AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik
Utmaningar, hinder och möjligheter för minskade utsläpp av växthusgaser
inom svensk tillverkningsindustri
Agnes Danevad Camilla Wik
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi
Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics
Handledare: Rose-Marie Löf Examinator: Åsa Hadin
Fallstudie på ett moderbolag i en tillverkande koncern
Förord
Examensarbetet är utfört under våren år 2020 som ett sista arbete inom Industriell ekonomi på Högskolan i Gävle. Det är många människor som vi vill tacka, och vårt första tack vill vi ge till alla lärare vi har haft under dessa tre år för ert bidrag till den kunskapsmässiga grund som vi idag står på.
Vi vill tacka vår kontaktperson på fallföretaget som gav oss friheten att själva välja vad vi skulle studera, för ditt engagemang och för alla intressanta diskussioner vi har haft kring ämnet det senaste året. Vi vill även rikta ett tack till alla er som har tagit er tiden att medverka i studien och för er öppenhet gentemot våra frågor.
Ett stort tack till vår handledare Rose-Marie Löf och hennes “spånskiva” för den vägledning och de tips vi har fått under hela processen från ansökan till en färdig rapport.
När vi kände oss osäkra och vilsna fanns du där med uppmuntrande ord och konstruktiva frågor. Vi vill slutligen även tacka vår examinator Åsa Hadin för dina synpunkter och den tid du har lagt på vårt arbete.
Vi hoppas att vår studie kan vara användbar för fallföretaget i deras arbete mot minskade utsläpp av växthusgaser. Vi önskar er lycka till!
Sammanfattning
På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts.
För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet.
Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget.
I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management.
Nyckelord: Klimatförändringar, Global uppvärmning, Parisavtalet, Klimatpolitik, Klimatmål, Strategiskt miljöarbete, Tillverkande industri
Abstract
Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted.
To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject.
The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company.
In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.
Keywords: Climate change, Global warming, Paris agreement, Climate policy, Climate goals, Strategic environmental work, Manufacturing industry
Innehåll
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsning ... 2
2 Metod ... 4
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod ... 4
2.2 Vetenskapligt angreppssätt ... 4
2.3 Fallstudie ... 4
2.4 Datainsamling ... 5
2.4.1 Enkäter ... 6
2.4.2 Intervjuer ... 6
2.4.3 Litteraturstudier ... 7
2.5 Kritisk granskning ... 8
2.5.1 Validitet ... 8
2.5.2 Reliabilitet ... 8
2.5.3 Generaliserbarhet ... 8
2.6 Hållbarhetsperspektiv ... 9
3 Teoretisk referensram ... 10
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teoriavsnitt ... 10
3.2 Hållbar utveckling ... 10
3.2.1 Hållbarhetsaspekter ... 11
3.2.2 Relationer mellan hållbarhetsaspekter ... 11
3.3 Växthuseffekten ... 12
3.4 Klimatpolitiska åtgärder ... 13
3.4.1 Globala överenskommelser ... 13
3.4.2 EU-rätten ... 15
3.4.3 Nationella regleringar ... 15
3.5 Klimatförändringarnas utveckling ... 16
3.5.1 Globalt ... 16
3.5.2 Nationellt ... 18
3.6 Organisationslära ... 20
3.6.1 Organisationsteoretiska synsätt ... 21
3.6.2 Ansvar, delaktighet och engagemang ... 22
3.6.3 Mål och strategi ... 24
3.6.4 Kompetens ... 25
3.7 Miljöarbete i företag ... 26
3.7.1 Miljöledningssystem ... 26
3.7.2 Miljöbedömningsmetoder ... 27
3.7.3 Produktutveckling ... 28
3.7.4 Innovation ... 29
3.7.5 Supply chain management ... 29
3.8 Summering ... 30
4 Resultat ... 33
4.1 Ansvar, delaktighet och engagemang ... 33
4.2 Mål och strategi ... 35
4.3 Kompetens ... 36
4.4 Miljöarbete ... 37
5 Analys och diskussion... 39
5.1 Parisavtalets och andra klimatpolitiska åtgärders påverkan på företag ... 39
5.2 Effekter på företag vid arbete mot minskad klimatpåverkan ... 41
5.3 Utmaningar och hinder vid arbete mot minskad klimatpåverkan ... 43
5.4 Förslag på strategiskt arbetssätt mot minskad klimatpåverkan ... 45
6 Slutsats ... 48
6.1 Studiens slutsats ... 48
6.2 Vetenskapligt bidrag ... 48
6.3 Praktiskt bidrag ... 49
6.4 Arbetets begränsningar ... 49
6.5 Förslag på fortsatta studier ... 49
Referenser... 50
Bilaga 1: Enkät ... 57
Bilaga 2: Intervjufrågor ... 59
1
1 Introduktion
I följande kapitel presenteras bakgrunden till studien samt dess syfte, frågeställningar och avgränsning.
1.1 Bakgrund
Under 1900-talets gång har ett ökat utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser orsakat skadliga störningar och förändringar i klimatsystemet då det höjer jordens medeltemperatur. Enligt Naturvårdsverket (2019a) beror ökningen av koldioxidutsläppen främst på att användningen av kol, olja och naturgas har ökat. Klimatförändringarna anses vara en av de mest kritiska miljöfrågor som människan har mött (Naturvårdsverket 2019a). Oron för denna utveckling, och vad den kommer att leda till, växer sig allt större.
Frågan kring den negativa inverkan som mänskliga och ekonomiska aktiviteter har på jordens långsiktiga hållbarhet har blivit allt mer uppmärksammad (Christopher 2016).
Forskare har sedan länge diskuterat relationen mellan konkurrenskraft hos företag och miljöregleringar, där flera forskare hävdar att en avvägning behöver göras mellan dessa (Hille & Möbius 2019). I kontrast till tidigare forskning menar Porter och van der Linde (1995) att väl utformade miljöregleringar kan förbättra konkurrenskraften genom att regleringarna uppmuntrar företag till innovation och förändring. Samtidigt som forskning visar att det inte finns några bevis för en positiv relation mellan miljöregleringar och produktivitetsvinst (Cohen & Tubb 2018; Hille & Möbius 2019) uppmuntrar regleringarna till innovationer kring processer och produkter, som i sin tur kan ha en indirekt positiv påverkan på produktivitetstillväxten (Hille & Möbius 2019). Dock menar Weiss, Stephan och Anisimova (2019) att företag endast uppmuntras till innovation genom tillkännagivandet av ny miljöreglering och innovationen snarare hindras av befintlig reglering.
