Den politiska bloggen

(1)

Medie- och kommunikationsvetenskap 41 – 60 p Kandidatuppsats

Seminarium 070302 Handledare: Tobias Olsson Examinator: Göran Palm

Den politiska bloggen

– ett forum för ironi och sarkasm

– En studie om den politiska bloggen som en framväxande genre

Författare:

Linda Nyström Helena Ruderfors

(2)

Linda Nyström och Helena Ruderfors

Sammanfattning

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.

Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär. Den teoretiska ram vi har valt att arbeta med utgår ifrån teorierna kring kommunikation, genre och retorik. Men vi har också försökt att se den politiska bloggens konsekvenser ur ett opinionsbildningsperspektiv. Dessa teorier har sedan angripit de utvalda politiska bloggarna i en kvalitativ metod där materialet har bestått av fyra politiska bloggar.

Utöver att den politiska bloggen har en funktion som tenderar, genom kronologisk publicering, att likna en ordinär dagbok, så visar resultatet att den politiska bloggens framväxande genre gestaltas av en ironisk och sarkastisk kommunikation. Den politiska bloggens kommunikation sätter författaren på ”höga hästar” och ger utrymme för smutskastning och förlöjligande av andra. De politiska bloggarna är, trots sitt politiska syfte, också en mediekanal som ger möjlighet till personifiering. Genom bilder och generell personlig gestaltning finns det möjlighet att visa att det finns en person bakom det politiska budskapet. Detta kan därför ses förstärka ethos i den politiska kommunikationen. Ytterligare förstärkning av inläggens relevans görs genom både länkning till andra bloggare men framförallt till journalistiska källor. Detta kan ses vara en länkning som förstärker en trovärdighet men också en länkning som skapar en relation med journalister. Denna relation kan vara en ingång i den lilla sfär som tenderar att skapa en intern cirkel som i sin tur ger en ingång i opinionsbildningen.

Vi avslutar studien i en diskussion som mynnar ut i att den så välrenommerade gräsrotsjournalistiken förkastas då det krävs att bloggaren tar sig in i den elitistiska cirkeln för att kunna agera opinionsbildande. Den framgångsrike bloggaren är därmed endast till för några få nätverksbyggande och retoriskt kommunikativa personer.

(3)

2

SAMMANFATTNING ... 1

1 INLEDNING... 4

1.1TEORETISK UTGÅNGSPUNKT OCH FOKUS... 6

2 PROBLEMDISKUSSION ... 7

2.1MÅL... 7

2.2SYFTE... 7

2.3AVGRÄNSNING... 7

2.4WEBLOG BLEV BLOGG... 8

2.4.1 Vad är en blogg? ... 8

2.4.2 Bloggens ursprung... 8

2.4.3 Bloggens omfattning ... 9

2.4.4 En fragmenterad bloggsfär... 9

3 FRÅN VALET 2006 TILL C-UPPSATS... 10

3.1METODVAL OCH URVAL... 10

3.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 11

3.3REFLEKTIONER ÖVER VÅR METOD... 12

3.4BEGREPP... 13

4 TEORI... 14

4.1ATT FÖRSTÅ MEDIERNAS TEXTER... 14

4.1.1 Kommunikation... 14

4.1.2 Politisk kommunikation ... 15

4.1.3 Genre ... 15

4.1.4 Retorik ... 17

4.1.4.1 Pathos, ethos och logos – retorikens tre grundpelare ... 17

4.2BLOGGEN ETT VERKTYG FÖR OPINIONSBILDNING... 18

4.3INTERNET OCH MÖJLIGHETERNA TILL OPINIONSBILDNING... 19

4.4OPINIONSBILDNING OCH AGENDA-SETTING... 20

5 DEN POLITISKA BLOGGENS GENRE – ETT FÖREMÅL FÖR ANALYS ... 22

5.1BLOGGEN SOM EN DEL AV INTERNET... 22

5.2DEN ”PERSONLIGA” BLOGGEN... 22

5.3DEN POLITISKA BLOGGEN SOM DAGBOK... 24

5.4BILDER OCH FILMER – ETT FÖRSÖK TILL PÅVERKAN... 25

5.5BILDERNAS TEXTER FÖRSTÄRKER... 27

5.6BLOGGINLÄGG – MÅNGA OLIKA SORTERS TEXT... 28

5.6.1 Premisser på olika vis... 28

5.6.2 ”Höga hästar”... 30

5.6.3 De olika texternas formalia ... 32

5.7LÄNKANDE – BLOGGENS STARKA SIDA?... 34

5.7.1 Textlänkar – en hjälpande hand? ... 34

5.7.2 Länkar till andra bloggar – medvetna eller omedvetna val?... 36

5.7.3 Självcentrerade länkar ... 37

5.8ANALYSEN SAMMANFATTAS... 38

6 SLUTDISKUSSION... 40

6.1SLUTSATS I PUNKTFORM... 42

6.1.1 Vidare forskning ... 43

7 KÄLLFÖRTECKNING ... 44

7.1LITTERATUR... 44

7.2ARTIKLAR... 45

7.3HEMSIDOR... 45

7.4BLOGGAR... 45

(4)

3

BILAGA 1 ... 47

EMPIRI... 47

Promemorian... 47

Federley... 47

Fredrich Legnemark ... 48

Ella Bohlin... 48

BILAGA 2 ... 49

PROMEMORIAN... 49

BILAGA 3 ... 53

FEDERLEY... 53

BILAGA 4 ... 55

FREDRICH LEGNEMARK... 55

BILAGA 5 ... 60

ELLA BOHLIN... 60

(5)

4

1 Inledning

Vi kommer i den första delen av studien beskriva studiens kärna och dess uppkomst. Därefter kommer vi visa på den problemdiskussion och frågeställning vi för. Vi vill också förklara hur bloggen ser ut och dess historiska bakgrund.

Medier har blivit ett naturligt inslag i vardagen och Gripsrud skriver att ”… medier sätter oss i förbindelse med världen utanför hemmet, kvarteret och jobbet”¹. Han menar att medierna hjälper oss att förstå att vi är en del av världen och att vi som individer ingår i ett samhälle.

Medier står i relation till oss genom kommunikation och vi som medieanvändare kan ses som föremål för ett ständigt mediebrus som omger oss i vardagen. Vi är i takt med detta också ett föremål för politisk påverkan då medier kan ses vara den primära kommunikationskanalen från politiker till väljare.

Det går alltså att påstå att vare sig man är hemma, sitter i bilen eller är på jobbet, så är man genom olika medier ett föremål för politisk kommunikation. Man skulle kunna säga att politisk kommunikation är en företeelse som dagligen förekommer i det vanliga livet. Den här sortens kommunikation är en slags övertygande kommunikation som ”bygger på att organisera en verklighetsuppfattning och erfarenheter hos dem som skall övertygas”.² Då kommunikation enkelt kan förklaras med att en sändare vill föra fram ett budskap till en mottagare, blir politisk kommunikation en kommunikation som vill övertyga mottagaren med politiska budskap.

