Svenska bolagsstyrelser : - Förenta Nationerna eller Herrklubb?

Företagsekonomiska  Institutionen       Magisteruppsats  

HT  2009  

Handledare:  Christina  Hultbom      

Svenska  bolagsstyrelser  

–  Förenta  Nationerna  eller  Herrklubb?  

Jacob  Danielsson     Eric  Noreen     John  Persson    

Sammanfattning  

Titel:     Svenska  bolagsstyrelser  -­‐  Förenta  Nationerna  eller  Herrklubb?  

Författare:     Danielsson,  Jacob.,  Noreen,  Eric.,  Persson,  John.  

Handledare:     Hultbom,  Christina.  

Institution:     Företagsekonomiska  institutionen,  Uppsala  Universitet  

Kurs:     Magisteruppsats,  15hp.  HT  2009  

Bakgrund:    Bolagsstyrelser   har   blivit   allt   mer   uppmärksammade   och   intressanta  i  dagens  mediebevakning  efter  flertalet  bonus-­‐  och   svindlerihärvor.   Flera   gånger   har   röster   påpekat   att   dessa   styrelser  varit  för  homogena  och  saknat  mångfald  som  av  den   anledningen  agerat  för  sitt  och  inte  företagets  bästa.      

Syfte:   Syftet   med   studien   är   att   se   hur   mångfalden   i   svenska   bolagsstyrelser   ser   ut,   med   avseende   på   kön,   nationalitet   och   ålder   samt   hur   dessa   variabler   samvarierar   med   företagsspecifika   egenskaper   som   branschtillhörighet,   storlek   och  ålder.  

Metod:   En   kvantitativ   studie   genomfördes   som   sedan   statistiskt   testades   mot   nio   hypoteser   grundade   i   tidigare   forskning.  

Dessa   hypoteser   prövades   sedan   i   statistikverktyget   SPSS   för   att  försöka  finna  samband  mellan  de  olika  variablerna.  

Slutsats:   Undersökningen   fann   viss   positiv   samvarians   mellan  

börsvärde   och   andel   utländska   medborgare   samt   börsvärde  

och   kvinnoandel   i   styrelsen.   Det   går   även   att   dra   tydliga  

kopplingar   till   att   de   äldre   företagen   i   undersökningen  

uppvisade  en  högre  kvinnlig  representation  i  sina  styrelser  än  

yngre  företag.    

1.  Inledning   5  

1.1  Syfte   6  

1.2  Avgränsning   6  

2.  Teori   7  

2.1  Styrelsen   7  

2.1.1  Styrelsens  uppgifter   7  

2.1.2  Svensk  kod  för  bolagsstyrning   7  

2.2  Mångfald   8  

2.3  Företagsvariablerna   10  

2.3.1  Företagens  ålder   10  

2.3.2  Branschindelning   11  

2.3.3  Storlek  på  företag   12  

2.4  Individvariablerna   13  

2.4.1  Nationalitet   13  

2.4.2  Könsfördelning   13  

2.4.3  Åldersfördelning   14  

2.5  Teorisammanfattning   15  

3.  Metod   16  

3.1  Val  av  ämne   16  

3.2  Val  av  metod   16  

3.3  Informationsinsamling   17  

3.4  Urval   18  

3.5  Operationalisering   18  

3.6  Statistisk  metod   19  

3.7  Reliabilitet  och  Validitet   21  

4.  Empiri  och  Analys   23  

4.1.  Nationalitet  och  företagsvariabler   23  

4.1.1  Test  av  hypotes  1-­‐3   24  

4.1.2  Regression  –  beroende  variabel:  Andel  utländska  representanter   26  

4.2  Analys  av  nationalitet  och  företagsvariabler   26  

4.3  Kön  och  företagsvariabler   28  

4.3.1  Test  av  hypotes  4-­‐6   29  

4.3.2  Regression  –  beroende  variabel:  Kvinnoandel   30  

4.4  Analys  av  kön  och  företagsvariabler   30  

4.5  Ålder  och  företagsvariabler   31  

4.5.1  Test  av  hypotes  7-­‐9   32  

4.5.2  Regression  –  beroende  variabel:  Medelålder   33  

4.6  Analys  av  ålder  och  företagsvariabler   34  

5.  Diskussion   35  

6.  Slutsats   37  

6.1  Förslag  till  vidare  forskning   38  

Litteraturförteckning   40  

1.  Inledning  

På  senare  år  har  bolagsstyrelser  har  blivit  allt  mer  uppmärksammade  och  intressanta  på   grund  av  den  hårda  mediebevakning  som  följt  efter  flertalet  bonus-­‐  och  svindlerihärvor.  

Kritiken   mot   styrelserna   har   framförallt   varit   att   de   är   för   homogena   och   att   de   kan   liknas  vid  en  ”old  boys  club”  där  männen  sitter  och  håller  varandra  om  ryggen  och  därför   hellre   agerat   för   sitt   och   inte   för   företagets   bästa.   Äldre   svenska   män   är   överrepresenterade   i   näringslivets   bolagsstyrelser   och   det   är   något   som   kan   tänkas   orsaka  en  snäv  organisationsstruktur  och  förhindra  kreativitet  vid  beslutsfattandet.  Ett   problem  som  kanske  skulle  kunna  undvikas  med  en  större  mångfald  i  styrelserummet.  

En   intressant   aspekt   är   de   stora   skillnader   i   könsrepresentationen   mellan   privata   och   offentligt   ägda   företag.   De   offentliga   företagen   har   sällan   färre   än   40   procent   representerade   av   ettdera   könet   medan   kvinnoandelen   i   styrelserna   inom   den   privata   sektorn  ligger  runt  20-­‐  procentstrecket.  (Fristedt  &  Sundqvist,  2009)  

Enligt   vissa   amerikanska   och   europeiska   undersökningar   som   har   jämfört   företags   prestation   med   antalet   kvinnor   i   styrelsen,   presterade   företag   med   fler   kvinnor   i   styrelsen   bättre   än   genomsnittsföretaget   (Adler,   1997;   Desvaux   et   al.,   2007).   Dessa   undersökningars  resultat  kan  dock  inte  helt  och  hållet  bekräftas  då  det  är  fullt  möjligt   att  företag  som  presterar  bra  också  rekryterar  fler  kvinnor  till  styrelserna.  Det  är  även   debatterat   i   vilken   mån   styrelserna   direkt   bidrar   till   företagens   prestation.   Vad   som   dock   kan   sägas   om   dessa   undersökningar   är   att   företag   som   presterar   bättre   än   genomsnittsföretaget   troligen   visar   en   strävan   efter   en   mer   diversifierad   styrelsesammansättning   i   enlighet   med   den   svenska   bolagskoden.   Vilken   faktor   som   påverkar   vad   är   dock   svårt   att   peka   ut.   Av   denna   anledning   är   det   intressant   att   undersöka  hur  diversifieringen  ser  ut  i  de  svenska  bolagsstyrelserna.    