År 1992 godkändes och undertecknades en global konvention av 197 länder med syfte att förhindra klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) u.å.b). Klimatkonventionens huvudsakliga mål är att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och att skydda klimatsystemet för nuvarande och kommande generationer (United Nations (UN) 1992). I slutet av 2016 trädde Parisavtalet i kraft, och hittills har 189 länder skrivit under avtalet (UNFCCC u.å.a). Syftet med avtalet är att förbättra och intensifiera verkställandet av klimatkonventionen. I enlighet med Parisavtalet ska den globala temperaturökningen inte tillåtas överstiga två grader Celsius, och helst hållas under 1,5 grader Celsius (UN 2015a).
Samtliga parter i avtalet ska formulera, kommunicera och upprätthålla nationella klimatplaner som länderna avser att uppnå genom nationella åtgärder (UN 2015a).
Enligt Rockström et al. (2017) är det möjligt att nå Parisavtalets mål trots kvarvarande avvikelser mellan de nationella klimatplanerna och de vetenskapsbaserade målen. För att, med en 66-procentig sannolikhet, begränsa den globala uppvärmningen till två grader behöver utsläppen av växthusgaserna nå en topp senast år 2020 (Rockström et al. 2017).
2 Utöver att de nuvarande nationella klimatplanerna måste förstärkas bör också städer och större företag i den industrialiserade världen ha strategier på plats gällande utsläppsminskning av växthusgaser före år 2020 (Rockström et al. 2017).
Företagsledningens agerande har en stor betydelse i arbetet kring miljöfrågor och strategier i ett företag (Kitsios, Kamariotou & Talias 2020; Lozano 2013). Ett proaktivt ledarskap är en viktig drivkraft i arbetet (Lozano & von Haartman 2018) och enligt Liu (2020) kan en proaktiv strategi för miljöarbetet leda till en förbättring av företagets framtida ekonomiska resultat.
Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet, som är på världens agenda, så är det av intresse att undersöka vilka förutsättningar som ett fallföretags ledningsgrupp har för att framgångsrikt arbeta strategiskt mot minskade utsläpp av växthusgaser.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att redogöra för vilka drivkrafter som finns för arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, samt att ta fram förslag på hur ledningen i en tillverkande koncern genom ett strategiskt arbete kan minska utsläppen av växthusgaser.
1.3 Frågeställningar
Vetenskapliga frågeställningar
- Hur påverkas företag av Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder?
- Vilka effekter på företag kan arbetet med minskade utsläpp av växthusgaser ge?
- Vilka utmaningar och hinder möter företag i arbetet mot minskade utsläpp av växthusgaser?
Praktiska frågeställningar
- Hur kan ett moderbolag i en tillverkande koncern arbeta strategiskt för att minska sina utsläpp av växthusgaser?
1.4 Avgränsning
Arbetets fallstudie avgränsas till att behandla ett moderbolag i en tillverkande koncern i Sverige och ledningens strategiska arbete kring att minska utsläpp av växthusgaser, som är en del av miljömässig hållbarhet. Vid arbete med klimatfrågor bör dock hänsyn tas även till den sociala och ekonomiska hållbarheten och den miljömässiga hållbarheten i helhet. I Figur 1 illustreras studiens avgränsning i förhållande till de tre dimensionerna av hållbar utveckling.
3 Figur 1: Studiens avgränsning i förhållande till hållbar utveckling.
4
2 Metod
I följande kapitel presenteras det praktiska genomförandet av studien, följt av en diskussion kring validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och hållbar utveckling.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
För att besvara studiens fyra frågeställningar har flera metoder använts: enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Figur 2 visar vilka metoder som har använts för att besvara respektive frågeställning.
Figur 2: Kopplingen mellan studiens frågeställningar och valda metoder.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
I studien har ett abduktivt angreppssätt att använts då det i detta fall ansåg vara fördelaktigt att växla mellan teori och empiriska data i syfte att öka förståelsen under arbetets gång. En annan fördel med det valda angreppssättet var möjligheten att anpassa studiens inriktning under arbetets gång. Med ett abduktivt angreppssätt kan studiens preliminära ramverk, enligt Dubois och Gadde (2002), anpassas och utvecklas utifrån den empiriska data som inhämtas. Inom forskning kan olika typer av angreppssätt, såsom deduktivt, induktivt och abduktivt angreppssätt, vara lämpliga beroende på studiens utgångspunkt (Dubois & Gadde 2002).
2.3 Fallstudie
5 I detta arbete har ett fallföretag och dess strategiska miljöarbete studerats. Det valda fallföretaget är ett moderbolag i en koncern med flera dotterbolag. Koncernen arbetar med tillverkning och försäljning till kunder över hela världen. Företaget ansågs vara intressant att studera då utsläpp av växthusgaser från industri och transporter beräknas uppgå till 64 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2019b).
Att använda fallstudier som metod för vetenskaplig forskning har tidigare betraktats som olämplig då de är situationsspecifika och oanvändbara för generalisering (Dubois &
Gadde 2002). Dock har denna nackdel på senare tid setts som en fördel då det kan vara en styrka att lära av ett visst fall (Dubois & Gadde 2002).
I likhet med Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet) har inga uppgifter från fallföretaget delats med utomstående på ett sådant sätt att det kan få negativa konsekvenser för företaget och respondenterna. I samråd med fallföretaget togs ett beslut om att hålla företaget och respondenterna anonyma för att värna om företagets och respondenternas integritet. I rapporten har därför enbart respondenternas befattning nämnts. Uppgifterna har endast använts för den här studien och sedan raderats vid studiens slut.
2.4 Datainsamling
Under planeringsstadiet av arbetet och under studiens gång har en anställd på fallföretaget funnits tillgänglig som kontaktperson. Kommunikationen har främst skett via mejl, men även fysiska möten, digitala möten och telefonsamtal har förekommit. Till en början diskuterades arbetets ämne med kontaktpersonen. Detta gjordes för att hitta en inriktning som är forskningsbart samtidigt som resultatet kan bli givande för fallföretaget.
Kontaktpersonen har även bistått med förslag på respondenter och att ta fram kontaktuppgifter.
