g ryska elektricitetssektorn
ARS R E DO VI S N
ol N G 2001/2002
Seppo Remes
V
ostok Energos första, förkortade, finansiella år (9 månader) har varit en period full av arbete med att lägga den organisatoriska grunden för en effektiv verksamhet för ett framtida ska- pande av aktieägarvärde. Under samma period har marknaderna svängt, från ett starkt positivt sentiment för ryska place- ringar, till en global nedgång på aktie- marknaderna under sommaren. Förän- dringen i förväntningar har, inte minst, drabbat Vastok Energo, vars aktiekurs 1slutet av augusti handlades med 10%
rabatt mot substanvärdet Under första halvåret 2002 var Rysslands makroekonomiska situation stabil med rekordhöga valutareserver.
Även strukturreformprocessen har fort- skridit framgångsrikt och dess roll som garant för höga tillväxt-och investe- ringsnivåer blir allt viktigare. Godkän- nandet av landreformen som tillåter fri försäljning av jordbruksmark innebar det slutgiltiga genombrottet för den nya ryska marknadsekonomin. EUs och den amerikanska regeringens erkännande av Rysslands status som marknadseko- nomi var också två viktiga steg på Ryss- lands väg mot att få en landrisk i nivå med andra utvecklade marknadsekono- mier. Jag hoppas att Ryssland också blir medlem av Världshandelsorganisatio- nen (WTO), så snart som möjligt, för- hoppningsvis redan under våren 2003.
Omstruktureringen av kraftsektorn Omstruktureringen av kraftsektorn utvecklades positivt och enligt tidtabell under årets fem första månader. U ES tog det principiellt viktiga beslutet att garantera minoritetsaktieägarnas intres- sen genom att ge dem ägande i de nya företagen i förhållande till deras ägande
VD-kommentar
i de gamla f6retagen, vilka delas upp baserade på affärsområden. En opera- tar för handelssystemet skapades i samarbete mellan leverantörerna och kunderna på återförsäljarmarknaden och denne är nu i färd med att dra upp riktlinjerna för den kommande markna- den. Ett bolag verksamt på federal nivå grundades för att ansvara för högspän- ningsdistributionsföretagen. Reformer av samordningscentralen och inrättan- det av en teknisk systemoperatör är på gång. Vidare har mycket arbete lagts ned på att förbereda detaljerade planer för omstruktureringen av de regionala kraftbolagen. UES har gjort awägda förslag om hur man skall sammanföra de federala kraftstationerna i sex ter- miska och tre vattenkraftsgrossistföre- tag. Majoriteten av dessa förslag har lagts fram far och reviderats av omstruk- tureringskommitten, där jag är och fort- satt kommer att vara medlem.
Vägen har dock inte varit helt utan problem. Höjningarna av grossisttarif- ferna som godkändes av regeringen var inte rättvisa, då eltarifferna endast höj- des med knappt 3o/o samtidigt som gas- tarifferna höjdes med 20%. Denna oba- lans skapar tillfälliga problem, speciellt för de federalt gaseldade kraftverken.
Paradoxalt nog drabbas de mest effek- tiva stationerna hårdast, då de redan lagt ned mycket arbete på att effektivisera verksamheten och därför har begränsat manöverutrymme. Vi har dock all anled- ning att tro att denna obalans kommer att minska genom åtminstone måttliga ellariffhöjningar senare i år, samt större höjningar i början av nästa år. Därutöver torde samtidigt en mindre del om 5-:-15% av den fria g rossistmarknaden börja fungera, vilket skulle innebära ökad
lönsamhet för effektiva kraftverk som Kostromskaya GRES. Den helt avregle-{
rade marknaden efter våren 2004 kom- mer förstås också att balansera elpriser- na utan partisk inblandning från politiker- håll, vilket kommer att gynna de företag som producerar mest effektivt. 1
Allvarligare var förseningen av de grundläggande regleringslagarna för elmarknaden: Duman röstade emot ett godkännande av lagpaketet i den första beredningen i juni. Dessa lagförän- dringar är nödvändiga för att den nya fria marknaden skall kunna inrättas och på samma gång garantera säker drift vid de federala kraftverken. Regeringen agerade snabbt och tillsatte en offentlig kommission med uppgift att finna en kompromiss för att lagarna skall kunna godkännas i september/oktober. Vad jag vet fortskrider arbetet i en positiv riktning, men vi får invänta de slutgiltiga resultaten i höst.
Regeringen har också försenat vissa~ andra beslut, bland annat godkännandet av sammanslagningen av grossistkraft- verk (företag som enbart producerar kraft och sedan säljer den på återförsäl- jarmarknaden) till nya större företag. t Jag är rädd att detta delvis orsakats av påtryckningar från regionala guvernörer som motsätter sig reformen men delvis också av påtryckningar från starka ryska industrigrupper som hoppas på
"specialavtal" för deras del. Det är prin- cipiellt viktigt att undvika dessa intresse- konflikter. Kraftföretagen måste utveck- las av och vara i händerna på ägare som vill maximera aktieägarnas investeringar och som inte har några hemliga intres- sen som till exempel prisdumpning för att förse deras övriga anläggningar.
Vostok Energo och omstruktureringen
Ett mycket positivt steg under året togs genom grundandat av värderingskommit·
ten till UES styrelse. VastokEnergo var en av initiativtagarna till kommitten och jag utsågs till dess vice ordförande.
Huvuduppgiften för kommitten är att ta fram och godkänna gemensamma meta·
der för värdering av olika verksamheter i samband med konsolideringsprocessen.
_ Värderingsmetoderna måste vara rättvisa, Jransparenta och så långt som praktiskt - möjligt spegla framtida lönsamhetsmöjlig·
heter för olika verksamheter inom olika sektorer och regioner. Värderingskommit·
__ ten utsåg företaget Deloitte & Touche till tt utföra grundarbetet Detta arbete är nu nästan slutfört och Deloitte & Touche föreslår att man använder diskonterade kassaflöden (DCF) som huvudsaklig vär·
deringsmetod. Kommitten har, utöver arbetet med gemensamma metoder, nyli·
gen godkänt värderingsföretag baserat på nya kriterier och kommer att träna dessa i att använda sig av de framtagna metoderna vid företagsvärderingar. Kom- mitten har också givit Deloitte & Touche i uppdrag att granska 1 0-15% av de vär·
deringar som kommer att utföras av vär- deringsföretagen.
l februari berättade vi att en av våra första uppgifter skulle bli att få represen- -,._fation i styrelserna för Vastok Energo·
- {lortföljens nyckelbolag. Denna uppgift är 1
nu slutförd. Jag är vice styrelseordförande i Kalugaenergos och Pskovenergos styrel- ser, samt styrelseledamot i Kostromskaya - -GRES, Kirovenergo, Udmurtenergo och
l
- Tulaenergo. Dessutom är min kollega Per Brilioth ledamot i Pskovenergos styrelse och Andrey Rumyantsev är styrelseleda- mot i Kalugaenergo.
l styrelserna för Kostromskaya GRES, Kalugaenergo, Tulaenergo och Kirove- nergo finns också andra minoritetsägare representerade. Vi har upprättat en god samarbetsanda med dem alla och jag tror att vi därigenom kan försvara minori- tetsägarnas intressen och samtidigt verka för företagskonsolideringar, både påfederal och interregional nivå. Vi har samarbetat med andra aktieägare i många frågor vid bolagsstämmorna.
Samarbetet med de företagsled·
ningar där vi fokuserat våra insatser har inletts mycket positivt. Även samarbetet med styrelsemedlemmarna i UES, både vad gäller regionala och federala företag liksom inom U ES, har varit mycket kon- struktivt och präglats av samarbetsanda.
Vi föredrar långsiktigt hållbara resultat framför de offentliga konfrontationer som verkar vara taktiken hos vissa andra investerare. Jag är övertygad om att tiden kommer att ge våra principer rätt.
Vestok Energo har aktivt verkat för interregionala konsolideringar, speciellt bland kraftbolagen. Vi har föreslagit en sammanslagning av produktionstillgång·
arna inom Kirovenergo, Udmurtenergo, Permenergo och Sverdlovskenergo, samt en sammanslagning av produk- tionstillgångarna inom Tulaenergo, Kalu·
gaenergo, Brianskenergo och Orele·
nergo med produktionsdelen från minst 2-3 närliggande företag.
