Teamarbete inom akutsjukvård
En litteraturstudie
Julia Ekvall Matilda Rölander
Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
HT 2020
Teamarbete inom akutsjukvård – En litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: Akutsjukvård ges till någon som blivit akut sjuk eller skadad, vården ska dessutom leva upp till samhällets krav på god och säker vård. Idag arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på Sveriges akutmottagningar. Teamarbete är en viktig framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården.
Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.
Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.
Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i tre kategorier och åtta
underkategorier; Behovet av en formell struktur: Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare. Hinder för ett optimalt teamarbete: Oerfarna
teammedlemmar och Arbete under stress. Möjligheter som främjar teamarbetet: Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra och Utbildning och träning.
Konklusion: Fungerande teamarbete är vitalt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Det behövs kontinuerlig träning och utbildning i teamarbete samt riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas.
Nyckelord: Akutsjukvård, Erfarenheter, Litteraturstudie, Omvårdnad, Teamarbete
Teamwork in Emergency Medical Services – A literature study
Abstract
Background: Emergency care is given to someone who has been acutely ill or injured, the care must also live up to society’s demands for good and safe care. In Sweden both
registered- and specialist nurses work in the emergency department. Teamwork is an important factor to increase efficiency of care.
Aim: The aim of this study was to illuminate health personnel’s experiences of and reflections on teamwork in the emergency medical services.
Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Search for articles was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Articles have been reviewed, analyzed and complied.
Results: Results of the literature study are presented in three categories and eight subcategories; Need of a formal structure: Importance of good communication,
Importance of clear roles and Importance of a leader. Obstacles to optimal teamwork:
Inexperienced team members and Working during stress. Options that promotes teamwork: Create good relationships, Support and help each other and Education and training.
Conclusion: Functional teamwork is vital for patient safety. Nurses have a significant role in the team and influence the outcome of teamwork and care. Continuous training and education are required as well as guidelines on how teamwork should be conducted.
Keywords: Emergency medical services, Experiences, Literature study, Nursing care, Teamwork
Innehållsförteckning
Abstrakt ……….i
Abstract ………ii
Bakgrund ………...1
Teamarbete ... 2
Erfarenheter ... 3
Problemformulering ... 3
Syfte ... 4
Metod ……….4
Sökmetoder ... 4
Urval ... 5
Analys ... 5
Forskningsetiska överväganden ... ….6
Resultat ……….7
Behovet av en formell struktur ………..7
Vikten av god kommunikation . ……….8
Vikten av tydliga roller ………..8
Vikten av en ledare………9
Hinder för ett optimalt teamarbete ………10
Oerfarna teammedlemmar ………10
Arbete under stress………..………..10
Möjligheter som främjar teamarbetet………11
Skapa goda relationer ………..11
Stötta och hjälpa varandra ………12
Utbildning och träning ……….12
Diskussion……….13
Resultatdiskussion ………..13
Behovet av en formell struktur ………14
Hinder för ett optimalt teamarbete ………..15
Möjligheter som främjar teamarbetet .. ……….16
Metoddiskussion ………..19
Forskningsetisk diskussion ………22
Konklusion ………..23
Referenser ………24 Bilagor ……….
Bilaga 1 .………..………
Tabell 1. Översikt överurvalsprocessen ………..
Bilaga 2 ………..
Tabell 2. Bedömingsmall för studier med kvalitativ metod (Olsson och Sörensen, 2011)……….
Bilaga 3 ………..………
Tabell 3. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning………..………..
Bakgrund
Enligt Vårdanalys (2018, 7) har akutsjukvård en nyckelposition i det svenska hälso- och sjukvårdsystemet och har stor betydelse för befolkningen. Vård som ges till någon som blivit plötsligt sjuk specificeras som akutsjukvård. Denna typ av sjukvård ska tillgodose patientens vårdbehov och samtidigt leva upp till de krav och
förväntningar samhället har på säker, god och tillgänglig vård (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening 2017, 3). Vårdanalys (2018, 41–
42) beskriver att akutvårdssystemet delas in i prehospital akutsjukvård och akutsjukvård på sjukhus där akut sjuka eller skadade vårdas snabbt och
effektivt. Begreppet akutsjukhus definieras som en vårdinrättning med inrättad slutenvård samt särskild akutmottagning där omedelbar hälso- och sjukvård kan ges (SFS 2000:1440, 2 §). Idag saknas en definition av begreppet akutmottagning i lagstiftningen och i Socialstyrelsens termbank. Begreppet akutmottagning kan
beskrivas som en mottagning på sjukhuset där icke inplanerade patienter med behov av akut- eller intensivvård tas emot (Vårdanalys 2018, 52). Det ökade flödet av
patienter till akutmottagningar i Sverige anser Socialstyrelsen (2017, 46) ställer stora krav på akutmottagningarnas organisation, arbetssätt samt bemanning och
vårdpersonalens kompetens. Begreppet akutsjukvård innefattar akutmottagningar, akutteam på akutsjukhus och prehospital akutsjukvård i denna litteraturstudie.
World Health Organization [WHO] (2010) definierar att begreppet vårdpersonal innefattar personer som arbetar med den primära uppgiften att främja hälsa. Det inkluderar också dem som arbetar med att bevara hälsa samt diagnostisera och behandla sjukdomar. I svenska patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 1 kap. 4 §) tydliggörs att vårdpersonal är personer med legitimation för att verka inom hälso- och sjukvård, men även personal som arbetar på sjukhus eller andra
vårdinrättningar.
På akutmottagningar bedrivs vården av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar i team. Triagering leds av sjuksköterskor i samarbete med
undersköterskor eller medicinska sekreterare (Socialstyrelsen 2017, 44). Triagering är en bedömningsprocess där patienter sorteras och prioriteras utifrån anamnes,
symtom, vitala parametrar och befintliga resurser (Socialstyrelsen 2015, 60). Enligt Wikström (2018, 15) arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på akutmottagningar i Sverige. Det har tidigare funnits krav på minst ett eller två års erfarenhet som grund- eller specialistutbildad sjuksköterska för att arbeta på akutmottagningar i Sverige (Inspektionen för vård och omsorg [IVO] 2o15, 12).
Socialstyrelsen (2019, 93–94) presenterar att det i nuläget finns brist på
grundutbildade sjuksköterskor samt sjuksköterskor som är specialistutbildade inom akutsjukvård. Enligt sammanställningen från IVO (2015, 16) anställer många
akutmottagningar vanligtvis sjuksköterskor utan specialistutbildning eller tidigare yrkeserfarenhet. Bemanningen av läkare består ofta av icke-legitimerade läkare, legitimerade underläkare och specialister. Många av de legitimerade läkarna utför arbete på annan vårdavdelning parallellt med arbetet på akutmottagningen (IVO 2015, 16).
Teamarbete
Lerner, Magrane och Friedman (2009) beskriver att definitionen av begreppet team är när ett antal personer med olika färdigheter och erfarenheter samarbetar mot ett gemensamt mål. Weller, Boyd och Cumin (2014) poängterar att då den nuvarande hälso- och sjukvården är mer komplex och specialiserad krävs teamarbete för att leverera bästa möjliga vård till patienter. Enligt West och Lyubovnikova (2013) förekommer det inom vården så kallade ”pseudoteam” där vårdpersonal definierar sig som ett team, däremot uppfyller de inte kraven som krävs för ett fungerade team. I dessa team saknas en gemensam vision för teammedlemmarna, arbetet sker mestadels individuellt och ringa krav på kommunikation och interaktion finns sinsemellan. I ”riktiga team” arbetar vårdpersonalen nära varandra, har samstämda ambitioner för vården och teamet återkopplar regelbundet kring deras presentation och nödvändiga förändringar (West och Lyubovnikova 2013). WHO (2010) beskriver att interprofessionella team förekommer allt oftare i vården och innebär att personal tillhörande olika yrkesgrupper arbetar i teamet. Att de olika professionerna
samarbetar med varandra är en förutsättning för ett välfungerande teamarbete i vården. Fay, Carll-White och Real (2018) klargör att teamarbete är en viktig
framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården och tillfredställelsen för personal verksamma inom akutsjukvård. Teamarbete är viktigt för verksamheten på
akutmottagningar och teamarbete behöver främjas (Andersson et al. 2012;
Andersson et al. 2014).
