Examensarbete
Grundlärarprogrammet F-3 240hp
Undervisningsstrategier i Svenska för nyanlända elever
En kunskapsöversikt
Svenska 15 hp
Halmstad 2021-06-29
Eylem Caliskan, Deniz Jahangiri och Alexandra
Sörbye
1
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 2
2. Förord ... 2
3. Inledning ... 3
4. Bakgrund ... 5
4.1 Tidigare forskning ... 6
5. Syfte ... 7
6. Metod ... 8
6.1 Urval ... 9
6.2 Kategorisering & tematisering ... 11
6.3 Etiska överväganden ... 11
6.4 Exkludering & Inkludering ... 11
7. Resultat & analys ... 12
7.1 Värna nyanlända elevers lika rätt att lära som alla andras ... 12
7.2 Ta vara på nyanländas tidigare erfarenheter ... 13
7.3 Samarbete och goda relationer gynnar elevernas språk ... 14
7.4 Även samarbete med modersmålslärare gynnar elevernas språk ... 14
7.5 Ett gott samarbete med föräldrarna kan vara en god hjälp för elevernas språk ... 15
8. Diskussion ... 16
8.1 Metoddiskussion ... 20
9. Implikationer ... 22
10. Referenslista ... 23
11. Bilaga 1 - Resultattabell ... 26
12. Bilaga 2 – Nyckelordstabell ... 29
2
1. Sammanfattning
Den här litteraturstudien undersöker hur lärare och andra pedagoger inom skolverksamheten kan hjälpa nyanlända elever med det svenska språket utifrån den enskilda elevens behov.
Frågeställningen som ställts är: ‘’Hur kan lärare främja utvecklingen av det svenska språket för nyanlända elever inom åk F-3 i Sverige?’’.
Vetenskapliga artiklar och avhandlingar har nyttjats för att samla data för litteraturstudiens grund. Detta genom databaserna ERIC och SwePub.
I resultatet framkommer det att elevernas tidigare erfarenheter bör tas tillvara, att goda relationer gynnar elevernas språk samt elevernas kunskap, erfarenheter och förmågor. En stor aspekt inom resultatet är samarbete mellan lärare och andra pedagoger likaså föräldrar och modersmålslärare, även elevernas modersmål.
Keywords; ‘’nyanlända elever’’, ‘’modersmål’’, “handledning”, “samarbete”.
2. Förord
Vi är tre studenter vid namn Deniz Jahangiri, Eylem Caliskan och Alexandra Sörbye som studerar till grundskolelärare F-3 på högskolan i Halmstad. Det är ett område vi har ett stort intresse för, hur lärare kan arbeta didaktiskt för eleverna ska uppnå kunskapskraven. Dock tycker vi att det brister om detta ämne i utbildningen och därför kom vi fram till att fokusera på detta ämne, då vi vill få en större inblick och vara väl förbereda inom detta för vårt kommande yrke.
I början av vårt arbete blev det mycket diskussioner om hur vi skulle gå till väga. Det blev mycket samarbete under processen av arbetet samtidigt som alla fick ta ansvar för vissa delar.
Att hitta artiklar, läsa de, översätta samt välja ut det som är relevant var den första uppgiften vi alla fick göra själva. Vi kom gemensamt fram till vårt nyckelord och sedan fick vi i uppgift att söka upp de och hitta artiklar själva. Vi läste alltid sammanfattningen och inledningen för att få en inblick på vad artiklarna handlar om. Sedan beslutade vi gemensamt om vilka artiklar som var relevanta för just vår frågeställning.
3 Sammanfattning, bakgrund, syfte och metod skrev vi tillsammans där vi skrev ner det vi diskuterade med varandra. Sedan under analys och resultat fick vi varsitt ansvar för varje underrubrik, där vi skulle koppla artiklarna till underrubrikerna som vi kommit fram till.
Deniz fick följande rubriker: ”Värna nyanlända elevers lika rätt att lära som alla andras” och
”metoddiskussion”.
Eylem fick följande rubrik: ”Samarbete och goda relationer med eleverna gynnar deras språk”
och ”även samarbete med modersmålslärare gynnar elevernas språk”.
Alexandra fick följande rubrik: ”Ta vara på nyanländas tidigare erfarenheter” och ett gott samarbete med föräldrarna kan vara en god hjälp för elevernas språk”.
När vi alla själva tagit fram det som är relevant för våra underrubriker diskuterade vi tillsammans och kom överens om det som var relevant eller inte samt framförde våra åsikter. Vi såg över det som skrivits och rättade till eventuella fel eller misstag. Det gällde då om det ej var korrekt akademiskt skrivet, om fakta saknas eller om formuleringen var otydlig. Vi såg konstant till att det fanns en systematik som löper genom texten.
Under diskussionen kunde vi inte dela ut enskilda uppgifter eftersom vi ansåg att det skulle vara lättare om vi samarbetade och diskuterade vad som skulle skrivas ner under den rubriken.
Resultattabellen gjordes enskilt då vi alla hade artiklar som vi hade översatt och sammanfattat för gruppen och därmed blivit mer insatt i vissa artiklar. Som sagt blev det mycket gemensamt arbete, men även eget innan vi skulle träffas.
3. Inledning
I de flesta klassrum runt om i Sverige finns det elever med annat modersmål än svenska, vissa av dessa elever är nyanlända till landet. År 2015 var det 46 000 skolbarn som sökte asyl i Sverige, vilket motsvarar 230 skolor. Invandring var en stor utmaning för kommuner runt Sverige i samband med lärarbristen (Färlin, 2015, s. 4). En nyanländ definieras när någon är född i ett annat land men numera bor i Sverige och har kommit till en ny skola efter den typiska skolåldern (7 år) (Tajic & Bunar, 2020, s. 2). En elev räknas som nyanländ fram tills det att den bott i Sverige i fyra år efter ankomst. Samtidigt har nyanlända elever oavsett deras
4 migrationsstatus, papperslösa eller asylsökande, under tillfälligt skydd rätt till utbildning på samma villkor som svenskfödda elever (Tajic & Bunar, 2020, s. 2).
För att nyanlända elever ska kunna ta del av undervisningen i skolan och bli en del av samhället behöver de lära sig det svenska språket. För att detta ska ske snabbt och effektivt behöver lärare olika gynnsamma strategier, som främjar elevers lärande. Språket, socialt samspel och relation är nyckeln till kommunikation, som krävs för integrationen för nyanlända elever. Det kan vara en stor utmaning för många lärare och andra resurser. Därför är detta arbetes utgångspunkt att besvara frågan om hur lärare kan stödja nyanländas utveckling av det svenska språket?
Under rubriken syfte inom ämnet svenska i Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 270) står det skrivet att elever sammanfattningsvis ska ges förutsättningar, genom undervisningen att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Välja och använda språkliga strategier och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
I ett klassrum är det viktigt med anpassningar efter behov där alla elever är inkluderade, till den grad tills läraren själv ser en utveckling och förändring i den enskilda elevens kunskap. Lärare bör göra detta för att främja elevernas utveckling när det kommer till att de på ett bra sätt ska kunna kommunicera och formulera sig, både muntligt och skriftlig. Det vill säga så som det står i Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 258) genom att tala, lyssna och skriva. Att ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande är en del av Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 8) som även kan kopplas till ämnet svenska.