Det sätt vi använder medier på i vardagen blir en rutin som vi inte reflekterar över. Att till exempel sätta på radion i bilen på väg till jobbet är inget som det förs en diskussion om, utan det sker omedvetet och utan eftertanke. Detta rutiniserade användande av medier gör att vi ständigt kan utsättas för bland annat, politik, politiker och deras kommunikation och vårt rutiniserade medieanvändande sker främst bland de traditionella medierna såsom tidningar, radio och television. Dessa medier har en så kallad gate-keeperfunktion. Den innebär en sorts filtrering hos medierna och dess organisationer där de innan publicering väljer vad som är viktigt och inte viktigt att publicera. Medierna ges på så sätt möjlighet att vid filtreringen av material avgöra vad som är centralt att publicera och sätter därmed en medial dagordning.

Maxwell McCombs³ beskriver hur medierna, genom att sätta den mediala dagordningen, även sätter dagordningen för oss medieanvändare. Han menar att det de traditionella medierna väljer att publicera och rubricera som nyheter, även blir det som vi medieanvändare har åsikter om. Läser vi tidningen på morgonen och lyssnar på radion på väg till jobbet, får vi nyheter presenterade för oss som vi sedan dryftar med våra arbetskamrater. Genom de traditionella mediernas filtrering har alltså medierna makten att avgöra vad som, för oss medieanvändare, är viktigt att ha åsikter om.

Tiderna förändras och på mediemarknaden har man, i takt med ny teknik, varit tvungen att anpassa sig och speciellt har denna anpassning skett inför det nya mediet Internet. På Internet har de traditionella medierna tagit ett steg längre med webbtidningar, webbradio och webbtelevision och har genom dessa etablerat ytterligare en mediekanal som kan nå nya målgrupper. På så sätt har Internet för många medieanvändare blivit en naturlig mediekanal och skulle kunna ses som ytterligare en del i det rutiniserade medieanvändandet.

1 Gripsrud, 2002, s 16

2 Heradsveit m.fl., 1992, s 11

3 McCombs, 2004

(6)

5 Internet har på så sätt medfört konkurrens för de traditionella medierna, och ett nytt fenomen som lyckats etablera sig på Internet är bloggen. Bloggen har kommit att bli ett verktyg som ger möjlighet att, för den vanliga människan, föra ut sina åsikter i ett medium utan att behöva ta sig förbi de traditionella mediernas filter. På Svenska Språknämndens hemsida beskriver man bloggen och dess användande på följande sätt:

Bloggandet har blivit så populärt att många journalister skriver bloggkrönikor och bloggartiklar, parallellt med sina vanliga artiklar. Men framför allt har bloggen blivit ett publiceringsmedium för icke-journalister. /…/ många menar att denna demokratisering av journalistiken är framtiden. Ingen kommersiell styrning, ingen redaktionell censur.⁴

Bloggen som ett nytt fenomen har gett nya möjligheter och under valet 2006 blev det tydligt att bloggen blev ett nytt forum för politisk kommunikation. Bloggen blev ytterligare en kanal att bedriva politik på och genom avsaknaden av den traditionella mediala filtreringen, blev det möjligt att bedriva politik på ett nytt sätt. Ett flertal aktiva politiker och dess anhängare bedrev parallellt med de traditionella medierna en valkampanj på bloggen. Precis som Språknämnden beskriver så finns det ingen styrning av bloggen och dess innehåll utan författaren till bloggen formar och skriver bloggen helt utifrån egen verklighetsuppfattning. Detta innebär att bloggen, precis som andra textformer, har skapat sig en egen ram för sitt uttryck och innehåll, och oavsett om den politiska bloggens genre är under framväxt eller inte, så kan det finnas tendenser till ett typiskt utseende som kan ses skapa en egen genre.

4 http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_ord.htm 2007-01-09

(7)

6

1.1 Teoretisk utgångspunkt och fokus

Genom Internet har det skapats ett nytt forum för politisk kommunikation, den politiska bloggen, och det har över tid getts utrymme för ett specifikt sätt att uttrycka sig på. Därför har vi i denna studie vår teoretiska utgångspunkt i teorierna kring politisk kommunikation och genrebegreppet. För att ytterligare kunna utröna hur den politiska kommunikationen tar form använder vi oss dessutom av teorin om retorikens tre grundpelare, ethos, pathos och logos.

Den politiska kommunikationens teorier beskriver hur kommunikation används för att förmedla och övertyga mottagaren av ett budskap och hur budskapet genom olika retoriska grepp kan användas för att ytterligare förstärka det budskap som har i syfte att övertyga. Hur används då den politiska kommunikationen på den politiska bloggen och hur kan vi genom teorierna kring genrebegreppet se hur innehållet tar sig uttryck? Genreteorierna visar på hur olika uttryck följer en väntad struktur, eller som Gripsrud beskriver genrebegreppet ”…en tät sammanknytning av enskilda element till en helhet – en väv av tecken.” ⁵ och tillsammans med den politiska kommunikationen och dess retoriska grepp, kan dessa teorier ses som utgångspunkter i vår studie.

Vår studie har kommit att handla om politiska bloggar och dess sfär. Bloggar där politiska företrädare diskuterar aktuella frågor men också det ideologiska ställningstagandet i olika samhällsfrågor. Demokratirådets rapport 2006 visar på bloggen och dess opinionsbildande effekt och det går, enligt rapporten, att konstatera att under valet 2006 användes den politiska bloggen flitigt av politiker och kandidater. Inför valet insåg dessa politiker möjligheten till ett nytt sätt att kommunicera med väljarna. Detta gjorde oss nyfikna på den politiska bloggen och dess utformning.

5 Gripsrud, 2002, s 156

(8)

7

2 Problemdiskussion

Bloggen som ett kommunikativt forum blir intressant ur ett genreanalytiskt perspektiv, detta även om den kan sägas vara en genre som är etablerad eller under framväxt. Den politiska bloggen har som ett kommunikativt forum till syfte att övertyga och för detta ändamål används den politiska kommunikationen innehållande retoriska grepp. Då pathos, ethos och logos är de tre grundpelare som bygger retoriken kan dessa ses som viktiga element för att utröna retoriska grepp inom den politiska bloggens framväxande genre.

Utifrån ett intresse för den politiska bloggen, dess politiska kommunikation, genre och retoriska grepp har vi formulerat ett antal forskningsfrågor som behandlas i den här uppsatsen.

Då bloggen är ett relativt nytt fenomen är frågorna till synes enkla men inte desto mindre viktiga. Att klargöra hur den politiska bloggens kommunikation ser ut, dess genre, samt att försöka se om denna genre bjuder på några speciella retoriska grepp är en viktig byggsten i ökandet av vår förståelse av bloggen som ett nytt medialt fenomen. Utifrån ovanstående diskussion ser studiens huvudfråga ut på följande sätt:

• Hur gestaltar sig den framväxande genren ”den politiska bloggen”?

Denna övergripande frågeställningen kan sedan brytas ner i mer konkreta frågor.

• Vilka utmärkande drag har den framväxande genren?

• Finns det vidare några retoriska kännetecken för denna genre och hur ser dessa i så fall ut?

Med utgångspunkt i dessa frågor har vi också arbetat fram mål och syfte för att ytterligare klargöra intentionerna med uppsatsen.

2.1 Mål

Det primära målet med uppsatsen är att studera ett antal uttalat politiska bloggar med särskild uppmärksamhet riktad mot att försöka urskilja de typiska drag som formar en genre i den politiska bloggsfären, samt att se om denna genre bjuder på några speciella retoriska drag som visar sig vara specifika för just denna genre.