Erfarenheter
Erfarande ur ett fenomenologiskt perspektiv beskrivs som ett samband mellan objekt och subjekt. Objektet i det här fallet är det som upplevs och subjektet är individen som upplever det. Vid ett erfarande påverkas individen både mentalt och kroppsligt vilket resulterar i konsekvenser för hur objektet förstås (Husserl 1995, 57). Med erfarenheter generaliseras och motiveras sedan de insamlade kunskaperna. Kunskap ska inte delas upp och stå ensam, utan slås samman och därmed utvecklas (Husserl 1995, 37). Henricson och Billhult (2017, 111) beskriver att kvalitativ metod avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. För att belysa vårdpersonals erfarenheter av teamarbete utgår litteraturstudien endast från kvalitativa studier.
Problemformulering
Enligt ovanstående studier är teamarbete en viktig del i dagens akutsjukvård för att vården ska bli så effektiv som möjligt. Att alla professioner i vården behöver besitta kunskap och förmåga att arbeta i team blir tydligt. Enligt svensk
sjuksköterskeförening (2017a, 7) är att samverka i team en av sjuksköterskans kärnkompetenser för att ge god omvårdnad till patienter. Fay, Carll-White och Real (2018) och Weller, Boyd och Cumin (2014) tydliggör att teamarbete inom
akutsjukvård är något som krävs för att leverera god vård. Vårdanalys (2018, 7) beskriver akutsjukvård som en komplex verksamhet där stor del av vården är
oplanerad och utgår från symtom och inte diagnos samt varierande allvarlighetsgrad.
Det blir tydligt att arbetet inom akutsjukvård kräver mycket av alla i teamet.
Genom att göra en studie som belyser vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete kan en ökad förståelse om vikten av teamarbete utvecklas.
Samtidigt kan en ökad kunskap om vad som krävs för ett fungerande teamarbete främja sjuksköterskans förmåga att arbeta i team.
Syfte
Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.
Metod
Litteraturstudien utgick från åtta kvalitativa studier. I kvalitativa studier undersöks personers levda upplevelser och erfarenheter av ett fenomen. Dessa studier använder ofta ett mindre urval av personer där intervjuer, observationer eller berättelser är vanliga datainsamlingsmetoder (Henricson och Billhult 2017, 111–115). I en litteraturstudie hämtas insamlingsdata från flertalet olika vetenskapliga artiklars resultatredovisning, det är litteraturen som är informationskällan (Olsson och Sörensen 2011, 145).
Sökmetoder
Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Vid formuleringen av relevanta sökord användes Svensk MeSH. Karlsson (2017, 89) bekräftar att Svensk MeSH är användbart för att finna synonymer och andra formuleringar till valda ord. Initialt togs sökorden Teamwork, Emergency medical services, Experiences och Nursing staff fram. För att utöka ordbanken lades
synonymer in från Svensk MeSH samt relevanta ord från artiklars abstrakt, nyckelord och MeSH-termer. Östlund (2017, 62) beskriver att det finns en fördel i att bygga ut samlingen av sökord och att komplettering av ord sker under sökningens gång, det effektiviserar sökprocessen. Booleska operatorerna AND och OR genererar en mer preciserad sökning (Karlsson 2017, 90). Både AND och OR har använts i
formuleringen av söksträngar för att finna artiklar relevanta för litteraturstudiens syfte. Trunkering kan förbättra antalet sökträffar och effektiviserar sökningen (Karlsson 2017, 92). Trunkering användes endast i Cinahl då det inte gav önskad effekt i PubMed. Olika databaser har olika begränsningsfunktioner som smalnar av sökningen (Karlsson 2017, 91). För att generera relevanta artiklar i sökningarna användes tre begräsningsfunktioner, att artiklarna var skrivna på engelska, var vetenskapligt granskade ”peer reviewed” samt att artiklarna var publicerade mellan 2010-2020 för att basera litteraturstudien på så aktuell forskning som möjligt.
Manuell sökning kan innebära sökning i referenslistor till redan inkluderade artiklar i
arbetet (Karlsson 2017, 87). Manuella sökningar genomfördes i arbetet med litteraturstudien. Se söktabell tabell 1, bilaga 1.
Urval
Val av relevanta vetenskapliga artiklar baserades på att resultaten svarade
på litteraturstudiens syfte och problemformulering. Friberg (2017, 46) definierar att syftet och problemformuleringen avgör vilka artiklar eller andra litterära
dokument som ska användas. Initialt genomfördes sökning och urval av artiklarna enskilt. För att hitta artiklar relevanta till syftet utfördes första urvalet utifrån artiklarnas titlar. Därefter lästes abstraktet individuellt för att sedan diskuteras mellan författarna. Om abstraktet var relevant till syftet gick urvalsprocessen vidare och hela artikeln lästes för att senare diskuteras. Var artiklarna relevanta till syftet påbörjades en artikelgranskning. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av Olssons och Sörensens (2011, 285) bedömningsmall för studier med kvalitativ metod, se tabell 2, bilaga 2. Inledningsvis granskades artiklarna individuellt för att sedan gemensamt jämföra författarnas granskningsresultat. Under hela urvalsprocessen nyttjades ett antal inklusions- och exklusionskriterier för att undvika att selektera ut artiklar som inte kopplade till syftet. Friberg (2017, 46) understryker att dessa
kriterier är beroende av syftet och problemformuleringen samt är något essentiellt då det annars finns en stor risk för en oklar grund i analysen. Inklusionskriterierna innefattade begreppen emergency medical services, nursing staff eller health
personnel, experiences och teamwork. Exklusionskriterierna var quantitative studies och review studies eftersom litteraturstudien hade ett kvalitativt syfte.
Urvalsprocessen resulterade i åtta artiklar, se tabell 3, bilaga 3.
Analys
Analysen av de valda artiklarna genomfördes utifrån en modell av Friberg (2017, 135–137). Modellen utgår från ett kvalitativt tankesätt där de valda artiklarnas
resultat bryts ner till mindre delar för att sedan bli en del av helheten. Intentionen är att genom fem olika analyssteg sammanställa centrala aspekter som har relevans till syftet (Friberg 2017, 135). Inledningsvis genomfördes analysstegen individuellt för att sedan diskuteras och jämföras. Under första steget lästes artiklarna flertalet gånger
med extra fokus på resultaten för att skapa en helhetsbild. Vid andra steget
bearbetades resultaten från artiklarna extra noggrant för att identifiera vad som var centralt i respektive resultat för att sedan fokusera på det innehåll som är tillämpbart på syftet. I tredje steget genomfördes en gemensam sammanställning utifrån vad författarna identifierat i artiklarnas resultat för att skapa en översikt över materialet.
Under fjärde steget jämfördes sammanställningen från respektive artikel för att identifiera likheter och skillnader. Likheter från artiklarnas resultat genererade i åtta underkategorier. Underkategorierna sorterades sedan utifrån likheter och skillnader vilket resulterade i tre kategorier. I det sista steget formulerades förklaringar av de valda kategorierna och underkategorierna. Friberg (2017, 137) förklarar att texten utformas baserat på de analyserade resultaten så att innebörden i de nya kategorierna förtydligas samt för att läsaren ska förstå resultatets innehåll. Avslutningsvis
strukturerades resultatets alla kategorier och underkategorier för att frambringa en helhetsbild över resultatet.
Forskningsetiska överväganden
Forskning avsedd mot människor som tillämpas i Sverige ska följa lagen om etikprövning för forskning (SFS 2003:460). Enligt CODEX (2019) godkänns forskningen endast om den kan genomföras samtidigt som de mänskliga
rättigheterna- och friheterna bevaras och respekt för människan påvisas. Deltagarna ska också vara korrekt informerade om syftet med studien och införstådda i att det är frivilligt och att det alltid går att avbryta medverkandet i studien (CODEX 2019).