Det är viktigt att lärare tar reda på elevernas tidigare kunskaper, deras nuvarande förmågor och svårigheter (Tajic & Bunar, 2020, s. 2), sedan använda och ta hjälp av deras modersmål som hjälpmedel till att lära sig det svenska språket. Det är även viktigt att iaktta och inte pausa elevernas kunskapsutveckling medan de lär sig det svenska språket, samtidigt bör lärare ha en undervisning som låter språk- och kunskapsutveckling gå hand i hand (Gibbons, 2016, s.77).
I varje språk finns en kultur som gör att vi pratar och uttrycker oss på olika sätt. När en elev får ny kunskap via sitt eget språk förstår de inte bara själva språket utan även språkkulturen. Därför kan modersmål vara användbar vid otillräckliga resurser på skolan. Det är gynnsamt om den nyanlända eleven redan kan skriva och läsa på sitt modersmål, eftersom eleven då kan bidra på lektionerna genom sitt modersmål och visa kunskaper eleven har. Detta hindrar eleven till att bli frustrerad och känna att hen inte kan visa sina kunskaper, men även stärker självförtroendet
5 (Gibbons, 206, s. 141). En viktig del är även dialog mellan lärare och den nyanlända eleven eller mellan en svensktalande kamrat och den nyanlända eleven som kan främja språket (Gibbons, 2016, s. 141). Såsom det står i Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 258) för ämnet svenska för åk 1-3 under centralt innehåll, under tala och lyssna, att berätta i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Efter situationer som uppstått under vår praktik, där lärare inte kunnat bemöta och hjälpa nyanlända elever, bestämde vi oss för att fördjupa oss i detta ämne. Detta har även diskuterats med handledarna
Vi kommer därför redogöra för olika tillvägagångssätt som läraren kan använda sig av för att stötta de nyanlända att utvecklas inom det svenska språket.
4. Bakgrund
Innehållet i det här arbetet är en viktig del i den svenska skolan och undervisningen. Under denna rubrik ges en inblick i varför det här arbetet skrivs. Vad tidigare forskning säger och varför detta ämne är relevant.
När nyanlända elever kommer till Sverige är det ett nytt land och en ny miljö som för de är obekant. För dessa elever kan det vara svårt att anpassa sig och passa om de inte får den hjälp och stöd de behöver av bland annat läraren. Det är viktigt att ha i åtanke att en del av dem har drabbats av olika saker såsom trauma, förluster och avbruten skolgång (Gibbons, 2016, s. 218).
Forskaren markerar vikten av att iaktta och inte pausa elevernas kunskapsutveckling medan de lär sig det svenska språket, samtidigt bör lärare ha en undervisning som låter språk- och kunskapsutveckling gå hand i hand (Gibbons, 2016, s. 77). Dessa elever besitter mycket olika kunskap från hemlandet, men på grund av att det svenska språket inte är aktuellt för dem blir det ett hinder att framföra sin kunskap. Detta kan påverka deras utveckling eftersom de måste lägga tid och fokus på att först lära sig det svenska språket. Detta leder till att utvecklingen i andra ämnen och andra kunskaper får ett uppehåll. Andra faktorer kan vara ålder, bakgrund, erfarenheter, socialt samspel och familjesituation.
Genom detta arbete vill vi belysa vikten av att lärare bör vara medvetna och kompetenta samt involverade i sina elevers inlärning. Detta kan då kopplas till Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 12 -
6 13) under kategorin “kunskap” där det står att läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter. Samt att samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Torpsten (2018, s. 105) anser att nyanlända eleverna endast ska använda det nya språket som används i det nya landet som de kommit till, i vårt fall svenska språket som då är målspråket, användas i undervisningen. Men samtidigt leder användning av flera språk i klassrummet till bredare och djupare kunskaper om språk och ämnen (Torpsten, 2018, s. 105). Därför är det bra att lärare är förberedd för att kunna hjälpa sina nyanlända elever utifrån individualisering och varierad undervisning med utvecklingen av det svenska språket. På så sätt ger läraren möjlighet till att eleverna hittar ett sätt att lära sig bäst på.
Olika faktorer påverkar hur eleverna lär sig och tar till sig kunskap. För att kunna upptäcka och identifiera vilka dessa faktorer är som den enskilda eleven påverkas av kan man som lärare underlätta utvecklingen av det svenska språket, vilket kan göras genom en god relation (Torpsten 2018, s. 104).
4.1 Tidigare forskning
Under 1960-talet ökade befolkningen av invandring drastiskt i Sverige. I början av 1970-talet var den totala befolkningen av invandring i Sverige ungefär en halv miljon människor. Ungefär 60 000 av de var barn i åldern 7-16 år som gick i grundskolan och mellanstadiet (Johannesson, 1975, s. 5).
Det är viktigt att elever bör fortsätta få ny kunskap via sitt eget språk i början, och under tiden lära sig det svenska språket så att de senare har större förståelse och därefter kan ta till sig kunskap via det svenska språket (Johannesson, 1975, s. 6 - 11). Då det är det viktigt att vi pedagoger använder oss av bra och effektiva strategier som gynnar nyanlända elever, samtidigt som andra elevers utvecklingsbehov tillgodoses.
Språkexperter har under många år betonat vikten av elevers modersmål. När eleven först börjar skolan understryks betydelsen av att läsning och undervisning sker på elevens modersmål.
Elevens första steg i läsning och skrivning bör framförallt göras på sitt eget modersmål (Johannesson, 1975, s. 10). Vidare har det förts fram nya argument för vikten av modersmålet
7 som första språk för undervisning. Alltså att både psykologiska och språkliga studier har relativt nytt ursprung, då man inte tidigare kände till att det var relaterad till utvecklingen av tankar och sätt att tala. Samt sättet att tala på hjälper utvecklingen av personligheten i den enskildes sociala aspekt (Johannesson, 1975, s. 10-11).
Vikten av en värdefull dialog kommer från att ha något som eleven känner är viktigt att säga, vilket kommer från att ha meningsfulla erfarenheter (Johannesson, 1975, s. 11). Lärare går på elevens erfarenheter och upplevelser för att kunna både lära känna de samt få de att försöka prata (Johannesson, 1975, s. 11). Detta ska kunna väcka lust att lära, skapa intresse, motivation och stärka självkänsla då det redan är ansträngande för elever att ta till sig ny kunskap och när de dessutom måste lära sig ett nytt språk är det extra viktigt att höja deras motivation. Såsom det står än idag i Lgr 11 (Skolverket, 2019, s 4.), att varje enskild elev utvecklar en förståelse för mångfalden av kulturer i landet.
Enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 269) ska elever få möjligheten att utveckla det svenska språket för att tänka, kommunicera och lära. Vidare ska dessa elever inte behöva ställas för tidigare krav på språklig korrekthet samtidigt som undervisningen ska ge elever rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå. Enligt observationer under vår verksamhetsförlagda utbildning har många pedagoger antingen visat ointresse eller osäkerhet kring att hjälpa nyanlända elever med det svenska språket, vilket har visat att de inte följt läroplanen som bör göras, detta även ledd av otillräcklig kunskap hos lärarna. Det står även i Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 269) att undervisningen ska ge elever möjligheten att utveckla sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal av ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. Därför bör undervisningen även stärka elevers medvetenhet till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.
5. Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 inom ordinarie undervisning kan arbeta för att stödja nyanländas språkutveckling i svenska.
Detta har lett till att vi har kommit fram till frågeställningen:
• Hur kan lärare arbeta för att stödja nyanländas utveckling av det svenska språket?
8
6. Metod
I denna del beskriver vi hur vi gått tillväga för att hitta den relevanta forskning som ligger till grund för arbetet. Hur vi sökte fram artiklar, hur vi kritiskt granskade dem och hur de användes för utformningen av arbetet.
Inledning och bakgrund var det som var första steget, vi sökte efter artiklar och avhandlingar som kunde kopplas till bakgrunden, vilket var till en stor hjälp genom att vi fick en inblick på vad vårt arbete skulle fördjupas inom. Detta hjälpte även oss att forma vår frågeställning och sedan välja ut nyckelorden för att kunna genomföra sökningar.
Genom att läsa artiklar fick vi grunden till arbetet som genomförs både genom texten och nyckelorden som kunde förknippas med vårt arbete (Bildtgård & Tielman, 2008, s. 18). Det gav oss en ingivelse till vad vi kan ha för innehåll i vår analys, diskussion samt resultat. Det fick oss att veta vad vårt fokus kan ligga på i arbetet samt vilka nyckelord vi kunde använda oss av.
Urvalet baseras på (Tielman & Bildtgård 2008, s. 19) inkluderings- och exkluderingskriterier såsom publiceringsår och under arbetet har vi främst fokuserat på aktuell forskning med tanke på den nya läroplanen och den ökade invandringen under de senaste åren. Ju mer vi specifikt visste exakt vad vi skulle fokusera på desto fler ord insåg vi hade inte stor relevans. Detta för att området blev för brett och sökresultaten visade artiklar och avhandlingar som vi inte hade nytta av för arbetet. Andra ord gav oss sökresultat på artiklar och avhandlingar som hade stor nytta på utformningen av arbetet.
Vi lade in alla artiklar och avhandlingar i ett gemensamt dokument för att ha det tillgängligt så att vi kunde gå tillbaka och läsa om utifall det behövdes läggas till fler saker i vårt arbete.
Vi exkluderade texter från artiklarna som vi själva inte ansåg var relevant för vårt tema och arbete. Till exempel att några artiklar hade underrubriker som innehöll fakta som var relevanta och kunde kopplas till vårt arbete, som innehöll samma ämne, medan andra underrubriker inte kunde kopplas till vårt arbete. Vilket fick oss att lägga fokus på de artiklar som hade mest relevans för vårt arbete, tema och ämne.
9 Resultat, analys och diskussion framställdes med hjälp av de noggranna utvalda fakta ur artiklarna och avhandlingarna, vilket fick oss att kunna hitta både likheter och skillnader mellan artiklarna. Samtidigt som vi skrev under rubrikerna resultat och analys fixade vi resultattabellen där vi tog in skillnaderna och likheterna, som redovisas under vårt arbete. Sedan la vi fokus på diskussionen där vi först diskuterade muntligt med varandra och därefter skrev ner det vi kom fram till allihop.
6.1 Urval
Här visas tabeller gjorda för att visa nyckelorden som användes för att hitta artiklar, vilka databaser som användes och hur många träffar alla sökningar fick. Även framställs här hur vi kategoriserade och hur vi tog hänsyn till etiska överväganden.
Vi har genom forskningsdatabaser, genom ERIC och Swepub hittat olika vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Några nyckelord utifrån syfte och frågeställning valdes ut genom att vi diskuterade vår frågeställning, vad den skulle handla om och vad det skulle fokuseras på.
Även att vi sökte på några ord genom synonymer som har liknande mening som orden som är relaterade till vår frågeställning, detta för att se vad som dyker upp på databaserna. Vi kom till slut fram till följande ord, “nyanlända elever”, “svenska”, “grundskola”, “nyanlända elever på skolan”, “F-3”. Utifrån de sökord som gav oss mest resultat kommer vi att presentera i tabell 1 här under:
10 Tabell 1 – Redogörelse över sökningar, träffar och valda artiklar i Databasen Eric och
Swepub.
Nyckelord kombination med OR och AND Antal träffar Antal valda
Databas:
ERIC
Databas:
Swepub
Newly arrived students AND Sweden Antal: 10 Antal: 1
Författare:
Helen Avery Education of immigrant
children AND Sweden Antal: 13 Antal: 1
Författare:
Evguenia Pavlovskaia Translanguaging in the
clasroom AND
AND
Learning Sweden
Antal: 6 Antal: 1
Författare:
Ann-Christin Torpsten
Bilingual AND
AND
Education Sweden
Antal: 217 Antal: 1
Författare:
Ingvar Johanesson
Second language AND
AND
Sweden or swedish Primary school
Antal: 21 Antal: 1
Författare:
Ulrika Magnusson
Nyanlända elever Antal: 122 Antal: 3
Författare:
Pirjo Lahdenperä Susanne Duek Annika Karlsson
Nyanlända elever Grundskola Antal: 14 Antal: 1
Författare:
Sofie Johansson
Newly arrived students Swedish
Schools
Antal: 32 Antal: 1
Författare:
Denis Tajic
Vi valde enskilt ut artiklar som var relevanta och som kunde besvara på vår frågeställning. Vi delade ut artiklarna som var och en läste enskilt, där vi både översatte samt sammanfattade och diskuterade vad som kan kopplas till vårt tema och besvara vår frågeställning. Utifrån detta valde vi våra underrubriker som kompletterade temat, alltså specifikt vad vårt arbete skulle handla om. Detta ledde till att vi kunde hitta preciserade artiklar, det vill säga artiklar som kunde kopplas till våra underrubriker.
11
6.2 Kategorisering & tematisering
Vi har kategoriserat varje artikel och avhandling efter att vi har läst och samlat in forskning, vilket vidare har hjälpt oss med att urskilja likheter och skillnader mellan de olika forskningarna. Detta fick oss att tematisera vårt arbete genom att ha underrubriker på analys och resultatdelen, vilket vi sedan skrev fram under alla underrubriker som vi har med. Samtidigt kollade vi vilka forskningar som kunde kopplas till varandra, som passade in till våra underrubriker. Vi fick dock problematisera detta eftersom vi hade svårt att hitta kopplingar till tematiseringar och strukturera upp de eftersom alla artiklar hade inte exakt det vi letade efter, det vill säga det blev fler skillnader än likheter.
6.3 Etiska överväganden
När en systematisk litteraturstudie ska göras är det enligt viktigt att ta hänsyn till etiska överväganden (Forsberg & Wengström 2008, s. 132). Såsom att redovisa alla artiklar som ingår i litteraturstudien samt presentera alla resultat som både stödjer och inte stödjer forskarens hypotes. I detta arbete har en tabell presenterats där alla artiklar redovisas, både likheter och skillnader (se bilaga 1).
