Svenskhetsideal: En studie av läromedel i geografi utgivna 1877-1951

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 720

___________________________________________________________________________

Svenskhetsideal

En studie av läromedel i geografi utgivna 1877-1951

Erik Fredrikson

Uppsala, mars 2010 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

1.1 Syfte 3

1.2 Problemformulering 4

1.3 Forskningsläge 4

2. NATIONALISM OCH SVENSKHET 5

2.1 Gemenskapens grund 6

2.2 En föreställd gemenskap 8

2.3 Nationalismens grund 9

2.4 Nationalismens uppkomst 10

3. SVENSKHETENS HISTORIA OCH IDEAL 13 3.1 Föreställningar om svenskhet under 1800-talet 13 3.2 Föreställningar om svenskhet under 1900-talet 16

3.3 Skolan och att fostra ett folk 18

3.4 En nationalistisk undervisning 19

4. METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER 21

4.1 Diskursanalys 21

4.2 Tillvägagångssätt 22

4.3 Källmaterial 23

5. ANALYS 24

5.1 Äldre läromedel 24

5.2 Mellankrigstidens läromedel 27

5.3 Efterkrigstidens läromedel 29

6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 31

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 35

(3)

3

1. INLEDNING

Vart och ett folk lever ej blott i det närvarande, utan även i sina minnen: och det lever genom dem. Varje generation fortplantar sig ej blott fysiskt utan även moraliskt i en annan: den överlämnar den sina seder, sina begrepp. Det är denna fortgående tradition, som i olika tider likväl alltid gör folket till ett, den utgör dess oavbrutna medvetande av sig själv som nation;¹

Citatet ovan är taget ur det Götiska förbundets tidsskrift Iduna från 1811 och är inte endast tidstypiskt utan även talande för denna uppsats ämne. Att överlämna seder och begrepp, att fostra nästa generation av ett folk och att återskapa en nation är nämligen det centrala i denna uppsats. Skolundervisningen har under 1800-talet och 1900-talets första hälft förknippats med fosterländskhet.² De ideal som hyllats i läroverken har överförts till en mer moraliserande nivå i folkskolan, där upplysning förbytts till uppfostran. Historieämnet och modersmålet har ansetts ha den viktigaste rollen vid formandet av en nationell identitet men även geografiämnet har varit del av processen.

Fostran i svenskhet är en av många tänkbara infallsvinklar och fostransmål i skolan. Fostran som socialisation eller disciplinering är aspekter som undersökts.³ Skolans uppgift har historiskt inte bara gällt undervisning i snäv mening utan har på olika sätt också omfattat fostran i en vidare bemärkelse, för att inordna eleverna i rådande social eller samhällelig ordning. Jag har valt att studera svenskhetsideal då jag inte funnit att det gjorts enligt dessa premisser tidigare.

1.1 Syfte

Jag har valt att undersöka svenskhetsideal i läromedel i geografi under en tidsperiod från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet. Detta anser jag var en del av skolans roll som folkfostrare då skolan var en viktig del i det framväxande moderna samhället.

Jag anser att det är intressant då det också är en del av den nationella skapandeprocessen. Genom att undersöka läroböcker från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet åsyftar jag att finna rådande fostransdiskurser för att se hur svenskhetsideal tagit sig uttryck. Svenskhetsideal som begrepp har ingen vedertagen definition jag kan utgå ifrån. Givet är naturligtvis att det är någon form av svenskhet som är centralt i idealet. Med begreppet avser jag så de normer som skapat vad som anses vara svenskhet. Svenskheten visar sig inte lätt att definiera. Dess koppling till

1Geijer, Erik Gustaf (1811). Iduna : en skrift för den nordiska fornålderns älskare, Stockholm : Götiska Förbundet.

2Brink, Lars (1992). Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910- 1945, Uppsala : Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., s. 41-43.

3Båtshake, Helene (2006). Lena lär lyda : fostran och disciplinering i svensk skola 1947- 1956, Lund : Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.

(4)

4

nationen Sverige kan ju verka trolig, men på vilket sätt är inte självklart. Hur detta görs är alltså en av utgångspunkterna i min studie.

1.2 Problemformulering

Utifrån ovan nämna syfte krävs en problemformulering för att undersöka hur föreställningar om svenskhetsideal förmedlades inom läroböcker. För detta är det nödvändigt att försöka definiera vad som kan sägas utgöra dessa ideal. Svenskhetens föreställningar och ideal skulle kunna studeras på ett flertal sätt och ut olika perspektiv. Jag har valt att göra detta utifrån vad svenskhetsidealen haft sin avgränsning i, hur ett vi uppstår i relation till de andra. Alltså hur svenskhet konstruerats i förhållande till något annat med utgångspunkt i begreppets motsatser.

Den övergripande problemformuleringen är därför hur föreställningar skapas om svenskhet i relation till det som inte anses vara svenskhet? För ett besvarande av min övergripande frågeställning ställer jag sedan följande frågor till källtexterna:

Hur används ”det från svenskhet frånskilda” i föreställningar om svenskhet?

Vad kännetecknar dess urvals- och framställningssätt?

Vilka normerande kriterier innehåller föreställningarna?

Jag anser det troligt att svenskhetsidealen förändrats över tid då min undersökningsperiod är relativt lång. En del av undersökningen är därför också att undersöka skillnader inom perioden. Givet att idealen skiftat över tid måste undersökningen utgå från den aktuella tidsperiodens tankesätt, varför en bakgrund och kännedom om denna är omistlig och beskrivs översiktligt i kapitel 2 och 3.

1.3 Forskningsläge

En undersökning om fostran i svenskhet är något jag inte funnit att det gjorts enligt dessa premisser tidigare. Detta är som nämnt dock endast en av många tänkbara infallsvinklar och fostransmål att undersöka inom skolan och flera studier har berört delar av mitt ämne.

Helene Båtshake har i sin studie undersökt fostran och disciplinering i svensk skola under åren 1947-1956.⁴ Undersökningen rör småskolans läseböcker och berör inte svenskhet som begrepp även om hennes tillvägagångsätt varit användbart för min studie.

Herbert Tingsten har gjort en analys av av vad han menar är skolbokspropaganda i äldre läromedel.⁵ Undersökningen rör historia, samhällsvetenskap och geografi. Han finner ett syfte att inte enbart bilda folket utan också att skapa ett folk genom att sprida föreställningen om det rika och stolta

5Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet : studier i hundra års skolpropaganda, Stockholm : Norstedt.

(5)

5

nationella kulturarvet. Han finner också att samma mönster gick igen svåväl Sverige som i en rad andra länder. Därigenom berör han ämnet även om undersökningen främst rör nationalism och inte svenskhetsideal.

