foto N. Lagergren 1945.
Triumphkruzifix. Anfang des 14.•Ths. Rood from the llegiuuiug or 14th cent my.
V,\ nJVIDÖ K YTU< A 43 1
Fig. 456. Baksiclan av triumfkrucifix fig. 455. Foto N. Lagergren 1945.
Riickseite des Triumphkruzi!'ixes Abb. 455. Back of' rood in lig. 455.
432 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 457. S. Olofskåp. Utfört 1514 av Lars Snickare. Foto N. Lagergren HJ45.
Schrein mit: dem hcil. Olof von Lars Snic- Triplych, consecrnted to S. Olof, made by Jwre 1fi14 ausgefi'lrht. Lars Snickare in 1514.
Bertils verkstad i Stockholm1 och målningar av en av skulptören Bernt Notkes gesäller, benämnd >>Notkes oldgesäll>>2• I mittpartiet (fig. 444 A) och flyglarnas insida snidade, förgyllda och målade scener ur passions
historien: i mittpartiet korsfästelsen, omgiven av gisslingen, törne
kröningen, korsbärandet och nedtagandet fr. korset, i vänstra flygeln (fig. 445) nattvarden, Getsemane, Judaskyssen (där Kristus håller
1 RoosvAL, Bertil målare (Svenskt biografiskt lexikon IV, Stockholm 1924, s. 24-26). - DE!'.'s., Bertil-Målare aus Lilbeck und seine stockholmer \Verkstatt (Sonclerclruck ans Norclelbingen, Bel. 12, Heicle in Holstein 19:3G, s. 105-116).
2 RoosYAL, 13ernt Notkes Olclgesäll, Rig 1936, s. 113.
433
VXRMDÖ KYRi{A
Fig. 458. S. Olof. Detalj av fig. 457. Foto N. Lagergren 1945.
Der hcil. Olol'. Dctail S. Olol'. Dctuil of fig.
des Schrcins Abb. ,157. '157.
Malchus' avhuggna öra i handen), Kristus inför Kaifas; i högra flygeln (fig. 446) gravläggningen, Kristus i dödsriket (ur vars gap en gråhårig Adam och en ung Eva räddas), uppståndelsen, himmelsfärden. Sce
nerna utvecklas alltid åt höger med början nedtill t. v. Flyglarnas utsidor och de yttre dörrarna prydas av målning: å flyglarnas utsida t. v. (fig. L147) Maria och Elisabet och frambärandet i templet, t. h.
(fig. 448) födelsen och Marias död, å ytterdörrarnas insida t. v. (fig, 449) bebådelsen och konungarnas tillbedjan, t. h. (fig. 450) omskärelsen och Marias kröning, på utsidan av ytterdörrarna t. v. nedtagandet fr. korset (fig. 451), t. h. påven Gregorius' mässa (fig. 452). Figurer (ofta på perspektiviska rutgolv), arkitektur och landskap avteckna sig mot himmel av guld. Altarskåpets H. 200, B. 200 (utan flyglar).
- Altarskåp, som tidigare tro!. tillhört kyrkan, se s. 492. - Det ovan beskrivna altarskåpet, som vid 1600-t:s slut förvarades i sakri
stian, efterträddes som altarprydnad av en alabasterupp sa ts1 (fig.
RuNE NoRBERG, >)Salomos tempel» i Värmdö kyrka (V. S. F. A. 1942
1944. s. 25-27).
:-10- 506679 Sveriges J(yrJ..:or, Viirmdö skeppslag.
1
434 V:\TIMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 459. l\lålning på vänstra dörren till helgonskåpet fig. 457. S. Olof. Foto A.T.A.
Gcmillcle des l. Flngels P::dnting on the lcl'l
d~s Sch1·cincs :\bh. '157. door o[ the Lriptych in Dt:r heil. OJoJ'. Jig. '.157. S. Olol'.
453), framställande Salomos dom. Trol. italienskt arhcte fr. 1GOO-t:s mitt. B. c:a 105. Den var sönderslagen i ett flcrtul delar till 1933, då den restaurerades. Den hade gjort tjänst till 1863 (?), då ett för
gyllt träkors anskaffades. - 1914 återuppsattes det medeltida altar
skåpet efter konservering.