6.4 Exkludering & Inkludering
Urvalet baseras på (Tielman & Bildtgård 2008, s. 19) inkluderings- och exkluderingskriterier såsom publiceringsår och under arbetet har vi främst fokuserat på aktuell forskning med tanke på den nya läroplanen och den ökade invandringen under de senaste åren. Skolor ändras konstant över åren, vilket var anledningen till att vi exkluderade artiklar som var skrivna på till exempel 1900- talet. Däremot kunde vi inkludera de under rubriken “tidigare forskning” för att ha med hur det var och hur det tänktes.
Årskurs var även viktigt för oss, där artiklar som var skrivna för årskurser över F-3 exkluderade vi. Eftersom vår fokus ligger på just årskurs F-3 och även om de artiklarna hade kunnat vara användbara var vi tvungna att utesluta de.
12 Geografiskt ursprung (Tielman & Bildtgård, 2006, s. 19) kunde vi inkludera, då ett fåtal artiklar är skrivna i andra länder där de har fokus på svenska skolor.
Ju mer vi specifikt visste exakt vad vi skulle fokusera på desto fler ord insåg vi hade inte stor relevans. Detta för att området blev för brett och sökresultaten visade artiklar och avhandlingar som vi inte hade nytta av för arbetet. Andra ord gav oss sökresultat på artiklar och avhandlingar som hade stor nytta på utformningen av arbetet.
7. Resultat & analys
I början av detta arbete presenterades en frågeställning, den besvaras under denna rubrik med stöd i forskning. Utvald forskning har kritiskt granskats och analyserat. Resultatet har sedan framställts i form av olika aspekter.
7.1 Värna nyanlända elevers lika rätt att lära som alla andras
Alla nyanlända elever bör ha samma rätt för utbildning som de elever som är födda i Sverige (Pavlovskaia, 2001, s. 3). Även att de bör ha rätten att bevara och utveckla sin hemkultur, det vill säga så som de kommer in i den svenska kulturen ska de få ha rätt att behålla sin hemkultur, ta vara på både kulturen. För att uppnå detta bör nyanlända elever kunna deras modersmål på en hög nivå. Kunskapen av modersmålet är även viktigt för att kunna behärska det svenska språket, eftersom lärandet av både modersmålet och det svenska språket är nära (Pavlovskaia 2001, s. 3).
Magnusson (2013, s. 66) skriver att utbildning har en personlig inriktning och bör främja barns språkutveckling. Det kommunikativa paradigmet är frigörande och samhällscentrerad vilket syftar till social jämlikhet. Det syftar både till nyanlända elevers utveckling av kommunikativ kompetens, för att de ska fungera i samhället och till insikter i samhället med hjälp av språkanalys. Läsning och skrivning utvecklas i verkliga situationer och ordnas av läraren (Magnusson, 2013, s. 66).
Nyanlända elever är en utmaning i klassrummet som kräver tid och engagemang. Johansson (2018, s. 55) menar att det är stort krav på nyanlända elever eftersom de står inför en stor utmaning på grund av att de ska både utveckla det svenska språket samtidigt som de ska
13 utveckla sina ämneskunskaper. Många nyanlända elever innebär särskilda utmaningar, eftersom de tidigare har haft en kort eller avbruten utbildning, brist på färdigheter på dominerande språk, traumatiska upplevelser samt att ha föräldrar med begränsad eller avbruten tillgång till utbildning, och då presenteras den förväntade låga prestationen som nästan är oundviklig (Tajic
& Bunar, 2020, s. 2). Det är bekräftat att nyanlända elever i genomsnitt kommer att ha en betydligt lägre prestation i slutet på skolan än vad deras svenskfödda kamrat kommer att ha (Tajic & Bunar, 2020, s. 1). Även Pavlovskaia (2001, s. 5) nämner om sina erfarenheter angående nyanlända elever, där de har svårt att studera och deras skolprestationer är fortfarande mycket lägre än deras svenska kamrater.
7.2 Ta vara på nyanländas tidigare erfarenheter
Elever som har erfarenhet av att gå i svensk skola har med största sannolikhet jämförbara förkunskaper i sitt erfarenhets - och kunskaps bagage. Det har de fått dels från utbildningen i skolan, dels i allmänhet utanför skolan (Dewey & Zetterholm 2019, s. 50). Elever med skolerfarenhet från andra kulturer och länder kan det vara svårare att bedöma deras erfarenheter och kunskaper (Duek, Vuorenpää & Zetterholm, 2017, s. 28). Skolverket har en ambition att möjliggöra undervisning på en bra nivå för nyanlända elever och införde därför ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för individuella bedömningar av elevers tidigare skolerfarenheter och ämneskunskaper. Den kartläggning ska utföras så tidigt som möjligt, efter att de anlänt till Sverige, max två månader efter att eleven har fått kontakt med svensk skola (Dewey &
Zetterholm, 2019, s. 50). När det kommer till nyanlända elevers tidigare erfarenhet kan även handledning användas för att hjälpa dessa elever till att dra nytta av deras tidigare kunskaper, kompetenser samt erfarenheter för att överföra till det nya sammanhanget.
Det är läraren som ansvarar för att undervisa ett ämne med ämnesinnehåll, medan det är modersmålsläraren som kan klargöra, förklara och diskutera innehållet på modersmålet. Sedan kan läraren fortsättningsvis förklara nya fenomen och begrepp baserad på elevens tidigare erfarenhet i de länder där modersmålet talas och därigenom sätta förklaringarna i ett meningsfullt sammanhang (Skolverket, 2015, s. 13). Handledning kan även vara bra hjälp för en nyanländ elev genom att få hjälp med att förstå innehållet i undervisningen i ett ämne som eleven inte har kunskaper om samtidigt som det stöder utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2015, stödmaterial, s. 16). Handledning uppfattas som en åtgärd som borde användas i extrema fall och inte som en vanlig stödåtgärd (Avery, 17, s. 408). Om man tar
14 pengar från skolans enskilda budgetar så vill inte skolorna spendera mer pengar än vad som är nödvändigt. Om det är budgetbegränsningar eller brist på lämpliga handledare accepteras inte det som en giltig anledning att hålla tillbaka handledningen på modersmålet, men ändringar har gjorts av utbildningslagen där det tillåts distansförsäljning om lämpliga handledare inte hittas.
Alltså finns det en vändning mellan det rättsliga villkoret, att nyanlända elever som annars skulle misslyckas ska få det stöd de behöver för att lyckas, och observationen att en stor andel av nyanlända elever faktiskt inte får betyg som gör det möjligt för de att fortsätta komma vidare genom skolåren (Avery, 2017, s. 408).
Om man kollar på Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 6) har det skrivits fram att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Utbildningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
7.3 Samarbete och goda relationer gynnar elevernas språk
Lärande sker i samspel med omgivningen, i interaktion och det konstaterades redan så tidigt som Vygotskij (1896 - 1934) menade att inlärning sker bäst i ett socialt sammanhang (Johansson, 2018, s. 57). Genom samtal och innehåll, bråk, uttrycksformer och struktur, får eleverna vägledning och kunskap. Ett gott samarbete gynnar eleverna och inte bara vad det gäller språk och kunskapsutveckling, utan även vad det gäller interkulturalitet (Johansson, 2018, s. 58).