Lena Olsson har undersökt kultursynen i svenska geografiläroböcker från 1870- 1985.⁶ Studien rör främst kultursynen och undersöker inte aspekter av svenskhet även om resultaten till del varit intressanta för föreliggande studie.

2. NATIONALISM OCH SVENSKHET

För att undersöka innebörden av svenskhetsideal är tankar och föreställningar kring vad som anses vara det nationella och nationalism centralt. En analys av svensk nationalism kräver viss anknytning till den internationella utvecklingen, inte minst historiskt. Hur har det nationella uppkommit och hur har det hållits det samman? Vad är det som har delats och hur har detta gjorts på en nationell nivå? Hur har nationen som kulturell gemenskap formats?

Även om nationalismen kring tiden för det kalla krigets slut ansågs ha spelat ut sin roll som legitimt politiskt projekt finns nationalismen alltjämt kvar.⁷ Det nationella är fortfarande något som är aktuellt att åberopa och att samlas kring. I Sverige finns tendenser att tillmäta nationalismen som något förpassat till historien, en uppfattning om att det inte finns någon svensk nationalism.⁸

Nationsbegreppet har de senaste decennierna tappats på mycket av dess mystiska innehåll efter diskussioner om dess ursprung.⁹ Argumenten att de var en social konstruktion gjorde också att de blev ansedda som något tillhörande det förflutna.

Nationsbygget har dock fortskridit under det sena 1900-talet och de nationella bilderna har omskapats och reproducerats. Lundberg & Tydén menar att den nationella tanken dolts av en mer subtil diskurs om vad som utmärker en ”svensk värdegemenskap”.¹⁰ Den nationella tanken har alltså inte spelat ut sin roll.

Nationalismens användning och innebörd har förändrats med tiden.¹¹ Begreppet används ofta för olika intressen vilket kan ge såväl postitiva som negativa konnotationer, just beroende på det sammanhang det används i. I Sverige har

6Olsson, Lena (1986). Kulturlandskap i förändring : kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870-1985, Malmö : Liber.

7Lundberg & Tydén (2008). Sverigebilder : det nationellas betydelser i politik och vardag, Stockholm : Institutet för Framtidsstudier, s. 11.

8Johansson, Rune (2000).”Ett odödligt sinnelag”? Svensk nationell utveckling i ett

komparativt perspektiv, i Olsson, Erik, (red), Etnicitetens mångfald och gränser, Stockholm : Carlssons, s. 285.

9Ehn, Billy (1993). Försvenskningen av Sverige : det nationellas förvandlingar, Billy Ehn, Jonas Frykman, Orvar Löfgren, Stockholm : Natur och kultur, s. 11.

11Österud, Öyvind (1997). Vad är nationalism, Stockholm : Universitetsförlaget, s. 9.

(6)

6

nationalism under de senaste decennierna närmast varit synonymt med högerextremism och rasism, medan begreppet i flera andra länder inte alls har samma politiska belastning.¹² En uppdelning där det nationella anses positivt och det nationalistiska negativt har blivit utbredd i dagens svenska språkbruk.

Forskningsområdet kring nationalitet är inte tydligt skiljt från forskning kring etnicitet då de berör kollektiva vi-känslor underbyggda av föreställningar kring gemensam kultur och historia med olika grund.¹³ Båda är begrepp för sammanhållning och att överbrygga skillnader inom, vad som anses utgöra, en folkgrupp. En åtskillnad är att det nationella har en koppling till en stat, vilken då kan överbrygga olika etniska tillhörigheter. Därigenom menar Ehn att nationalismen har en ”enastående förmåga att överskugga andra tillhörigheter”. Nationalismens mångtydighet som begrepp ökar också dess användbarhet som exempelvis politisk propaganda.¹⁴ En tydlig begreppsanvändning är därför viktig för ett vetenskapligt användande. I en teoretisk och komparativ diskussion ska jag därför inledningsvis försöka klarlägga begreppen.

2.1 Gemenskapens grund

Nationalismen utgår från kollektivet inom en nation och ett klargörande inbegriper därmed nationsbegreppet, vad som anses utgöra en nation och olika nationsuppfattningar. Nation (som kommer av latinets natio) användes under antiken om en befolkningsgrupp som hade en gemensam födelseort.¹⁵ Den politiska betydelsen uppstod med medeltidens universitet och senmedeltidens kyrkomöten där nationsbegreppet inbegrep en befolkningsgrupp med represtentationsrätt till stånds- och rådsförsamlingar. Begreppet var därmed kopplat inte endast till territorium utan till de med politiska rättigheter. ”’Nationen’ var de politiskt privilegierade klasserna, medan ’folket’ var massan av undersåtar”. Med upplysningstiden och den franska revolutionen kom nationen att bli ett begrepp vänt mot de privilegierade och staten skulle nu istället bäras upp av en nationell gemenskap. Nationen kom nu att betyda ett suveränt folk. Upplysningens brott med traditionella tankemönster och identiteter genom dess framtidstro hade också inslag av en strävan att tillbaka till ursprunget och det ”naturliga”, vilket var ett stöd för nationellt tänkande.¹⁶

Under den tyska romantiken kom nationsbegreppet att bli ett uttryck för nationell egenart.¹⁷ Därmed åsyftades inte endast ett suveränt folk utan även ett särpräglat folk. Befolkningen ansågs ha särdrag som skiljde den inte endast

15Ibid. s. 14.

komparativt perspektiv, i Olsson, Erik, (red), Etnicitetens mångfald och gränser, Stockholm : Carlssons, s. 311.

17Ibid. s. 292.

(7)

7

geografiskt och politiskt utan även kulturellt och etniskt från andra folk kring idéer om en gemensam folksjäl. Därmed uppstod en splittring mellan ett medborgerligt och ett etniskt och kulturellt nationsbegrepp.¹⁸

Begreppet etnisk anses av Österud ha sin grund i en kollektiv tolkning kring en ursprungsmyt som kärnan i en gemenskap och släktskap.¹⁹ Släktskap som ett biologisk begrepp ingår därmed inte. Den kulturella nationen är etnisk då den bygger på tanken om att nationen utgörs av ett folk med ett gemensamt ursprung och släktskap.²⁰ En politisk enhet ingår dock inte i den kulturella nationen utan den förutsätter en folkkultur som grund för politisk gemenskap, där enheten anses finnas i kulturarv, seder, språk och traditioner.²¹ Enligt den politiska definitionen är nationen en uppslutning bakom formella principer och procedurer kännetecknade av medborgarskap och medveten tillhörighet.²²

De skilda definitionerna har också beskrivits ur en dubbelhet där det politiska nationsbegreppet ses som inkluderande då det i enlighet med den franska revolutionens republikanska tanke för fram medborgerliga rättigheter och ser bortom etniska bakgrunder.²³ Etniska grupper har dock inte alltid varit likaberättigade inom politiska stater då de utsatts för diskriminering, ofta på grund av misstankar om bristande lojalitet.²⁴ Då den politiska nationen bygger på att medborgarna ska identifiera sig med samhällets värderingar har en etnifiering i skett, varpå ett inkluderande nationsbegrepp kan ifrågasättas.

