UPPSALA UNIVERSITET Vt. 2005
Företagsekonomiska institutionen Examensarbete C
Situationsanpassade organisationer
- Finns de och är de mer effektiva?
Författare: David Dahlöf Anders Morén
Handledare: Mats Karén Sten Ljunggren
Sammandrag
Syftet med denna studie är att analysera hur turbulensen som företag upplever i omgivningen påverkar graden av decentralisering och utformning av styrsystem samt om något samband föreligger mellan decentralisering och utformning av styrsystem. Vi kommer även att analysera om anpassning i förhållande till turbulensen i företags omgivning påverkar effektiviteten.
Den teorietiska utgångspunkten för denna studie är det s.k. contingency-perspektivet där situationsanpassning är grunden för att företag skall kunna verka effektivt. Analysen baseras på en enkätundersökning ställd till medelstora svenska företag.
Vi finner ett signifikant positivt samband mellan upplevd turbulens samt decentralisering och utformning av styrsystem med avseende på icke-monetära mått. Vi finner även att företag är effektivare i en turbulent miljö om de kännetecknas av en hög grad av decentralisering och användning av icke-monetära mått.
Denna studie är knuten till ett forskningsprojekt vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Detta projekt leds av Professor Ingemund Hägg, Fil Lic. Mats Karén samt Fil Lic. Sten Ljunggren. Dessa personer har även utformat enkätfrågorna som ligger till grund för studien.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte .. 1
2 Modellbeskrivning .. 2
3 Begreppsdefinitioner .. 4
3.1 Turbulens .. 4
3.2 Decentralisering ... 5
3.3 Styrsystem . 5
3.4 Effektivitet
5
4 Sammanfattning av tidigare forskning och hypotesutveckling ... 7
4.1 Turbulensens påverkan på organisationsformen .. 7
4.2 Turbulensens påverkan på utformning av styrsystem ... 8 4.3 Organisationsformens påverkan på utformning av styrsystem 9 4.4 Skillnad i effektivitet mellan anpassade och ej anpassade företag ... 11
5 Metod ... 13
5.1 Val av metod . 13
5.1.1 Studiens validitet .. 13
5.2 Studiens utförande
14 5.3 Problem med vårt val av metod
14
5.3.1 Orsak-verkan problematik ... 14
5.3.2 Styrkor och svagheter med enkäter .. 15
5.3.3 Urval . 15
5.4 Vår enkät .. 16
5.4.1 Bortfall .. 16
5.4.2 Frågeanalys ... 17
5.4.3 Avvikande eller saknad data . 18
5.5 Problem vid behandling av data ... 18
6 Resultat och analys . 19
6.1 Faktoranalys . 19
6.2 Korrelationstest
20 6.3 LISREL resultat
21 6.4 Analys av anpassning och effektivitet för företag verksamma i en turbulent miljö. 22 6.5 Analys av anpassning och effektivitet för företag verksamma i en stabil miljö ... 25
7 Avslutande diskussion ... 27
Källförteckning .... 30
Bilaga 1. Enkätfrågor ... 31
Bilaga 2. Indikatorbeteckningar för de frågor vi använder .. 34
1 Inledning
Varför är vissa företag mer effektiva än andra? Det finns givetvis ett nästintill oräkneligt antal faktorer som påverkar ett företags effektivitet. Såväl interna faktorer som företagets teknologi och produktutveckling samt externa faktorer som hur företagets omgivning ser ut bestämmer företagets prestation. Alla företag verkar under vissa förhållanden, både inre och yttre, som är individuella för just det företaget. Ett företag måste anpassa sin organisationsform och styrning efter dessa förhållanden. Men hur ska ett företag anpassa sig på bästa möjliga sätt?
Inom tidigare forskning rörande företags organisation och styrning har två skilda synsätt vuxit fram. Det universella och contingency-baserade. Inom det universella perspektivet ses företagets lämpliga organisation som given av dess teknologi och produktionsmetod.
Exempelvis bör olika organisationsformer och styrning vara lämpligt för ett massproducerande tillverkningsföretag och ett tjänsteföretag. Utgångspunkten för denna uppsats är däremot det contingency-baserade sysättet vilket innebär att det inte finns någon organisation och styrning som är rätt för alla företag utan det beror på företagets specifika situation. Företagets organisation och styrning bör därför anpassas även efter dess externa miljö och inte bara dess produktionsteknologi. Tyngdpunkten ligger därmed externt på företagets omgivning och marknad såsom leverantörer, kunder och konkurrenter. Detta skiljer sig från den universella teorin som är mer internt fokuserad.
Vad som mycket av tidigare contingency-baserad forskning riktat in sig på är samband mellan osäkerhet, organisationsstruktur och styrsystem. Flera av dessa studier har också empiriskt kunnat påvisa vissa samband mellan omgivningen och företagets utformning. För att kunna verka så effektivt som möjligt är det därmed nödvändigt att företag anpassar sig efter sin individuella situation.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie kan delas upp i två led. Först ämnar vi analysera om den turbulens som företag upplever i sin omgivning påverkar deras grad av decentralisering och utformning av styrsystem, samt om graden av decentralisering påverkar företagens styrsystem.
För de fall vi kan finna en sådan påverkan önskar vi i ett andra led analysera om de företag som anpassar sig enligt dessa samband presterar bättre än de som inte anpassat sig på samma sätt.
2 Modellbeskrivning
Contingency-teorin inom verksamhetsstyrningsområdet har tagit sig uttryck i olika modeller för att beskriva och testa olika contingency-variablers påverkan på företag. Den enklaste modellen beskrivs av Otley (1980 se Neergaard 1998):
Contingency-variabler Organisationsform Styrsystem Effektivitet
Denna modell illustrerar hur contingency-variabler påverkar företags organisationsform som i sin tur bestämmer företagets styrsystem. Modellen visar även att företag som är rätt anpassade mellan organisationsform och styrsystem kommer att uppvisa en högre grad av effektivitet.
Gordon and Narayanan (1984) har utvecklat en annan modell som utgår från att contingency-variabler direkt påverkar både företagets organisationsform och styrsystem. I modellen finns dock inget direkt samband mellan organisationsformen och företagets val av styrsystem.
Contingency-variabler
Organisationsform Styrsystem
Den modell som kommer att används för denna analys kan sägas vara en kombination av de ovan beskriva modellerna. Vi kommer liksom Otley att utgå ifrån att organisationsformen påverkar företagets styrsystem samt att företag som visas ha anpassat sig enligt teorin presterar bättre. Vad gäller contingency-variablers påverkan på organisationsform och styrsystem använder vi samma utgångspunkt som Gordon och Narayanan. Vi anser det vara rimligt att anta att externa variabler direkt påverkar såväl företagets organisationsform som styrsystem. De samband vi ämnar analysera illustreras i figur 1.