Helsingforsdeklarationen tillkom 1964 och grundades av World Medical Association, den ligger i grund för den etiska granskningen av forskningen
(Etikprövningsmyndigheten 2019). Det är inte obligatoriskt att följa deklarationen men riktlinjerna hjälper forskare att hålla forskningen etisk försvarbar. En av grundpelarna i deklarationen är att människan som deltar i studien ska gå före vetenskapen. Samhällets intresse måste läggas bakom skadan som individen eventuellt kan ta av studien (Etikprövningsmyndigheten 2019). Denna
litteraturstudie krävde inget etiskt godkännande, däremot ställdes etiska krav på de valda artiklarna. För att artiklarna skulle inkluderas i litteraturstudien krävdes att studien fått ett etiskt godkännande.
Resultat
Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa studiers resultat baserat på intervjuer. En av studierna uppnådde medelhög kvalité och resterande artiklar hög kvalité. En studie utgick från Flanagans kritiska incident teknik som innebär att deltagare berättar om tidigare kritiska incidenter som inträffat under arbetet (Flanagan 1954).
En annan studie intervjuade deltagare genom fokusgrupper, de sex resterande studierna samlade in data genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 303 deltagare från olika yrkeskategorier, sjuksköterskor (n=156), läkare (n=86) och annan vårdpersonal (n=61). I fyra av studierna presenterades kön, män (n= 51) och kvinnor (n= 39). Resultatet utgjordes av studier från USA (n=3), Storbritannien (n=1), Australien (n=1), Sverige (n=1), Brasilien (n=1) och Kanada (n=1). Fem av studierna genomfördes på akutmottagningar, två studier fokuserade på specifika akutteam och en av studierna genomfördes inom ambulanssjukvård. Flertalet professioner presenteras på engelska på grund av svårigheter i att korrekt översätta professionerna till svenska. Efter bearbetning av studiernas resultat utvecklades tre kategorier och åtta underkategorier, se tabell 4. Resultatet presenteras även i löpande text med referenser.
Tabell 4. Resultatöversikt
Kategorier Underkategorier
Behovet av en formell struktur Vikten av god kommunikation Vikten av tydliga roller
Vikten av en ledare
Hinder för ett optimalt teamarbete Oerfarna teammedlemmar Arbete under stress
Möjligheter som främjar teamarbetet Skapa goda relationer Stötta och hjälpa varandra Utbildning och träning
Behovet av en formell struktur
I resultatet framträdde tre underkategorier som belyser behovet av en formell struktur i teamet. Underkategorierna Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare presenteras nedan i löpande text.
Vikten av god kommunikation
Vårdpersonal beskriver att kommunikation krävs för ett fungerande teamarbete (Nallamothu et al. 2018; Grover, Porter och Morphet 2017; Holmberg et al. 2020;
Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018; Flowerdew et al. 2012; Santos et al. 2016;
Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019; Speck et al. 2012). Deltagare beskriver att effektiv kommunikation är essentiellt för ett bättre arbetsflöde samt för samspelet mellan vårdpersonal (Santos et al. 2016). Genom att uttrycka sig tydligt och ha en öppen dialog effektiviseras kommunikationen (Holmberg et al. 2020).
Kommunikation är något vitalt för ett effektivt teamarbete samt för utfallet av vården (Nallamothu et al. 2018; Holmberg et al. 2020; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-
Lepage 2019). Vårdpersonal berättar att ”closed-loop kommunikation” är något som förbättrar kommunikation mellan teammedlemmar och ökar tydligheten i teamet (Nallamothu et al. 2018; Holmberg et al. 2020; Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Kommunikation möjliggör att teammedlemmar känner en samhörighet i teamet för att arbeta mot det
gemensamma målet, det ökar teamets förmåga att bättre hantera och utföra omvårdnad (Grover, Porter och Morphet 2017). Deltagare beskriver att de kommunicerar mindre när de är stressade (Flowerdew et al. 2012). Undermålig kommunikation leder till frustration hos teammedlemmar och viktig information kan gå förlorad vilket i sin tur ökar risken för ett sämre utfall av vården (Lapierre,
Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019; Grover, Porter och Morphet 2017).
Vikten av tydliga roller
Tydligt definierade roller beskriver flertalet deltagare är något essentiellt för teamet (Nallamothu et al. 2018; Grover, Porter och Morphet 2017; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019; Speck et al. 2012). Efter intervjuer med deltagare i ett
traumateam blev det tydligt att det fanns tvetydigheter över vilka som ingick i teamet och deras roller (Speck et al. 2012). Sjuksköterskor berättar att deras roll i teamet på
akutmottagningen innefattar koordinering av omvårdnaden kring patienterna. Det innebär att sjuksköterskor behöver organisera och involvera alla professioner i teamet för ett optimalt teamarbete och god omvårdnad (Santos et al. 2016). Alla i teamet behöver förstå sin egen roll samt de andra teammedlemmarnas roller för att kunna effektivisera arbetet samt ställa krav på varandra (Holmberg et al.
2020; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Teamarbete försämras när teammedlemmar inte bibehåller sin egen roll i team samt inte förstår andra teammedlemmarnas roller. Detta resulterar i hinder för interprofessionellt teamarbete (Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Att konstant ändra
sammansättningen av teamet genererar en otydlighet i ansvarsområden och teamets roller (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018).
Vikten av en ledare
Att ha en ledare i teamet är viktigt och underlättar teamarbetet (Grover, Porter och Morphet 2017; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019; Holmberg et al. 2020).
Att ha en uttalad ledare i teamet under akuta situationer är viktigt för utfallet av vården (Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Sjuksköterskor beskriver att en teamledare bör ha förmågan att delegera uppgifter, ha en översikt över patienterna samt stötta teammedlemmar. Egenskaper som tydlig kommunikation och ha
övergripande kontroll över situationen uppskattas hos en teamledare (Grover, Porter och Morphet 2017). De olika professionerna uppskattar olika saker hos en ledare.
Sjuksköterskor, ”attendings” och ”fellows” beskriver att en bra ledare utstrålar tillit, lugn samt respekt gentemot övriga teammedlemmar. ”Medical students” och
“residents” beskriver att en bra ledare besitter kunskap, erfarenhet och har förmågan att vara en bra lärare (Speck et al. 2012). När teamledare ger raka och tydliga direktiv främjas teamets förmåga att arbeta snabbare, speciellt i kritiska och stressade
situationer (Flowerdew et al. 2012). Deltagare berättar att när en teamledare håller sig lugn effektiviseras arbetet, då lugnet ofta överförs på de övriga
teammedlemmarna (Flowerdew et al. 2012; Speck et al. 2012). När ledarens kommunikation brister och direktiven blir otydliga fallerar ledarskapet och teamarbetet försvåras (Holmberg et al. 2020).
Hinder för ett optimalt teamarbete
I resultatet framträdde två underkategorier som utgjorde hinder för ett optimalt teamarbete. Underkategorierna Oerfarna teammedlemmar samt Arbete under stress presenteras nedan i löpande text.
Oerfarna teammedlemmar
Liten erfarenhet av att arbeta inom akutsjukvård är något som motverkar teamarbete (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018; Grover, Porter och Morphet 2o17;
Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Sjuksköterskor beskriver att en dålig fördelning av oerfarna och erfarna i teamet bidrar till att teamarbetet inte fungerar optimalt. Finns det inte tillräckligt många erfarna sjuksköterskor och läkare hindras effektivt teamarbete (Grover, Porter och Morphet 2017; Lapierre. Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Deltagare berättar att liten erfarenhet av trauma hindrar
teamarbetet. Erfarna teammedlemmar är tryggare i sin roll, agerar lugnt och bekvämt samt kommunicerar effektivare vilket resulterar i ett bättre teamarbete (Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Det är vanligt förekommande bland oerfaren vårdpersonal att de inte vill visa sina svagheter eller kunskapsluckor, då de inte vill framstå som inkompetenta. Det resulterar i att kommunikationen försämras och effektivt teamarbete försvåras (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018).
Sjuksköterskor berättar att erfarenhet utvecklas med tiden, men för att teamarbetet inte ska påverkas negativt måste andelen erfarna och oerfarna varsamt balanseras (Grover, Porter och Morphet 2017).
