Analys av transport i en klimatdeklaration
-En fallstudie av prefabricerade småhus
Analysis of the transport in a climate declaration
- A case study regarding prefabricated small house
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör VT 2021 Anton Blickhammar
Kenan Camo
ii
Förord
Detta examensarbete innefattar 15 hp och är skrivit under våren 2021 på Malmö universitet.
Denna rapport riktar sig till småhusföretag som arbetar med prefabricerade element.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Martin Lennartsson på Malmö universitet som alltid varit tillgänglig och gett oss rådgivning under arbetets gång.
Studien är skriven i samarbete med VårgårdaHus. Vi vill även rikta ett stort tack till vår externa handledare Arvid Rydetorp som hjälpt oss under arbetets gång.
Vi vill även tacka alla som ställt upp på intervju och försett oss med kunskap.
iii
Sammanfattning
Sveriges riksdag har satt klimatmål om noll nettoutsläpp till år 2045. Bygg- och
fastighetssektorn har de senaste åren stått för cirka en femtedel och transportsektorn står för en tredjedel av det totala utsläppet i Sverige. Klimatdeklarationer ska initieras för att nå riksdagens klimatmål. Klimatdeklaration av byggnader är indelat i produktskedet och byggproduktionsskedet. En del av byggproduktionsskedet är transport av resurser till byggarbetsplats. Det är idag möjligt att använda sig av generiska eller specifika värden för klimatberäkning av transport.
Problemet är att det är svårt och omfattande att få fram exakt data för beräkning av specifika transporter under ett byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur
småhusföretag med prefabricerade element kan utforma beräkningar för transport i en klimatdeklaration. I studien har en intervjudel och en beräkningsdel genomförts för att få förståelse över utmaningar med beräkning av transporter. Intervjuerna genomfördes på nio respondenter med olika befattningar inom transport och miljö. En klimatberäkning
genomfördes på en husmodell från VårgårdaHus som arbetar med prefabricerade väggelement. Beräkningen bestod av tre fall. Ett fall med endast generiska värden i
byggskedet. Två fall där beräkningen gjordes med specifika värden för transportsträckorna för två fiktiva arbetsplatser. Den insamlade informationen från de bägge delarna sammanställdes i slutet av arbetet.
Resultatet av beräkningen visar att klimatpåverkan vid användningen av generiska data för transport visade ett utsläpp 1296,7 kg CO2e. De specifika transportsträckorna resulterade i ett utsläpp av 693,0 respektive 495,9 kg CO2e under byggproduktionsskedet. Resultatet av intervjuerna visar att underlättning av klimatberäkningar för transport är möjlig vid förbättring av planering, insamling av data, samverkan mellan olika aktörer samt en högre kravställning från organisationen.
Sökord: Transport, Klimatdeklaration, Prefabricering, Materialleverantör, Småhusföretag
iv
Abstract
The Swedish Parliament have decided on a climate target of zero emissions by 2045. In recent years, the construction and real estate sector have accounted for about one-fifth of the total emissions and the transport sector accounts for a third of the total emissions in Sweden. Climate declarations must be initiated to achieve the climate goals set by the Swedish Parliament. The climate declaration is divided into the product phase and the construction-production phase.
Part of the construction-production phase is the transport of resources to the construction site.
The problem encountered is the difficulties to obtain exact data for calculating specific transports during a construction project. The purpose of the thesis is to investigate how small house companies with prefabricated elements can design calculations for transport in a climate declaration. In this study, an interview part and a calculation part were carried out to gain an understanding of the challenges. The interviews were conducted on nine respondents with different positions within the transport and environment sector. A climate calculation was calculated on a house model from “VårgårdaHus” who works with prefabricated wall elements.
The calculation consisted of three cases. The first case with only generic values during the construction phase. The calculations of the two other cases were conducted with specific values for the transport distances for two fictitious workplaces.
The calculations indicate that the climate impact regarding the use of generic data for transport showed an emission of 1296.7 kg CO2e. The specific transport distances resulted in an emission of 693.0 and 495.9 kg CO2e, respectively, during the construction production phase. The results of the interviews show that facilitating climate calculations for transport is possible by improving planning, data collection, collaboration between actors and higher requirements from the organization.
Keywords: Transport, Climate declaration, Prefabrication, Material supplier, Small house companies
v
Begrepp och förkortningar
BTA - Bruttoarea är den sammanlagda ytan av samtliga våningsplan fram till omslutande byggnadsdelars utsida.
CO2e – Koldioxidekvivalenter, en gemensam enhet för att mäta klimatpåverkan från växthusgaser.
EPD - Environmental Product Declaration. Miljövarudeklaration för en produkt eller produktgrupp, följer SS-EN 15804.
Fossil diesel - Bränsle som innehåller organiska kol- och väteföreningar. Källa till utsläpp av växthusgaser.
Generiska data - Klimatdata som grundar sig medelvärden för en produkt.
GWP - Global Warming Potential är ett mått för jämförbarhet mellan växthusgasers bidrag och växthuseffekten
HVO - Hydrerad vegetabilisk olja, förnybart drivmedel som kan utvinns av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter.
Klimatdatabas - Ur en klimatdatabas kan generiska klimatdata hämtas.
Klimatdeklaration - Redovisning av klimatpåverkan i byggskedet, modul A1-A5.
LCA - Livscykelanalys, visar en produkts eller tjänsts totala miljöpåverkan.
Livcykelskede - Skeden för en livscykelanalys: A, B, C och D. Beräknas enligt SS-EN 15978.
Modul - Underkategorier till ett livscykelskede. Moduler: A1-A5, B1-B7, C1-4 och D.
Prefabricering - Förtillverkning av delar eller element.
RME - Rapsmetylester, biodiesel som huvudsakligen utvinns av vegetabiliska oljor.
SS-EN 15804 - Standard, produktspecifika regler för miljödeklarationer.
SS-EN 15978 - Standard, beräkningsmetod för värdering av byggnaders miljöprestanda.
vi
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte och frågeställningar ... 9
1.4 Avgränsning ... 9
2 Metod ... 10
2.1 Intervjuer ... 11
2.1.1 Etiska aspekter ... 11
2.1.2 Urval av respondenter ... 12
2.2 Beräkning ... 13
2.2.1 Kartläggning av leverantörer ... 13
2.3 Beräkningsverktyg ... 13
2.3.1 BM 1.0 ... 14
2.3.2 Bidcon ... 14
3 Teori ... 15
3.1 Prefabricerade hus ... 15
3.2 Klimatdeklaration ... 15
3.2.1 Omfattning och avgränsningar ... 15
3.2.2 Modul A1-A5 ... 17
3.2.3 LCA ... 18
3.2.4 Standarden EN 15978 ... 19
3.2.5 Koldioxidekvivalenter ... 19
3.2.6 Data ... 20
3.3 Byggtransport ... 20
3.4 Teori sammanfattning ... 21
4 Resultat ... 22
4.1 Intervjuer ... 22
4.2 Beräkning ... 27
5 Analys ... 31
5.1 Frågeställning 1 ... 31
5.2 Frågeställning 2 ... 32
5.3 Frågeställning 3 ... 33
5.4 Mål ... 33
6 Diskussion ... 35
6.1 Intervjudel ... 35
6.2 Beräkningsdel ... 36
6.3 Metod ... 37
7 Slutsats ... 38
7.1 Vidare studier ... 38
Referenser ... 39
Bilaga 1 – Kartläggning av leverantörer ... 42
Bilaga 2 – Klimatpåverkan från transport ... 43
Bilaga 3 – Intervjufrågor ... 44
Bilaga 4 – Intervjuer ... 45
7
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Bygg- och fastighetssektorn har de senaste åren bidragit till cirka en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige [1]. Riksdagen har därför satt upp klimatmål om noll nettoutsläpp till år 2045 [2]. Enligt klimatlagen som trädde i kraft 2017 är ett av syftena att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser [3]. Boverket föreslår att gränsvärden om klimatutsläpp ska införas år 2027 för småhus, lokaler och flerbostadshus. Den första aktionen i ledet sker från och med den 1 januari 2022, då krav om klimatdeklaration för nyproduktioner införs [4]. Boverket har ett preliminärt tillvägagångssätt för utförandet av en klimatdeklaration. En klimatdeklaration innehåller en uträkning och sammanställning av klimatpåverkan under byggskedet, det är uppgifter som ska redovisas för boverket för att kunna få ett slutbesked. Byggskedet innehåller råvaruförsörjning, produktframställning, arbete på byggarbetsplatsen och transport. En resurssammanställning multipliceras med klimatdata för att få ut mängden utsläpp av kg CO2e (Koldioxidekvivalenter). Klimatdata som används ska vara generisk eller produktspecifik genom EPD:er (miljövarudeklarationer).