Figur 1. De samband vi ämnar analysera i denna studie.
Den contingency-variabel vi kommer att utgå ifrån i detta fall är ett företags upplevda turbulens. Sambanden som sedan kommer att analyseras är hur den upplevda turbulensen påverkar dels organisationsformen med avseende på decentraliseringsgrad dels företagets styrsystem. Dessutom testas decentraliseringens påverkan på styrsystemen. Därefter jämförs effektiviteten hos företag som anpassat sig olika i förhållande till den upplevda turbulensen i omgivningen.
3 Begreppsdefinitioner
3.1 Turbulens
Som nämnts tidigare är begreppet osäkerhet flitigt använt inom tidigare contingency- forskning. Osäkerheten i ett företags omgivning kan mätas och definieras på olika sätt.
Gordon och Miller (1976) beskriver osäkerhet utifrån tre begreppspar: stabil-dynamisk, homogen-heterogen samt fientlig-vänlig. Med stabil-dynamisk avses marknadens förändringstakt rörande exempelvis kunders preferenser, leverantörer och konkurrenter.
Homogenitet-heterogenitet rör i vilken utsträckning företaget har likartade produkter och kunder etc. Företag som säljer ett fåtal produkter inom samma verksamhetsområde till likartade kunder kännetecknas då av en hög grad av homogenitet jämfört med företag som har en stor spridning av produkter och kunder. Fientlig-vänlig handlar om omgivningens potentiella hotfullhet mot organisationens existens. Exempel på sådant kan vara extremt aggressiv konkurrens från konkurrenter, strejker eller restriktioner från myndigheter som gäller organisationens verksamhet.
Tidigare forskning visar att företag bemöter dessa olika former av osäkerhet på olika sätt.
Vid exempelvis en hotfull miljö tenderar företag att sluta sig och fokusera på traditionella kontrollsystem som att hålla budgeten. En dynamisk omgivning verkar istället leda till en mer öppen och utåtriktad styrning. (Chenhall 2002)
Osäkerheten i omgivningen kommer i denna studie att bedömas utifrån graden av upplevd turbulens. Turbulens definieras här som ett företags variation och förändringstakt med avseende på kunder och deras behov. Med detta avses den turbulens som företagen själva upplever att de verkar i. Vi kommer inte att försöka fastställa objektivt hur turbulent omgivningen är. Anledningen till detta är att tidigare forskning visat att det är upplevd turbulens som styr organisationers beteende. Företag som verkar i samma omgivning med liknande turbulens har också visats uppleva den mycket olika (Gordon och Narayanan 1984).
Utgångspunkten är omgivningens förändringstakt, vi avser därför inte analysera hur intern förändringstakt inom exempelvis teknologi påverkar de undersökta företagen. Vi kommer inte heller att ta hänsyn till huruvida företaget upplever sin miljö som hotfull eller inte.
3.2 Decentralisering
Grad av decentralisering bedöms efter på vilken organisatorisk nivå i ett företag som organisationens beslut fattas. Ju längre ner i organisationen besluten fattas desto mer decentraliserat är företaget. Decentraliseringen definieras som hur delaktiga anställda på en lägre organisatorisk nivå är i företagets beslutsfattande.
3.3 Styrsystem
Styrsystem definieras av Jan Lindvall som ett system som understödjer ett företags valda strategi och utformade organisationsstruktur (Lindvall 2001). Väldigt förenklat och hårddraget skulle verksamhetsstyrning kunna delas upp i traditionell och modern styrning.
Med traditionell styrning avses kontroll och mätning av företagets prestation genom i första hand finansiella mått såsom budgetuppföljning och räntabilitet. Modern styrning associeras istället med en ökad användning av en bredare icke finansiell information. Andra mått såsom exempelvis kundnöjdhet, kvalitetsmått och kompetensnivå används då för att styra företagets verksamhet. Vår analys av företagens styrsystem kommer att baseras på vilken vikt de lägger vid icke-monetära mått. Detta definieras som ett mått som används för företagets styrning uttryckt i icke-monetära termer och som avser ett kundperspektiv.
3.4 Effektivitet
För att kunna mäta en organisations effektivitet är det viktigt att bestämma från vilket perspektiv man väljer att se på organisationen. Om en organisation anses effektiv eller inte kan exempelvis bero på om effektiviteten mäts utifrån ett samhällsekonomiskt- eller ägar- perspektiv. Det finns även en mängd tänkbara mått som kan vara relevanta för att utvärdera effektiviteten hos en organisation. Campell identifierar trettio olika kriterier som har använts i tidigare studier. Bland dessa finns exempelvis resultat, kvalitet, produktivitet, motivation och flexibilitet (Campell 1977 se Neergaard 1998). Flera av dessa kriterier kan vara motstridiga och det är därför nödvändigt att klargöra för vem och vad en organisations handlande skall anses effektivt. Alla organisationer är skapade för att åstadkomma ett visst ändamål och med detta perspektiv är organisationen endast effektiv i den utsträckning de uppfyller dessa (Neergaard 1998). Då det övergripande syftet för det flesta företag är att maximera värdet av aktieägarnas kapital är finansiella resultatmått det mest förekommande effektivitetsmåttet.
Även vi kommer att använda finansiella prestationsmått för att mäta effektiviteten.
En kritik riktad mot finansiella mått är att en alltför stark fokusering på dessa kan leda till att företagsledningen handlar utifrån kortsiktigt perspektiv och att detta kan skada företagets långsiktiga utveckling. Finansiella resultatmått är dock lätta att jämföra och allmänt förekommande vilket gör dem lämpliga som effektivitetsmått i denna studie. Enkäten innehåller tre finansiella indikatorer för att mäta företagens effektivitet. Dessa frågor behandlar företagens tillväxt, rörelseöverskott samt räntabilitet.
4 Sammanfattning av tidigare forskning och hypotesutveckling
Tidigare studier inom ramen för detta arbetes analysområde visar på påverkan mellan turbulens, decentralisering samt användande av bredare, icke-finansiell information.
Vi avser i detta kapitel att ge en kortfattad sammanfattning av tidigare studier som behandlar sambanden mellan de variabler vi ämnar analysera. Med dessa som grund utvecklar vi våra hypoteser som kommer att testas mot de data vi insamlat från enkäten.
En hypotes kommer även att utvecklas för vad som anses vara rätt anpassning för företag i förhållande till turbulensen i omgivningen.