Arbete under stress
Vårdpersonal berättar att akutmottagningen stundtals är en väldigt pressad arbetsmiljö och över hälften berättar att de mestadels arbetar under press
(Flowerdew et al. 2012). Hektiska perioder och stressade situationer leder till att det inte finns någon tid för samarbete vilket resulterar i misslyckat teamarbete (Grover, Porter och Morphet 2017). Även kommunikation påverkas negativt av stress. Stress i form av hög arbetsbelastning eller pressade vårdsituationer gör att kommunikationen ofta blir mer kaotisk eller att det inte finns tid för kommunikation (Grover, Porter och Morphet 2017; Flowerdew et al. 2012; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage
2019). “Residents” reflekterar över att tidspress hindrar deras förmåga till effektiv kommunikation, det är en signifikant utmaning för interprofessionell
kommunikation (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018). Vårdpersonal beskriver att stress orsakas av hög arbetsbelastning i form av ett stort antal patienter samt det snabba patientflödet (Grover, Porter och Morphet 2017; Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018). Allvarlighetsgraden av patientens tillstånd påverkar teamarbetet, ett mer kritiskt och ostabilt tillstånd hos patienten ökar stressen och tidspressen hos teammedlemmar och teamarbetet försvåras (Grover, Porter och Morphet 2017;
Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Sjuksköterskor berättar att välfungerade teamarbete ökar tillfredställelsen på arbetet och reducerar stress (Grover, Porter och Morphet 2017). Gemensamma mål i teamet samt motivation för att nå målen gör att teammedlemmar lättare accepterar stress i arbetet
(Flowerdew et al. 2012).
Möjligheter som främjar teamarbetet
I resultatet framträdde tre underkategorier som genererar möjligheter för att teamarbetet ska främjas. Underkategorierna Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra samt Utbildning och träning presenteras nedan i löpande text.
Skapa goda relationer
Att skapa goda relationer i teamet främjar teamarbetet (Nallamothu et al. 2018; Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018; Santos et al. 2016). Sjuksköterskor beskriver att sociala relationer främjar teamarbetesatmosfären då samarbetsvilja och förtroende sinsemellan ökar hos teammedlemmar (Grover, Porter och Morphet 2017). Att visa empati, ömsesidigt förtroende, tydlig kommunikation och att hjälpa varandra beskriver deltagare förbättrar relationerna i teamet (Olde Bekkink, Farrell, och
Takayesu 2018; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Sjuksköterskor berättar att alla i teamet är beroende av varandra. Ömsesidigt partnerskap behövs mellan professionerna för att generera goda relationer (Santos et al. 2016). Stabiliteten i teamet har en positiv inverkan på teamarbetet. Att teammedlemmar känner varandra och är vana att arbeta tillsammans genererar ett stabilt team (Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). “Residents” berättar hur rotationen av personal på
akutmottagningen leder till stora utmaningar för teammedlemmar att bygga upp goda relationer (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018). Deltagare beskriver att teamarbetet förbättras när teammedlemmar har arbetat tillsammans under en längre tid. När teammedlemmar känner varandra, vet samtliga i teamet hur alla fungerar samt hur de ska kommunicera, vilket resulterar i ett effektivare teamarbete
(Nallamothu et al. 2018). Sjuksköterskor berättar att samarbetsrelationer är
grundläggande för ett teamarbete. Det är lättare att arbeta som ett team om det finns ett mer vänligt förhållande och partnerskap (Santos et al. 2016). När
teammedlemmar visar att de bryr sig om varandra förbättras relationerna i teamet (Grover, Porter och Morphet 2017).
Stötta och hjälpa varandra
Sjuksköterskor beskriver att “backup behavior” innefattar teammedlemmars förmåga att förutse när andra i teamet behöver hjälp och att alltid erbjuda hjälp. ”Backup behavior” sker även vid överrapportering där teammedlemmar kan uppmärksamma vård som missats vilket resulterar i bättre kvalité av vården (Grover, Porter och Morphet 2017). ”Backup behavior” har en positiv inverkan på teamarbete och
reducerar stress (Grover, Porter och Morphet 2017; Flowerdew et al. 2012; Holmberg et al. 2020). Genom att hjälpas åt i teamet och inte bara tänka på sin egen
arbetsbelastning förbättras inte bara samarbetet och känslan i teamet, utan även omvårdnaden av patienter (Grover, Porter och Morphet 2017; Flowerdew et al. 2012;
Holmberg et al. 2020). När “backup behavior” är närvarande beskriver vårdpersonal att de känner sig säkrare på sin förmåga att leverera god omvårdnad med hög kvalité (Grover, Porter och Morphet 2017). Kollegial feedback är viktigt eftersom det
förbättrar vårdkvalitén, genom att diskutera samt uttrycka sina tankar och idéer mellan kollegor minskar risken att missa omvårdnadsproblem (Grover, Porter och Morphet 2017; Holmberg et al. 2020). En källa till utveckling är förmågan att ta individuellt ansvar. Det blir genomförbart med hjälp av erfarna kollegor som ger stöd och öppnar upp för diskussion av planerade eller utförda åtgärder (Nallamothu et al.
2018; Santos et al. 2016).
Utbildning och träning
Vårdpersonal berättar att utbildning och träning förbättrar teamarbetet (Nallamothu et al. 2018; Grover Porter och Morphet 2017; Lapierre, Lefebvre och Gauvin-Lepage 2019). Övning i oförberedda och skarpa situationer generar god effekt på
teamarbetet. Att olika professioner deltar i övningen har stor betydelse för
utvecklingen av teamarbetet (Nallamothu et al. 2018). Simuleringsövningar är ett effektivt sätt att utveckla teamet (Flowerdew et al. 2012; Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018; Grover, Porter och Morphet 2017). Under träning finns möjlighet för vårdpersonal att få omedelbar feedback på sin samarbetsförmåga i säkra miljöer (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018). Utbildning där hela teamet
involveras ökar förtroendet för att arbeta tillsammans som ett team (Grover, Porter och Morphet 2017). Traumamiljön är en plats där alla utvecklas och ökar sin förmåga att arbeta i team. Sjuksköterskor beskriver att vara en del av traumateamet ingår i inlärningsprocessen samt att teammedlemmar lär sig av varandra (Speck et al. 2012).
Deltagare beskriver att utöver träning och utbildning är även observationer av andra i teamet viktigt för den enskildes utveckling. En stor del av lärandet sker genom att våga vara en del av teamet och lära sig av sina misstag (Olde Bekkink, Farrell, och Takayesu 2018). Deltagares syn på sina roller som handledare och utbildare i traumateamet varierade. Endast sex av åtta manliga teamledare och två av fem kvinnliga teamledare berättar att deras roll i traumateamet innefattar undervisning och handledning. Samtidigt berättar några sjuksköterskor i traumateamet att de inte hade en utbildande roll men att de genom kroppsspråk eller förslag stöttar och utbildar andra teammedlemmar och studenter (Speck et al. 2012).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete. Resultatet delades in i kategorierna: Behovet av en formell struktur, Hinder för ett optimalt teamarbete och Möjligheter som främjar teamarbetet. Resultatet diskuteras gentemot relevant forskning samt Senges (1995, 21-25) teori om den lärande organisationen som utgår från fem inlärningsdiscipliner:
systemtänkande, gemensamma visioner, tankemodeller, personligt mästerskap och
teamlärande. Dessa fem discipliner möjliggör att alla i organisationen kan utveckla kompetenser och färdigheter för att bemästra beteendemönster, tankar, viljor och samverkan. Genom disciplinerna kan en lärande organisation förändras och byggas för att i slutändan öka organisationers förmåga att nå längre.