2.2 Syfte

Syftet med vår uppsats är att nå en djupare inblick och utökad kunskap om den form som den politiska kommunikationen gestaltar i bloggsfären.

2.3 Avgränsning

Då vår problemformulering sträcker sig över ett stort analysområde är en avgränsning viktig för att klargöra vad vi inte kommer att bearbeta i vår empiri.

I vårt empiriska material finns möjligheten att också titta på den tolkning som görs av texterna, den så kallade hermeneutiken. Vi väljer dock i vår uppsats att inte arbeta med denna del av texttolkning. Eftersom hermeneutik är den del av texttolkning där man analyserar hur läsare tar emot och tillägnar sig texter och tal kommer vi heller inte arbeta med de

(9)

8 kommentarer från läsarna som finns till blogginläggen i vår empiri. Vi analyserar alltså inte den kommunikation som finns i diskussionen på bloggen.

Efter att ha beskrivit våra intentioner med studien kommer vi nu att kortfattat beskriva vad en blogg är och hur dess bakgrund ser ut. Anledningen till att vi visar på bloggens bakgrund är att denna fortfarande kan anses vara ett relativt nytt fenomen som vi tycker att det krävs en djupare förståelse för.

2.4 Weblog blev blogg

2.4.1 Vad är en blogg?

Bloggens historia inleddes på 1990-talet och definieras i boken ”Bloggtider” som

[E]n ofta uppdaterad webbplats vars startsida karakteriseras av förekomsten av ett antal daterade texter arrangerade i omvänd kronologisk ordning så att de senast skrivna kommer upp först.⁶

Användandet av bloggen ser väldigt olika ut och man använder den till allt från nyhetsrapportering till dagboksanteckningar och däremellan förekommer ofta att man använder bloggen med syfte att förmedla sina åsikter eller kunskaper. Den typiska bloggtexten är informell och kortfattad. Något annat som också kännetecknar bloggen är att den är lätt att uppdatera, vilket är en funktion som gör att bloggen skiljer sig markant från en vanlig webbsida. Bloggen används främst i USA som kan ses som dess hemland men bloggen har också blivit stor i länder som är mindre resursstarka och där yttrandefriheten är mer begränsad.⁷

Namnet blogg kommer från ordet weblog som myntades av Jorn Barger som refererade till både sin egen webbsida men även andra med detta namn. En weblog är en webbsida där man för en sorts dagbok, eller loggbok, över sitt eget surfande på Internet och genom loggboken vill man visa läsaren det man hittat på webben. Detta skiljer också bloggen från andra webbsidor då de flesta webbsidor försöker få sina läsare att stanna kvar på webbsidan medan bloggen hellre visar på hur man kan hitta andra intressanta föremål i cyberrymden.

2.4.2 Bloggens ursprung

Bloggens ursprung sägs bottna i en vanlig webbsida, men där länkarna till andra webbsidor hade en särskild betydande plats. Då detta är ett av bloggens kännetecken, att länka till andra bloggar, ser man Tim Berners-Lees webbsida som ursprungsbloggen men det finns dock fler webbsidor som hävdas vara de första bloggarna.⁸ Den som vidare nämns som bloggens fader är Dave Winer som var programmerare och som skapade ett av de första bloggprogrammen vid namn Radio Userland. Winer startade sedan flera andra webbsidor och den som sedan kom att räknas som en äkta blogg var Scripting.com där han skrev om nyheter, kommenterade och länkade till andra intressanta webbplatser.⁹

6 Våge m.fl., 2005 s. 9

7 Våge m.fl., 2005 s.10

8 Läs mer i Bloggtider, 2005

9 Våge m.fl., 2005 s. 11

(10)

9 2.4.3 Bloggens omfattning

Det är svårt att beräkna antalet bloggar. Det finns olika kriterier som kan användas för att definiera en blogg. Ett kriterium är huruvida aktiv bloggen är, då det finns bloggar som är startade men som inte uppdateras eller som uppdateras sällan. Undersökningar som gjorts visar på att det uppskattade antalet bloggar är 1,37 miljoner varav 0,9 miljoner är att betrakta som aktiva sådana.¹⁰ Dock visade det sig att när samma undersökning gjordes om, lite senare samma år, var motsvarande siffra för antalet bloggar 2,1 miljoner. Detta kan ses visa på den accelererande ökning av bloggar som sker inom bloggsfären, och att det inte går att se den som statisk utan att bloggsfären hela tiden är föränderlig och under ständig utveckling.

2.4.4 En fragmenterad bloggsfär

Bloggens användningsområde är inte samma för alla bloggar. En blogg kan bestå av allt från dagboksanteckningar till nyhetsrapportering och politiska diskussioner. Deras olika syften har lett till att bloggsfären har blivit fragmenterad och detta kan ses ha skapat olika bloggsfärer som tematiserats under olika områden. Som exempel på de olika bloggarna och dess olika områden så går det att nämna modebloggar, politiska bloggar och personliga bloggar. Utifrån denna fragmentering har bloggen hamnat under olika rubriker och under olika ämnen som kan ses representera bloggarnas intresse.

Sammanfattningsvis så kan man säga att bloggen snabbt har gått från att vara en dagbok, eller en så kallad loggbok, till att vara ett kommunikativt forum för vem som helst. För att vidare fokusera på den politiska bloggen går det att se att det genom en oerhörd snabb ökning av användandet av bloggen så har den blivit ett politiskt forum att räkna med. Demokratirådet har visat på att valet 2006 blev genombrottet för den politiska bloggen och att det var detta val som blev startskottet för den politiska bloggens genomslagskraft i Sverige.

10 Våge m.fl., 2005 s. 23

(11)

10

3 Från valet 2006 till C-uppsats

I detta kapitel kommer vi att visa hur vi har valt att arbeta med vår studie. Vi kommer att visa på vårt val av metod, tillvägagångssätt samt vilket material vi har utgått ifrån. Därefter kommer vi att föra en diskussion om hur vi har valt att analysera det empiriska materialet för att sedan avsluta kapitlet med att diskutera eventuella metodproblem.

Det kan sägas att det rådande medielandskapet har tilldelats ytterligare ett inslag genom bloggen och eftersom valrörelsen 2006 gav möjligheten att följa ett antal unga och hungriga politikers bloggande, blev det vår inkörsport till den så kallade bloggsfären.

Våra studier inom medie- och kommunikationsvetenskap har gett oss en förståelse för bloggens potential som ett nytt medium. Dessutom har det genom ett frekvent surfande bland de politiska bloggarna blivit uppenbart för oss att det inte behöver hända mycket under en valrörelse för att det ska uppdateras på bloggen och aktualiseras som en politisk fråga. Det har dessutom blivit synligt för oss att de skrivande politikerna är hängivna bloggen och dess läsare. Följer man bloggens inlägg och dess kommentarer går det att se att många diskussioner och kommentarer på bloggen ofta slutar i någon sorts överenskommelse, så trots att bloggare och läsare faktiskt inte delar samma åsikter så är det är sällan som diskussioner slutar i osämja. Den politiska bloggen och dess närliggande kommentarer håller ofta god ton och är underhållande för läsaren. Detta är sammanfattningsvis det man kan säga efter att ha läst många bloggar i den politiska sfären under en lång tid, vilket vi har gjort som ett led i vår studie och det skulle faktiskt kunna gå att påstå att denna personliga förkunskap, tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna kan ses ligga till grund för vårt val av uppsatsämne.