Triumfkrucifix (fig. 455) fr. början av 1300-t. Kropp av ck på kors av björk. Korset målat i grönt och rött med evangelist
symboler å ändplattorna. Kristi ländkläde förgyllt, på glorian årtalet 1588, tro!. avseende tiden för målningens utförande på korsets baksida samt å härhjälken. Det lössågade mittpartiet av denna, med tapp
hål för krucifixet, är ännu bevarat (L. 181, H. 23, tjocklek 10) och synes ha utgjort överliggare till ett korskrank med ingång mitt uneler krucifixet. Kroppens H. 85, korsets 324. Då korskranket existerade ännu vid 1700-t:s början (se s. 429) synes krucifixet ännu vid denna tid haft sin urspr. plats i triumfhågen i behåll.
435
Ge1niilde des l. ~F!i"lgPi s P: lin! ing on ·fhP le l' l drs SchrPiiiPS Ahb. 1137. door OJ' lhe tri p! ~Th lJic hcil. Bnrlwm . in [ig:. -137. S. H:1rh:.Jr:1.
S. Olovsbild av lövträ i skåp av furu (fig. 4:i7), en!. inskr. MrmEI.TlDA SKULPTUH.
på vänstra dörren utförd av Lars snickare 1514 (>>Liclien got för laers snekara som thz giort hafer MVCXUI1»).1 Kungen, som trampar på en liten mänsklig figur, bär förgylld rustning och mantel, den senare med blått foder och versal-inskr. OHA [P]Ho NOL3ES SANC1' OLA på brämet. H. handen, i vilken han hållit en långskaftad, ännu bevarad yxa, är försvunnen. Skåpdörrarna ha å varje sida två av rödmålade ramar med förgylld skråkant omgivna målningar. På vänstra dörrens utsida: S. Olov (fig. 459) och S. Barbara (fig. 460). I-Iögra dörrens: S.
Erik (fig. 461) och S. Katarina (fig. 462), alla på blommande ängsmark med grön himmel och lilafärgad mur i bakgrunden. På vänstra dörrens insida: S. Olovs mässa före kappseglingen med Harald (fig. 463) och seglats genom Hornelen (fig. 464). Högra dörrens: slaget vid Stiklastad
Bevarade notiser om L~1rs snirk,lre [1lcrgiv1Ja av AL:~r, u. n. sid. 28.
l'ig. 460. Målning p,] vci ns! rh dörren t il l Olofskåpet fig. 457. S. llarbara. 1:oto A.T.A.
1
436 VXRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 461. Målning på högra dörren till Olof
skåpet fig.. 457. S. Erik. Foto A.T.A.
Gcmäldc des r. Filigels Paint.inp; on· the right des Schrcincs Abb. 457. door o[ the 'lripl:ych Der heil. Erik. in Iig. 457. S. Erik.
(fig. 465) och S. Olovs död. Huvudfärger grönt, brunt, rött. Skåpets ryggstycke i mönstrat guld, sidorna rödmålade. Fragmentarisk balda
kin. Bildens H. 175, skåpets 242. En skadad inskr. å insidan av högra dörren synes ge vid handen, att skåpet bekostats av en herr Mats Persson (Stiernsköld ?) på Norrnäs och gillesföreståndaren Johannes.1 På 1600-t., liksom nu, stod skåpet vid s. väggen mitt emot predikstolen.
Tronande S. Erik(?) (fig. 468) av ck, gotländskt arbete från omkr.
1 C. H. AF UGGLAs, som i HoMDAIIL-HoosvAL, Svensk konsthistoria, Stoekholm 1913, sid. 145 jämfört S. Olovsbilden med en liknande i Jumkils kyrka (Uppland), anger oriktigt Johannes som mästare till skåpets målningar. Hör. de inre målning
arnas ikonografi samt S. Olovsgillet på Värmdön jfr N. AHNLUND, Sankt Olofs seglation (i Oljoberget oeh Ladugårdsgärde, Stockholm 1924) och Medeltida gilleJl i Uppland (Rig 1926) samt ALM, a. a., s. 24 f. En gård, kallad Gillstugan, omtalas flera gånger i H..;;.K. uneler 1600-och 1700-t.
437
v;\HMDÖ KYHKA
Fig. 462. Målning på högra dörren till Olof
skåpet fig. 457. S. Katarina. Foto A. T. A.
Gcmiilde des r. Fli'lgels Painting on the right des Schreines Ahh. 457 door of the triptych in Die heil. Catharina. fig. 457. S. Catherine.
1300-~1330, av den s. k. >>Fogdö-mästarens>> riktning1 . Vänstra sidan och högra underarmen saknas, märke efter krona på huvudet, H. 88.
Stående madonna (fig. 469) av ek, gotländskt arbete av den s. k.
>>Dionysius-mästarens>> riktning, omkr. 1300- 1330. Huvudet illa skadat, med fals för krona. H. 110.