Debatten  om  homogenitet  och  heterogenitet  i  grupper  sträcker  sig  över  flera  discipliner  

i  forskarvärlden.  Allt  från  företagsekonomer  till  sociologer  har  argumenterat  kring  hur  

diversifierad   en   väl   fungerande   grupp   bör   vara.   Argumentationen   delar   in   sig   i   två  

tydliga  läger,  det  vars  förespråkare  hävdar  att  homogenitet  är  något  att  värna  om  och  

det   andra   vars   förespråkare   argumenterar   för   heterogenitetens   positiva   inverkan   på  

gruppers   prestation.   Det   står   klart   att   det   finns   olika   sätt   att   se   på   mångfalden   inom  

grupper  och  att  den  skiljer  sig  från  grupp  till  grupp.  Detta  är  någonting  som  även  gäller  

för   svenska   börsnoterade   bolagsstyrelser   då   deras   sammansättning   skiljer   sig   med   avseende  på  kön,  nationalitet,  ålder,  utbildning,  social  bakgrund  och  så  vidare.    

Vår   ambition   är   att   kartlägga   mångfalden   i   svenska   publika   bolagsstyrelser   för   att   presentera   statistiskt   belagd   information   om   hur   den   skiljer   sig   mellan   olika   typer   av   företag.  Det  visar  hur  det  faktiskt  ser  ut  i  svenska  bolagsstyrelser  vilket  kan  leda  till  nya   förklaringar  till  varför  det  ser  ut  som  det  gör.    

Studien  är  även  intressant  i  ett  vidare  syfte  då  den  ligger  till  grund  för  en  diskussion  om   hur   en   styrelse   bör   se   ut,   dels   för   att   uppnå   den   högsta   möjliga   avkastningen   för   aktieägarna   men   också   ur   ett   perspektiv   om   maktfördelning   mellan   olika   grupper   i   samhället.  Vi  ser  därför  denna  studie  främst  som  ett  nytt  underlag  i,  och  på  så  sätt  ett   bidrag  till,  debatten  om  mångfalden  i  svenska  börsnoterade  bolags  styrelserum.  

1.1  Syfte    

Syftet  med  denna  studie  är  att  se  hur  mångfalden  i  svenska  bolagsstyrelser  ser  ut,  med   avseende   på   kön,   nationalitet   och   ålder   samt   hur   dessa   variabler   samvarierar   med   företagsspecifika  egenskaper  som  branschtillhörighet,  storlek  och  ålder.  Syftet  besvaras   genom  de  hypoteser  som  presenteras  i  teorikapitlet.    

1.2  Avgränsning  

Vi   tar   ej   ståndpunkt   för   eller   emot   i   frågan   om   vilken   typ   av   styrelsesammansättning   som  är  mest  lämplig.  I  teorin  presenteras  tidigare  forskning  och  varför  forskare  anser   att  de  olika  sammansättningarna  har  olika  fördelar  respektive  nackdelar.  Utifrån  detta   kan   vi   senare   diskutera   vårt   empiriska   material   utan   att   själva   ställa   oss   på   för   djupt   vatten  med  våra  egna  uppfattningar.  Vi  anser  att  det  är  problematiskt  att  dra  slutsatser   om  vilken  styrelsesammansättning  som  är  bäst,  då  det  är  svårt  att  fullständigt  säga  vilka   faktorer  som  inverkar  på  styrelsens  sammansättning  och  dess  prestation.  

Det  skall  även  poängteras  att  vi  inte  undersöker  alla  svenska  börsföretag.  Anledningen  

till   detta   är   att   vi   vill   analysera   svenska   börsföretag   och   då   har   vi   valt   att   definiera  

företag   representerade   på   Stockholms-­‐   och   NGM-­‐börsen   samt   med   säte   i   Sverige   som  

svenska.   Därför   omfattar   undersökningen   endast   269   svenska   börsföretag   och   1641  

styrelsemedlemmar.    

2.  Teori  

Teorikapitlet  inleds  med  en  kort  definition  av  en  styrelse,  vilka  funktioner  som  denna  har  i   ett  företag  samt  hur  de  är  reglerade.  Därefter  presenteras  de  tre  företagsvariablerna  och   de   tre   individvariablerna   som   undersökningen   baseras   på.   Kapitlet   avslutas   med   en   teorisammanfattning.  

2.1  Styrelsen  

Bolagsstyrelsen  utses  på  företagets  bolagsstämma  och  skall  i  publika  aktiebolag  bestå  av   minst   tre   ledamöter.   Enligt   Aktiebolagslagen   skall   styrelsen   ansvara   för   bolagets   organisation  och  förvaltningen  av  bolagets  angelägenheter.  Styrelsen  skall  kontinuerligt   bedöma  bolagets  och,  om  bolaget  är  moderbolag  i  en  koncern,  koncernens  ekonomiska   tillstånd.   Styrelsen   ansvarar   även   för   att   bolagets   organisation   är   utformad   så   att   bokföringen,   medelsförvaltningen   och   bolagets   ekonomiska   förhållanden   kontrolleras   på  ett  betryggande  sätt.  (Svensk  Lag  1999,  ABL  8  kap.)    

2.1.1  Styrelsens  uppgifter  

Bolagsstyrelsens  uppgifter   kan  delas  upp  under  kontrollfunktion  och  sammanhållning.  

Kontrollfunktionen   syftar   till   att   tillsätta   och   kompensera   företagsledningen   samt   utvärdera,  granska  och  besluta  viktiga  initiativ  tagna  av  den.  Kontroll  syftar  även  till  att   bidra   med   expertis   och   insikt   under   strategiskt   viktiga   händelser   inom   företaget.   Det   kan   till   exempel   vara   fusioner   och   förvärv   eller   en   omstrukturering   av   företaget.   Med   sammanhållning   inom   bolagsstyrelser   menas   till   vilken   grad   styrelsemedlemmar   är   attraherade  och  motiverade  av  att  arbeta  tillsammans.  Attraktion  och  motivation  mellan   gruppmedlemmar  påverkar  styrelsens  sätt  att  arbeta  tillsammans  och  leder  till  en  högre   grad  av  engagemang  och  tillfredsställelse  inom  styrelsen.  (Forbes  &  Milliken,  1999)   2.1.2  Svensk  kod  för  bolagsstyrning  

Begreppet  bolagsstyrning  innefattar  bestämmelser  och  tankegångar  om  hur  ett  företag  

skall   skötas.   Den   svenska   koden   för   bolagsstyrning   (hädanefter   benämnt   Koden)   blev  

framtagen  av  en  arbetsgrupp  med  representanter  från  regeringen  och  näringslivet,  och  

presenterades  i  juni  2005.  (Svernlöv,  2008)  

Bolagsstyrning   har   under   åren   debatterats,   bland   annat   på   grund   av   en   rad   uppmärksammade   bolagsskandaler,   som   föranletts   av   bristande   moral   och   etik   i   bolagsledningar.   Under   utarbetningen   av   Koden   följdes   några   vägledande   principer   utifrån   vad   som   skulle   uppnås   med   denna.   Några   av   dessa   var   att   Koden   skulle   skapa   maktbalans   mellan   ägare,   styrelse   och   verkställande   ledning,   värna   om   att   aktiebolagslagens   likabehandlingsprincip   tillämpas   i   praktisk   handling,   samt   att   skapa   transparens  gentemot  ägare,  kapitalmarknad  och  samhället  i  övrigt.  (Ibid.)    