4.1 Turbulensens påverkan på organisationsformen
Tidigare contingency-forskning har påvisat och argumenterat för samband mellan ökad osäkerhet och en mer decentraliserad organisationsform. En av de första studierna gjordes av Burns and Stalker (1961). De identifierar två skilda extremer av styrsystem som de betecknar som mekaniskt respektive organiskt. En av slutsatserna som sedan dras är att båda styrsystemen är effektiva, men att de är effektiva i olika miljöer. Ett mekaniskt styrsystem är passande för företag som verkar i stabila miljöer med låg turbulens. Ett mekaniskt styrsystem utmärks bl.a. av en hierarkisk kontroll och vertikal kommunikation mellan över och underordnade. Den organiska formen är bättre anpassad för ett företag i en turbulent miljö och innebär en mer informell kommunikation. Kontrollen och auktoriteten ligger inte enbart hos den centrala ledningen utan snarare hos de experter inom organisationen som kan processen bäst. (Burns & Stalker 1961)
Även om inte Burns & Stalker uttryckligen använder begreppen centralisering- decentralisering i beskrivningen av de olika formerna av styrsystem går det att uttolka att ett organiskt styrsystem generellt innebär en högre grad av decentralisering än ett mekaniskt.
Annan forskning som visar på ett samband mellan ökad osäkerhet och större decentralisering är gjord av Gailbraith (1973). Osäkerhet definieras av Gailbraith som skillnaden mellan den kunskap som en organisation besitter och den kunskap som behövs för att utföra organisationens uppgifter. Han argumenterar för att en ökad osäkerhet i ett företags omgivning leder till en ökad informationsmängd som behöver hanteras. I en stabil miljö är det lätt att planera i förväg men om omgivningen blir mer osäker krävs mer information för att kunna göra samma planering. Det är sedan informationsmängden som en organisation måste hantera som styr dess utformning. Slutsatsen är därför att ju större osäkerhet desto större informationsmängd måste hanteras för en given prestationsnivå. Gailbraith menar därför att
de observerade skillnaderna i organisationsform är skilda strategier för att öka organisationens flexibilitet och därmed anpassa sig till oförmågan att planera i en osäker omvärld.
Organisationer som är starkt hierarkiska har svårt att fatta snabba beslut. En mer decentraliserad divisionsorganisation där besluten fattas närmare informationskällan ökar företagets flexibilitet och skulle därmed vara bättre lämpad för företag som verkar i en osäker miljö. (Gailbraith 1973)
Även i denna studie bör man vara observant på att de begrepp som används inte helt överensstämmer med våra definitioner. Den osäkerhet som Gailbraith undersökt handlar om task uncertainty d.v.s. att uppgifterna som organisationen ska utföra är osäkra. Vi definierar istället osäkerhet som förändringstakt och variation i kunder och deras behov. Det styrande i Gailbraiths studie är dock det behov av informationshantering som osäkerhet ger upphov till.
En mer turbulent omgivning torde på liknande sätt leda till ett ökat behov av att kunna hantera information. Vi anser oss därför kunna stödja oss på resultatet från Gailbraiths studie.
En tredje studie som bekräftar sambandet mellan ökad osäkerhet och en mer organisk och därmed decentraliserad organisationsform är Gordon och Narayanan (1984). Därmed är tidigare forskning om sambandet mellan osäkerhet och organisationsstruktur ganska entydig.
Det är dock viktigt att beakta att begreppen i tidigare studier definieras olika och att det inte kan jämställas exakt med hur vi i denna undersökning mäter turbulens. Det finns ändå en så pass stor likhet mellan dessa begrepp att vi anser en jämförelse vara relevant. Slutsatsen är således att teorin visar att ju starkare turbulens ett företag upplever i sin omgivning desto mer decentraliserad är dess organisationsform.
Hypotes 1: Ju högre grad av turbulens företag upplever i sin externa miljö desto mer decentraliserat kommer dess organisationsform att vara.
4.2 Turbulensens påverkan på utformning av styrsystem
Osäkerhetens och turbulensens påverkan på utformning av styrsystem är inte lika entydig i forskningen. I detta fall blir definitionen av osäkerhet och turbulens viktig för resultatet.
Generellt har en hög grad av osäkerhet i form av turbulens associerats med öppna externt fokuserade styrsystem. Upplevs miljön dock som alltför hotfull verkar företag förlita sig mer på formella traditionella styrsystem som budget och finansiell kontroll (Chenhall 2002).
Denna skillnad mellan hotfull och osäker/turbulent kan i många fall vara hårfin. Givetvis kan miljön både upplevas som hotfull och osäker. Organisationer som upplever en stark press
utifrån verkar först stärka den formella kontrollen för att kunna klara kortsiktiga kriser men därefter implementera mer organiska och öppna kontrollsystem (Chenhall 2002).
Tidigare forskning visar dessutom att när ett företag i en osäker miljö använder strikt finansiella mått för kontroll kombineras detta med en flexibel personlig kommunikation (Chenhall 2002). Det är givetvis svårt att dra slutsatser om ett företags styrning genom att enbart se på dess officiella styrsystem. Den informella kommunikationen och företagskulturen kan verka som en motvikt mot ett starkt finansiellt fokuserat styrsystem.
Den teoretiska utgångspunkten i resonemanget är att företag i olika miljöer använder information för olika syften. I stabila miljöer använder företag information för kontroll medan företag i mer turbulenta miljöer söker information för att kunna planera sin verksamhet. Detta leder till att företag som möter en mer turbulent omgivning är i behov av bredare icke- finansiell information som i större utsträckning är fokuserad på framtiden. (Galbraith 1973)
Sambandet mellan ökad upplevd osäkerhet i omgivningen och användning av bredare icke- finansiell information bekräftas även i flera andra studier exempelvis Gordon & Narayanan (1984). Utifrån detta bygger vi vår andra hypotes.
Hypotes 2: Ju högre grad av turbulens företag upplever i sin externa miljö desto mer används icke-monetära mått.
4.3 Organisationsformens påverkan på utformning av styrsystem
Frågan om hur ett företags styrsystem påverkas av dess organisationsform har inte heller den fått något entydigt svar i teorin. En studie som pekar på ett samband mellan organisation och styrsystem är Waterhouse och Tiessen (1978). Man visar där på ett samband mellan decentraliserade organisationer och minskad användning av formella kontrollsystem. Då en organisation blir mer decentraliserad kommer det att vara fler personer som har uppgifter som inte är standardiserade och därför måste fatta egna beslut. Det går därför inte att använda sig av ett styrsystem som fokuserar på kontroll av att de anställda utfört sina uppgifter på det sätt företaget bestämt. Istället kommer styrningen att vara inriktad på planering, resursallokering och dylikt vilket kräver en annan typ av information än enbart finansiella mått.