Under ett tidigt skede i projekteringen är det tänkt att använda sig av generiska data och precisera sig mer under processens progression. För att skapa en representativ klimatpåverkan från den verkliga byggnaden. Ett krav för slutbesked är att en klimatdeklaration ska
registreras av byggherren i boverkets klimatdeklarationsregister [5]. Lagen om
klimatdeklaration ska bidra till en ökad medvetenhet om vad som kan och behövs göras för att lyckas nå målet om klimatneutralitet till år 2045.
Enligt Boverket [5] arbetar byggföretag ständigt med verksamhetsutveckling som i sin tur ställer krav på högre kunskap kring utförandet av klimatdeklarationer bland småhusföretag.
Enligt Borgström och Liljenroth [6] har byggföretag som bygger flerbostadshus en bredare kunskap om processen av klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, då merparten av
analyserna har genomförts på flerbostadshus och lokaler. Kunskapen från flerbostadshus är inte direkt relevant för småhus då processen skiljer sig åt [6]. Det sker utveckling kring processen som hjälper småhusföretag med anpassade stöd, vägledning och verktyg för klimatdeklaration [7]. Ett förslag från Boverket [5] är att byggherrar bör använda mallar för indata till att analysera och leta efter alternativa lösningar för deras mest klimatpåverkande byggdelar.
Tillverkningen av småhus i trä ökade med 15 procent från år 2019 till 2020 i Sverige [8].
Länsstyrelsen Stockholm [9] antyder att detta kan vara en effekt av Corona pandemin som har gjort att intresset för småhus har ökat. Enligt Trä- och möbelföretagen [8] domineras
monteringsfärdiga småhus i trä med en marknadsandel på 85–90 procent inom
småhusindustrin. Småhus kan framställas genom prefabricerade element som tillverkas i fabrik och transporteras till byggarbetsplatsen där de monteras ihop.
Transportsektorn står för en tredjedel av de inhemska utsläppen. För att kunna nå klimatmålet som regeringen satt upp om noll nettoutsläpp till år 2045 har ett delmål satts upp som innebär att minska växthusgasutsläpp med 70 procent 2030 i jämförelse med 2010 [10].
Inrikestransporter från vägtrafiken står för merparten av koldioxidutsläppen och prioriteras för att nå målet till år 2030. För att kunna nå transportpolitiska klimatmål måste flera aktörer samarbeta med varandra där bland annat Trafikverket och Boverket ingår. Trafikverkets
8
förslag för att minska klimatpåverkan är uppdelade i tre delar: förnybar energi, ett mer transporteffektivt samhälle och elektrifierade- och energieffektivare transportmedel. I en del av uppdraget som Trafikverket blivit tilldelade av regeringen ingår kunskapsuppbyggnad om åtgärder, styrmedel och scenarier för omställning till ett hållbart transportsystem där
klimatmålet uppnås [10].
För de studier som har gjorts om klimatdeklaration använder sig majoriteten av studierna av generiska värden vid framtagande av transportsträckor [11, 12, 13]. I övrigt används specifika data. Det är få studier som använder sig av specifika data för hela transportskedet vid
redovisning av klimatutsläpp. Arbetena som Klinhäll [14] och Haugskott [15] utgår från att endast använda sig av specifika data för de tre material med störst ingående delar. IVL Svenska Miljöinstitutet använder sig i en sina av studier av faktiska transportsträckor för betong, kross, KL-trä och Limträ [16]. Ett annat arbete där material importeras använder sig författarna endast av transportsträckan fram till Sveriges gränser. Resterande transportsträcka försummas oavsett längd med anledning att vissa material körs direkt till arbetsplatsen och andra till en fabrik för förtillverkning av element [17]. Mattsson och Odell [18] samt Ögren [19] använder sig av specifika data för alla ingående material i en klimatdeklaration.
Resultatet från Ögren [19] visar en markant skillnad på över 100 procent mer
växthusgasutsläpp vid användning av specifika data jämfört med användningen av generiska data. Enligt anvisningar som IVL har publicerat på sin hemsida om hur en klimatberäkning bör utföras skriver de att specifika transportsträckor ska användas för de fem material med mest påverkan från transport [20]. Inget av arbetena har kommit fram till hur specifika data enkelt kan samlas in för beräkning av A4 i en klimatdeklaration.
1.2 Problemformulering
I nuläget är det svårt att få tag i exakta körsträckor både i och utanför Sveriges gränser, detta gör att generiska värden ofta används i studier som genomfört en LCA eller klimatdeklaration av byggnader. Ett av problemen är insamling av data från externa parter. För ett företag är det både ekonomi och tid som spelar in för att kunna ta fram ett noggrannare resultat av
klimatpåverkan från transport. En förenkling för framtagande av specifika data hade skapat möjlighet att ta fram ett mer noggrant resultat. Även om transporter inte har lika stor påverkan av det totala utsläppet som produktskedet eller driftsfasen så är det viktigt att i en LCA sträva efter att använda specifika värden.
9
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka hur småhusföretag med prefabricerade element kan utforma
beräkningar för transport i en klimatdeklaration. Studien kommer att jämföra generiska mot specifika data för transportsträckor. Målet med arbetet är att hitta förenklingar av process kring framtagande av specifika data för beräkning av A4 i en klimatdeklaration.
F1 Vilka problem kan uppstå vid beräkning av utsläpp från transporter i byggproduktionsskedet?
F2 Hur kan husföretag som tillverkar prefabricerade väggelement bidra till en reducering i A4?
F3 Hur skiljer sig resultatet mellan generiska mot specifika data i modul A4 vid genomförandet av en klimatdeklaration?
1.4 Avgränsning
Den här studien kommer att inkludera alla delar som omfattas i en klimatdeklaration.
En klimatdeklaration omfattar modulerna A1-A5 i en LCA.
Studien kommer inkludera specifika data i A4 och exkludera beräkning av A5.2-A5.5.
Byggnadsdelarna som kommer att ingå vid beräkning är de delar som preliminärt ska
redovisas i en klimatdeklaration enligt Boverket. Byggnadsdelarna innefattar klimatskärmen, innerväggar och den bärande konstruktionen. Beräkningar kommer endast utföras på ett prefabricerat trähus. De prefabricerade trähuset är en husmodell från VårgårdaHus, husmodellen kallas för Nolhaga.
10
2 Metod
Denna studie är uppdelad i två delar som i slutet vävs samman. För att få en ökad kunskap och förståelse av ämnesområdet startade studien med en litteraturstudie. Figuren 1 visar en översikt över arbetetsprocess från start till slut.
Figur 1 – Arbetsstruktur
För att kunna ha en högre förståelse för svårigheter och möjligheterna med utförandet av klimatdeklaration har denna studie delats in i två olika delar. En intervjudel och en
beräkningsdel. Under intervjudelen kommer olika aktörer med olika bakgrund att intervjuas.
Aktörerna som intervjuas är från konsultbolag, större byggföretag samt transportföretag.
Orsaken till detta är att deras kunskap är högre på grund av att resurser har lagts på att lära sig utforma LCA:er där klimatdeklaration finns med. Enligt Borgström och Liljenroth [6] lär man sig genom att göra, att genomföra en klimatdeklaration är något som är nytt för de flesta i branschen. Därav behövs fler studier och genomförande av klimatdeklarationer genomföras, specifikt på småhus där kunskapen och studierna är begränsade. Slutligen kommer kunskapen som givits genom intervjuerna samt erfarenheten som fåtts från genomförandet av en egen klimatdeklaration flätas ihop. För att hitta ett enkelt och smidigt sätt att genomföra en klimatdeklaration med avseende på transport i byggproduktionsskedet.