7.4 Även samarbete med modersmålslärare gynnar elevernas språk
När det kommer till språk och kunskapsutvecklande och interkulturalitet fyller modersmålslärare en viktig funktion, och därför är det viktigt att de inkluderas i samarbetet mellan alla lärarkategorier (Johansson, 2018, s. 58). Det är viktigt att man tar tillvara på modersmålslärarnas kompetens inklusive deras kulturkompetens. Lahdenperä (2004, s. 32 - 33) betonar vikten av att inkludera modersmålslärare i lärarlag och att modersmålsundervisningen bör rymmas inom ordinarie undervisningstid, just på grund av modersmålslärarnas kompetens.
15 De elever som har behov av att få studiehandledning på modersmålet av själva modersmålsläraren har rätt till att få det. Det krävs ett samarbete mellan lärare och modersmålslärare, för att studiehandledningen på modersmålet ska fungera . Läraren behöver i god tid delge lektionsplanering, samt material till studiehandledaren så att de hinner förbereda sig (Persson, 2016, s. 47).
Studiehandledningen kan användas på olika sätt, beroende på de nyanlända elevernas behov och undervisningens innehåll och upplägg. Man kan även välja att ha studiehandledningen inne i klassrummet på en ordinarie lektion. Det kan passa att ha när läraren ska ha muntlig undervisning och berätta eller visa något, ha en föreläsning eller leda en helklassdiskussion. Vi dessa tillfällen är det väldigt bra för nyanlända elever att ha en studiehandledare vid sin sida som kan översätta, förklara och hjälpa eleven för att kunna vara aktiv (Persson, 2016, s. 47).
Enligt Pavlovskaia (2001, s. 26) behöver utvecklingen av modersmålet av pedagogiska skäl, det fungerar som en mycket bra grund för att behärska det svenska språket i synnerhet och för ett livslångt lärande i allmänhet. Persson (2016, s. 45) skriver att den egna identiteten för alla människor är starkt sammanlänkad till språk och kultur. Om lärare uppmuntrar och visar uppskattning för nyanlända elevers språkliga kompetenser, bidrar vi med att de blir trygga och får en god självkänsla. I skolan är det viktigt att lärare är tydliga med att alla språkkunskaper är en rikedom och är till nytta för både individen och samhället. Lärare kan på olika sätt se till att alla skolan språk och kulturer syns, värdesätts och tas tillvara i skolan Persson, 2016, s. 45).
Genom att eleverna får vägledning växelvis på svenska och på modersmålet utvecklar de sin egen förmåga att lära sig. Det leder inte bara till bättre skolresultat och kunskap i svenska språket, utan bidrar också till snabbare integrering i det svenska samhället (Runfors, P, 2019).
7.5 Ett gott samarbete med föräldrarna kan vara en god hjälp för elevernas språk
Det finns studier som undersöker relationen mellan skola och hem bland familjer med migrationsbakgrund. Slutsatsen blir ofta att den återkommande kontakten mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden för elevers utveckling inom det svenska språket samt i förlängningen för skolframgång generellt (Dewey & Zetterholm, 2019, 51). Vincent (2017, s.
549) nämner dock att vissa föräldrar får mer tid med att prata med läraren än vad andra föräldrar får och därför bör man ha som mål att ha en levande och dynamisk relation. Att det är en dialog
16 mellan jämlikar, lärare och föräldrar samt att läraren speciellt ska ha konversationer med de föräldrar som tycks sakna specifika sociala och kulturella resurser, det vill säga kunskap om elevernas kultur, till att hjälpa de att bli hörda av skolan. Kommunikationen kan då ske genom att modersmålslärare kan vara en sorts tolk för föräldrar, vilket gör det lättare för dem att kommunicera och förstå varandra. Som Vincent (2017, s. 549) nämner är det viktigt att föräldrar kan hjälpa sina barns utveckling i skolan under hela deras skolgång.
Lgr 11 (Skolverket 2019, s. 7) skriver fram att utbildning och fostran i djupare mening är att fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. De skriver sedan vidare fram att skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling, och därför måste arbetet ske i samarbete med hemmen. Även Vincent (2017, s. 548) hävdar att när föräldrar ska hjälpa sina barn med skolan är det vissa föräldrar som känner sig säkra i att kunna stötta sina barns lärande i skolan och ha en bra relation med lärarna. Sedan finns det andra föräldrar som ser läraren som experten som ska hjälpa sina barn, vilket blir att skiljer åt skolan och hemmet helt. Föräldrarna relaterar lärandet till hur de själva lärde sig under sin egen skolgång, och dessa erfarenheter är kopplade till social klass och kultur, vilket kan leda till krock i skolan för föräldrar och lärare. Därför är det viktigt att både lärare och föräldrar samarbetar och möts halvvägs. Vidare skriver Vincent (2017, s. 549) att det ibland görs skillnad på föräldrar beroende på deras kultur, då är det viktigt att visa intresse för den olika kulturen som föräldrarna och eleverna har när det kommer till deras relation med skolan. Det krävs en bra dialog i relationen mellan hem och skola, speciellt på föräldramöten där det finns chans för stor utveckling. Det vill säga utvecklingen till att få en bättre relation mellan hem och skola, vilket gynnar elevernas utveckling inom det svenska språket. Även Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 14) informerar under kategorin “skola och hem” om att läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling.
8. Diskussion
Resultatet visade vad som tagits fram genom forskning, under denna rubrik diskuteras resultatet ur ett kritiskt sätt från olika perspektiv.
17 Lärare kan på olika sätt se till att alla skolan språk och kulturer syns, värdesätts och tas tillvara i skolan (Persson, 2016, s. 45). Den egna identiteten för alla människor är starkt sammanlänkad till språk och kultur. Om lärare uppmuntrar och visar uppskattning för nyanlända elevers språkliga kompetenser, bidrar vi med att de blir trygga och får en god självkänsla (Persson, 2016, s. 45). I skolan är det viktigt att lärare är tydliga med att alla språkkunskaper är en rikedom och är till nytta för både individen och samhället. Genom att eleverna får vägledning växelvis på svenska och på modersmålet utvecklar de sin egen förmåga att lära sig. Det leder inte bara till bättre skolresultat och kunskap i svenska språket, utan bidrar också till snabbare integrering i det svenska samhället (Runfors, P, 2019).
Kontakten mellan hem och skolan, när det gäller elevers utveckling inom det svenska språket, kan just det förhållandet emellertid problematiseras då det är lågt ställda förväntningar på nyanlända elever och deras föräldrar. Det kan skapa oförmånliga effekter för eleverna. Om man har större kunskap om elevernas tidigare skolerfarenheter och kunskaper, kan andra och högre förväntningar ställs på eleverna (Dewey & Zetterholm, 2019, s. 52). Om eleverna och deras föräldrar inte identifieras med den västerländska medelklassnormen kan det göra att man inte kan se vad som saknas i elevernas kunskaper, då det helt enkelt kan vara svårt att se det man inte känner till och förväntningar, antaganden och kanske till och med fördomar påverkar vad som uppfattas (Duek et al, 2017, s. 208).