Ett missivbrev skickades ut via mejl till utvalda personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget med en förfrågan om medverkan i studiens enkät och intervju. Missivbrevet skickades till totalt elva personer varav tio besvarade mejlet. Av dessa tio personer valde tre att avböja från medverkan. I missivbrevet återfanns information gällande studiens syfte och en beskrivning av tillvägagångssättet för enkäter och intervjuer. Det tydliggjordes i missivbrevet att företaget och respondenterna skulle vara anonyma, att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när så önskas.
6
2.4.1 Enkäter
Efter ett skriftligt godkännande till medverkan skickades en enkät via mejl, se Bilaga 1.
Enkäten skickades till sju personer varav sex skickade tillbaka en besvarad enkät, vilket gav en svarsfrekvens på 86 procent. Svar kom från personer med följande befattningar:
ansvarig för efterlevnaden av regleringar, produktionschef, kundservice- och eftermarknadschef, HR-chef, strategisk inköpare samt VD för dotterbolag.
Enkäten innehöll tio påståenden som berör respondenternas personliga kunskapsnivå samt kompetens och erfarenheter i fallföretagets ledningsgrupp och ledningsgruppens arbete. I enkäten fick respondenterna ange hur väl varje påstående stämde in på dem själva och ledningsgruppen utifrån en femgradig Likertskala (från “håller inte alls med” till
“håller med helt och hållet”). Två av enkätens påståenden hade en negativ inställning (“jag saknar ett allmänt intresse för klimatfrågor” och “jag anser att ledningen saknar tydliga mål angående företagets arbete med klimatfrågor”) medan övriga påståenden hade en positiv inställning. Genom att variera formuleringarna på ett sådant sätt kunde eventuella inkonsekvenser i svaren lättare upptäckas. Enligt Bryman (2018) är detta en rekommenderad metod för att sålla ut de respondenter som uppfattas ha svarat på ett oreflekterat sätt.
Svaren från enkäten fördes sedan över till ett kalkylark. För att uppfylla konfidentialitetskravet har varken företaget eller respondenternas namn skrivits in i detta dokument vid något tillfälle, istället har endast befattningar funnits med i syfte att avskilja svaren inför intervjuerna. Vid överförandet av svaren transformerades svarsalternativen om till 1–5, där 1 motsvarar “håller inte alls med” och 5 motsvarar “håller med helt och hållet”. Detta gjordes för att underlätta en kvalitativ analys och redovisning av respondenternas svar. Syftet med enkäten var att skapa en mer övergripande bild och att svaren kunde ligga till grund för ytterligare diskussioner under intervjun.
Ejvegård (2009) menar att enkäter är en snabb och enkel metod för att få in många svar.
Svaren kan även bli lättare att analysera genom att jämföra respondenterna med varandra (Ejvegård 2009).
2.4.2 Intervjuer
Efter att en besvarad enkät mottogs bokades en tid för intervju med respondenten.
Intervjuer genomfördes med de sex personer som besvarat enkäten, se Tabell 1.
Intervjuerna var semistrukturerade där det funnits förskrivna grundfrågor, se Bilaga 2, men även icke-nedskrivna följdfrågor ställdes utifrån de svar som respondenterna angett i enkäten och under den pågående intervjun. Ett exempel på icke-nedskrivna följdfrågor kan vara att respondenten ombads utveckla sina svar från enkäten eller vid den pågående intervjun, om antydan till avvikelser fanns i de svar som respondenten gett.
7 Tabell 1: Datum och varaktighet för intervjuer med respektive respondent.
Respondent Datum Varaktighet
Ansvarig för efterlevnaden av regleringar 28/4–2020 25 minuter
Produktionschef 29/4–2020 16 minuter
Kundservice- och eftermarknadschef 15/5–2020 16 minuter
HR-chef 19/5–2020 50 minuter
VD för dotterbolag 19/5–2020 30 minuter
Strategisk inköpare 20/5–2020 18 minuter
Före varje intervju gavs muntlig information till respondenten gällande studien, dess syfte och respondentens anonymitet. Tillåtelse till att spela in och transkribera intervjuerna erhölls av samtliga respondenter som sedan fått ta del av transkriberingen för att verifiera uppgifterna. Respondenterna fick även möjlighet att ändra uppgifter eller göra ytterligare tillägg. Detta gjordes för att undvika eventuella missförstånd eller att viktiga detaljer missats.
Vid en fallstudie står intervjuerna ofta för en stor del av den empiriska data som samlas in (Sohlberg & Sohlberg 2013). Det finns dock en risk att felaktiga uppgifter kan följa med om exempelvis fel frågor ställs eller om personen som intervjuar eller den intervjuade känner sig stressad (Ejvegård 2009).
2.4.3 Litteraturstudier
Under arbetets början lades ett stort fokus på att samla in och studera litteratur som kunde vara av intresse för att på så sätt skapa en övergripande bild av forskningsläget. Med litteraturen som grund utformades frågor till studiens enkät och grundfrågor till intervju.
Litteraturen kompletterades sedan utifrån den empiriska data som samlades in.
Den insamlade litteraturen bestod främst av vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker.
I studien har även andra källor använts som har bedömts vara tillförlitliga, exempelvis publikationer från myndigheter och organisationer. För att hitta vetenskapliga artiklar till studien har söktjänsten Discovery använts i första hand. Bland de mer frekventa sökorden som har använts finns “Climate change”, “Greenhouse gases”, “Environment”,
“Environmental regulation”, “Environmental innovation”, “Sustainability”, “Strategy”
och “Top management”.
8
2.5 Kritisk granskning
2.5.1 Validitet
För att stärka studiens validitet formulerades enkätens påståenden och intervjufrågorna utifrån insamlad litteratur i kombination med studiens frågeställningar. På så sätt ökade sannolikheten att enkäten och intervjuerna mäter det som ska mätas, vilket ger en stark validitet enligt Ejvegård (2009). På grund av ändringar i studiens inriktning finns det frågor som ställts i intervjun som varit irrelevanta till studien. Detta gäller frågor om respondenternas ålder och utbildning.
Enkäten innehöll två påståenden med en negativ inställning i syfte att synliggöra eventuella motsägelser eller inkonsekventa svar i enkäten. Under en intervju framkom det att ett mätfel har skett i enkäten där en respondent besvarat påståendena utifrån ett dotterbolag snarare än moderbolaget. Det kan vara så att fler respondenter har gjort på liknande sätt, men det är inget som har kommit till författarnas kännedom.