Vestok Energo har stött det snabba skapandet av grossistkraftbolag med ett gemensamt aktieslag. Ett av dessa före·
tag bör skapas med Kostromskaya GRES som grund, då bolaget är det största i den grupp av kraftverksföretag som för- väntas ingå i det nya företaget. Kostrom- skaya G RES är inte bara ett bra företag sett med objektiva kriterier, bolaget har också en mycket bra, professionell led·
ni ng, vilken redan kraftigt förbättrat effekti·
viteten hos kraftverket och skurit ned på administativa och perifera kostnader.
Vidare kommer vi att i alla portfölj- bolagen använda vår styrelserepresen·
tation för att påverka tre huvudspår för våra portföljbolag:
1) Att bolagen förbereder och kommuni- cerar en strategi vad gäller konsolide- ringen inom sektoromstruktureringen och
2) Att förbättra genomlysningen genom att tillsätta revisorer för internationell redovisningsstandard och
3) Att revidera bolagens årsplaner och budgetar för att eliminera alla onö- diga och "non-care" kostnader med speciell fokus på kapitalinvesteringar.
Vi kommer att ·vid årets slut rapportera om vår framgång vad gäller genomdriv·
n ingen av dessa tre huvudspår.
Vi har varit försiktiga i våra investe·
ringar, vilket reflekteras i en god likvidi·
tet. Idag vet vi att det inte var något misstag: priserna har gått ned och nu är ett bra tillfälle att köpa till bra priser.
Jag ser positivt på framtiden för omstruktureringen av den ryska kraftsek·
torn. l början av september nåddes mark- naden av ett par goda nyheter om den ryska kraftsektorn. Först godkände U ES omstruktureringskommitte ett förslag om speciell fördelning av intäkter från försälj- ning av tillgångar under omstrukture·
ringsprocessen. Enligt förslaget skall, förutom den ordinarie vinstbaserade utdelningen, en extra utdelning ske till aktieägarna med 50-70% av nettointäk·
tema från sålda tillgångar. Jag vill betona att utdelningsgrunden är nettointäkterna, inte nettovinsten: bokföringsvärdet är inte avräknat från intäkterna.
Den andra goda nyheten var den tyska kraftjätten E.ONs besked att de avser investera cirka 500 miljoner e u ro • ett av Tulaenergos kraftverk, där två nya enheter om vardera 450 MW skall byg- gas. Även om detta beslut än så länge är avhängigt speciella kontralktsvillkor, visar det tydligt västerländska investerares beredskap att gå in som ägare och ope·
ratörer i den ryska kraftindustrin. Kapaci·
tetskostnaden skulle i det här fallet uppgå till cirka 550 USD/kW, vilket är omkring 1 2-13 gånger genomsnittskost- naden för ryska kraftverk. Vostok Energo, som är en nyckelinvesterare i Tulaenergo, undersöker möjligheterna att optimalt utnyttja den uppkomna situationen.
Jag hoppas att vi kan rapportera om stora framsteg i oktober/november, speci- ellt när det gäller lagstiftningen, men också för konsolideringen bland grossist·
företagen och skapandet av en handels- plattform. Jag tror också att Vastok Energo kommer att spela en betydelsefull roll i omstruktureringen av hela sektorn, men speciellt när det gäller värderingen och omstruktureringen av de bolag som vi valt att fokusera våra investeringar på.
Med vänliga hälsningar
Seppo Remes
Verkställande direktör
Den allmä na utvecklingen Ryssland
R
yssland befinner sig nu halvvägs in i Putins första mandatperiod. Att det blir en andra periodför president Putin kan sägas vara lika säkert som något annat i världen idag. Hans häp- nadsväckande höga popularitet med stöd på 60-70% hos det ryska folket är ganska unik internationellt sett. Detta ger oss goda grunder att förvänta att politiken med goda relationer med väst och en konsekvent fortsatt makroekono- misk stabilisering samt djupgående strukturreformer kommer att ligga fast även i framtiden. Ryssland är ett mycket stabilt land idag, både politiskt och eko- nomiskt.Rubeldevalveringens och det kraftigt höjda oljeprisets initialeffekter är till stör- sta delen över och har inte längre någon väsentlig inverkan på den totala ekonomin som steg för steg blir allt mer beroende av framgången för de pågå- ende reformerna. De makroekonomiska nyckeltalen har fallit något, men är fort- satt goda i en internationell jämförelse:
B N P-tillväxten för 2002 uppskattas till 3,8% och investeringstillväxten 5%.
Inflationen förväntas bli ca 140,1> under 2002. Det primära budgetöverskottet förväntas uppgå till ca 3% av BNP.
Givet denna makroekonomiska bak- grund är det osannolikt att några reella externa lånebetalningsproblem skulle uppstå under 2003, vilket utgör den mest ansträngda perioden för externa lånsbetaln i ng ar.
strukturreformerna inleddes med en framgångsrik, radikal skattereform base- rad på en inkomstskatt på 13%, en regressiv skala för sociala skatter (bidrag till socialförsäkringen) och avdragsmöjligheter för normala verk- samhetskostnader från vinstskatten.
Parallellt med detta fortsatte reformerna i importsektorn med sänkningar av importtariffer och en förenkling av tull- förfarandet, båda med en minskad grå- import som följd. En marklag och en ny, progressiv arbetslagstiftning godkändes för ett år sedan.
Det federala regeringsorganet stärk- tes under året vilket därigenom min- skade fragmenteringen i landet och eli- minerade den tidigare starka
självständigheten som de regionala guvernörerna utövade. På handelsområ- det blev Ryssland till slut ett gemen- samt ekonomiskt område där alla regio- nala handelsrestriktioner och artificiella, tekniska gränser upphävdes, huvudsak- ligen som ett resultat av kraftfulla insat- ser från presidentens representanter i Rysslands sju superregioner.
Reformarbetet har fortsatt inom många ekonomiska områden. Det kan- ske viktigaste och mest symboliska beslutet var godkännandet av mark- lagen för jordbruksmark, som för endast ett par år sedan ansågs som politiskt omöjlig att införa. Beslutet har redan inneburit ett inflöde av kapital till jor,d- brukssektorn. De flesta av Rysslands ledande industrialister ser jordbrukssek- torn som landets mest lovande investe- ring som råd e.
President Putin ingrep personligen genom att beordra en översyn av skat- tereglerna för småföretag i syfte att genomföra radikala skattesänkningar och göra den finansiella rapporteringen till myndigheterna mindre betungande. l banksektorn fick reformarbetet ny fart efter att centralbankens ordförande Gerashenko ersatts med den mer reforminriktade tidigare förste vice finansministern lgnatev och hans team.
De drev tidigare fram inrättandet av en bankgaranti för privata tillgångar i pri- vata banker.
Regeringen driver även på förbätt- ringar på tullområdet (en ny tullag för förtullningsprocedurer och tullregler) samt föreslår en drastisk reducering av j
antalet artiklar som måste certifieras.
Önskemål om dessa båda reformer har sedan en tid framförts från näringslivet.
Inom utländskt näringsliv är överty- gelsen stor att president Putin och hans regering har en stark vilja att nå ett posi- tivt resultat i förhandlingarna om Ryss- lands medlemsskap i Världshandelsor- ganisationen (WTO}, företrädesvis i tid till WTOs möte i Mexiko till våren. Ryss- land har redan uppnått vissa positiva resultat i och med att både EU-kommis- sionen och USAs regering betecknat Ryssland som en marknadsekonomi, vil- ket kommer att ha en direkt effekt genom att det öppnar för nya ryska exportmöjligheter. De politiska och 'rating'-mässiga effekterna är dock kan- ske av större vikt: Ryssland erkänns som ett land med samma ekonomiska grundprinciper och regler som vilken annan marknadsekonomi i Europa som helst.
Idag kan vi kanske urskilja två nyckel- reformer, förutom WTO-medlemsska- pet, som kommer att"vara kritiska för kommande framgångar. Det första reformområdet är den allmänna admi- nistrativa reformprocessen som kommer att innebära en markant minskning av statliga myndigheters funktioner och en allmän reduktion av statens inblandning i den privata sektorn. Det är just onödig administration, byråkrati och härtill rela- terad korruption som förhindrar små och medelstora företag att blomstra.
DEN ALLMÄNNA UTVECKLINGEN l RYSSLANu
Ryssarna är ett mycket företagsamt och innovativt folk och denna anda måste ges fritt spelrum.