Det finns också en föreställning om en ”god” nationalism som något trevligt och oförargligt som skänker glädje och identitet vilken är motsatt från en ”ond” som uppfattas som extrem, hatisk och främlingsfientlig.²⁵ Lundberg & Tydén ser dock en fara i att dela upp det i en ”ond” och en ”god” nationalism då alla medborgarbegrepp förutsätter existensen av exkludering. Såväl den etniska som den politiska nationstanken är exkludernade då ingen nation har en given etnisk bas. Då en stat är kopplad till ett territorium kommer detta inkräkta på andra etniciteter inom samma område. Då nationalister betraktat sig som goda patrioter är den onda nationalismen en ofrånkomlig konsekvens av den föregivet goda patriotismen.

19Ibid. s. 95.

22Ibid. s. 21.

23Kohn, Hans (1967). The idea of nationalism : a study in its origins and background, New York : Collier, 1967 s. 156.

(8)

8

De skilda nationsidealen har varit föremål för politiska strider sedan 1800-talet, enligt Österud utgår striderna dock från en missvisande begreppsanvändning då idealen överlappar varandra och egentligen inte så lätt låter sig skiljas åt.²⁶ Detta då det medborgerliga nationsbegreppet inte inbegriper den nationella gemenskapens substansiella förutsättningar och det etniska nationsbegreppet formas inom politiska ramar. Österud argumenterar för en ”tredje väg” däremellan, en nationsuppfattning som står över den politiska striden där nationen kan manifesteras på olika sätt med skilda politiska tendenser. Påverkan av såväl det civila samhället som det politiska samhällets gestaltning står i en ömsesidig relation till de övergripande dragen i nationsbildningen.²⁷ Det enda gemensamma kännetecknande för nationer är dess nationella medvetande, byggt kring en gemenskap.²⁸

2.2 En föreställd gemenskap

Nationsbildningens grund har setts som en naturgiven, primordial, enhet såväl som resultatet av sentida konstruktioner och nationell propaganda.²⁹ Enligt primordial teori är nationen det naturliga uttrycket av samhörighet inom en grupp som delar en samling gemensamma karakteristika, i form av gemensamma myter och minnen, en gemensam kultur och känsla av solidaritet.³⁰ Dessa bildar en etnisk grupp som anser sig dela såväl objektiva som subjektiva egenskaper, förbundna genom ett delat behov av samhörighet.³¹ Nationen utgick enligt Smith från en etnisk kärna av samlade ursrungsmyter, traditioner och kulturella band. Det är genom dessa etniska gruppers politisering nationer sedan uppkommit.³² Enligt denna hållning är identifikationen i den etniska gemenskapen alltså äldre än nationerna.

Att nationerna skulle vara essentialistiska delas dock inte av forskare som hävdar att nationerna istället är en konstruktion och modern produkt.³³ Det som enligt Johansson klarast framträder ur historien är istället för nationernas konstans snarare en konstruktion och rekonstruktion.³⁴ Även Hall ser nationalismen som en social

27Johansson, Rune, ”Ett odödligt sinnelag”? Svensk nationell utveckling i ett komparativt perspektiv, i Olsson, Erik, (red), Etnicitetens mångfald och gränser, Stockholm : Carlssons, 2000, s. 293.

28Österud, Öyvind, Vad är nationalism, Stockholm : Universitetsförlaget, 1997, s. 112

30Hall, Patrik (2000). Den svenskaste historien : nationalism i Sverige under sex sekler, Stockholm : Carlsson, s. 290.

31Smith, Anthony D. (1986). The Ethnic Origins of Nations, Oxford : Basil Blackwell, s.

349.

33Smith, Anthony D., The Ethnic Origins of Nations, Oxford : Basil Blackwell, 1986, s. 349

komparativt perspektiv, i Olsson, Erik, (red), Etnicitetens mångfald och gränser, Stockholm : Carlssons, s. 290.

(9)

9

konstruktion som inte har något med ”naturlighet” att göra.³⁵ Enligt Benedict Anderson är den nationella identitetens särprägel den om ”den föreställda gemenskapen”.³⁶ Den är föreställd då gemenskapen endast existerar som en bild i medvetandet hos personerna i gemenskapen. Varje samhälle måste vara en föreställd gemenskap då dess medlemmar i det stora hela inte känner varandra. Dess förutsättning blir existensen av en idé om en ”gemenskap större än den krets individen möter ansikte mot ansikte”.³⁷ För att detta blir aspekten av kommunikation central, hur de imaginära samhällena skapas och hålls samman över tid samt hur ett splittrat socialt och kulturellt rum förvandlas till ett gemensamt.

2.3 Nationalismens grund

Någon enhetlig definition av nationalism har inte forskare kunnat enats om då den är beroende av vad som avses med en nation, om det avser en stängd etnisk grupp eller en öppen politisk gemenskap.³⁸ Att de kulturella gränserna ska sammanfalla med de politiska gör enligt Gellner dock nationalismen till en i huvudsak politisk princip.³⁹ Nationalismen har ansetts vara såväl progressiv som reaktionär, utvecklingsorienterad som tillbakablickande. Alla dessa olika typer av nationalism benämner Hall som olika former av nationalismer.⁴⁰ Nationalismerna kan inte generellt knytas till vissa sociala grupperingar eller klasser utan har historiskt haft en varierad social sammansättning.⁴¹ Denna variation har följt samhällsförändringars verkningar för olika samhällsgrupper, vilka då under en tid har varit delar av en nationalistisk rörelse, varpå de nationalistiska rörelserna således har skiftat historiskt.

En grundläggande kärna av nationalismen kan dock sägas bestå i upplevelsen av en nation vars intressen prioriteras framför andra jämförbara intressen.⁴² Nationalismen anses hävda en idé om en avgränsad och suverän gemenskap och av att vara en doktrin som hävdar den nationella enhetens oberoende såväl som lojalitetskrav mot den nationella gemenskapen.⁴³ Den hävdar således en fragmentering i form av en gränsdragning utåt men en solidaritet inåt, inom ett område.

36Anderson, Benedict (1983). Imagined Communities : reflections on the origin and spread of nationalism, London : Verso, s. 15.

37Gellner, Ernest (1999). Nationalism, Nora : Nya Doxa, s. 156.