Målgruppen   för   Koden   är   i   första   hand   bolag   med   en   bred   ägarbild.   Alltså   aktiemarknadsbolag   noterade   på   börs   eller   marknadsplats.   Koden   skall   utgöra   en   vägledning  i  självreglering  och  bygger  på  principen  följa  eller  förklara.  Bolaget  skall  följa   Koden  men  ibland  kan  undantag  göras  för  att  passa  det  enskilda  företaget.  Dock  skall  de   avvikelser  som  görs  redovisas  och  förklaras.  (Ibid.)    

”Styrelsen   skall   ha   en   med   hänsyn   till   bolagets   verksamhet,   utvecklingsskede   och   förhållanden  i  övrig  ändamålsenlig  sammansättning,  präglad  av  mångsidighet  och  bredd   avseende   ledamöternas   kompetens,   erfarenhet   och   bakgrund   i   övrigt.   En   jämn   könsfördelning  i  styrelsen  skall  eftersträvas.”  (Svernlöv,  2008,  s.  93)    

2.2  Mångfald  

Forskningen  kring  mångfald  i  grupper  i  allmänhet  och  styrelser  i  synnerhet  är  inriktad   på   hur   gruppsammansättningen   påverkar   dess   prestation   (Hambrick   et   al.,   1996).   Det   betyder  att  den  tidigare  forskningen  kring  mångfald  i  styrelser  främst  har  fokuserat  på   mångfald   som   ett   sätt   att   bredda   gruppens   meriter   snarare   än   som   ett   argument   för   representation  (Burton,  1991;  Fahimi,  2005).  Den  vetenskapliga  diskussionen  behandlar   inte  den  rent  egalitära  frågan  om  mångfald  i  styrelsen  utan  debatten  fokuserar  istället   på  varför  mångfald  bör  uppmuntras  i  styrelserummet.    

Begreppet  mångfald,  eller  diversifiering  som  det  också  benämns  i  litteraturen,  kan  delas  

in  i  två  variabler  som  kallas  synliga  och  icke-­‐synliga.  Synliga  variabler  är  attribut  så  som  

nationalitet,  kön  och  ålder  medan  icke-­‐synliga  variabler  är  underliggande  attribut  som  

utbildning,   funktionell   bakgrund,   teknisk   kapacitet,   socioekonomisk   bakgrund,  

styrelseerfarenhet,   värderingar,   arbetslivserfarenhet   med   mera.   (Forbes   &   Milliken,  

1999)  

Forskningen  kring  hur  grupper  med  hög  respektive  låg  grad  av  mångfald  fungerar  har   studerats   flitigt,   främst   inom   sociologin.   Forbes   &   Milliken   (1999)   hävdar   att   grupper   med  mångfald  har  större  sannolikhet  att  ha  tillgång  till  mer  mångsidig  information  och   flera  olika  perspektiv  än  grupper  med  låg  grad  av  mångfald.  När  frågor  behöver  belysas   från   olika   håll   är   detta   bra,   men   kan   också   vara   ett   problem   då   olika   synpunkter   kan   orsaka  konflikter  och  leda  till  en  fördröjd  beslutsprocess.  Forskning  har  också  visat  att   diversifierade   grupper   har   en   högre   omsättning   av   medlemmar   och   en   lägre   grad   av   tillfredsställelse  för  dess  deltagare  än  i  mer  homogena  grupper  (C.B.  Ingley  &  N.T.  van   der  Walt,  2003).    

När   begreppet   mångfald   i   styrelser   diskuteras   är   det   naturliga   att   den   styrelse   med   störst   variation   i   variablerna   nationalitet,   kön   och   ålder   också   är   den   styrelse   som   besitter  högst  grad  mångfald.  Då  de  svenska  bolagsstyrelserna  är  homogena  vad  gäller   framförallt  nationalitet  och  kön  i  och  med  den  stora  dominansen  av  svenska  män,  bidrar   kvinnor  och/eller  personer  med  annan  nationalitet  till  att  bolagsstyrelserna  når  en  ökad   mångfald.  Vi  har  därför  valt  att  definiera  styrelser  med  fler  kvinnor  och  fler  utländska   ledamöter   som   styrelser   med   mer   mångfald.   I   kontrast   till   detta   skall   sägas   att   en   individuell  styrelse  måste  anses  vara  mer  diversifierad  om  det  är  50  procent  kvinnor  än   om  det  är  60  procent  kvinnor.  Det  här  saknar  dock  betydelse  i  denna  studie  då  vi  tittar   på  styrelserna  i  stort  och  inte  på  varje  individuell  styrelse.  

Nationalitet  och  etnicitet  är  nära  besläktade  begrepp,  dock  inte  fullständiga  substitut  till   varandra.   Denna   uppsats   väljer   att   mäta   nationalitet   för   att   underlätta   informationsinsamlingen   då   medborgarskap   är   lättare   att   avläsa   än   etniskt   ursprung.  

Inom   mångfaldsdebatten   är   nationalitet   och   etnicitet   de   begrepp   som   det   har   forskats  

och  skrivits  minst  om.  År  2005  kom  dock  en  studie  kring  avsaknaden  av  etnisk  mångfald  

i  svenska  styrelser  där  författaren  Bijan  Fahimi  (2005)  hävdar  att  företagen  missar  den  

stora   mångkulturella   marknaden   i   Sverige   om   de   inte   har   representanter   för   denna  

marknad   i   sin   styrelse.   I   motsats   till   etnicitets-­‐   och   nationalitetsperspektivet   inom  

mångfald  är  både  kön  och  ålder  flitigt  studerat  och  beskrivet  i  forskningsartiklar.  I  den  

allmänna   debatten   argumenteras   det   ofta   för   diversifiering   av   kön   och   ålder   inom  

styrelsen   som   ett   mål   i   sig   självt,   medan   fokus   i   forskarvärlden   ofta   ligger   på  

diversifiering  och  dess  effekter  på  prestation.  En  effekt  som  har  beskrivits  positiv  (Carter  

et  al.,  2002;  Erhardt  et  al.,  2003),  negativ  (Shrader  &  Blackburn,  1997;  Bøhren  &  Strøm,   2007)  eller  som  obefintlig  (Zahra  &  W  Stanton,  1988).    