2.5.2 Reliabilitet
Av etiska skäl är fallföretaget och respondenterna anonyma i rapporten, både för att värna om deras integritet men även för att undvika negativa konsekvenser för företaget och respondenterna som medverkandet i studien eventuellt kan medföra. Respondenternas befattningar nämns enbart i metodbeskrivningen i syfte att redogöra för vilka som har lämnat data genom intervjuer och enkäter. I resultatet anges inte vem som har sagt vad då det kan räcka med en befattning för att vissa läsare ska kunna identifiera en person.
Genom att samla in uppgifter kring ledningsgruppens strategiska arbete från flera personer i studien ges ett mer tillförlitligt resultat. Samtliga intervjuerna spelades in, transkriberades och verifierades av respondenterna för att säkerställa att korrekta uppgifter samlades in under intervjuerna. Samtidigt som studiens reliabilitet försvagas av att det i rapporten inte klargörs vem som har sagt vad och att transkriberingarna inte är offentliga kan anonymiteten bidra till att mer sanningsenliga svar gavs. Detta sammanlagt minimerar risken för fel och påverkan, vilket enligt Yin (2018) är målet med reliabilitet.
2.5.3 Generaliserbarhet
Eftersom studien är gjord mot ett fallföretag och förslagen som tas fram kring hur företaget ska kunna arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser är riktade mot fallföretaget är det en låg generaliserbarhet i studien. Vid en fallstudie undersöks enbart ett fall vilket inte kan ge en generell bild över hur det ser ut, däremot kan det ge ett komplement till en generell bild (Lindstedt 2019). Däremot kan förslagen som presenteras även vara intressanta för andra företag att implementera.
9
2.6 Hållbarhetsperspektiv
Samtidigt som studiens fokus avgränsas till klimatförändringar och hur företag kan bidra med att arbeta mot minskade utsläpp av växthusgaser går det inte att bortse från den sociala och ekonomiska hållbarheten, och den miljömässiga hållbarheten i helhet. I enlighet med detta tas samtliga dimensioner i beaktande under studiens gång och även i rapporten. De förslag som tas fram ska anses vara rimliga att implementera och hänsyn har därför tagits till de tre hållbarhetsdimensionerna.
10
3 Teoretisk referensram
I följande kapitel presenteras den teori som sedan används för att analysera och diskutera studiens resultat. Kapitlet avslutas med en summering av respektive avsnitt.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teoriavsnitt
I Figur 3 nedan beskrivs vilken eller vilka teoriavsnitt som kan kopplas till respektive frågeställning.
Figur 3: Kopplingen mellan studiens frågeställningar och teoriavsnitt.
3.2 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att riskera att kommande generationer inte ska kunna tillgodose sina behov (World Commission on Environment and Development (WCED) 1987). Begränsade resurser behöver hushållas med (Gulliksson 2018). Hållbar utveckling är ett ständigt förändringsarbete och hamnar därför aldrig i ett stillastående tillstånd (WCED 1987). Vid arbete kring hållbar utveckling hanteras tre olika dimensioner: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet (Ammenberg 2012). De tre dimensionerna är allmänt accepterade (Saunila, Nasiri, Ukko & Rantala 2019).
11
3.2.1 Hållbarhetsaspekter
Ekonomi är både en vetenskap som studerar lagarna i ekonomiska händelser och en praxis för utveckling av samhället, näringslivet och privatlivet (Gulliksson 2018). Den ekonomiska utvecklingen i samhället bedöms regelbundet utifrån hur ekonomins volym utvecklas exempelvis ifrån bruttonationalprodukt (BNP) (Gulliksson 2018). På grund av den höga konkurrenskraften på både den globala och lokala marknaden är en ekonomisk tillväxt och välstånd ett grundläggande krav för företag (Grant, Wong & Trautrims 2017).
Enkelt sagt handlar ekonomisk hållbarhet om att, enligt Saunila et al. (2019), säkerställa företagets långsiktiga ekonomiska balans. Ekonomisk hållbarhet innebär en stabilitet och långsiktighet i det ekonomiska systemet i samhället (Ammenberg 2012).
Den sociala hållbarheten syftar till människans utveckling, behov och kultur. Det kan exempelvis betyda att människor behöver vara vid god hälsa och av den anledningen är det bra att det finns sjukvård (Ammenberg 2012). När ett företag arbetar med social hållbarhet berörs frågor kring huruvida företaget främjar en god hälsa för de anställda, samt hur de ökar dess välbefinnande och säkerhet (Saunila et al. 2019).
Miljömässig hållbarhet, även kallad ekologisk hållbarhet, berör de yttre faktorerna som påverkar allt liv såsom människor, djur, luft och växter med mera (Ammenberg, Gustafsson & Hjelm 2013). Ekologi definieras vanligtvis som vetenskapen om förhållandena mellan organismer och deras miljö (Gulliksson 2018). Att vara miljömässigt hållbar handlar bland annat om att bevara den biologiska mångfalden, men även att resurser ska användas på ett effektivt sätt. Ekosystemets gränser ska inte töjas till den gräns där det inte kan återhämta sig, vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga ska bevaras (Gulliksson 2018).
3.2.2 Relationer mellan hållbarhetsaspekter
Svag och stark hållbarhet
Svag och stark hållbarhet beskriver två perspektiv på hållbarhet där svag hållbarhet innebär att de tre hållbarhetsaspekterna kan ersätta varandra medan stark hållbarhet innebär att ingen av aspekterna ska offras (Nasrollahi, Hashemi, Bameri & Taghvaee 2020). Utifrån det svaga hållbarhetsperspektivet kan hållbarhetsdimensionerna hamna i konflikt med varandra vilket exempelvis kan leda till att den ekonomiska tillväxten kan få ett större fokus än den miljömässiga hållbarheten (Nasrollahi et al. 2020). Rockström (2015) menar att en ekonomisk- och en miljömässig hållbarhet ses som motstridiga då den ekonomiska hållbarheten oftast sker på bekostnad av den miljömässiga hållbarheten.
I ett starkt hållbarhetsperspektiv arbetas det aktivt med att hitta lösningar som är bättre för miljön framför ekonomiska lösningar, exempelvis ta fram bättre källor för energi istället för att fokusera på kostnaden (Nasrollahi et al. 2020). Den miljömässiga hållbarheten är enligt Ammenberg (2012) den dimension som sätter ramarna då det utan ett miljötänk inte kommer ha någon betydelse av vad som sker i de ekonomiska och sociala frågorna. För att kunna bevara miljön och fortsatta att ha en bra tillgång till sötvatten och luft behöver den miljömässiga hållbarheten prioriteras över en ekonomisk tillväxt (Rockström 2015).