Andra menar dock att utformningen av styrsystem och företagets organisation är två kompletterande strategier som beslutas oberoende av varandra (Ginzberg, 1980, Gordon och Miller, 1976, Otley, 1980 se Gordon och Narayanan 1984). Både organisation och styrsystem skulle istället vara beroende av företagets omgivning och teknologi. Detta skulle innebära att
det inte finns något direkt orsakssamband mellan organisation och styrsystem utan att eventuella statistiska samband mellan organisationsform och styrsystem förklaras av omgivning och teknologi. Detta styrks också av en empirisk undersökning av Gordon och Narayanan (1984).
En annan studie som delvis behandlar decentraliseringens påverkan på styrsystemen gjordes av Chenhall och Morris (1986). I sin teoretiska diskussion argumenterar de för att ett positivt samband mellan decentralisering och ökad användning av icke-monetära mått. Detta eftersom decentraliserade chefer måste fatta en mängd olikartade beslut och är i behov av information rörande lokala förhållanden. För detta torde en bredare icke-monetär information passa bättre som beslutsunderlag än enbart strikt finansiell information. Chenhall och Morris lyckas dock inte få ett signifikant resultat som visar på ett positivt samband mellan decentraliseringsgraden och användning av icke-monetära mått. Istället tyder undersökningsresultatet på att centraliserade organisationer använder dessa mått i samma utsträckning som decentraliserade. (Chenhall och Morris 1986)
Det finns även studier som pekar på ett omvänt samband. Dvs. att ökad decentralisering leder till en högre användning av formella och mer administrativa styrsystem som budgetkontroll. Bruns och Waterhouse (1975) associerar stora, decentraliserade företag som använder avancerad teknologi med en hög grad av formella styrsystem. Decentraliserade företag är i ett större behov av strukturerade styrsystem för att kunna ha en fungerande organisatorisk kontroll. Starkt decentraliserade enheter får därmed sköta sig själva så länge de presterar bra finansiella resultat till företaget som helhet.
Det finns argument både för ett positivt och negativt samband mellan ökad decentralisering och användning av icke-monetära mått. Utgångspunkten i denna studie är dock den teoribildning som pekar på ett positivt samband mellan decentralisering och en ökad användning av icke-monetära mått. Trots att de empiriska beläggen är svaga kommer vi att utgå från följande hypotes:
Hypotes 3: Ju mer decentraliserad en organisation är desto mer kommer icke-monetära mått att användas.
4.4 Skillnad i effektivitet mellan anpassade och ej anpassade företag
Grundtanken inom contingency-forskning är att företag måste anpassa sig efter sin miljö för att kunna verka så effektivt som möjligt. Företag som anpassat sig rätt i förhållande till sin externa miljö bör därmed generellt sett prestera bättre än företag som är felaktigt utformade.
Vad som är rätt matchning mellan utformning av ett företag och dess externa miljö är dock omtvistat och givetvis finns ingen universell sanning inom detta område.
Det är också värt att påpeka att det inte enbart behöver finnas en optimal lösning för företag verksam i en given miljö. Det är mycket möjligt att olika anpassningar kan vara lika effektiva i en turbulent miljö. Det kan finnas ekvifinala lösningar dvs. olika arrangemang kan resultera i lika stor påverkan på företagets effektivitet (Greve 1999).
Emellertid visar tidigare studier som beskrivits i föregående avsnitt på vissa samband mellan företags utformning gällande struktur och styrning och dess externa miljö. Med tidigare beskrivna samband och hypoteser som grund kan vi utforma en modell för vad som anses vara lämplig anpassning för företag utifrån turbulensen i dess miljö. Enligt hypotes 1 och 2 kommer företag som verkar i en turbulent miljö att vara mer decentraliserade och använda icke-monetära mått i större utsträckning. Av detta följer även det omvända, att företag som verkar i en stabil miljö kommer att kännetecknas av en lägre grad av decentralisering och användning av icke-monetära mått.
Skälen till dessa samband är naturligtvis att företagen finner en sådan utformning bättre lämpad för att bedriva verksamheten effektivt i en turbulent respektive stabil miljö. Därmed bör företag som valt att anpassa sig efter dessa samband generellt sett vara effektivare än företag som inte anpassat sig.
Hypotes 4a: Företag som verkar i en turbulent miljö och har en hög grad av decentralisering och användning av icke monetära mått kommer att vara effektivare än företag med en lägre grad av decentralisering och användning av icke monetära mått.
Hypotes 4b: Företag som verkar i en stabil miljö och har en låg grad av decentralisering och användning av icke monetära mått kommer att vara effektivare än företag med en högre grad av decentralisering och användning av icke monetära mått.
Även om all contingency-baserad forskning mer eller mindre underförstått utgår ifrån att en ökad anpassning till den externa miljön leder till en högre effektivitet har detta samband i stort sett helt ignorerats i tidigare studier. Det är svårt att finna empiriska studier som haft för
avsikt att mäta skillnad i effektivitet mellan företag som anpassat sig efter omgivningsfaktorer och de som inte gjort det i samma utsträckning. En studie som behandlar miljöfaktorers påverkan på företags effektivitet är gjord av Hayes (1977). I detta fall analyseras externa faktorers påverkan direkt på företagets effektivitet och ingen jämförelse eller diskussion sker mellan olika typer av anpassning till dessa externa faktorer. Greve (1999) har i stället gjort en studie som har för avsikt att mäta effektiviteten hos företag som använder olika ekonomisystem och tillämpar skilda affärsstrategier. Greve kommer fram till att olika ekonomisystem är mest effektiva för olika strategier. Därmed är inget ekonomisystem mest effektivt i alla lägen vilket är ett argument som stödjer contingency-perspektivet. Företag som har rätt matchning mellan ekonomisystem och strategi är alltså mer effektiva. Även om Greve studerar andra faktorer än vad vi avser att göra i denna studie ger den ändå ett stöd för att rätt situationsanpassning leder till en ökad effektivitet.
5 Metod
5.1 Val av metod
Denna studie är knuten till ett forskningsprojekt vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Detta projekt leds av Professor Ingemund Hägg, Fil Lic. Mats Karén samt Fil Lic. Sten Ljunggren. Dessa personer har även utformat enkätfrågorna som ligger till grund för studien.