De   flesta   undersökningar   inom   mångfaldsområdet   har   givit   viktiga   bidrag   till   teoribildningen   kring   mångfald   i   styrelser.   Detta   främst   i   hur   begreppet   mångfald   diskuteras   utifrån   synliga   respektive   icke-­‐synliga   variabler   men   även   i   de   bakomliggande  variabler  och  slutsatser  man  finner.  Van  der  Valt  et  al.  (2006)  finner  sex   variabler   utöver   diversifiering   i   styrelsen   vilka   kan   tänkas   påverka   ett   företags   prestation:   strategisk   komplexitet

,   bransch,   storlek,   soliditet,   kapitalintensitet   och   ålder.  Forskning  har  visat  att  diversifieringen  i  styrelser  skiljer  sig  mellan  företag  sett  till   dessa   variabler.   Van   der   Valt   et   al.   (2006)   har   studerat   styrelsesammansättningen   i   företag   och   olika   grader   av   strategisk   komplexitet   i   företaget.   Randöy   et   al.   (2006)   hävdar  att  bransch  och  storlek  är  avgörande  faktorer  för  hur  mångfalden  i  styrelsen  ser   ut   då   dessa   har   stor   betydelse   i   företagets   behov.   Listan   kan   göras   lång   men   de   tre   variabler   som   framträder   tydligast   och   dessutom   är   mätbara   samt   jämförbara   är   bransch,  storlek  och  ålder  på  företaget.    

2.3  Företagsvariablerna  

I  detta  delkapitel  presenteras  de  företagsvariabler  som  vi  har  tittat  på  i  undersökningen.  

Variablerna   är   branschtillhörighet,   ålder   och   storlek   på   företagen   i   urvalet.   Dessa   kommer  att  beskrivas  enskilt  och  kommer  i  nästa  delkapitel  att  begagnas  i  nio  hypoteser   som  kopplar  samman  företags-­‐  och  individvariablerna.    

2.3.1  Företagens  ålder  

Judge   &   Zeithaml   (1992)   beskriver   organisationer   som   trögrörliga,   där   unga   företag   förväntas  bete  sig  annorlunda  än  äldre  företag.  Författarna  hävdar  också  att  yngre  och   äldre   företag   har   en   tendens   att   fatta   olika   beslut   rörande   liknande   frågor.   Externa   påtryckningar   på   företagens   strategiska   beslut   har   på   senare   år   blivit   allt   vanligare   vilket   har   påverkat   de   yngre   företagen.   Dock   upplever   inte   de   äldre   företagen   samma   externa   tryck   och   kan   därför   också   vidmakthålla   större   motstånd   till   förändringar   i   styrelsesammansättningen.    

1

 Definieras  som  (1)  antal  produkter  sålda  i  utlandet  och  (2)  dessa  produkters  betydelse  för  företaget.  

Yngre   företag   kan   dock   visa   motsatsen   och   vara   öppna   för   externa   påtryckningar   till   förändringar  i  styrelsesammansättningen.  Kontentan  av  Judge  &  Zeithaml  (1992)  är  att   det  institutionella  perspektivet  förutspår  att  företagets  ålder  kommer  att  vara  negativt   korrelerad  med  styrelseinblandning  i  den  strategiska  beslutsprocessen.  Detta  på  grund   av   att   äldre   företag   inte   påverkas   på   samma   sätt   av   externa   påtryckningar   och   förhindrar  företaget  till  att  anpassa  sig  till  det  nu  rådande  läget.  

2.3.2  Branschindelning    

Företagen   på   Stockholmsbörsen   är   som   på   de   flesta   andra   börser   uppdelade   i   olika   branschsektorer.   Branscherna   är   uppdelade   efter   GICS   (Global   Industry   Classification   Standard)   som   presenterades   av   Standard   &   Poor’s   (2001).   Branschtillhörigheten   bestäms  av  vilket  affärsområde  som  står  för  den  största  delen  av  företagets  intäkter  och   vinst.  

En   sammanställning   av   Statistiska   centralbyrån   visar   att   könsfördelningen   bland   de   anställda   skiljer   sig   kraftigt   åt   mellan   olika   branscher,   något   som   dock   inte   är   direkt   överförbart   till   könsfördelningen   på   chefspositionerna,   men   ändå   intressant.   Se   figur   2.1.    I  tabellen  kan  man  utläsa  att  chefspositionerna  inom  företagen  inte  avspeglar  sig  i   samma  könsfördelning  som  branschen  i  stort  har  bland  sina  anställda.  Det  går  tydligt  att   se  att  ingendera  av  branscherna  visar  upp  en  högre  andel  kvinnor  på  chefspositionerna   (röd   markering)   än   totala   andel   kvinnor   (gul   stapel)   inom   samma   bransch   vilket   är   anmärkningsvärt.  

Figur  2.1  

  2.3.3  Storlek  på  företag  

Storleken   på   företag   kan   mätas   utifrån   olika   mått   där   omsättning,   börsvärde   samt   antalet  anställda  är  bland  de  vanligaste.  Val  av  mått  är  problematiskt  då  det  är  svårt  att   med   enskilda   mått   uppskatta   företagens   storlek   eller   betydelse   för   hela   industrin.   I   denna   undersökning   passar   måttet   börsvärde   eftersom   det   är   direkt   anknytbart   till   området  som  de  undersökta  bolagen  närvarar  på,  börsen.  Börsvärdet  är  ett  värdemått   på  företagets  totala  antal  aktier  gånger  aktuell  aktiekurs  och  är  det  pris  som  marknaden   värderar  företaget  till  (www.ne.se  2009).  Antalet  anställda  eller  omsättning  är  mått  att   föredra  enligt  Rydén  (1971).  Måttet  antalet  anställda  kan  dock  vara  svårt  att  använda  då   olika   industrier   kan   vara   mer   mekaniserade   än   andra   vilket   kan   ge   en   snedvriden   uppfattning   (Penrose,   1995).   Omsättning   avser   försäljningsintäkter   från   den   huvudsakliga  verksamheten.  Nyckeltalet  är  ett  redovisningsmått  och  har  fördelar  genom   att  det  är  enkelt  samt  att  det  är  lätt  att  se  den  tydliga  kopplingen  till  verksamheten  och   budgetvärden  (Carlson  &  Ingelse,  2004).    

Källa:  www.scb.se  

2.4  Individvariablerna  

I   avsnittet   presenteras   individvariablerna   utifrån   vilka   vi   har   undersökt   styrelsesammansättningens   mångfald.   De   variabler   som   styrelseledamöterna   undersökts   utifrån   är   nationalitet,   kön   och   ålder.   Presentationen   av   varje   variabel   avslutas   med   tre   hypoteser   vilka   kopplar   ihop   individvariablerna   med   företagsvariablerna  och  därefter  testas  i  empirikapitlet.  

2.4.1  Nationalitet  

Enligt  Ruigrok  et  al.  (2006)  har  europeiska  styrelser  till  skillnad  från  nordamerikanska   främst   studerats   utifrån   nationalitet   och   inte   etnicitet.   En   nordisk   studie   finner   i   sin   forskning  kring  mångfalden  i  nordiska  bolagsstyrelser  att  det  finns  ett  samband  mellan   förekomsten   av   olika   nationaliteter   i   styrelserna   och   storleken   på   företag   räknat   på   omsättning.   Samtidigt   finner   de   ingen   signifikant   skillnad   mellan   hur   nationalitetsfördelningen   i   styrelser   ser   ut   mellan   olika   branscher   (Oxelheim   et   al.,   2006).  Vad  gäller  nationell  mångfald  i  förhållande  till  företagens  ålder  förväntas  yngre   företag   ha   en   större   nationell   mångfald   då   de   enligt   Judge   &   Zeithaml   (1992)   är   mer   öppna   för   externa   intryck   och   inblandning.   Teoribildningen   kring   nationalitet   i   styrelserna  motiverar  därför  följande  tre  hypoteser:  

Hypotes   1:   Det   är   ingen   statistiskt   signifikant   skillnad   i   andelen   personer   med   annan   nationalitet  än  svensk  i  bolagsstyrelser  emellan  olika  branscher.  