12 Win-Win
Vid win-win-situationer erhåller företaget fördelar inom två eller tre hållbarhetsaspekter samtidigt (Hahn, Figge, Pinkse & Preuss 2010). Enligt Jiang och Fu (2019) kan det finnas ett positivt samband mellan ekonomisk utveckling samt miljöskyddsarbete, vilket kan leda till en win-win situation. Albertini (2013) menar att det finns ett positivt samband mellan ett företags miljömässiga prestanda och dess ekonomiska prestanda, vilket exempelvis innebär att en förändring som kan medföra en miljömässig förbättring även kan ge en ekonomisk vinst.
Trade-off
Trade-off är en kontrast till win-win, där en förändring kan leda till en ekonomisk förlust till fördel för den miljömässiga hållbarheten (Hahn et al. 2010). Dock behöver förlusten inte vara stor för det ska handla om en trade-off, utan det handlar om att en konflikt mellan två hållbarhetsaspekter uppstår (Hahn et al. 2010). För att kunna ta ett beslut vid en avvägning behöver det undersökas vilka potentiella fördelar det kommer ge och vilka negativa effekter beslutet kan medföra (Wiréhn, Käyhkö, Neset & Juhola 2020).
Tid
I ekonomiska sammanhang görs kalkyleringar för att bedöma en investerings lönsamhet utifrån framtida intäkter och kostnader (Ammenberg 2012). En viss summa pengar har vanligtvis ett högre värde idag än i framtiden, vilket gör att beräkningar med tidspreferenser måste göras för att få en mer korrekt bild (Ammenberg 2012). Det kan dock vara svårt att uppskatta värdet för vissa typer av resurser såsom klimatpåverkan, naturområden och buller (Ammenberg 2012). Ekonomiska kostnader för investeringar i att arbeta mer miljömässigt hållbart kan på kort sikt vara höga medan det på lång sikt kan vara en god investering samtidigt som det gynnar miljön (Slawinski & Bansal 2015).
3.3 Växthuseffekten
Runt jorden finns ett lager av ett flertal gaser (bland annat koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorföreningar och ozon) som likt glaset på ett växthus släpper in solens strålning medan den värme som jorden utstrålar delvis reflekteras tillbaka (Ammenberg 2012). Utan den naturliga växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara närmare 35 grader Celsius kallare jämfört med hur det är nu (Naturvårdsverket 2019b). Dessa växthusgaser har alltid funnits i jordens atmosfär men på grund av mänsklig aktivitet ökar flera av gasernas koncentration, vilket leder till en starkare växthuseffekt (Naturvårdsverket 2019b).
Utsläppen av växthusgaser från exempelvis förbränning av kol och olja ökade i takt med övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle (Ammenberg 2012). Av ekonomiska och sociala skäl valde ett stort antal människor att flytta till framväxande industristäder och levnadssättet har sedan dess genomgått en märkbar förändring (Ammenberg 2012). Detta har utvecklats till att industrisektorn i modern tid står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser (IPCC 2014).
13 De olika växthusgasernas påverkan på klimatet skiljer sig från varandra utifrån gasernas bidrag till växthuseffekten och deras livslängd (IPCC 2014). För att möjliggöra jämförelser och summeringar för utsläpp av olika växthusgaser kan de räknas om till en gemensam enhet, vanligen kallad koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) (IPCC 2014). Vid beräkningar av klimatpåverkan används GWP100 (Global Warming Potential) som standard, vilket beräknar varje gas potentiella effekt på den globala uppvärmningen i ett hundraårsperspektiv (IPCC 2014).
Vid högre koncentrationer av växthusgaser reflekteras en större andel av jordens värmestrålning varpå den globala medeltemperaturen ökar (Ammenberg 2012). Den globala uppvärmningen förväntas ha kraftiga konsekvenser för människan och planeten i stort (IPCC 2018). Dessa konsekvenser inkluderar bland annat effekter på människors hälsa, tillgång till mat och vatten, samt den ekonomiska tillväxten. Den globala uppvärmningen medför också en höjning av havsnivån och ökad risk för kraftig nederbörd, översvämningar, torka och skogsbränder (IPCC 2018). Utöver detta påverkas även den biologiska mångfalden och ekosystemen både på land och i vatten. Om uppvärmningsnivåerna begränsas menar IPCC (2018) att även de förväntade effekterna kommer att begränsas.
3.4 Klimatpolitiska åtgärder
Att förändra sitt beteende utifrån långsiktig hållbarhet är inte något som människor gör frivilligt och det krävs därför åtgärder för att påverka människors beteenden (Ammenberg 2012). Exempel på sådana åtgärder kan, enligt Ammenberg (2012), vara olika typer av styrmedel såsom regleringar, skatter och kampanjer. IPCC (2014) menar att politiska åtgärder på flera nivåer (såsom internationell, regional och nationell nivå) kommer att ha en stor betydelse för att få effektiva gensvar gällande motverkandet av klimatförändringarna och anpassning till dess konsekvenser.
3.4.1 Globala överenskommelser
Under 1960-talet tilltog diskussionen kring miljöfrågor efter ett flertal allvarsamma miljöincidenter, däribland luftföroreningar som nått dödliga nivåer (Ammenberg 2012).
Efter ett förslag från den svenska regeringen (Runnalls 2008) anordnades den första stora internationella miljökonferensen i Stockholm år 1972 (Ammenberg 2012).
Representanter från 113 länder deltog vid Stockholmskonferensen, som bland annat resulterade i en deklaration med 26 principer gällande miljö och utveckling (UN 1972). I deklarationen uppmuntras utbildning och forskning, då spridningen av korrekt information är nödvändig för ett ansvarsfullt beteende från individer, företag och samhällen (UN 1972).
Problematiken kring klimatfrågan började uppmärksammas av media under 1980-talet och forskare arbetade för att lyfta fram frågan på ett internationellt plan (Svenska FN- förbundet 2019). Publiceringen av rapporten Vår gemensamma framtid (på engelska Our Common Future) år 1987 blev startskottet inför den kommande internationella miljökonferensen i Rio år 1992 (Ammenberg 2012; Runnalls 2008).