Johansson (2018, s. 69) problematiserar att det finns flera skolor där skolpersonal oftast saknar kunskap om elevers erfarenheter och intressen, vilket leder till att personalen inte kan knyta an till elevernas erfarenheter och upplevelser. Det är betydelsefullt att kunna göra kopplingar till elevernas tidigare erfarenheter och upplevelser inom språk - och kunskapsutvecklingen.
När det kommer till studiehandledning är det något som eleverna verkligen behöver och som är en rättighet för dem, dock av olika anledningar finns ibland ingen studiehandledning tillgänglig för eleverna. Ibland finns det möjlighet för nyanlända elever att få tillgång till studiehandledning, dock upplevs den inte vara tillräcklig. Därför är det viktigt att man som lärare anmäler elevers behov av studiehandledning, detta för att behovet ska synliggöras av till exempel rektorn (Persson, 2016, s. 47). Vidare förklarar Persson (2016, s. 47) att man som lärare bör ta hjälp av och använda elevens modersmål själva, utan studiehandledare, läraren behöver inte behärska elevens modersmål för att ha nytta av det i undervisningen. Dock något som kan försvåra samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare är oftast att de tjänstgör på många olika skolor, och när man samarbetar med de är det oftast via mejl. Vissa
18 har modersmålslärare på sin egen skola, vilket är positivt eftersom det underlättar samarbetet, och det är även möjligt för modersmålslärare att sköta kontakten med hemmen (Johansson 2018, s. 64).
De elever som har behov av att få studiehandledning på modersmålet av själva modersmålsläraren har rätt till att få det. Det krävs ett samarbete mellan lärare och modersmålslärare, för att studiehandledningen på modersmålet ska fungera . Läraren behöver i god tid delge lektionsplanering, samt material till studiehandledaren så att de hinner förbereda sig (Persson, 2016, s. 47).
Studiehandledningen kan användas på olika sätt, beroende på de nyanlända elevernas behov och undervisningens innehåll och upplägg. Man kan även välja att ha studiehandledningen inne i klassrummet på en ordinarie lektion. Det kan passa att ha när läraren ska ha muntlig undervisning och berätta eller visa något, ha en föreläsning eller leda en helklassdiskussion. Vi dessa tillfällen är det väldigt bra för nyanlända elever att ha en studiehandledare vid sin sida som kan översätta, förklara och hjälpa eleven för att kunna vara aktiv (Persson, 2016, s. 47).
Saker som modersmålslärare kan göra för att hjälpa i hemmen är att informera om viktiga händelser som rör skolarbetet, till exempel läxor och prov, information som gäller föräldramöten samt studiedagar. Modersmålslärare kan fungera som en bro mellan skola och hem (Johansson, 2018, s. 64 - 65). Vidare spelar modersmål en stor roll för en god språkutveckling och kunskapsinhämtning. Det är viktigt att man kartlägger och man följer upp den, studiehandledare och modersmålslärare fyller en viktig funktion. Föräldrarnas engagemang i sina barns skolarbete har en stor betydelse för ett bra studieresultat och det är viktigt att lärarna samarbetar för att eleverna ska kunna utvecklas (Johansson, 2018, s. 68).
Det är av stor vikt att de nyanlända eleverna får erkännande för vad de redan kan och att skolan visar att kunskaper är värdefulla oavsett vilket språk de uttrycks på. Det kan göras genom att se till att eleverna har böcker på sin bänk, både på sitt modersmål och på svenska, samt att eleverna som kan skriva på sitt modersmål med fördel kan få använda det i sitt eget skrivande när det svenska språket inte räcker till än. Det här hjälper till att få upp lärandet och delaktigheten om eleven kan delta i samma uppgifter och övningar som resten av klassen. Genom att de får använda sitt modersmål får alla vara med. Det minskar frustrationen hos en elev om den får svara muntligt eller skriftligt på sitt modersmål, även om läraren inte förstår. Annars får de en
19 känsla av att kunna men dock inte få visa det, vilket bidrar till frustration som man vill helst undvika (Persson, 2016, s. 49).
Samtidigt har observationerna visat att det är en stor brist på resurser på grund av ekonomiska skäl inom skolverksamheten (Pavlovskaia, 2001, s. 19). Man bör ha resurser som kan både underlätta för läraren tidsmässigt samt finnas tillgänglig för nyanlända elever som kräver hög stöttning. Eftersom detta är viktigt och gör en stor utvecklas och fler strategier provas, för att sedan kunna hitta bra strategier som är gynnsamma för eleverna och ge dem de bästa förutsättningarna som de förtjänar.
Vikten av samspelet mellan lärare och elev är avgörande för att eleven ska kunna lära sig och utvecklas i ett ämne på ett annat språk än sitt modersmål. Det som eleverna ska lära sig och i den miljön som de undervisas i är avgörande för både språket som lärs och eleven själv när det kommer till deras attityd och inställning till det (Torpsten, 2018, s. 104). Betydelsen av undervisningsstrategier är den mest gynnsamma situationen för elever som gör att eleven känner sig accepterad och en del av gemenskapen genom att umgås med sina klasskamrater som talar det svenska språket flytande där de pratar, läser och skriver tillsammans (Torpsten 2018, s. 104). Detta görs självfallet genom att läraren anordnar några lektioner som ger elever den här möjligheten.
Om flerspråkiga elever får möjlighet att utveckla tänkande och inlärning på alla sina språk så kommer de bättre ihop med enspråkiga elever i språkkunskaper och övriga ämnen (Torpsten, 2018, s. 104).Vidare är språköversättande en undervisningsaktivitet som växlar språk i flerspråkiga klassrum och att det växer fram i olika sammanhang (Torpsten, 2018, s. 104).
När det kommer till att eleverna hjälper och förklara för varandra kan de dra fördel av den stöttningen, för det ger en känsla av stolthet att kunna hjälpa andra samt det förstärker och befäster den egna kunskapen att få sätta ord på det man kan. En elev som en längre period varit i skolan, som berättar för en annan elev som inte varit i skolan lika länge, blir det att kunnandet hos eleven som förklarar befästs och den nyanlända eleven får en förebild i att våga (Persson, 2016, s. 65). Alltså att våga ta för sig och lära sig ny kunskap. Man vill i svenska skolan att eleverna ska vara van vid att lära av varandra och med varandra, och lärare behöver tydligt visa att det inte är fusk att hjälpas åt och göra likadant (Persson, 2016, s 65).
En möjlighet för eleverna att kunna samarbeta och dra nytta av varandra kan ges under lärarledda genomgångar där läraren ställer öppna frågor. På så sätt blir eleverna aktiva och kan reflektera och framföra sina tankar. Tankarna kan bollas med andra elever och därmed få chansen att utveckla sina tankar (Persson, 2016, s. 65). Att föra en dialog kan göras till exempel
20 genom att använda dialog eller dagboks dialog där man skriver en kort mening som svar på den andras och vice versa. Detta ger en möjlighet för läraren och även den svensktalande eleven att stötta den nyanlända elevens språkliga utveckling. Ett annat exempel kan vara genom att den svensktalande eleven som har samma modersmål som den nyanlända eleven kan återberätta och förklara vad läraren precis sagt för den nyanlända eleven. Detta ger en möjlighet för de att snabbare än läraren att upptäcka om någon av eleverna har missuppfattat något eller inte förstått, vilket kan hjälpa eleven som upplever svårighet att förmedla det. (Persson, 2016, s.