11
Nedan presenteras hur studiens frågeställningar ska besvaras. Frågeställningarna besvaras med olika metoder.
F1 Vilka problem kan uppstå vid beräkning av utsläpp från transporter i
byggproduktionsskedet? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien
F2 Hur kan husföretag som tillverkar prefabricerade väggelement bidra till en reducering i A4? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien
F3 Hur skiljer sig resultatet mellan generisk mot specifika data i modul A4 vid genomförandet av en klimatdeklaration? Frågeställningen besvaras med hjälp av beräkning
2.1 Intervjuer
För att kunna få tydligare svar på våra frågeställningar delades intervjufrågorna upp i två delar, där den ena delen handlade om klimatdeklaration av byggnader och den andra om transport. Intervjufrågorna var uppdelade så att personer som var mer insatta i
klimatdeklaration kunde svara mer utförligt på den första delen av intervjufrågorna. Den andra delen kunde personer med en högre kunskap inom transport eller logistik tillföra mer utvecklade svar och resonemang. Intervjuerna kommer genomföras med en semistrukturerad metod, där bestämda frågor finns i förväg men följdfrågor kan tillkomma beroende på
respondentens svar. Det vill säga alla kandidater får samma huvudfrågor för att behandla alla lika oavsett kunskapsnivå [21]. Det låg i intresse för arbetet att få olika infallsvinklar på båda intervjudelarna. Vid val av personer att intervjua strävas det efter att hitta personer som har en kunskap att svara på bägge delar. När förfrågning till intervju skickades ut följde även etiska aspekter med. Vid utförande av intervju anpassades tekniken utefter respondenternas önskan.
För att kommunicera med respondenterna användes Zoom, Microsoft teams eller telefon. Alla intervjuer spelades in efter samtycke från respondenten. Vid utskick av mejl skickades även intervjufrågorna med, vissa av respondenter svarade endast på frågorna via mejl pga. tidsbrist för en intervju. De mejlade svaren användes vid vår analys. Efter intervjun gjordes en
sammanfattning av svaren samt en sammanfattning av hela intervjun, till vår hjälp användes de inspelade ljudet för att kunna återspela allt som sades. Intervjufrågorna var fasta men följdfrågor tillkom när vi sökte utvecklade svar, mall på intervjufrågorna som användes under intervjun finns i bilaga 3.
Validitet och reliabilitet påverkar studiens trovärdighet. Validitet behandlar om studien faktiskt mäter de studier är avsedd för samt redogör kvalitet på mätningarna. Reliabilitet beskriver studien äkthet och precision, alltså om samma resultat är möjligt att få ifall undersökningen repeteras [22].
2.1.1 Etiska aspekter
Vid utförandet av en intervjustudie är det viktigt att etiska aspekter tas i beaktande redan vid planeringen av intervjuerna. Att delta är frivilligt, det är viktig att medverkande respondenter ger ett godkännande till medverkan. Godkännandet ska grunda sig i att information om vad medverkan betydande har givits på ett tydligt och utförligt sätt. Informationen som
tillhandahålls ska vara enkel, tydlig och bör anpassas till personens förutsättningar [23].
12
Vid utförandet av det här examensarbetet utgick genomförande av intervjuer i etiska aspekter.
Via mejl skickades en förfrågan till respondenter om deras vilja att delta i intervjun.
I mejlutskicket förmedlades information om vad studien handlade om och målet med studien.
Information så som intervjutid och hur många frågor som skulle ställas fanns även med. Vid genomförande av intervjun eftersträvades genomtänkta svar, för att få det skickades
intervjufrågorna ut i förtid. För att få fram ärliga åsikter beslutades det att göra respondenterna anonyma. Det enda som efterfrågades var titeln inom företaget eller organisationen för att få en uppfattning om deras kunskapsnivå och arbetsområde. Efter intervjuerna skrevs en
sammanfattning av varje intervju. Sammanfattningarna mejlades ut till respondenterna för att få ett godkännande innan användning i arbetet. Detta för att ge en andra chans till
respondenterna att korrigera sina uttalande. För att göra en representativ sammanfattning spelades intervjun in med ljudmedier. Denna information tillfrågades både via mejl och innan starten av en intervju. Allt inspelat material raderas efter analys av intervjun och godkännande av arbete. Under hela processen av arbetes gång har respondenter kunnat dra sig ur
undersökningen.
2.1.2 Urval av respondenter
Urvalsmetoden av personer styrs alltid av forskningsfrågorna. Kvalitativa undersökningars syfte är nästan alltid att beskriva en möjlighet eller problem så noggrant och brett som
möjligt. För att komma åt bredden av uppfattningarna på undersökningen kan därför personer väljas som är så olika varandra som möjligt [24]. Enligt Hedin [24] är antalet respondenter få, mellan 5–10 är inte ovanligt, detta eftersom en detaljerad undersökning görs av
respondenterna. Vid val av personer görs en bedömning om man tror att respondenten har mycket kunskap inom området att dela med sig av.
Nedan presenteras de olika respondenterna, med titel först sedan typ av företag.
Respondent 1 Senior uppdragsledare klimat och energi, Konsultföretag Respondent 2 Projektledare/Hållbarhets expert, Konsultföretag
Respondent 3 Miljö- och hållbarhetsspecialist, Byggföretag Respondent 4 Hållbarhetsspecialist, Byggföretag
Respondent 5 Hållbarhetschef, Byggföretag Respondent 6 Transportchef, Byggföretag
Respondent 7 Utvecklingsledare logistik, Byggföretag Respondent 8 Kvalitet- och miljöchef, Transportföretag Respondent 9 Environmental affairs, Transportföretag
Några av respondenterna arbetar med att utveckla klimatdeklaration av byggnader i uppdrag av Boverket.
13
2.2 Beräkning
För att beräkna husets miljöprestanda används företagskalkylen i programmet Bidcon som innehåller husets materialmängd. Underlaget i kalkylen kontrolleras ihop med Vårgårdahus produktionschef genom ett videomöte. I Bidcon filen finns alla ingående delar med mängder för en standardbeställning av huset. Därefter behöver en mängdavtagning göras för att innehållet inte ska vara för omfattande för en klimatberäkning. Bidcon filen behöver formateras till sbXML format för att en import i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg ska vara möjligt.
Vid export av en Bidcon fil till BM öppnas resurssammanställningen upp i färdiga kategorier.
De värden som sammanställs av BM är CO2e (GWP), därför behöver enheter omvandlas manuellt till kilogram av en befintlig generisk resurs i programmet. De byggprodukter som används justeras genom inköpt mängd, enhet, omräkningsfaktor, spill andel och resurs.
Utöver detta läggs byggprodukter från grundkonstruktionen in manuellt eftersom den delen exkluderas vid kundens köp av huset. Resurserna från Bidcon exporteras till Excelformat för att kontrollera att mängder och enheter stämmer.
När specifika värden för transporter i byggproduktionsskedet beräknas används generiska resurser i skede A1-A3 och A5. För transporten, A4 regleras faktorer som avstånd, transportslag, transporttyp och bränsleslag.
2.2.1 Kartläggning av leverantörer
För att kunna få exakta transportsträckor mellan produktleverantör och arbetsplats gjordes en kartläggning över vart leverantörerna har sin produktion. Det finns två olika sorters
transportsträckor. Första alternativet är att materialen körs direkt till arbetsplatsen för att monteras på plats, andra alternativet är att materialen först körs till fabriken där element tillverkas för att sedan monteras på arbetsplatsen. Kontakt med leverantörerna togs i första hand via telefon och vid uteblivet svar gjordes ett nytt försök via mejl. För att få ut data som behövdes för studien ställdes fyra frågor, huvudsyftet med frågorna var att få ut
transportsträcka samt transportdrivmedel, exakta frågor finns i bilagorna. Efter att data med adresser hade samlats in gjordes en kartläggning där exakta transportavstånd beräknades med hjälp av Google Maps. Kartläggning av leverantörer finns tillgängligt i bilaga 1.