14 Klimatkonventionen
En ramkonvention om klimatförändringar antogs i Rio 1992 (Svenska FN-förbundet 2019). Konventionen, som trädde i kraft år 1994 har, enligt UNFCCC (u.å.b) skrivits under av 197 länder. I konventionen (UN 1992) definieras klimatförändringar som en förändring i klimatsystemet som direkt eller indirekt har orsakats av mänsklig aktivitet, och som inte beror på klimatets naturliga variation. Klimatkonventionens grundläggande mål är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären för att förhindra farliga förändringar i klimatsystemet (UN 1992).
Enligt klimatkonventionen (UN 1992) ska utvecklade länder ska ta ett större ansvar än utvecklingsländerna när det kommer till att förhindra klimatförändringarna, detta eftersom dessa länder står för majoriteten av tidigare och nuvarande utsläpp av växthusgaser (UNFCCC u.å.b). De länder, däribland Sverige, som konventionen ställer högre krav på finns listade i konventionens första bilaga, Annex I (UN 1992).
Parisavtalet
Parisavtalet syftar till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar och på så sätt förbättra implementeringen av klimatkonventionen och dess mål (UN 2015a). I artikel 2 i Parisavtalet (UN 2015a) fastställs tre mål:
1. att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas långt under 2 grader Celsius, och helst under 1,5 grader Celsius.
2. att öka anpassningsförmågan gällande klimatförändringarnas negativa effekter samt främja motståndskraften och utsläppsminskningen av växthusgaser.
3. att skapa finansiella flöden anpassade till utsläppsminskningen av växthusgaser.
Alla länder som har skrivit under avtalet ska vart femte år överlämna nationella klimatplaner innehållande en redovisning av landets utsläpp av växthusgaser och formulerade mål som landets avser att uppfylla till klimatkonventionens sekretariat (UN 2015a). Samtliga åtgärder för att nå Parisavtalets mål ska vara rättvisa och följa principen om gemensamt men uppdelat ansvar och kapacitet utifrån olika länders förutsättningar (UN 2015a). I linje med detta ska utvecklade länder möjliggöra utvecklingsländers arbete genom ekonomiskt stöd och stöd för teknisk utveckling (UN 2015a). Innovation utgör en central del för att långsiktigt och effektivt motverka klimatförändringarna och bidra till en hållbar utveckling samt ekonomisk tillväxt, och det är därför viktigt att möjliggöra och främja forskning och utveckling (UN 2015a).
Enligt IPCC (2018) måste utsläppen av koldioxid minska med runt 25 procent senast år 2030, jämfört med 2010 års nivåer, följt av netto-nollutsläpp senast 2070 för att målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2℃ ska uppnås. För att uppvärmningen ska hållas under 1,5℃ krävs det en minskning på 45 procent senast 2030 och netto- nollutsläpp till år 2050 (IPCC 2018). Rockström et al. (2017) menar att Parisavtalets mål samstämmer med vetenskapen och kan teoretiskt sett nås tekniskt och ekonomiskt. De första nationella klimatplanerna som länderna har överlämnat ligger dock inte i linje med
15 den utveckling som krävs (Dimitrov, Hovi, Sprinz, Sælen & Underdal 2019; Rockström et al. 2017; Tørstad 2020), och enligt Dimitrov et al. (2020) tilltog de globala koldioxidutsläppen 2017 efter några år med relativt stabila nivåer.
Trots komplexiteten i Parisavtalet är forskare och utövare eniga om avtalets relevans (Dimitrov et al. 2020). Huruvida avtalets fulla potential gällande effektivitet kan nås beror enligt Tørstad (2020) på implementeringen av de nationella klimatplanerna och ambitionen hos de länder som har skrivit under Parisavtalet. Den långsiktiga ambitionen och efterlevnaden av avtalet kommer troligen att påverkas av samspelet mellan Parisavtalet och den nationella politiken (Dimitrov et al. 2020). Enligt Dimitrov et al.
(2020) kommer avtalets utfall förmodligen att bestämmas genom en kamp mellan de som vill fortsätta att producera och konsumera fossila bränslen och de som vill minska utsläppen av växthusgaser.
3.4.2 EU-rätten
Genom ett medlemskap i EU kan Sveriges lagstiftning påverkas av de beslut om lagar och regleringar som tas på EU-nivå (Ammenberg 2012). EU har endast rätt att ta beslut om vissa frågor, vilket är fastställt i fördrag som samtliga medlemsländer har godkänt (Sveriges riksdag 2019). EU:s lagar kan delas upp i fem olika typer där tre är bindande:
förordningar, direktiv och beslut. Av dessa är det främst förordningar och direktiv som leder till ny lagstiftning (Sveriges riksdag 2019). En EU-förordning börjar gälla på samma sätt i alla EU-länder direkt när den träder i kraft (Sveriges riksdag 2019), och har därmed företräde framför svensk lagstiftning (Ammenberg 2012). Till skillnad mot en förordning sätter ett direktiv upp mål som medlemsländerna ska uppnå genom att stifta nya regleringar eller anpassa den befintliga lagstiftningen (Sveriges riksdag 2019).
Medlemsländerna i EU har överlämnat en gemensam nationell klimatplan kopplat till Parisavtalet till klimatkonventionens sekretariat (EU 2015). Det mål gällande utsläppsnivå som EU avser att uppnå innebär att utsläpp av växthusgaser ska minska med 40 procent år 2030 jämfört med 1990 (EU 2015).
3.4.3 Nationella regleringar
Förutsättningarna för olika länder gällande hållbar utveckling och miljöfrågor varierar, vilket är viktigt att tänka på vid förhandlingar om internationella överenskommelser (Ammenberg 2012). Befolkningsmängd, statsskick och ekonomisk situation är exempel på faktorer som både påverkar behovet och möjligheterna när det kommer till hållbar utveckling (Ammenberg 2012). I studier där länders miljöprestanda och klimatpolitik undersöks ligger Sverige högt upp på topplistan (Carbon Market Watch 2017; Wendling et al. 2020). Enligt Ammenberg (2012) ligger Sverige vanligtvis mycket bra till vid jämförelser mellan olika länders miljö- och hållbarhetsarbete, vilket kan tolkas som att Sverige har bra förutsättningar för att lyckas med hållbarhetsarbetet.
16 Miljöbalken
Trots att svensk lagstiftning allt mer påverkas av EU:s lagar fortsätter miljöbalken att vara en central del i den svenska miljölagstiftningen (Ammenberg 2012). Miljöbalken är en bred ramlag som består av sju avdelningar med totalt 32 kapitel. De flesta regler i miljöbalken är inte detaljerade eller exakta, utan preciseras i de förordningar och föreskrifter som regeringen och myndigheter utfärdar (Ammenberg 2012).