3.1 Metodval och urval

För att kunna se hur den politiska bloggens politiska kommunikation och dess genre ser ut, och för att se eventuella retoriska grepp, har vi valt att använda en kvalitativ metod. Denna angreppsmetod har gett oss möjlighet att göra en mer djupgående analys för att få svar på uppsatsens problemformulering.

Från att ha haft en hel bloggsfär att surfa runt på var det nödvändigt med en avgränsning för att kunna fokusera och hämta empiriskt material. För att kunna urskilja vad som kännetecknar en politisk bloggenre och med bakgrund i detta försöka se om den genre som finns innehåller några retoriska drag, har urvalet utgått ifrån fyra olika politiska bloggare. Vi har valt att arbeta med politiska bloggar som är skrivna av; Fredrick Federley, Ella Bohlin, Fredrich Legnemark samt Jonas Morian.

Dessa fyra politiska bloggar har utifrån vår förkunskap från bloggsfären valts ut med anledning av att de kan ses som representativa för den politiska bloggen. Deras upplägg och utformande av bloggen kan, enligt oss, generellt ses vara karakteristiska för politiska bloggar.

Vidare har också urvalet skett mot bakgrund av våra mer fria studier av bloggandet som fenomen och har genom dessa förkunskaper väckt förslag om att Fredrick Federleys aktiva blogg var en bra startpunkt, därifrån har vi – via snöbollsurval – tagit oss vidare i bloggsfären.

Och för att kunna få en övergripande bild av den övriga politiska bloggsfären och har också webbsidorna ”Bloggtoppen.se”¹¹ och ”Politikerbloggen.se”¹² legat till grund för urvalet och vi

11 www.bloggtoppen.se

(12)

11 har genom dessa sidor kunnat se vilka politiska bloggar som har varit aktiva och välbesökta.

Detta har dessutom gett ytterligare insyn i hur bloggsfären till synes gestaltar sig.

Kraven på de utvalda bloggarna har varit att de ska ha en frekvent uppdatering och ett politiskt syfte med sin blogg. Det har också varit av fördel att bloggarna varit välbesökta.

Vidare har den frekventa uppdateringen och det till synes politiska syftet varit viktigt för urvalet, då det kan sägas att frekvent uppdaterade bloggar visar på att författaren har ett syfte med sin bloggning.

Vidare har de utvalda bloggarna i sin tur blivit avgränsade till sju inlägg ur varje blogg och det empiriska materialet har genom det fått ett urval som över tid kan vara allt från tre dagar till en vecka. Variationen beror på hur ofta författarna till bloggarna lägger ut sina inlägg på respektive bloggsida och för att få en jämn fördelning på antalet inlägg har denna avgränsning varit nödvändigt. Genom detta har vi vunnit en bredd i urvalet då alla de bloggar som ingår har kunnat tillföra det empiriska materialet en likvärdig balans.

Ovanstående urval blir då vårt empiriska material som beskrivs i bifogade bilagor. Bilaga 1 består av en beskrivning över bloggarna och dess upphovsmän i allmänhet. Bilaga 2-5 är utdrag av de inlägg vi använt oss av i analysen. De videos som analyseras från bilaga 4 är inte dokumenterade i empirin av tekniska skäl. Dessa har vi dock beskrivit ingående i vår analys för att tydliggöra dess innehåll.

3.2 Tillvägagångssätt

För att analysera inläggen på de fyra bloggarna har de skrivits ut på papperskopior och dessa har sedan använts som arbetsmaterial då teorierna kring politisk kommunikation, genre och retorik varit grunden för vår analys av materialet. Vilka gemensamma drag finns i urvalet som kan ses vara de uttryck som beskriver den framväxande politiska bloggens genre? Genom att titta på de drag som är gemensamma för den politiska bloggen har den delats in i olika delar som kan ses vara utmärkande för en framväxande genre. Detta har gett en bra överblick över de fragment som kan vara betydande för att kunna se och analysera den politiska bloggens genre. De gemensamma och utmärkande drag vi tycker oss se har varit den politiska bloggens bilder, bildtexter, texter, hyperlänkar och bloggen som en del av Internet. Vi har utifrån dessa delar analyserat den politiska bloggens argumentationsteknik, disposition, drivna teser och antiteser ur ett retoriskt perspektiv. Detta har gjorts för att kunna tydliggöra den politiska kommunikationen på den politiska bloggen.

Genom teorier i politisk kommunikation har analysen försökt se vilka argumenterande drag som finns och dessa argument skulle vidare kunna härleda till en typisk politisk kommunikation. Vilka retorisk grepp har sedan använts i bloggarnas texter och bilder, och vad har syftet varit med det specifika sättet att argumentera? Vidare har analysen försökt att se huruvida den politiska bloggens författare, genom hyperlänkar, vill förstärka sin egen eller försvaga andras argumentation genom att använda olika retoriska grepp.

För att konkretisera vårt tillvägagångssätt i den retoriska analysen så kommer vi nu att göra en närmare beskrivning på hur vår retoriska analys har gjorts. Vi har genom de tre olika pelarna i retoriken analyserat bloggarnas olika påståenden och argumentationer. Genom ethos har vi sökt efter viljan hos författaren att föra en stark argumentation med fokus på sin egna trovärdighet. Vidare har vi tittat efter känslouttryck som kan hänvisas till det pathos som

12 www.politikerbloggen.se/

(13)

12 författarna använder sig av för att argumentera. Slutligen har vi också tittat på det logos som kan ses vara den pelare som bygger en faktagrund i argumentationen. Dessa tre pelare kan antingen försvaga eller förstärka varandra och detta har gjort att vi har försökt att se hur argumentationen både kan ses förstärka men också försvaga bloggarens texter och bilder.

Utöver ovanstående beskrivna teorier och tillvägagångssätt har dessutom studier som presenterats i artiklar använts som ett komplement. Dessa artiklar ingår, tillsammans med bloggen, i ett nytt och aktuellt område inom medieforskningen. Dessa kan därför ses som intressanta då ny forskning inom nya mediala fenomen är angelägna ur ett framåtdrivande perspektiv inom forskningen.

3.3 Reflektioner över vår metod

Det skulle naturligtvis vara möjligt att närma sig bloggandet på andra sätt. Med en intervjustudie hade det till exempel varit möjligt att ta reda på mer om hur de olika författarna tänker och vad de avser med sitt bloggande. Men eftersom syftet är att studera den framväxande genren och dess retoriska särdrag hade nyttan med ett sådant närmande varit begränsad.

Vårt urval, som tidigare beskrivits, består av fyra politiska bloggare som vi utifrån vår förkunskap har funnit genom snöbollsmetoden. Denna förkunskap finner vi vara en stor tillgång men kan också ses vara en svaghet eftersom det till synes representativa urvalet kan vara bedragande i förhållande till den förkunskap som finns om den politiska bloggen. Att använda sig av snöbollsmetoden kan ses som det mest givande valet, då det inte finns någon specifik organisation som har alla politiska bloggar registrerade. Ett alternativt sätt att göra ett urval bland det politiska bloggarna skulle kunna vara att genom ett obundet slumpmässigt urval hitta bloggar på olika bloggportaler, som till exempel ”Politikerbloggen.se”. Nackdelen med en sådan urvalsmodell är dock att dessa webbplatser producerar och distribuerar bloggar, varför det hade kunnat bli ensidigt då bloggarna från dessa webbsidor har mer likriktad layout.