2.3 Beräkningsverktyg
Det finns mängder av program i byggbranschen för olika områden i byggprocessen.
Programmen är ofta anpassade för ett specifikt ändamål som mängdavtagning, kalkyl,
tidsplanering, ritningar och miljöberäkningar. Därför kan export av filer mellan olika program underlätta för att inte behöva börja om från början vid varje uppstart. Miljöberäkningsverktyg har kommit olika långt i utvecklingen och arbetet kan förenklas genom integration av andra program. VårgårdaHus använder Bidcon för kalkyl och mängdning. Bidcon filen användes eftersom den till handa hölls av företaget. Byggsektorns miljöberäkningskalkyl användes på grund av att det är ett branschgemensamt verktyg för klimatberäkning av byggnader [25].
14 2.3.1 BM 1.0
Programmet BM 1.0 står för byggsektorn miljöberäkningsverktyg och används för att räkna ut klimatbelastningen av en byggprodukt eller en hel byggnad. Klimatberäkningsprogrammet är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och kan användas för att framställa en
klimatdeklaration. Det är ett program som kan användas för att få en uppfattning av vad de inbyggda delarna orsakar för klimatpåverkan. Användning av verktyget görs tidigt i projektet eller för att utvärdera materialval och produktionsmetoder. De generiska värden för material som ingår i klimatdatabasen grundar sig på resurser som används på den svenska marknaden [25]. Generiska data finns för produktframställning, transport och spill från materialen.
Utöver det kan specifika data användas i form av EPD: er som läggs in manuellt. Transport kan justeras med faktorer som transportslag, transporttyp och bränsleslag för att skapa ett scenario för projektet. Klimatpåverkan från byggarbetsplatsen kan läggas in med specifika data i fem olika kategorier. Vid resultatframställning vill programmet använda sig av enheten kilogram för de olika resurserna. Det gör att material som beräknats i m, m2, m3 eller styck behöver räknas om för att resursernas vikt är länkad samman med mängden
koldioxidekvivalenter. I programmet finns även en omräkningsfaktor där bredd, längd, höjd och densitet kan justeras. Export av filer från vissa typer av kalkylprogram kan göras för att arbeta vidare med det underlag man redan besitter.
2.3.2 Bidcon
Kalkylprogrammet Bidcon används till att beräkna kostnaden för de resurser som används i arbetet. Programmet riktar sig till stora och små företag inom bygg- och
installationsbranschen. Kalkyler kan skapas från grunden eller med egna mallar.
Kalkylberäkningen baseras på byggdelar som består av ett eller flera produktionsresultat som i sin tur byggs upp av resurser. Färdiga recept på resurser, produktionsresultat och byggdelar finns i programmet för de olika nivåerna som kan justeras utifrån behov.
15
3 Teori
Följande kapitel handlar huvudsakligen om teori kring prefabricerade element, klimatdeklaration och byggtransport.
3.1 Prefabricerade hus
Prefabricering betyder förtillverkning, förframställning eller fabriksbyggd. Hus eller
byggnader som är prefabricerade består ofta av vägg- och bjälklagselement som förtillverkas i fabrik och monteras på plats [26]. Elementen är ofta av trä eller betong. Den moderna
benämningen modulhus kan idag byggas som färdiga rum eller hela hus i fabrik. Vid tillverkning av byggelement i fabrik sker mestadels likt arbetet med traditionella
husbyggnadsmetoder [27]. Monteringen av elementen sker i en kontrollerad miljö vilket medför en mer precis planering. Den precisa planeringen ökar möjligheten till just in time leveranser. Med just in time leveranser menas att en produkt eller leverans distribueras i den mängd och tidpunkt som är planerad från start, detta bidrar till mindre förseningar [28]. Då hela byggelement kommer till arbetsplatsen under en transport medför detta färre transporter från fabriken till byggarbetsplatsen. Det medför även enklare installationslösningar då de kan monteras i fabrik. Detta medför ett effektivare arbete som kräver mindre resurser på
byggarbetsplatsen än för en platsbyggd byggnad. Genom en ökad teknisk noggrannhet får vi förbättrade miljöresultat, bättre lufttäthet och bättre avfallshantering. Detta bidrar till en miljöförbättring då färre resurser används för samma resultat [27].
3.2 Klimatdeklaration
Regeringen tilldelade Boverket under hösten 2017 uppdraget att lämna förslag till
klimatdeklaration av byggnader [29]. Boverkets förslag omfattade dels förslag till en ny klimatdeklarationslag, dels förslag till metod och redovisning. Under 2019 fick Boverket i uppdrag att inleda förberedande arbete för att underlätta införandet av krav på redovisning av en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader [5]. En del av uppdraget var att planlägga den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationer för att omfatta fler delar av livscykeln och på sikt sätta gränsvärden för klimatpåverkan. Under tiden som arbetet skrivs arbetar Boverket med att ta fram mer exakta ramar. De har lagt ut en preliminär klimatdatabas med generiska resurser för byggskedet som ska utvärderas. Regeringen har inte fastställt lag och förordning om klimatdeklarationer. Lagen planeras att träda i kraft den 1 januari 2022 och ska till att börja med omfatta nya byggnader. Kravet på klimatdeklaration kommer ställas på byggherren som ansöker om bygglov, för att få ett slutbesked på en ny byggnad [1].
3.2.1 Omfattning och avgränsningar
Regeringens lagförslag om klimatdeklaration är ett steg mot att nå det långsiktiga målet om att Sverige 2045 ska vara ett klimatneutralt land. För att nå målet behövs en tydlig plan med mål sättas upp och avgränsningar göras på vägen. Det är många roller inom byggbranschen som kommer att påverkas och företag kommer att behöva anpassa sig efter
klimatdeklarationen som en del i sin arbetsprocess. Inledningsvis lyder regeringens förslag att avgränsa deklarationen till de utsläpp som omfattar byggskedet [5]. Det vill säga från
råvaruutvinning till färdig byggnad. Detta görs för att få en förståelse för hur vi ska bygga hållbart genom att jämföra material och för att se vilken klimatpåverkan som byggnaden har.
16
Klimatdeklaration kommer avgränsas för vilka byggnader som ska omfattas och vilka byggnadsdelar i byggandet som ska ingå. De byggnadsdelar som ska ingå i beräkningen är byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Klimatskärmen definieras som ett eller flera skikt som skiljer den yttre delen från den inre vad gäller
temperatur, ljud och fukt [30]. Till en början kommer installationer exkluderas och det utreds om markarbete ska ingå [5]. De nya byggnader som uppförs där bygglov krävs kommer det bli krav om att klimatdeklarera. Det är dock vissa byggnader som undantas. Nedan är en lista över de ramar Boverket [30] sätter undantag för:
• ”byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år”
• ”byggnader för industri- eller verkstadsändamål”
• ”ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring”
• ”byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 m2”
• ”byggnader som är avsedda för totalförsvaret”
• ”byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet och”
• ”byggnader där byggherren är privatperson och denne uppför byggnaden privat”
Inledningsvis kommer renoveringar och tillbyggnader att exkluderas.
Klimatdeklarationen kommer utvecklas och på sikt omfatta hela livscykeln, där bygg-, användnings- och slutskedet ingår. Initialt kommer den förenklade versionen svara till klimatdeklarationens syfte att minska klimatpåverkan från byggskedet genom att öka medvetenhet och kunskapen inom byggbranschen.
För att sätt kurs mot målet om klimatneutralitet föreslås gränsvärden av utsläpp för nya byggnader att införas 2027. Troligtvis kommer fler byggdelar i byggnaden att inkluderas, förslagsvis installationer, invändiga ytskikt och fast inredning [5]. Den framtida
klimatdeklarationen kan komma att omfatta fler moduler i livscykeln utöver modul A1-A5 som ska ha en beräkningsperiod på 50 år framåt [5]. Allt viktigare kan det bli att använda sig av specifika data om det visar sig att generiska data har högre värden, ifall det inte redan tidigare ställs krav på specifika data. Exempelvis kan det handla om att ett hus tillverkas av ett klimatsmart material (A1-A3) som inte motsvarar de generiska värden som finns att tillgå eller om merparten av materialet produceras i Sverige med kortare transportsträckor (A4).