65).
Det finns speciellt ett huvudproblem med nästan alla pedagogiska uppfattningar, vilket är att även om de låter mycket bra i teorin, är det inte lätt att få de att fungera mycket bra i praktiken.
När det kommer till verkligheten står man inför väldigt många hinder, som förhindrar att den pedagogiska uppfattningen faktiskt fungerar så smidigt som den borde göra (Pavlovskaia, 2001, s. 19). Vidare bör nyanlända elevers utbildning borde det tas mer seriöst, eftersom nyanlända elevers prestationer i skolan är lägre än deras svensktalande kamrater (Pavlovskaia 2001, s. 27 - 28) . I läroplanen (Skolverket, 2019) understryks det att alla barn skall behandlas lika, och de som behöver extra hjälp ska få det. Nyanlända elever förtjänar att behandlas som en separat grupp i planerna, på grund av att antalet nyanlända elever är stor i det svenska samhället (Pavlovskaia, 2001, s. 28). Författaren problematiserar detta och hänvisar till läroplanen som saknar tydliga mål och instruktioner för att hjälpa nyanlända elever att lära sig svenska samtidigt som de lär sig grundämnena som ingår i skolan.
8.1 Metoddiskussion
Vårt arbete går ut på litteraturstudie för en ingående syn på studier som har gjorts på samma fält.
En av metodens svagheter är att den inte innehåller artiklar som specifikt handlar om det som utformar det här arbetet , utan att delar från artiklar valts ut efter kritisk granskning för att få en tillräcklig grund för den här studien. En annan svaghet är att det inte fanns artiklar som tagit fram mer hur det ser ut från elevernas perspektiv, det hade isåfall stärkt denna studie mer. En av metodens styrkor är att sökorden varit på både svenska och engelska, detta för att få så brett sökresultat som gynnar vårt problemområde. Detta har fått oss att använda även artiklar skrivna
21 på engelska, vilket har varit en utmaning. Vi har var och en suttit och läst igenom de engelska artiklarna och översatt de på svenska för att det skulle underlätta för oss.
Validitet kan diskuteras på många olika sätt (Karlsson, 2007, s. 249). Den vanligaste förklaringen som han nämner är hur väl studien har lyckats mätas utifrån det man hade avsikt om att mäta. Det vill säga om man mätt rätt sak i förhållande till frågeställningen. I vårt fall har vi kunnat mäta rätt sak utifrån vår frågeställning. Men under processen av vårt arbete har vi varit tvungna till att ändra vår frågeställning ett antal gånger för att kunna koppla frågeställningen med tematiseringen. Dock har det inte påverkat valet av våra nyckelord eftersom det fortfarande har varit samma innehåll hela tiden. Detta har fått oss att gå fram och tillbaka, men i slutändan gett oss ett resultat som svarar på vår frågeställning som vi faktiskt var ute efter.
Reliabilitetens starka sammankoppling kopplas med validiteten och betydelsen av reliabiliteten för att kunna diskutera ett undersöknings instruments validitet (Karlsson, 2007, s. 250). Ett steg i utformningen av en undersökning är reliabilitet vilket innebär frågor såsom; Är mätningen tillförlitlig? Mäter vi rätt? Blir resultaten detsamma om vi mäter vid ett senare tillfälle? Det handlar alltså om trovärdighet och tillförlitlighet.
Ett vanligt sätt att undersöka ett resultats reliabilitet är att låta någon annan person undersöka för att se om man får samma resultat (Karlsson, 2007). Vi har då sökt på våra nyckelord ett antal gånger på olika sätt för att få ett säkert sökresultat. Alltså har vi sökt på synonymer av de nyckelorden som valts ut samt använt både engelska och svenska ord på de två olika databaser som nämndes tidigare. Samtidigt har vi läst igenom alla artiklar och avhandlingar noggrant för att få en sammankoppling till vår frågeställning.
I och med att vi varit tre personer har vi alla diskuterat artiklarnas resultat för att få en bild av allas uppfattning. Det har varit en stor fördel för vår studie i takt med att man kan uppmärksamma olika saker, vilket ökar reliabiliteten av studien (Kihlström, 2010, s. 232).
Vidare sägs det (Kihlström, 2010, s. 231) att ett arbete giltigt när en person har noga undersökt och gått igenom de redskap som använts under studien, vilket kallas för validitet. Man ska som forskaren under hela studiens gång kontinuerligt kontrollera, kritisk granska samt konstruera allting som hämtas in under processen av arbetet (Dovemark, 2020, s. 150). Vilket vi alla tre har gjort under arbetets gång, för att vara noggrann och säkra på allting, samtidigt som vi stärkts samarbetet och diskussionerna vi har haft under processen.
22
9. Implikationer
Med hjälp av tidigare forskning har vi nu med oss fakta och kan en hel del inom ämnet, vilket kommer att vara till stor hjälp för vår datainsamling.
Eftersom vårt arbete går ut på litteraturstudie har vi inte kunnat göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua olika pedagoger, för att få en inblick på hur det är och hur både pedagoger och elever upplever det ute i praktiken. Vi anser att det hade gynnat vårt resultat ifall vi hade möjligheten att även ha en kvalitativ undersökning. Kvalitativ metod går ut på intervjuer, observationer och anteckningar som kan analyseras för att komma fram till ett resultat. Genom detta skapar man en fördjupad förståelse för människor handlingar, texter och yttranden (Fejes
& Thornberg, 2015, s. 34 - 35). Den största redskapen inom kvalitativ metod är intervju med anledning av att det visar hur personer väljer att arbeta kring ett visst ämne. Detta ger forskaren/intervjuaren en möjlighet att få lyssna på personens tankar och hur personen väljer att agera i olika situationer. Detta leder då till en djupare förståelse på hur det kan se ut i praktiken och en mer trovärdig information (Alvehus, 2013, s. 80).
Eftersom vi under vårt examensarbete II kommer få möjlighet att intervjua personer kommer vi få en större inblick på ämnet och få möjligheten att gå djupare in på det. Detta kommer även visa oss om vi har rätt angående resultatet, om det kommer gynna oss eller inte eftersom det kommer visa oss hur det är och hur det upplevs ute i praktiken. Vi kommer alltså få möjligheten att intervjua förstahandskällor såsom lärare och elever, så vi får se och höra från både perspektiven. Vilket vi inte har fått mycket inblick i under examensarbete I och det kommer ge ett större svar på resultatet. Artiklarna och forskningen som gjorts har gett oss en inblick i hur det är men ser det verkligen ut exakt så i ute i praktiken? Hur ser det ut från pedagogernas och speciellt elevernas perspektiv? Med hjälp av en kvalitativ metod kommer vi få en ännu djupare inblick i det.
23
10. Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Avery, H. (2015). At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden.