Sättet att angripa det empiriska materialet hade kunna ske utifrån andra textteoretiska områden. Eftersom retoriken är en del av semiotiken skulle det empiriska materialet kunnat angripas från ett omfångsrikare perspektiv. Semiotik analyserar en text genom att titta på strukturer och tecken, vilket bildar olika system. Att analysera en text semiotisk är också att kunna se och ta ut de olika byggstenar som texten är systematiserad i. Det hade också kunnat vara intressant att göra en narrativ analys på de politiska bloggarnas inlägg och därmed kunna se på den berättande formen som den politiska bloggen visar.

(14)

13

3.4 Begrepp

I vår studie används ett antal begrepp som kan ha olika definitioner beroende på vem det är som använder dem. Här nedan ges den definition som är aktuell i denna studie.

Traditionella medier – I denna studie används begreppet traditionella medier som definition på medier som, till skillnad från till exempel Internet, har funnits under en längre tid och som har blivit en naturlig del av människors vardag. Vi menar då tidningar, radio och television.

Politisk blogg – Med politisk blogg åsyftas i denna studie bloggar som har ett till synes politiskt syfte och som använder sig av en politisk övertygande kommunikation.

(15)

14

4 Teori

Teoriavsnittet presenterar först de teorier vi använder oss av för att förstå mediernas texter.

Dessa sträcker sig från kommunikation, politisk kommunikation, genre till retorik och dess tre grundpelare, ethos, pathos och logos. Vidare kommer vi att beskriva de övergripande teorierna som finns om bloggen och Internet ur ett opinionsbildningsperspektiv. Efter att ha visat på de olika teorierna om politisk kommunikation, genre, retorik samt bloggen och Internet som opinionsbildande verktyg vill vi för läsaren kort presentera några av de teorier som finns om opinionsbildning och agenda – setting. Som avslutning kommer vi sedan att sammanfatta teoriavsnittet med att visa vilka teorier vi kommer att använda oss mest av, detta för att förhoppningsvis göra det lättare för läsaren att förstå vilka teorier vi tycker är viktigast men även för att kunna följa vår röda tråd när vi går in i vår analys.

4.1 Att förstå mediernas texter

Bloggarnas syfte, att kommunicera budskap genom texter, är i sig en kommunikationsform som kräver närmare förståelse. Men det är i grund och botten viktigast att ha en generell förståelse för mediernas texter ur ett kommunikativt perspektiv. Inom området texter och kommunikation finns det ett antal teorier som är viktiga och som kan ses ligga till grund för hur det går att se på antingen talande eller skrivande texters kommunikation och dess budskap till läsaren.

4.1.1 Kommunikation

En enkel form av kommunikationsteori bygger på en modell som visar hur meddelande kommuniceras från sändare till mottagare.

Sändare Meddelande - Mottagare

Detta är en förhållandevis enkel och teknisk beskrivning på kommunikation men dock ganska logisk eftersom den visar de tre viktigaste elementen i all kommunikation.¹³ Det går generellt att beskriva kommunikation som att sändaren, genom en kanal, väljer ett sätt att förmedla ett budskap med en metod som mottagaren kan förstå. Denna enkelt beskrivna modell kompliceras när budskapet i takt med mottagarens mottagning av meddelandet tolkas, hermeneutiken. Hermeneutiken handlar om vad det innebär att förstå något och hur mottagaren når en förståelse och genom det skapar mening.¹⁴ Gripsrud beskriver tolkningen som en process där texten får mening i mötet mellan textens element och läsarens huvud. Han menar dessutom att mottagarens tolkning av texter och läsning kommer från individuella och personliga erfarenheter, attityder och kunskaper.¹⁵ Han skriver ”Förståelsehorisont är den hermeneutiska samlingsbeteckningen på alla de förutsättningar vi har när vi försöker förstå en text.”¹⁶

Genom den möjliggjorda kanal som Internet och bloggen utgör finns det genom texter och bilder möjlighet att sända budskap som kan liknas vid ”en plats som har bra vägar” ¹⁷ och som kanaliserar avsända budskap till mottagare. Bloggen kan därför ses som en kanal som

13 Gripsrud, 2002

14 Gripsrud, 2002

15 Gripsrud, 2002

16 Gripsrud, 2002 s. 173

17 Gripsrud, 2002

(16)

15 kommunicerar ut åsikter och tankar men som också rymmer möjlighet till en diskussion då läsaren till bloggen kan lämna kommentarer och på det sättet diskutera det av författaren skrivna inlägget. Utifrån detta så finns det forskning som visar att kommunikation som begrepp kan bland annat ses ur två perspektiv, envägsmodellen eller tvåvägsmodellen. Dels kan man se den som förmedling av olika budskap och attityder men även förmedling av känslor mellan sändare och mottagare. Men det går också att se kommunikation som en aktivitet som pågår mellan sändare och mottagare och som generar ett utbyte av meningar och ståndpunkter. Här beskriver Larsåke Larsson att synen på sändare och mottagare suddas ut och istället blir de inblandande deltagare i kommunikationen.¹⁸ Samme författare hänvisar i samma mening till ”en process där deltagarna tillsammans skapar och delar information i syfte att nå ömsesidig förståelse” ¹⁹

Den politiska bloggen kan sägas ha som syfte att, som tidigare beskrivits, dryfta åsikter och skapa debatt. På så sätt kan kommunikation beskrivas på flera olika sätt, från att hålla ihop grupper och erhålla information, till att övertala och att utöva makt. Det är genom ett flertal variabler som människor kommunicerar med varandra och skapar sig förståelse för sin omvärld.²⁰ Med en ökad förståelse för hur kommunikation fungerar kommer teoribeskrivningen ta ett steg ytterligare genom att titta på politisk kommunikation och detta eftersom den politiska bloggen och dess kommunikation står i fokus.

4.1.2 Politisk kommunikation

Bloggen som samtalsform är snabb och direkt och de personer som tror på bloggarnas demokratiska potential pekar framförallt på interaktiviteten och det personliga tilltalet.²¹ Detta kan sägas vara en politikers dröm att nå väljarna på ett enkelt och personligt sätt och bloggarna ger möjlighet för politiker och de politiska partierna till en direkt kanal till väljarna utan journalistisk förmedling och redigering.²² Det kan därför vara intressant att se hur de politiska bloggarnas författare, som sändare, retoriskt använder sig av bloggen som kanal och på det sättet kommunicera med sina väljare.

De politiska bloggarna är bloggar som skrivs av politiskt aktiva människor som vill övertyga och förföra sina läsare med sina åsikter. Eftersom den politiska bloggen är ett kommunikativt forum för politiker och dess anhängare skulle det kunna vara ytterligare ett sätt att driva en politisk kommunikation för att på så sätt övertyga och kanske till och med skapa opinion.

Politisk kommunikation är en sorts kommunikation som har för avsikt att övertyga och att övertyga ”bygger på att organisera en verklighetsuppfattning och erfarenheter hos dem som skall övertygas”.²³ Politik kan ses vara att göra saker med ord, och att göra saker med ord är att kommunicera.