Behovet av en formell struktur
I enlighet med resultatet från litteraturstudien beskriver Smith et al. (2018) att en formellt uttalad ledare behövs för att teamet ska arbeta effektivt. Enligt en av Senges discipliner (1995, 191–193) är det gemensamma visioner som lägger grunden till samhörighet och stimulerar till samverkan. Detta är även viktigt för människors tillit till varandra och därigenom en grund till samverkan. Senge (1995, 22) beskriver att det är ledaren som skapar gemensamma mål och visioner då det krävs för ett, i detta fall, välfungerande team. En ledare behöver även ha förmågan att stötta och hjälpa andra i deras personliga utveckling för att skapa en lärande organisation (Senge 1995, 305). Att en ledare är viktig för teamets prestation blir tydligt, däremot beskriver litteraturstudiens resultat mer konkreta ledarskapsförmågor. I en studie av Van Osch et al. (2018) beskrivs det att sjuksköterskor uppskattar en ledare som besitter egenskaper i form av tydlig kommunikation, lättillgänglighet samt är aktivt involverad i teamet. En teamledares ansvar är att skapa tydliga mål och etablera teammedlemmarnas roller i teamet (Salas, Sims och Burke 2005) och samordna uppgifter och etablerandet av en positiv atmosfär (Weller, Boyd och Cumin 2014). En reflektion är att de mer konkreta förmågorna behövs för att ledaren ska skapa
gemensamma visioner och mål för teamet. Litteraturstudiens resultat visar att tydliga roller krävs för ett fungerande teamarbete. För att teammedlemmar ska kunna arbeta effektivt tillsammans måste varje individ ha en tydlig förståelse för sin roll i relation till uppgiften (Salas, Sims och Burke 2005) samt ha tydliga ansvar- och
tillämpningsområden (Wranik et al. 2019). I enlighet med litteraturstudiens resultat beskriver Luther, Barra och Martial (2019) att sjuksköterskan har en central roll i det interprofessionella teamet samt en betydande roll för ett positivt resultat av
patientutfallet. McInnes et al. (2015) beskriver hur bristande tydlighet i
sjuksköterskans roll är ett hinder för samarbete mellan läkare och sjuksköterskor.
I litteraturstudiens resultat beskriver vårdpersonal att kommunikation är vitalt för ett välfungerande teamarbete. Enligt Salas, Sims och Burke (2005) är kommunikation ovärderligt för teamarbetet. Misslyckad kommunikation är ofta en bidragande faktor till incidenter och avvikande händelser i vården (Manser 2009). Otillräcklig
kommunikation mellan professionerna försvårar teamarbetet och äventyrar
patientsäkerheten (Lancaster et al. 2015). I enlighet med litteraturstudiens resultat rekommenderar Salas, Sims och Burke (2005) och Weller, Boyd och Cumin (2014)
”closed-loop kommunikation” för att effektivisera informationsutbytet och säkerställa att mottagaren har förstått. Weller, Boyd och Cumin (2014) beskriver ”closed-loop”
som en kommunikationsform med en trestegstrategi. Avsändaren riktar
informationen till mottagaren, mottagaren upprepar sedan informationen för att bekräfta att båda parter är samstämmiga. I det sista steget återkopplar mottagaren till avsändaren när åtagandet är genomfört. En slutsats av litteraturstudiens resultat är att en ledare krävs i teamet för ett optimalt teamarbete samt behöver besitta förmågan att leda teamet. Därigenom behöver avdelningscheferna tillgodose
utbildning och handelning, för att teamledaren ska utveckla sin kompetens och sina egenskaper för att adekvat leda teamet. Roller och ansvarsområden behöver
teamledaren och avdelningscheferna förtydliga samt implementera, det är varje enskild teammedlems ansvar att rollerna bibehålls. En rimlig slutsats av
litteraturstudiens resultat är att olika kommunikationsstrategier underlättar kommunikationen i teamet. Därför bör ”closed-loop kommunikation” ingå i alla professioners utbildning och implementeras i den kliniska verksamheten för att säkerställa effektivt teamarbete, god omvårdnad och ökad patientsäkerhet.
Hinder för ett optimalt teamarbete
Litteraturstudiens resultat visar att oerfarna teammedlemmar hindrar effektivt teamarbete. Otillräcklig bemanning på Sveriges akutmottagningar resulterar i att flertalet oerfarna sjuksköterskor anställs, vilket medför att fullgott teamarbete inte kan genomföras (IVO 2015, 12–14). Enligt Källberg et al. (2017) upplever erfarna sjuksköterskor att de måste hålla koll på mindre erfarna och deras patienter, då det finns en risk att de missar något. Undersökningen från IVO (2015, 14) visar även på att både läkare och sjuksköterskor upplever att oerfaren vårdpersonal är en
riskfaktor, framförallt i akuta situationer. I enlighet med litteraturstudiens resultat
känner vårdpersonal med större erfarenhet sig mer bekväma och trygga i sin arbetsroll (Burke och Greenglass 2000). Dock beskriver Lim, Bogossian och Ahern (2010) att vårdpersonal upplever ökad stress när det arbetar tillsammans med oerfaren vårdpersonal. Detta kan kopplas till litteraturstudiens resultat att fungerande teamarbete är beroende av en balanserad fördelning av oerfarna och erfarna teammedlemmar.
En jämförelse mellan akutvårdspersonal och annan vårdpersonal visade att akutvårdspersonalen upplever högre nivåer av stress (Johnston et al. 2016). I studierna av Källberg et al. (2015) och Johnston et al. (2016) framgår det att hög arbetsbelastning identifierats som en bidragande faktor till att misstag uppstår på akutmottagningen. Salas, Sims och Burke (2005) beskriver att arbetsbelastning ofta är en källa till stress vilket kan leda till ineffektivt teamarbete. Dessa hinder för ett bra arbetsklimat och fungerande teamarbete beskrivs i litteraturstudiens resultat.
Enligt Källberg (2017) ökar arbetsbelastningen när det är ett högt patientflöde med flera svårt sjuka patienter och en prioritering av arbetsuppgifter måste göras. Under dessa omständigheter ökar stressen hos vårdpersonal. Detta återspeglas i
litteraturstudien där den arbetsrelaterade stressen inom akutsjukvård leder till att teamarbete försvåras. I enlighet med litteraturstudiens resultat beskriver Salas, Sims och Burke (2005) att kommunikationen försämras av stress vilket resulterar i att teamets prestation försämras. En rimlig slutsats är att stress och oerfarna
teammedlemmar försvårar teamarbetet. Det behövs läggas resurser på att oerfarna får adekvat handledning och kompetenshöjande utbildning vid behov. Avdelningarna behöver bemanna tillräckligt med personal i relation till arbetsbelastningen för att reducera stressen samt balansera den totala erfarenheten i teamet. Detta för att förbättra teamarbetet och säkerställa patientsäker vård. En reflektion är att reducerad stress och minskad arbetsbelastning kan resultera i långsiktiga
vinningar för vården. Detta kan leda till att fler stannar kvar på arbetsplatsen och den totala erfarenheten i teamet ökar vilket resulterar i effektivare teamarbete och säkrare vård.
Möjligheter som främjar teamarbetet
Senge (1995, 224) betonar hur viktigt det är att se varandra som kollegor och vänner eftersom vänner bemöts på ett annat sätt än andra människor. Att kunna göra det kommer vara avgörande för att skapa en dialog som genomsyras av öppenhet och sårbarhet vilket kan leda till en ökad trygghet. Denna beskrivning kan appliceras på litteraturstudiens resultat att goda relationer krävs i teamet. Att vänskapliga
relationer kan resulterar i flertalet vinningar för teamet blir tydligt. Van Osch et al.
(2018) beskriver att sjuksköterskor valde att arbeta kvar på akutmottagningen om det fanns kollegiala relationer. När teamet genomsyras av respekt och tillit där alla
lyssnar på varandra samt uppskattar varje individs styrka och kompetens, skapas en känsla av att tillföra något samt att vara behövd av teamet. I enlighet med
litteraturstudiens resultat beskriver studien av Lee och Doran (2017) att relationer på arbetsplatsen påverkar teamprestationen och patientsäkerheten. Genom kollegiala relationer mellan vårdpersonal främjas effektivt teamarbete vilket resulterar i att utfallet av vården förbättras. Litteraturstudiens resultat visar att när
teammedlemmar stöttar och hjälper varandra förbättras teamarbetet. Enligt Salas, Sims och Burke (2005) och Grubaugh och Flynn (2018) är ”backup behavior” en komponent som krävs för att teamarbete ska främjas. Salas, Sims och Burke (2005) beskriver att teamet utvecklas från individuella prestationer till ett effektivt team genom “backup behavior”. I enlighet med litteraturstudiens resultat beskrivs det i studier att ”backup behavior” innebär att stötta en teammedlem genom att korrigera ett misstag eller slutföra en uppgift (Porter et al. 2003) men även teamets förmåga att hjälpa varandra i förhållande till arbetsbelastningen (Salas, Sims och Burke 2005).