Vid beräkningen av en klimatdeklaration avses standarder för produktspecifik beräkning av hela byggnadsverk (SS-EN 15978) eller för olika produktgrupper (SS-EN 15804) [5]. De standarderna går under förkortningen PCR, som är de produktspecifika regler vilket Boverket utgår ifrån. Ett alternativ till att använda sig av specifika data är de klimatdatabaser som finns med färdigt inlagda generiska värden att utgå ifrån. Ingen certifiering kommer inledningsvis att krävas vid utförandet av en klimatdeklaration men utredning kommer att göras för att se om kvalitén är godtagbar.
17 3.2.2 Modul A1-A5
I en klimatdeklaration beaktas byggskedet som innehåller modul A1-A5 i en LCA.
Nedan beskrivs detaljerat vad som ska ingå i de olika modulerna som resulterar i mängd koldioxidekvivalenter. Produktskedet innehåller modulerna A1-A3, vilket omfattar utsläpp av växthusgas för utvinning och förädling av råmaterial, energiåtgång och transport fram till en färdig byggprodukt har skapats. Byggproduktionsskedet inkluderar transport till och från arbetsplatsen samt energiåtgång under bygg- och installationsprocessen. I figur 2 visas dess ingående delar.
Figur 2 - Byggskedets ingående delar [30]
Produktsskedet innehåller följande steg enligt standarden SS-EN 15804 [31].
• A1, Råvaruförsörjning -”Utvinning och bearbetning av råvara, bearbetning av sekundär materialinmatning (t ex återvinningsprocesser)”
• A2, Transport - ”Transport till tillverkaren”
• A3, Tillverkning - ”Tillverkning”
Modulerna A4 och A5 står för beräkning av växthusgas för byggproduktionsskedet och följer standarden SS-EN 15978 för beräkning av byggnadens miljöprestanda.
Byggproduktionsskedet innehåller följande steg enligt standarden SS-EN 15978 [32] .
• A4, Transport
Modul A4 ska innehålla material och produkter ifrån där varan tillverkats till
byggarbetsplatsen. Mellanlagring och distribution ut till arbetsplatsen. Transport av utrustning som används på arbetsplatsen ska inkluderas. De konsekvenser som kopplas till förlust eller skada under transporten i byggproduktionsskedet ska beräknas. Däremot ska inte transport av personer till och från arbetsplatsen beaktas.
18
• A5, Bygg- och installationsprocessen
1. Markarbete.
2. Lagring av produkter (Uppvärmning, kylning).
3. Olika transport på arbetsplatsen (material, produkter, avfall och utrustning).
4. Tillfälliga arbeten på och utanför arbetsplatsen.
5. Produktion och transformation av en produkt.
6. Uppvärmning, kylning, ventilation och fuktighetskontroll.
7. Installation av produkter.
8. Användning av vatten för kylning (maskiner och rengöring).
9. Avfallshanteringsprocessen på byggarbetsplatsen.
10. Produktion, transport och avfallshantering av produkter och material som går förlorade i processen.
Ovan punkter har sammanställts av IVL svenska miljöinstitutet i Byggsektorns
miljöberäkningsverktyg och omfattar där i stället de fem underliggande informationsmoduler A5.1-A5.5 vid beräkning.
3.2.3 LCA
Livscykelanalys (LCA) beräknar miljöpåverkan under en produkts hela livscykel. Det är en metod som startar från att en naturresurs utvinns till att en produkt inte längre används.
Genom att utföra en LCA kan du se vilken modul som bidrar mest till en negativ
miljöpåverkan. En LCA är uppdelade i tre huvuddelar som benämns som skeden, skede A är byggskedet, skede B är användningsskedet och skede C är slutskedet. De olika skedena delas sedan in i informationsmoduler som får en tilldelad siffra efter skedes bokstaven. Resultatet som erhålls vid genomförande av en LCA kan utnyttjas och ta lärdom av för att projektera och bygga miljösmartare [33]. Syftet med en LCA är att ge en helhetsbedömning av byggnadens miljöpåverkan, för att utnyttja LCA:s fulla potential bör en sådan implementeras redan i projekteringsfasen. Vid ett tidigt skede blir material- och konstruktionsval både enklare och ekonomiskt lönsammare än i senare skeden av projektet [34].
19
Figur 3 - Översikt över hur en LCA ser ut med de olika skedena samt modulerna [33]
3.2.4 Standarden EN 15978
Europeisk standard tillhandahåller beräkningsregler för bedömning av miljöprestanda för nya och befintliga byggnader. Europastandarden EN 15978:2011 gäller även som svensk standard.
Det är en standard som specificerar beräkningsmetoden för att kunna bedöma byggnadens miljöprestanda, baserat på en LCA. Metoden omfattar alla byggprodukter, processer och tjänster genom alla stadier av en byggnads livscykel. Beräkningen delas upp i skede A-D för att hålla isär faserna som byggnaden går igenom. I standarden förklaras vad skedena ska inkludera och hur de ska avgränsas. Det beskriver hur data ska samlas in och analyseras, samt hur resultat ska redovisas. Standarden är avsedd för att stödja beslut i processen och
dokumentation av bedömningen [32].
3.2.5 Koldioxidekvivalenter
Växthusgaser som släpps ut i vårt klimat har olika egenskaper, de två egenskaper som har störst skillnad är livslängd och förmåga att absorbera värmestrålning. Egenskaps skillnaderna skapar en svårighet i förmågan att kunna jämföra växthusgaser mellan varandra. För att underlätta sammanställningen av de olika växthusgaserna används en GWP-faktor. Global Warming Potential, även kallat GWP, anger klimatpåverkan från en gas i förhållande till koldioxid. Med GWP-faktorn kan utsläppen räknas om från växthusgaserna till
koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter ger en representativ bild på hur mycket de olika växthusgaserna påverkar miljön [35].
20 3.2.6 Data
För att kunna beräkna en byggnads klimatavtryck behöver man använda sig av produktdata.
Produktdata som används kan antingen vara generisk eller specifik. Under ett tidigt skede av produktionen är det vanligt att information inte är fastställd om material och utformning. För att även vid ett tidigt skede veta vilken klimatpåverkan en byggnad har är det bra att använda sig av generiska data [5]. Detta gör att vi får syn på vilka delar i byggnaden har störst
klimatpåverkan. Under projektets utveckling bildas en kunskap om vilka material samt utformning projektet ska använda sig av. Utveckling av klimatavtrycks data ska även då uppdateras. Utvecklingen ska gå från generiska data till specifika data. För att kunna använda sig av specifika data behöver produktleverantörerna tillhandahålla branschen med
miljövarudeklarationer för produkten. Deklarationen beskriver produktens miljöpåverkan.
Miljövarudeklarationer kallas även för EPD:er [5].
3.3 Byggtransport
Transport under byggskedet involverar leverantörer nationellt och ibland även internationellt.
En kartläggning som kan vara omfattande då mängder av material distribueras från olika leverantörer. För att minska klimatpåverkan för transporter finns det tre områden att fokusera på: energieffektivare transportmedel, förnybar energi och ett transporteffektivt samhälle [36].
Utöver det ska styrmedel som bränsleskatt, forskning, upphandling, informations- och kunskapshöjande åtgärder bidra till att nå klimatmålen [36]. Styrmedel grundar sig på EU- krav, nationella och lokala krav.
Transport och logistik på arbetsplatsen samverkar. Det ställer krav på att aktörer samarbetar i koordineringen för att det inte ska gå ut över andra aktiviteter. På stora arbetsplatser kan det få konsekvenser om entreprenörer och underentreprenörer inte samverkar. Fullt utnyttjande av transporter genererar mindre körningar men kan få logistiska konsekvenser på
byggarbetsplatsen. Två fall som kan uppstå mellan underentreprenör och leverantör är att leverantörer inkluderar gratis transport till arbetsplatsen och då sker vanligtvis en oplanerad leverans nästa dag [37]. Med oplanerad leverans menas att platschef inte fått information om vilken tidpunktleverans ankommer, detta kan skapa oreda i logistikplaneringen. Det andra fallet är att kunden får rabatt vid en stor beställning och lastkapaciteten utnyttjas fullt ut vilket är gynnsamt ur ett transportperspektiv, dock kan stora mängder material anlända i förtid [37].