4.1.3 Genre

Har den alltmer utbredande politiska bloggen kännetecken som visar på att texterna är uppbyggda retoriskt för att stärka den politiska kommunikationen? Bloggens utformning kan i sig ses som ett nytt fenomen och innehåller flera olika delar och fragment som kan vara intressanta ur ett perspektiv som analyserar en genre, antingen genren anses finnas eller vara

18 Larsson, 2001

19 Larsson, 2001, s 26 (Rogers 1995:5, i boken översatt)

20 Larsson, 2001, s 12

21 Petersson m.fl., 2006

22 Petersson m.fl., 2006

23 Heradsveit m.fl. 1992, s 11

(17)

16 framväxande. Men det är också intressant att söka efter om den politiska bloggen använder sig av retorik i sina texter och utformning som innebär ett större förtroende för innehållet, och som eventuellt skulle kunna ses öka förtroendet för författaren själv. För att kunna föra en analys ur detta perspektiv kommer avsnittet vidare att beskriva teorierna om genre och retorik och retorikens tre grundpelare.

Gripsrud menar att för att förstå kommunikation genom medier är genre ett centralt begrepp, då genren föreslår ett visst sätt att föra sig i till exempel en text.²⁴ I författandet av en text finns det olika förhållningssätt beroende på vilken genre författaren skriver i och Gripsrud ger komedi, drama och skräck som exempel på olika genre som filmer kan utspela sig i. Han menar att dessa olika filmgenrer utgör olika förhållningssätt till de olika filmerna och förväntningarna på olika filmgenre är olika beroende på vilken genre de tillhör.

Begreppet genre skulle också kunna utgöra en helhet som från betraktarens ögon förefaller naturlig, och som alltså innehar olika delar som kontextuellt kan definieras om en genre.

Karlberg beskriver detta som en förståelse av helheten och delarna, texten och kontexten.²⁵ Hon menar att en specifik genre innehåller delar som bygger en helhet. För att exemplifiera detta beskriver hon hur exempelvis en specifik textgenre tillhör ett speciellt sätt att skriva, publiceras på specifika platser och att de har specifika relationer till andra texter som de kan härledas till beroende på de olika texterna. Dessutom så menar hon att en text inte endast behöver tillhöra en enda genre.

Medan både Gripsrud och Karlberg diskuterar hur olika genrer ser ut och gestaltar sig så menar Denis McQuil dessutom att innehållet i en genre anpassas för att passa in i en redan utformad och befäst sådan. I boken ”Masskommunikationsteori” har Denis McQuil grundligt beskrivit nyhetsmediernas utmärkande genrer och formulerat hur innehållet i nyhetsrapporteringen anpassas efter denna genre och det förväntade sättet att presentera nyheterna på. Han menar att nyhetsrapporteringen i medierna har blivit ett forum där formen för nyhetsrapportering skall passas in på ett speciellt vis. Han menar alltså att för nyhetsrapporteringens genre kräver att det som presenteras passar in i genrens utformning.

Detta tyder på att inom denna genre så rapporteras det nyheter som är aktuella, återkommande händelser och det beskrivs också hur nyhetsrapporteringen karaktäriseras av ytliga och säljbara nyheter.²⁶ Undertexten till detta kan tyckas innehålla kritik mot att nyhetsrapporteringen är inramad och att den befrämjar endast en viss typ av nyheter.

För att föra diskussionen vidare i teoriavsnittet och hålla den inom tänkt område så är det intressant att sätta ljus på den överenskommelse mellan texters skapare och texters läsare som genren innebär. Och inom Internet och dess värld kan man hävda att Internet med sin kapacitet för snabba och lätthanterliga nyheter har gett utrymme för bloggen att forma sig i en egen sfär. Bloggare och dess läsare har skapat sig en relation som kan ses bygga på outtalade överenskommelser. Denna relation kan enligt Gripsrud vara en förklaring på begreppet genre då en genre kan skapa olika förväntningar. Inom dessa förväntningar finns koder och kulturella konventioner som är för givet tagna och bestämda inom en viss kultur.

24 Gripsrud, 2002

25 Karlberg m.fl., 2001

26 McQuil 1983

(18)

17 4.1.4 Retorik

För att visa på ytterligare perspektiv på en kommunicerande text finner vi läran om konsten att tala väl och övertygande, retoriken, som intressant. Detta kan enkelt överföras till texter som genom väldisponerad och övertalande text, kommuniceras på ett rakt och precist sätt.

Och som därför kan upplevas som rättfärdigt och sanningsenligt. Gripsrud beskriver en övertalande text som en medveten produktion i förhållande till mottagarens tolkning, och ett försök till att få mottagaren att acceptera och förstå. Han fortsätter med att säga att retoriken bygger på strategiska val som bygger på var, när och hur en text kommuniceras. Han fortsätter sin beskrivning av retoriken ur ett annat perspektiv. Retoriken kan bli liktydig med propaganda och på så sätt ses som något”… där man i tal och skrift använder ett överflöd av språkliga bilder och teatraliska uttryckssätt på bekostnad av ett sakligt meningsinnehåll”.²⁷ Han menar att retorikens möjlighet till språklig övertygelse tar överhanden och lägger innehållets kärna åt sidan för att dramatisera en text eller ett tal. När vi nu fått insikt i teorierna kring kommunikation, genre och retorik kommer vi nu att ge läsaren en chans att förbereda sig ytterligare inför den kommande analysen. Detta gör vi genom att slutligen beskriva retorikens tre grundpelare, ethos, pathos och logos.

4.1.4.1 Pathos, ethos och logos – retorikens tre grundpelare

Bloggarna har genom sitt upplägg möjlighet till bilder, texter, bildtexter och andras kommentarer för att bygga upp en helhet som tillsammans blir en blogg. Alla delar av en blogg är fragment som, på ett eller annat sätt, har som avsikt att kommunicera. Retoriken delas in i tre grundpelare, pathos, ethos och logos. Ethos hänger samman med förtroende för kommunikatören och dennes roll. Ett väl inarbetat förtroende ger kommunikatören ett starkt ethos. Ett starkt ethos kan vara medvetet konstruerat då talaren själv vill tillskriva sig ett starkt förtroende för att vinna tillit hos sin publik. Antingen kan alltså en person ha, sedan tidigare, ett naturligt och inarbetat förtroende hos publiken eller så använder han eller hon sig av väl beprövade och strategiska grepp som uppfattas och som tolkas förtroendeingivande.

Vidare så handlar den andra grundpelaren pathos, om känslor, både kommunikatörens och dennes publik. Att retoriskt arbeta med pathos innebär att kommunikationen bygger på publikens känslor eller att kommunikatören retoriskt kommunicerar med stark känsla och inlevelse. Ett inspirerande, kärnfullt och personligt engagemang i kommunikationen hävdar ett starkt pathos och kan få publiken att tolka kommunikationen på ett övertygande sätt.

Slutligen så betyder logos, som beskrivs som en tredje pelare, ett förtroende inför kommunikatörens faktabaserade och sakliga argument för att övertyga. Logos är den del av retoriken som appellerar till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser.²⁸ Hur och på vilket sätt kommunikatören använder sig av fakta är avgörande för hur starkt dennes logos är.²⁹ Utifrån dessa tre grundpelare skulle vi alltså kunna urskilja om det finns retoriska drag i bloggen som förstärker eller kanske till och med försvagar kommunikationen som dessutom skulle kunna ligga till grund för den politiska bloggens eventuella utarbetade genre.