Enligt Salas, Sims och Burke (2005) finns det en större risk att teammedlemmar gör fel under stressade situationer. När “backup behavior” fungerar har teamet förmågan att balansera arbetsbelastningen mellan teammedlemmarna, vilket reducerar stress och felaktiga beslut. Detta återspeglas i litteraturstudiens resultat där vårdpersonal beskriver att “backup behavior” förbättrar kvalitén på vården.
En slutsats av litteraturstudiens resultat är att goda relationer bör främjas för att teamarbetet ska förbättras. Avdelningschefer kan förbättra atmosfären i teamet genom sociala sammankomster och tillfällen där personal har möjlighet att lära känna varandra ännu bättre. En reflektion är att det blir viktigt att ha ett etiskt förhållningssätt gentemot varandra. Varje individ i teamet bör bidra med respekt,
tillit och ödmjukhet för att välbefinnandet i teamet ska öka. Teamledaren behöver se till att alla känner sig delaktiga i teamet och att ett etiskt förhållningsätt följs. Utifrån ICN:S etiska kod beskriver svensk sjuksköterskeförening (2017b) att sjuksköterskor behöver utveckla ett etiskt förhållningssätt där samarbete och respekt mot kollegor främjas. En slutsats av litteraturstudiens resultat är att teammedlemmars förmåga att stötta och hjälpa varandra är vitalt för ett effektivt teamarbete samt för kvalitén på vården och patientsäkerheten. Teamledaren behöver implementera detta beteende men det är lika viktigt att varje individ tar sitt ansvar för att hjälpa och stötta sina teammedlemmar. Genom att implementera ”backup behavior” i teamet minskar arbetsbelastningen och patientsäkerheten ökar. En reflektion utifrån
litteraturstudiens resultat är att goda relationer och ”backup behavior” påverkar varandra. När teammedlemmar hjälper och stöttar varandra förbättras relationerna i teamet. Finns det goda relationer i teamet ökar viljan att hjälpa och stötta varandra.
Senge (1995, 219) beskriver att utvecklandet av teamlärande sker genom framförallt övning. Vidare diskuterar Senge att i ett bra team lär man sig att utvecklas och lära sig tillsammans. Gruppen måste få möjlighet att öva eftersom det är svårare att utveckla färdigheter i grupp än individuellt. Den största orsaken till att de
flesta ledningsgrupper fungerar ganska dåligt är att det saknas övningsmöjligheter (Senge 1995, 219-235). I enlighet med Senges teori framgick det i litteraturstudiens resultat att utbildning och träning krävs för att teamarbetet ska förbättras. Även flertalet studier fastställer att utbildning och träning är något som har en positiv effekt på teamarbete (Capella et al 2010; Chen et al. 2019; Obenrader et al.
2019). Däremot belyser litteraturstudiens resultat även vikten av att lära genom att observera andra. I enlighet med litteraturstudiens resultat beskriver Weller, Boyd och Cumin (2014) att simuleringsövningar är viktigt då det genererar en ökad
förståelse för andras roller och ansvar samt vikten av att stötta varandra. Det är också en fördel att de olika professionerna övar tillsammans, då det resulterar i att färre fel uppstår och därmed stärks patientsäkerheten. En slutsats av litteraturstudiens resultat är att genom utbildning och träning sker en positiv utveckling av
teamarbetet. Förmågan och attityden till att samarbeta ökar och genererar ett mer välfungerande team. Därför behöver avdelningschefer möjliggöra kontinuerliga tillfällen där teamarbete övas och fokus bör läggas på teamets samspel och
utveckling. Det bör även vara ett krav på att de olika professionerna som ingår i teamet deltar, för att få en större effekt av träningen.
Metoddiskussion
För att säkerställa kvalitén på litteraturstudien är det viktigt att syftet stämmer överens med metoden (Mårtensson och Fridlund 2017, 427). Syftet med studien var att belysa erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård, därför valde författarna att endast inkludera kvalitativa studier. Databaserna PubMed och Cinahl nyttjades för att finna relevanta artiklar till litteraturstudien. Databasen Cinahl har ett omvårdnadsfokus och PubMed innefattar litteratur från många områden exempelvis medicin, omvårdnad och tandvård (Karlsson 2017, 82).
Henricson (2017, 414) förklarar att genom användandet av olika databaser för att finna litteratur stärks validiteten då möjligheten att identifiera relevanta artiklar med omvårdnadsfokus ökar. En svaghet kan ses i att litteraturstudiens artiklar endast är hämtade från dessa två databaser med omvårdnadsfokus då det finns en risk att relevanta artiklar kopplade till begreppet akutsjukvård gått förlorade. Däremot blir det tydligt att teamarbetet inom akutsjukvård är en del av omvårdnaden då
författarna funnit flertalet relevanta artiklar i dessa databaser.
Sökorden är en central del i en litteraturstudie, de måste diskuteras fram och kopplas till syftet. När sökorden ska översättas från svenska till engelska är det viktigt att sökordens relevans till syftet bibehålls (Henricson 2017, 414). Sökorden togs därför fram med hjälp av Svensk MeSH. Till en början användes fritextsökningar för att få en uppfattning om hur många artiklar det fanns inom det valda ämnet.
Fritextsökningarna gav många träffar och samma artiklar dök upp trots
omformulering av söksträngar och sökord. Att studierna återkommer vid olika sökningar och söksträngsformuleringar ökar sensitiviteten av litteraturstudiens resultat och därmed trovärdigheten (Henricson 2017, 414). Det blev svårt för
författarna att hitta tillräckligt med bra artiklar med endast fritextsökning. Ett beslut fattades då att kontakta en bibliotekarie. Efter handledning med bibliotekarien genomfördes sökningar baserat på de olika databasernas egna ämnesord. Både Cinahls och PubMeds ämnesordsbank bygger på databasen MeSH (Karlsson 2017,
89). Sökningarna med hjälp av relevanta MeSH-termer hämtades från redan valda artiklar vilket resulterade i mer specificerade träffar. Även manuella sökningar med hjälp av artiklarnas referenslistor genomfördes. Däremot återfanns inga artiklar relevanta till litteraturstudiens syfte. Karlsson (2017, 89) beskriver att sökningen blir mer precis vid användning av artiklarnas ämnesord.
Artiklarna granskades enligt Olssons och Sörensens (2011, 285) bedömningsmall. Sju av de inkluderade artiklarna uppnådde hög kvalité och endast en medelhög kvalité.
Enligt Henricson (2017, 414) påverkas resultatets pålitlighet av artiklarnas kvalité.
Trots styrkan i att de flesta artiklar uppnådde hög kvalité ses en svaghet i att
författarna har begränsad kompetens och erfarenhet i att granska empiriska studier.
Artiklarna granskades individuellt för att sedan jämföras och diskuteras. Henricson (2017, 414) förklarar att genomförandet av kvalitetsgranskningen påverkar
resultatets tillförlitlighet. När båda författarna granskar och jämför artiklarna stärks reliabiliteten. Att litteraturstudien utgår från endast åtta empiriska studier kan ses som en svaghet eftersom ett mindre antal artiklar kan påverka resultatets
generaliserbarhet. Författarna ser en fördel inför framtida arbeten att kontakta bibliotekarien tidigare samt höja kompetensen i att söka artiklar. Det hade ökat möjligheten att fler relevanta artiklar hade inkluderats i litteraturstudien. Priebe och Landström (2017, 37) beskriver att generalisering innebär att resultatet kan överföras på en större population än det urval som har forskats på. En styrka som kan ses är att de valda artiklarna är relativt nyligt publicerade där den äldsta publicerades 2011 och den nyaste 2020. Detta gör att litteraturstudiens resultat är aktuellt gällande hur teamarbete i dagsläget bedrivs inom akutsjukvård.