Det andra reformområdet är avregle·
ringen och grundläggande reformer när det gäller naturliga monopol. Reform·
processen inleddes inom kraftsektorn vilket redogörs för längre ned. Förutom kraftsektorn krävs grundläggande retor·
mer inom både gas· och järnvägssekto·
rerna. Reformernas kärna är överallt _densamma: en uppdelning mellan natur-
)iga monopol och konkurrensutsatt verk·
samhet för att därigenom öka kon kur·
rensen, effektiviteten och attraktionen för investeringar. Samtidigt måste kors·
- ~ubventioner mellan industri och hushåll _jlimineras så långt det är möjligt för att
förbättra den allmänna konkurrenskraf- ten hos rysk industri.
Den senaste utvecklingen inom kraftsektorn
Omstruktureringen av kraftsektorn har fortsatt l linje med det i vårt prospekt
beskrivna regeringsbeslutet 2001 (se bolagets hemsida
www.vostokenergo.com). Målet med reformprocessen är att liberalisera åter- försäljarmarknaden och som en konse·
kvens därav, produktionsmarknaden samt att skilja naturliga monopol från konkurrensutsatta delar av verksam·
hete n. Detta innebär att konkurrens·
utsatta segment inom kraftproduktionen kommer att vara avreglerade, medan de naturliga monopol som råder i distribu·
tionsledet kommer att vara fortsatt reglerade. Värmesegmentet kommer att fortsätta vara reglerat åtminstone under en övergångsperiod.
Ett federalt distributionsföretag har startats för att ta hand om de federala transportledningarna. För närvarande genomförs omorganisationen av fördel- ningssystemen och systemoperatören.
En operatör för handelssystemet med både leverantörs- och kundrepresentan·
ter har inrättats i syfte att skapa en självreglerande handelsplattform för
Konsolidering av grossistproduktionsföretagen
RAO UES
48 kraftverk
6 produktionsföretag (termiska)
återförsäljarmarknaden, vilken kommer att vara fullt liberaliserad år 2004. UES har godkänt grundmodellen med en uppdelning i konkurrensutsatta delar och naturliga monopol på regional nivå samt erkänt minoritetaktieägarnas rätt till ägarandel i de nya företagen vilket proportionellt motsvarar tidigare ägande.
Implementeringen av reformerna har dock inom två huvudområden drabbats av vissa förseningar. För det första har regeringen inte fattat beslut i principiellt viktiga frågor, för det andra godkände inte Duman det framlagda förslaget till fullmaktslagar i första läsningen denna sommar. Förseningar har även förekom- mit avseende mindre ärenden, orsakade av de något komplexa beslutsvägarna inom UES. Dessa beslutsvägar skapa- des för att skydda minoritetsaktieä·
garna, men har orsakat bieffekter i form av förseningar.
Den kommission som inrättats mel·
lan Duman, överhuset och regeringen,
3 produktionsföretag (vattenkraft)
49-100%
ägarandel
Källa: UES
l - - -
l
- - - - - - - -
har arbetat hela sommaren för att få till stånd en överenskommelse, så att de kraftsektorrelaterade lagarna kan god- kännas till hösten. l mitten av september ser det ut som om en kompromisslös- ning kan vara på gång. Syftet med reformprocessen, skapandet av en libe- raliserad kraftmarknad och en uppdel- ning i konkurrerande affärsområden och monopolområden kommer troligtvis inte att förändras. Resultatet avses bli att de regionala energikommitteernas roll i fastställandat av distributionstariffer antingen kan elimineras eller starkt reduceras genom att objektiva tariffpa- rametrar och formler kan användas.
Reformarbetet torde inte försenas av lagstiftningsåtgärder, åtminstone inte inom reformens kärnområde: grossist- elproduktionen. l vilket fall som helst för- väntas de nödvändiga lagarna godkän- nas i slutet av september eller i början av oktober.
Regeringen har också varit långsam att ta beslut. Den har ännu inte beslutat om listan och kombinationerna av grossistelproducenterna som kommer att ansvara för elproduktionen för den federala marknaden. Regeringen har inte heller kunnat fatta beslut i frågan om garantileveranse r, mer specifikt vilka företag som skall ansvara för att se till att varje kund, hushåll och organisation får den elektricitet de önskar. Vad vikti- gare är, regeringen har tills vidare skjutit upp beslutet om sin egen roll i den framtida kraftsektorn. Kvar är också att ta beslut om hur stort regeringens engagemang i produktions- och distri- butionssektorerna skall vara. När full- maktslagstiftningen godkänts torde dessa beslut kunna tas utan ytterligare förseningar.
Regeringens beslut om en ökning om knappt 3% av grossisteltarifferna var också en besvikelse. Att öka gas- priserna med 20% men samtidigt endast öka elpriserna med knappt 3%
har ingen ekonomisk grund och endast begränsat politiskt stöd. Argumentet som gavs att ökade elpriser skulle vara inflationsdrivande är knappast trovär- digt, givet elprisernas begränsade effekt på inflationen. Vår förhoppning är att
denna obalans mellan tarifferna till viss del kommer att korrigeras under året.
Inom U ES har regionala energibolag förberett sina förslag om uppdelningen i naturliga monopol och konkurrensut- satta områden - en försening på några månader på grund av att lagstiftningsre- formen ännu inte är klar. De flesta regio- nala energiföretag kommer emellertid att följa en standardiserad omstrukture- ringsmodell som kan godkännas relativt snabbt. UES förväntas godkänna meto- derna för konsolidering av grossist- energiföretagen och för olika konsolide- ringar av interregionala företag. UES omstruktureringskommitte har föreslagit för styrelsen att arrangera fusionen av grossistenergiföretagen till en gemen- sam aktie så snart som möjligt.
Handelssystemoperatören planerar att öppna upp 5-1 5o/o av återförsäljar- marknaden för fri konkurrens i början av nästa år. Detta kommer att innebära det första stora steget mot avreglerade elektricitetsmarknader i Ryssland.
Vostok Energos arbete att stödja reformen
Seppo Remes har varit en aktiv medlem i UES styrelses omstruktureringskom- mitte, och därigenom varit delaktig i praktiskt taget alla beslut som tagits avseende omstruktureringsprocessen.
Vårt arbete tillsammans med andra minoritetsägare har bland annat resulte- rat i inrättandet av en värderingskom- mittel som rapporterar till UES styrelse och vars uppdrag är att ta fram en enhetlig metod för värdering av tilb· · gångar och företag under konsolide- ringsprocessen. Grundiden är att garan- tera rättvisa genom transparenta och konsekventa värderingar för alla delta- gare på marknaden. Deloitte & Touche utsågs som konsult för att utveckla en enhetlig metodologi, undervisa värde- ringsföretag och k9,ntrollera att utförda värderingar är korrekta. Seppo Remes har innehaft posten som vice ordfö- rande i kommitten, vars förslag kommer att läggas fram för U ES styrelse i början av september. Det står redan klart att
den huvudsakliga värderingsmetoden kommer att bygga på diskonterade
kassaflöde n, då detta är den enda metod som tar hänsyn till kommande dramatiska förändringar i affärsmiljön.
Vostok Energos strategi att stötta reformen har genomförts genom att bolaget erhållit styrelserepresentation i fem regionala energibolag och i en grossistkraftstation. l Pskovenergo är Vastok Energo representerat av Seppo Remes som vice ordförande och Per Brilioth som styrelsemedlem. l Kaluga- energo är Seppo Remes vice ordfö- rande och Andray Rumyantsev styrelseJ medlem. l Kirovenergo, Udmurtenergo, Tulaenergo och Kostromskaya GRES är Seppo Remes styrelsemedlem. Dessa var våra mål som vi presenterade i pro- spektet. Så vitt vi vet finns det ingen annan minoritetsägare med så bred representation i kraftbolagens bolags- styrelser.
Vi har föreslagit en sammanslagning av produktionsstillgångarna i Kirov- energo, Udmurtenergo, Permenergo och Sverdlovenergo till ett företag.
Detta skall förberedas av en arbets- grupp där vi har en representant. Vi har framfört ett liknande förslag som omfat- tar en sammanslagning av Tulaenergos produktionsdel med Kalugaenergo, Orelenergo, B~anskenergo, Jarenergo och Vladimirenergo. Vi har varit och fort- sätter att vara mycket aktiva i skapandet av det tredje grossistproduktionsföreta-~
get, där Kostromskaya GRES är det största kraftbolaget. l Pskovenergo och i Kalugaenergo är vi aktivt involverade i att utveckla distributionsföretag genom att exempelvis slå samman olika kom- 1 munala bolag med Energos.
Man kan säga att vi mer än väl upp- fyllt alla våra mål på mindre än ett halvår.