27 Gripsrud, 2002 s. 195

28 Bergström m.fl., 2005

29 Karlberg m.fl., 1998

(19)

18

4.2 Bloggen ett verktyg för opinionsbildning

Varför ska man blogga? I artikeln ”Why we Blog?”³⁰ beskrivs hur människor använder sig av bloggar. Den studie som artikeln bygger på visar att man använder bloggen som dagbok, för att få inspiration samt som ett forum för att diskutera samhällsfrågor. I boken ”Bloggtider”

bekräftas detta, då man skriver att bloggen oftast används till dagboksliknande anteckningar som kan röra författaren till bloggens egna vardagsliv eller reaktioner på händelser i omvärlden. Men från att vara av dagbokskaraktär och ett allmänt diskuterande forum, föreslår olika teorier att bloggen har fått större betydelse än så. Boken ”Bloggtider” beskriver till exempel hur bloggar blivit en bärande del av Internet och som opinionsbildare har den blivit en allt vanligare företeelse, inte minst i de traditionella medierna.³¹ Genom möjligheten att vara snabbare, rikare på åsikter och på subjektiva vinklingar än traditionella medier har bloggen blivit ett forum för medborgerlig journalistik, den så kallade gräsrotsjournalistiken.

Trots studier som visar på den möjlighet som bloggaren har som opinionsbildare krävs det trots allt vissa saker av bloggaren för att han eller hon ska vara med och påverka den allmänna opinionen. Det hjälper kanske inte att bloggen är frekvent uppdaterad eller att den är välbesökt, utan det krävs också att bloggen är välkänd hos andra bloggare och dess bloggsidor, och även hos journalister och andra inflytelserika personer i mediebranschen.

I artikeln ”Web of Influence”³² av Daniel W. Drezner och Henry Farrell beskrivs bloggandets inflytande på den allmänna opinionen. De beskriver hur den rika bloggaren kan sätta agendan och hur den rika bloggaren är den som har sin blogg länkad till ett brett nätverk av bloggar.

Dessa bloggar uppsöks ofta av både ”vanliga” människor och journalister. Författarna beskriver också hur bloggare ofta kontrollerar fakta i de traditionella medierna. De menar att bloggare tenderar att rätta och påpeka fel i de traditionella mediernas fakta och påståenden på sina bloggar. De traditionella medierna använder sig i sin tur av bloggare som källa till specialiserade kunskaper och författarna menar att detta resulterar i att bloggen kan bli opinionsbildande.

Detta går enligt olika studier att se på skilda sätt. Till exempel så hävdar författarna till artikeln ”Agenda-setting and issue salience online”³³, att eftersom bloggarna ofta kommenterar och diskuterar de traditionella mediernas prioriterade frågor bidrar bloggandet till reproduktionen av dessa.

Med andra ord kan det krävas en hel del av en blogg som är opinionsbildande. Det krävs dels att bloggen är vällänkad hos andra bloggare, dels att bloggen är välkänd och välanvänd hos journalister. Kan man se att det finns en relation mellan bloggare och journalister och i så fall hur ser den ut? I artikeln ”Mapping the journalism-blogging relationship” skriver Wilson Lowery om just relationen mellan traditionella medier och bloggare.³⁴ Bloggningen skriver Wilson Lowery kan ses som ett hot mot journalistiken och de traditionella medierna, då det

”will blow open holes in gatekeepers´ firewalls´” Men det kan också, menar Lowery, vara en möjlighet för journalistiken. Han menar att eftersom bloggarna refererar till de traditionella medierna samt att de också blivit ett slags nytt filter som kontrollerar fakta så kan det ses som om nya medierna och de traditionella medierna kompletterar varandra.

30 A. Nardi mfl. In: Communications of the ACM december 2004/vol. 47, No. 12

31 Våge m.fl., 2005

32 W. Drezner m.fl. In: Foreign Policy; Nov/Dec2004 Issue 145, p32-40, 9p, 4c

33 Roberts, mfl. In: Communication Research, vol. 29 No .4, August 2002 452-465

34 Lowrey, In: Journalism, Sage, 2006, Volym 7, Nummer 4 Sida 477-500

(20)

19 Ur ett politiskt perspektiv och från en politisk bloggares perspektiv kan det ses som en stor möjlighet att bli en vällänkad bloggare som har goda relationer till journalister och deras medieorganisationer. Det har dock också blivit allt vanligare med journalister som bloggar och hur de använder sig av bloggen som ytterligare ett forum att göra sin röst hörd. Det finns studier på detta och till exempel artikeln ”The political j-blogger”³⁵. Artikeln menar att bloggandet har blivit allt mer vanligt bland journalister. Den kritik som riktats mot att bloggare inte är tillräckligt källkritiska motsätter sig artikelns författare, Singer, då hon menar att politiska journalister arbetar på det traditionella journalistiska sättet även då de bloggar.

Vi har nu i korthet försökt återge delar av diskussionen i forskningen runt bloggen som en del av Internet och som ett opinionsbildande instrument. Vi kommer vidare att fortsätta med att beskriva de perspektiv på och teorier om text som vår analys av den politiska bloggen hämtar näring ifrån.

4.3 Internet och möjligheterna till opinionsbildning

Internet som ett tämligen nytt medium, kan ses ha viss möjlighet till att påverka de traditionella mediernas dagordningsmakt och vara ett opinionsbildande verktyg. I egenskap och i förhållande till Internets kapacitet som ett snabbt medium, ges generellt journalistiken nya möjligheter. I en artikel av Torsten Thurén, som återfinns i ”På väg mot medievärlden 2020”, går det att läsa hur han beskriver att journalisterna lättare nu än förr kan göra sitt arbete på ett snabbare och mer lättåtkomligt sätt. Internet har blivit en källa som man räknar med i journalistkåren. Thurén ser kritiskt på journalisternas sätt att använda Internet som källa då det finns risk för att Internet kan bli den enda källa som journalisterna hänvisar till. Detta kan därmed orsaka att den så kallade ”gatekeeper” funktionen raderas bort. I förhållande till den tidigare beskrivna relationen mellan journalister och bloggare,³⁶ så blir denna artikel mer aktuell eftersom journalisternas användande av Internet som källa skulle kunna vara en inkörsport för bloggare. Att genom journalisternas ökade användning av Internet som källa skulle ge bloggare större möjlighet att ta sig in i journalistkårens nät som en källa att räkna med hos de traditionella medierna.

I Demokratirådets rapport 2006 ser man denna omständighet ur en annan aspekt³⁷. Här ser man till exempel i Internet en möjlighet för politiker att mer direkt kommunicera med sina väljare, utan att behöva passera journalisternas filter. En ytterligare dimension i Internet är enligt Demokratirådet, att vem som helst kan göra sin röst hörd på Internet. De menar att traditionella massmedier inte längre är den enda vägen att gå när det gäller att påverka den politiska debatten. De påpekar till exempel att användaren själv, via Internet, aktivt kan välja vad denne vill och inte vill ta del av.

Bara de här korta anmärkningarna runt Internet som medium ger vissa indikationer på vilken roll den politiska bloggen kan spela i opinionsbildningen. De politiska bloggarnas breda framväxt kan ses som en del i de delvis nya möjligheterna som Internet erbjuder när det gäller att påverka och driva opinion i samhällsdebatten. Vidare kommer vi att presentera några teorier som kan ses vara beskrivande inom området opinionsbildning och agenda-setting.