Att majoriteten av de inkluderade studierna har använt sig av semistrukturerade intervjuer vid insamling av data ökar trovärdigheten. Endast två av artiklarna använde andra intervjumetoder. Enligt Henricson (2017, 414) ökar trovärdigheten i litteraturstudien när studier med samma design ingår. Tre av de valda studierna har förutom intervjuer även använts sig av observationer under datainsamlingen.
Observationsstudier innebär observationer under en längre tid och är kopplat till en viss enhet eller ett fenomen som ska studeras (Danielsson 2017, 289). Om många
olika datainsamlingsmetoder har använts i de olika artiklarna kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån litteraturstudiens resultat (Henricson 2017, 414). Då det inte går att belysa vårdpersonals erfarenheter eller reflektioner genom observationer var det viktig att det gick att urskilja i studiernas resultat. Detta var möjligt i samtliga artiklar vilket resulterade i att de inkluderades i litteraturstudien. Att låta en oberoende part som handledare eller kritisk vän läsa utkast på litteraturstudien stärker trovärdigheten på att resultatet är grundat i relevant data (Mårtensson och Fridlund 2017, 432). Detta har skett kontinuerligt under arbetets gång, dels vid seminarium och vid handledartillfällen. Förutom studiekamrater och handledare har även en helt utomstående part läst och diskuterat delar av litteraturstudien och gett konstruktiv kritik på vissa delar. Detta har gett författarna möjligheten minska risken för att förförståelsen har påverkat resultatet. Detta stärker litteraturstudiens
pålitlighet och trovärdighet.
Författarna behärskar det engelska språket, men det finns begränsade kunskaper då det inte är modersmålet. Detta resulterar i att det blir svårt för författarna att korrekt tolka och analysera de valda artiklarnas innehåll. I analysen av artiklarnas resultat valde författarna att översätta väsentliga delar från engelska till svenska. Detta kan ha medfört att data har missats eller tolkats felaktigt, vilket resulterar i att kvalitén på resultatet försämras. Enligt Kjellström (2017, 73-75) finns det en risk för
feltolkningar när författarna inte besitter fullständiga språkliga kunskaper. Det finns en problematik i översättningar av begrepp från engelska till svenska. Författarna säkerställde korrekt översättning genom att gemensamt diskutera och översätta svåra stycken samt tog hjälp av svensk-engelskt lexikon och Svensk MeSH. Svårigheter uppstod med att korrekt översätta professioners benämningar till svenska.
Författarna kunde urskilja att professionerna ingick i begreppet vårdpersonal men då det inte var möjligt att applicera de engelska benämningarna på professionerna till svenska togs beslutet att inte översätta dessa. En svaghet med litteraturstudien är att i en av artiklar inkluderas personal som inte ingår i begreppet vårdpersonal. Rosén (2017, 382) beskriver att relevansen i resultatet kan minska om inte urvalet
representerar populationen som ska studeras. Författarna valde efter noggrann granskning av studiens resultat inkludera artikeln eftersom det gick att urskilja
specifik personals erfarenheter av teamarbete. Författarna är medvetna om att det föreligger en viss risk för feltolkning av resultatet.
Litteraturstudien innefattade studier från Sverige, Australien, Brasilien, Kanada, Storbritannien och USA. Att alla länderna inte utgår från samma sjukvårdsystem kan vara ett hinder över hur tillämpbart resultatet är för vården i Sverige. I
Socialdepartementets utredning beskrivs det att svenskt vårdsystem skattefinansieras där de flesta vårdinstitutioner och sjukhus bedrivs i offentlig regi. Utgångspunkten är att bedriva vård på lika villkor för alla invånare. Englands vårdsystem bedrivs på liknande sätt där båda vårdsystemen även innefattar privata institutioner (SOU 2002:31, 44–49). USA och Kanada har vårdsystem som liknar varandra där den största delen av sjukvården bedrivs privat och utan vinstsyfte, det är endast ett fåtal som drivs med vinstsyfte i USA. Det som skiljer dem åt är sjukvårdsförsäkringen, där hela befolkningen omfattas i Kanada men i USA inkluderas endast pensionärer samt socialt utsatta grupper (SOU 2002:31, 49). Att vårdsystemen varierar kan påverka resultatens överförbarhet till svensk vårdpersonal. Enligt Henricson (2017, 414) kan skillnader i ländernas sjukvårdssystem påverka resultatets tillämpbarhet i Sverige.
Forskningsetisk diskussion
Samtliga inkluderade artiklar presenterade tydligt att det hade fått ett etiskt
godkännande vilket var ett krav för att de skulle inkluderas i litteraturstudien. Enligt CODEX (2019) ska en etikprövning ske när känsliga personuppgifter hanteras och när metoden kan innebära uppenbar risk att skada forskningspersonen, vilket även kan gälla intervjuer. Att endast inkludera studier som är etiskt godkännanda
möjliggör för författarna att bevara människans rättigheter och att litteraturstudien är etisk försvarbar. I sex av de inkluderade artiklarna beskrivs även hur forskarna informerat deltagarna om studien, deras frivillighet till deltagande samt hur all data bibehållits konfidentiell. Kjellström (2017, 73) beskriver att konfidentialitet innebär att deltagarna har rättigheter till att deras medverkan inte går att identifieras av obehöriga. Detta för att bevara deltagarnas integritet och att vissa uppgifter ska vara privata. Enligt den svenska lagstiftningen (SFS 2003:460, 16 §) ska deltagarna informeras om bland annat studiens syfte och att deltagandet är frivilligt. Det
beskrivs även hur forskning endast får bedrivas om forskningspersonen har givit ett samtycke (SFS 2003:460, 17 §). Att flertalet artiklar har förtydligat deras etiska förhållningsätt under studien ökar sannolikheten att deltagarna har behandlats utifrån flera viktiga etiska principer. Kjellström (2017, 72) skriver att kvalitativa metoder innebär att forskaren kommer i nära kontakt med deltagaren, därför bör risken att författaren påverkat deltagaren beaktas. Eftersom litteraturstudien är baserad på artiklar med kvalitativ metod blev det viktigt för författarna att ha i åtanke att deltagarna kan blivit påverkade vid intervjutillfället.
Enligt Priebe och Landström (2017, 38) innebär förförståelse att det finns kunskap om det valda ämnet redan innan författarna påbörjat studien. Det kan ha att göra med kunskap som uppstått genom utbildningen men kan även handla om egna värderingar och andra erfarenheter. Båda författarna har erfarenheter av teamarbete och akutsjukvård. En av författarna har arbetat med akutsjukvård i försvaret och utövar lagidrott och den andra arbetat på akutmottagning och utövar lagidrott.
Därmed har författarna en omfattande förförståelse inom det studerade området.
Genom arbetets gång har författarna diskuterat hur de ska förhålla sig till
förförståelsen och har lagt förförståelsen åt sidan vid framställandet av resultatet, detta för att hålla litteraturstudien objektiv. Genom att reflektera över förförståelsens betydelse i förhållande till litteraturstudien stärks pålitligheten i arbetet (Priebe och Landström 2017, 38).