Tyvärr har det inte varit tillräckligt. Mark- naden har haft en ogynnsam utveckling på grund av förseningar av sektorrefor- merna, men också framför allt' på grund av den övergripande globala situationen där utländska investerare överreagerar på Rysslandsrisken.
DEN ALLMANNA UTVECKLINGEN RYSSLAND
stadier i omstruktureringen av regionala energibolag
Produktlon DistribUtion
·.övriga verk88mheter
·Vinne··
Uppdelning av verksamheter (oberoende juridiska personer)
Ägarandeli nya bolagen erhålls baserad på ägarandel i tidigare gemensamt bolag
Produktion/
vllrme
Il
..._,~--
Dlst(.bution/
garantileverantOr
r ( ~---~----~ --- h ~ j ... _
t
. 20-25 interregional•
Pf'oduktionsf6retag
Managementföretag ("Gamla" energ•bolaget)
UnderhAll
(~ ____ •n _ ~ ___ • _ ra _ ~ ---~ J
7-151nterregionala
distributionsföretag .
Service
~ ~--.~
\ --- ~ ~ J
. . . ·.
Kommunal distribution
\.
''---- - ---J·
7 (temporlra}
Interregionala distributionsföretag
\..
·oCJ• • • •
Federalt distributionsföretag
Källa: UES
· - - - - ---
-- - -- ~~~-- --==~ = _i&~-~~ L---==~--
ostok Energos a k ieportfölj
l
nvesteringsportföljen enligt marknads- värde per 30 juni 2002 presenteras nedan. Vastok Energos största innehav är Kostromskaya GRES som utgör 1 9,9o/o av portföljen. Övriga större inne-Vostok Energos portföljstruktur per den 30 juni 2002
Andel av Marknadskurs,
Företag Antal aktier röster USD
Kostromskaya GRES 158 549 866 5,72% 0,056
Tulaenergo stam 202 611 889 12,93% 0,023
Kalugaenergo stam* 18 551 405 25,71% 0,205
Pskovenergo stam* 30815069 28,18% 0,093
Stavropolskaya GRES 21 453 1,58% 130,500
Rostavenergo stam 186 250 000 5,95% 0,013
Udmurtenergo stam 18097032 10,80% 0,135
Kirovenergo stam 157 146 794 7,31% 0,014
Penzaenergo stam 12 117 520 8,52% 0,113
Ryssland, övriga OSS, övriga Totalt, kraft Totalt, kassa Totalt, portföljen
* Redovisas som intresseföretag.
hav är Tulaenergo, Kalugaenergo, Pskovenergo, Stavropolskaya GRES, Rostovenergo, Udmurtenergo och Kirovenergo. Likviditeten i portföljen uppgår till 22,8%.
Marknadsvärde, Andel av
USD eortföljen, %
8 918 430 19,89%
4 558 768 10,17%
3 803 038 8,48%
2 865 801 6,39%
2 799 617 6,24%
2 467 813 5,50%
2 443 099 5,45%
2 200 055 4,91%
1363221 3,04%
2 712 344 6,05°/o
477 457 1,06%
34 609 643 77,18o/o
10 233 437 22,82%
44 843 080 10o,ooo·~
D
en ryska kraftsektorn värderas med - ) stora rabatter mot motsvarande -· bolag i både så kallade emerging mar-kets som på utvecklade marknader.
Bakgrunden är den stundande omstruk- - tureringen som nu vid implementeringen
)kapar en osäkerhet för de enskilda aktieägarna. Marknaden för kontroll- poster är annorlunda. Priserna är i prin- cip alltid högre än på marknaden för mindre poster, just i och med att kon- trollen över bolaget blir större vilket är speciellt värdefullt i tider av förändring.
Tabellen nedan visar utöver värde- ringen av olika noterade bolag i Ryss- land och internationellt även värde- ringen av försäljningen av två strate- giska poster i två kraftgenererande bolag, North West Power Plant (som förväntas säljas i en auktion under vin- tern) och Solikamsk Power Plant (som såldes tidigare under året till en rysk - ~ndustriell köpare). Värderingsskillna- -_A:!erna mellan dessa prislappar och de
noterade beror på åtskilliga anledningar såsom åldern på tillgångarna, investe- ringsbehovet etc. En viktig faktor i skill- 'raden är dock att de strategiska pos- Jterna är just kontrollposter jämfört med
de noterade bolagen där de tagna pri- set är från den ryska börsen där omsätt- ningen sker för poster som är betydligt mindre än kontrollposter.
Det kan också noteras att såväl öst- europeiska som övriga internationella värderingar är mer jämförliga med pri- serna för kontrollposter i Ryssland än med de marknadsnoterad e. Detta är inte orimligt då det förväntas råda en bättre "corporate governance", vilket minskar prisskillnaden mellan små pos- ter och kontrollposter på dessa markna- der jämfört med på den ryska kraftsek- torn för stunden.
Ryska noterade företag
Likvida aktier
UES (prop. eons) US GAAP Masenergo - US GAAP Lanenergo- US GAAP lrkutskenergo
Illikvida aktier
Börsvärde, MUSD
3 543,6 847,9 214,0 319,5
Rostavenergo - RSA 51 ,8 Kostromskaya GRES-RSA 155,2
Tulaenergo-RSA 36,0
Kirovenergo - RSA 34,3
Det kan noteras att det är den kom- plicerade stundande omstruktureringen som skapar en oro över "corporate governance" inom den ryska kraftsek- torn. När omstruktureringen börjar klarna torde värderingarna närma sig de för de övriga marknaderna. Givetvis bör det också noteras att värdet på större poster och kontrollposter på aktier inom dagens ryska kraftsektor redan idag attraherar ett värde liknande ovanstå- ende exempel.
Ägd kapacitet (M W)
100 547 14 843 3 257 12 914
929 3 600 1 453 940 2 400
Pris/kW (USD)
35,2 57,1 65,7 24,7
55,7 43,1 24,8 36,5
P/CF
2001
3,0 5,4 n/a 4,0 P/OpP 3,0 3,5 2,8 2,4 Stavropolskaya GRES- RSA 101,9
---~--- 42,5 4,8 Genomsnitt ryska noterade företag
Ryska onoterade företag
Northwest Power Plant' 488 Solikamsk Power Plant 2 1 4 Noterade emerging markelsföretag
CEZ, Tjeckian 1 839
KEPCO, Korea 1 O 553
900 11
o
1
o
14648 451 12 247
42,8 3,6
542,2 n/a
127 n/a
181,2 2,6
217,8 1,7
167,8 4,0
Endesa, Chile 2 055
---~
Genomsnitt noterade emerging markelsföretag 188,9 2,8 Genomsnitt företag utvecklade marknader 984,98 7,2•
Källa: Renaissance Capilal 1. Utropspris
2. Faktisk1 pris
3. EV /installerad kapacitet 4. EV/EBITDA
r ,
- -==---1 -- - - - - -
- - : . _ - - - _l
Kostromskava G R ES
Börsvärde per 30 juni 2002: 155,2 M USD Installerad kapacitet: 3 600 MW
Produktion 2001: 12 150 GWh
Källor: UES, Vostok Energo
Övriga 43%
Ägar1örhållande
Vostok Energo 6%
UES51%
K
ostromskaya GRES är ett av Rysslands mest effektiva termiska grossistbolag med en kapacitet på 3 600 MW (5,8% av den totala kapaci- teten för termoelektriska kraftstationer i Ryssland). Kostromskaya är Rysslands tredje största kraftstation, lokaliserad i den europeiska delen av Ryssland, inte långt från Moskva. Detta innebär en när-het till tätbefolkade områden och indus- tricentra med stark köpkraft, större eko- nomisk tillväxt och ökande behov av elektricitet.
Kraftstationen levererar elektricitet till grossistmarknaden. Under 2001 ökade Kostromskaya GRES elproduktionen från 11 613 GWh till12 150 GWh (5, 1 %) och omsättningen från 103 MUSD till 127 MUSD.
Tariffen för elektricitet som levereras av Kostromskaya GRES bestäms av den federala energikommissionen.
Under 2001 var den genomsnittliga tariffen 1 ,02 USc/kWh givet inga tariff- ändringar under året. Företagets netto- vinst för .2001 uppgick till9 MUSD medan nettovinsten för första kvartalet 2002 uppgick till4 MUSD.
Kostromskaya planerar att genom- föra flera projekt som innefattar utnytt- jande av ny teknologi, rekonstruktion av den existerande utrustningen och upp- datering av diagnos- och kontrollsys- tem, samt hantering av miljöskyddsfrå- gor. Det största projektet är rekonstruk- tionen av skorsten 1, vilket kommer att möjliggöra igångsättandet av 900.MW produktionsutrustning som för närva- rande är 1 lager.