[Elektronisk resurs]. (404 - 415). Hämtad från https://www-tandfonline- com.ezproxy.bib.hh.se/doi/full/10.1080/13603116.2016.1197325?fbclid=IwAR1Q1oRoIymn F1PI7mDNGVeZA1YuIFg_456sB2q5DkgIE1Ag7z5wcHJVaxk
Belkina, O,. Peredrienko, T,. Yaroslavova, E. (2020). New Language Learning Environment [Elektronisk resurs]. Employee - ’ Learners’ Expectations and the Role of Teacher 4.0 (105 - 118). Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1259687.pdf
Bunar, N,. Tajic, D. (2020). Do both ‘get it right’? Inclusion of newly arrived migrant students in Swedish primary schools. [Elektronisk resurs]. (1 - 15). Hämtad från https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13603116.2020.1841838?fbclid=IwAR10Yij2 LRkBPZOoc_KhD9nFd8q0mmzA5edhmpXDsV3DrfacxLQva3iM1vQ
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
24 Göteborgs universitet Institutet för svenska som andraspråk (2018). Nyanländas språkinlärning: fem delstudier om nyanländas lärande i olika kontexter. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Johannesson, I. (1975). Aim and Goals for Bilingual-Bicultutal Education: Short-Term and Loncp-Term Aspedts. [Elektronisk resurs]. (1 - 14). Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED117452.pdf
Karlsson, A., Nygård Larsson, P. & Jakobsson, A. (2019). The continuity of learning in a translanguaging science classroom [Elektronisk resurs]. Cultural Studies of Science Education.
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-2913
Karlsson, R ., 2007., Om att verifiera undersökningsresultat., Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J.
& Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 247 – 252 (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kihlström, S., (2010). Att genomföra en intervju. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Kästen Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.) (2014). En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (2016). Nyanlända: Utmaning för interkulturellt ledarskap. Interkulturella perspektiv. 2:1 , s. 73-98
Magnusson, U. (2013). Paradigms in Swedish as a Second Language – Curricula for Primary School and Secondary School in Swedish as a Second Language. [Elektronisk resurs]. (61 - 82). Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1053595.pdf
Mårten, F. (2015). Flyktingbarnen motsvarar 230 skolor. Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se/artiklar/flyktingbarnen-motsvarar-230-skolor
25 Persson, S. (2016). Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & Kultur
Runfors, P. (28 juni 2019). Bättre skolresultat med extra handledning online. Skolverket.
Hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i- arbetet/inspiration-och-reportage/battre-skolresultat-med-extra-handledning-online
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Pavlovskaia, E. (2001). Education of Immigrant Children at the Pre-School Level in Sweden:
An Empirical Study of How the Education of Immigrant Children Is Conducted in
Practice. [Elektronisk resurs]. (1-37). Hämtad från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED462475.pdf
Torpsten, A. (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom [Elektronisk resurs]. Multicultural Perspectives. (20:2, 104-110). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74463
Vuorenpää, S., Duek, S. & Zetterholm, E. (2019). Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige [Elektronisk resurs]. Nordic Journal of Literacy Research. (5:3, 49-62). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-162851
26
11. Bilaga 1 – Resultattabell
Författare Titel Syfte Metod och Urval Sammanfattning av resultat Helen
Avery (2015)
At the
bridging point: tutori ng newly arrived students in Sweden
samarbetet och modeller för interaktion mellan handledaren och
klassläraren.
Grundskola i ett etniskt varierat grannskap
Grundskola åk 4-6 Intervju med 6 modersmålslärare
& 6 klasslärare samt rektorer
samarbete mellan handledare och lärare inte var tillräcklig för att låta handledningen fungera på det sätt som det föreskrivs i nationella
styrdokument.
Denis Tajic
& Nihad Bunar (2020)
Do both ‘get it right’?
Inclusion of newly
arrived migrant students in Swedish primary schools
att främja
kunskap om hur svenska
grundskolor organiserar utbildning och vilka strategier de använder för att säkerställa
inkludering och uppnåendet av nyanlända
migrerande studenter
semistrukturerade intervjuer med 30
lärare och
skoladministratöre r och ett års fältarbete som genomförts i två mångkulturella urbana
grundskolor i Stockholmsregion en.
Lärare och
skoladministratörer har rätt att inkludera eller utesluta sin modell vad de anser nödvändigt,
föråldrat, dyrt eller orealistiskt och fortfarande passar under paraplyet för inkludering. Ibland fungerar det, ibland fungerar det inte, och båda skolorna
”får det rätt” och
”fel” i vissa aspekter.
Sari
Vuorenpää, Susanne Duek och Elisabeth Zetterholm (2019)
Kartläggning
av en
nyanländ elevs
litteracitet i Sverige
Kunskap om hur ett
kartläggningssam tal med fokus på en flerspråkig nyanländ elevs litteracitet samt tidigare språk- och
skolerfarenheter kan genomföras.
Deskriptiv
fallstudie med videoinspelningar av
kartläggningssamt al.
Resultatet i denna studie pekar på vikten att eleven får vara i centrum för samtalen. Samtalen kan bli komplexa då kartläggningsmateri alet är stort och det kan vara svårt för kartläggaren att
hinna med
fördjupade samtal kring elevens tidigare erfarenheter och kunskaper.
27
Ulrika Magnusson (2013)
Paradigms in Swedish as a Second Language – Curricula for Primary School and Secondary School in Swedish as a Second Language
analyserar och jämför
läroplanerna för svenska och svenska som andraspråk för grundskolan.
Kvantitativa forskningsmetode n. Analys kring tidigare forskning.
I jämförelse visar sig läroplanen för
svenska som
andraspråk vara mer orienterad mot färdigheter och kommunikativa paradigmer, på
bekostnad av
paradigmer
relaterade till personlig tillväxt, litteratur eller Bildung. Läroplanen verkar också ha svaga kopplingar till
forskning om
andraspråkets
utveckling eller utbildning.
Evguenia Pavlovska ia
(2001).
Education of Immigrant Children at the Pre- School Level in Sweden:
An Empirical Study of
How the
Education of Immigrant Children Is Conducted in Practice.
att undersöka hur
en så
komplicerad uppfattning som invandrarbarnens utbildning
genomförs i praktiken och att diskutera den.
den kvalitativa forskningsmetode n
trots den oumbärliga
roll som
modersmålet spelar för invandrarbarn ingår dess utbildning inte i förskolans program där studien har genomförts.
28 Ann-
Christin Torpsten (2018)
Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom
Undersöka
uppfattningar om språklig potential och språkkompetens i förhållande till översättningsstrategier.
Insamlad data i form av
klassrumsaktiviteter, texter och bilder gjorda av elever.
Samt intervjuer.
Eleverna var i ett stöttande och hjälpande klassrum där flerspråkighet och
modersmål främjades.
Eleverna visade olika inställningar till det nya språket men de har ökat sin
flerspråkighet och har lärt sig från varandra.
Sofie Johansson (2018)
Nyanländas språkinlärning
En fördjupning i och av studier om nyanländas lärande
Intervjuer, iakttagelser.
Med en
undervisning som lyfter fram
genretypiska grammatiska strukturer samt utmärkande textuella drag för genren får eleverna strategier för sitt skrivande och därmed även goda möjligheter att utvecklas.
29
12. Bilaga 2 – Nyckelordstabell
elev nyanländ modersmål handledning samarbete
barn flykting hemspråk stöd gemenskap
immigrant hjälp
invandrare
child/student newly arrived mother tongue tutorial community
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Eylem Caliskan Deniz Jahangiri Alexandra Sörbye