Konklusion
Litteraturstudiens resultat visar på hur vitalt fungerande teamarbete är för patientsäkerheten. Fallerar teamets kommunikation ökar risken att viktig
information förloras och patientsäkerheten äventyras. Har inte teamet förmågan att stötta och hjälpa varandra blir arbetsbelastningen tyngre och stressen ökar, det resulterar i att teamarbetet försvåras och omvårdnaden försämras. I
litteraturstudiens resultat framgår det hur essentiellt det är att teamet har en ledare som besitter förmågan att leda teamet. Brister teamledaren i att implementera tydliga roller ökar risken att teamarbetet blir ineffektivt. Utifrån resultatet i litteraturstudien blir det tydligt att bristande erfarenhet hämmar teamet och stressen ökar. En
reflektion är att det inte bör arbeta grundutbildade sjuksköterskor på
akutmottagningar, för att patientsäkerheten inte ska brista och teamarbetet ska fungera optimalt. I dagsläget behöver bemanningen varsamt balanseras för att varje skift ska bestå av tillräckligt erfaren vårdpersonal så att en säker vård med effektivt teamarbete kan bedrivas. Svensk sjuksköterskeförening (2017a, 7–10) beskriver att legitimerade sjuksköterskor ska besitta kompetens att samverka i team, bedriva säker vård samt leda omvårdnadsarbetet. Det överensstämmer med litteraturstudiens resultat där sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Litteraturstudien blir därför viktig för legitimerade
sjuksköterskor eftersom studien kan generera en ökad kunskap över vad som främjar samt hindrar ett välfungerande teamarbete. En ökad kunskap kan resultera i att fler sjuksköterskor bedriver adekvat teamarbete och god omvårdnad. Idag ställer
samhället krav på att sjukvården bedriver säker vård, där hög patientsäkerhet ska främjas. Därför krävs vidare forskning kring relationen mellan bristande
patientsäkerhet och teamarbete. Det kan även ses en vinning i att göra jämförande studier över hur teamarbete bedrivs inom olika delar av hälso- och sjukvården. Det behöver även finnas tydliga riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas på sjukhusens olika avdelningar samt kontinuerlig utbildning och träning för att förbättra
vårdpersonals förmåga att samverka i team.
Referenser
Artiklar märkta med * är inkluderade i litteraturstudiens resultat.
Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C. och Nilsson, K. 2012. The everyday work at a Swedish emergency department--the practitioners' perspective. Int Emerg Nurs, 20(2), pp 58-68.
Andersson, H., Sundström, B. W., Nilsson, K. och Jakobsson Ung, E. 2014.
Competencies in Swedish emergency departments - The practitioners' and managers' perspective. Int Emerg Nurs, 22(2), pp 81-7.
Burke, R. J. och Greenglass, E. R. 2000. Hospital restructuring and downsizing in Canada: are less experienced nurses at risk? Psychol Rep, 87(3 Pt 1), pp 1013-21.
Capella, J., Smith, S., Philip, A., Putnam, T., Gilbert, C., Fry, W., Harvey, E., Wright, A., Henderson, K., Baker, D., Ranson, S. & Remine, S. 2010. Teamwork training improves the clinical care of trauma patients. J Surg Educ, 67, 439-43.
Chen, A. S., Yau, B., Revere, L. och Swails, J. 2019. Implementation, evaluation, and outcome of TeamSTEPPS in interprofessional education: a scoping review. J
Interprof Care, 33(6), pp 795-804.
CODEX. 2019. Forskningsetisk prövning.
http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml (Hämtad 2020-10-20).
Danielsson, E. 2017. Kvalitativ innehållsanalys. I Maria Henricson (red.).
Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl.
Lund: Studentlitteratur AB. 285-297.
Etikprövningsmyndigheten. 2019. Om vår och etikprövningens historia.
https://etikprovningsmyndigheten.se/etikprovningens-historia/ (Hämtad 2020-10- 20)
Fay, L., Carll-White, A. och Real, K. 2018. Emergency Nurses' Perceptions of Efficiency and Design: Examining ED Structure, Process, and Outcomes. J Emerg Nurs, 44, 274-279.
Flanagan, J. C. 1954. The critical incident technique. Psychol Bull, 51(4), pp 327-58.
*Flowerdew, L., Brown, R., Russ, S., Vincent, C. och Woloshynowych, M. 2012.
Teams under pressure in the emergency department: an interview study. Emerg Med J, 29(12), pp e2.
Friberg, F. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats. Vägledning för
litteraturbaserade examensarbete. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 129-138.
Friberg, F. 2017. Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 37-48.
*Grover, E., Porter, J. E. och Morphet, J. 2017. An exploration of emergency nurses' perceptions, attitudes and experience of teamwork in the emergency department.
Australas Emerg Nurs J, 20(2), pp 92-97.
Grubaugh, M. L. och Flynn, L. 2018. Relationships Among Nurse Manager Leadership Skills, Conflict Management, and Unit Teamwork. J Nurs Adm, 48(7 8), pp 383-388.
Henricson, M. 2017. Diskussion. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 411-420.
Henricson, M. och Billhult, A. 2017. Kvalitativ metod. I Henricson, M.
(red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 111-120.
*Holmberg, M., Nørgaard, J., Eriksson, M. och Svensson, A. 2020. Dyadic teams and nursing care: A critical incident study of nurses in the emergency medical
service. J Clin Nurs.
Husserl, E. (1995). Fenomenologins idé (Inledning Bengtsson, J. och Haglund, D.A.R) Uppl. 2. Göteborg: Daidalos.
Inspektionen för vård och omsorg. 2015. Hur står det till med våra akutmottagningar?
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf (Hämtad 2020-10- 29).
Johnston, A., Abraham, L., Greenslade, J., Thom, O., Carlstrom, E., Wallis, M.
och Crilly, J. 2016. Review article: Staff perception of the emergency
department working environment: Integrative review of the literature. Emerg Med Australas, 28(1), pp 7-26.
Karlsson, E. K. 2017. Informationssökning. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 81-96. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 81 – 96.
Kjellström, S. 2017. Forskningsetik. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 57-77.
Källberg, A. S., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J. och Göransson, K. E. 2017.
Physicians' and nurses' perceptions of patient safety risks in the emergency department. Int Emerg Nurs, 33(14-19.
Källberg, A. S., Göransson, K. E., Florin, J., Östergren, J., Brixey, J. J. och Ehrenberg, A. 2015. Contributing factors to errors in Swedish emergency departments. Int Emerg Nurs, 23(2), pp 156-61.
*Lapierre, A., Lefebvre, H. och Gauvin-Lepage, J. 2019. Factors Affecting
Interprofessional Teamwork in Emergency Department Care of Polytrauma Patients:
Results of an Exploratory Study. J Trauma Nurs, 26(6), pp 312-322.
Lancaster, G., Kolakowsky-Hayner, S., Kovacich, J. och Greer-Williams, N. 2015.
Interdisciplinary communication and collaboration among physicians, nurses, and unlicensed assistive personnel. J Nurs Scholarsh, 47(3), pp 275-84.
Lee, C. T. och Doran, D. M. 2017. The Role of Interpersonal Relations in Healthcare Team Communication and Patient Safety: A Proposed Model of Interpersonal Process in Teamwork. Can J Nurs Res, 49, 75-93.
Lerner, S., Magrane, D. och Friedman, E. 2009. Teaching Teamwork in Medical Education. Mount Sinai Journal of Medicine, 76, 318-329.
Lim, J., Bogossian, F. och Ahern, K. 2010. Stress and coping in Australian nurses: a systematic review. Int Nurs Rev, 57(1), pp 22-31.
Luther, B., Barra, J. och Martial, M. A. 2019. Essential Nursing Care Management and Coordination Roles and Responsibilities: A Content Analysis. Prof Case Manag, 24, 249-258.
Manser, T. 2009. Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: a review of the literature. Acta Anaesthesiol Scand, 53, 143-51.
McInnes, S., Peters, K., Bonney, A. och Halcomb, E. 2015. An integrative review of facilitators and barriers influencing collaboration and teamwork between general practitioners and nurses working in general practice. J Adv Nurs, 71, 1973-85.
Mårtensson, J. och Fridlund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination
inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 421-436.
*Nallamothu, B. K., Guetterman, T. C., Harrod, M., Kellenberg, J. E., Lehrich, J.
L., Kronick, S. L., Krein, S. L., Iwashyna, T. J., Saint, S. och Chan, P. S. 2018. How Do Resuscitation Teams at Top-Performing Hospitals for In-Hospital Cardiac Arrest Succeed? A Qualitative Study. Circulation, 138(2), pp 154-163.
Obenrader, C., Broome, M. E., Yap, T. L. och Jamison, F. 2019. Changing Team Member Perceptions by Implementing TeamSTEPPS in an Emergency Department.
J Emerg Nurs, 45(1), pp 31-37.
*Olde Bekkink, M., Farrell, S. E. och Takayesu, J. K. 2018. Interprofessional communication in the emergency department: residents' perceptions and implications for medical education. Int J Med Educ, 9(262-270.
Olsson, H. och Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3 uppl. Stockholm: Liber.