En annan aspekt är lastvikten när prefabricerade element av betong eller trä transporteras. För en byggnad gjord av betongelement blir det tunga transporter och flera körningar eftersom maxlasten är begränsad för lastbilar. Det krävs mer än fem gånger fler körningar för betongelementen beräknad per m2 element som transporteras till byggarbetsplatsen [38].
Det finns mängder av faktorer som påverkar utsläppen för transportmedel.
De miljöberäkningsprogram som anpassats till byggskedet tar hänsyn till varierad mängd faktorer vid specifik transportberäkning. En undersökning av precisionsberäkningar för transportfaktorer visar att det är svårt att fastställa precisionen av slutresultatet eftersom olika källor av indata innehåller osäkerheter [39]. Ibland används schablonvärden som är uträknade på snittdata och syftar till att ersätta de specifika värdena vid jämförande av miljöpåverkan.
21
3.4 Teori sammanfattning
Den planerade lagen om klimatdeklaration kommer medföra ytterligare arbete i
byggprocessen för byggföretagen. En klimatdeklaration ska på sikt innehålla en hel LCA men i början kommer lagen endast kräva redovisning av miljöpåverkan från byggskedet. För att underlätta arbetet ytterligare kommer generiska värden vara godtagbara i början men strävar efter att specifika värden ska användas. Byggtransporter är en del i kedjan som kan utveckla områden som energieffektivare transportmedel, förnybar energi och ett transporteffektivt samhälle genom att styrmedel anpassas för att nå transportsektorns miljömål. Ett sätt att minska resursanvändningen är att bygga med prefabricerade lösningar. Prefabricerade byggföretag arbetar med standardisering för att montera element på plats vilket skapar en effektivare arbetsplats.
22
4 Resultat
Nedan presenteras resultaten från intervjuerna samt resultat från klimatberäkning av Villa Nolhaga. Intervjufrågorna som skickades ut till respondenterna kan läsas i bilaga 3.
4.1 Intervjuer
Resultatet av intervjuerna delas upp i två olika tabeller. Respondenterna har delats upp i två olika delar. En del som har mer kunskap inom miljö eller klimatdeklaration och i den andra delen redovisas respondenter som är mer kunniga inom transport och logistik. Tabellerna innehåller en sammanställning av det som framkommit under intervjuerna.
Sammanställningen har delats in i tre olika teman: faktorer, problem och lösning för att kunna svara på frågeställningen. Tabell 1 redovisar svar från de miljökunniga och deras syn på transport. Fullständiga intervjusvar finns tillgängliga i bilaga 4.
Tabell 1 - Sammanställning av intervjuer för miljökunniga
Respondenter Faktorer Problem Lösning
Senior
uppdragsledare klimat och energi Respondent 1
För att beräkna specifika data behövs
transportavstånd, transportslag och bränsleval är rimligt att beakta. Det borde gå att använda någon slags schablon för
tonkilometer.
Inga har krav har ställts på transport och det är en liten del av
klimatpåverkan i byggskedet. Processen kring klimatdeklaration börjar med de allra största delarna. Transport under byggproduktionsskedet kommer hamna i fokus med tiden. Ingen har efterfrågat ett arbetssätt för A4 därför finns det inget upparbetat
arbetssätt. Den som ska göra en klimatdeklaration är inte den som har hand om transportsituationen.
Vi har aldrig räknat på transport utan lösningen är att använda
schabloner.
Det handlar om kravställning mellan olika aktörer.
23 Projektledare/
Expert hållbart byggande Respondent 2
Avgörande är distansen, färdmedel och
lastningsgrad. Körs en tom bil hem eller samordnar de transporterna.
En stor utmaning är att härleda transporten hela vägen.
Det är lätt att ta fram en emissionsfaktor för diesel men svårt att fördela dieselförbrukningen mellan olika
komponenter. Okunskap, det finns inget tydligt sätt eller standarder över hur beräkning ska utföras.
Fyllnadsgrad är en svårighet och hur ska en transportslinga med leveranser till fler byggen hanteras. Att beräkna en transport av färja kan bli svårt eftersom det ofta är en kombination av gods- och persontransport. Ett problem är att de
generiska avstånden inte alltid speglar verkligheten för transporter.
I de flest fall använder vi oss av de generiska transportavstånden, på så sätt undviker vi problemet. Vid stora byggen kan en materialterminal utanför staden
användas och mindre uppfyllda bilar köra in i centrala delar. Att jämföra utsläpp i byggskedet beroende på leverantörsplatsen är nationellt eller internationellt kan väcka en tanke hos beställaren som eventuellt ser över varifrån de köper materialet.
Miljö och
hållbarhetsspecialist Respondent 3
Långa och tunga transporter är inte bra för oss ur synpunkt till klimatavtrycket.
Vi vet ibland inte vart materialen kommer ifrån.
Vi har inte rådighet i hur våra leverantörer lastar sina saker och vilken väg de tar. Ett problem är när en full bil lastas till flera kunder. Leverantörer kan inte ge underlag på tonkilometer eller vad som levererats till just oss.
Det finns ingen bra uppföljning. Siffrorna fastnar någonstans i leverantörskedjan. Hela världen är inte med på tåget än, Sverige är ganska tidigt ute att ha en lag om klimatdeklaration.
Vi använder
schabloner för att lösa beräkningsproblemet.
Ett logistikcenter dit de stora transporterna åker med varor som packas om för specifika projekt och det skapar en plats för en transportslinga att utgå i från. Egna bilar kan användas från logistikcentrumet där högre miljökrav kan ställas.
Materialleverantörer behöver bli bättre på dokumentation och uppföljning.
Hållbarhetsspecialist Respondent 4
De faktiska
transportsträckorna.
Köpa produkter från närområdet.
Tar lång tid att komplettera en
klimatkalkyl med exakta transportsträckor.
Beräkningen kan
Ha klart för sig i förväg vart saker kommer ifrån.
Uppdatera kalkylerna från leverantörerna
24
innehålla flera tusen rader vilket gör det
problematiskt vid ändringar. Inga hinder med beräkning utan det är en tidsfråga.
kontinuerligt om leverantören ändras under arbetet.
Hållbarhetschef Respondent 5
Transportavstånd, transportslag, typ av bränsle/energi, mängd åtgång av bränsleenergi.
Svårt att få loggad information från leverantörerna vid komplexa projekt.
Standarden anger att du kan använda dig av generiska data.
Använda sig av prefab då det går att
standardisera. Det blir lättare att planera och optimera logistiken.
Viktigt att få en övergripande och förebyggande logistikplanerande nivå.
I tabell 2 sammanställs intervjusvaren från personer med kunskap inom transport- och logistikområdet. De arbetar med miljöfrågor men inte med klimatdeklaration av byggnader.
Tabell 2 - Sammanställning av intervjuer för transport- och logistik kunniga
Respondenter Faktorer Problem Lösning
Transportchef Respondent 6
Vid beräkning av transporter, tas samlastning, bränsle och avstånd med i beräkningen.
När transporter
planeras använder man sig av samlastning för att optimera
fyllnadsgraden.
Externa transportörer är med i samma kalkyl och krävs på samma information.
Vid utförande av större projekt med stora mängder material krävs ett system som håller reda på alla transporter. Det går inte att göra manuellt i efterhand. Externa transportörer kan bidra till hinder vid insamling av data.
Kunskapsbristen både i interna och i externa leder är väldigt vanligt.
Det blir ofta fler transporter än vad som beräknats i
projekteringen.
Mänskliga faktorn, alla kör på olika sätt.
Sätta upp tydliga mål som hela organisationen för ett projekt strävar efter. Bidra med resurser som gör att dessa mål kan uppnås.
Sätta en tydlig
kravställning och bidra med information från början. Skapa ett nätverk inom branschen för att dela med sig av kunskap och erfarenheter.
25 Utvecklingsledare
logistik Respondent 7
Faktorer som ska tas i beaktande är själva transporten men även att ha ett tänk för nästa led. Inte endast tänka här och nu utan för framtiden också.