Bestämmelserna i miljöbalken gäller all mänsklig verksamhet som potentiellt kan föranleda en väsentlig påverkan på miljö och hälsa (SFS 1998:808).
Det klimatpolitiska ramverket
Riksdagen röstade år 2017 igenom ett klimatpolitiskt ramverk som innefattar en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd (Miljödepartementet 2017).
Ramverket ses som en viktig klimatreform i svensk historia och kommer att vara kärnan i Sveriges arbete för att uppfylla Parisavtalet (Miljödepartementet 2017). Den svenska regeringen ska, enligt klimatlagen (SFS 2017:720), årligen presentera en klimatredovisning till riksdagen, samt vart fjärde år lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan. Detta innebär att varje regering är skyldiga att utgå från de antagna klimatmålen i sin klimatpolitik och kontinuerligt redovisa hur arbetet går (Miljödepartementet 2017).
Ett av de nya klimatmålen är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara på noll senast år 2045 (Miljödepartementet 2017). Det finns möjlighet att nå målet med hjälp av kompletterande åtgärder, exempelvis åtgärder som gör att naturen kan ta upp mer koldioxid eller att bidra till klimatprojekt i andra länder, dock ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium vara minst 85 procent längre än utsläppen år 1990 (Miljödepartementet 2017). Enligt Gronow, Ylä-Anttila, Carson och Edling (2019) är detta det mest ambitiösa målet som något utvecklat land har satt.
Bland klimatmålen finns också två etappmål för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. År 2030 ska utsläppen vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och år 2040 ska de vara minst 75 procent lägre (Miljödepartementet 2017). Senast år 2030 ska även utsläppen från inrikes transporter, utöver inrikes flyg, vara minst 70 procent lägre än utsläppen 2010 (Miljödepartementet 2017).
Det klimatpolitiska rådet, som ingår i Sveriges klimatpolitiska ramverk, har som uppgift att göra en oberoende granskning av den samlade politik som regeringen lägger fram och utvärdera huruvida politiken är i linje med klimatmålen (Miljödepartementet 2017).
3.5 Klimatförändringarnas utveckling 3.5.1 Globalt
En handlingsplan för människor, planet och välstånd antogs år 2015 av United Nation (UN 2015b). Handlingsplanen, kallad 2030 Agenda, sträcker sig över 15 år och innehåller bland annat 17 mål för hållbar utveckling (UN 2015b). För att kunna nå önskvärda resultat
17 och minska de risknivåer som för närvarande ökar är behövs samverkan mellan de 17 målen (Cernev & Fenner 2020). Det är också viktigt att ta hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan målen, såsom att ett projekt för att minska nedbrytning av naturresurser kan ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten samtidigt som projektet kan öka förmågan att förhindra klimatförändringar och dess konsekvenser, vilket i sin tur ökar livsmedelssäkerheten (Zhang, Prouty, Zimmerman & Mihelcic 2016).
Dock menar Cernev och Fenner (2020) att det är osannolikt att målen för hållbar utveckling kommer att uppnås och rekommenderar istället ett långsiktigt tänkande där vissa av målen uppnås före andra.
Trots de ansträngningar som har gjorts på internationell nivå har genomföranden av politiken på nationell nivå varit otillräckliga (Howes et al. 2017). Dessa misslyckanden beror på en komplex samling av strukturella orsaker, fällor vid implementering och bristande kunskap. Howes et al. (2017) har observerat tre vanligt förekommande faktorer vid politiska misslyckanden: ekonomiska incitament för fortsatt utnyttjande av naturens resurser, otillräcklig kapacitet och/eller politiskt vilja hos regeringar samt en ineffektiv kommunikation till viktiga intressenter. Dessa faktorer samverkar med varandra, vilket skulle kunna tolkas som ett misslyckande med att framhålla hur hållbar utveckling kan leda till förbättringar för ekonomin, samhället och miljön (Howes et al. 2017).
Befolkningens relation till klimatförändringarna
Samtidigt som det finns en hög samstämmighet bland forskare kring klimatförändringarna och deras konsekvenser förbises det vanligtvis av den övriga befolkningen (Choi, Gao & Jiang 2019). Enligt Stoknes (2015) finns det fem typer av hinder som likt osynliga barriärer stänger ute informationen om klimatförändringar:
distans, katastrof, konflikt, förnekande och identitet.
Klimatförändringar kan vara svåra att ta till sig eftersom konsekvenserna sällan är synbara utan snarare utspelar sig på distans i både tid och rum (Stoknes 2015). Människor tenderar att uppmärksamma den globala uppvärmningen i samband med ovanliga väderhändelser och personliga upplevelser, exempelvis ökar antalet sökningar på Google inom ämnet
“global uppvärmning” vid perioder med onormalt höga lokala temperaturer (Choi, Gao
& Jiang 2019). Enligt Choi, Gao och Jiang (2019) är information och utbildning som relaterar till personliga och uppseendeväckande händelser effektiva metoder för att minska det informativa gapet mellan forskare och allmänheten. Om klimatförändringarna utmålas som en inkräktande katastrof som för med sig förluster, kostnader och uppoffringar kan dock ett undvikande beteende skapas (Stoknes 2015). Vid brist på praktiska lösningar slutar mottagaren att registrera återkommande information om katastrofen i samband med en växande rädsla och känslan av hjälplöshet (Stoknes 2015).
En inre konflikt uppstår när en persons kunskap kring vad som påverkar klimatet inte stämmer överens med personens agerande, exempelvis vetskap angående förbränning av fossila bränslen vid bilkörning (Stoknes 2015). På liknande sätt påverkas en persons attityd till klimatförändringar av de människor som personen ser som viktiga. Attityden
18 styrs långsiktigt av det faktiska beteendet och sociala relationer, varpå konflikter gällande beteende och socialt stöd kan försvaga attityden till klimatförändringar (Stoknes 2015).