Målet med denna studie är att undersöka hur medelstora svenska företag anpassar sig till sin omgivning, och om olika strategier har lett till olika grad av framgång. Vi har alltså velat studera om det finns något drag som kan anses vara allmängiltigt för alla företag i en viss situation. För att med större säkerhet kunna göra detta och applicera svaren från de företag vi undersöker på en större grupp har vi ansett det nödvändigt att undersöka relativt många företag. För att underlätta behandlingen av data har vi därför använt oss av en kvantitativ metod med en standardiserad enkät som vi skickat till ett urval av företagen.
Den aktuella populationen i detta fall är svenska företag som har mellan 200 och 1000 anställda. Då vår studie fokuserar på formaliserade system kan de undersökta företagen inte var för små eftersom små organisationer ofta inte har någon särskild formell struktur och istället förlitar sig på informell styrning. Någon klar gräns för när företag når sådan storlek att ett behov av formella system uppstår finns givetvis inte. Företag i den storlek vi valt antar vi dock vara tillräckligt stora för att använda sig av mer formella styrsystem och ha ett visst behov av decentraliserat beslutsfattande.
5.1.1 Studiens validitet
Vår undersökning avser att analysera samband mellan turbulens, decentralisering, användning av icke-monetära mått och effektivitet. För att mäta detta används ett antal frågor som vi anser fungerar som indikatorer för de nämnda variablerna. Vi använder oss alltså av ett indirekt tillvägagångssätt för att fastställa våra variabler. Kvaliteten i vår undersökning blir då beroende av att enkätens frågor verkligen mäter det vi avser att mäta. Att studien mäter vad som avses kallas validitet, och ju högre överensstämmelse mellan våra frågor och vad vi mäter med dessa, desto högre validitet har studien. Detta i sin tur ger att en studie har en högre vetenskaplig giltighet. Indikatorerna för de variabler som används är för turbulens frågorna 10-11 och 15-16, för decentralisering frågorna 3-5, för användning av icke-monetära
mått frågorna 27-30 och för effektivitet frågorna 19-21 (se bilaga 1). Dessa frågor anser vi på ett relevant sätt mäta de olika variablerna. För att förbättra validiteten har vi också valt att använda oss av ett flertal indikatorer för varje variabel.
5.2 Studiens utförande
Det totala antalet företag i populationen är 956 och av dessa valdes var tredje ut att delta i studien, vilket ger 336 undersökta företag. Till de utvalda företagen skickades per post en enkät adresserad till företagets ekonomichef. I syfte att förbättra svarsfrekvensen har telefonkontakt tagits med företag som inte svarat. Enkäten har kunnat besvaras och skickas in såväl via Internet som med vanlig post. De allra flesta av de svarande företagen har dock besvarat och skickat enkäten via Internet.
Enkäten består av 38 påståenden uppdelade inom 6 områden: decentralisering, teknologi, turbulens, resultat, affärsrelationer och användning av ickemonetära mått. Svarsalternativen har placerats på en skala graderad 1-7, där 1 representerar att den svarande inte alls instämmer i påståendet medan 7 representerar att den svarande instämmer helt i påståendet.
5.3 Problem med vårt val av metod
5.3.1 Orsak-verkan problematik
Det finns en mängd faktorer som påverkar ett företag. Vad vi analyserar är endast en liten del av de möjliga orsaker som kan förklara ett företags organisation, val av styrsystem och effektivitet. Det finns givetvis andra faktorer än turbulens avseende kunder och deras behov som kan påverka företagen och störa våra undersökningsresultat. Exempelvis kan företagen påverkas av andra omvärldsfaktorer, såsom leverantörer, konkurrenter och hur hotfull de upplever att deras omgivning är, eller interna faktorer som teknologi. Sådana alternativa förklaringar kan göra att eventuella statistiska samband som framkommer inte har det samband mellan orsak och verkan som vi antar. Alternativt kan ett orsakssamband som vi söker faktiskt finnas trots att vi inte får signifikanta resultat p.g.a. att resultatet motverkas av någon annan variabel som har en motsatt verkan till den testade. Ett sätt att undvika detta problem vore att hålla vissa andra variabler såsom teknologi konstanta. Att ta hänsyn till alla
är givetvis inte möjligt då det finns ett nästintill oändligt antal faktorer som kan påverka företaget.
Då vi analyserar företags decentralisering och styrsystem är det viktigt att beakta att det inte enbart är den officiella strukturen som spelar in. En stark företagskultur och informella kontakter kan göra den officiella strukturen mindre viktig. Faktorer som dessa kan även tänkas verka som motvikt i en exempelvis starkt centraliserad organisation med finansiellt orienterat styrsystem.
5.3.2 Styrkor och svagheter med enkäter
En nackdel med att använda sig av enkäter för att samla den information som ska användas i ett arbete är bristen på personlig kontakt mellan frågeställaren och den svarande. Det innebär ett ökat avstånd till informationen. I en enkät ges alla respondenter samma förbestämda frågor och det finns ingen möjlighet att som exempelvis vid en intervju utveckla, förklara och precisera frågorna så att respondenten verkligen förstår vad som frågas. Det finns alltid en viss tolkningsmarginal i en frågeställning och eftersom respondenten inte har någon möjlighet att få frågorna närmare förklarade kan det innebära att svaren inte är så precisa som kan önskas. Det kan därför tänkas att en respondent uppfattar både frågorna och svaren annorlunda än vi och övriga svarande gjort. Jämfört med en intervju där avståndet till informationen är litet kan det innebära att informationen som ges av en enkätundersökning håller lägre kvalitet.
Mot detta kan dock ställas fördelen av enkelheten i en enkätundersökning. Enkäter ger en möjlighet att nå ut till ett större antal respondenter än vid ett intervjuförfarande. I och med att vi därmed kan undersöka ett större urval ges större möjligheter att dra generella slutsatser utifrån våra svar. Vi kan då applicera våra resultat på hela den undersökta populationen på ett sätt som inte är möjligt vid ett fåtal undersökningsobjekt.
5.3.3 Urval
Den undersökta populationen består av svenska företag med mellan 200 och 1000 anställda.
Ur denna har vart tredje företag valts ut att delta i studien vilket gav 336 företag. Det innebär att vi gjort ett systematiskt slumpmässigt urval. Vid alla undersökningar som inte innebär en totalundersökning av hela populationen finns det en risk att någon kategori över- respektive underrepresenteras. Vid det stora urval som gjorts i denna undersökning ska dock risken för
någon allvarligare snedfördelning vara liten. Det borde därför vara ett rimligt antagande att det urval som gjorts på ett godtagbart sätt representerar hela populationen.