Ur ekonomiska och ett totalkostnadsperspektiv så behöver
klimatpåverkan ses ur ett helhetsperspektiv och inte bara på transporterna.
Lägenhetsförpackat gods kan leda till något sämre fyllnadsgrad och fler transporter men ger minskad
materialhantering och minskat spill och svinn vilket leder till färre kompletterande beställningar och minskad
materialåtgång.
Totalen blir alltså positiv ur ett klimatperspektiv.
Transport blir väldigt fort komplext. Det är många faktorer att ta hänsyn till.
Besluten som tas om hur transporterna ska skötas kan leda till problem i nästa skede i kedjan. För lite fakta på bordet, för många “om och men”
frågor. Kunskap samt engagemanget är lågt.
Exakta antal transporter kan missas om inte uppföljning görs under projektet.
Flexibiliteten som kundval bidrar till en konsekvens för produktionen då standarder inte kan användas längre.
Ambitionsnivån kring logistiken är för låg.
Uppföljning av projekt över tid för att få fram faktiska värden av transporterna som har utförts. Ha någon som är ansvarig och prioriterar frågor om transport så att den frågan kan drivas under möten. Samla på sig en erfarenhetsbank där man följt upp med faktiska mätvärden.
Använda sig av en terminal som sköter transport och logistikflödena till arbetsplats. Terminalen skulle kunna leda till samarbete mellan olika projekt som är i samma områden och bidra till att samlasta. Ställa högre krav på att handlingar är färdiga i tid för att kunna planera.
samt göra handlingarna tydligare för att kunna samverka mellan transport och logistik på arbetsplats.
Kvalitet- och miljöchef Respondent 8
De viktigaste parametrarna är:
fordon, bränsle, bränsleförbrukning, emissionsfaktorer och fyllnadsgrad.
Andra faktorer som påverkar är hur hårt du trycker på pedalen, trafikstockningar, vilken sträcka du kör.
Att beräkna
transportutsläpp är väldigt komplext. De finns internationella standarder på en ekvation men de finns ingen standard som säger vilken data som ska användas.
Då alla använder sig av sin individuella data bidrar de till att alla rapporter är “fel”. Man kan inte jämföra
rapporterna mot varandra.
Datakvaliteten i dagsläget är för låg vilket skapar en oklarhet kring detaljgrad.
Bättre kvalitet på den insamlade data kommer ge bättre rapporter. Genom att automatisera kan detalj graden öka. Genom en bättre planering kan effektivare och korta transporter genomföras. En ökad erfarenhet av
planeringsprocessen av byggnader kommer leda till minskat utsläpp.
26 Environmental
affairs Respondent 9
Desto mer gods det finns i bilen desto mindre utsläpp blir det per tonkilometer.
Faktorer som även bidrar till reducering i utsläpp är hur man kör, lufttrycket,
vindavvisare, godsets vikt. Det strävas efter att öka effektiviteten per tonkilometer.
Det är ganska komplext att få fram data, vilket gör att det är brist på data.
Vissa företag saknar data och då väljer de att hitta på sin data.
Att beräkna en exakt fyllnadsgrad på
transporter som samåker är svårt. När material inte levereras i rätt tid står de ute och kan förstöras.
Alla har inte kunskapen om att man kan
bestämma tidpunkten för när en transport ska komma.
Transporter är från ett generellt perspektiv billigt vilket gör att det inte tänks på ur
klimatperspektivet på samma sätt.
Det måste utföras mätningar för att kunna veta vad som slösas och uppdatera sina siffror kontinuerligt. För att kunna uppdatera data måste detta styras upp av någon.
Genom att skapa emissionsrapporter kan förbättringar hittas.
Transporter handlar mycket om planering och de gäller hela kedjan, man måste planera för att bidra till en minskning. Genom att öka belysningen om klimatpåverkan från transport samt öka
kunskapen om vikten i att planera transporter. Minska antalet stopp för
omlastning av varor bidrar till lägre emissionsutsläpp.
27
4.2 Beräkning
I denna beräkning jämfördes klimatpåverkan i byggskedet utifrån tre olika fall. I det första fallet används ett branschscenario med generiska värden genom hela byggskedet. I den andra och tredje beräkningen används specifika transportavstånd för att se skillnad mellan de olika scenariona. I samtliga tre fall är ingående material lika och har beräknats utifrån generiska data i produktskedet. I branschscenariot har generiska transportsträckor använts som grundar sig på klimatdatabasen i BM och är baserad på resurser som används på den svenska
marknaden. I de andra två fallen har en kartläggning gjorts på de exakta transportsträckorna som sker mellan materialleverantör, fabrik, och arbetsplats. Arbetsplatserna är fiktiva och grundar sig på att platserna är belägna 0 och 100 km från fabriken. Figur 4 visar de ingående sträckorna som materialet antas fraktas i modul A4 för en klimatdeklaration med startpunkt från materialleverantören.
Figur 4 – Transportscenario för material
I beräkningsdelen av arbetet är utgångspunkten projekteringsunderlag från VårgårdaHus, som tillverkar hus i olika modeller. Företaget arbetar med prefabricering av väggelement i fabrik för att sedan transportera väggelementen ut till arbetsplatsen för montering. Väggelementen levereras med förberedd el, fönster, dörrar, gips monterad på insidan och panel på utsidan.
Vid transport från fabrik lastas husväggar och takstolar samt en del av materialet. Ett hus tar mellan 6 - 9 dagar att förbereda i fabriken, beroende på val av modell. Kontor och fabrik ligger i samma byggnad. Lastbil med kran körs till arbetsplatsen där elementen monteras direkt på färdigställd husgrund. Figur 4 illustrera Villa Nolhaga.
28
Figur 5 - Villa Nolhaga [40]
Den här delen av arbetet utgår från ett standardutförande på husmodellen Nolhaga, husen kan även vara kundanpassade. Huset är i ett plan med boarea 138,1 m2 och byggareal 154,2 m2. Huset är uppbyggt med trästomme och platta på mark [40]. De delar av huset som omfattas i beräkningen är genomgående skikt i tak, vindsbjälklag, platta på mark, ytter- och innerväggar, samt fönster och dörrar. Nedan beskrivs ingående skikt för de olika delarna från insida till utsida.
• Yttervägg - gipsskiva till ytterpanel
• Yttertak - råspontlucka till taktegel
• Vindsbjälklag - gipsskiva till lösull
• Ryggåstak - gipsskiva till taktegel
• Platta på mark - betong till cellplast
• Innerväggar - gipsskiva till gipsskiva
• Övrigt - fönster, inner- och ytterdörrar
Installationer och mindre delar som infästningsmaterial, beslag, färg, plåt exkluderas i beräkningen. Bilaga av ingående material finns tillgängligt i bilaga 2.
29
I figur 6 visas jämförande av klimatpåverkan i kg CO₂e per m² BTA för byggskedet för de olika fallen. A1-A3 visar produktskedet, A4 transport i byggproduktionsskedet och A5 inkluderar bygg- och installationsprocessen. Produktskedet står för den största mängden av klimatpåverkan från Nolhaga Villan, medan utsläppet för transport varierar.
Figur 6 - Jämförande av CO2e utsläpp
I tabell 3 redovisas en sammanställning av växthusgasutsläppet per BTA och den totala summan av utsläppet för referenshuset. I tabellen finns tre olika fall, i branschscenariot
används generiska transportvärden från BM och i de andra två fallen används specifika värden för transportavstånden. De fiktiva arbetsplatserna är placerade i Vårgårda och Kungsbacka.
Leverantörerna leverera varor direkt till arbetsplatsen eller via fabriken som är placerad i Vårgårda. Summan av den totala materialåtgången (A1-A3 + A5.1) i de olika fallen variera något eftersom spillet från fabriken inte motsvarar det generiska spillet.