Den framtida grossistproduktionsmarknaden
UES
Region ägarandel
Central·/ Kostromaregionen 51%
Central-/T ularegionen 56 o/o Sibirien/Buryatskayarepubliken 100%
Ural/Republiken Komi 51%
Andel av Vastok Energos portfölj 19,89%
Tillgångs-och affärsmässigt kommer Kostromskaya GRES att utgöra basen 1
för ett av de framtida grossistproduk·
tionsföretagen. Kostromskayas produk- tionskapacitet utgör 42% av det nya bolagets totala kapacitet. Om vi jämför ~·
det nya företagets uppskattade lönsam het, blir Kostromskaya GRES andel ännu högre. Som redan nämnts är Vas- tok Energo aktivt delaktig i processen att skapa ett nytt grossistföretag, med Kostromskaya GRES som ledande del.
Vi vill att Kostromskaya G RES skall bli navet i den konsolidering av kraftföretag som kommer att skapa ett nytt grossist- företag.
Andelen utländska minoritetsägare i Kostromskaya GRES är hög, drygt 32%. Utöver Seppo Remes är C.H.
Hirsch (en fransk fondförvaltare) repre- sentant för minoritetsägarna i styrelsen som totalt uppgår till sju ledamöter.
Denna närvaro, aktivt arbete, bra samar-- bete med styrelseordförande Jakovlev 1 __
Urinson (tillika vice ordförande för UES interna styrelse), samt en mycket pro- fessionellledning för kraftverket gör oss förvissade om att det är möjligt att påverka företagets utveckling i våra aktieägares intressen.
Kapacitet, Andel av total
Energikälla MW kapacitet, %
Naturgas 3 600 MW 42%
Kol 1 425 MW 16%
Kol 1 260 MW 15%
Naturgas 1 060 MW 12%
Kostromskaya GRES Cherepetskaya GRES Gusinooziorskaya GRES Pechorskaya GRES Yuzhno-Uralskaya GRES*
Kharanorskaya GRES
Urai-/Chelyabinskregionen 49% Kollnaturgas 882MW 10%
Sibirien/Ch itareg ionen 100% Kol 430MW 5%
Totalt 8657 MW 100%
• f n en del av Chelaybenergo Källor: UES, Alfa Capital
Kalugaenergo
Börsvärde per 30 juni 2002: 14,8 M USD Installerad kapacitet: 12 MW
Produktion 2001: 3 398 GWh
Källor: UES, VestokEnergo
Övriga 26%
Ägarförhållande
UES49%
K
alugaenergo är el leverantör för Kaluzhskayaregionen. Regionen ligger 194 km sydväst om Moskva och har drygt 1,2 miljoner invånare. Kaluga·energo är nästan uteslutande ett distri·
butions· och leverantörsföretag. Det ter·
miska kraftverket ligger i staden Kaluga och har en installerad kapacitet om endast 12 MW. All värme som kraftver·
ket producerar konsumeras av en lokal kemisk fabrik. Kalugaenergo har trans·
portledningar om totalt över 25 000 km.
De större företagen i regionen pro·
ducerar gasturbinmotorer, elektronik till bilindustrin, tåg, radarutrustning, digital radioelektronisk utrustning samt kvalitetsskor och kläder.
Kalugaenergo har en diversifierad kundbas med en stor andel industri·
klienter (16%} och återförsäljare (39%}.
Den enskilt största kunden är den lokala järnvägen (7%). Några av de lokala återförsäljarna kommer troligen att tas över av Kalugaenergo inom de närmsta åren, vilket kommer att öka antalet slut- användare av elektricitet i kundbasen.
Jämfört med andra regionala kraftbolag är denna mix av kunder Kalugaenergos största fördel. Kalugaenergo ser också ut att behålla alla sina industriella kun·
der i framtiden.
Under 2001 gjorde företaget stora framsteg i att minska subventionerna kunder emellan. Tariffen för industriella kunder höjdes med endast 24%, medan återförsäljare, hushåll, jordbruk och kommunala kunder fick en höjning med mellan 40-900/o.
Under första kvartalet 2002 höjdes tarifferna med 240fo i rubeltermer, räknat på årsbasis, från 0,43 RU R/kWh till 0,54 RUR/kWh. Företaget hade 2001 ett rörelseresultat om 2 MUSD, vilket
Andel av Vestok Energos portfölj 8,48%
gav en rörelsemarginal om 4% på grund av försenade tariffhöjningar. För 2002 planerar företaget att nå en rörelsemar- ginal om 5%.
VDn för Kalugaenergo, lrina Yashanina, den enda kvinnliga företags- ledaren i kraftsektorn, har samlat ett team som varit mycket aktivt inom kraft- sektorns omstruktureringsprocess och, tillsammans med Tulaenergos ledning, initierat det första interregionala genera- tionsföretaget inom U ES (Priokskayas regionala produktionsföretag}. Kaluga- energo är också ett av de ledande före·
tagen när det gäller registrering och köp av land under kraftledningarna.
Enligt UES omstruktureringsplaner kan kraftledningarna som tillhör Kaluga och några andra centralregioner slås samman till ett intraregionalt distribu- tionsföretag. Det termiska verket i Kaluga kommer att ingå i Prioskayas regionala generationsföretag. Som minoritetsaktieägare kommer Vastok En ergo att få del i dessa nya företag motsvarande det tidigare ägandet.
Vastok Energo har två av åtta represen- tanter i styrelsen. Utöver dessa har övriga minoritetsaktieägare en obero- ende styrelserepresentant som sam- arbetar med Vastok Energo.
Tulaen, rgo
BOrsvärde per 30 juni 2002: 36,0 MUSD Installerad kapacitet: 1 268 MW Produldlon 2001: 7 926 GWh
Källor: U ES, Vostok En ergo
Övriga 38%
Ägarförhållande
T
ulaenergo producerar och distribue·rar elektricitet och värme i Tularegio- nen, som ligger ungefär 160 km söder om Moskva och har en yta på 25 700 km2• Regionen har nästan två miljoner invånare, varav 81 o/o lever i stadsmiljö.
Större städer är T ula (600 000 invånare) och Novomoskovsk (142 000 invånare).
T ulaenergo är ett mellanstort regio- nalt kraftbolag med en installerad kapa·
citet om 1 268 MW. Företaget består av två kondenskraftverk (el) och tre kombinerade värme/elkraftverk. Kraftled- ningarna uppgår till drygt 28 000 km total längd. Företagets produktions·
kapacitet täcker endast en tredjedel av regionens elbehov och resterande del köps därför in från grossistmarknaden.
Regionens huvudkonsument av elek·
tricitat är industrisektorn som står för 54o/o av den totala efterfrågan. l Tula·
regionen finns ett flertal stora företag som Tulamashzavod (motorer, lätta for·
don, up-to-date processing och lasertill- behör samt vapen). Tyazhpromarmatura
(rörventiler för olje·, gas·, kraft· och kemisk industri) och metallurgiska fabri·
ken Kosagorsky (tackjärn och elektroly- tiskt krom -största exportören till Europa av dessa produkter). Den kemiska och petrokemiska industrin är också välutvecklad trots att regionen saknar olje- och gastillgångar och inte kan försörja den kemiska industrin med övriga naturresurser. De största företa- gen är JSC Azot och Schekinoazot som producerar ett antal kemiska produkter och rengöringsprodukter för hemmet.
Dessa två fabriker konsumerar 19%
respektive 11% av Tulaenergos el pro·
duktion.
Regionens invånare och jordbruk svarar för 5% respektive 3% av företa·
gets kundbas.
Tulaenergo rapporterade en efter·
frågaökning om 0,3% för 2001. En/.
kraftigt ökad efterfrågan på starkström från industrikunder för 2001 väntas fort- sätta tack vare stigande industri- produktion.
Tulaenergos nettoförsäljning för för- sta kvartalet 2002 sjönk med 3,5% i dollartermer, huvudsakligen på grund av minskad efterfrågan på värme (-9,7%) och elektricitet (-5,6%), vilket i sin tur främst var ett resultat av den relativt milda vintern 2001/2002.
Andel av Vostok Energos portfölj 10,17%
Företagets genomsnittliga tariff steg
,-:-
2001 med cirka 39%, vilket resulterade 1 ,. i en omsättning om 16 MUSD. Första ...._
kvartalet 2002 visade Tulaenergo istäl- let ett negativt resultat på grund av den 20% höjningen av gaspriserna, något som fick betydande finansiell inverkan då i stort sett alla företagets kraftverk är gasdrivna. Den 26% höjningen av kraft- tarifferna under första kvartalet lyckades inte uppväga de höjda gaspriserna.