Hypotes   2:   Det   är   större   andel   personer   med   annan   nationalitet   än   svensk   i   större   bolagsstyrelser.  

Hypotes   3:   Det   är   större   andel   personer   med   annan   nationalitet   än   svensk   i   yngre   bolagsstyrelser.  

2.4.2  Könsfördelning  

Hultbom   (1997)   presenterar   i   SOU   1997:135   att   det   totala   antalet   kvinnor   i   svenska  

bolagsstyrelser   är   uppseendeväckande   lågt,   samtidigt   som   kvinnor   under   lång   tid   har  

varit   framträdande   i   politiska   organisationer.   Författaren   kommer   fram   till   att  

könsfördelningen   i   styrelser   skiljer   sig   mellan   olika   branscher.   Exempelvis   var   det   i  

branschen  bank  och  försäkring  som  kvinnor  var  mest  representerade.  Tänkbara  orsaker  

som  nämns  är  att  branschen  innehåller  både  kooperativa  och  statligt  ägda  företag  där  

den  svenska  demokratiska  grundsynen  kanske  genomsyrar  dessa  organisationer  mer  än   i  privata  företag.  Tidigare  forskning  visar  även  på  att  könsfördelningen  i  bolagsstyrelser   påverkas  av  både  storleken  på  företaget  och  vilken  bransch  som  företaget  verkar  i.  Det   visar   sig   att   bolag   med   större   omsättning   har   högre   andel   kvinnor   i   bolagsstyrelserna   och   anledningen   till   det   tros   vara   att   större   bolag   är   mer   känsliga   för   sociala   och   politiska   intryck   där   könsfrågan   varit   viktig   under   senare   år   (Oxelheim   et   al.,   2006).  

Gällande   fördelningen   mellan   stora   och   små   företag,   definierar   Hultbom   (1997)   storleken  genom  börsvärdet.  Stora  bolag  med  ett  börsvärde  över  två  miljarder  och  små   bolag  under  2  miljarder.  Författaren  diskuterar  dock  endast  könsfördelningen  i  absoluta   tal   och   det   är   därför   svårt   att   säga   någonting   om   skillnaden   i   könsfördelning   mellan   stora  och  små  bolag.  Hultbom  lyfter  även  fram  att  mindre  och  yngre  företag  under  deras   bildande  har  haft  tillgång  till  utbildade  och  yrkesverksamma  kvinnor,  vilket  skapar  en   förväntan   om   att   yngre   företag   bör   ha   större   andel   kvinnor   i   sina   styrelser.  

Teoribildningen  kring  könsfördelning  i  bolagsstyrelserna  motiverar  därför  till  följande   tre  hypoteser:  

Hypotes   4:   Det   finns   en   statistiskt   signifikant   skillnad   i   andelen   kvinnlig   styrelserepresentation  emellan  olika  branscher.  

Hypotes  5:  Det  är  högre  andel  kvinnlig  styrelserepresentation  i  större  bolag.  

Hypotes  6:  Det  är  högre  andel  kvinnlig  styrelserepresentation  i  yngre  bolag.  

2.4.3  Åldersfördelning  

Styrelseledamöternas  ålder  har  likt  nationalitets-­‐  och  könsfrågan  länge  varit  ett  känsligt  

område.   Historiskt   har   styrelsemedlemmarnas   genomsnittsålder   successivt   ökat   från  

53,1   år   1915   till   61,0   år   1965,   för   att   senare   sjunka   till   57,0   år   1980.   Anledningen   till  

detta  tros  ligga  bakom  att  antalet  ledamöter  över  70  år  hade  börjat  bli  färre  och  att  man  

kunde  ana  en  ”70-­‐års  tak”  inom  bolagsstyrelserna  (Lidén,  1990).  Som  Lars  Lidén  (1990)  

anknyter   till   är   det   intressant   att   jämföra   vad   samma   personer   anser   om   hur  

ålderfördelningen  skall  se  ut  i  styrelserna.  Yngre  personer  anser  ofta  att  äldre  ledamöter  

är   ”gubbar   som   klamrar   sig   kvar”   medan   samma   person   som   sedan   blivit   äldre   ofta  

anser  att  ”en  ung  VD  måste  ha  erfarna  styrelseledamöter  att  luta  sig  emot”.  Oxelheim  et  

al.   (2006)   finner   i   sin   rapport   att   åldersfördelning   i   bolagsstyrelser   påverkas   av  

företagets   branschtillhörighet   men   inte   av   företagets   storlek.   Forskningen   kring  

styrelsemedlemmars  ålder  och  dess  relation  till  åldern  på  bolaget  är  knapphändig.  Ett   logiskt   antagande   är   dock   att   äldre   bolag   bör   ha   äldre   styrelseledamöter.   Dessa   forskningsresultat  leder  till  följande  tre  hypoteser:  

Hypotes   7:   Det   finns   en   statistiskt   signifikant   skillnad   i   medelålder   i   bolagsstyrelser   emellan  olika  branscher.  

Hypotes  8:  Styrelsen  i  större  bolag  har  högre  medelålder  än  i  mindre  bolag.  

Hypotes  9:  Styrelsen  i  äldre  bolag  har  högre  medelålder  än  yngre  bolag.  

2.5  Teorisammanfattning  

Modellen   nedan   underlättar   förståelsen   för   hur   variablerna   i   hypoteserna   ställs   mot   varandra.   Nationalitet   mot   bransch   i   hypotes   1,   nationalitet   mot   storlek   i   hypotes   2,   nationalitet  mot  företagsålder  i  hypotes  3,  etc.  Hypoteserna  har  vi  arbetat  fram  med  stöd   utifrån   vad   tidigare   forskning   visat.   Vår   ambition   är   att   testen   av   de   nio   hypoteserna   skall   ge   en   bild   av   graden   av   synlig   mångfald   i   svenska   bolagsstyrelser.   Vi   är   väl   medvetna  om  att  det  är  många  faktorer  som  påverkar  mångfalden  i  bolagsstyrelser  och   att  de  undersökta  variablerna  inte  fullt  ut  förklarar  det  samlade  begreppet  mångfald.  

Figur  2.2  

3.  Metod  

Kapitlet   introduceras   genom   ämnes-­   och   metodvalet   för   undersökningen.   Därefter   presenteras   urvalsprocessen,   genomförandet,   samt   hur   vi   statistiskt   har   gått   tillväga.  

Avslutningsvis   beskrivs   vår   operationalisering   samt   undersökningens   reliabilitet   och   validitet.  