(10)

10

Nationen har en central roll för staten genom att skapa legitimitet för statsledningen, vilket gjort att nationsbildning ofta setts som resultat av statsstyrning men även kapitalismens och marknadens behov enligt Johansson.⁴⁴ Därigenom har nationalismens uppkomst kopplats till moderniteten som den samhällsmässiga moderniseringens politiska uttryck.

Enligt ett konstruktivistiskt synsätt har det varit nationalister som skapat nationer snarare än att det funnits naturgivna nationer. Mot ett sådant synsätt har andra uppfattningar ställts, exempelvis Smiths tanke om en grund i en etnisk bas, vilket kritiserats då alla nationer knappast kan anses vara etniskt definierade.⁴⁵ Andra forskare har sett nationalism som en reaktion på yttre händelser som förtryck och konflikt, en reaktiv nationalism. Nationstillhörighet har en utgångspunkt kring ett

”vi” och ett ”dem” och den nationella identiteten bestäms också till del av hur den uppfattats i andranationer, vilka ofta tenderat till att vara stereotypa uppfattningar. I perioder av krig och konflikter har sedan nationsidentiteten ofta stärkts.⁴⁶

2.4 Nationalismens uppkomst

Föreställningar om det gemensamma har varit beroende av kommunikation, vilket då med strukturella teorier kopplats till faktorer om det moderna samhällets uppkomst och industrialisering, vilket gjort att nationstanken har förknippats med modernitetens framväxt. Sociala och teknologiska förändringar skulle således göra att lokala särdrag och kulturmönster drastiskt skulle förändras genom processer av industrialisering, urbanisering och massmedia.⁴⁷ Med ekonomisk utveckling och ökade sociala motsättningar blev behovet av en stärkt nationell identitet och ett gemensamt nationellt medvetande stärkt.⁴⁸ Ett nytt behov av grupptillhörighet tillvaratogs då av en nationell identitet där moderna kommunikationsmönster skapade en nationell ram.

En sociologisk teori har utvecklats av Ernest Gellner där den industriella revolutionen skapade en omvälvning som ledde till en grundläggande omdefiniering av sociala relationer och en rotlöshet vilket utvecklingen av en nationell identitet var ett svar på.⁴⁹ Den enskilde hade inte längre en entydig förankring i sitt lokalsamhälle

46Smith, Anthony D. (1986). The Ethnic Origins of Nations, Oxford : Basil Blackwell, 1986, s. 389.

47Deutsch, Karl W. (1966). Nationalism and Social Communication : an inquiry into the foundations of nationality, Cambridge : Mass, 1966, s. 235.

(11)

11

med stabila sociala samhällsroller då industrisamhället präglades av specialisering och social rörlighet. Identiteten fick således en kulturell snarare än strukurell förankring. Framväxten av industrisamhället och nya marknader krävde fast organiserade stater där nationalstaten blev en politisk enhet byggd på ideér kring kulturell gemenskap.⁵⁰ Nationalismen ses av Gellner som en samlande ideologi ämnad att läka samhällets upplösningssymptom och ge en ny tillhörighet i ett samhälle i stark förändring. Exempelvis då nya grupper ur medelklassen tog en mer framträdande roll i samhället och politiken, blev utvecklandet av en nationell identitet viktig.

Att nationalismen skulle vara en nödvändig följd av moderniseringsprocessen har kritiserats som systemdeterminism, då nationalismen anses ha förekommit innan moderniseringen.⁵¹ Anderson härleder nationalismen längre tillbaka än den industriella revolutionen till en statlig byrokratisering och uppkomsten av en marknad för skriftproduktion och därmed en standardisering av språket.⁵² Detta lade då grunden för nationen som en kommunikationsgemenskap och nationalismen gjordes sedan till statsideologi först under 1800-talet. Greenfeld ser på så sätt nationalismens uppkomst som ett samspel mellan kulturella betingelser, samhällsförändring och politisk organisering.⁵³ En strukturell förändring antas ske av ekonomiska processer som resulterar i social rörlighet. En grund för omdefinierad identitet sker sedan genom kulturella processer i form av nationalism som modell med kommunikationsmönster, myter och traditioner som innehåll.

Nationalism och framväxten av nationell identitet är enligt Johansson ett resultat av förutom strukturella socioekonomiska faktorer också ”aktörsrelaterade konstruktions- och rekonstruktionsansträngningar”.⁵⁴ Nationalister har utgått från ett historiskt och samhälleligt ramverk vid konstruktionen där samhällsutvecklingen haft en stor betydelse.

Nationella konstruktioner kan spåras ända till medeltiden men ett starkare folkligt genomslag fick det först under 1800- och 1900-talet, varpå en distinktion gjorts mellan protonationer och moderna nationer.⁵⁵ Då en uppslutning och lojalitet hos befolkningen var en nödvändighet för att upprätthålla statsmakten och ge legitimitet åt de styrandes åtgärder, har den nationella politiska utvecklingen har sedan 1800-taler präglats av kongruens, att statens politiska och nationens kulturella

51Hall, Patrik (2000). Den svenskaste historien : nationalism i Sverige under sex sekler, Stockholm : Carlsson, s. 11.

52Anderson, Benedict (1983). Imagined Communities : reflections on the origin and spread of nationalism, London : Verso, s. 19.

(12)

12

system ska sammanfalla till en nationalstat.⁵⁶ Centralt för detta har varit att stärka den nationella indentiteten i form av en nationalisering, vars verksamhet skedde inom en statlig ram av kongruenssträvanden.

Gemensamma kulturella drag som vanor, värderingar och symboler ansågs som grundläggande för en nationell indentitet.⁵⁷ De var dock sällan resultatet av en fri konstruktion, även om de till del kunde vara föreställda, utan relaterade till utvalda tidigare föreställningar och traditioner. Intellektuella grupper spelade en central roll för tillkomsten av nationella skriftspråk, nationellt färgade historier och framhävandet av symboler och traditioner som nationella. Flera kännetecknande kriterier ingår också i den skapade identiteten såsom gemensam härstamning och historia samt religion, Nationalismen skapade enligt Gellner ”enhetskänsla och lojalitet över ett enormt område”.⁵⁸ Eller har som Ehn uttrycker det, förvandlat

”Undersåtar i konungariket Sverige till ett svenskt folk med gemensamma vanor och ovanor, referensramar, minnen och skämt”.⁵⁹

Då nationalismen är en modern produkt av en koppling mellan kultur och social organisation är den heller inte evig. Nationer är produkter av ett historiskt skeende samtidigt som det nationella tänkandet utnyttjar historien för sin framställning och sitt innehåll.⁶⁰ Nationalismen är enligt Gellner ett modernt fenomen med paradoxen att nationalismen bygger sin trovärdighet på att den är urgammal.⁶¹

De kulturella betingelser den nationella gemenskapen formas under har varierat i olika länder.⁶² Hur dessa faktorer samverkat ”kan bara analyseras i enskilda fall och ur en enskild stats eller nationell rörelses perspektiv”.⁶³ En fortsatt analys fordrar så ett svenskt perspektiv för vilka föreställningar svenskhet har byggts på.

komparativt perspektiv, i Olsson, Erik, (red), Etnicitetens mångfald och gränser, Stockholm : Carlssons, s. 287f.