Tulaenergo har erhållit tillstånd att höja sina tariffer med i genomsnitt 21,5%
från och med 1 augusti 2002 för att för·
bättra det finansiella tillståndet.
Tulaenergo har tillsammans med Kalugaenergo, Oralenergo och Brian- skenargo förberett en gemensam omstrukturerings- och konsoliderings·
plan för UES. Enligt planen föreslås de fyra regionala företagens kraftverk slås sammman till ett kraftverksföretag, där Tulaenergos kraftverk utgör kärnan. Vos- tok Energo har därutöver föreslagit att antalet bolag som skall slås samman bör öka. Vi arbetar för närvarande med att få vårt förslag godkänt.
Vostok En ergo innehar en av de nio styrelseposterna i Tulaenergo. Därutö- ver har övriga minoritetsaktieägare en oberoende styrelserepresentant som samarbetar med Vostok Energo.
Pskovenergo
Börsvärde per 30 Juni 2002: 10,2 MUSD Installerad kapacitet: 12 MW
Produktion 2001:1 410 GWh
Källor: UES, Vostok Energo
Ägarförhållande
Övriga 23%
Vostok Energo 28%
UES 49%
P
skovenergo distribuerar elektricitet i Pskovregionen i nordvästra Ryss- land (ca 260 km från St Petersburg}.Regionen har en yta om 55 300 kva- dratkilometer och en befolkning om 0,8 miljoner. Kraftledningsnätet omfattar totalt mer än 45 000 kilometer led- ningar, vilket är en betydande längd på en så liten yta. Orsaken till detta är den geografiska spridningen på Pskov- energos kunder.
l jämförelse med de flesta andra ryska regionala kraftföretagen har Pskovenergo en mycket klar struktur:
bolagets verksamhet är nästan uteslu- tande inriktad på distribution och elför- sörjning. Kraftverksdelen utgör endast en blygsam del av företaget, med en total installerad kapacitet om ca 12 MW (ett termiskt värmeverk och två små vattenkraftverk}. Den låga kraft- kapaciteten innebär att Pskovenergo i hög grad är beroende av kraft från gros- sistmarknaden. Faktum är att Pskov- energo har avtal med Pskovskaya GRES (ett regionalt grossistkraftverk) om att köpa 70o/o av Pskovskaya G RES elproduktion, vilket motsvarar ca 80%
av den el Pskovenergo köpte under 2001.
Efterfrågan kommer främst från industrikunder (ca 43% av produktio- nen}, trots att denna grupp endast består av små och medelstora företag.
Andel av Vostok Energos portfölj 6,39%
Två stora kunder är Oktyabrskaya järn- vägar och Garvadokanal (4% respek- tive 3% av elförsäljningen}. Lokala invå- nare står för 28% och kommunala kun- der för 20%. Pskovenergo är Rysslands enda regionala kraftföretag som lyckats överta praktiskt taget hela återförsäljar- marknaden på kommunal nivå. Sedan 2001, då alla återförsäljares kunder bör- jade handla direkt av Pskovenergo, har bolaget haft en mycket väldiversifierad kund stock.
De genomsnittliga eltarifferna steg med 68% under 2001 och med ytterli- gare 20% under första kvartalet 2002.
Tarifferna är nu bland de högsta för regionala företag och uppgår till 2,6 cent/kWh. Pskovenergo redovisade en rörelsevinst om 2 MUSD och en rörel- semarginal på 6%.
Givet bolagets välbalanserade kund- stock, goda geografiska läge med exportmöjligheter till de baltiska sta- terna samt professionella företagsled- ning, kommer Pskovenergo att kunna åtnjuta en lönsam tillväxt, även med dis- tributionstillgångarna överförda till det nordvästra, interregionala distributions- företag som också kommer att innefatta Lenengradskay oblasts, Novgorods, Vologdas och Arkhangelsks nät.
Vastok Energo har två av totalt sju representanter 1 bolagets styrelse.
' ~-- - - - - - - - - - - - - - - - - - _ - - - -- - - -
~
- - - -- ---_...l_-~ - - - -
Kirovenergo
Börsvärde per 30 juni 2002: 34,3 MUSD Installerad kapacitet: 940 MW
Produktlon 2001: 5 495 GWh Källor: UES, Vostok Energo
Övriga 44%•
Ägarförhållande Vastok Energo a%•
• Inklusive preferensaktier
UES 48%•
K
i rovenergo betjänar Kirovregionen i den centrala och östra delen av europeiska Ryssland (800 km från Mos- kva). Regionen har 1,69 miljoner invå·nare, varav en tredjedel i huvudstaden Kirov.
Kirovenergo har en installerad kapa- citet om 940 MW bestående av fyra kombinerade värmeverk, varav ett är ganska litet (1 OMW) och endast produ- cerar elektricitet i samband med indus- triell ånga. Det mest effektiva och välut·
nyttjade kraftverket är Kirovskaya TETs5, som svarar för 60% av företa- gets totala elproduktion. Denna produk- tion uppgår endast till 54% av regio- nens elbehov och resterande elektricitet köps från grossistmarknaden. Företa- gets ledningsnät är totalt 41 000 kilo- meter långt.
Kirovenergos främsta fördelar är företagets goda kundstock och en diversifierad bränslekonsumtion. Lokala invånare svarar för 16% av elförsälj- ningen medan industrisektorns andel uppgår till 48%. Regionens huvudsak- liga produktion är kemiskfpetrokemisk industri, maskintillverkning, metallarbete och skog/papperstillverkning. Kirov- Chepetsk Chemical Company är ett av Rysslands största företag och konsu- merar 19% av Kirovenergos försäljning.
Andel av Vastok E nergas portfölj 4,91%
Kirovenergos produktionskostnader hänför sig till i stort sett lika delar gas, kol och olja/övrigt som bränsle. Därige- nom har gastariffhöjningarna inte lika stor påverkan på bolagets finansiella resultat.
Kirovenergo visade ett relativt gott resultat för 2001. Omsättningen rap- porterades till 17 MUSD (12% rörelse- marginal). Den lokala myndigheten har redan givit tillstånd till en höjning av nyttoelektricitets-och värmetarifferna med i snitt 24% respektive 22% från och med den 1 april 2002, så det finns hopp om att företaget kommer att kunna leva upp till grossisttariffökningen under året.
Vestok Energo har uttryckt sitt stöd för planerna att slå samman kraftverks- delen i Kirovenergo med den i Udmurt- energo, Permenergo och Sverdlov- energo. Vi samarbetar för närvarande med U ES och de regionala kraftföreta- ""
gen för att nå detta mål.
VestokEnergo innehar en av de nio styrelseposterna i Kirovenergo. Där- utöver har övriga minoritetsaktieägare en oberoende styrelserepresentant
som( ·
samarbetar med Vestok Energo. "
U dm en ergo
Börsvärde per 30 JUni 2002:25,2 MUSD Installerad kapacitet: 486 MW
Produktion 2001 : 6 163 GWh
Källor: UES, Vostok Energo
Övriga 41%•
Ägarförhå Ilande Vostok Energo 1 o%•
• Inklusive preferensaktier
UES 49%•
U
dmurtenergo producerar elektrici- tet och värme för republiken Udmurt, väster om Uralbergen. Merpar- ten av regionens 1,6 miljoner invånare arbetar i oljeindustrin. lzhevsk, huvud- stad i republiken Udmurt ligger mellan Moskva (1 300 km) och Yekaterinburg (800 km).Företaget har tre kraftverk. Det st ö r- sta och mest moderna är lzevskay TETs2 som byggdes 1974. Dess instal- lerade turbiner väntas ha en återstå- ende livslängd som räcker till 2005-201 O. Huvudbränslet är gas.
Udmurtenergo klarar inte att fylla regio- nens kraftbehov utan köper 66% av kraften på grossistmarknaden. Bolaget svarar även för 19% av republikens vär- meförsäljning. Ledningsnätet överstiger 27 000 km.
Kundstrukturen är balanserad. Åter- försäljare svarar för endast 1 9% av elbehoven medan industriella kunder svarar för 55% av Udmurtenergos för- säljning. Nyckelkunder är Udmurtneft (Sidanko) med 1 Oo/o andel och lzhtal
Andel av Vostok Energos portfölj 5,45%
med 8%. Udmurtia är en betydande järnvägsknut med mer än 870 km järn- väg. Denna trafikeras av det statliga järnvägsbolaget som köper ca 7,2% av Udmurtenergos elproduktion.