3.1  Val  av  ämne  

Mångfald   i   bolagsstyrelser   är   ett   aktuellt   ämne   som   fångade   vårt   intresse   och   därför   kändes  det  naturligt  att  välja  ämnet  för  denna  magisteruppsats.  Makten  och  inflytandet   som   dessa   få   personer   har   över   ett   företag   är   fascinerande.   Hur   styrelsen   blir   de   som   hamnar  i  fokus  vid  stora  beslut  är  spännande,  som  exempel  kan  nämnas  General  Motors   styrelses  beslutsmakt  över  biltillverkaren  SAABs  överlevnad  (Svd,  2009).  Vårt  intresse   föll  därför  på  att  undersöka  hur  mångfalden  ser  ut  i  de  svenska  företagens  styrelser.  För   att   där   också   försöka   se   om   det   kunde   finnas   något   samband   mellan   olika   företagsattribut  och  deras  val  av  styrelse.    

3.2  Val  av  metod  

Vi  har  genomfört  en  kvantitativ  studie  för  att  undersöka  hur  styrelsesammansättningen   ser  ut  i  svenska  börsnoterade  företag.  Vårt  urval  om  269  svenska  börsnoterade  företag   gav  oss  möjligheten  att  presentera  en  helhetsbild  över  hur  styrelserna  i  svenska  företag   ser   ut.   Det   stora   urvalet   gav   möjlighet   att   dra   generaliserade   slutsatser   över   en   hel   population,   vilket   även   medförde   att   vi   kunde   ge   en   helhetsbild   över   styrelsekonstellationerna   på   den   svenska   börsen.   Undersökningen   var   deduktiv,   då   vi   ställde  hypoteser  grundade  i  teorin  för  att  se  om  dessa  går  att  förkasta  genom  analys  av   vårt  empiriska  material  (Backman,  2008,  s.  54).  

Undersökningen   behandlar   de   synliga   aspekterna   av   mångfald,   det   vill   säga   de  

egenskaper  som  går  att  ta  fram  genom  att  titta  på  individvariablerna  nationalitet,  kön  

och  ålder.  Variablerna  har  valts  då  de  är  lättillgängliga,  mätbara  och  är  därför  passande  

för  en  kvantitativ  undersökning  (Dahlbäck  &  Eliasson,  1990,  s.  30).  Problematiken  med  

att   använda   denna   metod   är   att   vi   inte   undersöker   de   icke-­‐synliga   aspekterna   som  

exempelvis   utbildning   och   socioekonomisk   bakgrund,   vilka   mycket   väl   kan   ha  

avgörande   betydelse   för   mångfalden   i   styrelsen.   En   enkätundersökning   riktad   till   samtliga   styrelsemedlemmar   i   urvalet   hade   kunnat   ge   en   sådan   bild,   dock   såg   vi   inte   möjligheten  att  komplettera  undersökningen  med  detta  inom  tidsramen  för  uppsatsen.  

3.3  Informationsinsamling  

Vad   gäller   insamlingen   av   information   har   vi   primärt   använt   oss   av   publikationen   Styrelser   och   revisorer   (2009)   samt   Affärsvärlden   (2009)   för   branschindelning   och   nyckeltalet   omsättning.   Sekundärdata   från   Styrelser   och   revisorer   härstammar   från   SIS   Ägarservice   årliga   sammanställning   av   styrelseledamöter   och   revisorer   i   svenska   börsnoterade  bolag.  Publikationen  ger  en  grundlig  genomgång  och  presentation  av  hur   bolagsstyrelserna   ser   ut   i   de   svenska   börsnoterade   bolagen.   Ur   Affärsvärlden   (www.affarsvarlden.se)   tas   sekundärdata   som   presenterar   den   grundläggande   informationen   om   börsföretagen   hämtad   från   respektive   årsredovisning.   Den   första   tanken  var  att  använda  databasen  Affärsdata,  detta  visade  sig  dock  svårt  då  exempelvis   omsättningen  för  företagen  som  presenterades  där  var  för  själva  moderbolaget  och  inte   visade   det   samlade   resultatet   för   koncernen.   Därför   valde   vi   att   använda   oss   av   den   information  som  Affärsvärlden  sammanställt  om  respektive  företag  för  att  rättvist  kunna   återge  denna  i  uppsatsen.  

Branschtillhörighet,  storlek  på  omsättning  och  börsvärde  är  konkreta  variabler  som  är  

enkla   att   definiera   utifrån   officiella   rapporter   och   mätningar.   Till   skillnad   från   dessa  

variabler  är  det  svårt  att  riktigt  bestämma  börsföretagens  ålder,  då  denna  variabel  går  

att   tolka   på   olika   sätt.   Det   går   att   utgå   från   företags   registreringsår,   året   för  

börsintroduktion  eller  det  år  företaget  först  grundades.  Det  kan  ytterligare  försvåras  vid  

namnbyten  eller  när  två  eller  flera  företag  har  gått  samman  till  ett.  Vilken  av  dessa  vägar  

som  väljs  är  mindre  viktigt,  det  viktiga  är  att  precisera  hur  vi  går  tillväga  och  att  sedan  

förbli   konsekvent.   I   denna   studie   används   företagens   ålder   för   att   undersöka   om   lång  

tradition   inom   företaget   resulterar   i   en   mindre   diversifierad   styrelsesammansättning  

eller   ej.   Därför   har   vi   valt   att   titta   på   vilket   år   företagen   först   är   grundade.   Vilket   kan  

exemplifieras   genom   Swedbank   som   fått   år   1820   som   år   för   grundandet,   även   om  

banken  först  2006  fick  sin  nuvarande  form  och  namn.  Om  ett  företag  bytt  namn,  form  

eller   är   ett   resultat   av   en   fusion   spelar   alltså   mindre   roll   då   det   är   dess   tidigaste  

ursprung  vi  studerar.  Informationen  om  företagets  grundande  har  i  första  hand  kommit  

från   företagens   hemsidor,   i   de   fall   detta   inte   finns   tillgängligt   har   vi   tittat   på   registreringsdatum  i  Affärsdata  och  i  sista  hand  uppslagsverk.  

I  det  teoretiska  avsnittet  i  uppsatsen  har  vi  främst  använt  oss  av  databaserna  Business   Source   Premier,   Factiva,   Google   Scholar   och   LIBRIS.   De   sökord   som   använts   och   givit   bäst  resultat  har  varit,  ”board  diversity”,  ”corporate  governence”,  ”mångfald  i  styrelser”  

och  ”heterogenity  in  boards”.    