35 Jane B. Singer. In: Journalism År: 2005 Volym: 6 Nummer: 2 Sida: 173-198

36Lowrey, In: Journalism, Sage, 2006, Volym 7, Nummer 4 Sida 477-500

37 Petersson, m.fl., 2006

(21)

20

4.4 Opinionsbildning och agenda-setting

Agenda-setting och opinionsbildning är en teori om hur nyhetsmedier sätter ramarna för den allmänna opinionen. Medier har makten att genom filtrering välja ut vad som är viktigt eller inte viktigt att publicera och på så sätt kan man säga att medierna helt enkelt bestämmer vad allmänheten ska ha åsikter om. Detta brukar sägas att medierna sätter dagordningen.

Inom forskningsområdet finns det författare och litteratur som ständigt återkommer. En av dessa är McCombs och hans teori om makten över dagordningen. Ett citat från McCombs stärker ovanstående rader om opinionsbildning och agenda-setting ”De frågor som medierna prioriterar, genom att uppmärksamma dem ofta, är de frågor som publiken starkt tenderar att tycka är viktiga samhällsfrågor.”³⁸ Även Kent Asp kan ses instämma i påståendet³⁹ då han menar att massmedier har en betydande del i opinionsbildandet och dess processer i den politiska sfären. Även en annan forskare, Elisabeth Perse, skriver även hon i sin bok ”Media Effects” om opinionsbildning och hur medierna påverkar den allmänna opinionen. Hon menar att en långsiktig påverkan av strategisk agenda-setting påverkar människors medvetande.

Alltså, att bli utsatt för en nyhet en gång har inte en opinionsbildande effekt utan det krävs en långvarig inverkan från massmedierna.

Vidare är det intressant att diskutera om vem som har den egentliga makten över massmediernas dagordning. Flera forskare driver teorin om att det är de kapitalstarka organisationerna, som både har ekonomiska resurser och stora kontaktnät som har makten över dagordningen och därmed också opinionsbildandet. Ett exempel är Bob Giles, som i sin artikel ”The art of agenda setting” diskuterar hur Associated Press, med huvudkontor i New York, sätter agenda för de flesta medier i USA. Artikeln visar tydligt på hur stora dominerande medieorganisationer sätter agendan.⁴⁰ Men det är också angeläget att ta i beaktning av hur Jostein Gripsrud⁴¹ tar diskussionen ett steg längre. Gripsrud pekar på att medierna har blivit mer och mer beroende av den kommersiella marknaden och därför styrs mer av just denna när det gäller att påverka den allmänna opinionen. Gripsrud menar alltså att medierna inte allena har makten över dagordningen utan resursstarka viljor styr och har i sin tur makten över medierna. Larsåke Larsson för ett liknande resonemang i sin bok där han poängterar att resursstarka organisationer idag, bland annat genom arvoderade konsulter, har stora möjligheter att påverka medierna och deras dagordning.⁴² Detta påvisar även Asp då han anser att massmedier är ”mera maktens massmedier än mäktiga massmedier.”⁴³ Med detta menar han att den som har makten över mediernas dagordning har också makten över opinionsbildningen.

För att sammanfattningsvis urskilja vilka teorier som är mer viktiga för analysdelen och för att slutligen kunna visa på att samtliga ligger till grund för en slutsats, är det viktigt att sammanfatta de verktyg som ligger till grund för analysarbetet. De viktigaste verktygen i analysen kommer att vara begreppet genre men också de retoriska instrumenten, inkluderat pathos, logos och ethos samt den politiska kommunikationen. Anledningen till att dessa teorier kommer att vara viktigast i analysarbetet beror dels på att bloggarna har ett politiskt

38 McCombs, 2006, s. 11

39 Asp, 1986

40 Giles, In: World & I; May2001, Vol. 16 Issue 5, p62, 6p, 2c

41 Gripsrud, 2004

42 Larsson, 2005

43 Asp, 1986, s. 341

(22)

21 syfte men också att denna kommunikationsform har skapat ett sätt att uttrycka sig som särartat kan ses prägla en politisk blogg.

(23)

22

5 Den politiska bloggens genre – ett föremål för analys

Som vi tidigare nämnt är genre en väv av tecken, dessa tecken bildar konventioner som i sin tur speglar vissa förväntningar i en specifik genre. Dessa koder eller den väv av tecken som begreppet genre utgör är bestämda av människans kulturella koder.⁴⁴ I bloggsfären växer det med andra ord fram konventioner för hur bloggar både ska utformas och läsas. För att kunna lokalisera en specifik genre är det dessutom också viktigt se hur författaren till bloggen och läsaren av bloggen förhandlar fram ett slags kontrakt, där det osagt finns en överenskommelse om hur det ska skrivas och hur det förväntas att det skrivs i en blogg. Denna överenskommelse är en förutsättning för oss att se då det är bärande av begreppet genre.

Den genre som vi tycker oss kunna se har vissa utmärkande delar som vi vidare vill gå in på för att kunna ge en bättre bild av hur vi menar att denna genre ter och gestaltar sig. Dessa utmärkande drag som vi tycker oss se kommer vi nu vidare att beskriva och analysera utifrån våra teoribegrepp och vår problemformulering.

5.1 Bloggen som en del av Internet

Bloggen är en del av Internet. Det är Internet som är det verktyg som ger bloggen möjlighet att överhuvudtaget existera. Bloggen är en ofta uppdaterad hemsida⁴⁵ och kräver ett Internet och som i sin tur kräver en uppkoppling via en dator. Detta visar att bloggens författare måste kopplas upp via dator och Internetanslutning samtidigt som läsaren av bloggen måste ha tillgång till detsamma. Detta måste ses som grunden till att en blogg blir konstruerad eller läst överhuvudtaget och det visar samtidigt att bloggen riktar sig till den publik som har en uppkopplad dator tillgänglig. Detta kan, 2006, ses som en självklarhet men måste poängteras då bloggen och dess funktion endast riktar sig till en Internetansluten publik. Med andra ord så finns det en publik som varken får ta del av den politiska bloggens sfär, varken som sändare eller mottagare av denna kommunikation. Det finns alltså skillnad på bloggen som en mediekanal i förhållande till de traditionella medierna. Bloggen har en mindre publik och är inte ett lika självklart val för publiken som tv, radio eller tidningar. Detta skulle kunna vara, som vi senare ska beskriva, en del i att bloggsfären tenderar till att handla om en mindre skara personer som bloggar och länkar till varandra.

Den politiska bloggen kan skrivas av personer som är uppkopplade via Internet och som har en politisk drivkraft, och det är intressant att se hur den politiska bloggen är kopplad till det partipolitiska och hur bloggarna förhåller sig till sig själva som privatpersoner. Vidare kommer analysen att försöka klargöra dessa frågor för att sedan gå in på den politiska bloggens upplägg vad det gäller texterna, bilderna och länkandet.

5.2 Den ”personliga” bloggen

Den politiska bloggen ser i den politiska bloggsfären olika ut. Det används olika färger och färgkombinationer och ingen kan sägas vara den andra lik. Möjligheten till dessa färgkonstellationer ges oftast via den webbsida som producerar bloggarna. Detta innebär att de politiska bloggarna har möjlighet att i förhållande till varandra se helt olika ut.

44 Gripsrud, 2002

45 Våge m.fl., 2005