5.4 Vår enkät
5.4.1 Bortfall
I enkätundersökningen som ligger till grund för analysen har 121 av 336 företag valt att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 36%. Att inte alla i en stickprovsundersökning svarar på en enkät försämrar möjligheterna att dra generella slutsatser utifrån svaren. Bortfall i sig påverkar visserligen inte resultatet av en undersökning, men det kan inte uteslutas att åsikterna skiljer sig åt i den svarande och den icke svarande gruppen. Det kan alltså finnas ett samband mellan åsikter och svarsvillighet. Resultaten från gruppen som svarat representerar då inte åsikterna i den grupp som inte svarat.
Enligt Andersen (1998) bör man i situationer där bortfallet närmar sig 50 procent utföra en bortfallsanalys där man intervjuar ett urval av de som inte svarat för att försöka utreda om åsikterna i denna grupp avviker från åsikterna i den grupp som svarat direkt. I vårt fall kommer inte någon uppföljning av de som ej svarat att göras utan bortfallsanalysen måste bli teoretisk. Dessutom får man ta det stora bortfallet i beaktande vid en analys av våra enkätsvar.
Försiktighet måste då iakttas vid generaliseringar, när utgångspunkten är en undersökning med en svarsfrekvens på ca en tredjedel.
I det här fallet skulle det kunna tänkas att de som valt att svara på enkäten har funnit den mer intresseväckande än den icke-svarande gruppen. Det större intresset skulle i sin tur kunna förklaras av att företaget intresserar sig för de frågor som tas upp i undersökningen, vilket skulle kunna komma av att dessa företag använder sig av just de metoder vi undersöker.
Svarsresultaten skulle då ligga högre i den svarande gruppen än den icke-svarande gruppen.
Detta är också det resultat som undersökningen gett. Svarsfrekvensen har visat sig inte vara normalfördelad utan med en övervägande del av svaren i den övre delen av skalan. Utan en bortfallsanalys är det givetvis inte möjligt att anta att det skulle föreligga ett samband som det ovan beskrivna, det viktiga är att komma ihåg att det heller inte kan uteslutas. Vi anser dock sådana samband mellan åsikter och svarsvilja som anges ovan vara relativt långsökta, och vi kommer därför att ta som utgångspunkt att svaren kan anses representera den undersökta populationen. Viss försiktighet med generaliseringar är dock påkallad vid ett så stort bortfall.
5.4.2 Frågeanalys
Vad vi avser att analysera i vårt arbete är hur turbulens, decentralisering och utformning av styrsystem påverkar varandra. Tillvägagångssättet för att mäta hur företaget ser ut i dessa olika aspekter är inte att försöka göra en objektiv bedömning. Istället mäts detta genom ett antal frågor som anses spegla företaget i fråga om de olika faktorerna. Frågorna ställs sedan till den person som är ekonomichef på företaget. Svaren kommer då att bygga på hur denna person bedömer företaget. De frågor som ställs i enkäten lämnar i vissa fall ganska stort utrymme för tolkningar och kan mycket väl tolkas olika av olika personer. Svaren beror därför i stor utsträckning på hur just den svarande har tolkat frågan. I de fall som två personer från samma företag har besvarat enkäten har det också visat sig att svaren avvikit från varandra, i vissa fall ganska markant. Det finns därför en risk att svaren inte på ett korrekt sätt speglar företagen med avseende på de faktorer vi avsett att mäta, vilket försvårar arbetet med att analysera och dra slutsatser utifrån svaren. Det kan också finnas en risk för att respondenterna inte besvarat frågorna så noggrant och genomtänkt som man kan önska. Vid oklara frågor ökar det risken ytterligare att svaren inte riktigt speglar företagen.
En annan omständighet som kan påverka svaren är att vissa frågor har värderande inslag.
Med det avser vi att det kan finnas vissa svar som anses mer rätt än andra. Detta är särskilt tydligt inom kategorin användning av icke-monetära mått fokuserat på kundperspektiv.
Exempelvis fråga 30; denna behandlar huruvida företaget anser att icke-monetära mått fokuserat på kundperspektiv är mycket viktigt vad avser kundnöjdhet. Ett rimligt antagande är att alla företag anser att kundnöjdhet är mycket viktigt, om inte helt avgörande, för deras verksamhet. Det genomsnittliga värdet på svaren på denna fråga blir följaktligen högt: 6,1 av 7. Här hade det varit bra att tydligt koppla isär hur viktigt företaget anser att det är med kundnöjdhet, från vad vi vill veta: hur viktigt för företagets styrsystem icke-monetära mått med avseende på kundnöjdhet är jämfört med ett genomsnittsföretag. Frågan hade då dels blivit mindre värdeladdad för respondenten, dels givit respondenten något att jämföra med.
Enkäten har heller inte testats innan den skickats, vilket är en brist. Hade den testats på en mindre grupp innan den gick ut till hela undersökningsgruppen hade man kunnat upptäcka att svaren inte blev normalfördelade med de formuleringar som gjorts. Svarsalternativen hade då kunnat knytas till någon referenspunkt, exempelvis ett genomsnitt av företag i samma situation. Företagen hade då kunnat besvara frågorna utifrån om de anser att vissa frågor passar på dem mer eller mindre än genomsnittet. Att däremot placera sitt företag på en skala utan någon referenspunkt kan vara svårt.
5.4.3 Avvikande eller saknad data
För de fall något företag valt att besvara vissa frågor men inte alla finns det ett antal olika metoder för att behandla problemet med saknade data. Exempelvis kan saknade uppgifter ersättas med uppskattningar av vad respondenten kan antas skulle ha svarat eller så kan man bortse från enstaka svar, hela frågor eller alla svar från den aktuelle respondenten. Det finns dock inga klara regler för när vilken metod är bäst lämpad (Hair 1998 s. 52). I vårt fall har det varit relativt sällsynt att företag lämnat frågor obesvarade. Tre av tolv frågor har besvarats av alla 121 respondenter och som mest har fyra företag valt att lämna någon fråga. Det ger en svarsfrekvens på mellan 96,7 och 100%. Detta anser vi inte vara något stort problem för vår undersökning. Vi har därför valt en metod där vi endast bortser från just de uppgifter som saknas.
Enstaka resultat som avviker kraftigt från de övriga svaren, s.k. extremvärden, kan störa analysen av enkätsvaren. För att undvika detta kan dessa värden i vissa fall uteslutas ur svarsmaterialet. Vi har dock valt att inte göra detta. Vår enkät har endast sju steg, problemet med extremvärden blir i ett sådant fall inte särskilt allvarligt då svaren inte kan avvika i så hög grad att de påverkar analysen nämnvärt.