3.4  Urval  

Urvalet   av   företag   baseras   på   de   företag   som   finns   beskrivna   i   publikationen   Styrelser   och   revisorer   (2009).   Urvalet   är   stort   och   presenterar   bolagen   noterade   på   både   NASDAQ   OMX   Stockholmsbörsen   och   NGM-­‐börsen   (Nordic   Growth   Market).   Vi   valde   detta  urval  eftersom  vi  anser  att  svenska  företag  är  mest  intressanta  och  är  lättast  att   relatera   till,   samtidigt   som   vi   inte   behövde   söka   den   nödvändiga   informationen   i   alla   bolagens   årsredovisningar.   Urvalet   innehåller   dock   inte   alla   bolag   på   de   två   ovan   nämnda   börserna.   Bolagen   i   urvalet   måste   ha   haft   sin   bolagsstämma   före   den   29   maj   2009,  för  att  hinna  med  i  tryck.  Ett  annat  kriterium  är  att  bolagen  har  sitt  huvudsäte  i   Sverige,   varvid   företag   så   som   ABB,   AstraZeneca,   Autoliv   med   flera   inte   innefattas   i   undersökningen.  Detta  för  att  hålla  en  tydlig  svensk  koppling.  Efter  denna  urvalsprocess   var   det   269   bolag   kvar,   i   vilka   vi   undersökt   samtliga   av   bolagsstämman   valda   styrelseledamöter.  Alltså  utesluts  suppleanter  och  arbetstagarrepresentanter.  

3.5  Operationalisering  

Undersökningen  gjordes  mätbar  genom  att  läsa  av  styrelsemedlemmarnas  namn,  ålder   och  nationalitet.  Därefter  prövades  förekomsten  av  dessa  variabler  i  styrelsen  på  var  och   ett  av  de  tre  företagsattributen:  bransch,  storlek  och  ålder.  Detta  möjliggjordes  genom   de   ur   teorin   nio   framställda   hypoteser   som   sedan   prövades   i   empirin   för   att   senare   diskuteras  i  analysen.  (Eliasson,  2006,  s.  36).    

För  att  undersökningen  ska  ha  relevans  är  det  viktigt  att  den  mäter  det  vi  avser  att  mäta.  

(Holme   &   Solvagn,   1997,   s.   94).   I   vårt   fall   nationalitet,   kön   och   ålder   inom   begreppet  

synlig   individuell   mångfald   och   branschindelning,   storleksmått   och   företagsålder   som  

företagsvariabler.  Nationalitet,  kön  och  ålder  är  bra  mått  på  synlig  mångfald  då  det  är  de  

tre   variabler   som   används   i   debatten,   vilka   också   tydligt   går   att   mäta   genom   vårt  

metodval.  

För   att   tydligt   framställa   vårt   resultat   har   vi   använt   oss   av   både   Excel   och   statistikprogrammet   SPSS.   Den   empiriska   informationen   lades   in   och   behandlades   i   Excel.  Excel  användes  även  för  att  skapade  olika  diagram  för  att  visualisera  resultaten  i   det   empiriska   avsnittet.   SPSS   tillhandahölls   och   rekommenderades   för   hypotestest   av   James   Sallis   på   Företagsekonomiska   Institutionen   vid   Uppsala   Universitet.   Detta   program   hjälpte   oss   att   jämföra   den   information   vi   tog   fram   för   att   se   om   de   olika   variablerna  korrelerar.  Genom  hypoteser  framtagna  utifrån  uppsatsens  teoribakgrund,   vilka   sedan   testades   mot   den   insamlade   informationen,   undersöker   vi   om   resultatet   stödjer  teorin  eller  inte  och  drar  sedan  slutsatser  utifrån  detta.      

3.6  Statistisk  metod  

För   att   förkasta   eller   behålla   de   ställda   hypoteserna   har   huvudsakligen   tre   statistiska   metoder   använts:   korrelationsanalys,   regressionsanalys   och   ett   Anova-­‐test   med   tillhörande  post-­‐hoc-­‐test.  Korrelationsanalysen  har  använts  för  att  testa  hypoteserna  2-­‐

3,   5-­‐6   och   8-­‐9   genom   att   analysera   styrkan   i   eventuella   samband   mellan   enskilda   oberoende   (företagsstorlek   och   företagsålder)   och   beroende   variabler   (kvinnoandel,   medelålder  och  nationalitet).  Vi  har  använt  oss  av  en  signifikansnivå  på  95  procent  men  i   de  fall  där  omsättning  och  börsvärde  representerat  företagsstorlek  har  vi  nöjt  oss  med   att  den  ena  av  dessa  uppnår  signifikansnivån  på  95  procent  medan  den  andra  minst  ska   nå  90  procents-­‐nivån  för  att  förkasta  eller  bekräfta  en  hypotes.  För  att  visa  sambandets   styrka  har  vi  använt  Pearsons  R  där  +/-­‐  1  visar  ett  perfekt  positivt  respektive  negativt   samband   medan   0   inte   visar   något   samband.   Vi   har   använt   oss   av   Cohens   (1988)   tolkning  av  Pearsons  R  där  han  föreslår  att  r  =  0,10  –  0,29  =  svagt  samband,  r  =  0,30  –   0,49   =   mellan   och   r   =   0,50   –   1,0   =   starkt   samband.   Samma   bedömning   gäller   när   Pearsons  R  föregås  av  ett  minustecken,  sambandet  är  dock  negativt  i  dessa  fall.  

För   att   ytterligare   problematisera   prövningen   av   hypoteserna   och   för   att   visa   de   oberoende   variablernas   relativa   påverkan   på   de   beroende   variablerna   har   även   en   regressionsanalys  bifogats  arbetet.  Regressionsanalysen  visar  till  hur  många  procent  de   tre   oberoende   variablerna   förklarar   förändringen   av   de   beroende   variablerna.  

Regressionsanalysen   syftar   inte   till   att   pröva   hypoteserna   utan   används   för   att   se   de  

oberoende  variablernas  relativa  påverkan  på  de  beroende  variablerna.  Därför  godtas  en  

signifikansnivå   på   90   procent   varför   det   är   viktigt   att   ha   i   åtanke   att   signifikansen   i   dessa   fall   är   relativt   låg   och   att   man   därför   endast   kan   se   tendenser   till   samband.   R-­‐

kvoten   används   för   att   se   sambandets   styrka.   Om   R-­‐kvoten   är   0,1   betyder   det   att   de   oberoende  variablerna  förklarar  10  procent  av  förändringen  i  den  beroende  variabeln.  

Med  det  så  kallade  betavärdet  kan  man  även  se  till  hur  stor  del  de  enskilda  oberoende   variablerna  påverkar  den  beroende  variabeln.  Värdet  kan  anta  både  +  och  -­‐,  och  verkar   därför  antingen  positivt  eller  negativt  på  den  beroende  variabeln.    