Tabell 3 - Sammanställning av CO2e utsläpp Klimatpåverkan (GWP GHG),
kg CO₂e per m² BTA
Fall 1,
Branschscenario
Fall 2, Vårgårda
Fall 3, Kungsbacka
A1-3 Produktskedet 103,38 104,94 104,94
A4 Transport 8,42 3,22 4,5
A5 Bygg- och installationsprocessen 7,39 5,17 5,26
A5.1 Spill, emballage och
avfallshantering 7,39 5,17 5,26
A5.2 Byggarbetsplatsens fordon,
maskiner och apparater
A5.3 Energi till tillfälliga bodar, kontor,
förråd och andra byggnader
A5.4 Byggprocessens övriga energivaror
A5.5 Övrig miljöpåverkan från
byggprocessen
Summa A1-A5 (kg CO₂e per m²) 119,2 113,33 114,7
Summa A1-A5 (kg CO₂e) 18 356,04 17 452,87 17 663,45
0 20 40 60 80 100 120
Branschscenario Arbetsplats 0 km Arbetsplats 100 km
A1-3 A4 A5
30
Några antaganden har behövts gör för att beräkningen av utsläpp för transport, de visas i tabell 4. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg använder bränsleförbrukningen per kilo material som används vid beräkning, en form av fyllnadsgrad.
Tabell 4 – Antaganden i beräkningen
Faktor Antagande
Bränsle 100% Fossilt diesel i alla fordon (HVO, RME är
valbart i BM)
Transportsträcka Närdistribution <20 km (0,0025 MJ/kg*km), landsvägstransport >20 km (0,001 MJ/kg*km)
Transport tur och retur Enkel väg
Maskin transport Ej inkluderat
Arbetsplats 0 km Vårgårda
Arbetsplats cirka 100 km Kungsbacka
31
5 Analys
Analysdelen av studien kommer att svara på de frågeställningar och mål som satts upp i bakgrundsbeskrivningen.
5.1 Frågeställning 1
F1 Vilka problem kan uppstå vid beräkning av utsläpp från transporter i
byggproduktionsskedet? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien.
Att beräkna på transport är komplext eftersom det är många faktorer som påverkar den data som ska ingå i kalkylen. Arbetet med beräkning av transport förenklas i många fall.
Det är framför allt tre problemområden som framgår: Planering, data och samverkan.
Planeringen och besluten av transporter till arbetsplatsen kan påverka de aktiviteter som ligger före och efter transporten. Ett problem kan vara att tidpunkter inte är tillräckligt tydliga
mellan de aktörer som är involverade i byggprojektet. Det blir ändringar och ofta blir det fler transporter än planlagt, vilket innebär revideringar i beräkningen. Det exakta antal transporter missas när inte uppföljning görs i projekten. Ett system som uppdateras kontinuerligt skulle behövas och en tydlig roll för vem som bär ansvaret. Manuell beräkning i efterhand är tidskrävande. Beräkningen efterfrågas inte och det kan vara för att engagemang och
ambitionsnivå är för låga i nuläget. Det tar lång tid och det är mycket arbete bakom att ta fram de specifika transportutsläppen.
I dagsläget finns det en standard för hur beräkning av transport ska genomföras men det finns ingen standard på vilken data som ska användas. Datamaterial från byggprojekt är
omfattande. Datakvaliteten och detaljnivån är en viktig faktor för att kunna presentera en representativ miljöpåverkan från ett projekt. Respondenterna anser att denna kvalitet inte finns i dagsläget. Problemet är att datainformation kan vara utmanande och tidskrävande att få fram beroende på vilka faktorer som beaktas. Informationen som respondenterna tycker är svår att samla data från är fyllnadsgraden av lastbilen, utsläpp för ett specifikt projekt vid samlastning och den mänskliga faktorn efter hur fordonet framförs. Det blir svårt att få reda på exakt bränsleförbrukning för en specifik transport. En annan utmaning är att härleda transporterna hela vägen. Byggkalkyler är ofta förekommande för materialåtgång och för att underlätta arbetet i projekteringen behöver kalkyl- och miljöberäkningsprogram integreras på ett smidigare sätt. Vid exportering av kalkylberäkningar kan data försvinna, vilket medför fel resultat i miljöberäkningsprogrammen.
För att ett projekt ska lyckas med sitt mål behöver flera aktörer samverka. Aktörerna är ofta från olika delar i branschen och ibland även från olika branscher såsom bygg och transport.
En tydlig kommunikation där underlag från leverantörer och externa leverantörer kan presenteras för ansvariga i ett projekt är viktigt, det skapar en enklare uppföljning av de genomförda transporterna. Som tidigare nämnts så är det flera aktörer som samverkar för att få ett lyckat projekt. Vid utförande av ett projekt är det inte samma person som har hand om transporterna och klimatdeklarationen, vilket leder till att den specifika beräkningen för transport inte blir korrekt då okunskap om vad som behövs eller vilken data som ska användas förekommer.
32
5.2 Frågeställning 2
F2 Hur kan husföretag som tillverkar prefabricerade väggelement bidra till en reducering i A4? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien.
Likt analysen av F1 delas reduceringssmöjligheter upp i tre olika delar: planering, data och samverkan. Samma uppdelning görs för att hitta möjligheter till reducering i A4 i en klimatdeklaration.
Varje start av ett byggprojekt inleds med projekteringsprocessen. Under denna process planeras och framställs byggnaden. Enligt respondenter som representerar transport är det viktigt att tydliga mål med en tydlig kravställning sätts från start. Projektet kommer att få en tydlig riktlinje som alla i projektet kan förhålla sig till exempelvis fossilfria projekt. Någon måste ges ansvaret över transportskedet, som ställer krav på leverantörer och kan planera samt följa upp transporterna. Transport och logistik är två aktiviteter som sammankopplas under ett byggprojekt. Båda bitarna är viktiga att tänka på samt att se till att dessa moment kan
samverka. För att minska fordons utsläppen kan en terminal användas som är placerad utanför storstäderna. I terminalen omlastas material, element, moduler och så vidare för att sedan kunna samlastas vidare in till flera projekt som är i närområdet. Från terminalen kan egna bilar användas där bättre kontroll och egna krav kan utformas. Transportterminalen gör att material kan lagras i en säker inomhusmiljö och det blir en minskning av spill och svinn på arbetsplatserna. Samtidigt är materialen lätt tillgängliga. Terminalen bidrar även till att just in time leveranser ökar. Husfabriken kan ses som en terminal.
Som visat i beräkningsdelen kan ett mycket lägre utsläppsvärde erhållas vid användning av specifika värden än vid generiska värden. För att kunna få ut de specifika värdena krävs en kartläggning av vart produkterna transporteras från och data från fordonet som transporterar.
Det krävs en uppföljning samt en god dokumentation från leverantörerna som en
transportansvarig kan ta del av under projektet. Förutom dokumentation av transportavstånd och antalet transporter behövs data för hur mycket bränsle som används för en
transportsändning. Denna datainsamling kan endast ske via en dator som gör insamlingen mer noggrann än vad människan kan göra. Datainsamlingen och klimatdeklarationen som
genomförs ökar sin betydelse om de används för att göra förbättringar. Det är därför viktigt att deklarationen visas till beställaren som kan ändra sina val av material för att göra miljösmarta val och välja lätta, närproducerade material då dessa bidrar till en mindre bränsleanvändning.
Byggprocessen är lång och flera val görs som medför förändringar, det är därför viktigt att dessa ändringar kommuniceras ut till alla medverkande i processen så att klimatkalkyler kan uppdateras. Uppdateringen kan påvisa miljöpåverkan och bidra till bättre miljömässiga val för byggherren. Som tidigare nämnts, bör mer krav ställas under projekteringen. Kraven som ställs på transportleverantörerna kan innehålla dokumentation av transportavstånd, bränsletyp, bränsleåtgång, fordonstyp och fyllnadsgrad. För att kunna ta tidiga beslut och enkelt göra transportsmarta val behövs en god erfarenhet. Erfarenhet kommer från att själv utföra eller att lära sig av andra som har gjort liknande uppdrag och delar med sig av sin kunskap. Ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter är genom att bilda ett nätverk mellan olika företag där sammankomster styrs upp någon gång om året. Enligt respondent 6 gjordes detta i en tidigare bransch som respondenten var verksam i. Respondenten menar på att detta var ett bra sätt för olika företag och myndigheter att lära sig av varandra och hjälpas åt för en mindre
klimatpåverkan.