Efterfrågan steg med 3% under 2001, först och främst på grund av ökad efterfrågan från industrikunder och återförsäljare. Detta resulterade i ett rörelseresultat om 7 MUSD. Företaget räknar med ett rörelseresultat om 15 MUSD för innevarande år som ett resul- tat av tariffhöjningsgodkännandet, trots att de godkända tariffhöjningarna under första kvartalet 2002 inte var speciellt imponerande.
l framtiden kan Udmurtenergo ris- kera att förlora sina industriella huvud- kunder då de kan välja att köpa el direkt från grossistmarknaden om den skulle vara billigare. Denna situation kan dock undvikas om Ud murtenergo skapar ett samägt leveransbolag med kunderna.
Vastok Energo innehar en av de nio styrelseposterna i Udmurtenergo.
Rosto energo
Börsvärde per 30 juni 2002:51,8 MUSD Installerad kapacitet: 950 MW
Produktion 2001: 1 O 681 GWh Källor: UES, VestokEnergo
Övriga 46%•
Ägarförhå Ilande Vastok Energo 5%'
• Inklusive preferensaktier UES49%'
R
oslovenergo producerar och till- handahåller elektricitet och värme till Rostovregionen, en av södra Ryss- lands största regioner. Den största delen av Rostavenergas elproduktion konsumeras av lokala invånare. En stor del säljs dock genom återförsäljare (44%).Två relativt moderna kraftverk (420 MW Volgodonskaya-2 och 1 60 MW Rostovskaya-2) utgör huvuddelen av Rostavenergas totala installerade kapa- citet om 950 MW. Ar 2000 uppgick Rostavenergas elproduktion till 3,4 TWh. Omkring 70% av Rostavenergas el behov kommer från kraftinköp från U ES-ägda Novocherkasskaya G R ES.
Rostavenergo tar för närvarande fram en plan för att öka den egna kapa- citeten. l de huvudsakliga investerings- projekten ingår uppbyggnad av moderna gasturbinkraftverk vid lokala
Andel av Vestok Energos portiölj 5,50%
gasfält samt uppbygnad av ett 1 20 MW
~
koldrivet kraftverk. Dessa projekt är spe\ / ciellt utformade för att attrahera privata investerare. Vidare genomför Rostov- energo, tillsamans med UES, en plan för renovering av det koldrivna 1 00 MW
r-:
termiska kraftverket Nesvetai och utvär-l dering av nya koleldningstekniker som skulle kunna användas för att konvertera ryska gasdrivna kraftverk till koldrift i större skala.
Om Rostavenergo lyckas med upp- giften att integrera återförsäljarladet kan företagets finansiella resultat förväntas få en attraktiv framtida utveckling.
Rostavenergo är ett av få regionala kraftbolag med ett Level 1 ADR- program, vilket startade 1998.
Vastok Energo har ingen styrelse- representation, men en oberoende sty- relseledamot har valts in med vårt stöd.
ostok Energo-a tien
Vidstående aktieägerförteckning per 30 )augusti 2002 utvisar de 15 största
ägarna vid detta tillfälle. Antalet aktie- ägare i Vastok Energo uppgår i dags- läget till cirka 4 900.
De 15 största aktieägarna i Vostok Energo per den 30 augusti 2002
Utländska ägare och förvaltare . o . , , . o ....• , , , .. o Lundin, Adolf . o . o . . . o o o o .•••.... o , .•••. o o Alfred Berg Fonder o o . . . . . .•• o o o o o ..•••... HOoSE Rysslandsfond •....•• , , East Capita! Fonder . . • . o ..•.••
Fonden Pecunia ... o o o o o o , .•• Christensen, Thorvald med bolag o o . . • . • • •. o o Truchot i Stockholm, AB o o . . . . . • • • • .. o o Banco Ryssland . o ... o o .. o o •••••....••••••.. o o Dellner, Gunnar o o o o o o ..• o o, •••• o o o o .•..•... Rapp, Johan ... o o .••..• o o ...•..•... o o Handelsbankens Östeuropafond • o ....••..•. o o ..
Intensive AB .. o o o o o o o o ... o o •.••.••••.• o . o . o Chapeau Claque AB ... o ... , • • . . • • • • • . lnventor lnvest AB ... o o o o o .• , •..
15 största aktieägarna .. o o o o ... o o o o o o o o .... , .. . Övriga ca 4 900 aktieägare . o ... o o . o o o .. o ... o Totalt o o o .. o .... o o o o .. o o .. , . o o o o o o o o o o o o o o o . o
Källa:VPCAB
Antal Andel av aktier aktier och kapital, % 10 904 687 39,4%
8 787 083 31 ,8o/o 1 145 609 4,1%
700 000 2,5%
552 000 2,0%
228 500 0,8%
189 500 0,7%
160 000 0,6%
130 000 0,5%
124 000 0,4%
116 000 0,4%
92 000 0,3%
70 000 0,3%
60 000 0,2o/o
60 000 0,2%
23 319 379 84,2%
4 362 371 15,8%
27 681 750 100,0%
... ___ ..,.__ ....
_ _ __
~·----_____ _ _
..___
- ._ _ ____ _
..._ _ ___ _ --· · - - - -- - --- --- ·- ·--·--·
....
i Kursutveckling Vastok Energo jämfört med ROS·Index 26 mars-17 september 2002
Vostok Energo SDB, SEK ROS-index, justerat 25-
20-..
15-
10-
s -
O--~~-Ap_r ______ ,J_M-aJ---r~J-un---~~J-u-1 ---,~-A-ug---,,-5-ep--- Källa: Bloomberg
. ... . .. .. _ ,_ . - - - - -. . .... . . o . . . ·- --- -- - -· -- - --·. - ·- ·- ·- - - - -·
]
- - - - - - - - - -Samtliga aktier berättigar till en röst var- dera. Aktierna handlas som depåbevis (SDR) i Stockholm, där Hagströmer &
Oviberg Fondkommission AB är depå- bank. Aktierna är inte föremål för handel i Bermuda. Ett depåbevis berättigar till samma utdelningsrätt som den under- liggande aktien och innehavare av depåbevis har motsvarande rösträtt vid bolagsstämma. Dock måste innehavare av depåbevis för att ha rätt att deltaga i bolagsstämma följa vissa instruktioner från depåbanken.
Utdelningspolicy
Styrelsen för Vastok Energo anser att det är mycket önskvärt och viktigt att kunna lämna utdelningar till aktieägarna.
Långsiktigt är det bolagets avsikt att skapa en väl avvägd disposition av vinstmedel mellan utdelningar och åter- investering i bolaget.
Aktier och aktiekapital
Transaktion År
Bolagsbildning 2001
Split 4:1 2002
N:r:emission 2002
Information om substansvärdet Vastok Energo publicerar ett bedömt substansvärde månatligen, senast den 1 O:e i respektive månad. Detta värde tillställs marknaden genom pressmed- delande som även distribueras via e-post. Vidare finns det tillgängligt på Vastok Energos hemsida på internet:
www.vostokenergo.com.
Ett mer exakt substansvärde publice- ras i kvartalsrapporterna.
Substansrabatt
l syfte att begränsa en eventuell sub- stansrabatt innehåller Vastok Energos bolagsordning en möjlighet att återköpa egna aktier. Sådana köp får göras inom de fastlagda kapitalgränserna, förutsatt att de återköpta aktierna omedelbart makuleras.
Marknad
Vastok En ergo-aktien (SDR) handlas för närvarande på Nya Marknaden under Stockholmsbörsen.
Aktieomsättning
Den genomsnittliga dagliga omsätt- ningen under perioden 26 mars till 30 juni 2002 var 24 675 aktier. Handel har
pågått 100% av tiden.
Svensk förmögenhetsskatte- behandling av aktien (depåbeviset) Förmögenhetsskatten beräknas på 80% av det vid kalenderårets slut note- rade värdet.
Förändring av Antal Nominellt värde Förändring av aktie- Aktiekapital antalet aktier aktier per aktie (USD) kapitalet (USD) (USD)
12 000 12 000 1,00 12 000 12 000
36 000 48000 0,25
o
12 00027 882 500 27 930 500 0,25 6 970 625 6 982 625
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Vostok Energo lnvestment Ltd avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 30 oktober 2001-30 juni 2002.