5.5 Problem vid behandling av data
Resultaten från undersökningen har behandlats i statistikprogrammen SPSS, LISREL och Minitab. I denna analys har vi använt statistiska metoder som bygger på vissa grund- antaganden. Ett sådant är att det statistiska materialet ska vara normalfördelat. Detta uppfylls inte med våra data. Inte heller efter försök med omkodning har vi fått materialet normalfördelat och vi har därför valt att bortse från denna problematik.
En annan förutsättning för de statistiska metoder vi använt är att det för undersökningen använts svarsalternativ placerade på en intervall eller kvotskala. Det innebär att avståndet mellan varje svarsalternativ är lika stort, så kallad ekvidistans. I vår enkät är svaren placerade på en ordinalskala vilket innebär att det finns en skala men att avstånden mellan skalstegen inte behöver vara lika stora. Problemet minskar dock ju fler skalsteg som används och vid tillräckligt många steg går även en ordinalskala mot ekvidistans. I vår enkät använder vi sju steg, vilket inte torde vara tillräckligt många för att ge ekvidistans, men vi anser ändå att det är tillräckligt för att motivera användning av de statistiska metoder vi valt.
6 Resultat och analys
6.1 Faktoranalys
Första steget i analysen av våra data är att undersöka om det finns något samband mellan de frågor som vi avser mäta och våra variabler turbulens, decentralisering samt icke-monetära mått. Om de frågor vi ställt mäter vad som avses ska de frågor som utgör indikatorer för en variabel ha ett så nära samband som möjligt samtidigt som de olika variablerna ska vara så olika som möjligt. Eftersom vi avser att mäta tre variabler bör våra frågor vid en faktoranalys ge tre grupperingar för turbulens, decentralisering respektive användning av icke-monetära mått. Vid denna faktoranalys var programmet inställt på att söka efter så många faktorer att sambandet inom grupperna och skillnaden mellan grupperna skulle ge ett egenvärde på över ett. Resultatet redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Resultat av faktoranalys (se bilaga 2 för förklaring av indikatorbeteckningar) Faktor
1 2 3
MDEC ,450 -,104 -,120
MBUT ,987 4,144E-02 ,141
MBUF ,532 ,111 2,175E-03
SHKB 2,008E-03 ,729 2,923E-02
SHKU ,106 ,570 -2,033E-02
SDKB -5,502E-02 ,928 -2,761E-02 SDKU -4,571E-02 ,804 -3,084E-03 IKM -1,227E-02 7,962E-03 ,364 IKS ,102 1,177E-03 ,716 IKL -3,907E-02 -6,599E-02 ,536 IKK -5,191E-02 4,822E-02 ,838 IKN -2,872E-03 1,297E-02 ,823
Vad tabell 1 visar är att indikatorerna för våra variabler grupperar sig i tre grupper som de borde enligt våra antaganden. De tre frågorna om decentralisering MDEC, MBUT och MBUF hänger samman och ger faktor ett: företagens grad av decentralisering. Turbulensfrågorna SHKB, SHKU, SDKB och SDKU förklarar också en faktor: den turbulens som företagen upplever med avseende på kunder och deras behov. Slutligen bildar frågorna om icke- monetära mått, IKM, IKS, IKL, IKK, IKN en faktor: i vilken utsträckning företagen använder sig av icke monetära mått med avseende på kundperspektiv. De markerade värdena är de högsta för varje indikator vilket anger till vilken faktor den med störst säkerhet hör. Om värdet är minst 0,5 visar det på att den aktuella frågan är en indikator för den aktuella faktorn.
Detta med en signifikansnivå på 95%, vilket är den signifikansnivå vi kommer att använda genomgående i denna studie. Det framgår av tabellen att det är två indikatorer som inte signifikant förklarar en faktor, MDEC och IKM. MDEC ligger dock så nära den valda signifikansnivån att vi valt att behålla den. Vad gäller IKM kan det däremot ifrågasättas om den verkligen indikerar vad vi avsett. Då den ligger så lågt kan det inte med tillräcklig säkerhet antas att frågan mäter vad vi avsett och för den fortsatta analysen kommer vi därför att utesluta denna fråga. Dessa tre faktorer förklarar 66% av den totala variansen i materialet.
6.2 Korrelationstest
Efter att ha analyserat de olika indikatorerna individuellt beräknas ett medelvärde av indikatorerna för varje faktor. Nästa steg i analysen av våra data är att undersöka om det finns några samband mellan de faktorer som vi avsett att undersöka. Ett korrelationstest av medelvärdena för indikatorerna i varje faktor gav de värden som framgår av tabell 2. Om de markerade värdena är högst 0,5 indikerar det ett signifikant samband. Tabellen visar att det mellan turbulens och decentralisering finns en signifikant korrelation. Detta innebär att det vid korrelationstestet hittats ett samband mellan turbulens och decentralisering, och att det är mindre än 5% risk att detta endast är slumpmässigt. För de två andra samband som vi avsett att analysera: turbulens och användning av icke-monetära mått respektive decentralisering och användning av icke-monetära mått finns dock inga signifikanta samband. Hypotes 1 håller därmed i detta skede. Hypoteserna 2 och 3 håller därmed inte om man studerar korrelationer utifrån medelvärden för indikatorerna. Det är dock värt att notera att ett relativt starkt negativt samband verkar föreligga mellan decentralisering och användning av icke-monetära mått.
Tabell 2. Korrelationstest
Decentralisering Turbulens Icke-monetära mått Decentralisering Pearson Correlation 1 ,180 -,153
Sig. (2-tailed) , ,050 .098
N 121 119 119
Turbulens Pearson Correlation ,180 1 ,128 Sig. (2-tailed) ,050 , ,166
N 119 119 118
Icke-monetära mått Pearson Correlation -,153 ,128 1 Sig. (2-tailed) ,098 ,166 ,
N 119 118 119
6.3 LISREL-resultat
Ett annat test för att se om det finns samband som stöder våra hypoteser är att analysera data i statistikprogrammet LISREL. Till skillnad från de tidigare korrelationsanalyserna där analysen utförts på genomsnittsvärden för faktorerna kan man genom LISREL utföra en analys med de enskilda indikatorerna. Resultaten från denna analys visas i figur 2.
Figur 2. Strukturmodell från LISREL-analys. Förkortningarna betecknar: turb =turbulens, scope = användning av icke-monetära mått och mas = decentraliseringsgrad
Figur 2 visar sambanden mellan de undersökta variablerna. Pilarna mellan variablerna visar den kausala riktningen. De värden som visas i pilarna är t-värden som visar på styrkan i sambandet. Värden över 1,96 eller under -1,96 visar på ett signifikant samband.