(13)

13

3. SVENSKHETENS HISTORIA OCH IDEAL

Avsikten är här att beskriva svensk nationell identitetsutveckling, en svenskhetsutveckling av hur människor har kommit att identifiera sig med nationen under en stor del av 1900-talet. För att beskriva skeenden inom 1900-talet måste dock diskussionen föras något längre tillbaka i tiden.

En studie över nationell identitet och dess historiska utveckling bör inte endast omfatta idéutvecklingen och dess uttryck utan även en analys av hur männsikor agerat i nationella sammanhang. Bakom nationell ideologi och retorik finns det även en vardaglig praktik. Ehn vill visa på hur människor i skilda miljöer och tider nationaliserats genom växelspelet mellan dessa nivåer.⁶⁴ För detta skiljer Ehn ut två nivåer av den nationella identiteten. Dels en vardaglig praxis och dels diskursen om den nationella identiteten. Språket har en viktig roll i uttrycket för nationell identitet och nationalism och i ett ”berättande” om nationen uppkommer ett ”auktoriserat språk”.⁶⁵ Med det vardagliga menar Ehn levnadsmönster som i ett land skapar underlag för en nationell gemenskap, de kan sägas vara kulturella processer inom en nation. Däremot är de dock nödvändigtvis inte nationella kulturella processer, vilka innebär ett medvetet identitetsskapande och symbolik, vilket skett genom social inlärning och institutionalisering.

3.1 Föreställningar om svenskhet under 1800-talet

Även om en utvecklad massidentifikation med den svenska staten och nationen utvecklades först under 1900-talet, kan en allmänt spridd medveten nationell identitet anses vara urskiljbar under 1800-talet enligt Johansson.⁶⁶ Folk blev under denna tid ett vidare begrepp innefattande nya grupper då industrialisering och urbanisering innebar stora omvälvningar för utvecklingen i Sverige. Svenskheten har uppfattats som politiskt grundad snarare än etniskt under tidigt 1800-tal.⁶⁷ Den betonar statens integrerande roll och nationell enhet som ett värde i sig och var grundad på en medborgerlig repulikansk nationsidé som homogeniserande. Kring 1840-talet uppkommer en nationssyn som ett etniskt och kulturellt fenomen grundat på känslomässiga band till historien, kulturen och språket. En integrering av de båda nationsbegreppen kom att bilda en både etnisk och politisk nationsbildning, enligt

66Ibid. s. 310-312,

67Brink, Lars (1992). Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910- 1945, Uppsala : Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., s. 41.

(14)

14

vad Johansson kallat en specifik ”svensk modell”.⁶⁸ Såväl svenska traditioner och

”folkets själ” som statsskicket och böndernas traditionella inflytande prisades. Denna integrativa nationalism formulerade sedan enligt Hall den moderna folkhemsvisionen, där den som en variant av demokrati och socialism kom att accepteras.⁶⁹

Det sena 1800-talet kom i Sverige att präglas av en nationalistisk tidsanda och nationalromantik.⁷⁰ Detta återspeglas i debatten där begrepp som folk och nation får en ökad användning, då ofta knutna till frihet och framstegstro. Avledningar av ordet nation som exempelvis ”nationalkänsla”, ”nationalmedvetande”, nationalmonument”

och ”nationalspråk” införs också i språket under denna tid.⁷¹

Ett flertal institutioner som skulle fostra bort olika typer av osunt leverne och ge moraliska påbud till folket i fostrande syfte skapades också under det sena 1800- talet.⁷² Det var också genombrottstiden för de stora folkrörelserna som framträdde i en ändrad syn på samhällsutvecklingen, exempelvis nykterhetsrörelsen och andra fostrande folkrörelser.

Debatter om vad som var svenskt och nationens definition var vanligt förekommande under det sena 1800-talet, liksom synpunkter på hur gemenskapskänslor skulle byggas upp.⁷³ Nationella särdrag valdes nu ut och lyftes fram. Svenskheten ansågs vara den främsta av dygder och kärleken till svensk natur vara den ädlaste av känslor. Hembygdsrörelsen växte, Anders Zorn och Carl Larsson målade dalamotiv, Nordiska museet byggdes och Artur Hazelius skapade Skansen.

Nationen konstruerades till del genom jämförelser internationellt men påverkades i stor utsträckning av mer lokala förhållanden.⁷⁴ Ett återknytande till äldre tider och skeden i den svenska historien då de ”sanna nationella idealen ansågs bättre förverkligade” skulle uppnå den rätta utvecklingen. Dessa idéer var förenliga med upplysningstänkandets tillbakagång till ursprunget och det naturliga och romantikens vördnad för historia och tradition.

s. 80.

(15)

15

Nationalkaraktären var något en mängd författare och debattörer försökte att fånga under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Intresset för det nationella var även stort för 1890-talets kända författareoch konstnärer.⁷⁵ Verk för fosterländsk läsning som Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa” (1906) och Verner von Heidemstams ”Svenskarna och deras hövdingar” (1908) är kanske de mest kända.

1911 publicerade Emigrationsutredningens huvudsekreterare Gustav Sundbärg

”Det svenska folklynnet” med iaktagelser och aforismer av svenskheten, som han ansåg komma alltmer till uttryck.⁷⁶ Detta kopplade han till ras och biologisk härstammning såväl som historisk utveckling. Svensken ansågs vara präglad av krigiska dygder men också av humanism och överdriven beundran för det utländska.

Betoningen av svenskens dygder och rastänkandet var tidstypiskt och skriftens popularitet kom att påverka utvecklingen och den fortsatta synen på svenskheten.⁷⁷

Det nationella tänkandet kom således att etnifieras i synen på främmande folk och inhemska minoriteter. Den dominerande nationsdefinitionen var dock inte etnisk utan till stor del politisk.⁷⁸ Rastänkandet kom att ändra attidtyden mot territoriellt avgränsade minoriteter till att utsättas för assimilieringssträvanden, som exempelvis undertryckande av det samiska språket och kulturen.