Genom att förneka eller ignorera information om klimatförändringar kan känslan av rädsla och skuld undvikas (Stoknes 2015). Förekomsten av klimatförnekande åsikter varierar mellan olika samhällsgrupper (Bellew, Pearson, Goldberg, Rosenthal &
Leiserowitz 2020; Krange, Kaltenborn & Hultman 2018; McCright & Dunlap 2011). En studie i USA, gjord av McCright och Dunlap (2011), visar exempelvis att konservativa vita män i större grad förnekar klimatförändringarna och att mänskliga aktiviteter skulle vara den främsta orsaken till temperaturökningarna jämfört med andra vuxna i befolkningen. Slutsatsen att konservativa vita män är mer benägna än andra att förneka klimatförändringarna får stöd i senare studier (Bellew et al. 2020; Krange, Kaltenborn &
Hultman 2018). Enligt Stoknes (2015) beror inte förnekelsen på okunnighet, låg intelligens eller bristande information, istället grundar det sig på självförsvar.
Människor har en benägenhet för att ta till sig information som samstämmer med deras identitet, värderingar och uppfattningar (Stoknes 2015). Information som utmanar de övertygelser som är centrala för personens uppfattning om sig själv riskerar istället att förbises (Stoknes 2015; Wikforss 2017). Det finns situationer där personer vägrar att ändra sina åsikter trots att de blir motbevisade, i vissa fall kan ett sådant bakslag dessutom leda till en förstärkning av den felaktiga uppfattningen (Wikforss 2017). Människor tenderar att komma ihåg påståenden medan frågan om källans tillförlitlighet glöms bort (Wikforss 2017).
I en studie där 71 länder och en region (EU) undersöktes visar resultatet att det finns ett starkt positivt samband mellan ett lands angivna utsläppsmål i Parisavtalet och allmänhetens medvetenhet om klimatförändringar (Drummond, Hall, Sauer & Palmer 2017). Enligt Drummond et al. (2017) är det ett uppmuntrande resultat då många offentliga medvetenhetskampanjer och andra insatser bygger på att en ökad medvetenhet på individnivå även leder till att gemensamma eller tilltagande åtgärder ökar. Samtidigt som studien visar att det inte går att fastställa att en ökad medvetenhet leder till statliga åtgärder tyder resultatet av studien på att allmänhetens medvetenhet kan ha en stor betydelse för klimatpolitikens framgång (Drummond et al. 2017).
3.5.2 Nationellt
I december 2019 överlämnade Sveriges regering den första propositionen för en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen (Miljödepartementet 2019a).
Miljödepartementet (2019a) fastställer i propositionen att minskningen av utsläpp i Sverige går för långsamt och att de beslut som tas är avgörande för både planeten och de kommande generationerna.
Naturvårdsverket tar vartannat år fram referensscenarier för utvecklingen gällande utsläpp av växthusgaser i Sverige. De referensscenarier som Naturvårdsverket framställde år 2019 baseras på de styrmedel som var beslutade juni 2018 (Naturvårdsverket 2019c).
De beslutade styrmedlen kommer inte att räcka för att nå klimatmålet år 2045, där
19 utsläppen ska vara minst 85 procent lägre än 1990 (Klimatpolitiska rådet 2020;
Naturvårdsverket 2019c). Enligt scenarier utifrån beslutade styrmedel bedöms de totala utsläppen av växthusgaser inom svenskt territorium vara 34–41 procent lägre år 2045 än 1990. Även vid fullt utnyttjande av kompletterande åtgärder ligger utsläppen av växthusgaser överstiga klimatmålet (Naturvårdsverket 2019c). Klimatpolitiska rådet (2019) menar att de flesta sektorer (såsom elproduktion, uppvärmning, transporter och användning av arbetsmaskiner) behöver ha noll utsläpp 2045 för att målet om noll nettoutsläpp ska kunna nås.
Till följd av att framtagna referensscenarier baseras på styrmedel beslutade innan juni 2018 har Naturvårdsverket även tagit fram kompletterande scenarier (Naturvårdsverket 2019c). I de kompletterade scenarierna inkluderas även en skärpt reduktionsplikt som stegvis ska öka till 40 procent år 2030 och ett kommande CO2-krav på nya fordon som EU beräknas anta 2019 (Naturvårdsverket 2019c). Beräkningar utifrån referensscenarier och de kompletterande scenarierna indikerar på att målet inte kommer att nås. Enligt referensscenarierna, som enbart baseras på styrmedel beslutade innan juni 2018, uppskattas utsläppen av växthusgaser minska med 33–40 procent år 2030 jämfört med 2010 (Naturvårdsverket 2019c). De kompletterande scenarierna visar att utsläppen kan minska ytterligare, dock inte tillräckligt för att nå målet (Naturvårdsverket 2019c).
I proposition för den klimatpolitiska handlingsplanen framgår det att Sveriges minskning av växthusgasutsläpp behöver en brant nedåtgående kurva i närtid för att på ett effektivt sätt kunna bidra till begränsningen av den globala uppvärmningen (Miljödepartementet 2019a). Enligt Klimatpolitiska rådet (2020) är det därför förvånande att så få punkter i handlingsplanen bedöms ge nämnvärda utsläppsminskningar, jämfört med beslutade styrmedel, under den tidsperiod som handlingsplanen gäller. Dock saknar handlingsplanen i stor utsträckning både tidsbestämningar och bedömningar av åtgärdernas effekt på växthusgasutsläppen (Klimatpolitiska rådet 2020), vilket bör finnas med enligt klimatlagen (SFS 2017:720).
En av åtgärderna i den klimatpolitiska handlingsplanen är initiativet Fossilfritt Sverige, där ett stort antal aktörer från bland annat näringsliv, regioner, forskningsinstitutioner och organisationer samarbetar för att nå fossilfrihet (Miljödepartementet 2019a). Fjorton branscher (bland annat flygbranschen, fordonsindustrin, sjöfartsnäringen, stålindustrin, uppvärmningsbranschen och åkerinäringen) har inom ramen för initiativet tagit fram och presenterat färdplaner innehållande förslag på tillvägagångssätt gällande omställning till fossilfrihet och på vilket sätt politiken kan möjliggöra omställningen (Miljödepartementet 2019a).
Regeringen har i en budgetproposition föreslagit att satsa 600 miljoner svenska kronor per år 2020–2022 på något de kallar Industri-klivet. Genom detta initiativ vill regeringen underlätta för den svenska industrin att kunna ta klivet mot minskade utsläpp av växthusgaser och möjliggör även satsningar på tekniker som kan generera negativa utsläpp såsom avskiljning och lagring av koldioxid (Miljödepartementet 2019a). För närvarande ger Industri-klivet endast stöd till minskningen av processrelaterade utsläpp (Miljödepartementet 2019a).