Av detta framgår att det finns ett signifikant samband mellan dels ökad turbulens och decentralisering, dels ökad turbulens och ökad användning av icke-monetära mått. Hypotes 1 och hypotes 2 bekräftas därmed.
För hypotes 3, att ökad grad av decentralisering skulle leda till ökad användning icke- monetära mått, visar analysen dock på ett motsatt förhållande. Av analysen framgår ett relativt starkt negativt samband dvs. att ökad decentralisering leder till minskad användning av icke- monetära mått. Detta samband är dock inte signifikant på 95% -nivån utan är endast till 83%
säkerställt. Därmed förkastas hypotes 3.
6.4 Analys av anpassning och effektivitet för företag verksamma i en turbulent miljö För att undersöka om företag anpassade till en turbulent miljö presterar bättre än företag som ej är anpassade används samma frågor som i tidigare strukturanalys. Dvs. som indikatorer för variabeln decentralisering används enkätfrågorna 3, 4 och 5. Turbulens med avseende på kunder och kundbehov mäts genom frågorna 10, 11, 15 och 16. Utformning av ett företags styrsystem med avseende på användning av icke-monetära mått mäts genom frågorna 27, 28, 29 och 30. Slutligen mäts företagens effektivitet genom frågorna 19, 20 och 21.
I nästa steg beräknas ett medelvärde av indikatorerna för varje företag i varje kategori, dvs.
ett medelvärde för turbulens, decentralisering, styrsystem och effektivitet.
I detta test fokuserar vi uteslutande på företag som anses verka i en turbulent miljö. En uppdelning mellan företag verksamma i en turbulent och icke-turbulent miljö är därför nödvändigt. Medianen av genomsnittsvärdena för samtliga företags turbulens är precis 5. Vi har valt att betrakta alla företag med ett genomsnittsvärde för turbulens som är 5 eller högre som verksamma i en turbulent omgivning. Därav följer att företag med ett genomsnittsvärde som understiger 5 anses verka i en stabil omgivning.
Frågan om vilka av de företag som karakteriseras av en hög turbulens i omgivningen som ska anses anpassade respektive ej anpassade är mer öppen. För att testa hypotes 4a skall företag som kännetecknas av en hög grad av decentralisering och användning av icke- monetära mått anses som anpassade. Vi har därför valt att slå samman värdena för decentralisering och användning av icke-monetära mått till en kategori. För att båda faktorerna skall vara av lika vikt vid uppdelningen i anpassad respektive ej anpassad beräknas ett indextal för såväl decentralisering som användning av icke-monetära mått för varje företag. Detta har gjorts genom att alla värden i en kategori dividerats med medelvärdet för den kategorin. Utifrån ett sammanvägt index för decentralisering och användning av icke- monetära mått delas företagen in i två kategorier. De företag som ligger över 1 i detta index klassas som anpassade och företag under 1 som ej anpassade. Därmed betraktas företag med relativt sett hög grad av decentralisering och användning av icke monetära mått som anpassade i en turbulent miljö.
Figur 3. Uppdelningen av företag efter turbulens-stabilitet samt anpassade-ej anpassade.
Ett problem med denna uppdelning är att enkätsvaren är skevt fördelade. Detta gäller i synnerhet frågor rörande användning av icke-monetära mått med avseende på kundperspektiv.
I detta fall ligger medelvärdet för samtliga företag på 5.94 vilket är väldigt högt på en skala från 1-7. Detta leder till att företag med höga genomsnittsvärden på detta område ändå i vissa fall kommer att betraktas som ej anpassade. En bättre beteckning skulle då kunna tänkas vara mer eller mindre anpassade. Vi väljer dock att behålla begreppet ej anpassade för dessa företag.
Efter denna indelning där varje företag verksam i en turbulent omgivning har betecknats som anpassad respektive ej anpassad sorteras företagen efter dess genomsnittliga värde för effektivitet. Detta presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Företag i en turbulent miljö sorterade efter effektivitet Effektivitet
1,33 Anpassad 4,00 Anpassad 5,00 Anpassad 2,00 Ej anpassad 4,00 Anpassad 5,00 Anpassad 2,00 Anpassad 4,33 Ej anpassad 5,00 Anpassad 2,33 Ej anpassad 4,33 Ej anpassad 5,33 Anpassad 2,33 Anpassad 4,33 Anpassad 5,67 Ej anpassad 2,67 Ej anpassad 4,33 Anpassad 5,67 Anpassad 2,67 Ej anpassad 4,33 Anpassad 6,00 Ej anpassad 2,67 Anpassad 4,33 Anpassad 6,00 Anpassad 3,00 Ej anpassad 4,67 Ej anpassad 6,00 Anpassad 3,00 Anpassad 4,67 Anpassad 6,00 Anpassad 3,33 Ej anpassad 4,67 Anpassad 6,00 Anpassad 3,33 Ej anpassad 4,67 Anpassad 6,00 Anpassad 3,67 Ej anpassad 4,67 Anpassad 6,00 Anpassad 4,00 Ej anpassad 4,67 Anpassad 6,33 Anpassad 4,00 Ej anpassad 4,67 Anpassad 7,00 Ej anpassad 4,00 Ej anpassad 5,00 Ej anpassad 7,00 Anpassad 4,00 Ej anpassad 5,00 Ej anpassad 7,00 Anpassad 4,00 Anpassad 5,00 Anpassad
4,00 Anpassad 5,00 Anpassad
Det går att urskilja ett visst mönster utifrån tabell 3. De företag som betecknas som ej anpassade finns framförallt i den första kolumnen med lägst grad av effektivitet. I den tredje kolumnen med högst grad av effektivitet finns nästintill uteslutande anpassade företag.
För att fastställa om medianen för effektivitetsnivån hos anpassade företag är signifikant högre än för ej anpassade företag genomför vi ett Mann-Whitney1 test för de två kategorierna.
Testresultat visas nedan:
Mann-Whitney Test and CI: Anpassad; Ej anpassad
N Median Anpassad 35 4,670 Ej anpassad 20 4,000
Point estimate for ETA1-ETA2 is 0,670
95,1 Percent CI for ETA1-ETA2 is (0,000;1,660) W = 1102,0
Test of ETA1 = ETA2 vs ETA1 > ETA2 is significant at 0,0168 The test is significant at 0,0163 (adjusted for ties)
Resultatet visar att medianeffektiviteten för anpassade företag är signifikant högre än för ej anpassade. Detta resultat styrker hypotes 4a och visar att en ökad grad av decentralisering och användning av icke-monetära mått för företag i en turbulent miljö leder till högre effektivitet.
1 Mann-Whitney är ett statistiskt test för att fastställa om det finns en skillnad mellan två gruppers medianvärden.