Det nationella tänkandet födde en uppfattning om vad som var svenskt och gav det en historisk tradition. Detta kopplades enligt Johansson också till en

”naturpåverkan”, då ”den svenska naturen stereotypiserades”.⁷⁹ Nationaliseringen kom också att lansera och öka intresset för en rad symboler, som ett allmänt bruk av den svenska flaggan och nationalsång. Skolor kom vid tidigt 1900-tal att förses med flaggstång och flagga.⁸⁰ Nationell homogenitet kunde dock inte uppnås förrän levnadssätt blivit mer lika, klasskillnader minskat och medbestämmanderätt blivit allmän.

79Ibid. s. 326.

(16)

16

3.2 Föreställningar om svenskhet under 1900-talet

Stora samhälleliga förändringar ägde rum under 1900-talets första hälft.⁸¹ Allmän rösträtt genomfördes och socialdemokratin kom att bli en maktfaktor.

Socialdemokraterna anklagades av högern i samband med unionsupplösningen med Norge 1905 för att vara ”fosterlandslösa” men underströk själva den egna fosterlandskärleken.⁸² De nationalistiska stämningarna var således starka över ett brett politiskt spektrum och ”nationell samling” blev ett slagord i tiden. Vänstern ansåg att nationell samling kunde vinnas genom sociala reformer medan högern hävdade nationalkänslan först och reformerna sedan. Unghögern hävdade att en utvidgad rösträtt inte fick rubba den nationella balansen eller ge arbeterna ett dominerande inflytande inom nationen, men ansåg att fosterlandets materiella kultur måste höjas för att stärka nationen.

Den traditionella bilden av Ryssland som ett hot mot Sverige upplevdes som stark kring 1900-talets första decennier, vilket också var kopplat till det hot socialismen ansågs utgöra av högern såväl inom som utom landet. De högernationella ville anknyta till blodsförvantskapet med tyskarna för stöd, medan liberaler och socialdemokrater av högern kritiserades för sitt risktagande med det nationella oberoendet.⁸³ Konflikten kring försvaret 1911 ledde till den konstitutionella så kallade ”borggårdskrisen” 1914, som också rörde kungamaktens konstitutionella rättigheter. Förryskningsåtgärder i Finland kring tidigt 1900-tal gav kraftiga reaktioner i Sverige, då Finland sedan 1809 uppfattats som en förlorad del av nationen och den nationella retoriken betonade en ödesgemenskap mellan länderna.

1921 grundades Statens Rasbiologiska Institut som officiell institution efter en partiövergripande motion.⁸⁴ Värdefulla svenska rasegenskaper, i förhållande till undermåliga, skulle utvecklas genom rashygien och de områden där den nordiska rasen var bäst bevarad skulle identifieras. Rastänkande och nationellt självförhärligande hade sedan länge funnits i den svenska debatten när Nazistiska rörelser växte fram i 1920- och 1930-talets Sverige, i vilka rastänkandet var centralt.

Framgångarna var dock begränsade för rörelserna, om än delar av samhället kom att visa stöd för nazityskland före och under andra världskriget. Det hade, enligt Johansson, sin grund i en beundran för tysk kultur och känsla av gemenskap.

Samhörighetskänslor hade också befästs av tyskans starka ställning inom skolundervisningen.

En anledning till nazismens begränsade framgång i Sverige ligger i att socialdemokratins tanke om folkhemmet dominerade den nationella diskursen.⁸⁵

82Ibid. s. 45.

83Ibid. s. 327.

84Ibid. s. 329.

85Ibid. s. 330.

(17)

17

Folkhemmet var, om än ett retoriskt begrepp, viktigt för utvecklingen av politiken men även för föreställningarna om uppbyggnaden av förhållandet mellan nationen och staten. Det var en politik ämnad åt hela folkets intresse och ett avsteg från klasspolitiken och klasskampen. Välfärdsnationalismen etablerade så en ”plattform för solidaritet och gemenskap över klassgränser”.⁸⁶ I folkhemmets tecken kom det andra världskriget att återigen göra ”nationell samling” aktuellt, nu med en betoning av svenskheten i skuggan av den internationella konflikten.

Under och efter andra världskriget sker en språkförändring då begreppet nationalism får en mer entydig negativ klang av politisk aggretion.⁸⁷ Ett behov av avståndstagande från nationalistisk ideologi, vilket ansågs varit till grund för facism och nazism, var starkt, inte minst på grund av Sveriges neutralitet i kriget. Ord som

”nationell” togs istället i bruk och ansågs positivt medan det nationalistiska demoniserades. Efterkrigtiden kom, enligt Johansson, att innebära en genomgripande nationalisering för hela folket och skapade i högre utsräckning än tidigare en svensk enhet.⁸⁸ En rad faktorer anses vara bakomliggande till detta, bland dem fanns den ekonomiska utvecklingen och folkhemspolitikens vidareutveckling i idén om välfärdsstaten med dess sociala ingenjörskonst ock statens ökade roll. Ändrade konsumtionsmönster, rikstäckande etermedier, som radio och TV, och folkutbildning var andra faktorer.⁸⁹

I denna ”välfärdsnationalism” ansågs Sverige vara föredömligt och en förebild för andra länder. Svenska särdrag och företrädanden kom att betonas i förhållande till omvärlden i en idealisering av den svenska utvecklingen som kallats ”den tredje vägen” eller ”middle way”.⁹⁰ Den nationella tillhörigheten kom att ske på bekostnad av en allmäneuropeisk identitet då Sverige tog avstånd från det europeiska integrationsarbetet. Partipolitisk kritik riktades mot socialdemokratin för att försöka lansera Sverige som en ”moralisk stormakt” och ”världssamvete”. Den nationella enhetens avgränsning mot det icke-svenska var till del etnisk och visade sig mot de inhemska minoriteterna med försök att underrtycka avvikande kulturyttringar. Oro för separatism och irredentiska strömningar samt bevarandet av den statliga och nationella enheten var utgångspunkt för politiken.

(18)

18

3.3 Skolan och att fostra ett folk

I begreppet att ”fostra ett folk” ligger underförstått en medborgerlig bildning.⁹¹ Den framväxande moderna nationella staten ställde nya krav på kontroll över kropp och psyke. Detta innebar uppförandekoder som spreds från överhet till borgerlighet och vidare till arbetare. Upprätthållande och förmedling av detta institutionaliserades med en framväxande obligatorisk skola. Skolan spelade enligt Båtshake en avgörande roll för att ”reproducera samhällsrollen och det existerande samhället”.⁹² Samhället formade således skolan i högre omfattning än skolan formade samhället.

Skolans socialisering och anpassning av individer skedde inom rådande kultur och samhällsordning, även om skolfostran åtstadkom förändringar i samhällsordningen. I läroplaner och dess äldre motsvarigheter användes också begreppet fostran frekvent fram till 1960-talet.