Madonna (?) -huvud av ck, 1400-t., H. 25.
S. Anna med Maria (och nu försvunnet Kristusbarn, fig. 470) av ek. Omkr. 1450. Trol. Lilbeck-arbete. S. Anna i röd, guldmönstrad dräkt med blått foder, Maria i förgylld dräkt. H. 113.
stående kvinnligt helgon (fig. 473) av ek, från 1400-t:s förra hälft eller mitt, H. 82.
S. Bartalomens (fig. 471) av lövträ, trol. stockholmsarbete 1400-t:s
1 Jfr RoosVAL, 1\Iedeltida skulptur i Gollands Fornsal, Sthlm 1925, PI. LIV, LXII.
438
Fig. 463. Målning på vänsln dörrem insida till Olofskåpet fig. 457. S. Olof bevistar mässan. Folo A.T.A.
fi enlti.lclc des l. F iligels dl's SchrPiiH'" Paint ing- on the lcft door ol' the trip
. \ bb. 457. \Je r h c i\. Olofdie Ml"s<C tesen d. tych in fi g. tl:J/ . S. Olof a ttending rna ss.
439
VÄHMDÖ KYHKA
Fig. 464. }!ålning pä vänstra dörrens insida till Olofskåpet fig. 457.
S. Olofs seglats genom Hornelen. Foto i\.T.A.
GcJnäldc des l. F li.igcls des Schrcines Painting on the lelt door o{ the trip
,\IJb. 4:>7. s~gelluhrl des hcil. Olnls. tych in fig. 457. S. Olof sailing through
Lhc Hornclcn.
440 VÄRMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 465. Målning på högra dörrens insida till Olofskåpet fig. 457. Slaget vid Stiklastad. Foto A.T.A.
Gcmäldc des r. Filigels des Schrcincs Painting on the rip;h t door of lhc trip
Abb. 457. Die Schlacht bci Sliklastad tych in fig. 457. The Baltic of Slik
in Norwcgcn, wo Olof gefallcn ist. lastad in Norway, where S. Olof fell.
441
VÄRMDÖ KYRKA
Fig. 4GG. Olofskåpet oeh I."Jemmingska gravkoret. Foto N. Lagergren l945.
ller Olof-Schrcin und der (;ra!Jchor der The Olol"-lriplych and the morluary F:.1milic Flcn1ming. chnpcl of lhc fmnily FJenltning.
Fig. 4G7. Predikstolen och Baggeska gravlwret. Foto N. Lagergren 1945.
Die Kanzcl und der Grabchor der Familie The pulpit and the mortuary chapel of
Bagge. fatnily Bagge.
442 V;\HMDÖ SJ{EPPSLAG
Fig. 4G8. Tronande S. Erik. Gotländskt ar
bete från omkring 1300-13:~0. Foto N. La
gergren 1945.
Dcrheii.Erich,throncnd. S. E rik, lhroncd. Ahoul Elwa 1300-l:l30. 1:300-l:~no.
slut, mantel och underklädnad guld, den förra med blått foder, bokpärmar röda, H. 132.
Ståcndc S. Birgitta (fig. 472) av lövträ, omkr. 1520 av den s. k.
443
VXRMDÖ KYHKA
Fig. 46\J. Stående madonna. Gotländskt arbete av >>Dionysios-mästarens>> riktning omkring 1300- 1330. Foto l. Anderson
1938.
Slehendc Madonna. standing Madonna.
Richtungdes »Diony School of the' Diony
sios-1\ieister·s». Etwa sios-Master'. About J 300- 13:lO. 1300- 1:l30.
444 VXRMDÖ SI<EPPSLAG
Fig. 470. S. Anna med iVlaria. Lubcck-arbete omkring 1450. Foto A.T.A.
Anna Sclbdrit t. Ltibeckcr Arbcit S t. Anne with St. Mary. L U beck work
um H50. about 1450.
445
Vf\RMDÖ KYRKA
Fig. 4 71. S. l3artolomcus. Tro!. StocldJO!ms
arbete från slutet. av 1400-t. Foto A.T.A.
Der heil. Hartolo S. Barlholomew. Pro
Incus. V\'ahrschein bubly Stockhohn lich stockholmer Ar worl<, end or 15th hcit vom Ende des century.
15. Jhs.
446 V)\RMDÖ SKEPPSLAG
Fig. 472. S. Birgitta av Immaculata-rnästaren.
Omkring 1520. Foto A.T.A.
Die heil. Birgitta. S t. Bridget. By the Von dem Immaculata Jtnnlacnlata-nlns ter
Mcislcr. Um 1520. nbout 1520.