Koncernstruktur
Koncernen består av ett bermudianskt moderbolag, Vostok Energo lovestment Ltd och två cypriotiska dotterbolag, Vas- tok (Cyprus) Ltd och Vostok Komi (Cyprus) Ltd.
Vostok Energo har två representa- tionskontor, ett i Geneve och ett i Stock·
hol m.
_)lerksamhet
Vastok Energo investerar 1 elektricitets·
sektorerna i OSS-Ianderna med tonvikt på Ryssland.
l slutet av juni 2002 var cirka 80% av ).ktieportföljen (tagen till marknads·
-"värde) investerad i Ryssland. Vastok
Energo skall under normala omständig·
heter alltid vara fullinvesterat, vilket i regel innebär att ha en transaktionslikvi- ditet om 1-5o/o av portföljen. Vastok Energo använder sig för närvarande inte av skuldsättning annat än för transak·
tiansändamål under kortare tidsperioder.
Portföljavkastning
Vastok Energos substansvärde per aktie justerat har under tiden 1 april 2002-30 juni 2002 minskat med 9,1% (från 1 ,76 USD till1 ,60 USD). Denna minskning är större än för den ryska aktiemarknaden som helhet speglad av indexet CSFB ROS, som utvecklats -1,7% under ) amma tid.
l absoluta termer har substansvärdet minskat från 49,0 MUSD till 44,7 MUSD. Förklaring till nedgången är ned·
gången på den ryska aktiemarknaden i
· ·11llmänhet och nedgången på kraftsek- . -tom i synnerhet.
Vastok Energo har en koncentrerad aktieportfölj. Per den 30 juni 2002 sva- rade de fem största posterna för 52,0%
av portföljen tagen till marknadsvärde.
Adolf H. Lundin Styrelseordförande
Yevgeny Yasin
Resultat
Under perioden har realisationsvinster, netto från aktieförsäljningar, uppgått till 0,04 MUSD. Vidare har utdelningsintäk·
ter om 0,26 MUSD erhållits. Efter en för- lust avseende förändring i marknads·
värde för aktier tillgängliga för försäljning om 5,62 MUSD per den 30 juni 2002, uppgick rörelseresultatet till -6,05 MUSD.
Periodens resultat blev -5,67 MUSD.
Förlust avseende förändring mark- nadsvärde för aktier tillgängliga för för·
säljning har redovisats i enlighet med de internationella redovisningsprinciper (IFRS) som bolaget tilllämpar.
Aktieinformation
Vastok Energo registrerades på Bermuda den 30 oktober 2001 och noterades på Nya Marknaden i Stockholm den 26 mars 2002 genom en avknoppning till aktieägarna i Vastok Nafta lovestment Ltd genom en företrä·
desemission.
Samtliga aktier ger en röst. Aktien (depåbeviset) är noterad på Nya Mark·
naden i Stockholm.
Räkenskapsår
Räkenskapsåret omfattar perioden 1 juli-30 juni.
styrelsearbetet
Vastok Energos styrelse består av sju ledamöter. Under räkenskapsåret har två styrelsemöten avhållits ett med fysisk närvaro samt ett per telefon. Ledamö·
tema representerar ett antal olika natio- naliteter. Styrelsemötena sker på engel·
ska språket, med simultantolkning till ryska. Tre av styrelsemedlemmarna utgör investeringskommitten. Två av dessa tre
Stockholm den 30 september 2002
Per Brilioth Kai Hietarinta
Anders Åslund
medlemmar i förening tar investerings·
beslut i den mån investeringsbeslutet inte måste underställas hela styrelsen.
Anställda
Vastok Energo hade vid räkenskaps·
årets slut två personer anställda. Vastok Energo köper dessutom vissa adminis·
trativa tjänster såsom bokföringstjänster från närstående företag.
Händelser efter
räkenskapsårets utgång Indexutveckling
Enligt CSFB ROS·index har en ned·
gång av den ryska aktiemarknaden skett med -8,4% under perioden 1 juli-18 september 2002.
Aterköp av egna aktier
Efter räkenskapsårets utgång har Vostok Energo lnvestment Ltd återköpt 1 188 750 aktier i bolaget, motsvarande 4,26% av de fram till dess utestående aktierna. Aterköpen har skett över marknaden till en genomsnittskurs om 10,55 SEK. De inköpta aktierna kom·
mer att makuleras, varefter antalet ute·
stående aktier i Vostok Energo kommer att uppgå till 26 741 7 50.
Behandling av ansamlad förlust Efter årets förlust i koncernen om 5 673 tusen USD ("TUSD") återstår en ansam- lad förlust om 5 673 TUSD. Ansamlad vinst i moderbolaget är 555 TUSD efter årets vinst, som blev 555 TUSD. Styrel·
sen och verkställande direktören rekom·
menderar att den ansamlade förlusten balanseras, och att ingen utdelning skall ske för perioden.
Lukas H. Lundin
Seppo Remes Verkställande direktör
Resultaträkning
30 oktober 2001-30 juni 2002
(TUSD)
RÖRELSEINTÄKTER
Realisationsvinsterl-förluster (netto)
Not
på aktier tillgängliga för försäljning ... _ ... 3 Utdelningsintäkter ... .
Management fees Totala rörelseintäkter
RÖRELSENS KOSTNADER ... .4 Orealiserad vinst/förlust för aktier tillgängliga för försäljning
Rörelseresultat ... . FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter ... .
Räntekostnader ... .
Valutakursvinsterl-förluster (netto} ... . Andel av resultat i intresseföretag ... _ ... 9 Resultat före skatt
Andel av skatt i intresseföretag ... _ ... . Årets resultat . . . . ... . Resultat per aktie (USD) ... 6 Resultat per aktie efter full utspädning (USD) .. ---· ... 6
Koncernen
44
257
301 -723
-5 627
-6049108 -204 910 -349 -5584 -89
-5 673 -0,30 -0,30
Moderbolaget
375
375 -534-159
918 -204
555
555 0,03 0,03
Balansräkning
30 juni 2002
(TUSD) Not Koncernen Moderbolaget
---
MATERIELLA ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR
Maskiner och inventarier ... 7 28 28 Totala materiella anläggningstillgångar ... . 28 28 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Aktier i dotterbolag ... 1 3 5 670 Aktier tillgängliga för försäljning ...... . B 27 941
Fordringar dotterbolag ... 14 44 791 Investeringar i intressebolag ... 9 6 669
Totala finansiella anläggningstillgångar . • . ... . 34 610 50461
. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
··Kassa och bank ...i ... . 10 399 8
Övriga kortfristiga fordringar ... 1 O 170 19 Totala omsättningstillgångar ... . 10 569 27
1, 1'0TALA TILLGÅNGAR ... . 45207 50 516
_./
EGET KAPITAL
Aktiekapital ... 11 6 983 6 983 Bundna reserver ... 11 42 533 42 533 Arets resultat ... __ ·-· __ . .. ... . -5 673 555 Totalt eget kapital ... . 43842 50 071 KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder ... . 907
Övriga kortfristiga skulder ... . 309 309
Upplupna kostnader ... . 148 136
Totala kortfristiga skulder ... . 1 365 445 TOTALT EGET KAPITAL ... . 45 207 50 516
Förändringar i eget kapital
30 oktober 2001-30 juni 2002
Antal aktier
----·~--~-··---~-~---~-
KONCERNEN
Nyemission - okt 2001 ... . Split 4:1 . . . . ... . Nyemission- mars 2002
Nyemissionskostnader-mars 2002 ...
Avskiljande från Vastok Nafta
lnvestment Ltd- mars 2002 ... . Årets resultat 30 oktober 2001-
12 000 36 000 27 882 500
Aktie·
kapital
12 6 971
Överkurs·
fond
22 933 -1 301
Ovillkorat
aktieägar· Ackumulerat tillskott resultat
20 900
Totalt
12
29 904 -1 301 20 900
30 juni 2002 .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . -5 673 -5 673
---
Eget kapital per 30 juni 2002 . . . 27 930 500 6 983 21 632 20 900 -5 673 43 842!
MODERBOLAGET
Nyemission- okt 2001 ... . Split 4:1 ... ..
Nyemission - mars 2002
Nyemissionskostnader- mars 2002 ...
Avskiljande från Vastok Nafta
lnvestment Ltd- mars 2002 ... . Årets resultat 30 oktober 2001-
30 juni 2002 ... ..
Eget kapital per 30 juni 2002 ... o . o o o. o .
---
12 000 36 000 27 882 500
27 930 500
12 6 971
6 983
22 933 -1 301
21 632
20900
555
20900 555
12
29 9041 -1 301 20 900 555 50070