Tiden kring mitten av 1800-talet och tiden för den första folkskolestadgan 1842 innebar stora skol- och socialpolitiska reformer.⁹³ Under en framväxande industrialism kom liberaler att bli nya ”moralagenter” då liberala politiker ansåg att en medborgerlig uppfostran av samhällsmedlemmar var statens uppgift då det var en förutsättning för demokrati. Liberalismen hade en fast tro på att kunna fostra bort fattigdom och missanpassning och uppfostran spelade en central roll inom den liberala traditionen. Den ”skyldiga” fattiga medborgaren skulle utbildas till den skötsamma fattiga. Demokratins faror oroade de konservativa som ansåg att statlig folkfostran och utbildning av den breda massan innebar en fara för samhällets lugn och stabilitet. Bönderna i ståndsriksdagen var motståndare till den obligatoriska folkskolans införande då skolan sågs som en belastning för landsbygdens arbetskraft.

Den stadsbetonade kulturen blev således modell för kunskapsinnehållet, vilket inte svarade mot den socialisationskunskap som var rådande på landsbygden.

Under 1900-talets först hälft kom liberalernas politiska makt över skolan att försvagas.⁹⁴ Längre perioder kom ecklesiastikdepartementet att ledas av socialdemokratiska ministrar som Värner Rydén, Olof Olsson och Arthur Engberg.

Värner Rydén hade folkskollärarbakgrund och drev en tydlig socialdemokratisk politik, medan Olof Olsson, läroverkslärare, hade en försiktigare hållning och försvarade den gamla skolans kvaliteter.

För det framväxande moderna samhället var det viktigt att kunna läsa och skriva.⁹⁵ Skriften kom också att förändra statens möjligheter att utöva makt och

91 Båtshake, Helene, Lena lär lyda : fostran och disciplinering i svensk skola 1947-1956, Lund : Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, 2006, s. 135

92Båtshake, Helene (2006). Lena lär lyda : fostran och disciplinering i svensk skola 1947- 1956, Lund : Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, s. 36.

93Ibid. s. 38.

95Båtshake, Helene (2006). Lena lär lyda : fostran och disciplinering i svensk skola 1947- 1956, Lund : Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. s. 37.

(19)

19

kontroll. Text strävar mot generaliserbarhet och det skrivna språket är avgörande för en uppbyggnad av större kontrollmönster. Med skrift kunde en central instans som staten kontrollera periferna delar, vilket haft avgörande del i den nationella konstruktionen. Läskunnighet blev ett viktigt instrument för skötsamma medborgare för att skriftligt ta del av ett modernt samhälle i snabb förändring. En ny skriftbaserad förståelse skapar disciplineringsprocesser för det vardagliga tolkningsarbetet där skolan blev en institution som utvecklade rationaliteten.

En internaliserad rationalitet gör irrationaliteten ohanterbar i det vardagliga och under 1800- och 1900-talet skapas institutioner och asyler för att omhänderta det irrationella som inte kan anpassas till modernitetens krav. Psykiskt funktionshindrade kunde så skickas till ”idothem för icke bildbara”.⁹⁶ I skolans läseböcker är det den

”respektabla” individen som är utgångspunkten och den icke respektable klandras eller uppmärksammas inte.

Lärobokens språkförändring hör enligt Båtshake samman med samhällsutvecklingen.⁹⁷ Under 1800-talet påverkades läroboken av en utveckling från en muntlig till en skriftlig kultur. Läroboken var till en början löst sammanfogad med fragmentariskt innehåll då den var en fortsättning på muntliga berättelser. Först i ett senare skede i övergången till en skriftlig kultur övergår lärobokens berättartradition till ett skriftbaserat vetande. En sådan övergång mellan berättarkonsten och en skriftbaserad tradition anser Båtshake ske kring mitten av 1900-talet. Under 1940- och 50-talen påverkas skolans roll återigen i samhället till att bli ett medel för att förbättra samhället då de pedagogiska riktlinjerna och modellerna ändras med folkhemsbygget och välfärdspolitiken. Skolan träder i hemmets plats då professionella ansågs kompetentare att ansvara för fostran av barn. Olika ideal skapade på detta sätt en konflikt mellan stad och landsbygd gällande barns behov av skolgång. Begreppet fostran förekommer i stor utsträckning i skoldiskursen och läroplaner fram till 1960-talet. Under 1970-talet ersattes fostran som begrepp med andra som att ”sätta gränser” och ”kognitiv pedagogik”.

3.4 En nationalistisk undervisning

Det fanns, enligt Tingsten, under 1800-talet inom skolan ett uttalat syfte om att inte enbart bilda folket utan även att skapa folket och föreställningar om ett rikt och stolt nationellt kulturarv.⁹⁸ Det var en inriktning på en nationell och medborgerlig fostran nära förknippad med övergången till en allmän folkskoleutbildning.⁹⁹ Intresset för

96Ibid. s. 40.

98Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet : studier i hundra års skolpropaganda, Stockholm : Norstedt, s. 245.

(20)

20

det nationella tog sig uttryck i skolundervisningen där svenska ledare upphöjdes till hjältar, exempelvis Gustav II Adolf och Engelbrekt. Under 1800-talet fick historieskrivningen en särställning i svensk kultur och blev höjdpunkten för den nationalistiska historiesynen, vilken nationalromantikerna starkt förespråkade. 1868 kom regeringen med ett direktiv angående läroböcker i svensk historia som handlade om hur eleverna skulle utveckla ett nationellt medvetande genom böcker präglade av en ”fosterländsk anda”. En nationalistisk historieskrivning skulle alltså vara detsamma som en tillika objektiv och sanningsenlig sådan. Enligt Hall präglar detta sedan historieundervisningen ända fram till andra världskriget.