För   att   regressionsanalysen   ska   vara   relevant   måste   den   uppfylla   vissa   krav   på   normalfördelning,   multikollinearitet   och   heteroskedasticitet.   Normalfördelningen   analyseras  utifrån  den  så  kallade  P-­‐P-­‐plot  kurvan  som  visar  på  perfekt  normalfördelning   när  observationerna  ligger  längs  med  en  diagonal  linje.  Det  finns  inte  något  konkret  krav   för  vad  som  efterfrågas  men  observationerna  bör  inte  ligga  för  långt  ifrån  den  diagonala   linjen   för   att   kravet   på   normalfördelning   ska   vara   uppfyllt.   Termen   multikollinearitet   innebär  att  två  av  de  oberoende  variablerna  inte  får  ha  för  stor  korrelation,  vanligen  inte   över  0,7  i  Pearsons  R,  för  att  undvika  att  betavärdet  blir  missvisande.  Dessutom  krävs   att  regressionsanalysen  uppnår  ett  krav  på  så  kallad  heteroskedasticitet  vilket  innebär   att  variansen  mellan  observationerna  är  någorlunda  lik  över  hela  urvalet.  För  att  mäta   den   statistiskt   säkerställda   skillnaden   mellan   de   beroende   variablernas   medelvärde   i   olika  branscher  tillämpas  ett  så  kallat  Anova-­‐test  med  tillhörande  post-­‐hoc-­‐test.  Anova-­‐

testet   prövar   om   variansen   i   medelvärdet   på   den   beroende   variabeln   mellan   branscherna  verkligen  är  större  än  variansen  inom  varje  bransch.  Genom  detta  går  det   att   dra   slutsatser   om   skillnaden   i   medelvärden   mellan   branscherna   faktiskt   är   signifikant   eller   bara   en   slump.   För   att   ett   Anova-­‐testet   skall   godtas   krävs   även   ett   Levene-­‐test   eller   F-­‐test   och   att   dessa   visar   signifikans.   Levene-­‐   och   F-­‐testet   har   en   mätpunkt  på  1  och  avvikelsen  från  denna  visar  skillnaden  mellan  branscherna.  Post-­‐hoc-­‐

testet  visar  var  skillnaden  mellan  branscherna  ligger,  inte  bara  om  det  finns  en  skillnad   eller  ej.  Den  här  analysen  görs  med  ett  så  kallat  Games-­‐Howell-­‐test  vilket  har  sin  styrka  i   att  grupperna  som  testet  jämför  inte  behöver  vara  lika  stora  för  att  man  ska  kunna  se   om  det  finns  någon  statistisk  skillnad  mellan  dem.  

För  att  uppnå  bättre  normalfördelning  har  extremvärden  sorterats  ut.  I  denna  mätning  

är   alla   bolag   med   en   omsättning,   under   25   miljoner   och   över   50   miljarder,   börsvärde  

under  25  miljoner  och  över  35  miljarder  och  med  en  företagsålder,  under  5  år  och  över  

150   år,   borttagna.   Det   här   ger   oss   ett   urval   av   213   företag   tillskillnad   från   det   ursprungliga  269.  

I  arbetet  med  hypoteser  ställs  en  nollhypotes  och  en  arbetshypotes.  I  undersökningen   mellan   två   variabler   ställs   hypoteserna   frågande   till   om   ett   finns   ett   samband   mellan   dem   eller   inte.   Oftast   ställs   nollhypotesen   så   att   den   påstår   att   inte   finns   ett   samband   medan   arbetshypotesen   påstår   att   det   finns   ett   samband   mellan   variablerna.   Slutligen   testar   vi   ifall   vår   informationsinsamling   stödjer   nollhypotesen   eller   arbetshypotesen,   alltså  om  vi  kan  förkasta  eller  behålla  vår  hypotes.  (Eliasson,  2006)  

3.7  Reliabilitet  och  Validitet  

Undersökningen   baseras   på   kvantitativ   data   från   2009   års   bolagsstämmor,   vilket   betyder  att  det  vi  presenterar  i  uppsatsen  kommer  att  visa  situationen  vid  tidpunken  för   årsstämmorna.   Det   representerar   ett   tidssnitt   som   egentligen   inte   existerar   längre   (Holme   &   Solvagn,   1997,   s.   156f).   Detta   gör   att   samtidighetskriteriet   i   uppsatsen   inte   helt  är  uppfyllt  då  det  kan  ha  skett  förändringar  från  årsstämman  och  börsvärdet  fram   till  dagens  läge.  Definitionerna  på  de  faktorer  vi  mäter  är  klara  och  tydliga,  något  som   inte  behöver  tolkas  eller  tydas  för  att  förstås,  vilket  gör  dem  mätbara.  Detta  bidrar  till  att   vår  undersökning  ger  en  god  validitet  såväl  inre  som  yttre,  något  som  också  styrks  av  att   materialet  som  presenteras  är  styrt  av  lagstadgade  regelverk  för  börsnoterade  företag.  

Vissa  risker  till  mätfel  förekommer  dock,  som  i  alla  kvantitativa  undersökningar.  För  att   minska  risken  för  ett  sådant  skall  uppkomma  har  vi  dubbelkollat  all  data  som  överförts   till   Excel-­‐bladet   för   att   säkerställa   att   de   blivit   rätt   införda.   Ett   problem   som   vi   under   arbetets   gång   upptäckt   är   i   beskrivningen   av   variabeln   nationalitet   där   exempelvis   Kinneviks  styrelseordförande  Christina  Stenbeck  är  listad  som  amerikan,  trots  att  hon   även   är   svensk.   Vi   har   valt   att   inte   ytterligare   kontrollera   bakgrunden   för   de   internationella  styrelsemedlemmarna  utan  har  klassat  alla  med  utländskt  pass  som  en   person  som  tillför  internationell  mångfald  i  styrelserummet.  

För   att   mäta   undersökningens   reliabilitet   rent   tekniskt   skulle   vi   behövt   göra   vårt  

datainsamlande   genom   att   läsa   vart   och   ett   av   företagen   i   undersökningens  

årsredovisningar   för   att   på   så   sätt   kunna   sammanställa   egen   data   för   jämförelse   och  

reliabilitetstesta   vår   källa   (Styrelser   och   Revisorer).   Ett   arbete   som   dock   skulle   bli  

tidskrävande   och   falla   utanför   ramen   för   tidsbegränsningen   för   uppsatsen   (Holme   &  

Solvagn,  1997,  s.  163f).  Därför  har  vi  valt  att  lita  till  den  information  som  publicerats  i  

”Styrelser   och   Revisorer”   och   sammanställt   deras   rådata.   Vår   bedömning   av   källan   är   dock   att   den   har   hög   trovärdighet.   För   att   stärka   reliabiliteten   i   vår   kvantitativa   undersökning   har   arbetssättet   utformats   i   konsensus   samtidigt   som   tydliga   riktlinjer   och  krav  på  datainsamlingen  har  satts  upp.  Något  som  gjort  att  vi  löpande  har  arbetat  på   samma  sätt  med  datainsamlingen  (Eliasson,  2006,  s.  16).  

Ett  problem  som  vi  ställs  inför  är  mätbarheten  av  de  nio  olika  branscherna,  då  dessa  är   ganska  breda  i  sin  omfattning  och  vidare  kan  delas  in  i  mindre  underkategorier  för  att   på   så   sätt   sortera   in   företagen   i   mer   liknande   grupper.   I   denna   uppsats   har   vi   valt   att   endast   använda   oss   av   den   första   indelningen   i   branscher,   alltså   har   inte   undergrupperingarna   tagits   i   beaktning   i   vår   empiriska   undersökning.   Detta   innebär   exempelvis  att  företag  som  spelföretaget  Betsson  och  bemanningsföretaget  Uniflex  ingår   i  samma  bransch,  tjänstebranschen.  Denna  typ  av  problematik  är  något  vi  är  medvetna   om  och  något  vi  har  tagit  i  beaktning  i  vår  empiriska  studie.