Skolordningen 1807 fastslog att undervisningen ämnade att ”väcka och liva kärlek till fäderneslandet”.¹⁰⁰ Tingsten finner i sin studie av äldre historieläroböcker

”att fosterlandskärleken, nationalkänslan, patriotismen i skolböckerna skildras som något naturligt och ofrånkomligt”.¹⁰¹ I historieläroböckerna sågs fosterlandet som en utvidgad hembygd för att ge eleverna en känslomässig bundenhet till nationen och fosterlandskärleken som den högsta av känslor. Enligt Tingsten utgör detta en skolbokspropaganda och utbildning i nationalism som gav en bild av andra folkslags underlägsenhet. Tingsten konstaterar att bilden av främmande folk var så negativ att

”Varje barn måste ha antagit att folken i stort sett blev mer tvivelaktiga ju längre bort de bodde”.¹⁰²

En viss förändring sker efter sekelskiftet där vissa propagandalinjer försvinner ur läroböckerna och ”nationalskrytet” minskas, men en genomgripande utveckling och förändring sker först i efterkrigstid. Perspektiven vidgas då mot det internationella och Sveriges roll i världen. Den nationella propagandan undergår en omläggning och andelen ”nationellt skryt” begränsas kraftigt. Fortfarande finner Tingsten satser om

”Sveriges urgamla frihet” men ej längre deklarationer om svenskars överlägsenhet mot andra folk. Hänvisningar till en särpräglad svensk karaktär har minskats vilket Tingsten kopplar samman med förändringen till det moderna samhället som blivit

”ryktbart och avundat”. Tingstens resonemang är att då de tidigare skolböckerna skildrat svensken som ”livad av det förgångnas ära och vissheten om sitt eget inneboende värde” har detta nu förbytts till en person som inte behöver gamla tider för att hävda sig. Orsakerna till omläggningarna av skolundervisningen finner Tingsten i ”den starka sekulariseringen, det snabbt stegrade välståndet, demokratiens godtagande av alla, den svenska neutralitetspolitiken”.¹⁰³

För geografiämnet fanns i stadgarna för läroverket 1905 ett syfte inskrivet att

”väcka och underhålla ett fosterländskt sinnelag” och geografins uppgift på gymnasiet formulerades 1933 bland annat till att ge ”en sund känsla för det egna

101Ibid. s. 134.

102Ibid. s. 255.

103Ibid. s. 281.

(21)

21

landets värde”.¹⁰⁴ Fosterlandet och norden skulle också ständigt återkomma ”men på ett sätt så att kunskaperna om hela jorden ständigt förbättrades.”¹⁰⁵ Från 1950-talet gav direktiven stöd för en vidgad global och internationell överblick och för frågor om samarbete över gränserna.

4. METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel redogörs för studiens metodologiska utgångspunkter. Först förklaras de analysbegrepp jag tänkt använda och det konkreta tillvägagångssättet i textanalysen och därefter beskrivs de val av källor jag gjort.

Valet av metod bestäms av det syfte och frågeställningar samt material som uppsatsen bygger på. För att uppnå syftet krävs en metod som kan synliggöra och tolka de svenskhetsideal som källorna antas innehålla. De källtexter som studeras måste tolkas för att svara på undersökningens frågor. Undersökningen bygger således på en kvalitativ metod med läsning och tolkning av källmaterialet.

En idéanalys skulle kunna användas för att uttyda och tolka de idéer eller ideologier som källmaterialet antas ge uttryck för. Den kan dock inte förklara varför dessa uttrycks eller vilka bakomliggande strukturer som finns. Som metod för denna undersökning anser jag därför en diskursanalys vara lämplig för att identifiera tidens dominerande fostringsideal.

4.1 Diskursanalys

Diskurs betecknar i detta sammanhang en helhet av sammanhängande begrepp och uttryck och är de språkligt formulerade utsagorna om någonting.¹⁰⁶ Diskursbegreppet har inom human- och samhällsvetenskapen främst lanserats av filosofen och idéhistorikern Michel Foucault. Foucault använder diskursbegreppet för att skapa ett ramverk som undersöker regler för produktion av kunskap genom språket.¹⁰⁷ Med diskursanalyser menar Foucault att historien uppfattas som en diskontinuitet med perioder av grundläggande omformningar till andra system och tankesätt.¹⁰⁸ Jag utgår då från att exempelvis fostran har, om det förekommit över lång tid i skolan, tagit sig olika uttryck utifrån skilda tankesätt under olika tider. Foucaults analyser av kunskapssystemets utveckling kan sammanfattas med de tre begreppen apparat,

104Olsson, Lena (1986). Kulturlandskap i förändring : kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870-1985, Malmö : Liber, s.65.

107Hay, Iain (2005). Qualitative research methods in human geography, Oxford : Oxford University Press, South Melbourne, s. 164.

(22)

22

teknik och diskurs. Applicerat på studiens undersökningsområde utgörs apparaten av skolan, tekniken är fostran och diskursen handlar om vilka svenskhetsideal elever skulle fostras i.

Norman Fairclough definierar diskurs som “language as a form of social practice determined by social structures”.¹⁰⁹ Han tar avstånd från samhällsanalyser som särskiljer språk och samhälle och beskriver en dialektik mellan språk och makt.

Fairclough använder en analysmetod med tre diskursiva nivåer. Den första utgörs av actual discourses, det vill säga texten i sig. Den andra nivån kallar Fairclough för types of discourses, diskurstyper eller en diskursiv praktik. Alla texter har en intertextualitet som gör att de kan relateras till olika diskurstyper genom att text sorteras till grupper av texter som bildar sociala, språkliga gemenskaper. I den diskursiva praktikens analys undersöks hur texten bygger på existerande diskurser och praktiker. Faircloughs tredje nivå är, diskursordning eller social praktik.

Praktiska diskurser sätts då in i en diskursordning, ett heltäckande samhällssystem.

Till de tre diskursiva nivåerna följer en textanalytisk metod som delas upp i Description, Interpretation och Explanation. Med Description menas att texten beskrivs och innehållet utarbetas efter studiens syfte. Texten ska sedan med Interpretation sorteras till sin type of discourse genom att textens produktionsförhållanden, tolkning och mottagande betraktas. För förståelsen för vilken social funktion textens type of discourse har sätts diskursanalysen in i en större diskursordning och sammanhang, vilket utgör Explanation fasen.

4.2 Tillvägagångssätt

Metoden ska utvinna de svenskhetsideal som källtexterna antas innehålla och jag har därför valt en diskursanalys utifrån Faircloughs tre diskursiva nivåer. Översättningen av Faircloughs terminologi är anpassad för de studerade svensksidealen inom skolans läromedel. För min studie utgör så actual discourses källtexten jag analyserar, types of discourses är olika svenskhetsdiskurser och order of discourse den diskursordning eller socialt makroperspektiv de förekommer i.

Metodologiskt studeras läroböckerna genom att jag först gör ett överblickande av materialet för att se läroböckernas uppbyggnad och vilka diskurser som direkt framträder. Sedan följer en noggrannare läsning med omläsningar utifrån den överblick som efter hand nås genom läsningarna. Texterna dekonstrueras och en analys sker genom att texterna delas till mindre delar så att deras inbördes relationer kan granskas. Genom sammansättning rekonstrueras delarna i en successiv omstrukturering för att besvara undersökningens frågor. Materialet struktureras efter aktuella årtal för att se om de förändras över tid, med vars hjälp olika svenskhetsdiskurser och sammanhang kan framträda.

109Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse : textual analysis for social research, New York : Routledge, s. 14.